PROTOKOLL 1 (115)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (115) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan , Beslutande Övriga deltagande Se sidan 2 Dick Hellman, revisionens ordförande, 333 Johan Forssell, sekreterare Lars Hedqvist, planeringschef, 355 Justerare Valter Stenberg och Håkan Andersson Paragrafer Ersättare Jeanette Velander och Rune Wästerby Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Johan Forssell, sekreterare.. Valter Stenberg, justerare Håkan Andersson, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Johan Forssell

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Bertil Almgren X M Henry Andersson X S Pierre Lidström X , S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin X V Lova Torstensson , S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X S Daniel Enwall X X S Martin Eliasson , 355 S Lars Lundmark , S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson X L Lars Åhman X MP Daniela D Angelo Wikström X MP Giulia Frigo Dahlgren , C Gunilla Hedlund X M Lenita Hellman X M Nils E Vesterberg S Emilia Hallin X MP Ulrika Hjonequist X MP Giulia Frigo Dahlgren , S Robert Ignberg , X S Martin Eliasson , SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X 332b 351, S Åsa Karlsson X S Agneta Burman- X S Peter Stensmar Ljungblad V Lina Lindahl X , M Anette Lindgren X C Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X V Thomas Hashemi , M Olle Karlsson , M Olle Karlsson

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund X S Jan Johansson S Felix Marklund-Norén X S Gunnel Sandström S Kamel Mnad X S Elizabeth Westerlund KD Lennart Hägglund , X KD Lena Sandberg , S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X S Solweig Widmark- Andersson V Filip Palukka X C Maria Sandström , X C Kurt Vallmark , S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund X S Jasmine Ravaghi S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg , X M Nils E Vesterberg , S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X , S Börje Lindström X V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X , 355 L Birgitta Burström , 356 L Olof Hasslow , S Erik Vikström X S Lars Lundmark MP Rune Wästerby X S Evelina Fahlesson X S Boel Berggren L Håkan Lindh X S Daniel Ådin , X S Elsy Larsson , 355 S Caroline Cercio Lidström X , V Agneta Hansson X S Ann Åström , X S Elsy Larsson , MP Hans Brettschneider X MP Milad Razani , SD Peter Lindkvist X , C Carina Sundbom X

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X S Annica Bray X C Sture Andersson X S Tomas Marklund X

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Extra ärende Sammanfattning Ordföranden anmäler ett extra ärende att behandlas efter ärende 46 på dagordningen. Det extra ärendet är: Avsägelse från Elin Segerstedt Söderberg (M) av uppdraget som ersättare i fritidsnämnden och eventuellt fyllnadsval Kommunfullmäktiges beslut Det extra ärendet får behandlas.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Revisorerna har ordet Kommunrevisionens ordförande Dick Hellman (M) informerar om granskning av delårsrapport augusti 2016 för Skellefteå kommun. Revisionen har konstaterat att Skellefteå kommuns fondering av medel för om- och nybyggnad av vattentäkt för Skellefteå tätort kan ifrågasättas då verksamheten ifråga inte är skattefinansierad, och avser att återkomma i ärendet.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Peter Lindkvist (SD) om åldersbestämning av ensamkommande barn Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: I Uppdrag Granskning i SVT så framgick att Migrationsverket angående åldersbestämning av ensamkommande barn anser att det är inte deras sak utan åligger bland annat kommunerna att sköta det. Således så vill jag fråga Lorents om det förekommer åldersbestämning av detta från Skellefteå kommuns sida och om inte om det kommer att ske framöver? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Fredagen den 9 september 2016 ägde en presskonferens rum där man meddelade hur åldersbestämningar skulle gå till från och med nu. Regeringen bestämde tidigare i våras att man ska börja göra medicinska åldersbedömningar i stor skala. I maj fick Rättsmedicinalverket, RMV, i uppdrag att ordna det praktiska. Myndighetens slutsats är att man ska använda sig av två parallella metoder för att minska risken för felbedömningar: undersöka knälederna och undersöka visdomständerna. Det är inte kommunernas ansvar att göra dessa, utan det är migrationsverket som skall informera ungdomen och dennes godeman om hur det går till. Kommunerna kommer inte att ha del i detta arbete utan vårt uppdrag är som tidigare att bedöma mognad och behov hos de ungdomar som anvisats till vår kommun. Det vill säga att det boendealternativ som erbjuds matchas mot ungdomens behov och mognad, och att ungdomen inte får en för omfattande insats utan den insats ungdomen faktiskt konkret är i behov av. Sedan Peter Lindkvist (SD) och Kenneth Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Joakim Wallström (V) om varför möjligheten tagits bort för elever och personal att koppla upp sig mot skolnätverket via egna mobiler och datorer Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande fråga: Varför har skolan (om det nu är skolan som har beslutat detta) tagit bort möjligheten för barn och personal att koppla upp sig till ett skolnätverk via egna mobiler och datorer? För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: För- och grundskolenämndens investering i digitala verktyg syftar till att främja likvärdighet och förändra och förbättra elevernas pedagogiska lärmiljö. Användandet av digitala verktyg i undervisningen har dock inte fungerat tillfredställande på grund av att det trådlösa nätverket inte kunnat hantera alla enheter som kopplat upp sig mot nätet via wifi. En bidragande orsak är att elever använt sina privata mobiltelefoner och anslutit sig till SKOLA-nätet och använt populära appar som tar väldigt mycket kapacitet av nätet ex Twitch, Periscope, Youtube. En annan orsak är att användarnamn och lösenord till SKOLA-nätet delats och spridits till närliggande hushåll som även dessa fritt nyttjat skolans nät. Skellefteå kommun är ansvarig för den trafik som är på nätet och i kommunens informationssäkerhetspolicy påtalas särskilt kraven på spårbarhet, vilket gör att okända enheter inte får ha tillgång till nätet. För att förbättra nätkapaciteten och säkerheten har därför SKOLA-nätet ersatts av SKOLA-X. Enheter som inte tillhandahålls av IT-avdelningen (ex privata mobiltelefoner) kommer inte kunna anslutas mot SKOLAX. Trafiken på nätet blir därmed spårbar och belastningen minskar. Enheter (ex dator, lärplatta) som tillhandahålls/ administreras av IT-avdelningen kommer automatiskt att anslutas mot SKOLAX. Förhoppningen med detta är nätkapaciteten ska räcka för att skolarbetet ska kunna fungera tillfredsställande. För vår verksamhet vet vi att det kommer att bli än fler digitala verktyg och ett ökat användande av molntjänster, vilket gör att nätet måste ha kapacitet för framtiden. Ett övergripande nätverksprojekt pågår som finansieras av alla förvaltningar. Syftet med projektet är att förbättra kommunens nätverk så att det stödjer verksamheternas nutida och framtida krav på kapacitet, flexibilitet, tillgänglighet och säkerhet.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Sedan Joakim Wallström (V) och Fredrik Stenberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Joakim Wallström (V) ställd till kulturnämndens ordförande om verksamheten Dansväxthuset kommer att läggas ner Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till kulturnämndens ordförande ställt följande fråga: I och med att kommunstyrelsen inte längre vill bidra till finansiering av Dansväxthuset, innebär det att den verksamheten kommer att läggas ner? Kulturnämndens ordförande Emilia Hallin (S) lämnar följande svar: Dansväxthuset har letts av Skellefteå kommun sedan 2006 i projektform. Projektet har finansierats med i huvudsak externa medel fram till 2015 då kommunen valde att avsluta projektet. De senaste två åren har projektet kostat drygt kronor årligen, varav kommunstyrelsen stått för kronor (2015) samt (2014), resterande del har finansierats av kultur-och biblioteksavdelningen inom befintlig budget och i huvudsak utgjorts av tjänst för samordning. Att Dansväxthuset de senaste två åren finansierats till fullo av kommunen är med anledning av att finansiering med hjälp av EU-medel avslagits. Skellefteå Dans- och balettförening har signalerat ett intresse om att permanenta verksamheten med finansiering från Skellefteå kommun. Föreningen inkom med en ansökan till kommunstyrelsen om finansiering till en årsbudget där det kommunala stödet skulle utgöras av kronor årligen, den egna insatsen från Skellefteå Dans- och balettförening skulle utgöras av kronor. Kommunstyrelsen avslog den ansökan och översände den till kulturnämnden beslutade kulturnämnden att inte bevilja medel till permanent drift av Dansväxthuset enligt den ansökan som inkommit till kommunstyrelsen. Nämnden uppmanar Skellefteå Dans- och balett förening att söka kontakt med studieförbund och andra möjliga samarbetsaktörer, samt att söka andra möjliga externa finansieringslösningar. I det svar som nämnden översänder till nämnda förening anges att ansökningar om bidrag eller delfinansiering för alternativa upplägg på drift av Dansväxthuset i privat regi kommer att behandlas i sedvanlig ordning på samma sätt som andra ansökningar. Kulturnämnden kan inte svara på hur Skellefteå Dans- och balettförening, eller annan eventuell aktör med intresse för privat drift av Dansväxthuset, vidare kommer att hantera frågan.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Sedan Joakim Wallström (V) och Emilia Hallin (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Peter Lindkvist (SD) om ensamkommande eller asylsökande får körkortsutbildning betald av kommunen Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: Jag har en fråga inför Fullmäktige, ställd till socialnämndens ordf Kenneth Fahlesson, där jag vill ha klarhet angående rykten, om att ensamkommande eller asylsökande får körkortsutbildningen betald av Skellefteå kommun? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Asylsökande ungdomar kan inte få hjälp med körkort då de saknar upphållstillstånd. För övriga placerade ungdomar gäller att de kan få hjälp med körkortet om de uppfyller vissa kriterier och detta gäller inte bara ensamkommande barn utan alla barn som bor i familjehem/gruppboende/stödboende. Därför att förutsättningar för att socialtjänsten skall bidra till körkortsutbildningen är: Ålder 17,5 teorin, 18 år körskola Uppehållstillstånd Ungdomen själv är intresserad och beredd att genom sitt eget sparande bidra till körkortet. Språkkunskaper. 18+ genomför ett läsförståelseprov. Beviljat körkortstillstånd Utbildningen avslutas vid 21 år eller ungdomen flyttar till annan kommun Sedan Peter Lindkvist (SD) och Kenneth Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om personalens arbetssituation (19/16) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: Vi har den senaste tiden kunnat läsa flera vittnesmål från personal inom framförallt äldreomsorg och hemsjukvård som visar på ett starkt missnöje från till synes stora personalgrupper. Det har bland annat handlat om stridigheter kring schemaläggning, som har kulminerat med att Kommunal sagt upp ett avtal om hur arbetstiden ska planeras och förläggas. Vi har även kunnat ta del av berättelser från missnöjda sjuksköterskor som vittnar om hur svårt det är att få semester samt att sjukfrånvaro och annan frånvaro väldigt sällan ersätts med vikarier. Personalnämndens ordförande, Maria Marklund, har svarat på detta, bland annat genom insändarsvar i Norran. I dessa svar trycker hon på några punkter som får mig att reagera. Till exempel att medarbetare, som endast är schemalagda var femte helg, får räkna med att det är omöjligt att ta semester en arbetshelg. För mig är det inte ett tecken på bra ledarskap och det förmedlar inte en bra bild av Skellefteå kommun som arbetsgivare. I samma svar tar även personalnämndens ordförande upp det positiva med att det finns en personalpool på tio personer, som ska täcka upp korttidsfrånvaro bland sjuksköterskor. Samtidigt har jag fått ta del av ett mail, till samtliga sköterskor, som säger att denna pool ska begränsas för att den anses vara för kostnadsdrivande. Alltså stick i stäv med vad personalnämndens ordförande för fram. Det verkar som kortsiktiga ekonomiska vinster prioriteras före att skapa en långsiktigt hållbar och bra arbetssituation för våra anställda. Allt detta ger sammantaget en oroväckande bild över hur Skellefteå kommun fungerar som arbetsgivare. Både ur ett kompetensförsörjningsperspektiv och för trivsel och välmåendet hos våra anställda. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till personalnämndens ordförande Maria Marklund (S): 1. Anser du att inställningen, att utvalda grupper av medarbetare inte ska kunna ta semester på en helg, överensstämmer med bilden av en attraktiv arbetsgivare? 2. Anser du att samtliga anställda i Skellefteå kommun ges samma möjlighet till att kunna ta semester? 3. Är din uppfattning att frågan om vikariat på kortare tid hanteras likvärdigt för samtliga anställda?

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Vad är din handlingsplan för att komma till rätta med det missnöje som finna bland medarbetarna samt förbättra bilden och skapa en tydligare känsla av att Skellefteå kommun är en bra arbetsgivare? Personalnämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Nej, och Skellefteå kommun har inte den inställningen. Det finns ingen utvald grupp av medarbetare som inte ska kunna ta semester på en helg. Men för arbetsplatser med dygnet runt verksamhet är helgerna mer sårbara för frånvaro och ledigheter och måste planeras i god tid, vi ska alltid ha brukarens bästa för ögonen. För övrigt är det mycket tydligt i policydokument och andra styrdokument vad arbetsgivarens ambition och inriktning är, medarbetare är vår största resurs och det är den professionelle och engagerade medarbetaren som skapar värde för den vi är till för. Skellefteå kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare och balans mellan arbete och livet i övrigt är av största vikt. Att medarbetare ska få ta ut sin semester är en del i det. Men måste alltid planeras i god tid. Svar på fråga 2: Ja, utgångläget är detsamma för alla men det är alltid med utgångspunkt i verksamhetens behov som är avgörande för beslut kring vad som är möjligt eller inte möjligt. Vi strävar efter att chef ska ge återkoppling så snart som möjligt om semester kan beviljas eller ej. Svar på fråga 3: Ja, utgångpunkt är alltid verksamhetens behov och inom skola, vård och omsorg anställs oftast vikarier vid korttidsfrånvaro. Inom övriga verksamheter kan det hanteras på olika sätt återigen beroende på verksamhet, vissa arbeten kan inte utföras förrän medarbetaren är tillbaka på arbetet efter en kortare frånvaro. Viktigt att betona att likvärdigt inte alltid är betydelsen exakt lika. Svar på fråga 4: Det är två stora frågor i en och först vill jag säga att det är bra att medarbetare säger vad de tycker. Uttryck för missnöje är ju också ett bidrag till utvecklingsarbete om det används rätt. Vi har medarbetare som upplever att de trivs mycket bra till medarbetare som har utvecklingsönskemål.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Arbetet pågår ständigt med att utveckla både arbetsmiljö och anställningserbjudandet med flera insatser som ska bidra till att medarbetare upplever Skellefteå kommun som en attraktiv arbetsgivare. I år har vi antagit nya rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet som tillsammans med medarbetarsamtal blir viktiga redskap för att säkerställa god arbetsmiljö. Till detta kommer också att vi arbetar för att effektivisera vår bemanningsprocess och för att fokusera på hälsosamma arbetstider och schemaläggning. Chef och medarbetare tillsammans med utgångspunkt i Skellefteå kommuns värdegrund gör bästa jobbet för att ta ansvar för verksamhet och säkerställa att våra invånare och kunder får den service som de har rätt till. Sedan Andreas Löwenhöök (M), Maria Marklund (S), Agneta Hansson (V), Jeanette Velander (V), Lennart Hägglund (KD), Kenneth Fahlesson (S), Gunilla Hedlund (C), Joakim Wallström (V), Anette Lindgren (M) samt Andreas Westerberg (L) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Lars Åhman (L) om öppettiden för vänthallen i Byske (15/16) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (L) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: I september 2014 ( 194) beslöt kommunfullmäktige att bifalla min motion om att hålla vänthallar i kommunen öppna kvällar och helger. Syftet med förslaget var och är att genom en mer välkomnande och öppnare attityd öka bussåkandet. Rent praktiskt blev förslaget att ge Skelleftebuss ett anslag för att pröva ett utökat öppethållande genom att installera kameraövervakning, automatisk låsning och annan teknik vid Byske busstation. Nu har busstationen i Byske stängts, även om vänthallen finns kvar. Den är öppen under vardagar klockan 05:45-17:00. Med anledning av detta vill jag fråga 1. På vilket sätt har kommunfullmäktiges beslut från september 2014 genomförts? 2. Vad är skälet till att vänthallen i Byske enbart är öppen vardagar fram till klockan 17? 3. Hur bedömer du möjligheten att hålla vänthallar i kommunen öppna kvällar och helger, främst vintertid? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Vi är alla överens om att vi vill att fler ska välja att åka kollektivt. Det är till fördel för samhället båda ekologiskt och ekonomiskt. Därför är det också viktigt att kollektivtrafiken upplevs som attraktiv. Vi har ju också här i kommunen fattat beslut som har som inriktning att utveckla kollektivtrafiken och det är ett utvecklingsarbete som hela tiden fortsätter. Samtidigt kan vi ibland stöta på praktiska utmaningar som behöver hanteras och så är det i fallet med vänthallen i Byske. Bussgods i Västerbotten hade tidigare ett avtal med Skelleftebuss om godshanteringen på flera ställen i Skellefteå kommun, bland annat i Byske. Bussgods sa upp avtalet som gällde till och med den 31 mars Det innebar att det inte längre fanns underlag för att bemanna busstationen i Byske. I samband med att stationen i Byske förlorade sin bemanning har Skelleftebuss låtit installera tidlås till väntsalen. Det finns med andra ord

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 inga tekniska hinder för att hålla öppet kväller och helger. Det har dock visat sig vara olämpligt att hålla obemannade lokaler öppna kvällstid eftersom de då ofta utsätts för skadegörelse. Det är givetvis trist att Skelleftebuss inte kan ha längre öppethållande på busstationen i Byske, för att underlätta bussåkandet. Eftersom öppna obemannade busstationer på kväller och helger, tyvärr, ofta innebär skadegörelse så finns det i dagsläget inget förslag på hur vi ska komma till rätta med just det problemet. Däremot kvarstår självklart ambitionen att göra det ännu mer attraktivt att använda kollektivtrafikens tjänster. Vi prövar hela tiden olika alternativ för att åstadkomma detta. Sedan Lars Åhman (L), Lorents Burman (S), Kjell Bergmark (C), Lennart Hägglund (KD) samt Peter Lindkvist (SD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Jens Wennberg (L) om Nordea, kommunens bank (16/16) Kommunfullmäktigeledamoten Jens Wennberg (L) har till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) ställt följande interpellation: Kommunen har sedan några år tillbaka Nordea som sin bank. Det har under senvintern framkommit, genom de dokument som läkt ut från Panama, att Nordea är den bank som flitigast har hjälpt sina kunder med skatteplanering och penningtvätt. I fjol var även Nordea den enda bank som finansinspektionen fällde för bristfälliga rutiner kring skatteplanering och penningtvätt, vilket de bötade för. I dag på går en stor utredning kring Nordea och andra svenska banker där finasinspektionen utreder hur omfattande denna verksamhet har varit och om den är olaglig. Det känns absolut inte bra att Skellefteå kommun förknippas med en bank som har fått ett sådant skamfilat namn och rykte. Mina frågor till kommunstyrelsens ordförande är: 1. När kommer avtalet med Nordea att gå ut? 2. Har kommunen fört någon dialog kring att avbryta samarbetet med Nordea? 3. Hur ställer sig kommunen till den verksamhet som Nordea har hållit på med angående skatteplanering och penningtvätt? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Avtalet gäller från till med möjlighet till förlängning 2+1 år. För närvarande nyttjas de två första optionsåren i avtalet. Avtalet kan som längst förlängas till och med Svar på fråga 2: Nej, inte i dagsläget. Vi har däremot haft en dialog omkring Nordeas förslag till tilläggsavtal avseende inlåningsavgift, det vill säga avgift på överskottslikviditet. Där har vi kommit fram till en lösning som i gengäld ger kommunen utökad kreditlimit och bättre kreditvillkor jämfört med liggande avtal. Enligt nuvarande avtal med Nordea har kommunen enligt kapitel 14:4 möjlighet att häva avtalet (helt eller delvis) med omedelbar verkan om:... banken dömts för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Hävning kan också ske om banken inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter och skatter.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19. banken underlåtit att lämna uppgifter om företaget som är av väsentlig betydelse för ramavtalets tillkomst och/eller dess fortsatta giltighet. Svar på fråga 3: Kommunen tar kraftigt avstånd från alla typer av agerande som innebär att banker, finansinstitut och företag inte följer gällande lagar och regler. Huruvida Nordea denna gång kommer att bli dömda är ju oklart i dagsläget. Kommunen följer utvecklingen och har på intet sätt släppt frågan. Skellefteå kommun har och har haft under många år ett gott samarbete med Nordea. Kommunen har en ständigt pågående dialog med banken, där bland annat denna fråga diskuteras. Nordea har både framtagna uppförandekoder och hållbarhetspolicy. Inom skatteområdet finns särskilda policys för hur skatterådgivningen ska ske. Banken tar i dessa dokument avstånd från alla upplägg som kan uppfattas som skatteflykt. Kommunen kan också konstatera att Riksgälden, som är upphandlande myndighet för departementen, precis tecknat nytt ramavtal med Nordea. Sedan Jens Wennberg (L), Lorents Burman (S) samt Johan Söderberg (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Lennart Hägglund (KD) om barnomsorgspeng (18/16) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Hägglund (KD) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Visionen 2030 om en befolkningsökning till personer är ett välkänt begrepp I vår kommun. Men hur ska vi nå dit? Att nå unga, som förhoppningsvis blir föräldrar och ger oss fler kommunmedborgare är en vision. Kristdemokraternas vision är att det på Skellefteå kommuns hemsida ska stå. Välkomna föräldrar, som vill ha valfrihet i förskolan, vi har barnomsorgspeng som ett alternativ för dig och ditt barn. 1 juli 2009 beslutade regeringen att i hela Sverige införa barnomsorgspeng, och att kommunerna blir skyldiga att ge bidrag till enskilda familjedaghem, flerfamiljssystem och andra pedagogiska verksamheter. Barn- och grundskolnämnden i Skellefteå fastställde riktlinjer för ansökan om tillstånd att driva denna typ av förskoleverksamhet. Kommunerna kommer att kompenseras för utgifterna enligt riksdagsbeslutet. Kommunerna har även skyldighet att informera medborgare om denna möjlighet för föräldrar. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor: 1. Hur kan föräldrar få information om barnomsorgspengen? 2. Har några visat intresse för detta? 3. Hur ser den ekonomiska situationen ut för barnomsorgspengen 2016? 4. Hur många barn har tidigare och i nuläget erhållit denna typ av barnomsorg? 5. Finns det något dokumenterat intresse för att bedriva denna verksamhet? För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Information finns på kommunens hemsida och kundtjänst svarar också på frågor och hänvisar till informationen på hemsidan.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Svar på fråga 2: Årligen kommer det cirka 2-4 förfrågningar, så sent som i april i år. Få kommer in med ansökan att få starta pedagogisk omsorg, fler ansökningar kommer för att bedriva förskola. Svar på fråga 3: Barn- och grundskolenämnden har beslutat om ersättning för pedagogisk omsorg för år 2016 med 66,8 kr/årstimme. Ingen verksamhet har startat så inga pengar är utbetalda. Inget specifikt anslag finns för fristående pedagogisk omsorg utan budgeteras när sådan verksamhet finns, pengar tas då ur ramen för förskola. Svar på fråga 4: I dagsläget finns ingen fristående pedagogisk omsorg och ingen sådan verksamhet har tidigare heller startats. I kommunal verksamhet finns 27 barn i pedagogisk omsorg inskrivna i maj Svar på fråga 5: Ja, det finns och har funnits. Årligen kommer förfrågan om att starta, ännu finns bara en som fått tillstånd efter fullständig ansökan (nämndens beslut = dokumenterat). Förfrågningar sker via kundtjänst och svar ges muntligt eller skriftligt med hänvisning till kommunens hemsida eller med bifogade dokument om vad för regler, ersättning med mera som gäller. Sedan Lennart Hägglund (KD) samt Fredrik Stenberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Ann Åström (S) om konsumentverksamheten (20/16) Kommunfullmäktigeledamoten Ann Åström (S) har till konsumentnämndens ordförande ställt följande interpellation: Den 31 mars 2015 startade den rikstäckande upplysningstjänsten Hallå konsument. Denna tjänst som riktar sig till alla konsumenter i landet är ett samarbete mellan Konsumentverket och 12 andra myndigheter och samordnas av Konsumentverket. Generaldirektören för Konsumentverket tillika KO, menar att denna tjänst ska ses som ett komplement till kommunernas vägledning och ge mer utrymme för förebyggande verksamhet. Införandet föregicks av en remissomgång där Skellefteå kommun uttryckte en stor skepsis till detta och befarade att denna tjänst skulle inverka negativt på många kommunala konsumentvägledningar. Denna farhåga tycks också vara befogad på många orter i landet där man väljer att avveckla den förbyggande verksamheten och på ett flertal orter helt lägga ned verksamheten. Rollen som konsument blir allt mer komplicerad. Utbudet på marknaden växer, marknadsföringen blir allt intensivare och aggressivare. De avtal som erbjuds konsumenten blir allt mer komplexa och svårtolkade. Att göra rätt val det vill säga vara den ideala konsumenten som med sina val påverkar produktionen av varor och tjänster på ett sätt som bidrar till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion blir allt svårare. Även det så kallade fulsäljet ökar, det handlar ofta om telefonförsäljning där det många gånger är gamla människor, eller personer med funktionsnedsättning som inte hör eller förstår vad säljaren pratar om. Ändå luras de in i avtal som det är svårt att komma ur. Detta riskerar att underminera förtroendet för handeln i allmänhet och även skada den seriösa handeln. Det är en av anledningarna för att det är viktigt att samarbeta med handel och näringslivet. Överskuldsättningen är också en stor utmaning. Den innebär en enormt stor påfrestning för den enskilde och anhöriga runtomkring. Men det är även en stor utmaning för samhällsekonomin när människor inte kan delta fullt ut i samhället. Att människor blir överskuldsatta hänger ofta ihop med en oväntad livshändelse, som till exempel arbetslöshet eller sjukdom. Överskuldsättningen kan snabbt få svåra konsekvenser för den enskilde

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 individen och dess anhöriga, inte minst barn. Även kostnaden för samhället är omfattande i form av bland annat ökad ohälsa bland de skuldsatta och frånvaro från arbetsmarknaden. Som konsument erbjuds vi på många olika sätt att låna pengar snabbt och enkelt - ofta till höga räntor. Med anledning av det ovan nämnda så vill jag ställa följande frågor till konsumentnämndens ordförande. 1. På vilket sätt har konsumentverkets vägledning till allmänheten via Hallå konsument påverkat konsumentvägledningen? 2. Samarbetar Konsument Skellefteå med handeln och näringslivet och i så fall på vilket sätt? 3. På vilket sätt arbetar Konsument Skellefteå med att minska överskuldsättningen och anser du att resurserna är tillräckliga? Konsumentnämndens ordförande Valter Stenberg (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Den förra regeringen beslutade att inrätta en nationell konsumentupplysningstjänst. Bakgrunden till det beslutet var att ett antal kommuner helt saknade konsumentvägledning och många kommuner hade en mycket begränsad verksamhet. Syftet var då att skapa en jämlik konsumentvägledning i hela landet. Skellefteå kommuns yttrande var mycket riktigt kritisk mot att inrätta en sådan rådgivning om man inte också vidtar åtgärder för att utveckla och säkerställa den kommunala verksamheten. Det som nu händer är att runt om i landet så finns det kommuner som lägger ner den kommunala konsumentvägledningen, kommuner som avslutar samarbetsavtal, kommuner som inte nyanställer då personal går i pension och många som har fått minskade ärendemängder. Tanken på att detta skulle ge möjlighet till ökat förebyggande arbete - har kommit på skam. Här i Skellefteå har vi fortfarande ett stort inflöde av rådgivningsärenden men i mitten av augusti kunde vi läsa att Norsjö kommun avbryter samarbetsavtalet vad gäller konsumentvägledning. Norsjö kommun räknar med att spara kronor i kommunens budget. Konsument Skellefteå har förutom att hjälpa personer direkt även arbetat förebyggande i Norsjö. Vi har dock fortfarande samarbetsavtal med Robertsfors, och Malå. Konsumentverksamheten i Skellefteå är väl känd bland kommuninnevånarna efter 40 år i konsumenternas tjänst. Konsument Skellefteå arbetar ständigt med att vara tillgänglig och att ge kompetenta svar så fort som möjligt. Vi ser här en utveckling, att i allt fler ärenden behöver våra kunder en mer handfast hjälp, ofta med att skriva och bestrida ett oönskat avtal eller en felaktig tjänst eller vara och har då även behov av att få komma på besök.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Dessa är ofta äldre människor eller personer med en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska. Många gånger har dessa människor drabbats av så kallad fulsälj, det vill säga att mindre seriösa säljare, genom otillbörliga metoder, påverkar någon att ingå ett avtal (köp) som konsumenten inte egentligen önskat eller förstår innebörden av. Svar på fråga 2: Svar: Ja! Konsumentvägledningen har en god relation till handel och näringsliv. Den ambitionen har funnits hela tiden allt sedan verksamheten började för 40 år sedan Konsumentvägledningen ger råd till handeln i konsumenträttsliga frågor eller till exempel om man har blivit utsatt för bedrägeriförsök genom en bluffaktura. Vi marknadsför oss med att vi även är ett stöd för den lokala handeln och gör besök och informerar emellanåt. Ibland genomförs projekt inom ex prisinformation och produktsäkerhet och informerar då också handeln vid dessa tillfällen. Grundtanken är att om både handel och konsumenter har god kunskap om konsumenträtt så får vi en bättre fungerande marknad. Konsument Skellefteå har under alla år byggt upp ett förtroende och ömsesidig respekt som bara en oberoende konsumentverksamhet kan göra. Svar på fråga 3: Inom Konsument Skellefteå arbetar två personer på heltid med budget och skuldrådgivning (BUS). Kommunen är enligt skuldsaneringslagen skyldig att ge råd. I lagen står: Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Nivån på denna hjälp är dock inte reglerad och kan därför se mycket olika ut i kommunerna. De hjälper människor/familjer att få ordning på sin ekonomi med hjälp till självhjälp. Det kan handla om att hjälpa till med att få ett så kallat ackord med en kreditgivare för att till exempel pausa betalningarna eller räntan men det kan också vara att sprida betalningarna över en längre tid och i vissa fall få en nedskrivning av skulden. I en del av dessa fall är konsumenten så skuldsatt att hon inte kan antas ha förmågan att betala sina skulder inom överskådlig tid (kvalificerat insolvent). Då kan BUS hjälpa till med en ansökan till kronofogdemyndigheten om skuldsanering. Verksamheten arbetar även förebyggande på olika sätt och ibland tillsammans med Konsumentvägledningen. Vi riktar särskilt in oss till riskgrupper då det gäller föreläsningar, till exempel arbetslösa, ungdomar samt periodvis pensionärer eller de som ska gå i pension. Men ibland måste tyvärr ambitionsnivån för det förebyggande arbetet ge efter då trycket på rådgivningen är stort.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 Väntetiden till ett första besök ligger nära sex veckor men ambitionen är max fyra veckor. BUS har dessutom en prognos i år på cirka 110 ansökningar om skuldsanering om inströmningen fortsätter som den hittills gjort och inget tyder på att den kommer att minska med tanke på lagändringen (från och med 1 november 2016) och Kronofogdens ändrade arbetssätt. Vi upplever också en ökning från de kommuner som vi har samarbetsavtal med. Verksamheten är dessutom mycket känslig för sjukfrånvaro och personalomsättning då det är mycket få personer som arbetar inom området. Mer resurser skulle givetvis vara önskvärda för jag är övertygad om att ett utökat förebyggande arbete skulle ge god effekt. Inför kommande budget kommer konsumentnämnden att överväga om en begäran om utökning av personalstyrkan. Sedan Ann Åström (S) samt Valter Stenberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Carina Sundbom (C) om hur lärarbristen ska lösas för hela kommunen i framtiden (21/16) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Ett tjänstemannabeslut har stängt högstadiet på Furuskolan i Jörn. Eleverna i åk 7, 8 och 9 ska bussas till Bolidenskolan till hösten. Detta för att skol- och kulturkontoret inte lyckats rekrytera tillräckligt många behöriga lärare till Furuskolan. Argumentet som framförts för att flytta eleverna är att de inte får likvärdiga möjligheter till utbildning, när det inte finns behöriga sökanden till de lärartjänster som är utlysta. Det leder osökt till många frågor inför framtiden. Skol- och kulturkontoret har arbetat med rekrytering av behöriga lärare. Men har de gjort allt som gått att göra? Hur tänker för- och grundskolenämnden inför framtidens lärarbrist? Det är allmänt känt att det kommer att saknas lärare inom tio år. Hur ska då Skellefteå kommun säkerställa att våra elever får likvärdiga möjligheter till utbildning? Kanske kommer alla högstadieskolor som inte har behöriga lärare att stängas och eleverna bussas till någon annan skola. Och Norrhammarskolans elever kanske bussas till Byskeskolan, om det är där det finns behöriga lärare. Ja, funderingarna inför framtiden blir bara fler och fler. Med anledning av detta vill jag få svar på ett antal konkreta frågor, så framtidsbilden blir tydligare. 1. Hur arbetar ni som arbetsgivare med att rekrytera utbildade lärare till Skellefteå kommun? 2. Hur marknadsför sig Skellefteå kommun som arbetsgivare under arbetsintervjuer med erbjudanden gentemot andra kommuner? 3. Hur arbetar ni med långsiktiga kompetensförsörjningsplaner? 4. Finns det någon strategi kring hur ni ska locka lärarna att vilja arbeta även i kommunens ytterområden? 5. Kommer Furuskolans högstadium att öppnas, om det går att finna behöriga lärare till Furuskolan? För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Framför allt genom ett välutvecklat HR- och bemanningsteam som bokstavligen finkammar kommunens och Arbetsförmedlingens sökmotorer och de andra kanaler som finns för att rekrytera behöriga lärare. De deltar dessutom i mässor och dylikt för blivande lärare. Dessutom har vi en, nationellt sett, mycket god VFU-verksamhet som i mångt och mycket är unik. Detta genom att vi har ett antal anställda förstelärare med uppdrag att både på individ- och gruppnivå stötta, inspirera och utmana de lärarkandidater som gör sin praktik i kommunen och därigenom inspirerar dem att stanna i kommunen då de är klara med sin utbildning. Beträffande utbildade förskollärare har kommunen dessutom lovat de som går förskollärarutbildning på distans att efter examen erbjudas tillsvidare anställning. Sedan Carina Sundbom (C), Fredrik Stenberg (S), Lennart Hägglund (KD) samt Anette Lindgren (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Lenita Hellman (M) om satsning på förskolan (22/16) Kommunfullmäktigeledamoten Lenita Hellman (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Norran har i en artikelserie i månadsskiftet maj-juni beskrivit det höga tryck som finns på Skellefteås förskolor. Norran skriver även om en förälder vars son kommer hem med blåmärken och bitmärken från förskolan, och ingen i personalen kan berätta vad som hänt. Vi vet att våra pedagoger och övrig personal i förskolan gör sitt bästa för att ge barnen den bästa omvårdnaden. Men när de inte hinner se vad som händer i barngrupperna har vi antingen för stora barngrupper eller för få vuxna i förskolan. Den senaste siffran på barngruppernas storlek i Skellefteå, när artikeln skrevs, var 17,7 barn per grupp i Skellefteå. Motsvarande siffra för hela landet är 16,8. Skolverket har satt riktmärken för barngrupper till 6-12 barn om de är tre år eller yngre, och 8-15 för de övriga. Skellefteå har alltså en lång väg att gå innan vi kommer ner på Skolverkets riktmärken. I tidningsartikeln medger för- och grundskolenämndens ordförande att det är problematiskt att vi har så stora barngrupper, men att det inte är så mycket att göra åt då budgeten inte utökas. I budgeten prioriterar Moderaterna, tillsammans med Alliansen, barn och unga i Skellefteå kommun. Vi vill säkerställa att barnen har goda uppväxtvillkor och lär sig mer i förskolan och skolan. Genom att investera i barnens framtid och lärande investerar vi i ett växande Skellefteå. Detta kräver resurser. Det finns en bred politisk enighet om att det ska byggas nya skolor och förskolor i kommunen. Välkomna investeringar, även om Alliansen tycker att de planerade förskolorna är för få och att byggnationerna går för sakta. Sedan är nya byggnader är inte allt. Det måste också finnas pengar till att fylla lokalerna med innehåll pedagoger, läromedel och liknande. När det kommer till driftsramarna blir den politiska konflikten i Skellefteå tydlig. Under budgetförhandlingarna ville Moderaterna och Alliansen ge för- och grundskolan 25 miljoner utöver de 1,7 miljonerna Socialdemokraterna valde att ge skolan. Socialdemokraternas 1,7 miljoner är inte en prioritering av barnen, vår framtid och ett växande Skellefteå. Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S):

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 När kommer vi att se en verklig satsning på för- och grundskolan som innebär ett ökat utrymme till verksamhet för våra barn? Är du beredd att göra omprioriteringar bland kommunens verksamheter för att skapa ytterligare resurser för barnens bästa? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Skolverkets riktmärken för förskola är svåra att nå inte bara i Skellefteå kommun utan också i Sveriges alla andra kommuner. För att vi ska få en långsiktigt hållbar god kvalitet och likvärdighet i förskolor, skolor och fritidshem behöver vi förändra strukturen på våra förskolor och skolor. Det har även konstateras i en rapport av Pwc när hela förskole-och skolverksamheten genomlystes. Investeringar i strukturen för förskola- och skola är det många välkomnar. Många av våra skolor är också i stort behov av renoveringar och förbättrad funktionalitet. I kommunens investeringsbudget- och plan ingår därför investeringar på över 1,3 miljarder kronor i för-, grund- och gymnasieskolor. Satsningar som kommunen aldrig tidigare genomfört under en så kort period. Mellan åren 2013 och 2017 har vi ökat för- och grundskolenämndens ram med drygt 200 miljoner kronor. Dessutom har kommunfullmäktige avskrivit nämndens sedan tidigare upparbetade underskott på nästan 120 miljoner kronor. Pengar som skolan annars skulle varit tvungen att spara in. Utöver det har för-och grundskolenämnden också fått engångsanslag både 2014 och 2015 motsvarande 74 miljoner kronor. Det innebär att nämnden har fått mer resurser som motsvarar nästan 400 miljoner kronor under perioden Enskilt för 2017 får för- och grundskolenämnden en ramökning på 35,4 miljoner kronor det vill säga 2,7 procent. Dessutom avsätts 15 miljoner kronor för att möta ökade driftkostnader för projekt västra (Kaplan). Det innebär sammantaget att för- och grundskolenämnden kommer att få en ramökning på minst 3,8 procent, vilket är det största tillskottet en nämnd i kommunen får för Vi prioriterar förskola, skola, vård och omsorg i Skellefteå kommun. Samtidigt behöver vi se till att vi har en ekonomi i balans och en stabil grund att stå på inför framtiden. Olika verksamheter i kommunen behöver också få tid på sig att anpassa sig till nya ekonomiska förutsättningar. Hade vi obegränsat med pengar så vore det en enkel match att prioritera. Nu är inte vår verklighet sådan. Utan jag och alla andra politiker är i ständig diskussion om olika prioriteringar inom alla kommunens verksamheter.

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Sedan Lenita Hellman (M) samt Lorents Burman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Andreas Westerberg (L) om pedagogiska ambitioner inom kommunens förskoleverksamhet (23/16) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Westerberg (L) har till för- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Förskolan är ett viktigt inslag i de yngre barnens liv. För barnfamiljer med små barn är förskolan ofta något mycket mer än bara en praktisk lösning av barntillsynen. Den är en referensram, en inspiration och ett bollplank kring stort och smått. För samhället som helhet finns det goda skäl att, precis som barnfamiljerna, se förskolan som något mer än bara en praktisk fråga. Förskolan kan vara till nytta för den enskildes lärande, men också för sammanhållningen i samhället. Den kan bidra till gynnsam etablering för nyanlända och den kan bidra till att bygga tolerans. Förskolans verksamheter kan åskådliggöras ur två grundläggande perspektiv. Det handlar dels om de aktiviteter som äger rum i förskolan, dels om den pedagogiska grunden som ligger bakom eller inramar dessa aktiviteter. Formell undervisning är som bekant inget som karaktäriserar förskolepedagogiken. Där ligger det huvudsakliga fokuset på den kunskapsutveckling som barnet kan utveckla i vardagliga aktiviteter som lek, måltid, berättande eller pyssel/hantverk. De pedagogiska ambitionerna och det pedagogiska ledarskapet är centralt för att förskolan ska kunna leva upp till sin samhälleliga potential. Det är alltid någon som lär sig något av fri lek eller pyssel, men förskolan borde inte vara en slumpgenerator för lärande, utan värna varje barns lärande. Vardagens aktiviteter kan lika gärna främja stereotypa uppfattningar om manligt/kvinnligt eller svenskt/utländskt istället för att främja tolerans. Kommunen bygger just nu flera nya förskolor. En viktig utveckling i dessa nybyggnationer är att skapa förskoleenheter där flera avdelningar ligger nära varandra. Detta kan vara värdefullt för förskolornas förmåga att arbeta pedagogiskt. Genom närheten till andra avdelningar kan personal i vardagen byta kunskaper med varandra, personal kan specialisera sig på att leda olika aktiviteter och det skapas ökade möjligheter att i vissa fall bedriva åldersanpassad verksamhet. Potential är en sak. Ambition, prioriteringar och faktisk verksamhet är en annan! Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande:

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Vilka ambitioner sätter kommunen för förskolans pedagogiska uppdrag i relation till formella kunskaper, jämställdhet och tolerans? 2. I vilken mån lever kommunen upp till dessa ambitioner i allmänhet? 3. Hur tar kommunen vara på den potential för pedagogiskt ledarskap som uppstår vid de enheter som har flera avdelningar? 4. I vilken mån klarar kommunen att uppnå likvärdig kvalité med avseende på förskolans pedagogiska uppdrag och ledarskap vid olika enheter och avdelningar? För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: 1. Kommunen har höga ambitioner gällande förskolans pedagogiska uppdrag. Ett aktivt arbete vad gäller läroplanens mål och riktlinjer sker i förskolans med hjälp av pedagogernas kompetens och driv samt med förskolechef som en pedagogisk ledare. Visioner, mål och riktlinjer finns även på huvudmannanivå och styrkedjan fyller en mycket viktig funktion för att peka ut en riktning för arbetet som sker ute i verksamheterna. Att visionen, imagen, mål, uppdrag och värdegrund hänger ihop på ett naturligt sätt är något som arbetas med dagligen. Att detta kommuniceras på alla nivåer är något som bara under de senaste åren blivit tydligt genom uppföljning och genom en annan syn på grundverksamhet och dokumentation. Förskolan har en egen läroplan som blev reviderad 2010 och nu senast 2016 och i samband med detta så har omfattande kompetensutvecklingsinsatser gjorts både med interna och externa föreläsare. Förskolan omfattas även av skollagen där det skrivs om ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete samt ett aktivt likabehandlingsarbete ska bedrivas. Alla förskoleverksamheter i Skellefteå kommun arbetar med ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete där mål sätts utifrån läroplanen. Dessa mål kan handla om formella kunskaper, jämställdhet eller tolerans. Alla förskoleverksamheter skriver en plan mot diskriminering och kränkande behandling där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet med jämställdhet och tolerans blir tydligt. Många förskoleverksamheter har aktiva arbeten med det sociala samspelet samt att behandla alla lika. 2. För att säkerställa att dessa ambitioner levs upp till så arbetar kommunen aktivt med att följa upp, utvärdera och utveckla. Kompetensutveckling kring det dokumenterade systematiska kvalitetsarbetet har pågått under flera år och Skellefteå kommun är välkänt för sitt goda arbete med detta. Arbetet omfattar inte bara förskolan utan hela styrkedjan så att det arbete som genomförs samt de utvecklingsområden som förskolan har blir synliggjorda i hela organisationen. Ett arbete med olika dokument samt samtal i olika former utgör stommen i detta arbete. Förskolan har en egen läroplan som blev reviderad 20 l0 och nu senast 2016 och i samband med detta så har omfattande kompetensutvecklingsinsatser gjorts både med interna och externa föreläsare. Detta för att säkerställa att läroplanen blir en

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 del av förskolans verksamhet och att det arbetas med och efterlevs. I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har förvaltningen arbetat med att kompetensutveckla medarbetarna i förskoleverksamheterna kring detta. En mall har presenterats för att säkerställa att alla delar i ett sådant arbete finns med har presenterats samt att workshops och föreläsningar har erbjudits. 3. Genom närheten till andra avdelningar kan medarbetare på den större enheten i större utsträckning utbyta kunskaper med varandra. Fler forum för möten tillsammans med hela arbetslaget eller i andra konstellationer möjliggörs. Vid en större enhet så krävs det även ett större samarbete mellan medarbetarna som arbetar där. Fler aktiviteter, scheman och träffar ska samordnas och ett pedagogiskt fokus på plats behövs. För att ta vara på potentialen och för att förskolechef ska få en förlängd arm in i verksamheten så arbetar oftast större enheter med kvalitetsutvecklare. Dessa medarbetare kan vara de som ser till att de pedagogiska frågorna får ta plats samt tar med frågor och funderingar tillbaka till förskolechef. Medarbetare vid större enheter har också större möjlighet att specialisera sig på att leda olika aktiviteter. Exempel kan vara ateljerista eller att åldersanpassad verksamhet med åldersindelade grupper eller avdelningar skapas. Allt detta är något som arbetas aktivt med på våra större enheter i dagsläget. 4. Med hjälp av förskolechefs och medarbetarnas kompetens, professionalitet och engagemang så utformas verksamheterna på varje enskild förskola. Verksamheterna kan inte utformas lika men likvärdigt. Alla barn ska få tillgång till läroplanens olika delar for att utveckla och lära sig olika förmågor. Läroplanen tolkas och tillsammans i arbetslag och i samråd med förskolechef ses lärmiljön kontinuerligt över. Vilket material som köps in, hur inventarier är placerade samt vilken storleken och sammansättningen på både barngrupp och arbetslag är viktiga faktorer för kvalitet. En verksamhet av hög kvalitet kännetecknas av att medarbetare och andra berörda har kunskap om både dess förtjänster och dess brister och där spelar det dokumenterade systematiska kvalitetsarbetet en stor roll. I en verksamhet som kontinuerligt följs upp, utvärderas och där behov av åtgärder identifieras skapas förutsättningar for att utveckla kvaliteten i verksamheten och där skapar Skellefteå kommun också en likvärdighet mellan olika förskoleverksamheter. Sedan Andreas Westerberg (L) samt Fredrik Stenberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.