KURSINFORMATION DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 TERMIN 1, LÄKARPROGRAMMET

Transkript

1 HT16 (rev b) KURSINFORMATION DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 TERMIN 1, LÄKARPROGRAMMET DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1) Moment 1 - "Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo" Moment 2 - "Matsmältning och ämnesomsättning" Moment 3 - "Primärvården" Moment 4 - "Integrering med slutexamination" INTEGRERADE DELMOMENT TILLHÖRANDE UPPTAKTEN Vetenskaplig utveckling (VetU) Litteratursökning och projektarbete under avsnitt 2

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EXPEDITIONER OCH KONTAKT... 3 VÄLKOMMEN... 4 KURSENS INNEHÅLL... 4 DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1)... 5 INDELNING I MOMENT OCH AVSNITT... 5 KURSLITTERATUR... 6 GRUPPINDELNING... 6 SCHEMAÄNDRINGAR OCH KURSWEBB... 7 UNDERVISNINGSFORMER... 7 SJÄLVSTUDIER MED LÄRARTILLGÅNG och SEMINARIER... 7 PROJEKTARBETEN... 7 GRUPPARBETEN OCH DISKUSSIONER... 8 GRUPPMIKROSKOPERINGAR... 8 ANATOMIDEMONSTRATIONER... 9 LABORATIONER... 9 KOM I TID och VISA HÄNSYN EXAMINATION NÄRVARO, ID-KONTROLL OCH URKUNDSFÖRFALSKNING QUIZ OCH SKRIFTLIGA DUGGOR TENTAMEN OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN TILL RESTDUGGA/RESTTENTA: PRIMÄRVÅRDEN (PV) KÄNNS DET JOBBIGT? ÄR DET SVÅRT ATT HÄNGA MED? FUNKTIONSHINDER STUDIEPOÄNG HÅLL KOLL PÅ VAD DU GJORT och KARTA TILLGODORÄKNANDE (TG) och DISPENS STUDENTINFLYTANDE RIS och ROS till DFM1s lärare KURSRÅD TEMAKOLLEGIUM 1, Den Friska Människan "VETENSKAPLIG STRIMMA" KIB:S UNDERVISNING MED LITTERATURSÖKNING IT-KUNSKAP ATT CITERA OCH REFERERA PÅ ETT KORREKT SÄTT FUSK FORSKNINGSINFORMATION ATT STUDERA VID KI LIKABEHANDLING, MÅNGFALD OLIKA REGLER ORDNINGSREGLER VID DISSEKTIONER Information om förhållningssätt och uppförandekod vid Karolinska Institutet TENTAMENSREGLER

3 EXPEDITIONER OCH KONTAKT Kursexpedition för medicinsk biokemi (allmänt, avsnitt 1b och moment 2): Scheelelaboratoriet, Tomtebodavägen 6, plan 3, Karolinska Institutet, Stockholm. Utbildningsadministratör: Susie Björkholm, tel: Mail: Öppet: Mån-fre , eller enligt anslag. Kursansvarig och examinator för kursen Den Friska Människan 1: Universitetslektor Aristi Fernandes, tel: Mail: Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Scheelelaboratoriet, Tomtebodavägen 6, plan 3. Kursexpedition för anatomi (avsnitt 1a och första delen av avsnitt 3) och histologi (avsnitt 2 och första delen av avsnitt 3): Berzeliuslaboratoriet, plan 6, Berzelius väg 3. Karolinska Institutet, Stockholm. Öppet: Mån-fre samt mån-tor fre eller enligt anslag. Grundutbildningsansvarig (anatomi, histologi): Professor Björn Meister, tel: Mail: bjorn.meister@ki.se. Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Utbildningsadministratör (anatomi): Susanne Alfredström, tel: Mail: Susanne.Alfredstrom@ki.se Utbildningshandläggare (histologi): Helén Asp, tel: Mail: Helen.Asp@ki.se Moment 1 och avsnitt 2 (Cell- och utvecklingsbiologi): Momentansvarig: Universitetslektor och utbildningschef Matti Nikkola, tel: Mail: matti.nikkola@ki.se. Utbildningsadministratör: Linda Lindell, tel: Mail: linda.lindell@ki.se Moment 2 (avsnitt 3 senare delen, avsnitt 4 och avsnitt 5): Momentansvarig: Universitetslektor Åke Rökaeus, tel: Mail: ake.rokaeus@ki.se Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Scheelelaboratoriet, Tomtebodavägen 6, plan 3. Kursexpedition för fysiologi (sista delen av avsnitt 3 och avsnitt 5): von Eulers väg 4a, Karolinska Institutet, Stockholm. Öppet: Mån-tor samt , fre Studierektor: Adjunkt Anna Feldreich, tel: Mail: anna.feldreich@ki.se. Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kontaktlärare Prefekt Stefan Eriksson. Mail: stefan.eriksson@ki.se Utbildningsadministratör: Sofia Pettersson, tel: Mail kursexp: fyskursexp@ki.se Primärvården (PV - Moment 3: dagar på vårdcentral och dagar på sektionen för allmänmedicin) Sektionen för allmänmedicin, NVS: Alfred Nobels allé 23, Huddinge Ansvarig grundutbildning PV studierektor: Helena Salminen. Mail: helena.salminen@ki.se Terminsansvarig T1: Hans Lundin. Mail: hans.cefam@gmail.com Administratör: Katarina Wahlstedt. Tel Mail: katarina.wahlstedt@ki.se Karolinska Institutet Universitetsbibliotek (KIB) Berzelius väg 7B, Karolinska Institutet, Stockholm. Kontaktpersoner: Magdalena Svanberg, tel: Mail: magdalena.svanberg@ki.se och Miritt Zisser, tel: Mail: miritt.zisser@ki.se 3

4 VÄLKOMMEN Hjärtligt välkommen till Karolinska Institutet och termin 1 på läkarutbildningen! Vi hoppas att du skall trivas hos oss! På webben hittar du allmän information om regler och riktlinjer som berör dig som student ( På denna sida hittar du länkar till bl.a. studenträtt examination och betygssystem ; disciplinärenden ; fusk osv. Kursinformationen som du håller i din hand innehåller mer specifik information som du har nytta av under den första terminens studier och framförallt under kursen Den Friska Människan 1 (DFM1), varför det är viktigt att du läser den noga. KURSENS INNEHÅLL För att du senare ska kunna tillägna dig kliniska kunskaper på bästa sätt, är det viktigt att du förstår hur kroppen är uppbyggd på molekylär och cellulär nivå samt hur olika organsystem fungerar. Dessa kunskaper är också nödvändiga för att du ska kunna förstå patologiska och farmakologiska resonemang under de kommande terminerna under det prekliniska stadiet (Temat - Den sjuka människan) men också för dina fortsatta kliniska studier. Tyngdpunkten under denna första termin ligger dock på den friska människan och kursen Den Friska Människan 1 (DFM1). Syftet med DFM1 är att ge dig en sammanhängande bild av människans struktur och funktion från molekylär nivå till vävnadsnivå samt att studera funktionssystemen matsmältning och ämnesomsättning. Under kursen vill vi ta dig med på en resa in i cellernas fantastiska värld, där atomer och molekyler fogas samman till alla de livsviktiga kemiska föreningar som gör att vår kropp kan fungera. Vi vill göra dig nyfiken på hur kroppen, med alla sina organ och vävnader, kan utvecklas ur en enda cell det befruktade ägget. Vi vill att du ska fascineras av hur arvsmassan styr synteser av komplicerade ämnen och reglerar det enzymatiska maskineri som ger varje celltyp dess karakteristiska struktur och funktion. Vi vill att du ska förstå hur cellerna tillgodoser sitt behov av energi energi som sedan används för bildning av viktiga biomolekyler, transport av joner, muskelkontraktion, m.m. Vi vill väcka ditt intresse för hur celler och organ kan skicka budskap till varandra. Vi vill också hjälpa dig att förstå hur sjukdom uppkommer genom störningar i någon av alla dessa biologiska processer. Vi vill också få dig att förstå hur matsmältningsorganens struktur och funktion och intag av olika näringsämnen skapar förutsättningar för den fortsatta normala cellulära metabolismen men också leder till patologiska konsekvenser. Sist men inte minst vill vi få dig att förstå hur ämnesomsättningen sker och regleras i kroppen vid olika tillstånd och hur rubbningar i dessa processer kan leda till sjukdomar som t.ex. diabetes och åderförkalkning. Integrerat med dina basala ämnesstudier kommer du i primärvården (PV) att möta patienter med kopplingar till det du just studerar eller kommer att studera under terminen. För att kunna sätta in dessa nya insikter i sitt sammanhang, behöver du vissa basala kunskaper i anatomi och fysiologi samt biokemi, kunskaper som du förväntas få under det inledande avsnittet (1) Systematisk anatomi (SA) resp. Systematisk biokemi (SB). På SA-avsnittet är det meningen att du ska lära dig anatomiska termer och begrepp som du kommer att använda senare under kursen och få en översikt av den mänskliga anatomin ur ett funktionellt perspektiv. På SB-avsnittet kommer du att få tillfälle att repetera viss gymnasiekemi (gör det dock helst innan då tempot är högt) som är relevant för dina fortsatta studier, men framförallt kommer du att få en fördjupning och systematisering av den medicinskt relevanta biokemin som många studenter behöver för de fortsatta studierna på läkarprogrammet. Integrerat med kursen DFM1 löper den "Vetenskapliga utvecklingen" (VetU) i form av en strimma och du kommer under DFM1-kursen genomföra det avslutande VetU-momentet som 4

5 tillhör Upptaktskursen: litteratursökning och ett individuellt projektarbete. Syftet med dessa VetU-moment är att utveckla dig professionellt genom att främja och utveckla dina möjligheter till ett livslångt lärande och genom att öka din vetenskapliga kompetens. En närmare beskrivning av VetU under termin 1 hittar du på kurswebben. Förutom ovanstående delmoment, som tillhör Upptaktskursen, genomförs DFM1-specifika delmoment med samma grundläggande vetenskapliga mål (se nedan stycket Vetenskaplig strimma ). DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1) Information om kursens mål, arbetsformer, examination och litteratur återfinns i kursplanen på kurswebben. Nedan följer kompletterande information om DFM1-kursen som är indelad i fyra moment och fem avsnitt med en eller flera ansvariga huvudlärare. Undervisningen omfattar föreläsningar, självstudier med lärartillgång, seminarier, diskussioner, projektarbeten, grupparbeten, gruppmikroskoperingar, preparatdemonstrationer, laborationer, patientkontakt inom primärvården och inslag av vetenskaplig utveckling (VetU). INDELNING I MOMENT OCH AVSNITT Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo 1a. Systematisk anatomi Ansvarig: Stefan Plantman (Neuro) 1b. Systematisk biokemi Ansvarig: Aristi Fernandes (MBB) 2. Cellbiologi och utvecklingsbiologi Ansvarig: Matti Nikkola (CMB) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning 3. Matsmältningskanalens struktur och funktion Ansvariga: Stefan Plantman och Björn Meister (Neuro), Åke Rökaeus (MBB) och Stefan Eriksson (FyFa) 4. Kroppens ämnesomsättning Ansvarig: Åke Rökaeus (MBB) 5. Integrerande projektarbeten och näringslära Ansvariga: Stefan Eriksson (FyFa) och Åke Rökaeus (MBB) Moment 3: Primärvården Ansvariga: Hans Lundin (NVS) och Helena Salminen (NVS) Moment 4: Integrering med slutexamination Ansvariga: Aristi Fernandes och Åke Rökaeus (MBB), Björn Meister och Stefan Plantman (Neuro), Matti Nikkola (CMB) samt Stefan Eriksson (FyFa) 5

6 KURSLITTERATUR Allmän information om kurslitteratur Kurslitteraturen är basen för kursen. De böcker som är obligatoriska (se nedan) eller som vi rekommenderar framgår av kursplanen och finns vanligtvis att köpa i Medicinska Bokhandeln i Berzeliuslaboratoriet, KI samt att låna eller läsa på KI:s bibliotek (KIB). Vissa böcker finns också som s.k. e-bok ( elektroniska böcker ). OBS! Med "obligatorisk" kurslitteratur menas att det är dessa böcker som vi framförallt använder oss av och hänvisar till, men man måste dock inte köpa just dessa böcker. Det är lärandemålen och ditt intresse som bör styra ditt val av litteratur och inte om vi av olika anledningar kallar viss litteratur för "obligatorisk" och annan litteratur för rekommenderad eller alternativ litteratur. Avsnitt 1a - systematisk anatomi (SA) SA är det första av flera anatomiavsnitt under Den Friska Människan (DFM). Vi kommer att i första hand rekommendera den nyligen utkomna Anatomy An Essential Textbook, Gilroy, A (ed.), Thieme 2015 för dina anatomistudier. Läroboken har latinsk nomenklatur och innehåller fina illustrationer i färg. Boken bör kombineras med en atlas. Läroboken rekommenderas även till avsnitt 3 ( Matsmältningskanalens struktur och funktion ) under senare delen av DFM1. Detta är också den lärobok i anatomi som kommer att användas under termin 2 (DFM2) och 3 (DFM3). Under SA-avsnittet utdelas ett kompendium på kursexpeditionen i samband med första gruppövningen. De räcker långt under SA-avsnittet, men kompendiet kan inte ersätta en bra bok för dina senare anatomistudier. Som "Obligatorisk" kurslitteratur på SA-avsnittet rekommenderas: Feneis, H. et al. Anatomisk Bildordbok (Liber), Sverige, 2006 (ISBN ). Den uppfattas som ett bra komplement, men kan på intet sätt ersätta de fullständiga böckerna för senare studier (se ovan). Avsnitt 1b systematisk biokemi (SB) Under detta avsnitt rekommenderar vi i första hand Ferrier, Biochemistry 6:e upplagan, de inledande kapitlen i Alberts et al The Cell samt de bokkapitel från Människokroppens kemi som efter inloggning finns för nedladdning från DFM1s kurswebb (se länken stödmaterial ). Avsnitt 2-5 (moment 1 och 2) Den "obligatorisk" kurslitteratur framgår av kursplanen (se kurswebben under Grundinformation ). Det är de böcker som vi i första hand rekommenderar och kommer att hänvisa till i undervisningen i biokemi, cellbiologi och histologi på DFM1. Kompletterande litteratur i anatomi, embryologi och fysiologi och/eller alternativ litteratur finns också beskrivna i kursplanen. I övrigt rekommenderas kursens kompendiematerial: anatomikompendium, lab.-kompendier, seminariekompendium, metabolismschema, m.fl.. Vissa av dessa kompendier kommer att utdelas under avsnitt 1 o 3, men de allra flesta får man själv ladda ned som pdf-filer från kurswebben se stödmaterial. GRUPPINDELNING Kursen är indelad i 40 labgrupper med vanligen fyra studenter i varje grupp. Vid olika undervisningsmoment slås två, tre, fyra eller fem sådana grupper ihop (se schemat). Den enskilde studenten tillhör i normalfallet samma grupp under hela termin 1. Gruppindelningen baseras på personinformation som lämnas vid förregistreringen och utförs av internatsansvariga, med målsättningen att få så blandade grupper som möjligt. I normalfallet görs inga byten under termin 1. Efter termin 1 kan man till kursledningen för termin 2 anmäla om man vill byta grupp. 6

7 SCHEMAÄNDRINGAR OCH KURSWEBB Tider och platser för de olika undervisningsmomenten under DFM1 anges i schemat. Av olika anledningar kan det uppstå förändringar i schemat under pågående kurs. Löpande information under terminens gång meddelas från våra kursexpeditioner till er via den studentmail som ni blir uppkopplade till i början av terminen. Läs därför dagligen din studentmail. Vid schemaändringar får du via mail information om vilken ändring som skett. Du hittar schemat under webbadressen: Alla ändringar i schemat, som sker efter kursstarten, gulmarkeras. En kopia av schemat anslås också på tavlan i Scheelelaboratoriet utanför kursexpeditionen (plan 3). Om något är oklart får du gärna ta kontakt med relevant kursexpedition eller kursledningen (se sid 3). På försök kommer HT15 det vid kursstarten gällande schemat också finnas tillgängligt i icalformat på kurswebben, men OBS att det inte kommer att uppdateras under terminens gång och måste stämmas av med det vanliga schemat. Nedanstående länk tar dig till kurswebbens startsida. Under rubriken Mer material återfinns kursspecifikt material av olika slag (t.ex. föreläsningar, seminarier, stödmaterial m.m.) ordnade under olika generella huvudrubriker (OBS för att se samtliga huvudrubriker måste man logga in på kurswebben). Under respektive huvudrubrik är stödmaterialet organiserat avsnittsvis, på samma sätt som kursen (se sid 5). UNDERVISNINGSFORMER SJÄLVSTUDIER MED LÄRARTILLGÅNG och SEMINARIER Självstudier med lärartillgång finns innan många av seminarierna och då finns en lärare tillgänglig på plats (under del av tiden) för att svara på dina eller gruppens frågor om ni kört fast. OBS läraren svarar inte på den typ av frågor där svaret lätt kan hittas i de olika kursböckerna. Läraren diskuterar och leder i första hand. Seminarier hålls i grupprum enligt schemat (fyra labgrupper bildar en storgrupp). OBS! På grund av begränsad plats i grupprummen kan du endast delta vid de tillfällen då du är schemalagd om du inte byter med någon kurskamrat. För att seminarierna ska ge bästa möjliga utbyte, bör alla vara väl förberedda och kunna redogöra för uppgifterna vid seminariet. Detta är mycket viktigt för att det skall bli en meningsfull diskussion och inte bara någon form av miniföreläsning. Seminarierna är också bra tillfällen att ställa frågor på sådant som känns oklart och som man kanske inte vågar fråga om under föreläsningarna. Seminarieuppgifterna finns utlagda på kurswebben, och skall tas med till seminarierna på papper eller i elektronisk form: PROJEKTARBETEN Projektarbetena syftar till en aktiverande inlärning i grupp (två labgrupper bildar en grupp) med undantag för VetU-arbetet under avsnitt 2 som utförs individuellt och redovisas skriftligt (OBS! tillhör Upptakten). Med utgångspunkt från en klinisk frågeställning eller ett humanbiologiskt problem arbetar gruppen sig fram till vad var och en behöver lära sig för att klara problemet och för att kunna redovisa det för t.ex. en student på DFM1 kursen som ännu inte gjort projektarbetet. De olika projektarbetena introduceras genom olika föreläsningar. Under det första projektarbetet under avsnitt 4, som utförs i grupp, hjälper dessutom lärare till med att informera om arbetsformen. I princip skall detta arbete innehålla en fas med "brainstorming", 7

8 där idéer kring projektet skrivs ner, en fas med inlärning, användning och integrering av faktakunskaper och en fas där redovisningen planeras och i vissa fall skrivs. På kurswebben hittar du ytterligare tips om arbetsformer. Information om projektarbetena med bl.a. frågeställningarna samt artikellänkar finns utlagda på kurswebben under avsnitt 4 resp. 5. Projektarbetena under avsnitt 4 och 5 avslutas med muntlig redovisning (se nedan). OBS! Att läsa innantill från en sammanfattning som någon anna gjort är vilseledande och betraktas som FUSK (se sid. 17). Några viktiga principer bakom detta sätt att arbeta: Nyinhämtad kunskap skall baseras på gammal kunskap i så stor utsträckning som möjligt - måste individualiseras. Gruppmedlemmarna skall lära varandra - det effektivaste sättet att lära sig något är att lära ut det. Litteraturen och Internet skall användas som redskap för att besvara ställda frågor - det skall alltså inte främst vara kursbokens innehåll och uppläggning som styr inlärningen. Eftersom tillgång till referenslitteratur, olika kursböcker men framförallt olika vetenskapliga artiklar, är en förutsättning för arbetet så sker detta oftast i grupprummen på KI:s bibliotek (KIB) eller i grupprum i KIB:s närhet eller i Scheelelab. Rummen är bokade för detta ändamål i enlighet med schemat och vid dessa tider finns också lärare tillgängliga för hjälp med arbetet. Grupprummen och bibliotekets resurser kan användas också vid andra tider när det är möjligt. Uppgifter för projektarbeten och mer information om genomförande och redovisning kommer att meddelas efterhand. Redovisning av projektarbeten är obligatoriskt och krävs för godkänd kurs. OBS om examinatorn bedömer dina kunskaper som otillräckliga kan du individuellt även underkännas vid dessa redovisningar. De tre projektarbetena under moment 2 syftar också till att träna gruppdynamik och kommunikation samt förmåga till muntlig presentation. GRUPPARBETEN OCH DISKUSSIONER Grupparbeten förekommer under anatomistudierna på avsnitt 1a och 3. Under grupparbetena arbetar grupperna relativt självständigt med väldefinierade frågeställningar i rum enligt schemat. Diskussioner förekommer under avsnitt 2 och är en variant på seminarium. GRUPPMIKROSKOPERINGAR Histologiundervisning i form av lärarledda demonstrationer förekommer under avsnitt 2 och 3. Undervisningen sker bl.a. genom projektion av histologiska preparat via videokamera på TV-skärm och äger rum i mikroskoperingssalar på plan 6 i Berzeliuslaboratoriet (Berzelius väg 3). Under demonstrationerna slås vanligen tre eller fyra labbgrupper samman. Gruppindelningen anslås också på termin 1:s anslagstavla i Berzeliuslaboratoriet, plan 6. Observera att studenter absolut EJ får använda videomikroskop eller TV-skärmar. Nyckel kvitteras ut till skåp innehållande två lådor (i undantagsfall en) med mikroskopiska preparat, som fyra studenter delar på. Preparaten används för enskild mikroskopering. Studenterna är välkomna att använda undervisningslokalerna för enskild mikroskopering, när det inte pågår schemalagd undervisning. Observera att lokalerna inte bara används för läkarutbildningen. Lokalerna är tillgängliga kl , även lördag och söndag. Koder får inte lämnas ut till utomstående. Preparatkompendiet återfinns på kurswebben under stödmaterial avsnitt 3: Det finns ett webbaserat program om mikroskopet, histologiska preparat och vävnadshistologi ( och om matsmältningsorganens histologi ( Länkar till dessa program finns på DFM1-kursens hemsida under moment 2 (avsnitt 3 länkar). 8

9 ANATOMIDEMONSTRATIONER En viktig del av anatomiundervisningen är de demonstrationer av humana preparat som genomförs under avsnitt 3. Ni delas då in i storgrupper (se kursschema) och får under handledning av seniora studenter möjlighet att titta närmare på anatomin hos olika delar av matspjälkningsorganen. Demonstrationerna föregås av en introduktion där ni får möjlighet att bekanta er med dissektionslokalerna och de preparat som ska studeras, samt ventilera eventuella frågor och funderingar kring dissektioner och dissektionsundervisningen. Närvaro vid introduktionen är starkt rekommenderad. För specifika ordningsregler i dissektionssalen se kurswebben eller sid 22 denna kursinformation. LABORATIONER På kemilaboratorierna i Scheelelab, entréplanet (plan 2), genomförs tre obligatoriska laborationer (digestion, kolhydrater, lipider). OBS! Laborationerna ingår i målen för kursen, och frågor på de laborationer som ingått i kursavsnitt 3 och 4 kan därför förekomma på duggorna under moment 2 liksom på den skriftliga tentamen (moment 4). Vid allt laborativt arbete SKA skyddsrock användas. Vi tillhandahåller för utlåning en enklare arbets-/skyddsrock av korttidskaraktär som räcker hela terminen. Vill du ta med en egen rock under denna kurs och vid nästa termins laboration, så går det bra. OBS! Arbetsrocken får ej användas utanför kurslabben p.g.a. kontamineringsoch smittorisk. Ta därför av dig rocken innan du lämnar kurslabbet om du har för avsikt att sätta dig vid datorerna eller borden utanför kurslab. Att arbeta på laboratorium innebär alltid att utsätta sig för vissa risker. Det är därför viktigt att du läser igenom avsnittet Säkerhet på kurslab (ingår som del i kompendiematerialet Välkommen till kurslab, som delas ut inför säkerhetsföreläsningen) innan du börjar laborera. All förtäring (mat eller dryck), matlagning, rökning, snusning, tuggummituggning etc. är förbjuden på laboratoriet. Eventuellt medhavd matlåda, flaskor med vatten el. dyl. får inte tas med in på lab. Kläder och väskor ska under laborationen förvaras i skåp som du får låna under laborationskursen. Skåpen står i källarkorridoren, ta med eget hänglås och sätt en lapp med ditt namn, kurs och termin i plastfickan på skåpdörren. OBS! Du disponerar bara dessa skåp under en begränsad period av kursen DFM1 (vanligen från avsnitt 3 och till terminens slut). OBS! Kursledningen meddelar tidpunkt när skåpen blir tillgängliga. Den första laborationsföreläsningen Säkerhet på kurslab liksom säkerhetsgenomgången på kurslab, är obligatorisk eftersom generella och specifika säkerhetsföreskrifter gås igenom. Dessutom föregås varje laboration av en katedral labföreläsning som hålls av den labansvarige läraren. Dessa föreläsningar syftar till att ge en bakgrund till laborationen och dess frågeställningar samt att sätta in dessa i ett större sammanhang. Vissa säkerhetsaspekter som blir aktuella under laborationen gås också igenom. Det är viktigt att du efter föreläsningen studerar laborationskompendiet för att vara ordentligt förberedd inför labben. Ta eget ansvar! OBS! Laborationerna är obligatoriska - se därför alltid till att du blir avprickad på närvarolistan, både i samband med starten och innan du lämnar labbet för dagen. Amanuensen kontrollerar också närvaron under laborationen. 9

10 Förbered dig inför laborationer! Det står tydligt i kursplanen att en student måste vara aktiv för att bli godkänd på en laboration, d.v.s. det räcker inte med att bara närvarar. En del i att vara aktiv är att komma förberedd till laborationen samt att aktivt delta i genomförandet av laborationen. Om studenten inte deltar aktivt, informeras den ansvarige läraren för laborationen som sedan avgör om en student blir underkända på det aktiva deltagandet och därför får rest eller får komplettera genom att skriva en teoretisk rapport. En student kan då behöva lämna in en fullständig skriftlig laborationsrapport eller t.ex. skriftligen besvara instuderingsfrågor från laborationskompendiet. Kom i tid då varje labdag inleds med ett seminarium (labgenomgång) inne på lab. Dessa seminarier leds av en amanuens och har flerdubbel funktion: dels genomgång av viktiga saker i lab-kompendiet, dels en noggrann genomgång av praktiska moment som förekommer under labben och dels att uppmärksamma specifika säkerhetsfrågor. Vid sen ankomst till en laboration kan en student bli ombedd att komplettera med extrauppgifter, men av säkerhetsskäl kan man behöva utföra labben vid ett senare tillfälle. OBS! Ingen restlaboration ges, vilket medför att nästa tillfälle blir nästkommande termin. Det är den ansvarige läraren för laborationen som avgör, beroende på hur sent studenten anlänt till laborationen och beroende på laborationens upplägg, vilka konsekvenserna blir. OBS! Sen ankomst på laborationsredovisningen medför att en student får redovisa vid ett senare tillfälle. Varje dag, efter det praktiska laborerandets slut, tar labgruppen kontakt med "sin" amanuens för en kort genomgång av dagens arbete, varvid man bl.a. diskuterar problem och oklara punkter (OBS kan också genomföras kontinuerligt under laborationen). Först efter denna genomgång kan studenten lämna laboratoriet. Denna avslutande genomgång av en laboration är tänkt att underlätta gruppens arbete med att förbereda den muntliga labredovisningen. Godkänd lab-kurs För godkänd laborationskurs krävs: 1. närvaro vid den första laborationsföreläsningen; Säkerhet på kurslab 2. närvaro vid säkerhetsgenomgången på kurslab 3. närvaro och aktivt deltagande i laborationerna (inklusive de inledande labgenomgångarna) 4. godkända kunskaper vid avslutande genomgångar på kurslab 5. aktivt deltagande på de obligatoriska muntliga laborationsredovisningarna samt godkända faktakunskaper vid dessa redovisningar Frånvaro från den första obligatoriska laborationsföreläsningen Säkerhet på kurslab, liksom den efterföljande säkerhetsgenomgången på kurslab, innebär att du måste göra restuppgifter för att få delta i kommande laborationer. Vid sen ankomst Vid sen ankomst till en laboration kan en student bli ombedd att komplettera med extrauppgifter. En student kan också nekas att utföra laborationen den dagen på grund av säkerhetsskäl. Det är den ansvarige läraren för laborationen som avgör, beroende på hur sent studenten anlänt till laborationen och beroende på laborationens upplägg, vilka konsekvenserna blir. Närvarokontroll görs både på morgonen och på eftermiddagen och det krävs närvaro vid båda tillfällena för att få godkänd närvaro på laborationen. 10

11 Personal på kurslaboratoriet (amanuenslab) Susanne Rothstein Laboratorieassistent Trådlöst nätverk på kurslab + kursdatorerna KIs trådlösa nätverk, som ni fått separat information om från IT-centrum, kan även nås från MBBs undervisningsavdelning, Scheelelaboratoriet (plan 2 och 3). Utanför kurslab finns det några datorer som du kan använda för att skriva t.ex. laborationsredogörelser, läsa mail eller söka information. Dessutom finns en scanner för att scanna originaldata och en skrivare för att skriva ut laborationsrelaterat material. OBS! För att använda datorerna måste man logga in som mbbstudent med lösenordet mbb. För att komma ut på Internet, starta webbläsaren och ange KI-inloggningsuppgifterna (Om sidan inte visas, ladda om startsidan i webbläsaren). OBS! Glöm inte att logga ut från KI!! KOM I TID och VISA HÄNSYN Av hänsyn till lärare samt dina kurskamrater kom i tid till de olika undervisningsmomenten! Kommer du för sent till en föreläsning eller seminarium, smyg in, stäng dörren försiktigt och sätt dej längst bak/där du stör minst. Stäng av ljudsignalen på din mobiltelefon! I övrigt se Uppförandekod sid 20. Kommer du för sent till laboration, laborationsredovisning eller projektredovisning kan det betraktas som frånvaro och medföra underkänt. 11

12 EXAMINATION I kursen "Den friska människan 1" ingår fyra obligatoriska IT-baserade quiz och två skriftliga duggor med efterföljande obligatoriska självrättning efter duggan på avsnitt 2 (se nedan). För att kursen skall vara godkänd fordras deltagande och godkända resultat på quizen och duggorna samt godkända laborationer och projektarbeten. I övrigt krävs godkänt deltagande och uppgifter inom ramen för PV. NÄRVARO, ID-KONTROLL OCH URKUNDSFÖRFALSKNING Vid de obligatoriska delmomenten på kursen upptas närvaro genom att du vanligen signerar en lista (egenhändig namnteckning med för och efternamn). Vid tentamen och skriftliga duggor är du skyldig att på motsvarande sätt signera framsidan på varje skrivpass. Dessutom måste du kunna identifiera dig med godkänd ID handling (KI kortet gäller ej) vid olika skriftliga examinationer, men ID kontroll kan också förekomma vid de andra obligatoriska undervisningsmomenten. OBS!! att signera någon kurskamrats närvaro är URKUNDSFÖRFALSKNING, ett brott som kan ge fängelse (se också sid 20 Uppförandekod ) QUIZ OCH SKRIFTLIGA DUGGOR Quiz är IT-baserade examinationer som det är obligatoriskt att delta i. Quiz förekommer på de kortare undervisningsavsnitten (avsnitt 1 och 3). Quizet på avsnitt 1a (systematisk anatomi) är en självevaluering. Quizet på avsnitt 1b (systematisk biokemi) och de två quizen på avsnitt 3 är däremot IT-baserade duggor som du behöver 50% för att få godkänt. Vid underkänt anordnas restförhör obligatorisk anmälan till dessa restförhör (se nedan Obligatorisk föranmälan). Information och genomförande av samtliga IT-baserade quiz hittas på pingpong under kurswebben för DFM1. Under MER INFORMATION finns fliken Examination, och vidare IT-baserade Quiz, där finner du länken till Den friska människan 1 Quiz och Duggor HT16 ( som du kan gå in på när du ska utföra quizen eller om du vill se dina resultat. OBS! Quizen blir synlig först under den dagen/perioden som quizet är öppet. På de längre undervisningsavsnitten (avsnitt 2 och 4) förekommer skriftliga duggor som omfattar kurslitteratur och information som har förmedlats i samband med olika undervisningsmoment på avsnitten enligt de specificerade lärandemålen. Obs! i duggan efter avsnitt 2 ingår också ett efterföljande obligatoriskt delmoment med självrättning samt ett efterföljande delmoment Cellslöjd. Även på de skriftliga duggorna krävs 50% för godkänt och frågorna är vanligen något enklare än på sluttentamen. De detaljerade lärandemålen på de olika kursavsnitten finns tillgängliga vid kursstarten men OBS smärre justeringar kan ske omedelbart innan de olika avsnittens start. Är något oklart så fråga den som är ansvarig för kursavsnittet (se stycket Indelning i moment och avsnitt )! En restdugga (skriftlig [avsnitt 4], eller muntlig i grupper om 9 studenter [avsnitt 2]) finns schemalagd efter varje skriftlig dugga. Vid den muntliga restduggan examineras var och en individuellt i gruppen. Dessutom finns ytterligare restduggatillfällen (muntligt/skriftligt) före ordinarie tentamen och före resttentamen i februari/mars och i augusti. Se nedan ang. anmälan till resttillfälle. 12

13 TENTAMEN Den skriftliga integrerade sluttentamen omfattar hela kursen "Den friska människan 1" och äger rum i slutet av terminen (för exakt datum se schemat). Den delas in i ett förmiddagspass mellan kl , ett pass mellan och ett tredje pass mellan Resttentamina äger dessutom rum i februari-mars samt augusti (för exakt datum se schemat eller information på kurswebben). Obligatorisk föranmälan till resttentamen (se nedan). Gamla tentamina från DFM1 finns att läsa på webben under moment 4 (OBS du måste logga in): För regler vid genomförande av prov/ tentamensskrivning se webben (samt bilaga) Otillåtna hjälpmedel Vid examination får ingen form av otillåtna hjälpmedel förekomma. Alla former av elektronik som medtas till skrivplatsen, oavsett om avstängd eller ej, är grund för anmälan om misstänkt fusk! Exempel på otillåtna hjälpmedel: elektroniska/mekaniska medier som möjliggör informations-lagring eller överföring (t.ex. smart phones, uppkopplingsbara klockor ), anteckningar på papper och/eller kropp, livsmedel med detaljerade innehållsförteckningar där delar av kursens lärandemål finns angivna i innehållsförteckningen (t.ex. vitamindrycker, energy bars ). För deltagande i den skriftliga tentamen krävs i princip godkänd DFM1-kurs, d.v.s. att samtliga obligatoriska delmoment på kursen DFM1 skall vara godkända (se ovan). Har man ej godkänd kurs kan man få dispens. Dispens beviljas ej för de två duggorna på avsnitt 2 och 4, samt quizet systematisk biokemi på avsnitt 1b och teoriquizet på avsnitt 3, men för enstaka andra delmoment (t.ex. laborationer, projektarbeten), beviljas vanligtvis dispens, utan ansökan (gäller endast vid första ordinarie tentamenstillfället). Inför resttentamen måste dispens alltid sökas för deltagande i tentamen om man inte har alla obligatoriska delmoment avklarade (för blankett och information se kurswebben). OBS! Oavklarade delmoment/dagar från PV utgör inget hinder för deltagande i tentamen för DFM1. OBS! För godkänd tentamen krävs dels minst 60% av maxpoängen men också minst 50% av maxpoängen på frågorna från delavsnitten 2, 1b+3+5 resp. 4, man kan alltså inte taktikläsa och strunta i något avsnitt. Vid underkänt skriver man om hela den integrerade tentamen. OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN TILL RESTDUGGA/RESTTENTA: Till resttillfällen är det obligatoriskt med föranmälan senast kl tre arbetsdagar innan provtillfället. Se meddelandesidan på kurswebbens anslagstavla för hur du ska anmäla dej: Anmälan sker antingen via en anmälningsenkät som det då finns länk till eller direkt till berörd kursadministratör. Har tidig anmälan skett till provtillfälle och du sedan av olika skäl bestämmer dej för att inte delta skall avanmälan snarast ske. OBS! Har du funktionshinder som ger dej rätt till förlängd skrivtid, eller andra stödåtgärder i samband med skriftlig examination, måste intyget inlämnas i god tid till Susie Björkholm och anmälan till provtillfälle ske senast 15 arbetsdagar innan. PRIMÄRVÅRDEN (PV) Målsättning för undervisning inom primärvården för termin 1 hittar du på PV s sidor på kurswebben: 13

14 KÄNNS DET JOBBIGT? ÄR DET SVÅRT ATT HÄNGA MED? Om du av någon anledning känner att du behöver stöd, hjälp eller någon att prata med, kan du kontakta kursansvarig, eller Studenthälsan ( tel ). Hos studenthälsan finns läkare, företagssköterskor och kuratorer. Ta kontakt med kursledningen om du märker att du har svårt att klara av något eller några kursmoment, t.ex. om dina förkunskaper känns för svaga. Speciellt viktigt är det att du snarast kontaktar Aristi Fernandes (kursansvarig för kursen DFM1) och/eller Maria Westin (tel ) på studievägledningen. Känner du att du har problem av allvarlig art vid muntlig redovisning, bör då också kontakta Studenthälsan och anmäla dig till deras kurs i att Våga tala i grupp : Se även tips om Studieteknik och studievanor : FUNKTIONSHINDER Om du har funktionshinder av något slag (t.ex. dyslexi) kan du få hjälp och information om det extra stöd du kan erbjudas genom att du kontaktar Tina Teljstedt (tel ; funkis@ki.se). Tina Teljstedt utfärdar intyg om ditt funktionshinder och vilka stödåtgärder som du eventuellt rekommenderas. Detta ska du i förekommande fall snarast inlämna till Susie Björkholm (kursadministratör för DFM1). OBS! Dröj inte med att kontakta Tina Teljstedt då det ibland kan ta ganska lång tid att få intyget. STUDIEPOÄNG De 30 poängen för terminen fördelas enligt följande lista. När alla delmoment inom ett kursmoment är avklarat inrapporteras detta i LADOK och blir känt bl.a. för CSN. OBS! Om du har beviljats tillgodoräknande för tidigare studier reduceras dina avklarade poäng gentemot CSN men ej för programmet (bokförs som TG). Du kan själv gå in på Ladok på webb för att se vilka kursmoment som är inrapporterade för dej (se sidan för länk bl.a. dit) eller gå direkt: Upptakten (de första 3 veckorna + PU-dagarna + VetU momenten under DFM1) 6 hp Den friska människan 1 Moment 1 - Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Moment 2 - Matsmältning och ämnesomsättning Moment 3 - Primärvården Moment 4 - Integrering med slutexamination 6,5 hp 10 hp 1,5 hp 6 hp OBS! Samtliga obligatoriska delmoment måste vara godkända för att poängen för momenten i DFM1 skall redovisas i LADOK (se nedan). Enskilda delmoment redovisas ej. Dessa delmoment måste du själv hålla reda på t.ex. i tabellen nedan. OBS även om samtliga delmoment inom ett kursmoment är godkända så kan det bland ta ett par veckor beroende på arbetsbelastning innan resultaten inrapporteras i LADOK. OBS, när det gäller PV har du ansvaret att skicka in dina närvarolappar från vårdcentralen till PV-administratören. Först när dessa inkommit och lappen om tystnadsplikt signerats och lämnats in, kan kursmomentet bokföras i LADOK. 14

15 HÅLL KOLL PÅ VAD DU GJORT och KARTA genom att fylla i datum för godkänt delmoment i tabellen: Moment/Avsnitt Namn på delmomentet Datum Poäng bokförs i LADOK Mom.1 (0001): Grundläggande struktur och utveckling 6,5 hp från ägg till embryo Avsnitt 1 IT-baserat quiz* (självevaluering) - SA IT-baserat quiz (dugga) - SB Tre-veckors - kontroll (** se mail) Avsnitt 2 Skriftlig dugga + rättningsgenomgång Cellslöjd Mom.2 (0002): Matsmältning och ämnesomsättning 10 hp Avsnitt 3 Föreläsning: säkerhet på kurslab Utkvittering av labbutrustning + säkerhet Digestionslaboration (enzym) - laboration - redovisning IT-baserat preparatquiz (dugga) IT-baserat teoriquiz (dugga) Avsnitt 4 Kolhydrat-laboration - laboration - redovisning Lipid-laboration - laboration - GC - redovisning Projektarbete Kolesterol Skriftlig dugga Återlämning av labutrustning Avsnitt 5 Projektarbete Lever Projektarbete Metabola syndromet Mom. 3 (0003): Primärvården (4 PVdagar***+signerad 1,5 hp lapp om tystnadsplikt) Mom. 4 (0004): Skriftlig tentamen/examination 6 hp *Resultat och genomförande av samtliga IT-baserade quiz kan du hitta på pingpong under kurswebben för DFM1. Under MER INFORMATION finns fliken Examination, där finner du länken till Den friska människan 1 Quiz och Duggor HT16. ** Besvara webbenkät! ***OBS! mycket viktigt att du skyndsamt tar igen ( restar ) oavklarade PV-dagar under moment 3 OBS du kontaktar de ansvariga för PV och/eller din vårdcentral för information om hur och när du skall ta igen en dag. TILLGODORÄKNANDE (TG) och DISPENS Om du har läst t.ex. anatomi, biokemi, cellbiologi, histologi/vävnadsbiologi, embryologi/utvecklingsbiologi, magtarmkanalens fysiologi eller näringslära på högskolenivå, har du möjlighet att ansöka om att få tillgodoräkna dig dessa studier. För att du skall få tillgodoräknande måste du snarast skicka en skriftlig ansökan om detta till Aristi Fernandes 15

16 (se stycket Expeditioner och kontakt ) innan terminsstart om det gäller större delar av kursen, men absolut senast två veckor innan ett enskilt obligatoriskt undervisningsmoment. Till ansökan skall du bifoga intyg som styrker dina tidigare studieresultat, men också kursplaner med angivande av kurslitteratur samt detaljerade kursbeskrivningar med specifika kunskapskrav och/eller godkänd labrapport. Dessutom skall du jämföra de detaljerade lärandemålen för kursen Den Friska Människan 1 och för var och ett tala om på vilken tidigare kurs som du inhämtat motsvarande kunskap (för blankett och information se kurswebben tillgodoräknande). OBS! Om du beviljas TG för olika delmoment på kursen reduceras antalet avklarade kurspoäng i motsvarande grad gentemot CSN. Om du tidigare gjort en likartad laboration, som du vill slippa göra om, kan du i stället för att söka tillgodoräknande söka dispens och bifoga blankett (se kurswebben) kopia på labrapport samt kursplan för kursen där du utfört laborationen och ett LADOK-utdrag (inlämnas på kursexpeditionen till Susie Björkholm) senast två veckor innan det aktuella delmomentet. OBS! Dispens kan bara sökas för enstaka delmoment. Om befrielse önskas för flera delmoment skall en TG-ansökan inlämnas. STUDENTINFLYTANDE Regelbundet under kursen DFM1 hålls kursrådsmöten (fem stycken), där upplägget och innehållet av avsnitten diskuteras. Det går också att skicka till kursansvarig för DFM1 Aristi Fernandes eller övriga ansvariga lärare. Tveka inte att enskilt höra av dig med konstruktiv feedback när som helst under kursen. Använd gärna den anonyma ris och rosenkäten på kurswebben (se nedan). RIS och ROS till DFM1s lärare En webbaserad Ris och ros-enkät för (anonym) konstruktiv feedback i realtid finns att nå via kurswebben från och med kursstart: KURSRÅD Kort efter kursstarten ska varje storgrupp om studenter (se stycket Gruppindelning ) utse en ordinarie representant till ett kursråd (totalt 10 representanter; praktiskt är om varje storgrupp också utser en reserv som då kan delta om den ordinarie representanten får förhinder). Val sker ibland på introduktionsinternatet eller vanligen vid ett schemalagt tillfälle då MF informerat kort (se schemat). Vid kursrådsmötena framför kursrådsrepresentanterna kursens synpunkter (positiva och negativa) till ansvariga lärare på avsnittet. Minnesanteckningar skrivs av någon studentrepresentant och som informell ordförande fungerar kursansvarig för DFM1 Aristi Fernandes. TEMAKOLLEGIUM 1, Den Friska Människan Temakollegiet DFM ansvarar för och koordinerar undervisningen på de enskilda delkurserna Upptakten, DFM1, DFM2 och DFM3. I temakollegiet redovisas undervisningens innehåll och utformning, på de enskilda delkurserna samt resultat av examination och utvärdering av dessa. Den detaljerade planeringen av de olika delkurserna sker dock av olika lärarkollegier. I normalfallet utser läkarsektionen på MF studentrepresentanter från vardera termin 1-3. Intresserade studenter hör av sig till läkarsektionen MF. Ordf. i Temakollegiet DFM: Adj. professor Greger Lindberg, Institutionen för Medicin. Huddinge (MedH) enheten för inflammation, gastroenterologi och remautologi (E-post: greger.lindberg@ki.se). 16

17 "VETENSKAPLIG STRIMMA" De allmänna målen för den grundläggande högskoleutbildningen skall enligt 1 kap. 9 högskolelagen utöver kunskaper och färdigheter ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning förmåga att självständigt lösa problem förmåga att följa kunskapsutvecklingen förmåga att delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Under kursen DFM1 på läkarutbildningen har vi en egen "Vetenskaplig strimma" (momenten ligger utspridda under kursen), som syftar till att förmedla kunskaper och förhållningssätt som är relevanta för ovanstående allmänna målsättning. I nedanstående undervisningsmoment, varav vissa tidigare omnämnts, är denna allmänna målsättning speciellt tydlig men finns givetvis också med som en röd tråd i många andra undervisningsmoment t.ex. grupparbeten och seminarier: Laborationer ( digestion, kolhydrat och lipid ) med muntliga redogörelser som skall genomföras på ett vetenskapligt sätt. Projektarbete 1 ( kolesterol ) litteraturstudier i grupp och sammanställning av resultat till en gemensam muntlig presentation med efterföljande diskussion. Projektarbete 2 ( lever ) litteraturstudier och informationssökning på Internet, samt sammanställning av resultaten till en gemensam muntlig presentation med efterföljande diskussion. Projektarbete 3 ( metabola syndromet ) litteraturstudier och informationssökning på Internet och sammanställning av resultaten till en gemensam muntlig presentation och efterföljande diskussion. Metoder som förmedlas inom ramen för upptaktskursen (VetU) samt VetU-projektet: Biblioteksundervisningen litteratursökning, informationssökning i olika typer av databaser, samt genomgång av hur man skriver referenser enligt ett etablerat system (Vancouver). Projektarbete 1 ( olika genetiska sjukdomar ) individuella litteraturstudier och sammanställning av resultat i form av en skriftlig sammanställning som skall hålla vetenskapligt publikationsformat. KIB:S UNDERVISNING MED LITTERATURSÖKNING Medicinsk vetenskap utvecklas snabbt. Det är viktigt att du som läkare följer kunskapsutvecklingen och att du snabbt kan hitta och värdera såväl vetenskapliga artiklar som patientinformation. Framstegen inom både de prekliniska och kliniska ämnesområdena publiceras nästan uteslutande i internationella vetenskapliga tidskrifter, som finns tillgängliga via KI:s bibliotek (KIB). Via biblioteket finns också möjligheter att söka i en mängd databaser. Undervisningen i litteratursökning och i hur du hittar vetenskaplig information/artiklar ges i bibliotekets datorsalar och sker i anslutning till VetU-projektet under avsnitt 2 ("Litt.sökning. + bibl." i schemat). Syftet med KIBs del av projektarbetet är att förmedla grunderna i medicinsk informationssökning och visa några viktiga informationsresurser som är relevanta för projektarbetet. Dessutom ges en introduktion till PubMed, världens största medicinska 17

18 databas. Undervisningen i litteratursökning tar ca 2 timmar. Litteratursökningen i biblioteket föregås av en introduktion till litteratursökning. Lån: Lånetiden för kursböcker är 7 dagar. De flesta kursböcker finns även som daglån. Det innebär att boken måste vara tillbaka följande dag kl För övrig litteratur är lånetiden tre veckor. Ett lån kan förlängas hur många gånger som helst så länge ingen annan önskar boken. De flesta tidskrifter finns elektroniskt på nätet. För att komma åt dem utanför campus så behöver du gå till dem via KIB:s hemsida (kib.ki.se). Det dyker upp en inloggningsruta när du går till en tidskrift som kräver inloggning. Använd ditt KI-id för att logga in. Behöver du hjälp med att hitta en bok, artikel eller annan information så är du alltid välkommen till biblioteket. Det går också bra att kontakta oss via telefon, e-post eller chat. För mer information se: Läsplatser och grupprum: KIB finns både i Solna och Huddinge och lokalerna på båda campus är tillgängliga för dig som student. På biblioteket i Solna har du tillgång till en tyst läsesal med 24 platser. Det finns dessutom en datorsal med 18 platser. Därutöver finns det ett antal läsplatser och datorer utspridda i biblioteket. Varken läsplatserna eller datorerna kan bokas. I Solna finns 15 grupprum med datorer. Grupprummen bokas på webben. Bokningsregler för grupprummen finns på bibliotekets webbplats. På biblioteket finns ett resursrum som kan bokas av studenter med tillstånd. I detta rum finns datorer med talsyntes, scanner, särskilda rättstavningsprogram för dyslektiker samt anpassad skärm för synskadade. Öppettider: KIB Solna och KIB Huddinge är öppet måndag-torsdag kl , fredag kl IT-KUNSKAP Under din utbildning på KI och som verksam läkare krävs det att du kan använda datorer och behärska MS Office eller motsvarande. Information om vad KI centralt kan erbjuda dig i form av datasalar, student-e-post o.s.v. skickas ut innan terminens början och hittas också på webben: Det finns också datorer utanför kurslabben där man kan skriva sina labbanteckningar inför de muntliga redogörelserna (se ovan laborationer). Inom ramen för det skriftliga individuella VetU-projektet som utförs på avsnitt 2 under DFM1 ska du visa att du behärskar basal kunskap i Word. Detta arbete, som är obligatoriskt, kommer också att bedömas utifrån kompetens i att hantera Word enligt givna instruktioner. Behöver du hjälp med de Wordfunktioner som ska redovisas i projektarbetet bör du besöka KIB-labb, som är bibliotekets akademiska verkstad. KIB-labb är öppet varje vardag mellan kl och finns både i Solna och Huddinge. Som KI-student kan du också skapa ett konto i Lynda.com där det finns online-kurser i bland annat Word och Power Point. Du hittar till Lynda via bibliotekets webbplats. ATT CITERA OCH REFERERA PÅ ETT KORREKT SÄTT I detta sammanhang kan det vara värt att poängtera att förutom att skriva referenser på ett korrekt sätt, så får du endast använda bilder i ditt arbete för vilka upphovsmannen har gett sitt godkännande. Många bilder är märkta med så kallade Creative Common licenser. Dessa anger tydligt vilka rättigheter som gäller för bilder. Om man kopierar textavsnitt, citerar, från någon annan författare, så skall detta markeras med citattecken. Att inkorporera textstycken i sin egen text utan att det framgår är urkundsförfalskning och olagligt. Misstänker vi detta så testar vi det som inlämnats med Urkund. 18

19 För mer info om att citera och referera på ett korrekt sätt, se KIB:s sidor om att skriva referenser och andra sidor på webben t.ex.: giathandbok.pdf FUSK "Enligt högskoleförordningen (1993:100), 10 kap. 1 är fusk när studenten "med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas". Försök till vilseledande kan ta sig olika former. Nedan anges några exempel på vad KI anser kan vara försök att vilseleda: - att kopiera text från Internet eller andra källor utan att källhänvisa - att otillåtet samarbeta med annan student (till exempel att studiekamraters svar är identiska trots att uppgiften är individuell) - att kopiera en annan students uppsats eller annat skriftligt arbete FORSKNINGSINFORMATION Karolinska Institutet är Sveriges enda medicinska universitet med en omfattande undervisning och forskning. Dessa två verksamheter hänger mycket intimt samman och de är förutsättningar för varandra. Alla lärare under kursen är också forskare, antingen doktorander eller disputerade forskare. Många läkarstuderande har under åren påbörjat forskarstudier parallellt med den vanliga utbildningen. Under terminens gång kan du själv söka beskrivningar av olika lärare/forskares projekt genom att läsa på följande webbadresser: MBB: CMB: Neuro: FyFa: Biovetenskaper och näringslära: Blir du då intresserad av något projekt, skall du inte tveka att ta kontakt med den som håller i projektet, eller med kursexpeditionen, kursledningen eller studierektorer. Passa också på att fråga dina lärare under terminens gång. ATT STUDERA VID KI Du som nu för första gången inleder universitetsstudier kommer kanske till en början att känna dig ovan vid sådana studier. Kanske kommer du direkt från gymnasiet eller har jobbat några år. Då kan den höga studietakten ibland bli chockerande. Men även du som tidigare har studerat vid andra högskolor har kanske till en början svårt att vänja dig vid de studieformer som tillämpas på KI. Många studenter upplever studietakten som hög innan man utvecklat ett studiesätt som fungerar och speciellt vanligt är detta i samband med starten av terminens huvudkurs Den friska människan 1 (DFM1). De flesta brukar dock, oavsett tidigare erfarenheter, finna sig tillrätta relativt omgående med KI:s undervisningsformer. Om du får problem, eller om ni inom gruppen får problem, bör du/ni ta kontakt med din studievägledare, Maria Westin (tel , adress: Berzelius väg 3, plan 5) och/eller kursansvarig för DFM1 Aristi Fernandes (tel: , Mail: aristi.fernandes@ki.se). 19