Riktlinjer för bedömning av bistånd enligt socialtjänstlagen för;

Transkript

1 Styrdokument, riktlinjer Dnr SÄN/2016:258 Riktlinjer för bedömning av bistånd enligt socialtjänstlagen för; Äldre Vuxna med funktionsnedsättning Barn och unga med fysisk funktionsnedsättning Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen: Reviderad: Social- och äldrenämnden den 8 februari 2017, Giltig t.o.m: 31 december 2018 Ansvarig ägare: Chef för beställaravdelning, social- och omsorgskontoret

2 Innehåll 1. Inledning Syfte Lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer Lagar och förarbeten Föreskrifter och allmänna råd med mera Övriga riktlinjer och dokument Rätten till bistånd Skälig levnadsnivå Barnperspektivet Handikappolitisk plan Värdegrund äldre Ansökan, utredning och beslut Förenklad biståndshandläggning Hemtjänst Dubbelbemanning Anhöriganställning Personlig omvårdnad Trygghetslarm Trygghetsringning Måltider i hemmet Leverans av måltidslåda Måltidshjälp Promenad Egenvård med hjälp i ordinärt boende Skötsel av hemmet Städning Tvätt Inköp och ärenden Avlösning i hemmet Ledsagning Tandvårdsstöd och munhälsa Vård- och omsorgsboende Parboende i vård- och omsorgsboende... 11

3 Inför flytten Upprättande av hyreskontrakt Korttidsboende Korttidsvistelse i kontaktfamilj Dagverksamhet för äldre Turbundna resor Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Kontaktperson Boendestöd Försöksboende Särskilt boende för personer med psykisk ohälsa HVB (hem för vård och boende) Kontaktperson Daglig sysselsättning Genomförande Bilagor Bilaga 1. Vad ingår i skötsel av hemmet Bilaga 2. Checklista för samtal med personer som är intresserade av parboende i vård- och omsorgsboende

4 3 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med riktlinjerna är att garantera rättssäkerheten och kvaliteten vid utredning, bedömning och tillgång till de insatser som socialtjänsten kan erbjuda. Riktlinjerna ska vara till stöd i det praktiska arbetet med tolkning av lagstiftning i den individuella behovsbedömningen. Beslut utöver riktlinjerna kan fattas om den enskilde har behov av detta. Beslut fattas enligt delegationsordning. 1.2 Lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer Nedan anges de vanligast förekommande lagarna, Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker som är tillämpbara vid handläggningen av insatser till personer med funktionsnedsättning. Dessutom anges andra riktlinjer och dokument som riktlinjerna knyter an till Lagar och förarbeten Riktlinjerna utgår främst från följande lagar och förarbeten: Förvaltningslagen (1986:223) FL Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Socialtjänstförordning (2001:937) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL Personuppgiftslagen (1998:204) PUL Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454) Tryckfrihetsförordningen (1949:105) TF Föräldrabalk (1949:381) FB Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Lagen (1998:620)om belastningsregister Lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser till funktionshindrade barn Nya socialtjänstlagen (2001:453), SoL, har sin grund i socialtjänstlagen (1980:620) från 1980 med de ändringar som genomförts under åren. De mer betydelsefulla lagändringarna har motiverats i prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen. Förarbeten till den nya lagen finns i huvudsak i prop. 2001/01:80 och betänkanden SOU 1994:139 och SOU 1999: Föreskrifter och allmänna råd med mera Här nämns några av Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker som är av betydelse vid handläggningen av insatser för personer med funktionsnedsättning: SOSFS 2005:27 Föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. 1 SOSFS 2014:5. Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS

5 4 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, SOSFS 2011:9 Ledningssystem för kvalitetsarbete. SOSFS 2014:6 Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. 4 SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. 5 SOSFS 2011:5 Lex Sarah föreskrifter och allmänna råd. SOSFS 2009:6 Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 6 Rapport från nationell psykiatrisamordning 2006:5, Vad är psykiskt funktionshinder? 7 Rätten att få åldras tillsammans. Proposition 2011/12: Övriga riktlinjer och dokument Riktlinjer för bedömning av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riktlinjer för handläggning av taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Social- och äldrenämndens delegationsförteckning. Riktlinjer för försöksboende. Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunernas personal. 9 Kvalitetsledningssystem och lokala rutiner Rätten till bistånd Enligt socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, rätt till bistånd för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt. Alla människor ska få en möjlighet att leva och bo självständigt under trygga och värdiga förhållanden och när detta inte längre är möjligt och när kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i ordinärt boende, ska den enskilde efter ansökan och beslut erbjudas en god bostad med det stöd och den hjälp som han eller hon behöver Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Skälig levnadsnivå ska inte förväxlas med begreppet goda levnadsförhållanden vilket används i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och som har en mer omfattande betydelse. Vad som är skälig ngsverktyg-2-definition-av-malgruppen.pdf

6 5 levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov Barnperspektivet Upplands Väsby kommun arbetar enligt FN:s barnkonvention. I oktober 2014 fastställde kommunstyrelsen att barns och ungdomars perspektiv ska säkerställas i ärendehandläggningen. För att underlätta arbetet finns en barnchecklista med fem viktiga frågor: 1. Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? 2. Har barns åsikter beaktats? 3. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? 4. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? 5. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Handikappolitisk plan I Upplands Väsby kommuns handikappolitiska plan framgår att kommunens övertygelse är att det som är bra för personer med funktionsnedsättning är bra för alla, en tillgänglig kommun ger bättre livskvalitet för samtliga medborgare. Målet med kommunens handikappolitiska plan är att undanröja hinder så att det blir möjligt för personer med funktionsnedsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet och få samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkoren Värdegrund äldre Upplands Väsby kommun har en värdegrund för äldre som antogs av social- och äldrenämnden Denna ska ligga till grund för allt omsorgsarbete som sker i Upplands Väsby. Värdegrunden finns beskriven på kommunens hemsida Ansökan, utredning och beslut Ett ärende kan aktualiseras genom egen ansökan, anmälan eller andra omständigheter som kan föranleda en utredning. Den enskilde har alltid rätt att ansöka om olika insatser. En ansökan ska alltid behandlas och den enskildes behov utredas. Under utredningen ska den enskildes ansökan prövas mot de krav som uppställs i socialtjänstlagen. Utredningen görs i enlighet med förvaltningslagen. Den enskildes behov och funktionsförmåga avgör rätten till bistånd och vad detta bistånd i så fall ska bestå av. Insatser är frivilliga och ska alltid samrådas med den enskilde. Rutiner och information om handläggningsförfarandet finns i kvalitetsledningssystemet på insidan. Beslutsfattande sker i enlighet med delegationsförteckningen Förenklad biståndshandläggning 10

7 Personer över 75 år kan erhålla förenklad biståndshandläggning. I och med detta ska den enskilde få återkoppling från en handläggare senast en arbetsdag efter inkommen ansökan, samt få ett beslut inom fem arbetsdagar. Förenklad biståndshandläggning för omvårdnadsinsatser (personlig omvårdnad, leverans av måltidslåda, måltidshjälp) avser ensammantagen insatstid upp till åtta timmar per månad. Tid utöver det prövas genom sedvanlig biståndshandläggning. Förenklad biståndshandläggning för serviceinsatser (städ, tvätt samt inköp av dagligvaror) avser en sammantagen insatstid upp till fem timmar per månad. Tid utöver det prövas genom ordinär biståndshandläggning Hemtjänst Hemtjänst är en viktig resurs för att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden. För människor som på grund av nedsättning av funktioner har svårigheter att sköta sitt hem och/eller sin egen omvårdnad ska hemtjänst kunna bidra till trygghet och möjligheter att bo kvar i det egna hemmet. Insatserna beviljas för att underlätta för den enskilde i den dagliga livsföringen och ska tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Hjälpen ska stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och beviljas i de avseenden som den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Upplands Väsby kommun har privata utförare med möjlighet att erbjuda tilläggstjänster. Dessa är inte biståndsbedömda och bekostas av den enskilde själv. Den enskilde väljer utförare utifrån en skriftlig sammanställning med alla kommunens godkända företag. Biståndshandläggaren ska lämna sammanställningen till den enskilde som själv väljer utförare. Biståndshandläggaren får inte styra den enskilde i dennes val, eller rekommendera något visst företag. Om den enskilde inte själv har förmåga att välja utförare ska biståndshandläggaren utgå från en turordningslista för ickevalsalternativ Dubbelbemanning Om dubbelbemanning behövs ska det framgå av biståndsbeslutet. Dubbelbemanning beviljas endast för de delar av en insats som kräver två personer för utförandet. Dubbelbemanning ska kunna beviljas den enskilde med omfattande omvårdnadsbehov om tekniskt hjälpmedel har provats och visat sig vara otillräckligt för att säkra den enskildes upplevelse av trygghet och säkerhet vid förflyttning, eller om det finns dokumenterat krav på dubbelbemanning vid användning av tekniskt hjälpmedel. Vid undantagsfall kan dubbelbemanning beviljas om personalens säkerhet äventyras, det gäller då en tillfällig period vid exempelvis hot och våld Anhöriganställning Upplands Väsby kommun tillämpar inte anhöriganställningar. Vid mycket särskilda omständigheter kan kommunen efter ansökan från den enskilde bevilja en anhöriganställning om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För att bevilja en anhöriganställning ska det tydligt framgå att behovet inte kan tillgodoses av de utförare som är godkända av kommunen. I särskilda fall där en anhöriganställning kan komma att bli aktuell gäller samma regler för övriga anställda; normala anställningsvillkor, samma kompetenskrav, att personalen behärskar svenska språket i tal och skrift samt att social dokumentation genomförs. Vid anhöriganställningar ska den enskildes kontaktman vara en annan personal än den anhöriganställde. Kontaktmannen upprättar genomförandeplanen tillsammans med den enskilde och gör regelbundna hembesök för uppföljning, samt ger handledning. I de fall tolk behövs ska hemtjänstutföraren kontakta

8 7 biståndshandläggaren. Om insatserna överstiger tio timmar per vecka ska viss tid av dessa tio timmar utföras av ordinarie hemtjänstpersonal, i första hand av den enskildes kontaktman Personlig omvårdnad Hjälp med personlig omvårdnad syftar till att underlätta för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet även om personen inte på egen hand kan sköta den personliga omvårdnaden. Insatsen kan bestå av hjälp att förflytta sig, hjälp med den personliga hygienen eller hjälp med på- och avklädning. Personer med stora hjälpbehov behöver ofta hjälp med samtliga insatser vid flera tillfällen under dygnet Trygghetslarm Trygghetslarm syftar till att skapa trygghet för den enskilde och dennes anhöriga. Trygghetslarmet ska användas vid akuta situationer. Detta kan vara när den enskilde har ramlat och inte själv kan resa sig, eller när något annat allvarligt inträffar som kräver akut hjälp. Larm ska inte ersätta hemtjänstinsatser. Trygghetslarm kan beviljas den som på grund av sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller andra orsaker har förhöjd risk att falla eller drabbas av akut sjukdom. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet. Trygghetslarm kan i särskilda fall beviljas som stöd till personer som lever i hushållsgemenskap Trygghetsringning I särskilda fall kan trygghetsringning beviljas som en trygghetsinsats för den enskilde. Det kan vara personer som på grund av stor oro och/eller ångest behöver bli uppringda för att känna trygghet eller personer som behöver muntlig påminnelse eller stöd för att klara en vardagssyssla själv. Hemtjänstutföraren ringer då upp den enskilde i enlighet med biståndsbeslutet. Hemtjänstutföraren ansvarar för att ta fram en rutin för hur de ska agera i de fall de inte får kontakt med den enskilde Måltider i hemmet Personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålderdom inte själva kan tillreda sin måltid kan beviljas distribution av måltidslåda eller vid särskilda skäl tillredning av enklare måltid i hemmet. Särskilda skäl kan exempelvis vara att den enskilde har provat måltidslådor men inte ätit dem och därför riskerar dålig hälsa Leverans av måltidslåda Den som inte själv förmår planera, tillaga varm mat och som har svårt att ta sig till en matservering kan få färdiglagad mat levererad till hemmet. Insatsen kan även beviljas personer som lever i hushållsgemenskap och som vårdar make/maka Måltidshjälp

9 8 Personer med omfattande och dagliga omvårdnadsinsatser kan få hjälp vid varje måltidstillfälle såsom frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål. Insatsen kan avse: Uppvärmning av måltidslåda enligt leverantörens anvisningar och eller eventuell hjälp med enklare matlagning. Hjälp med tillagning av enklare måltid (ej långkok) beviljas utifrån behov. Dukning, servering och disk. Matning eller sällskap vid måltid. Tillredning av mellanmål Promenad Promenad kan beviljas till äldre och personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som ger den enskilde stora svårigheter att ta sig ut på egen hand. Promenad beviljas högst en timme per vecka och syftar till att den enskilde ska få komma ut ur bostaden, få frisk luft och om möjligt röra på sig Egenvård med hjälp i ordinärt boende Personer kan ansöka om bistånd för egenvård med hjälp. För detta krävs att legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal bedömt uppgiften som egenvård och dokumenterat detta på blanketten Planering av egenvård med hjälp. Egenvård med hjälp kan till exempel vara läkemedelshantering och på- och avklädning av stödstrumpor. Ansökan om bistånd ska utredas och beslutas i vanlig ordning enligt socialtjänstlagen. Biståndshandläggaren meddelar om bistånd har beviljats till den enskilde samt när och hur insatsen ska utföras. Efter samtycke meddelas även den enhet som bedömt egenvården. Kopia av blanketten sparas i den enskildes akt. Blanketten finns på Skötsel av hemmet Personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålderdom inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få hjälp på annat sätt, har rätt att få bistånd till städning och tvätt. För närmare information se bilaga 1. Hjälp med skötsel av hemmet beviljas inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta hemmet. Undantag kan göras om en person får stöd för sin dagliga omvårdnad av någon närstående. Skötsel av hemmet kan då beviljas som avlastning för den som vårdar. Hjälp med skötsel av hemmet omfattar inte tvätt eller städning efter vuxna barn eller andra anhöriga. I skötsel av hemmet ingår inte trädgårdsarbete, snöskottning, storstädning eller städning av källare och vindsutrymmen Städning

10 9 Städning kan beviljas av två normalstora rum och kök samt badrum. Städning beviljas vanligtvis varannan eller var tredje vecka. Makar eller sambos med skilda sovrum beviljas städning av tre normalstora rum och kök varannan vecka. För personer med stora omvårdnadsbehov, personer med grava synskador och som har daglig hjälp kan beviljas viss tillsynsstädning i hemmet i form av enkel underhållsstädning mellan ordinarie städtillfällen Tvätt Hjälp med tvätt innefattar tvätt av den enskildes kläder, sänglinne och handdukar. Hjälp med tvätt beviljas varannan vecka, även byte av sängkläder ingår. För närmare beskrivning om vad som ingår i tvätt och städ, se bilaga Inköp och ärenden Personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålderdom inte kan handla och som inte heller kan få hjälp på annat sätt har rätt att få bistånd till detta. Inköp av dagligvaror eller hjälp med e-handling sker normalt en gång/vecka och i närmaste butik. Den enskilde får vid önskemål följa med och handla. Inköpen sker med hjälp av betal- eller kundkort i enlighet med social- och äldrenämndens riktlinjer för hantering av ekonomiska medel. Inköp från apoteket kan beviljas en gång per månad. Kassaservice och bankärenden ska ombesörjas av anhörig eller god man Avlösning i hemmet Insatsen kan beviljas i de fall närstående vårdar anhörig med omfattande psykiska och/eller fysiska funktiosnedsättningar i hemmet. Syftet med avlösning i hemmet är att den enskilde och dennes anhörige ska kunna känna trygghet under den tid som den närstående vistas utanför hemmet. Avlösning kan beviljas exempelvis om den närstående har behov av avlastning, vila, egna aktiviteter eller ärenden. I beslutet anges antal timmar som den enskilde är beviljad. Kriterier för att insatsen ska beviljas är att den enskildes närstående har: fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning och där den anhörige/närstående som vårdar den enskilde i det gemensamma hemmet har behov av stöd samt avlastning. svårigheter att vistas ensam hemma. för avlösning för föräldrar krävs att barnet har stora, varaktiga och omfattande fysiska funktionsnedsättningar men som inte omfattas av personkrets enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Informera närstående som vårdar anhörig i hemmet om det stöd som kommunen kan erbjuda i form av stödgrupper och enskilda samtal.

11 10 Närstående som vårdar sin anhörig har även rätt till kostnadsfri avlösning för att delta i de av kommunen anordnade anhörigcirklarna vid sju tillfällen. 3. Ledsagning Ledsagning kan beviljas personer som har omfattande kognitiv, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning och som omöjliggör för den enskilde att komma ut på egen hand. Insatsen syftar till att öka den enskildes självständighet och öka delaktigheten i samhället. Biståndet innebär att den enskilde ledsagas till och från hemmet vid särskilda ärenden. Finns behov av ledsagning under ärendet ska det framgå i beslutet, det vill säga att den enskilde har behov av personlig omvårdnad. I beslutet anges antalet timmar. Ledsagning beviljas ej till och från sjukhusbesök, då den enskilde hänvisas till sjukresa. Undantagsfall är om den enskilde har behov av stöd med omvårdnad som på- och avklädning i samband med sjukhusbesök. 4. Tandvårdsstöd och munhälsa Vissa sjuka, äldre och funktionshindrade har rätt till munhälsobedömning i hemmet och tandvårdsstöd (reducerad kostnad för viss tandvård) från Tandvårdsenheten, Stockholms läns landsting, SLL. Biståndshandläggaren ska informera om, och vid behov utfärda, tandvårdsstödsintyg samt efterfråga munhälsobedömning till de personer som vill och omfattas av rätten. Detta görs i programmet Symfoni. Anvisningar för bedömning av tandvårdsstöd finns på kommunens insida. 5. Vård- och omsorgsboende Huvudinriktningen för omsorg om äldre, sjuka och personer med olika former av funktionsnedsättning är att förstärka möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Detta bör vara utgångspunkten även i de fall den enskilde har omfattande behov av tillsyn, omvårdnad och vård. Därmed ska alltid ett fysiskt omvårdnadsbehov ses över om det går att tillgodoses i det egna hemmet genom hemtjänst, dagverksamhet, växelvård, ledsagning eller öppna verksamheter utan biståndsbeslut. Om den enskilde upplever otrygghet eller oro ska detta i första hand försöka tillgodoses genom trygghetslarm, tillsyn, hemtjänst, dagverksamhet, ledsagning, bostadsanpassning, byte av bostad eller dylikt. När behovet av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses med insatser i det egna hemmet eller på annat sätt, kan den enskilde efter ansökan och beslut beviljas en lägenhet i ett vårdoch omsorgsboende. Riktlinjen för vård- och omsorgsboende är att den enskilde har ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser och tillsyn dygnet runt. En del av tillsyns- eller vårdbehovet ska omfatta nattetid, under oregelbundna tidpunkter. I samband med beslut om plats i vård- och omsorgsboende ska även ett beslut fattas och nivåbedömning göras om den enskildes service- och omvårdnadsbehov i det särskilda boendet. Enskild som bor på vård- och omsorgsboende har möjlighet att byta boende om den enskilde så önskar och i mån av plats.

12 11 Meddela personer med hyreskontrakt på särskilt boende att de har en månads uppsägningstid. Uppsägningstiden kan dock upphöra från det att lägenheten är flyttstädad och inflyttningsklar för annan hyresgäst. Om utflyttning sker inom fem arbetsdagar debiteras inte avgift för flyttstädning. Efter flyttstädning upphör hyran Parboende i vård- och omsorgsboende Om båda makarna är i behov av särskilt boende föreligger rätt till parboende enligt bestämmelsen i 2 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF). Om makarna önskar bo på ett parboende ska de båda ansöka om särskilt boende och begära att de ska beredas plats på samma särskilda boende. Det finns en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att äldre makar och sambor som varaktigt levt tillsammans har rätt att fortsätta att bo tillsammans även om bara en har behov av vård- och omsorgsboende. Båda parter måste vara överens om att de vill bo tillsammans. Parboende kan inte beviljas i lägenheter mindre än 30 kvadratmeter. Personen med behov av vård- och omsorgsboende får beslut enligt 4 kap 1c socialtjänstlagen. Den medflyttande parten får inget beslut om vård- och omsorgsboende. Kommunen har därmed inte något hälso- och sjukvårdsansvar för den medflyttande parten. Om den medflyttade parten får behov av hemtjänst får personen ansöka i vanlig ordning. Det är personalen på boendet som utför insatsen. Följ checklista i bilaga Inför flytten Eftersom det kan vara svårt att förutse vad det innebär att bo i ett vård- och omsorgsboende rekommenderas medflyttande en månads provboende innan den medflyttande överlåter sin bostad. Utformningen av boendet ska göras utifrån hänsyn till de enskildas önskemål. Makarna eller samborna kan ha önskemål om att dela bostad eller att ha skilda rum i så nära anslutning till varandra som möjligt. Om den medflyttande parten inte vill fortsätta bo i det särskilda boendet, ska personen med omsorgsbehov så snart som möjligt erbjudas en annan mindre lägenhet (om de valt att prova på att bo i en gemensam bostad). Kommunen har rätt att byta till ett annat anpassat boende för personen för att inte belägga en lägenhet med möjlighet till parboende, gäller vid kö. Om situationen är akut och kommunen saknar tillgång till en lägenhet som lämpar sig för parbo/två lediga lägenheter på samma boende kan personen med behov av vård- och omsorgsboende få flytta ensam i avvaktan på möjligheten att verkställa beslutet.

13 12 Vid rapportering av ej verkställda beslut anges resursbrist Upprättande av hyreskontrakt Då en medflyttande part ska vara hyresgäst i ett vård- och omsorgsboende ska det upprättas ett kontrakt som klargör den medflyttandes rättigheter och skyldigheter så att personen redan från början är införstådd med vad som gäller. Kontraktet ska vara skriftligt så att det inte råder någon tvekan om att parterna är överens om vad som har avtalats. Avsägning av besittningsskyddet måste godkännas av hyresnämnd och anges i separat handling från hyreskontraktet. Avsägning från besittningsskyddet innebär att den medflyttande maken inte har rätt att bo kvar efter maka/makes död. Den medflyttande maken har tre månader på sig att flytta till annan bostad som han/hon själv ansvarar för att ordna. Bor paret i varsin lägenhet betalar de varsin hyra. Bor de i samma lägenhet betalar makarna 1,5 hyra tillsammans. Kommunen ersätter inte dubbla boendekostnader. Om den medflyttande avlider har kommunen rätt att ersätta personen med beslut om vård- och omsorgsboende i en annan lägenhet inom det särskilda boendet (mindre lägenhet om så är fallet). Hyreskontrakt för vård- och omsorgsboende finns i Dnr SÄN/2013: Korttidsboende Korttidsboende kan erbjudas för att förbättra stödet i det egna boendet och göra det möjligt att bo kvar i hemmet. Korttidsboende kan beviljas: för återkommande växelvård (som regel används detta om anhörig vårdar person som utan den anhöriges stöd haft behov av vård- och omsorgsboende) för tillfällig avlösning, när en anhörig/närstående vårdar den enskilde i det gemensamma hemmet och har behov av stöd och avlösning. Kommunen kan bevilja korttidsvistelse för en period på maximalt två veckor. Samma person kan beviljas korttidsvistelse maximalt två gånger samma år. för kartläggning av fysiska och psykiska behov. 7. Korttidsvistelse i kontaktfamilj Korttidsvistelse i kontaktfamilj kan beviljas till barn och unga med omfattande och varaktiga fysiska funktionsnedsättningar. Insatsen beviljas max tre dagar i månaden. Ersättning utgår från riktlinjer framtagna av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

14 13 8. Dagverksamhet för äldre Dagverksamhet innefattar aktiverande och funktionsuppehållande insatser och syftar till social, psykisk och fysisk aktivering. Insatsen riktar sig till äldre personer som har en funktionsnedsättning eller diagnostiserad demenssjukdom. Målgruppen innefattar personer som bor i eget boende och är i behov av aktiviteter och inte kan delta i det ordinarie sociala utbudet som till exempel träffpunkter. Insatsen kan även fungera som avlösning för anhörigvårdare. Målet med insatsen är att förhindra social isolering, möjliggöra kvarboende i det egna hemmet genom att stärka och bevara den enskildes förmåga. Dagverksamhet kan erbjudas dagtid i varierande omfattning. Har platsen inte utnyttjats under en månad omprövas beslutet. Om legitimerad personal har bedömt att den enskilde har behov av individuell träning för att bevara funktioner ska då under vistelse på dagverksamheten kunna erhålla detta. 9. Turbundna resor Insatsen beviljas äldre och personer med funktionsnedsättning som inte kan använda allmänna färdmedel och inte heller kan ordna resan på annat sätt. Syftet och utgångspunkten för insatsen är att möjliggöra den enskildes deltagande i biståndsbedömda insatser utanför hemmet. Detta under förutsättning att avståndet mellan den biståndsbedömda verksamheten och bostaden inte är sådant att förflyttningen kan göras med hjälp av ledsagare. Insatsen består av resor med taxi eller med annat lämpligt färdmedel i de fall färdtjänstens regler inte är tillämpbara. 10. Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer 20 år och äldre med svåra psykiska störningar/sjukdomar som orsakat en funktionsnedsättning med förlust av förmåga i sådan grad att det inverkar på den dagliga livsföringen (sociala konsekvenser) och att denna funktionsnedsättning bedöms bli långvarig. Med begreppet långvarig avses ett varaktigt tillstånd som beräknas bestå under minst ett år enligt Nationell psykiatrisamordnings definition. Funktionsnedsättningen innebär att förlusten av förmågan inkräktar på viktiga livsområden i hemmet, på arbetet och/eller under fritiden. En psykisk funktionsnedsättning kan också försämra förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera och förstå den egna vardagen, eller sköta sin ekonomi Kontaktperson Bistånd i form av kontaktperson kan beviljas personer som lever helt socialt isolerade och som behöver stöd att bryta isoleringen och få ökade möjligheter till sociala kontakter. Kontaktperson är en medmänniska som använder sig själv i arbetet. Kontaktpersonens roll är ofta att ersätta närstående där dessa inte finns. Uppdraget som kontaktperson omfattar vanligtvis kontakt 2 4 gånger/månad.

15 14 Omkostnadsersättning och arvodering utgår enligt särskilt beslut Boendestöd Boendestödet är en tidsbestämd individuellt utformad insats. Boendestöd beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Insatsen innebär att den enskilde får stöd att klara av de göromål som ingår i den vanliga vardagstillvaron. Alla insatser ska göras så långt det är möjligt tillsammans med den enskilde med utgångspunkt i den enskildes behov och egna resurser. Insatsen syftar till att motivera och praktiskt träna till ett självständigt liv både i och utanför hemmet. Syftet med boendestödet är att ge den enskilde ett socialt sammanhang vilket ökar självkänslan, stärker den enskildes förmåga och ingjuter hopp om att på sikt möjliggöra ett självständigt liv. Beslutet anges i antal timmar. Boendestödet kan innefatta: Stöd och handledning att själv klara av personlig omvårdnad (sköta personlig hygien, tvätt, klädvård, planering och tillredning av måltider). Stöd att klara städning (skötsel av bostaden med viss regelbundenhet i form av dammsugning, våttorkning av golv, ta ut sopor, rengöring av badrum och kök, damning och byte av sängkläder samt efter behov även rengöring av kylskåp och skafferi). Stöd till inköp samt post- och bankbesök med syfte att klara detta själv. Stöd vid planering och inköp av dagligvaror en gång per vecka. Stöd och handledning i sociala aktiviteter (hjälp att planera och strukturera vardagen eller att följa med till vissa aktiviteter). Stöd med att sköta myndighetskontakter. Boendestödet kan vid behov kompletteras med hemtjänstinsatser Försöksboende Den enskilde hyr lägenhet i andra hand från kommunen. Den enskildes behov av stöd erhålls genom boendestödet. Insatsen styrs av särskilda riktlinjer antagna av social- och äldrenämnden diarienummer SÄN/2015:129. En handlingsplan ska upprättas tillsammans med den enskilde. Planen ska innehålla beskrivning av stödfunktionen i hemmet och en tydlig plan för vad som krävs för att nå målet om ett eget hyresavtal Särskilt boende för personer med psykisk ohälsa

16 Särskilt boende för personer med psykisk ohälsa beviljas om den enskilde har ett omfattande behov av stödinsatser dygnet runt och under förutsättning att detta behov inte kan tillgodoses med hjälp av boendestöd eller andra punktinsatser i den egna bostaden. Behovet av stöd under natten ska vara oregelbundet och därför inte kunna mötas upp på annat sätt. Utredningen ska visa vilket hjälpbehov den enskilde har och skälet till att detta inte kan tillgodoses i den egna bostaden, att andra insatser är uttömda HVB (hem för vård och boende) Hem för vård och boende (HVB) är ett enskilt boende som är godkänd av inspektionen för vård och omsorg (IVO) att bedriva vård och omsorg för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beslut om boende på HVB kan fattas när den enskildes omvårdnads- och/eller rehabiliteringsbehov inte kan tillgodoses i eget boende eller kommunens särskilda boende. Personer som beviljas HVB har omfattande behov av stöd som varierar under dygnets alla timmar, och därför inte kan mötas upp i form av punktinsatser. HVB är avsedd att vara en kortvarig insats som genom omfattande stöd och hjälp ger den enskilde möjlighet till att bli så självständig som möjligt. HVB ska verka i möjligaste mån för att den enskilde ska klara av att bo i ett eget boende. Vid beviljad plats på HVB ersätter kommunen vårdgivaren kostnaderna för kost, logi och omvårdnad. Den enskilde betalar enligt gällande taxa till kommunen. Individavtal skrivs med tilltänkt HVB. I första hand ska avtal skrivas med de HVB kommunen har ramavtal med. Om lämpligt HVB saknas kan avtal skrivas med andra HVB. I dessa fall behöver det tilltänkta HVB granskas innan avtal kan skrivas. Granskningen består av kontroll av tillstånd och eventuella synpunkter hos IVO, kreditupplysning samt inhämtande av referens från andra uppdragsgivare om så finns. Om kommunen saknar kännedom om boendet ska personligt besök göras innan avtal tecknas. Ett tilläggsavtal reglerar eventuell kostnadsfördelning mellan huvudmännen Kontaktperson Bistånd i form av kontaktperson kan beviljas personer som lever helt socialt isolerade och som behöver stöd att bryta denna isolering för att få ökade möjligheter till sociala kontakter. Kontaktperson är en medmänniska som använder sig själv i arbetet. Kontaktpersonens roll är ofta att ersätta anhöriga/närstående där dessa inte finns. Uppdraget som kontaktperson omfattar vanligtvis kontakt 2 4 gånger/månad. Omkostnadsersättning och arvodering utgår enligt särskilt beslut Daglig sysselsättning Bistånd i form av daglig sysselsättning kan beviljas personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar, som bedöms vara i behov av sysselsättning för att få en strukturerad och meningsfull dag. 11. Genomförande Riktlinjerna gäller från 1 januari 2017.

17 Bilagor 1. Vad ingår i skötsel av hemmet 2. Checklista för samtal med personer som är intresserade av parboende i vård- och Omsorgsboende

18 17

19 18 Bilaga 1. Vad ingår i skötsel av hemmet I skötsel av hemmet ingår insatserna städning och tvätt. Nedan preciseras vad som ingår i de olika insatserna. En utförligare beskrivning finns i riktlinjerna under varje insats. Städning I städning ingår: Dammsugning av golv och mattor Våttorkning av golv Rengöring av toalett, badkar/dusch och handfat Dammtorkning av fria ytor (om den enskilde inte själv klarar att damma) Fönsterputs en gång per år Gardinuppsättning en gång per år Avfrostning och rengöring av frys, efter separat beslut, en gång per år Städutrustning Hemtjänsten behöver ha tillgång till fräsch och väl fungerande städutrustning i form av Dammsugare Långskaftad golvmopp med tillhörande hink Sopborste och sopskyffel med långt skaft Bra köksstege Diskborste, disktrasor, svampar och trasor Toalettborste Rengöringsmedel Om något saknas kan första städtillfället utnyttjas till inköp av städutrusning Tvätt I tvätt ingår: Tvätt av den enskildes kläder Upphängning eller torktumling Hopvikning eller upphängning av ren tvätt Tvätt av sänglinne Tvätt av handdukar Renbäddning av säng Tvätt- och sköljmedel bekostas av den enskilde.

20 19 Bilaga 2. Checklista för samtal med personer som är intresserade av parboende i vård- och omsorgsboende Inför beslut o Inför beslut parboende är det viktigt att biståndhandläggaren samtalar och utreder båda parternas inställning och vilja. Helst ska samtalen ske enskilt med varje part för att försäkra sig om att båda parter önskar detta. Biståndshandläggaren ska även informerar om olika konsekvenser för i första hand den medboende. Så långt det är möjligt ska båda parter vara införstådda med vad det innebär. o Personen med behov av vård- och omsorgsboende får beslut enligt 4 kap 1c socialtjänstlagen. Den medflyttande parten får inget beslut om vård- och omsorgsboende. Kommunen har därmed inte något hälso- och sjukvårdsansvar för den medflyttande parten. Inför inflytt o Vill makarna/samborna dela bostad eller ha skilda rum i nära anslutning till varandra? Upplys om att i det fallet den enskilde med behov av vård- och omsorgsboende har demenssjukdom kan paret inte dela lägenhet. Parboende kan inte heller beviljas i lägenheter mindre än 30 kvadratmeter (restriktioner från boendet för att kunna ge en god omvårdnad till den som behöver). o Eftersom det kan vara svårt att förutse vad det innebär att bo i ett vård- och omsorgsboende ska den medflyttande rekommenderas en månads provboende innan han/hon avyttrar sin bostad. Om den medflyttande maken inte vill fortsätta bo i det särskilda boendet, ska personen med omsorgsbehov så snart som möjligt ersättas med en annan mindre lägenhet (om de valt att provbo i en gemensam bostad). Detta med anledning av att det råder brist på större lägenheter. o Fråga om det är aktuellt att parten med omsorgsbehov flyttar i förväg ifall det inte finns två platser/parbolägenhet lediga. o Den/de som ska flytta måste alltid besöka boendet innan. o Då en medflyttande ska vara hyresgäst i ett vård- och omsorgsboende ska det upprättas ett skriftligt kontrakt som klargör den medflyttandes rättigheter och skyldigheter så att personen redan från början är införstådd med vad som gäller. Informera att den medflyttande bor under samma förutsättningar som en hyresgäst i ett ordinärt boende och att kommunen inte ersätter risken med dubbla boendekostnader. Räkna på vilka kostnader det kommer att medföra.

21 20 o Avsägning från besittningsskyddet innebär att den medflyttande maken inte har rätt att bo kvar efter maka/makes död. Avsägningen uppförs i separat handling och måste godkännas av hyresnämnd. Maken har tre månader på sig att själv ordna och flytta till annan bostad. Upplys medflyttande make inför inflytt om möjligheten att ställa sig i bostadskön. o Informera den medflyttande till ett vård- och omsorgsboende att denna lever under samma förutsättningar som en hyresgäst i ett ordinärt boende. Det innebär bl a att matavgift betalas som vanligt om man väljer att äta gemensamt i det särskilda boendet. Personen får ansöka för att få matabonnemang eller måltidslåda samt stå för kostnaden av sina egna hygienartiklar. Vid behov av hemtjänst får den medflyttande ansöka som vanligt hos kommunen och det är personalen på boendet som utför insatsen. o Om den medboende inte har några eller endast få biståndsinsatser är det extra viktigt att det tydligt framgår i ett biståndsbeslut vad den andra parten beviljats för service och omsorgsinsatser i det särskilda boendet så att inte ansvaret för dessa insatser faller på den medboende maken eller sambon. o Bor paret i varsin lägenhet betalar de varsin hyra. Bor de i samma lägenhet betalar makarna 1,5 hyra tillsammans. Efter inflytt o Om den medflyttande avlider har kommunen rätt att ersätta personen med beslut om vård- och omsorgsboende en annan anpassad lägenhet (detta gäller endast om paret delar en större lägenhet, i och med att det råder brist på dessa lägenheter).