Utbildning under press

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning under press"

Transkript

1 1/2014 Utbildning under press Sarmila Stanlygunaranam utbildar sig till journalist under hotad pressfrihet på Sri Lanka sid Ny tankesmedja Humanister vill skapa motkraft i debatten sid 4 SULF-svar till regeringen Doktorander bör få stanna och söka jobb sid 7 Omfördelade kostnader JMG protesterar mot fakultetsledning sid 10

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , Produktannonser: Kompetenstillväxt i Sverige AB, Anna Kreissl, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Ett oacceptabelt utnyttjande Häromveckan träffades hela den svenska fackföreningsrörelsen för att diskutera internationalisering och arbetsvillkor. Den svenska fackförenings rörelsen är förmodligen en av världens mest frihandelspositiva eftersom Sverige är ett av världens mest utrikeshandelsberoende länder. Öppna gränser för varor och tjänster har gagnat oss historiskt och bidragit till vårt välstånd. Det är mot den bakgrunden vi ska se näringslivets och lärosätenas oro inför tappet av utländska studerande genom införandet av studieavgifter för studenter utanför EU. Sverige och svenska företag har haft stor nytta av alla de studenter som efter studier här antingen kunnat bli kvar i landet och arbeta, alternativt i sina hemländer kunnat verka inom svenska företag eller haft en positiv syn på affärer med svenskt näringsliv. Sverige har länge varit internationellt orienterat och öppet för inflöde av människor och idéer från andra länder och kulturer. Det är bra, och så ska det vara även i det svenska utbildnings- och forskningsväsendet. Men hur fungerar den svenska modellen med kollektivavtal istället för lagstiftning i det internationella sammanhanget? Svenska Transportarbetareförbundet har med hjälp av forskare funnit att det varje dag körs utländska lastbilar olagligt på svenska vägar med chaufförer från andra delar av Europa med en månads lön ibland så låg som 200 euro. De lever under knappa förhållanden som nomader i sina bilar. Fackföreningar inom flygbranschen beskriver hur piloter och kabinpersonal pressas till det yttersta med långa arbetspass och otrygga anställningsförhållanden. Svensk personal, arbetande i flygplan som trafikerar svenska flygplatser, tvingas antingen bli egna företagare eller gå med på att anställas av olika bolag utomlands så att bolagen får ner kostnaderna. Inom de nämnda områdena är det regelförändringar som styrt utvecklingen. Så är det inte i akademin. Vi hade redan före den fria rörligheten möjlighet att ta emot tillresta forskare med enklare migrationsregler än resten av arbetsmarknaden, och den forskande personalens rörlighet över gränserna är en förutsättning för att vetenskapen över huvud taget ska kunna finnas. I Sverige är procent av de forskarstuderande tillresta. Men även i vår sektor utnyttjas möjlig heterna till lönedumpning, även om problemet oftast negligeras. Att många doktorander lever på stipendier under existensminimum avfärdas inte sällan med att det ju är deras hemländer som får nytta av forskningen som om de inte publicerade sig i sitt svenska lärosätes namn, och tillsammans med sina svenska kolleger. I jakten på billig arbetskraft har det också blivit vanligare att internationella forskningsprojekt väljer att, oavsett vid vilket lärosäte det faktiska arbetet utförs, organisera sig så att alla forskarstuderande officiellt är placerade i det land där kostnaden för dem är lägst. Det är oacceptabelt att forskarstuderande verksamma vid svenska lärosäten inte har samma villkor vad gäller lön, socialförsäkringar och andra arbetsvillkor. Det är oanständigt att svenska lärosäten utnyttjar internationaliseringen för att skaffa billig arbetskraft istället för att sträva efter att vara goda arbetsgivare och främja god forskning. Mats ericson ordförande för sulf 2 Universitetsläraren 1/2014

3 INNEHÅLL 1: Ledare: Ett oacceptabelt utnyttjande 4 Ny tankesmedja vill bli akademisk motkraft 5 Einstein-bilden måste förändras 6 SULF-sektion sätter fokus på internationella doktorander bild: vetenskap & allmänhet foto: istock 7 Sverige går miste om högutbildade 8 Så blir forskare kreativa 10 New public management driven till det absurda 12 Osäker ESS-finansiering skapar oro 13 BTH flirtar med Lund 14 Ny myndighet ska få fart på Sveriges kliniska forskning 16 Forskare känner inte igen betydelsefull vetenskap 5 14 Foto: daniel breece 17 Nytt år, nya hemligstämplar 18 Journalistutbildning på undantag 21 DEBATT Utvärderingen har förlorat sin trovärdighet 22 Universitetskanslern ute på hal is 23 Vi välkomnar förslag till förbättringar 24 Moralisk uppryckning är fel medicin 25 Ge universiteten permanent rätt att förhyra studentbostäder Foto: daniel breece 33 PÅ GÅNG SULF kalendarium 34 SULF informerar 1/2014 På omslaget: Sarmila Stanlygunaranam är journaliststudent vid universitetet i Jaffna, Sri Lanka Gästkrönika: En värdig uppgift Utbildning under press Sarmila Stanlygunaranam utbildar sig till journalist under hotad pressfrihet på Sri Lanka sid Ny tankesmedja SULF-svar till regeringen Omfördelade kostnader Humanister vill skapa Doktorander bör få JMG protesterar motkraft i debatten stanna och söka jobb mot fakultetsledning sid 4 sid 7 sid 10 Universitetsläraren nr 2/2014 har manus- och annonsstopp 31 januari Universitetsläraren 1/2014 3

4 Ny tankesmedja vill bli akademisk motkraft Vår sociala värld konstrueras med ord och det är vi humanister som är specialister på det verktyg som ordet är. Det säger Per-Olof Erixon, dekan vid Umeå universitet, om bakgrunden till tankesmedjan Humtank som i dagarna konstitueras formellt, detta med sikte på att vara en akademisk motkraft i den offentliga debatten. text: MarieLouise Samuelsson Tankesmedjan Humtank har tillkommit som ett resultat av samverkan mellan dekaner vid lärosätenas humanistiska fakulteter och det var vid den årliga dekankonferensen 2012 som Per-Olof Erixon fick idén. Utgångspunkten är bland annat att tankesmedjor har dominerat och påverkat debatten de senaste åren. Tankesmedjor som exempelvis Timbro har haft ett enormt inflytande, bland annat genom att de gick rakt in i begrepp och ord och fyllde dem med sitt innehåll, säger Per-Olof Erixon och nämner ordet utanförskap som exempel på hur en viss (ideologisk) tolkning snabbt och i princip oemotsagt fick genomslag i politik och medier. Dessa tankesmedjor har bidragit till en ekonomisering av det offentliga samtalet och till att ekonomin har blivit den allenarådande ideologin. Utifrån detta ville alltså Per-Olof Erixon initiera vad man kan beskriva som ett ideologiskt konkurrerande alternativ, med ambitionen att få jämförbar genomslagskraft. Efter 2012 års konferens åkte han därför på mobiliseringsturné, vilket nu har resulterat i uppslutning från elva lärosäten, bland dem Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Humtank blir till att börja med ett treårigt projekt, till vilket de medverkande universiteten och högskolorna per år avsätter kronor vardera, samt tio procents arbetstid för de som ska utgöra Humtank. Den nya tankesmedjan avser också att ansöka om stöd från Riksbankens Jubileumsfond. foto: mattias pettersson Under de tre åren är avsikten att vara en röst in i akademin, men framför allt att vända sig utåt, skapa opinion och framhålla betydelsen av humanistisk kunskap och kompetens i samhällsutvecklingen. En profilerad yngre humanist från varje fakultet ska utgöra stommen i Humtank. Sedan 1960-talet har humaniora marginaliserats, vi har möjligen själva varit för defensiva, säger Per Olof Erixon som flera gånger betonar att Per-Olof Erixon, dekan vid Umeå universitet. Humtank inte är något forum för klagovisor. Det är inte meningen att man ska tycka synd om oss, vi tänker visa vad humaniora kan erbjuda och se till att märkas på kultursidorna, i debattartiklar och i SVT:s Agenda. Vi ska helt enkelt spela samma spel som andra tankesmedjor har gjort, Humtank ska ha medvetna kommunikationsstrategier. Han menar att man redan i höstas kunde se resultat, trots att Humtank ännu inte var formellt bildat, i den snabbt samordnade protesten mot att Vetenskapsrådet drog in stödet till humaniora tidskrifterna. Även om protesten i form av ett öppet brev till Veten skapsrådet inte lär förändra beslutet om indraget stöd ser Per-Olof Erixon ändå det som en framgång. Om inte vi dekaner hade haft intensifierad kontakt kring Humtank hade det tagit mycket längre tid att samla ihop till protestskrivelsen och genom den bidra till att sprida diskussionen. Per-Olof Erixon anser vidare att Humtank ligger rätt i tiden, att det finns en utbredd trötthet gällande förutnämnda ekonomisering, allenarådande lönsamhetstänkande och hets att publicera. Om forskning ska vara nyttig är det dags att fylla begreppet nyttig med ett annat innehåll. Man kunde ju notera att i princip alla av 2013 års Nobel pristagare hade samma tema, att det hade varit omöjligt för dem att uppnå sina prisade forskningsframgångar om de hade haft samma förutsättningar som idag. l fakta Humtank kommer att ledas gemensamt av Lynn Åkesson, Lunds universitet, Peter Aronsson, Linnéuniversitetet samt Per-Olof Erixon. I övrigt utgörs Humtank av Marie Cronqvist, Lunds universitet, Jesper Enbom, Umeå universitet, Fanny Forsberg Lundell, Stockholms universitet, Helen Fuchs, Högskolan i Halmstad, Jonas Harvard, Mittuniversitetet, Jonas Ingvarsson, Karlstad universitet, Lina Nyroos, Uppsala universitet, Jesper Olsson, Linköpings universitet, Anna Sofia Rossholm, Linnéuniversitetet, Josefin Rönnbäck, Luleå tekniska universitet och Andrej Slavik, Göteborgs universitet. 4 Universitetsläraren 1/2014

5 Einstein-bilden måste förändras Mediebilden av en forskare är ofta Einstein-bilden, alltså en manlig natur vetare i labbet. Ett sätt att förändra denna arketypiska, konserverande bild är att forskare visar sig mera i offentligheten, deltar mera i debatter och inte minst jobbar mera ute i skolorna. Det vore också önskvärt att medier blir bättre på att beskriva forskarnas och forskningens förutsättningar. Text: marielouise samuelsson foto: klas-herman Lundgren Det säger Karin Larsdotter, ansvarig för den senaste förtroendebarometern som för en tid sedan presenterades av Vetenskap & Allmänhet, den ideella förening som årligen genomför undersökningar gällande uppfattningen om forskning och forskare års undersökning visar att 89 procent har ganska stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, vilket är den högsta förtroendesiffran sedan 2002, då Vetenskap & Allmänhet inledde sina undersökningar. Förtroendet var högt, 86 procent, redan förra året, men har alltså fortsatt svagt uppåt. Förtroendet för forskare verksamma vid företag har däremot minskat med åtta procentenheter, till 59 procent. Till dem som är mest positiva till forskning hör gruppen pensionärer, som anser att vetenskapliga framsteg bidragit till att göra livet bättre, samtidigt som de har lägre tilltro till att forskningen kan bidra till framtida lösningar på samhällsproblem. De unga som intervjuades för VA-barometern visade sig omvänt ha lägre förtroende för forskare, samt mer tillförsikt gällande vad forskningen kan åstadkomma i framtiden. Allmänhetens intryck av forskning är ofta relaterad till hur medier väljer att presentera forskningsresultat, vilket kan resultera i både okritiska hyllningar och missvisande urval. Förtroendet var högt, 86 procent, redan förra året, men har alltså fortsatt svagt uppåt. Karin Larsdotter, Vetenskap & Allmänhet Medielogiken innebär ju tyvärr att de klimatförnekande forskarna får oproportionerligt stort utrymme jämfört med den stora majoritet av forskare som är eniga om människans inverkan på klimatet, säger Karin Larsdotter. Hon betonar att forskning är så pass komplicerat att journalister knappast kan förväntas överpröva en forskares resultat. Däremot kan medierna bli bättre på att undvika att presentera grundforskning som löfte om bot mot allvarliga sjukdomar. Även om det är förståeligt och mänskligt att det händer. Både journalister och allmänhet vill så gärna att det ska finnas sådan bot, vi delar ju alla visionen om ständigt nya framsteg. Undersökningen visar vidare att den tillfrågade allmänheten ser grundforskning som något positivt, 70 procent instämmer helt i att forskning är viktigt också när man inte vet om det leder till användbara resultat. Man vill hellre vänta på ett säkert resultat än att få tvetydiga besked och vill inte ha larmrapporter, konstaterar Karin Larsdotter. Men trots rekordförtroendet finns det, enligt Vetenskap & Allmänhet, ständigt mer att göra gällande det som föreningen arbetar för; att främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet särskilt unga och för att nyansera och komplettera den förutnämnda mediebilden av forskaren i laboratoriet. Allmänheten är intresserad av samhällsfrågor och psykologi, det är forskning som lämpar sig för arrangemang som science-kaféer, med utrymme för debatt och samtal, som inte ska vara en envägskommunikation om resultat, säger Karin Larsdotter. l Universitetsläraren 1/2014 5

6 SULF-sektion sätter fokus på internationella doktorander Jeanette Lindberg är vald till ny ordförande för SULF-sektionen Sveriges Doktorandförening, SDF. Den viktigaste frågan för sektionen det kommande året är lika regler och lika villkor för alla doktorander. Text och foto: Per-Olof Eliasson För mig har det alltid varit naturligt att engagera mig, säger Jeanette Lindberg. Under studietiden var hon engagerad i Sjukgymnaststudenterna och ledamot i Sacos studentråd. Förra året var hon med i SDF:s styrelse. Man kan ju engagera sig på grund av egna problem, men min drivkraft är att jag har det bra och jag vill att andra också ska ha det bra, det är en form av kollektivt ansvar, säger hon. Jeanette Lindberg är utbildad fysioterapeut (ny yrkestitel för sjukgymnast) och 26 år. Under den treåriga grundutbildningen blev hon intresserad av vidare studier. Men först jobbade hon ett år som volontär i Sydafrika innan hon skrev sin mastersuppsats på samma gång som hon jobbade deltid i ett år. För ett och ett halvt år sedan började hon på doktorandutbildningen i medicin vid Göteborgs universitet. Hennes avhandling kommer att handla om patienters delaktighet inom ryggmärgsskaderehabilitering. Den nya SDF-styrelsen har haft sitt första möte. Vid årsmötet bestämdes att SDF:s viktigaste fråga det kommande året är lika regler och villkor för alla doktorander, med fokus på internationella doktorander. Lika villkor är mest problematiskt när det gäller internationella doktorander, säger Jeanette Lindberg. Det gäller dels finansieringen av utbildningen, en stor andel av forskarstuderande från andra länder har inte anställning, men det handlar också om uppehållstillstånd och om rätt till sociala förmåner. Ett stort problem är att vi inte når de med mest behov för de vet inte att vi Ett stort problem är att vi inte når de med mest behov för de vet inte att vi finns. Om de internationella doktoranderna ska få tillgång till sina rättigheter, måste de till att börja med få veta om sina rättigheter. Jeanette Lindberg, ordförande SDF finns. Om de internationella doktoranderna ska få tillgång till sina rättigheter, måste de till att börja med få veta om sina rättigheter. Deras situation måste förbättras och därför måste vi i SDF vara mer inkluderande, både språkligt och innehållsligt. Eftersom Doktorandföreningen i år sätter fokus på internationella doktorander tycker Jeanette Lindberg att det är extra roligt att det för första gången finns doktorander från andra länder i SDF:s styrelse, en från Indien och en från Danmark. Dessutom påpekar hon att styrelsen också i övrigt har en bred sammansättning med ledamöter som har olika forskningsinriktningar och är i olika åldrar med både nybörjare i forskar studierna och doktorander som snart ska disputera. Jag ser fram emot styrelsearbetet det här året. Det är bra att det är en så bred styrelse med olika erfarenheter och bakgrund, både för det fackliga arbetet och för styrelsemedlemmarna som får insikter inom många olika forskningsområden. Jeanette Lindberg tycker också det är viktigt att stärka SDF. Styrelsen har en viktig uppgift att stötta dem som jobbar lokalt. Under hösten hade vi en kontaktdag för lokalt engagerade i SDF. Den ska vi följa upp under året, säger hon. Styrelsen kommer också att delta i arbetet med SULF:s vision Vi i styrelsen tycker det ska bli spännande att ta del i detta. Det handlar både om doktorandperspektivet och om vilken arbetsplats vi vill ha i framtiden, många av oss vill ju vara kvar inom akademin. Jeanette Lindberg tror inte att arbetet i SDF kommer att försena hennes avhandling utan att det istället innebär en fördel för hennes utbildning. Att doktorera är ju inte bara att skriva en avhandling. Det är också att lära sig hur forskningen och den akademiska världen fungerar och det lär man sig mycket om inom SDF. l 6 Universitetsläraren 1/2014

7 Sverige går miste om högutbildade foto: hanna victoria mörck SULF anser att Sverige omedelbart måste införa bestämmelser som ger utländska doktorander och studenter möjlighet att stanna i Sverige och söka arbete efter examen. Text: Per-Olof Eliasson I ett remissvar till regeringen har SULF påpekat ett antal allvarliga problem som finns inom högskolesektorn när det gäller arbets- och uppehållstillstånd. Allt större andel av doktoranderna i Sverige kommer från länder utanför EU/EES. De får bara uppehållstillstånd som studenter och måste idag lämna Sverige omedelbart efter sin examen om de inte redan har erbjudits ett arbete. Enligt SULF leder det här till att Sverige går miste om högutbildade personer som skulle kunna stanna i landet och arbeta eller starta egna företag. Därför anser förbundet att det är ytterst angeläget och brådskande att snarast införa regler som ger utländska doktorander, och också studenter, möjlighet att stanna i Sverige under en tid efter examen för att söka arbete. En lämplig tid är ett och ett halvt år, enligt ett förslag i ett utskott i EU-parlamentet. Det är märkligt att de nuvarande reglerna finns kvar. I utredningen Cirkulär migration härom året förslogs att de skulle ändras men sedan har det inte hänt något, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson. Också under pågående forskarutbildning får många utländska doktorander problem på grund av olika regler som krånglar till vistelsen i Sverige. Ett exempel är att doktoranderna måste förnya sina uppehållstillstånd varje år. De måste då visa att de hållit tillräckligt hög studietakt för att få fortsätta forskarstudierna. Detta innebär att både doktorander och lärosäten måste lägga ner mycket energi och tid på att förnya uppehållstillstånd, tid som istället kunde användas för doktorandernas arbete och att utveckla verksamheten på lärosätena. Dessutom stökar det till tillvaron för doktoranderna som till exempel inte foto: Håkan lindgren kan lämna landet, exempelvis för att delta i konferenser, under tiden deras uppehållstillstånd förnyas, vilket kan ta flera månader på grund av långa handläggningstider, säger Robert Andersson. Ett närliggande problem är att eftersom även doktorander som är anställda bara får uppehållstillstånd för studier kan inte doktorandtiden ligga till grund för en ansökan om permanent uppehållstillstånd. SULF anser Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef statlig sektor. att det rimliga är att forskarstudier i landet kan tillgodoräknas vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och kräver en regeländring. I ett annat remissvar påpekar SULF problemet med att gästforskare som kommer till Sverige kan anställas till mycket låg lön eller finansieras med stipendier. Enligt särskilda bestämmelser som fastställs av Vetenskapsrådet krävs bara att forskaren för sitt uppehälle har tillgång till kronor per månad. Det här är ett missbruk av arbetskraftsinvandring. Exempel finns på forskare med som man säger världsunik kompetens, men som anställs till en lön som är kronor lägre än vad en forskare normalt får. SULF menar att forskare bör behandlas som andra yrkesgrupper och att det även för forskare bör krävas avtals enliga löner om de ska få arbetstillstånd. Dessutom anser förbundet att det inte bör var tillåtet att finansiera gästforskare med stipendier. l Örebroforskare tog hem pokalen andreas Ohlin, forskare vid Örebro universitet, är bäst i Sverige på att förklara sin forskning på kort tid. Det stod klart när han vann den nationella finalen i Forskar Grand Prix 2013 i december. Nio forskare från hela landet gjorde upp i att förklara sin forskning på ett så fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt och det på bara tre minuter. Det känns superkul, inte minst att vinsten ger uppmärksamhet åt forskningen kring hur vården av för tidigt födda barn kan förbättras, säger Andreas Ohlin, som är läkare och forskar om små barn och deras infektioner. Den nationella finalen arrangerades av Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. l 78,3 procent... av de som tog examen från högskolan under läsåret 2009/2010 hade etablerat sig på arbetsmarknaden under 2011, visar en rapport från Universitetskanslersämbetet. l Universitetsläraren 1/2014 7

8 Så blir forskare kreativa Människor som trivs med sina arbetskamrater och sina arbetsuppgifter i kombination med hög kompetens, nyfikenhet och arbetslust. Så bäddar man för kreativ forskning, enligt Christer Sandahl. Text: per-olof eliasson Christer Sandahl, professor i samhälls- och beteendevetenskap vid Karo linska institutet, höll i slutet av förra året ett seminarium med rubriken Kreativ forskning eller kreativ forskningsmiljö vad ska vi satsa på?. Jag ville väcka frågan om vi ska satsa på att få hit de allra mest excellenta internationella toppforskarna, eller om vi ska bygga miljöer som vi kan få kreativa forskare ur. Han är mycket skeptisk till att värva forskare som redan haft stora framgångar. De har oftast passerat sin peak och jag är inte säker på att de har förmåga att driva fram genombrottsforskning igen. Det är också svårt att etablera sig i svensk miljö, med allt vad det innebär att komma in i vår kultur och vårt sätt att fungera. Jag tror mera på att skapa god jordmån för excellent forskning här. Då behöver vi tänka om kring hur vi ser på arbetsmiljö och på ledarskap, hur man kan stimulera unga forskare och få dem att växa. Det är mera långsiktigt men jag tror det ger mera frukt. Christer Sandahl påpekar att det finns forskning som visar vad som karaktäriserar bra forskningsmiljöer. Sven Hemlin vid Göteborgs universitet och hans kollegor har tittat på vad som kännetecknar kreativa miljöer inom bioteknik, i liknande studier har andra tittat på medicinska forskningsmiljöer och även specifikt inom nanoteknik och genetik. Man har studerat vad som skiljer forskningsmiljöer, som blivit uppmärksammade för att de gjort genombrott i forskningen, från andra inte lika framgångsrika miljöer. Studierna lyfter fram arbetsmiljön foto: bildmakarna och betydelsen av att det är en god stämning och bra samarbete. Forskarnas autonomi är viktig, att man själv bestämmer inriktning på forskningen och att man kan välja metoder. Ofta är de kreativa forskargrupperna små, fem till sju personer eller ännu mindre. Den kreativa forskningen sker i de små miljöerna, men dessa behöver oftast ingå i större forskningsmiljöer. Mötet mellan erfarenhet och ungdomlig kreativitet är fruktbart. Ofta är det ett samarbete mellan en eller ett par seniora och en eller ett par unga forskare. Det är mycket oro och tid som går åt till att söka pengar och det tar bort mycket energi ifrån det kreativa tänkandet. Och det klagar ju vi forskare ofta på. Christer Sandahl Och så krävs det förstås hög kompetens och att man har känsla för var forskningens frontlinje ligger, säger Christer Sandahl. Det ska också finnas en flexibilitet i forskargruppen, att man har förmåga att ställa om. En del forskare kör spåret i botten, men de mer framgångsrika inser om de är på fel spår även om deras forskning kostat mycket möda och mycket pengar. Vidare är det viktigt att forskargruppen är öppen för omvärlden, att den har internationella kontakter och bjuder in gästforskare, och de kan gärna rekryteras bland toppforskarna som kan inspirera och stötta. En faktor som också lyfts fram är att man inte är för snäv i sina intressen. Om man blir för smal främjar det inte genombrottsforskning utan man behöver ha en öppenhet och nyfikenhet som också involverar lite sidospår eftersom det kreativa ligger i det oväntade och ofta i gränsområden mellan discipliner och forskningsområden. Studierna lyfter också fram vikten av stabilitet i finansieringen. Vi är ju i Sverige extremt beroende av extern finansiering som vi själva måste söka. I Sverige har vi omkring 60 procent extern finansiering och 40 procent via fakultetsanslag. Men de mer framgångrika länder som vi jämför oss med; Danmark, Schweiz och Holland, har omvända proportioner, 40 procent extern finansiering och 60 procent fakultetsanslag. Det är mycket oro och tid som går åt till att söka pengar och det tar bort mycket energi från det kreativa tänkandet. Och det klagar ju vi forskare ofta på. Kreativ forskning underlättas också av bra anställningsförhållanden. 8 Universitetsläraren 1/2014

9 Där har vi ett problem eftersom vi har så många som går på tillfälliga tjänster. Det är så många talanger som inte vet om de får fortsätta nästa år, det är väldigt olyckligt. Frågan är hur man åstadkommer de goda miljöerna. Vi forskare är bra på att tänka rationellt och formulera våra problem och skriva våra artiklar utifrån data. Men själva forskningsprocessen i sig är emotionell, den är full av frustrationer. Det går inte som man planerat, labben eller experimenten ger inte det man tänkt. Man konkurrerar med en annan forskare som kommer före och det finns konflikter, som att det inte funkar med handledarna. Christer Sandahl menar att forskarvärlden behöver lära sig ett språk för att hantera detta, man måste kunna tala också om den emotionella sidan av forskningen. Då handlar det mycket om att de som leder forskningen måste ha en känsla för vad som krävs av ett ledarskap. Man måste organisera samtalsgrupper, peer groups för doktorander och för postdok, de måste få ventilera och sätta ord på svårigheterna som inte har med själva forskandet utan med forskningsprocessen att göra, så att man kan åtgärda dem. Ibland hävdas att det ska vara tufft att forska och att det ska vara hårda tag med starka forskningsledare som driver på med piska och morot. Forskningen visar att de kreativa genombrotten inte sker i sådana miljöer, utan i miljöer där man trivs ihop och där det är prestigelöst och man har en öppen atmosfär. Det är ganska självklart; om man blir rädd så vågar man inte komma fram med intressanta idéer. Christer Sandahl anser att det i vissa avseenden behövs en kulturförändring och att man måste arbeta systematiskt med den. Ett gott arbetsklimat, människor som trivs med sina arbetskamrater och sina arbetsuppgifter, i kombination med hög kompetens, nyfikenhet och arbetslust är det som ger resultat. Så är det i de flesta sammanhang och varför skulle forskarvärlden skilja sig från andra arbetsplatser i det avseendet? l Att läsa och förstå bokslut Att läsa och förstå bokslut redogör på ett enkelt och konkret sätt för när årsbokslut och årsredovisningar måste upprättas och för vad de måste innehålla. Boken ger både insikter och verktyg till att förstå den finansiella information som presenteras för dig. Boken belyser företagets resultaträkning, balansräkning och kassaflöden, men också de regelverk som företaget har att leva efter när man utformar sina finansiella rapporter. Att läsa och förstå bokslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi där tolkning av finansiell information ingår. Boken förutsätter inga särskilda förkunskaper i bokföring eller bokslutsteknik. leif borgert Berättelsen om en högskola Akademi, företag och samhällsdebattör Andra böcker av intresse 399 s, mjukband Är det möjligt för en högskola att vara en fri och kritisk röst samtidigt som man säljer utbildning och forskar i samarbete med näringsliv och förvaltning? Berättelsen om Högskolan Dalarnas utveckling under 35 år ger en inblick i de utmaningar och dilemman, som högskole ledningar ställs inför när man ska orientera mellan olika och mot stridiga intressen. Extern redovisning Agil Projektledning OBM- Ledarskapets psykologi Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Läs mer och beställ: tel Universitetsläraren 1/2014 9

10 Journaliststudenter vid JMG utbildas i tv-produktion i JMG:s specialbyggda lokaler, vars hyra har ökat med 62 procent från 2010 till New public management driven till det absurda I ett skarpt formulerat brev till Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet protesterar ledningen för Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, mot en omfördelning av medel som drabbar institutionen hårt. Det handlar om New public management driven till det absurda, säger JMG:s prefekt Ulla Sätereie. text: Per-Olof Eliasson foto: Johan wingborg Göteborgs universitet har de senaste åren gjort om modellerna för kostnadsfördelningar inom universitetet. Dels handlar det om fördelningen av OHkostnader, bland annat för den gemensamma förvaltningen, universitetsbiblioteket och it-stödet. Dels är det fråga om fördelningen av hyreskostnader. Båda typerna av kostnader ska nu betalas direkt av institutionerna. I beräkningen av upphovet till OHkostnader har man funnit att studenterna står för större delen. Därför har undervisningstunga institutioner som JMG fått ta en större del av kostnaderna än tidigare. Enligt JMG:s skrivelse leder detta till att de samlade OH-kostnaderna för institutionen från 2013 till 2014 ökar med över två miljoner, motsvarande 34 procent. För hela universitetet ökar inte kostnaderna men eftersom det sker en omfördelning av vem som ska stå för fiolerna så får Samfak en ökning av OH-kostnaderna på fem miljoner. JMG får ta en ökning på två miljoner av de fem miljonerna. Det är ju helt absurt när vi har en omsättning som är åtta nio procent av hela fakultetens omsättning, säger JMG:s prefekt Ulla Sätereie. Men det allra största problemet för JMG är hyreshöjningen. Eftersom varje institution ska bära sina egna lokalkostnader har JMG:s hyra ökat dramatiskt. Från 2010 till 2014 har den ökat med 62 procent. Enbart mellan 2013 och 2014 ökade lokalkostnaden med 18 procent, från 7,8 till 9,2 miljoner kronor. Det här är en följd av att JMG har relativt nya specialbyggda och stora lokaler eftersom institutionen på grund av journalistutbildningen behöver specialutrustade studior för tv- och radioundervisning och särskilda redaktionslokaler för tidningsövningar. Redan förra året insåg alla hur absurt det blev. Då fick vi en ökning i 2,5 3-miljonersklassen men vi fick två miljoner i stöd från fakulteten på grund av att vi drabbades så konstigt av de nya modellerna. I år får JMG ytterligare 1,4 miljoner i ökade kostnader för lokalerna. Fakultets styrelsen har därför beslutat 10 Universitetsläraren 1/2014

11 att subventionera JMG:s lokalkostnader med 2,4 miljoner. Eftersom institutionen av pedagogiska skäl håller sig med egna undervisningslokaler och därmed utnyttjar fakultetens gemensamma undervisningslokaler i mindre grad, så täcker fakulteten upp så att institutionen inte behöver betala för lokaler som den faktiskt inte utnyttjar, kommenterar Samhällsvetenskapliga fakultetens dekan, Birger Simonson. De 2,4 miljonerna är mycket välkomna men de räcker ju inte på långa vägar till våra ökade kostnader, säger Ulla Sätereie. Hon menar att universitetsledningens ambition att synliggöra kostnader och lägga kostnaden där den uppstår får orimliga konsekvenser. Vi har inte längre likvärdiga villkor för olika utbildningar. Nu spelar det roll i vilket hus din institution är placerad. Beroende på om den har hög eller låg hyra blir det stor skillnad på hur stor del av studentpengen vi ska använda till lokalerna. Det går ut över kvaliteten på utbildningen och det tycker jag är helt orimligt, det går stick i stäv med alla föresatser att man ska vara ett kvalitetsdrivet universitet. Det handlar om New public management driven till det absurda, säger Ulla Sätereie. Hon påpekar att hennes institution inte är ensam om att drabbas. Det är verkligen inte bara jag som är förtvivlad över det här, det är en enorm resursomfördelning inom universitetet, säger Ulla Sätereie. Samhällsvetenskapliga fakultetens dekan, Birger Simonson, menar att alla de olika delarna av den nya modellen har missgynnat JMG. Men de flesta institutionerna på Samhällsvetenskapliga fakulteten har missgynnats i förhållande till tidigare eftersom fakulteten är så studenttät, säger Birger Simonson. Han förklarar att en grundtanke med de nya modellerna är att prefekterna ska få mycket större inflytande över sin verksamhet; om varje prefekt kan avläsa vilka kostnader institutionen genererar så kan de utifrån det göra omprioriteringar. Om modellerna fungerar bra och upplevs som rättvisa ger de ett bra underlag för prefekterna att fatta beslut. Men om modellerna inte gör det kan de ställa till det. Vi har inte längre likvärdiga villkor för olika utbildningar. Nu spelar det roll i vilket hus din institution är placerad. Ulla Sätereie, prefekt, JMG, Göteborgs universitet Om JMG:s situation säger Birger Simonson: För dagen är det inte aktuellt att göra något panikartat utan vi analyserar detta i lugn och ro under våren och tittar på vad vi kan göra till nästa budgetår. JMG har en god ingående ekonomisk balans men på lång sikt skulle ett underskott urholka deras verksamhet. Ekonomidirektör Lars Nilsson är centralt ansvarig för fördelningsmodellerna. Han hävdar att det nya systemet är bättre och mer rättvist än det tidigare. Men vi vet att det finns både vinnare och förlorare. Institutioner som JMG, eller institutioner på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, har fått ta en större kostnad eftersom de proportionellt sett har mycket mer utbildning än forskning. Å andra sidan har naturvetenskap och medicin lägre kostnader nu eftersom de är mera forskningsintensiva, säger Lars Nilsson. Han påpekar att eftersom universitetet av andra skäl delat ut extra fakultetsmedel är det bara Utbildningsvetenskapliga fakulteten som netto fått mindre pengar i år. Utbildningsvetenskapen kommer att få ett engångsstöd på fem miljoner för att klara av omställningen. Men i slutändan måste de kanske säga upp vissa anställda eller krypa ur lokaler. Den bilden bekräftas av Roger Säljö, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. En sådan här förändring slår väldigt hårt mot oss och det är olyckligt. Det blir glest med undervisning på lärarutbildningarna, frågan är om det kan bli så mycket glesare nu. Det innebär att det blir en risk för kvalitetssvikt i verksamheten. Dessutom kommer detta ovanpå att studentpengen för professionsutbildningar med betydande inslag av verksamhetsförlagd utbildning är alldeles för låg, säger han. I och för sig stöder han principen för den nya modellen för kostnadsfördelning. Jag tycker det är riktigt att varje verksamhet ska bära sina kostnader men det är lite svårt att fastställa exakt vad som är en verksamhets kostnader, det finns ett visst utrymme för justeringar. Framför allt vänder sig Roger Säljö mot de snabba kasten. Det här kommer väldigt plötsligt, det gör att vi inte har haft tid att förbereda oss och att vi ska genomföra förändringarna inom ramen för redan planerade kurser. Ekonomidirektör Lars Nilsson menar att det var en väl förankrad process när man gjorde modellen för fördelning av kostnader så det är inte aktuellt att ändra på den. Det är ingen idé att se över en modell om man inte är beredd på att den kan leda till förändringar. Och jag har svårt att se att vi ska göra om fördelningsmodellen en gång till för då blir det ännu ryckigare planering för institutionerna. Däremot ska fördelningen av lokalkostnader ses över det kommande året. Det är inte protesterna som har triggat det utan vi vill titta på om ansvaret ska läggas på en annan nivå. Om besluten om lokaler ligger hos prefekten kan det leda till suboptimering av lokalerna; för att hålla kostnaderna nere stannar institutionen kvar i inte optimala lokaler, säger Lars Nilsson. Bakgrunden till översynen är att Göteborgs universitet står inför stora byggprojekt som Campus Näckrosen och omfattande byggen på Medicinarberget. l Universitetsläraren 1/

12 Osäker ESS-finansiering skapar oro Istället för att under en tioårsperiod bidra med 550 miljoner till ESS måste Lunds universitet redan nu betala 282 miljoner. Samtidigt är den totala finansieringen av ESS inte säkrad. Ännu en gång har tidpunkten för när finansieringsavtal med andra länder ska vara påskrivna flyttats fram. text: MarieLouise Samuelsson Kravet på förskottsinbetalning från Lunds universitet bidrar till att ledningen är bekymrad över hur finansieringen av ESS kommer att påverka lärosätets förutsättningar för forskning. Ja, vi är oroliga, eftersom vi tvingas inteckna våra anslag. Till detta kommer också vårt finansieringsansvar på 700 miljoner över en tioårsperiod för Max IV för utrustning och drift, säger prorektor Eva Wiberg. Allt detta, totalt miljoner över en tioårsperiod, måste finansieras av våra fakultetsmedel och inget av detta omfattar medel för forskning som ska bedrivas i anslutning till anläggningarna och det är ett bekymmer för oss. Vi har inte heller fått några särskilda medel riktat till Lunds universitets stora finansieringsansvar för ESS och Max IV. Eva Wiberg understryker att universitetet ser det som en stor framgång att anläggningarna byggs i Lund och att universitetet har deklarerat att man är beredd att ta sitt ansvar. Vi är tacksamma för det ansvar för finansiering som Vetenskapsrådet och Vinnova tar för Max IV. ESS och Max IV är trots allt nationella och internationella angelägenheter. Hon menar vidare att regeringen agerar som om Lunds universitet redan har fått så mycket pengar till ESS och Max IV att man därför får finna sig i att dra in på andra satsningar. Men Lunds universitet har alltså inte fått några särskilda medel av regeringen till detta. Vi kan ju inte bara vara med och finansiera driften av anläggningar som tillsammans kostar mer än två Öresundsbroar, vi måste också ha en möjlighet att forska på dem. Max IV är som bekant den synkotronljusanläggning som är under uppförande och som är en del av Lunds universitet. foto: Apelöga Vi behöver garanti för att pengarna som betalats till ESS inte har kastats i sjön. Eva Wiberg, prorektor, Lunds universitet Gällande ESS är det ett aktiebolag som ägs av svenska och danska staten och där Lund och Lunds universitet endast fungerar som värdar för vad som är tänkt att bli en världsledande anläggning för materialforskning och livsvetenskaper. Som Universitetsläraren flera gånger tidigare rapporterat förutsätter bygget av ESS att ett tillräckligt antal länder, förutom huvudintressenterna Sverige, Danmark och Norge, går in som medfinansiärer, men ännu (i mitten av januari) är inte dessa avtal i hamn. Detta trots att en förutsättning för att den byggstart som är planerad till i sommar sagts vara att nya länder skulle ha skrivit på före årsskiftet 2013/2014. Det som redan är klart är att Sverige har åtagit sig att stå för 35 procent av totalkostnaden för konstruktionen, Danmark 12,5 procent, Norge 2,5 procent och Schweiz för mellan 3 och 4 procent av totalkostnaden som sedan beslutet om att förlägga ESS i Sverige har räknats upp från miljoner euro till miljoner euro. När regeringen i höstas utsåg Lars Leijonborg som chefsförhandlare för ESS med uppdrag att få andra länder att skriva på finansieringsavtal uttryckte den tidigare ministern ambitionen att detta skulle vara ordnat före årsskiftet 2013/2014. I en intervju i Sydsvenska Dagbladet beskrev Leijonborg hur det viktigaste var att försöka se till att alla länder lever upp till det de lovat. Han menade vidare att en del länder försöker komma ifrån en del av sina åtaganden. De länder som avses är Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Det dessa länder hittills har undertecknat är dock inte rättsligt eller ekonomiskt bindande avtal, utan endast avsiktsförklaringar. Om de tilltänkta länderna inte går in som finansiärer har Sverige åtagit sig att täcka upp till 85 procent av totalkostnaden, alternativt måste ESS läggas på is. Att finansieringen av ESS ännu inte är säkrad bidrar givetvis till att ledningen för Lunds universitet är oroad. Vi behöver garanti för att pengarna som betalats till ESS inte har kastats i sjön, säger Eva Wiberg, som då inte bara avser det Lunds universitet bidragit och kommer att bidra med, utan också i stort, då ESS sedan 2009 utgjort en betydande post i utbildningsdepartementets budget för forskning. Först 150 miljoner per år och sedan 2013 och fram till och med 2015 rör det sig om 350 miljoner årligen. Statssekreterare Peter Honeth säger att regeringen är hoppfull gällande att sluta bindande finansieringsavtal med andra länder. Men det finns inga garantier. I bästa fall blir det klart före sommaren, annars får vi justera tidpunkten för byggstart. l 12 Universitetsläraren 1/2014

13 foto: rasmus lind foto: bth BTH flirtar med Lund Blekinge tekniska högskola ska utreda om det finns fördelar med att gå samman eller fördjupa samarbetet med ett annat lärosäte. I båda fallen ligger Lunds universitet närmast till hands. text: Per-Olof Eliasson Innan jul gick BTH:s rektor Anders Hederstierna ut i media och aviserade att han skulle föreslå högskolans styrelse att utreda frågan om högskolan ska söka ett fördjupat samarbete, alternativt gå samman med något annat lärosäte. Lund är ju ett alternativ eftersom vi redan har ett organiserat samarbete, men jag vet inte om Lund tycker det. Jag sa till tidningarna innan styrelsemötet att jag tänkte ta upp frågan om samgående och nämnde att ett alternativ är att fördjupa samarbetet inom ramen för Lärosäten Syd där Lund är med, säger han. Men i det förslag högskolans styrelse hade att ta ställning till i december nämndes inte Lunds universitet alls. Enligt styrelsebeslutet får rektor i uppdrag att undersöka för- och nackdelar med ett fördjupat samarbete, respektive ett samgående eller att förbli ett självständigt Anders Hederstierna, rektor, BTH. lärosäte. BTH har tidigare varit med i förberedelserna för en fusion mellan lärosäten, den som ledde till att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar bildade Linnéuniversitetet. Då backade BTH ur. Frågan är vad som har ändrats sedan dess. Det som har förändrats är att vi har en ny styrelse och den styrelsen ser samgående eller samarbete som en normal fråga att undersöka i sitt strategiska arbete att titta på risker och möjligheter. Det är också en fråga som har aktualiserats i Blekinge där Handelskammaren gått ut med att högskolan borde gå ihop med ett annat lärosäte, vilket ledde till att andra frågade om vår inställning. Vi har också under hösten fått regeringens proposition där det visar sig att vårt anslag minskar inte bara 2016 utan också Regeringens signaler om att lärosäten ska gå samman frivilligt spelar också in. Regeringen har återigen i budgetpropositionen tagit upp frågan om det önskvärda i frivilliga samgåenden, säger Anders Hederstierna. Enligt tidningen Lundagård är studentkåren vid BTH negativ till ett samgående med ett annat lärosäte eftersom den befarar sämre studentinflytande. Däremot ställer sig Saco-S vid högskolan neutral i frågan om samgående men är samtidigt positiv till att frågan utreds. Med de kontakter vi har med ledningen känns det som om den förutsättningslöst undersöker vad som är bra för högskolan, säger Mikael Åsman, Saco-S föreningens ordförande vid BTH. Lunds universitet är det enda lärosäte som nämnts i samband med BTH:s eventuella planer på ett samgående. Det jag hört av Anders Hederstierna är att han begärt att få undersöka möjligheterna att samarbeta med ett annat lärosäte, mer är det inte, säger Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet. Men om BTH skulle föreslå en fusion är Per Erikssons linje klar. Om något lärosäte skulle komma så långt att det friar till oss och vill gå ihop har vi den självklara inställningen att vare sig direkt bejaka eller avvisa en sådan invit. Vi tar i så fall seriöst på frågan och undersöker vilka för- och nackdelar som finns, säger han. l lärosäten syd Lärosäten Syd är ett samarbete mellan Malmö högskola, SLU/Alnarp, Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Blekinge tekniska högskola. Inom Lärosäten Syd driver vi fram för allt tre saker: rörlighet för studen terna mellan våra fem lärosäten, personalrörlighet samt rätt att söka examensrättigheter tillsammans när vi etablerar gemensamma utbildningar som exempelvis lärarutbildning, säger Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet. Universitetsläraren 1/

14 foto: istock Ny myndighet ska få fart på Sveriges kliniska forskning Nationell samordning i form av en ny myndighet är en förutsättning för att lösa åtminstone delar av den politiska evighetsfrågan, hur Sverige ska bli bättre på klinisk forskning. Detta enligt en utredning som nyligen presenterats och som bland annat föreslår att de regionala etikprövningsnämnderna som nu har sina kanslier vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå samt vid Karolinska institutet ska utredas, där en samlad myndighet kan vara ett alternativ. Text: MarieLouise Samuelsson Utredningen har rubriken Starka tillsammans och formuleringen är, enligt utredaren Ingrid Peterson, mycket medvetet vald för att betona att det viktigaste är den samverkan som hittills inte fungerat. Åtminstone inte tillräckligt väl för att Sverige återigen ska bli framgångsrikt gällande det som ryms inom begreppet klinisk forskning. Forskningen berör akademin, vården samt läkemedels- och medtechindustrin, vilket innebär olika huvudmän, ofrånkomliga särintressen och därmed risk för revirstrider. Problemen har identifierats många gånger, alltifrån att medicinstudenter inte i lika hög grad exponeras för forskning under studietiden och att sjukhusen är (alltför) upptagna att producera mer vård och kortare köer, det vill säga precis det som den politiska nivån beställt. Därför måste landstingen också beställa och avsätta pengar till forskning, säger Ingrid Peterson, som förra året tillträdde som generaldirektör för Formas. Hon har också en bakgrund som Director Science Relations (det vill säga lobbyist) vid Astra Zeneca och har tidigare varit statssekreterare på jordbruksdepartementet och överdirektör på Riksförsäkringsverket. Hon påpekar att den enmansutredning hon nu presenterat kunnat genomföras 14 Universitetsläraren 1/2014

15 Det finns ovilja eller oförmåga till samarbete och alltför många revirstrider, främst mellan vård och läkemedelsindustri, men samarbetet mellan universiteten och vården måste också bli bättre på så kort tid som ett halvår beror på att frågan är väl genomlyst i flera tidigare utredningar, bland annat i Klinisk forskning Ett lyft för sjukvården (SOU 2009:43). Från utbildningsdepartementets sida har man dessutom haft bråttom då avsatta medel måste börja användas. Det fanns pengar tänkta att användas redan under 2013, men dessa frös alltså inne. Nu är avsikten, enligt utredningens direktiv, en årlig finansiering med 40 miljoner under åren 2014 och 2015 och med 50 miljoner kronor årligen från Den förutnämnda nya myndigheten skulle kosta drygt tio miljoner per år, bemannad med högst tio tjänster vid kansliet. Myndig heten, en så kallad nämndmyndighet, ska administrativt kopplas till Veten skapsrådet, där man också ska ha sina lokaler. Till myndighetens uppdrag ska höra att ansvara för en informationsportal och ett nationellt system för att snabbt identifiera patienter som passar för speci fika kliniska studier. Ingrid Petersons utredning skiljer sig från de stora utredningar som gjorts tidigare, genom betoningen av kliniska studier, mer överblickbart än det vidare klinisk forskning. Ja, kliniska studier är mer avgränsat, en studie har ju en början och ett slut. Hon är självfallet medveten om de svårigheter som funnits som bidragit till att frågan inte lösts, trots att alla sedan många år är eniga om att något måste göras. Det finns ovilja eller oförmåga till foto: jan Danielsson Ingrid Peterson, utredare samt generaldirektör, Formas samarbete och alltför många revirstrider, främst mellan vård och läkemedelsindustri, men samarbetet mellan universiteten och vården måste också bli bättre, säger Ingrid Peterson som i utredningen tar upp andra länders lösningar. I Storbritannien har man delvis vänt på styrningen, där går en del av forskningsanslagen direkt till vården som i sin tur beställer forskning av akademin. Hon säger vidare att hon under utredningsarbetet har fått väldigt bra gehör för sina förslag och har, ännu, inte märkt av några protester. Utredningen Starka tillsammans är en av flera delar i regeringens försök att bryta den nedåtgående trenden för klinisk forskning. Vetenskapsrådet och Vinnova har haft ett gemensamt uppdrag från näringsdepartementet att komma med förslag för ökad samverkan, vilket presenterades i rapporten Svensk Behandlingsforskning. Dessutom pågår förhandlingar om de så kallade ALFmedlen, de 2,2 miljarder som staten årligen ger till landstingen för klinisk forskning. Dessa fördelas enligt ett avtal från och att få till ett nytt avtal har milt uttryckt varit komplicerat. Som Universitetsläraren tidigare berättat (nr 15/2013) avpolletterades avtalsutredarna Sigbrit Franke och Kjell Asplund av utbildningsdepartementet. Departementet ska självt slutföra förhandlingarna, tanken var att det skulle vara klart till årsskiftet för att träda i kraft från 2015, men vid Universitetslärarens pressläggning (mitten av januari) var något ALFavtal ännu inte i hamn. l Internationell kommission granskar skolan Regeringen kommer under våren att inrätta ett utbildningsvetenskapligt råd för samråd i skolfrågor. Rådet ska bestå av forskare från olika discipliner med anknytning till skolan. Bakgrunden är den senaste PISArapporten, som visade att svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Samtidigt inrättas en skolkommission bestående av internationella forskare och experter. Syftet är att analysera det svenska skolväsendets kvalitet med utgångspunkt i den senaste PISA-mätningen. Kommissionen inrättas av OECD på begäran av den svenska regeringen och ska presentera en rapport under Dessutom startas ett skolforskningsinstitut under ledning av professor Per Thullberg. Dess uppdrag blir att sammanställa och föra ut kunskaper om effektiva metoder och arbetssätt till lärare och förskollärare, skriver utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande. l citatet Det känns mycket inspirerande att leda verksamheten vid Vetenskapsrådet under perioden fram till dess att en ny ordinarie GD utses. Sven Stafström, som i december utsågs till tf generaldirektör på Vetenskapsrådet, efter att Mille Millnert avgått av hälsoskäl. Sven Stafström är sedan 2010 huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet. Han är professor i beräkningsfysik vid Linköpings universitet. Universitetsläraren 1/

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Minnesanteckningar. Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå)

Minnesanteckningar. Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå) NOJS(Network of Junior Scientists) Minnesanteckningar 19 juni 2006 Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå) Karin Brännvall (U-A) Åsa Fex-Svenningsen (U-A) Anna Vallstedt (U-A) Anna Fahlgren

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

Malmö Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument

Malmö Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument Malmö 2016-03-10 Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES) består av elva medlemsinstitutioner och engagerar

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden 2009-10-13 Diarienummer 122-2009-7671 Handläggare E. Nihlfors / C. Hall Vetenskapsrådet Lärosäten enligt sändlista Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet MITTUNIVERSITETET 2011-02-15 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet 1. Vad är en doktorand 1 kap 4 HF: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver

Läs mer

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln? Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12 Dnr A-~ ~~'tf/o1 Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation Nedanstående kortfattade information syftar till att ge styrelsen en viss bakgrund till varför lärarutbildningens organisation

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Inför kommande ALF-förhandlingar: Diskussionspunkter vid möten med universitets/fakultetsledningar

Inför kommande ALF-förhandlingar: Diskussionspunkter vid möten med universitets/fakultetsledningar Tack för möjlighet att ge synpunkter på dessa diskussionspunkter. Dessa frågor har diskuterats i styrelsen för Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF) och svaren finns markerade i rött i direkt anslutning

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016 Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Föredragningslista Nr 4:2012 Omfning 24-34 Datum och tid: Fredagen den 31 augusti 2012 kl 9.15-15.00. Plats: Rum L370 (Stora konferensrummet IDT, Verktyget), Mälardalens högskola, Eskilstuna Ledamöter:

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten Humanistiska fakultetskansliet Sigríður Beck 031-7861108 ALLMÄNNA ANVISNINGAR GÄLLANDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 2013-12-10 Dnr:U 2013/773 1 / 5 Humanistiska fakultetsstyrelsen Allmänna anvisningar gällande

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2014-2017 naturvetenskapliga fakulteten 3 Förord Vid Lunds universitets naturvetenskapliga fakultet studerar och beskriver vi den fysiska världen. Vi strävar efter att förstå allt från

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Ledamöter i Lärarhögskolans styrelse Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Lärarhögskolans ledningsgrupp har gjort bedömningen

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer