G ö t e b o r g s D i a b e t e s f ö r e n i n g. Reportage om njursvikt Läs mer på sid Diabetesteam som hjälper barn Läs mer på sid 18-19

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "G ö t e b o r g s D i a b e t e s f ö r e n i n g. Reportage om njursvikt Läs mer på sid 8-10. Diabetesteam som hjälper barn Läs mer på sid 18-19"

Transkript

1 G ö t e b o r g s D i a b e t e s f ö r e n i n g D B iabetes Nr l a d e t Årgång 11 Reportage om njursvikt Läs mer på sid 8-10 Diabetesteam som hjälper barn Läs mer på sid 18-19

2

3 I n n e h å l l 7 KY-Akademien 8 Börje Haraldsson om njursvikt 9 Min man gav mig en ny njure 12 BUS-sidor 15 Mitt liv med diabetes 18 Gun & Peter hjälper barn med diabetes 20 Fonder 22 Kortisar K a n s l i e t Öppettider: Måndag torsdag , lunch , fredag Adress: Telefon: Telefax: E-post: Postgiro: Bankgiro: Hemsida: Bomgatan 7, Göteborg* Nästa nummer av DiabetesBladet kommer ut den 25 maj. Ansvarig utgivare: MariAnne Lymer Redaktör: Christine Öberg Redaktionskommitté: Lisbeth Blomberg, Claes Bredvad-Jensen. MariAnne har ordet K ära medlemmar! Nu har ett nytt verksamhetsår startat i föreningen. Det är styrelsens förhoppning att fler diabetiker vill vara medlemmar hos oss samt stötta vår verksamhet. Det är viktigt att insulinet fortsättningsvis är gratis. Insulin är nödvändigt för oss som har diabetes. Vårt förbund och vi i lokalföreningarna anser att sådana livsuppehållande mediciner ska vara gratis. Hjälp föreningen att värva medlemmar så vi blir en stor grupp, att räkna med i olika sammanhang. Informationsmaterial finns på vårt kansli på Bomgatan 7. Antingen hämtar du själv eller så skickar vi med post. Under åren har vi haft många olika ämnen på våra temakvällar för medlemmarna. Vi vill gärna ha förslag från er om ämnen som känns viktiga att få mer information om. Vi efterlyser alltså idéer om vad ni vill att er förening ska arbeta med och vad vi ska hålla föredrag om på temakvällarna. Snart är det dags för vårt årsmöte och valberedningen söker aktiva och kunniga ledamöter som har tid att ägna sig åt föreningsverksamhet. Det behövs bland annat en kunnig kassör som kan SPCS-bokföring, budget och bokslut. Annonsansvarig: Marianne Olofsson Utformning & Tryck: Litorapid Media AB Sänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka dina bidrag före den 22 april. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna texter enligt journalistiska principer. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Jag vill påminna er medlemmar om föreningens medlemsträffar som vi har både på eftermiddagar och kvällar. På träffarna har vi trevligt och utbyter erfarenheter med varandra. * Till Bomgatan kommer du bl.a med spårvagn 2 eller 4, hållplats Almedal, två hållplatser efter Korsvägen mot Mölndal. Se karta 34 B7 i telefonkatalogen. Diabetes Bladet Nr

4 Kalendarium Feb Mars April Maj Juni Kalendariet för barn- och ungdomsgruppen finner du på BUS-sidorna. Alla medlemmar, både nya och gamla, är välkomna till MEDLEMS- TRÄFFAR på Bomgatan 7 i Göteborg. I vår gäller följande tider: 18 feb. kl feb. kl mars " mars " april " april " maj " maj " Vid våra sammankomster på Bomgatan bjuder vi på kaffe/te och smörgås. Vi är tacksamma om du anmäler dig till kansliet i förväg. *** 22 mars Årsmöte på Nordengården, Stockholmsgatan 16, Härlanda. Klockan talar professor Börje Haraldsson om Njurar och diabetes. Klockan börjar årsmötet. 25 mars Kalasmat för barn med diabetes Bomgatan 7. NATUR & KULTURGRUPPEN 3 mars på Göteborgs Konstmuseum. Vi träffas innanför portarna. Café finns i museet. 17 mars i föreningens lokal på Bomgatan 7. Med hjälp av växter, ägg, pärlor, trådar med mera prövar vi på att göra vackra arrangemang till påsken. Anmäl dig senast den 7 mars. Begränsat antal platser. 31 mars i Slottsskogen vid caféet vid Fågeldammen. Vi letar efter våren och promenerar i den underbara parken. Avslutning i caféet för den som önskar. 14 april tar vi bussen från Centralen till Björlandavägen för en promenad på de nya vägarna runt Tuveskogen. 28 april reser vi till Björkö och kollar in alla blåsippor. Samling vid Lilla Varholmen där vi tar färjan. Medtag liten matsäck - och sittskydd. Detta besök beror lite på vårens ankomst. 12 maj reser vi till Hönö och njuter av havet. Dagen avslutas med att vi äter skaldjur. Anmäl dig senast den 28 april. Begränsat antal platser. 26 maj tar vi båten till Brännö. Tag med liten matsäck. Vi kommer att besöka tidningens redaktör Christine. Samling vid Saltholmen. 9 juni avslutning på Bomgatan 7. Vi lägger höstens verksamhetsplan för N&K-gruppen och lär oss att göra riktiga midsommarkransar. Anmäl dig senast den 30 maj. Begränsat antal platser. Våra träffar startar klockan och varar cirka 3x45 minuter - om inte annat anges. Anmälan, som är obligatorisk, gör du till Monica Ullbrandt på telefon eller Nya och gamla deltagare hälsas varmt välkomna! Gå gärna in på vår hemsida - där du får utförligare information om Natur & Kulturgruppens aktiviteter. OBS! Två söndagar i vår, 1 mars och 2 maj, har N&K extra träff. Plats: Kortedala Torg på Gabor Charter. Tid: cirka. Man informerar om olika resmål och bjuder på gulaschsoppa, bröd, tre glas vin, kaffe och kaka, lotteri och levande musik. Allt till en kostnad av 100 kronor. Ring till Monica Ullbrandt och boka plats snarast. Dock senast en vecka innan. 4 Diabetes Bladet Nr MISSA INTE VÅRENS STUDIECIRKEL Leva bra med typ 2-diabetes Under fem måndagar ska vi diskutera frågor om diabetes. MariAnne R Lymer, Göteborgs Diabetesförenings ordförande, kommer att leda oss i diskussioner om mat, motion, läkemedel, komplikationer och annat som har med diabetes att göra. I stor utsträckning kommer vi att utgå ifrån deltagarnas önskemål. Studiematerial är Svenska Diabetesförbundets broschyr Typ 2-diabetes. Kostnad för kursen: tio kronor för köp av broschyren. Vi kommer att ha två parallella kurser, en på eftermiddagen och en på kvällen. Enligt följande: Sammankomst kl Första Andra Tredje Fjärde Femte 2 mars 23 mars 6 april 20 april 4 maj Sammankomst kl Första Andra Tredje Fjärde Femte 16 mars 30 mars 27 april 18 maj 25 maj Välkommen med din anmälan till föreningens kansli, telefon , senast fredagen den 27 februari Max antal delt. per grupp: 15. Lokal: Bomgatan 7. Välkomna. Information om aktiviteter som tillkommer under våren kommer att finnas på

5 Vuxenkollo på Grötö i augusti 2009 Många har redan anmält sig men det finns några platser kvar. Så kom med du också på vår skärgårdsvistelse på Grötö under vecka 35. Vi kommer att ha det trevligt tillsammans samtidigt som vi "går i skola" på förmiddagarna. Priset är subventionerat. Alla som är medlemmar i någon av Västra Götalands diabetesföreningar betalar kronor. I priset ingår: helpension, föreläsare varje dag, fyra övernattningar i dubbelrum (enkelrum mot tillägg), poängpromenad samt överraskningar. Anmälan görs till Göteborgs Diabetesförening på telefon 031 / senast den 28 mars. Anmälningsavgiften, 400 kronor, ska vara insatt på föreningens konto senast den 30 mars. Välkomna att kontakta MariAnne Lymer (tel ) eller Monica Ullbrandt (tel ) om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida www. diabetesgbg.se för mer utförlig information. Kalasmat för barn med diabetes Temakväll med Katarina Hesselgren, utbildad friskvårdsrådgivare med typ 1 diabetes och mamma till två barn 2 och 4 år. Katarina delar med sig av sina egna erfarenheter av att laga god mat som barn tycker om och som håller blodsockret på en bra och stabil kurva. Tid: 25 mars klockan Lokal: Göteborgs Diabetesförening på Bomg. 7. Vi bjuder på kaffe/te smörgås. Varmt välkommen med din anmälan till kansliet tel eller epost OBS! Vi kan vara högt 25 deltagare, så skynda dig med anmälan! ÅRSMÖTE 22 MARS 2009 Klockan 15.00, före årsmötesförhandlingarna, håller professor Börje Haraldsson föredrag om njurar och diabetes. Han kommer bland annat att tala om en ljusnande framtid för diabetiker vad gäller njurkomplikationer. Klockan börjar årsmötet. FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Fråga om mötets behöriga utlysande 3. Fastställande av dagordning 4. Val av mötesordförande 5. Val av mötessekreterare 6. Val av 2 (två) justerare/rösträknare 7. Verksamhetsberättelse 8. Ekonomisk berättelse 9. Revisorernas berättelse 10. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen 11. Val av kassör på två år 12. Val av 4 (fyra) ordinarie styrelseledamöter på två år 13. Val av 1 (en) ordinarie styrelseledamot på ett år 14. Val av 3 (tre) ersättare på ett år 15. Val av 2 (två) revisorer på två år 16. Val av 2 (två) revisorsersättare på ett år 17. Val av valberedning på ett år 18. Verksamhetsplan för Budget Behandling av motioner 21. Övriga frågor 22. Mötets avslutande Vi är tacksamma om du anmäler dig senast måndagen den 16 mars till årsmötet! Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast den 27 februari. Diabetes Bladet Nr

6

7 KY Här är en kull om 21 nya fotterapeuter med avancerad medicinsk kompetens redo att ta hand om problemfötter; Antingen som anställda vid sjukhus/vårdcentraler eller vid privata kliniker. Behovet av hjälp med diabetesfötter är stort. Längst fram på bilden står klassens lärare Lena Asphede (i cerise) och Barbro Ek (i grönt). I slutet av januari fick Göteborg landets första kull av KY- utbildade fotterapeuter med titeln medicinsk fotterapeut. De har läst heltid under tre terminer vid KY-Akademien Studium. DiabetesBladet träffar en av skolans vårdlärare Barbro Ek en stund innan de 21 eleverna ska släppas ut. - KY i Göteborg har en lång tradition i att utbilda fotterapeuter, säger hon. Den nya, längre, utbildningen är mycket kvalificerad. Eleverna får en bred utbildning där vi varvar varje teorimoment med praktik. Högskolekompetens är krav för denna KY-utbildning där den medicinska delen tar vid där omvårdnadsprogrammet slutar. Vad gäller arbetsmarknaden för fotterapeuter så är det hög ålder på många i branschen. Man är på väg mot ett generationsskifte. I slutet av januari föreslog regionstyrelsen att Hälso- och Sjukvårdsutskottets förslag till vårdval Västra Götaland införs den 1 oktober. Om förslaget går igenom innebär det att vårdcentralerna bland annat får i uppdrag att erbjuda medicinsk fotvård. KY-Akademien har Öppet Hus lördagen den 21 mars mellan 11 och 13 på Styrmansgatan 21B. Där informerar man om utbildningen till medicinsk fotterapeut. Fotnot: KY står för Kvalificerad Yrkesutbildning. Eleverna kommer från hela landet. n Christine Öberg TILL NYINSJUKNADE DIABETIKER Behöver du någon att samtala med som har egen lång erfarenhet av att leva ett bra liv med diabetes. Kontakta i så fall Göteborgs Diabetesförening för att få en egen mentor som kan hjälpa dig med många frågor och din oro. Vi kan dock inte hjälpa dig med medicinska råd. Dessa ska din läkare och diabetessköterska bistå dig med. Vi finns på Bomgatan 7 i Göteborg. Telefon: , E-post: Hemsida: Kort historik om fotvård: På 60-talet blev man fotvårdare efter 2-4 veckors utbildning. Inga förkunskaper krävdes. Yrkestitel: fotvårdare I början av 70-talet fick man en nationell kursplan och läste en termin. Inga förkunskaper krävdes men det var en merit att ha vårdutbildning. Yrkestitel: fotvårdsspecialist. I januari 1997 krävdes det omvårdnadslinjen eller motsvarande för att få gå den två terminer långa Påbyggnadsutbildningen. Yrkestitel: fotterapeut. I augusti 2007 fick KY-Akademien i Göteborg i konkurrens med flera andra skolor i landet en tre terminer lång yrkesutbildning om 60 poäng. Förkunskaper: Allmän högskolebehörighet/omvårdnadsprogrammet eller motsvarande. Yrkestitel: Medicinsk fotterapeut. *** Skolan Studium vid Styrmansgatan i Göteborg har en modern klinik där eleverna tar emot patienter för fotvårdsbehandling. Där finns nio platser och behandlingen är lärarledd. Pris: 175 kronor inklusive moms. Diabetespatienter slipper betala moms eftersom deras behandling är medicinsk sjukvård. Diabetes Bladet Nr

8 p r o f e s s o r Bö r j e Har alds son God blodsockerkontroll Njursvikt är en välkänd diabeteskomplikation. För år sedan drabbades ungefär hälften av dem som haft diabetes länge. Idag är siffran mindre än tio procent. - Om några år är risken ännu mindre att diabetiker ska behöva träffa mig eller andra njurläkare, säger professor Börje Haraldsson vid Njurkliniken på SU Sahlgrenska. Börje Haraldsson ska hålla föredrag om diabetes och njurar på Göteborgs Diabetesförenings årsmöte den 22 mars. - Jag kommer att lämna ett positivt budskap, säger han. Tack vare den utmärkta diabetesvård vi har i Sverige så ser framtiden ljus ut för diabetiker vad gäller komplikationer. Trots allt är det fortfarande nästan var tionde med diabetes som får njursjukdom. Precis som diabetes typ 2 kommer njursjukdom Kraftigt minskad risk för njursvikt hos diabetiker beror enligt professor Börje Haraldsson på den utmärkta diabetesvården i Sverige. Plus att vi som har diabetes sköter egenvården bra. - God blodsockerkontroll lönar sig. Risken för att nyinsjuknade diabetiker ska få förstörda njurar är minimal, säger han. smygande utan att man känner av det. Äggvita i urinen och förhöjt blodtryck är symptom som är lätta att upptäcka vid en hälsokontroll. - Man hittar inte njursjukdomar i ett tidigt stadium om man inte letar, säger Börje Haraldsson som saknar den företagshälsovård som fanns för en del år sedan. Då fick de flesta en årlig besiktning av kroppen vilket gjorde att många sjukdomar upptäcktes i god tid. Även idag går det att få sådan hälsoundersökning på vårdcentralerna och hos privatläkare. Det kostar inte mer än ett vanligt läkarbesök men man får själv begära det. Något som Börje Haraldsson rekommenderar alla att göra. Börje Haraldsson berättar om patienter som kommer till njurmedicin på Sahlgrenska och som varit hos läkare flera gånger utan att man tagit några prover. Tre månader kan vara skillnaden mellan en behandlingsbar och en icke behandlingsbar njursjukdom. Det händer mycket inom njursjukvården. Det finns många nya mediciner som kan hålla sjukdomen i schack. Njurarna är kroppens reningsverk. När funktionen avtar blir "skräpet" kvar i blodet och man riskerar förgiftning. Förr var blodtransfusioner den behandling man kunde erbjuda de njursjuka. Världens första professor i njurmedicin hette Nils Alwall. Han fanns i Lund och det var där man 1947 för första gången kunde börja erbjuda njursjuka dialys för att rena blodet. Från hela Europa flög man in patienter till Lund för behandling. I Göteborg dröjde det ända in på 60-talet innan man började med dialys. - Men patienter med svåra diabeteskomplikationer behandlade man inte med dialys i början. Man ansåg att de var så sjuka att det inte var någon idé, berättar Börje Haraldsson. Det finns olika sätt att få dialys. Påsdialys och bloddialys är vanligast. Börje Haraldsson deltog i en stor undersökning i Västra Götaland för fem år sedan. Där kom man fram till att påsdialys var den behandling som i de flesta fall var bäst för patienten. Utredningen kopierades i Skåne och där har man även genomfört förslagen i utredningen. Påsdialys kan man sköta själv i sitt hem. Dagtid eller på natten. Man är fri att resa och leva ett normalt liv. Bloddialys görs på sjukhusen och kräver att man tillbringar cirka fem timmar om dagen tre-fyra dagar i veckan på sjukhusets dialysavdelningen. Sahlgrenska universitetssjukhuset har norra Europas mest avancerade transplantationsen- 8 Diabetes Bladet Nr

9 Ma r i a n n e Olo f s s o n lönar sig "Jag fick en ny njure het. Där gör man varje år cirka 160 njurtransplantationer. Allra bäst resultat blir det om det är en donerad njure från en frisk person som man transplanterar, men även njurar från nyss avlidna individer visar fina och allt bättre resultat. - I länder som varit med i krig som Norge, Danmark och Finland är det en stark tradition att donera organ. I Göteborg har vi de senaste åren börjat få fler levande donatorer, vilket lett till ett 40-tal fler njurtransplanterade patienter per år. - Resultatet blir bra med en donerad njure. Det går också bra för den som donerar. Visst gör det ont och visst är det en besvärlig tid efteråt stor operation. Men när man frågar donatorerna efteråt så är de positiva. Den stora belöningen är tillfredsställelsen av att ha hjälpt en anhörig eller vän till ett nytt liv. Vi följer donatorerna och deras hälsa noga efteråt. De borde få gratis sjukvård under resten av livet. Den som får en ny njure får ett bättre liv. Hon eller han är inte längre bunden av dialys. Men alla kan inte bli transplanterade även om det skulle finnas stor tillgång till donerade njurar. Innan en transplantation görs en noggrann utredning. Har man flera sjukdomar och är gammal kanske man inte klarar en transplantation. Risken att dö är stor om man inte är tillräckligt stark. För dessa personer är det bättre med dialys. Den som genomgår en transplantation måste livet ut medicinera för att inte njuren ska stötas bort. n - det är en H Christine Öberg östen 2007 fick Marianne Olofsson en ny njure. Hon fick den av sin man Ulf. Då hade Marianne haft diabetes typ 1 i 40 år och gått på dialys i knappt tre. Idag snart 1,5 år efter transplantationen mår båda bra. Ulf känner sig stolt och glad över att ha bidragit till att Marianne fått ett bättre liv. Och som han sa till henne efter operationen: "Nu är vi blodsbröder". De träffades på Kåren den 19 juni Det är lätt att komma ihåg det datumet, säger Marianne Olofsson och ler gott mot sin man Ulf. Det var den dagen kungen och Silvia gifte sig. Och det sa klick för Marianne och Ulf precis som det gjort för kungen och Silvia. Marianne hade haft diabetes i av min man" - Man lär bli lika trött av dialys som att springa ett maratonlopp, säger Marianne Olofsson som nu slipper dialysen eftersom hon fått en ny njure. Donator är hennes man Ulf. Nu ser Marianne och Ulf fram emot att i sommar kunna njuta av värme och bad nere vid sommarstugan i Åsa. Semestrar som de senaste tre åren avbrutits av läkarbesök och resor till dialysavdelningen på Mölndals sjukhus tre gånger i veckan. drygt tio år redan då. Men det var inte något som Ulf kände sig tveksam inför. - När han inte blev avskräckt fast jag kort efter vi hade träffats fick två stora bensår på skenbenen så förstod jag att det skulle hålla mellan oss, säger Marianne och skrattar. Nu har de varit gifta i 30 år och bor i en villa i Mölndal tillsammans med två gosiga katter. Katterna som är norska skogskatter och heter Rasmus och Tindra är nya familjemedlemmar. De var mycket efterlängtade. Året innan transplantationen kunde Mari- Diabetes Bladet Nr

10 anne och Ulf för första gången på många år inte ha katt - på grund av infektionsrisken. Diabetesen har i alla år varit en följeslagare för Marianne och Ulf. I början var det inte speciellt betungande. Paret berättar om alla resor de gjort tillsammans. I början utan att ens ha blodsockermätare med. Marianne brukade ta en rejäl spruta insulin på morgnarna och sen gällde det att äta på bestämda tider. Något som inte alltid var så lätt i länder söderöver. - På den tiden hade man inte egna blodsockermätare. Idag har jag kontroll hela tiden och har därför bra värden, säger Marianne. Den 19 februari 2005 efter en hjärtinfarkt fick Marianne dialys för första gången. - Jag funderade på transplantation direkt när jag börjat med dialys, säger Marianne. Men jag ville inte fråga Ulf om han vill ge mig en njure. Jag trodde att han kanske skulle känna sig tvingad att göra det. För Ulf var det dock självklart att han skulle ge henne sin ena njure. Han är kärnfrisk och har aldrig varit sjuk. - Det var en märklig upplevelse, säger han, att bli omhändertagen på sjukhuset inför donationen; Skrubbad, iförd rena kläder och lagd i en säng med rena lakan. - Förresten, kommer han på, en gång tidigare har jag varit patient på sjukhus. Det var på Mölndals sjukhus och jag var sex år. Min syster låg på britsen bredvid och vi skulle få våra fotvårtor borttagna. Det var hemskt. Hon skrek av smärta medan jag låg där bredvid och väntade på min tur. Transplantationen föregicks av jobbiga provtagningsperioder för Marianne och Ulf. Och väntan framför allt. När hon första gången stod på kö för transplantation så visade det sig att hjärtat var ett problem. Hon hade ju tidigare haft en hjärtinfarkt. Hon var tvungen att gå igenom en by pass-operation innan man på allvar kunde börja fundera över om hon skulle klara en transplantation. Vid det laget hade den första omgången prover blivit för gammal. Det var bara att börja från början igen In i det sista var det osäkert om hon var tillräckligt stark. - Jag var högriskpatient eftersom jag haft diabetes i så många år. Normalt vid en transplantation så öppnar man donatorn först. Här gjorde man tvärtom. Läkarna ville vara säkra på att det skulle gå att sy fast en njure i mig innan de öppnade Ulf, säger Marianne. När Ulf sövdes visste han inte om han skulle bli av med en njure eller ej. - När jag vaknade efter narkosen kände jag direkt efter med handen om jag hade något bandage på kroppen. Det hade jag och då förstod jag att det hade gått bra. Ulf och Marianne har olika blodgrupper. Tidigare gick det inte att transplantera njurar mellan personer med olika blodgrupp. Idag filtreras blodet från antikroppar genom en speciell dialys innan operationen. Marianne har fått en nytt liv. I knappt tre år gick hon på bloddialys på Mölndals sjukhus tisdag, torsdag och lördag varje vecka. Varje behandling tog fyra timmar. Efteråt var hon helt slut och fick gå och lägga sig direkt. Detta första 1,5 år har det inte blivit så mycket ledig tid trots allt. Det har varit täta läkarbesök för att kolla att allt är bra. Dagen för intervjun har Ulf tillbringat flera timmar på sjukhuset för att lämna prover. Hittills har bådas värden varit mycket bra. Framöver handlar det om besök var sjätte vecka för Mariannes del. Kortisonet, som gjort att hon gått upp i vikt, har hon fått sluta med och medicinen, som ska förhindra avstötning av den nya njuren, känner hon inget obehag av. Och det är ju tur eftersom hon måste ta medicin mot avstötning resten av livet. n Christine Öberg 10 Diabetes Bladet Nr

11

12 BUs SIDaN HeJ! Det är Axel 10 år och Moa 9 år som skriver detta. Vi går på Diserödskolan i Romelanda. Axel går i fjärde klass och Moa i tredje. Vi går på samma fritidsklubb efter skolan. Den heter Spindelnätet. När vi fick diabetes gick vi på Svalan fritids och var redan kompisar. Det var Moa som först fick diabetes, i april Axel fick diabetes samma år fast i december. Nu är det fyra barn på skolan som har diabetes. Det fungerar bra för oss i skolan. Där är personalen intresserad och de frågar alltid eller ringer om något är oklart. I matsalen finns det speciell mat till diabetikerna de dagar det är soppa. Eftersom vi som har diabetes måste äta mat så finns det även rätter att välja mellan om det skulle serveras något som vi inte är så förtjusta i. När det är mellanmål på klubben så brukar vi tävla om vem som har lägst blodsocker. Just nu är det Moa som har legat lägst ett tag. Jag, Moa, bor i Häljeröd med min mamma Hanna, pappa Niclas, lillasyster Lisa, 7 år, och katterna Shan och Kalle som bägge är två och ett halvt år. Katterna fick vi av sjuksköterskan Anki. De föddes hos henne samma natt som jag hade min första permission från sjukhuset. Jag, Axel, bor i Diseröd tillsammans med min mamma Maria, pappa Mats och lillebror Arvid, 8 år. Vi har hunnit vara på två julfester med diabetesföreningen och på ett diabetesläger i Falkenberg tillsammans. Även våra syskon Arvid och Lisa trivs bra ihop. De går på samma fritids på eftermiddagarna. När vi fyra träffas har vi jättekul. På fritiden bygger jag, Axel, gärna med lego. På sommaren gillar jag att hoppa studsmatta och cykla. Jag, Moa, spelar innebandy med Sportlife där jag är målvakt och utespelare. Torsdagar är det dans på schemat. Hiphop Street kallas dansstilen. På sommaren spelar jag fotboll i Romelanda UF. Nu ser vi fram emot sommarlovet med cykling, fotboll och ett nytt diabetesläger. Vi kanske ses där Axel Bernardsson och Moa Johansson Tack alla ni som sponsrade vår julfest! 4Sound Kungälv Abbott Scandinavia AB A. Menarini Diagnostics Bayer AB CCS City Gross Specialen Elvis & Elina Frölunda Indians Hockey Göteborgs Diabetesförening Hampus Fagrell Kungälvs Hårteam Medtronic AB Nivea/ Beiersdorf AB NordicInfu Care AB NWB Sport & Profit Pro Hockey Shop Dans kring granen Roche Diagnostics Scandinavia AB Romalore Rubin Medical Nordic AB Sanofi Aventis Santa Maria AB Semper AB ToyShop i Kungsbacka AB TPS/Berger Älvfoto AB Tomten kom på besök! 12 Diabetes Bladet Nr

13 KALENDARIUM FÖR BARN- OCH UNGDOMSGRUPPEN 18 feb. kl Träff för föräldrar, Bomgatan 25 mars kl Katarina Hesselgren lagar kalasmat som barn med diabetes tycker om (se sid. 5) 1 april kl Träff för föräldrar, Bomgatan 16 maj kl Brännboll i Slottsskogen. Vi träffas nedanför Björngårdsvillan (ställs in vid regn) Mer information kommer att finnas på För snabbare info om nytillkomna aktiviteter anmäl din e-postadress till Den 29 november var det åter dags för julfest för barnen i Göteborgs Diabetesförening! Det blev en mycket lyckad tillställning som hölls på mysiga Nordengården i närheten av Redbergsplatsen. Tomten kom på besök med julklappar till alla barn och det var dans kring granen, trolleri och lotterier med massor av fina vinster. Vi åt tacos med tillbehör - en gammal julfesttradition på Diabetesföreningen. FÖRÄLDRAGRUPPEN Vissa var lite blyga för tomten. Spänd förväntan! Alla ville klappa Robert Berlins "tama tvättbjörn" Rocky. Tomteflicka får paket. Arvid vann högsta vinsten på lotteriet - en Frölunda Indianströja med autografer! Tack för julfesten! Diabetes Bladet Nr

14

15 Cl ae s Br e d va d-jensen Historien om min diabetes A lla som gör en resa har något att berätta sägs det ju. Samma sak när man lever med diabetes. Alla har en alldeles egen historia. Claes Bredvad-Jensen som är medlem i Göteborgs Diabetesförenings styrelse är först ut med att berätta sin diabeteshistoria. Alla bidrag till tidningen emotses tacksamt. Så välkommen du också att skicka in ett bidrag till Diabetesbladet. "Min diabetes debuterade tyst och diskret. Jag visste inte ens om att jag var drabbad. Efter flera olika stadier av sjukdomen där följderna av diabetesen blev allt värre kunde jag till sist med hjälp av insulin och modern behandling äntligen börja leva som vanligt och få ett normalt liv. 50 år - lyckligt okunnig Vid den allmänna hälsokontrollen upptäckte man att fasteblodsockret låg lite högt. Vid ny kontroll låg blodsockret på gränsen. Ännu inga restriktioner mer än att undvika sockerrik mat. Den bristande blodsockerregleringen verkade vara av oskyldig art. 52 år - kärlkramp Så fort jag ansträngde mig fysiskt fick jag en konstig kramande smärta i bröstet. Den strålade ut i vänster arm. Även om jag hade bråttom till bussen var jag tvungen att stå absolut stilla under en minut, det kändes som om hjärtat inte orkade med att jag rörde mig. Jag var inte det minsta trött i benen men hjärtat orkade inte med promenaden. Jag skrev ett brev till min doktor. Han kallade in mig omgående. Symptomen var typiska för kärlkramp. Hjärtats kranskärl försörjer hjärtat med blod. Om hjärtat inte får tillräckligt med syrerikt blod för att klara av sitt arbete uppstår den kramande smärta inne i bröstet som vi kallar kärlkramp. Förkalkningar i kranskärlen minskar blodkärlens innerdiameter och då minskar även transportkapaciteten. För att fastställa diagnosen fick jag cykla på en testcykel. Motståndet ökade efterhand, till slut blev jag svettig. Man mätte puls och EKG hela tiden. Jag fick ange graden av smärta inne i bröstet genom att peka en skala från Resultatet var entydigt. Vid detta provokationstest visade mitt EKG att jag hade syrebrist i hjärtmuskeln alltså kärlkramp vilket betyder att jag hade förkalkningar i hjärtats kranskärl. Jag fick nitroglycerintabletter som vidgar blodkärlen. En liten tablett under tungan bör hjälpa inom 30 sekunder. Skulle det inte hjälpa får man ta en ny tablett två gånger med 5 minuters intervall. Känner man ingen lindring då kan man misstänka hjärtinfarkt. Hjärt- kärlsjukdomar är mycket vanligare bland diabetiker än bland friska personer. 53 år - hjärtinfarkt Det var en kall dag i början av april. Jag steg ut från Stadsbiblioteket vid Götaplatsen. Den kalla vinden fick blodkärlen att dra ihop sig. Snart kände jag den kramande smärtan inne bröstet på vänster sida. Ytterligare ett kärlkrampsanfall trodde jag. Jag gick ner till busshållplatsen vid Valand för att åka hem till Mölndal. Jag passerade Sahlgrenska där jag borde stigit av och sökt akut hjälp. Nitroglycerintabletterna under tungan hjälpte inte mycket. När jag kom hem satte jag mig bekvämt i stolen och förväntade mig snabb smärtlindring. I stället ökade smärtorna. Då ringde min fru efter ambulansen. Jag fick bäras ner för trapporna. Nitroglyceringsprej under tungan fick smärtan att ge med sig. Ett enkelt EKG togs i ambulansen och kunde visas upp för sjukhusets personal på akutmottagningen. På sjukhuset konstaterade man att jag drabbats av en hjärtinfarkt. Om en förkalkning i kranskärlet går sönder försöker kroppen reparera detta genom att tillverka en blodpropp. Bildas blodproppen i kranskärlen kallas det hjärtinfarkt. Bildas proppen i hjärnan kallas det stroke eller slaganfall. Hjärnblödning brukar även kallas stroke. Självfallet behandlas blodpropp och hjärnblödning på olika sätt. Skadorna på hjärtat är beroende av hur stort område som blodkärlet försörjer. En blodpropp i en stor kärlstam slår ut en stor del av hjärtat medan en propp i en liten förgrening endast dödar en liten del av hela hjärtmuskeln. Blodprov kan visa om det finns spår efter död hjärtmuskelvävnad. Dessa markörer dyker upp och försvinner enligt tidtabell. Efter blodprover med vissa intervaller kunde man styrka att både laboratorieprover och symptom pekade på att jag drabbats av en hjärtinfarkt. Operationen Jag fick genomgå stora medicinska utredningar. Först skulle doktorn röntga mina kranskärl. Diabetes Bladet Nr

16 Vid min ljumske förde man in en slang med en liten behållare med kontrastmedel i den stora kroppspulsådern. Trots att slangen gick diagonalt genom kroppen upplevde jag inget obehag. När behållaren nådde upp till hjärtat sprutade man ut kontrastmedlet. Jag såg på en TV-skärm alla mina blodkärl utanpå hjärtat. Doktorn tittade på mig och sa du måste bli hjärtopererad. Dina blodkärl är så förkalkade att blodet inte kommer fram. Du får syrebrist i hjärtmuskeln och detta ger upphov till den kramande smärta som du upplevt när du anstränger dig. En by pass-operation går till så att man tar ett cirka halv meter långt blodkärl från ett av benen och delar in det i 3 till 4 bitar och syr fast det som nya blodkärl på hjärtat. Man kopplar sig förbi de gamla förkalkade blodkärlen. För att underlätta operationen brukar man kyla ner kroppen till cirka 30 grader. När jag väl fått narkosen utbröt en febril aktivitet. Ett operationslag sågade upp bröstbenet för att komma åt hjärtat. Ett annat operationslag började frilägga det blodkärl i benet som skulle bidraga med reservdelar till de nya kranskärlen. Senare mätte jag operationsåret på benet med måttband. Det var exakt 50 centimeter långt. För att göra en så här stor operation behövs en hjärt-lungmaskin som övertar hjärtats och lungornas arbete. För att operera hjärtat måste det vara stilla. Det är omöjligt att operera ett hjärta som pumpar blod. Jag var lite bekymrad över att de kanske inte skulle lyckas starta hjärtat igen. När jag vaknade upp ur narkosen låg jag på intensivvården. En sköterska stod bredvid mig. I mitt omtöcknade tillstånd såg hon ut som en vit ängel. Hon sa "Operationen är färdig. har gått bra." Den Direkt efter operationen När jag vaknade upp ur narkosen hade man redan plockat bort det plaströr som jag hade i halsen. Det användes för att blåsa in luft i lungorna och för att få igång andningen som varit avstängd under operationen. På bröstet hade man kopplat in några elektriska sladdar som gick direkt in till hjärtat. Det var elektroder för en pacemaker. Om hjärtat skulle börja svikta skulle man snabbt kunna koppla in en pacemaker. Trots diverse stora dränageslangar som ledde bort blod och sårvätska från operationsområdet mådde jag förhållandevis bra. En tänkbar förklaring var att jag fick morfindropp under första dygnet. Eftersom inga komplikationer tillstötte kunde jag nästa morgon köras till mitt rum. Jag satte mig på sängkanten och började försiktigt äta min havregrynsgröt. Nästa dag kunde jag gå ut och äta tillsammans med de andra patienterna. Tillfrisknandet Under operationen användes en hjärtlungmaskin som pumpade runt blodet i kroppen och som syresatte blodet. Mina egna lungor var helt avstängda under operationen. Under några veckor efter operationen arbetade lungorna med ytterst begränsad kapacitet. När jag gick i trappor spände det i lungorna. Jag behövde mera syre. Lungorna hade tagit mycket stryk under operationen. En vecka efter operationen befinner jag mig på Högsbo sjukhus hjärtrehabavdelning. Jag orkar bara gå korta 10 minuters promenader i den vackra sjukhusparken. Jag bor på tredje våningen utan hiss. Inför hemgången fick undersköterskan träna mig att gå i trappor. Det spände i lungorna. Det var mycket ansträngande, jag blev både trött och kallsvettig. På hemresedagen drog man ut pacemaker-elektroderna utan bedövning. Doktorn tog ett stadigt tag om elektroderna, han bad mig hålla andan och sedan drog han med sin fulla kraft. Det gjorde inte ont men jag kände hur långt inne i kroppen de var förankrade. Livet efter operationen Efter en månad på sjukhus kom jag äntligen hem. Utredningen hade visat att jag led av det så kallade metabola syndromet: blodtryck, blodsocker, blodfetterna samt vikten var för höga. Var och en av dessa värden var inte alarmerande höga men tillsammans kan de leda till hjärtinfarkt. Tio dagar efter operationen åkte jag för första gången in till centrum och handlade mat. Med min uppsågade bröstkorg kunde jag bara bära ett kilo i vardera handen utan att känna smärta. Efter fyra månader kunde jag plocka fram min cykel och cykla till arbetet för 4 timmars tjänstgöring. Efter sju månader kunde jag arbeta full tid." n CLAES BREDVAD-JENSEN GÖTEBORGS DIABETESFÖRENING har drygt medlemmar. Det finns cirka diabetiker i Göteborgsområdet. HJÄLP OSS ATT SPRIDA INFORMATION OM FÖRENINGEN! DU FÅR EN BIOBILJETT FÖR VARJE VÄRVAD MEDLEM. Det kostar bara 290 kronor/år att vara medlem och då får du årsprenumerationer av tidningarna Diabetes och DiabetesBladet samt möjlighet att gå på föreläsningar, studiecirklar och andra aktiviteter för såväl vuxna som barn. Det finns även en föräldragrupp. Meddela vårt kansli när du värvat en ny medlem så att vi kan skicka dig en biobiljett. 16 Diabetes Bladet Nr

17

18 Gu n Fo r s a n d e r & Pete r Sa n d Diabetesteam för barn Sektorsöverläkare Gun Forsander och psykolog Peter Sand ingår i det diabetesteam som tar hand om barn med diabetes på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Det är många som forskar om diabetes på sjukhuset. Till exempel Peter Sand vars doktorandstudie har ett familjeperspektiv. Gun Forsander är hans handledare. När ett barn i Västra Götaland får diabetes så hamnar det och familjen på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus där de får stanna mellan sju och tio dagar. Där arbetar bland andra Gun Forsander som är sektorsöverläkare och Peter Sand som är psykolog. Förutom den dagliga vården av barnen så forskar de om diabetes typ 1, om hur livet ska vara så bra som möjligt för barnen som drabbas - och för deras föräldrar och syskon. Hela familjen påverkas när ett barn blir sjukt. Inte minst vid diabetes som är en livslång sjukdom. Relationer inom familjen är en betydelsefull del av det doktorandprojekt som Peter Sand arbetar med. Gun Forsander är hans handledare. Det ställs stora krav på föräldrar till barn med diabetes. De måste vara där hela tiden, det går inte att lägga föräldraansvaret åt sidan för en dag. Det är viktigt att man har en bra och ständig dialog om barnets diabetes med sin partner. Det händer att äktenskap spricker därför att paret inte klarar av att dela på ansvaret. Det är naturligtvis extra tufft att vara ensam om ansvaret. Genom intervjuer med syskon till barn med diabetes vet man att de känner att de inte får lika mycket uppmärksamhet som det sjuka syskonet; något som Gun och Peter brukar ta upp med familjerna. - Men, poängterar de, det handlar inte om att ge syskonen favörer i form av saker att stoppa i mun. Egen tid eller några extra kramar är bättre. En psykolog har en stor uppgift när en familj får veta att deras barn har fått diabetes. En del föräldrar drabbas av depression, i synnerhet om barnet är mycket sjukt när det får diagnosen. Det har tidigare funnits psykologer inom diabetesvården på drottning Silvias sjukhus. Men de har inte på samma långsiktiga sätt ingått i diabetesteamet så som Peter Sand nu gör. - Jag finns med direkt när ett barn med diabetes tas in på sjukhuset. Jag blir en naturlig del av kontaktnätet runt familjen, säger Peter Sand. När livet känns jobbigt är därför kontakt med en psykolog inte något man värjer sig emot. Det är ju mig, Peter som de känner så väl, man ringer. Detta att ha en psykolog med i diabetesteamet från allra första början är ovanligt. Doktorandstudien har förberetts i flera år men är långt ifrån slutförd. Den moderna sjukvården handlar mycket om att den ska vara kostnadseffektiv. Peters och Guns teori är att det är god ekonomi att ha en psykolog med från början i arbetet runt familjen. - Vi vill visa att det "lönar sig" inte bara vad gäller blodsockervärden utan också socialt och psykiskt, säger Gun Forsander. Ett diabetesbarn i förskolan har generellt bra sockervärden. När barnet med diabetes början skolan försämras värdena ofta. I tonåren kan det till och med bli allvarliga kriser när ungdomarna inte vill kännas vid sin sjukdom. Diabetes är en sjukdom där framtida komplikationer till stor del står i relation till hur man själv som diabetiker sköter sin sjukdom. Inte minst vad gäller tonåringar och deras förhållningssätt till sin diabetes kan en psykolog göra mycket. En hel del forskning vid Drottning Silvias sjukhus går ut på att få ungdomar att förstå sin egen roll och att lära dem att ta ansvar för sin hälsa. Gun Forsander och Peter Sand arbetar för att föräldrar ska lära 18 Diabetes Bladet Nr

19 sig att successivt släppa ansvaret för barnets hälsa. Det är viktigt att tidigt låta barnet själv mäta sitt blodsocker och att ta sitt insulin - för att under senare delen av tonåren lämna över. - Ibland måste föräldrarna givetvis gå in och styra upp, säger Gun Forsander. Det gör man ju med friska åringar. För ungdomar med diabetes är det mer komplext - det är en omedelbar fara om de missköter sig. Men även om tonåringen är "tonårsmässig" så är det inte bra om föräldrarna helt har kontrollen. - En rätt stor andel familjer med tonåringar med diabetes har problem under någon period, säger Peter Sand. Jag träffar grupper av ungdomar där vi arbetar med konfliktlösning Fram till dess barnet fyller 18 år är det patient på Drottning Silvias sjukhus. Tidigare var 18 år en tänjbar gräns. Men inte längre. Nu skrivs 18-åringarna in på vuxenmottagningarna. - Vi klipper inte bara av banden, säger Gun Forsander. Vi har till exempel i projektform, tillsammans med vuxenmottagningen på SU Sahlgrenska, provat en modell där vi successivt förbereder ungdomarna. När de är i 16-års åldern börjar vi en två år lång förberedelse, i grupp och på individnivå. Tillsammans med den personal de lärt känna under många år på Drottning Silvias sjukhus besöker de vuxenmottagningen - och får även besök därifrån. Man har gruppträffar, lagar mat tillsammans och idrottar. Flickorna får träffa en barnmorska och Peter Sand diskuterar stress och problemlösning med ungdomarna; till exempel hur man förhåller sig till sin sjukdom tillsammans med andra ungdomar. Efter två år inom vuxenvården ska man göra en utvärdering av projektet. Det sker våren Men redan nu kan man konstatera att ungdomarna har fått en större självkänsla och att de uppfattar att ansvaret mer och mer ligger på dem själva. n Christine Öberg Fotnot: Göteborgs Diabetesförening stödjer forskning om diabetes. Läs mer på sidan Hösten 2008 genomförde Nationella Diabetesteamet*), NDT, en nationell enkätstudie om diabetes i skolan. Sektorsöverläkare Gun Forsander var en av de som arbetade med studien. 311 barn, 309 föräldrar och 42 av landets 45 barndiabetesteam besvarade enkäten. Barnen var mellan 7 och 14 år och gick i låg-, mellan- och högstadiet. Internationellt är Sverige ledande vad gäller vård av barn med diabetes. Vi har till och med en lag som säger att skolan har skyldighet att se till att barnet får den hjälp de behöver för att sköta sin diabetes under skoltid. Höstens studie visar emellertid att det är stora skillnader mellan olika delar av landet - och mellan olika skolor. På Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus har man regelbundet utbildningar för lärare och övrig skolpersonal om diabetes. Det är rektorn som beviljar lärarna tid att gå på dessa halvdagarsutbildningar. - Skolan kan skicka tre personer ur personalen per barn med diabetes, säger Gun Forsander. Ofta kommer förutom klassläraren personal från "bamba". Även om intresset är stort för denna utbildning i diabetes så kommer inte personal från alla skolor. Just bristande kunskap om diabetes i skolan är något som föräldrar till barn med diabetes pekar på: 42 procent av föräldrarna i enkäten var inte nöjda med skolans stöd i egenvården. 49 procent upplevde att klassläraren inte hade tillträcklig kunskap om diabetes. 20 procent av föräldrarna uppgav att de underdoserar insulin minst en gång i veckan på grund av rädsla för att barnet ska få lågt blodsocker under skoldagen. 27 procent av lågstadiebarnen saknar en huvudansvarig vuxen i skolan. 16 procent av föräldrarna, oavsett barnens ålder, uppgav att de hållit barnen hemma från skolan vid något tillfälle på grund av att de inte ansett att barnet varit säkert omhändertaget i skolan. Enkäten visar att ungefär hälften av barn i skolan inte får den hjälp de har laglig rätt till. NDT kräver att en uppföljning av skolverkets regelverk ska ske. Genom att: 1 a) Tillse nationell likvärdighet avseende skolsituationen för elever med diabetes. 1 b) Skapa underlag för att bedömningar om elevernas rätt till stöd tillgodoses. 2) NDT föreslår att en tjänst som Diabeteskonsult inrättas i alla landsting med uppgift att ansvara för utbildning och information kring barn- och ungdomsdiabetes till skolor och förskolor. Denna konsult bör också få i uppgift att övervaka att alla barn med diabetes får ett åldersadekvat stöd i sin egenvård under skoltid. 3) Alla barn och ungdomar med diabetes ska ha en individuell skriftlig vårdplan i skolan. 4) För alla barn och ungdomar med diabetes ska det utses en huvudansvarig person som ansvarar för att barnet får det nödvändiga stödet för egenvård. *) Nationella Diabetesteamet, NDT, är en ekonomiskt och politiskt obunden sammanslutning som samlar profession och patientföreträdare i frågor om diabetes. NDT arbetar för att sprida information och kunskap om diabetes, samt verka för god vård och ökad livskvalitet hos personer med diabetes. I NDT ingår Barnläkarföreningens sektion för Endokrinologi och diabetes, Dietisternas Riksförbund, Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård. Källa: Diabetes i skolan 2008, En nationell enkätstudie. Diabetes Bladet Nr

20 ONDE Diabetes är en allvarlig sjukdom som sprider sig som en epidemi över världen. Förutom allt lidande det innebär att ha en livslång sjukdom så kostar det samhället mycket pengar. Kanske kan forskarna hitta en lösning på gåtan diabetes. Göteborgs Diabetesförening stödjer forskningen. Vi får bidrag till våra forskningsfonder genom donationer. Många väljer att skicka pengar till Göteborgs Diabetesförening istället för blommor när en anhörig eller vän dör. Man kan också skänka pengar till föreningen för utökad information och upplysning om diabetes. Vi har flera olika fonder. Till forskningsfonderna; Utvecklingsfonden, Inger Hultman med fleras fond samt Hjördis-stipendiet, kan bara sjukvårdspersonal söka bidrag. Andra fonder; Barn- och Ungdomsfonden samt Rekreations- och Hjälpmedelsfonden ger bidrag till föreningens medlemmar. 90 procent av fondernas avkastning (räntan på kapitalet) delas ut. Resterande tio procent läggs till kapitalet. Om ingen utdelning sker läggs avkastningen till kapitalet. Vad gäller forskningsfonderna så granskar Diabetesföreningens läkarråd de inkomna ansökningarna och rekommenderar Göteborgs Diabetesförenings styrelse vilka projekt som bör få forskningsbidrag. Beslut om vilka som ges bidrag tas alltid av Göteborgs Diabetesförenings styrelse enligt fondernas stadgar. I föreningens läkarråd ingår Docent Stig Attvall, föreningens förtroendeläkare, Medicinkliniken SU/Sahlgrenska; Sektorsöverläkare Gun Forsander, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Doktor Jesper Fowelin, Frölunda Specialistsjukhus, Professor Börje Haraldsson, Njurmedicin, SU/Sahlgrenska samt chefläkare Karin Rignér, Primärvården, Göteborg. De som fått bidrag från forskningsfonderna ska när projektet är klart informera föreningen om resultatet. Skriftligt eller muntligt. BARN- OCH UNGDOMSFONDEN (tidigare Barnkolonifonden, Sven Norbergs och Karl Erik Wallmans med fleras fond samt Thea Nilsson/Thörns vårdfond) Fondens medel ska användas för anslag till verksamhet eller bidrag till vårdbehövande barn och ungdomar till och med det år man fyller 25 år, har diabetes och är medlem i Göteborgs Diabetesförening. Bidrag delas ut två gånger per år. Ansökan om bidrag ska göras före den 15 maj respektive före den 15 oktober. Ansökan ska innehålla uppgift om vad bidraget ska användas till. Den 31 december 2008 var kapitalet i Barn- och Ungdomsfonden kronor delades kronor ut (ett bidrag till Skidäventyr med Ung Diabetes, två bidrag till lägerverksamhet) delades kronor ut (ett bidrag på 800 kronor till ett seglarläger och kronor till föreningens barn- och ungdomsgrupps julfest). HJÖRDIS-STIPENDIET (instiftat genom ett arv av Hjördis Andersson 2006) Stipendiet ska gå till personal inom vården för att förbättra villkoren för diabetiker. Ansökan ska vara föreningen tillhanda senast den 1 november. Den 31 december 2008 var stipendiets kapital kronor ej utdelat delades kronor ut till diabetessköterskorna Kristin Arvidsson och Farideh Jam, vid Kärra Vårdcentral. Projekt: Gruppundervisning för typ 2 diabetiker. INGER HULTMAN MED FLERAS FOND (inklusive bidrag till forskningsfonden) Fonden har till uppgift att lämna bidrag till forskning rörande sjukdomen diabetes. Fonden delar ut anslag en gång per år, senast i december. Ansökan ska vara föreningen tillhanda senast den 1 november. Den 31 december 2008 var fondens kapital kronor delades kronor ut till psykolog Peter Sand, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Ett doktorandprojekt om diabetes typ utdelades kronor: Till doktor Gun Forsander och sjuksköterskan Mattias Georgsson, diabetesmottagningen på Dr Silvias Barn- och Ungdomssjukhus kronor. Projekt: Interaktivt lekande lärande - en utbildningstjänst för barn med diabetes. Till leg. sjukgymnast Karolina Fieril, Primärvårdsrehabiliteringen i Olskroken kronor. Projekt: Studier angående träning och graviditet vid diabetes. Doktor Marcus Lind, Uddevalla sjukhus, kronor. Projekt: Glykemisk kontroll vid diabetes. Läkemedelsbehandling och konsekvenser. 20 Diabetes Bladet Nr

21 R REKREATIONS- OCH HJÄLPMEDELSFONDEN (f.d. Betty Ekstams fond och Hjälpfonden) Bidrag lämnas till vila, rekreation och hjälpmedel till diabetiker som varit medlem i Göteborgs Diabetesförening under minst ett år. Bidrag delas ut två gånger per år. Ansökan ska vara inne senast den 15 maj respektive senast den 15 oktober. I ansökan ska stå vad man ska ha pengarna till. Den 31 december 2008 var fondens kapital kronor delades kronor ut (ett bidrag till rekreationsresa på kronor, tre medlemmar fick 300 kronor vardera för inköp av ortopediska skor) delades kronor ut (ett bidrag till Ung Diabetesläger på kronor, tre medlemmar fick 300 kr vardera för inköp av ortopediska skor). UTVECKLINGSFONDEN (f.d. Stödfonden och Utvecklingsfonden) Fond för utvecklingsverksamhet inom diabetesvården i Göteborg med omnejd. Fondens uppgift är att lämna bidrag till läkare inom Göteborgsområdet för utvecklingsverksamhet inom diabetesvården och därmed sammanhängande studieresor. Fonden ska stödja praktiskt kliniskt utvecklingsarbete, men inte forskningsverksamhet av grundforskningskaraktär. Vid behov må en del av avkastningen tilldelas Göteborgs Diabetesförening för dess verksamhet. Ansökan ska vara inkommen senast den 15 april. Denna ska innehålla specificerad plan om projektet, eventuell samverkan med andra forskare och ekonomisk plan. Den ska också innehålla uppgift om ansökan för samma ändamål från andra fonder. Den 31 december 2008 var fondens kapital kronor delades kronor ut till professor Johan Kärrholm, Ortopeden, SU/Mölndal. Projekt: Uppgradering av F-Scan system ej utdelat. Christine Öberg Vill du stödja forskningen för att lösa gåtan om diabetes - och för att ge de som drabbats av diabetes en högre livskvalitet och ett liv med inga eller få diabeteskomplikationer? Välkommen att sätta in ditt bidrag på Göteborgs Diabetesförenings postgiro: bankgiro: OBS! Glöm inte att uppge vilken fond du vill gynna med din gåva. Diabetes Bladet Nr

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar i Sverige och innebär risk för allvarliga komplikationer senare i livet. Diabeteskomplikationer

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter Foto: Sofia Sabel Aktiviteter 1 maj - 31 augusti 2015 Anhörigcenter Anhörigcenter är en informations- och mötesplats som vänder sig till dig som inom familjen, släkten eller vänkretsen stödjer en närstående

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Söndagen den 21 mars håller vi årsmötesförhandlingar på Hotell Nissastigen i Gislaved.

Söndagen den 21 mars håller vi årsmötesförhandlingar på Hotell Nissastigen i Gislaved. Kallelse till ILCO:s årsmöte 2010 Söndagen den 21 mars håller vi årsmötesförhandlingar på Hotell Nissastigen i Gislaved. 10.30 Kaffe och fralla 11.00 Sedvanliga årsmötesförhandlingar 12.30 Lunch 13.30

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst.

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst. Adress Hjärt- och Lungsjukas Förening i Lund MO Vårvädersvägen 4 D 22227 Lund Expeditionstid onsdag 10.00 12.00 Telefon 046 211 49 90 E-post info@lund.hjart-lung.se PlusGiro 13 58 61 3 Kontakt Eva Sjödahl

Läs mer

Medlemsbladet. Brf. Oden 2. Brf. Oden 2 i Märsta. 16 Maj 2011 Årgång 23 nummer 2. Org.nr. 716420 2124 Stationsgatan 23 B, gård 195 42 Märsta

Medlemsbladet. Brf. Oden 2. Brf. Oden 2 i Märsta. 16 Maj 2011 Årgång 23 nummer 2. Org.nr. 716420 2124 Stationsgatan 23 B, gård 195 42 Märsta Brf. Oden 2 i Märsta Org.nr. 716420 2124 Stationsgatan 23 B, gård 195 42 Märsta Av årsmöten beslutad policy och styrelseuppdrag Oden 2. Brf. Oden 2 är en 100% äkta bostadsrättsförening med 140 st. bostadsrätter

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år?

Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år? Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år? Det och mycket skog, skratt och god mat blir det på Spillkråkans 15-årsjubileum den 27-28 april - fest och allvar från lördag förmiddag till

Läs mer

Trygghet för hela familjen

Trygghet för hela familjen GRUPPFÖRSÄKRING Trygghet för hela familjen Movestics gruppförsäkring kan ge dig och dina efterlevande skydd vid bland annat olycksfall, sjukdom och dödsfall. Vi erbjuder försäkring till både dig, din partner

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Unionen-Seniorerna Sydväst Helsingborg HÖSTPROGRAM 2015

Unionen-Seniorerna Sydväst Helsingborg HÖSTPROGRAM 2015 Unionen-Seniorerna Sydväst Helsingborg HÖSTPROGRAM 2015 Kära Unionen-Senior! Välkommen till en ny termin! Vi hoppas att du ska finna höstens program attraktivt! Fredriksdals köksträdgård Utfärd till Wanås

Läs mer

INNEHÅLL. VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12

INNEHÅLL. VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12 ÅUCS LABORATORIER INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12 Text: Marju Aaltonen, Kirsi Kaitanen, Tarja Nyrhinen, Katja Tanner

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

DAGORDNING VID FAMYs ÅRSMÖTE MÅNDAG DEN 4 Mars 2013, kl. 19.00

DAGORDNING VID FAMYs ÅRSMÖTE MÅNDAG DEN 4 Mars 2013, kl. 19.00 DAGORDNING VID FAMYs ÅRSMÖTE MÅNDAG DEN 4 Mars 2013, kl. 19.00 1. Årsmötets öppnande. 2. Parentation 3. Val av presidium a) mötesordförande b) sekreterare. c) protokolljusterare tillika rösträknare. 4.

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14 Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14 Plats: Jörlanda Församlingshem Program: Bilagor: 10:00-12:00 årsmötesförhandlingar 12:00-13:00 Lunch Frivilligt deltagande:

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Kom i form med oss på Mallorca

Kom i form med oss på Mallorca Kom i form med oss på Mallorca Pernilla Lisa Vicky Välkomna att åka med oss till denna underbara plats Can Martorell 11 18 oktober 2014 Här ger vi dig ett utbud av härlig träning för både kropp och själ.

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Våren 2012 Madonna med Liljor/Fabergé I detta nummer kan du läsa om nya lokaler, årsmötet, resor och utflykter samt kurser m.m. 1 Nya lokaler Som de flesta

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer