Död ved i levande skogar. Hur mycket behövs och hur kan målet nås?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Död ved i levande skogar. Hur mycket behövs och hur kan målet nås?"

Transkript

1 Död ved i levande skogar Hur mycket behövs och hur kan målet nås? R A P P O RT 5413 OKTOBER 2005

2 Död ved i levande skogar Hur mycket behövs och hur kan målet nås? Redaktörer Johnny de Jong och Malin Almstedt NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2005 Tryck: CM Digitaltryck AB Omslagsfoto: Johnny de Jong, Stående död ved i Norra Kvill nationalpark, Mona N Dure, Liggande död ved Vällenområdet

4 Förord Miljökvalitetsmålet Levande skogar innehåller fyra delmål. Delmål två slår bl.a. fast att mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent till år 2010 i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Våra miljömål följs upp årsvis och redovisas i DeFacto. Dessutom görs fördjupade utvärderingar som underlag för omprövning av miljökvalitetsmålen och innehållet i de tidsatta etapperna i delmålen. Den första fördjupade utvärderingen publicerades år Nästa fördjupade utvärdering ska lämnas till regeringen år 2008 vilket innebär att underlag till utvärderingen behövs minst ett till två år tidigare. Hur mycket död ved som behöver finnas i skogen berördes i Naturvårdsverkets rapport om Bedömningsgrunder för skogslandskapet. Rapporten konstaterade tydliga avvikelser från naturliga nivåer. Miljömålskommittén diskuterade frågan ingående. Regeringen föreslog riksdagen en höjning av kommitténs förslag till delmål. Riksdagen fastställde regeringens förslag. För att bringa ytterligare klarhet om behovet av död ved i levande skogar beslutade Naturvårdsverket att använda medel från forskningsanslaget för att låta göra en kunskapsöversikt för att belysa vilka slutsatser som kan dras av en sådan. Resultatet av detta arbete är bl. a. avsett som en grund för de bedömningar av miljömålet som ska göras inför nästa fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen. Kommer delmålet om mängden hård död ved att uppnås och vilket delmål ska därefter väljas för att nå en långsiktigt hållbar utveckling av mängden död ved? Uppdraget kom att utföras inom Naturvårdskedjan under ledning av Centrum för Biologisk Mångfald. Naturvårdsverket tackar för ett väl utfört uppdrag av alla dem som hjälpt till med sammanställningen av befintlig kunskap om kritiska mängder död ved. Naturvårdsverkets anordnade i samarbete med Centrum för Biologisk Mångfald ett seminarium i Gimo i juni år Denna rapport är en uppföljning till seminariet för att sprida resultatet av uppdraget till en bredare publik. Stockholm den 15 juni 2005 Björn Risinger 3

5 4

6 Förord Föreliggande rapport är en redovisning av projektet Sammanställning av befintlig kunskap om kritiska mängder död ved. Syftet med projektet har varit att arbeta fram ett underlag för en eventuell revidering av miljökvalitetsmålen och att peka på möjliga kunskapsluckor som behövs fyllas igen för att kunna revidera målen. Underlaget ska också ge förslag till åtgärder som krävs för att kunna uppfylla miljökvalitetsmålen. Arbetet presenterar och analyserar den litteratur som finns om kritiska tröskelvärden för mängden död ved av olika kvaliteter samt utreder vilka hinder som finns för att uppnå dessa kritiska värden. Underlaget till rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp inom ramen för syntesprojektet i forskningsprogrammet Naturvårdskedjan på uppdrag av Naturvårdsverket som också finansierat uppdraget. Arbetsgruppen har bestått av följande personer; Johnny de Jong (CBM), Malin Almstedt (CBM), Anders Dahlberg (ArtDatabanken), Erik Hysing (Örebro universitet), Jan Olsson (Örebro universitet), Nicholas Kruys (IEH), Göran Silfverling (Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen), Jari Niemälä (Helsingfors universitet) samt Bengt Gunnar Jonsson (Mitthögskolan). Vidare har Thomas Ranius (SLU), Johan Törnblom (Örebro universitet), Per Angelstam (Grimsö forskningsstation), Mattias Jonsson (SLU) samt Jogeir Stokland (NIJOS) bidragit till arbetet. Johnny de Jong (CBM) har haft ett övergripande ansvar. Arbetet baseras på litteraturöversikter, intervjuer, analyser av data från Art- Databanken och datorsimuleringar. Rapporten och slutsatserna har presenterats och diskuterats vid seminarier i Helsingfors, Stockholm och Ekenäs (Södermanland). Författarna är ensamma ansvariga för innehållet i rapporten. Uppsala den 26 februari 2005 Malin Almstedt och Johnny de Jong 5

7 6

8 Innehåll Förord 3 Förord 5 Innehåll 7 Sammanfattning 9 Summary 10 Död ved i levande skogar - kapitel 1 11 Kvantitet och kvalitet av död ved 12 Scenarier för olika miljökvalitetsmål 15 Metoder och antaganden 17 Resultat 18 Diskussion 22 Vilket alternativ är bäst? 22 Utspridd eller koncentrerad hänsyn? 23 Mer död ved men hur (kapitel 4)? 23 Slutsatser och förslag till åtgärder 26 Tack 27 Referenser 28 Vilken kvalitet och kvantitet död ved krävs för att bevara biologisk mångfald - kapitel 2 31 Betydelsen av död ved 32 Vilken typ av död ved behövs? 34 Mångfald av kvaliteter 34 Vedlevande specialister och generalister 41 Vilka organismer behöver död ved? 42 Hur mycket död ved finns? 45 Mängden död ved i naturskogar 45 Dagens situation i den brukade skogen i Sverige 45 Hur mycket död ved behövs? 47 Relation mellan mängden död ved och artförekomst tröskelvärden och andra samband 47 Exempel på tröskelvärden 48 Hur mycket död ved behövs i landskapet? 50 Landskapsperspektivet 51 Problem med att öka mängden död ved 53 Diskussion 54 Referenser 57 Vedlevande arters ekologi - kunskaper för skötsel av död ved, kaptitel 3 63 Beskrivning av systemet arter på död ved 64 Teoretiskt sammanhang 64 Ekologiska begrepp 64 Arternas dynamik 65 Den döda vedens dynamik 70 7

9 Dagens tillstånd 73 Diskussion 75 Tack 78 Referenser 79 Mer död ved i skogen - är skogsbrukets attityder och beteende ett problem? - kapitel 4 87 Kvantitet och funktionalitet av död ved; en forskningsgenomgång 89 Forskningsansats 91 Metod och material för fallstudien 92 Resultat från fallstudien 95 Attityder och värderingar 95 Beteende 96 Kunskap och information 97 Omgivningens påverkan 98 Diskussion 99 Skogsbrukets attityder och beteende 99 Hur kan man effektivisera implementeringen? 101 Referenser 106 8

10 Sammanfattning Död ved i skogen utbredning, kvalitet och kvantitet vad är målet och hur kan vi nå det? Betydelsen av död ved i skogen för biologisk mångfald är väl dokumenterad. Sveriges riksdag har fastställt 15 miljömål och varje mål är uppdelat i flera delmål. I ett av dessa mål, Levande skogar, konstateras att kvantiteten av hård död ved måste öka med åtminstone 40 procent i hela landet och betydligt mer i områden, där biologisk mångfald är speciellt hotad. Men än så länge finns inget detaljerat långsiktigt mål. Syftet med den här studien var att undersöka: 1. Vilken kvalitet och kvantitet av död ved behövs i skogen för att bevara mångfalden? 2. Var i landskapet är det viktigast att öka mängden död ved? 3. Hur når vi målet? Arbetet har baserats på litteraturöversikter och frågeformulär till markägare, avverkningsentreprenörer och tjänstemän inom skogsnäringen. Olika scenarier baserade på litteraturgranskningen framställdes via datorsimulationer, där mängden och spridningen av död ved varierade med en beräknad ökningstakt. Utifrån dessa studier kan vi dra följande slutsatser: 1. Somliga arter är specialiserade och kräver ett rikligt utbud av död ved (50 m 3 /ha eller mer). Dessa arter kan endast bevaras i skyddade områden. 2. Brukade skogar utanför skyddade områden med 20 m 3 död ved/ha tycks vara högkvalitativa habitat för många arter. 3. I områden dominerade av skog bör sådana habitat täcka mellan 10 och 30 procent av landskapet. 4. Dessa områden bör lokaliseras i anslutning till skyddade områden och områden med sällsynta arter. 5. Om den här strategin antas, kommer medelvärdet för hela Sverige vara 10 m 3 död ved/ha. 6. För att kunna nå det målet 2030 måste mängden död ved öka med 40 procent varje årtionde (vilket innebär en exponentiell ökning). 7. Men ännu viktigare än att nå ett visst medelvärde för hela Sverige är, att så snabbt som möjligt öka förekomsten av död ved i anslutning till områden med hotade arter. 8. Det gäller att så snabbt som möjligt identifiera dessa hotade områden/ biotoper och för det ändamålet behöver regionala bristanalyser tas fram. 9. Men död ved behövs även utanför speciellt rika områden, som en resurs för kommande generationer samt som spridningskorridor mellan olika hot-spots. Där kan mängden död ved vara mindre och ökningsgraden lägre. 10. Förutom ökningen av död ved är det viktigt med en större variation av olika kvaliteter samt en kontinuerlig tillförsel. 11. Att öka mängden död ved snabbt i hotade områden (hot-spots) enbart med hjälp av frivilliga åtgärder, kommer troligen att bli svårt. Därför kan olika nya slags politiska åtgärder vara nödvändiga (såsom ekonomisk kompensation). 12. För att definiera målet mer i detalj, behövs mer kunskap om den kritiska tröskeln, spridningsmöjligheter, habitat och substratanspråk samt populationsbiologi för några arter. 9

11 Summary Distribution, quality and quantity of dead wood in forests what is the objective and how can we reach it? The importance of dead wood for biodiversity in forests is well documented. The Swedish parliament has established 15 environmental quality objectives, each of them divided into more detailed interim targets. One of these, sustainable forest, states that: the quantity of hard dead wood must increase by at least 40 % throughout the country and considerably more in areas where biological diversity is particularly at risk. However, so far there is no detailed long term objective. The purpose of this study was to investigate: 1. Which quality and quantity of dead wood in forests is needed in order to conserve biodiversity? 2. Where in the landscape is it most important to increase the abundance of dead wood? 3. How is it possible to reach the goal? The study was carried out by literature reviews and questionnaires to landowners, logging consultants, and to people working with forest administration and extension service. Based on the literature review different scenarios were set up in which the abundance and distribution of dead wood varied and the increase rate were calculated. From this we conclude the following: 1. Some species are specialised and require very high abundance of dead wood (50 m 3 /ha or more). These can only be conserved in protected areas. 2. Managed forests outside protected areas with 20 m 3 dead wood/ha seem to be high quality habitats for mpany species. 3. In forestdominated areas such high quality habitats should cover % of the landscape. 4. These high quality habitats should be located in connection with protected areas and hot-spots where rare species occur. 5. If this strategy is adopted the mean value for whole Sweden will be 10 m 3 dead wood/ha. 6. In order to reach that goal 2030 the abundance of dead wood must continue to increase with 40 % every decade (which means an exponential increase). 7. However, more important than reaching a certain mean value for whole Sweden is to as fast as possible increase the abundance of dead wood in connection to the hot-spots. 8. One important task is to as fast as possible identify these hot-spots. To do this regional gap-analysis is necessary. 9. Dead wood is also important outside these high-quality areas (as important resources in the next generation and/or for dispersal between hot-spots), but the abundance can be lower and the increase can be slower. 10. As well as high abundance of dead wood it is important with higher variation of different qualities and continuously supply. 11. To increase the abundance of dead wood fast in connections with hotspots only by voluntarily measures will probably be difficult, and new types of policy measures might be necessary (such as economic compensation). 12. In order to define the goal in more detail more knowledge about critical thresholds, dispersal abilities, habitat and substrate requirements, and population biology of some species is needed. 10

12 Död ved i levande skogar en översikt Kapitel 1 Malin Almstedt, Johnny de Jong och Nicholas Kruys Död ved spelar en avgörande roll för den biologiska mångfalden, vilket har påvisats i en rad studier (Samuelsson m.fl. 1994, Samuelsson & Ingelög 1996, Ohlson m.fl. 1997, McComb & Lindenmayer 1999, Jonsson & Kruys 2001). Av de rödlistade skogslevande arterna i Sverige är 39 % beroende av död ved. Att mängden död ved måste öka för att upprätthålla den biologiska mångfald som är vedlevande är obestridligt. Enligt den nuvarande skogspolitiken och de av riks-dagen antagna miljökvalitetsmålen ska mängden död ved öka (Prop. 1992/93:226, SOU 1992:76, Skogsstyrelsen 1995, Prop. 2000/01:130). En stor del av det svenska skogsbruket är idag certifierat enligt FSC eller PEFC. Båda certifieringssystemen ger riktlinjer och bestämmelser för skydd av redan existerande död ved samt skapandet av ny död ved (Svenska FSC-rådet 2000; Svenska PEFC 2002). Ett av delmålen till miljökvalitetsmålet Levande skogar slår fast att senast år 2010 skall mängden hård död ved ha ökat med minst 40 % i hela Sverige, men med betydligt mer i områden där hotet mot den biologiska mångfalden är stort. Om målet uppfylls kommer det att finnas cirka 3,6 m 3 hård död ved per hektar i hela landet år Det innebär en ökning med cirka 1 m 3 död ved per hektar. Frågan är om detta är tillräckligt för att minska förlusten av biologisk mångfald? Syftet med det här arbetet är att diskutera hur mycket död ved som behövs, vad för slags död ved som skall ökas, var vi skall öka den och hur vi skall ha möjlighet att öka den, det vill säga om det finns några hinder för att öka den. Rapporten bygger på tre separata artiklar. Den inledande översikten är en sammanfattning av de tre artiklarna, men innehåller också förslag till åtgärder som delvis baseras på simuleringar som endast beskrivs i den inledande översikten. Alla tre artiklarna är skrivna för att också kunna publiceras var och en för sig i olika tidskrifter. 11

13 Kvantitet och kvalitet av död ved Död ved är ett vitt begrepp som omfattar olika typer av döda träd och delar av träd. Med död ved avses i denna studie såväl liggande och stående trädstammar och stamdelar vars livsfunktioner upphört och börjat brytas ner av processer och arter av olika slag, även döda partier i träd såsom döda grenar och partier av död ved i hålträd omfattas (Skogsstyrelsen 2002). Miljökvalitetsmålet talar om en generell ökning av mängden död ved, men anger inte vilket slutmål vi strävar efter eller vilken kvalitet av död ved som bör finnas. Alla vedlevande arter ställer olika krav på död ved för att kunna etablera sig, det vill säga den döda veden måste ha särskilda kvaliteter. Med kvalitet avses här död veds egenskaper/tillstånd som till exempel nedbrytningsgrad. Kvaliteten hos död ved påverkas av ett flertal faktorer: Trädslag olika arter anpassar sig till död ved från olika typer av trädslag till följd av vedens kemi och struktur. Drygt 60 % av de vedlevande arterna uppträder enbart på lövträd, 25 % på barrträd och cirka 10 % är så kallade generalister som uppträder på både löv- och barrträd. Dimension olika arter föredrar olika dimension av död ved, allt från pinnar till grova träd. Studier visar dock att en större artrikedom återfinns på grov död ved, i synnerhet återfinns här hotade eller ovanliga arter (se t.ex. Grove, 2002) Nedbrytningshastighet väldigt få arter kan angripa levande träd. I och med att trädet dör, upphör dess försvar mot angrepp av olika arter och blir tillgängligt för de vedlevande arterna. Associationer olika arter är tydligt associerade till varandra, vilket innebär att den art som först etablerar sig på den döda veden avgör vilken/a arter som kommer att etablera sig härnäst. Klimatet i närmiljön avgör vilken typ av död ved som skapas, som i sin tur blir avgörande för vilka arter som etablerar sig på den döda veden. Viktiga faktorer i närmiljön är till exempel markkontakt eller inte samt graden av solexponering. Täthet hur trädet under sin livstids tillväxt påverkar vilka arter som senare etablerar sig på den döda veden. Del av ved olika delar av ett träd och därmed även senare den döda veden har olika egenskaper som gör det mer eller mindre tåligt mot nedbrytning och därmed etablering av olika vedlevande arter. Speciella kvaliteter vissa vedlevande arter ställer särskilt specialiserade krav på kvaliteten hos den döda veden. Det kan röra sig om branddödad eller kolad ved (Wikars 2001), hålträd med mulm (Ranius & Hedin 2001) eller död ved i vatten (Braccia & Batzer 2001). Kombinationerna av olika faktorer som påverkar kvaliteten hos död ved och dess betydelse för den biologiska mångfalden är mycket stora. I kapitel 2 beräknas kombinationsmöjligheterna till över en miljon. Dessa beräkningar är baserade på 12

14 data för arter (av totalt vedlevande arter enligt rödlistan). När miljökvalitetsmålet slår fast att mängden död ved skall öka med en så relativt liten mängd, måste frågan ställas om vilken kvalitet av död ved som skall öka. Detta är nämligen avgörande för vilka arter som skall prioriteras i naturvårdsarbetet. En ensidig ökning av en viss kvalitet av död ved samt en koncentration av veden till vissa isolerade områden i landskapet skulle kunna leda till att en ökad mängd död ved inte får de förväntade effekterna för den biologiska mångfalden. Det är tydligt att mer kunskap i ett sådant läge behövs avseende olika arters efterfrågan på olika typer av död ved samt att det råder brist på analyser av fördelningen av olika kvaliteter av död ved. Vilken typ av död ved råder det brist på idag? I kapitel 2 och 3 visas att det framförallt råder brist på grov död ved av alla trädslag i alla typer av skogar. Det råder också brist på långt nedbruten ved. Så småningom förmultnar och upplöses den döda veden helt. För att det skall finnas tillgång till grov död ved, respektive långt nedbruten ved måste ny död ved skapas. Kontinuiteten när det gäller död ved är viktig. För att kunna avgöra vilka typer av kvaliteter hos död ved som behöver ökas i olika områden bör regionala bristanalyser genomföras. Ett bra verktyg för att genomföra sådana bristanalyser är rödlistan. Som regel gäller att ju äldre skog desto mer död ved, från 2,1 m 3 död ved per hektar i skogar med åldern 0-40 år till 19,7 m 3 död ved per hektar i skogar över 141 år (Fridman & Walheim 2000). Korrelation mellan mängden död ved och skogens ålder stämmer i större utsträckning i de norra delarna av landet än i de södra. Orsaken är att de skogliga resurserna nyttjats betydligt längre i södra Sverige än i norra (Linder & Östlund 1998). En oroande utveckling är i detta sammanhang att andelen gammal skog har minskat i landet (Axelsson & Östlund 2001). I genomsnitt finns det 2,6 m 3 hård död ved per hektar i hela landet. Inkluderar man nedbruten död ved uppgår den totala mängden till 6,5 m 3 per hektar. Statusen för mängden död ved på regional och lokal nivå i Sverige och i grannländerna har redogjorts för i ett flertal sammanställningar (Kruys m.fl. 1999, Fridman & Walheim 2000, Siitonen 2001). Verkligheten är naturligtvis inte sådan att mängden död ved är jämt fördelad över landets yta. Skillnaderna kan vara mycket stora beroende på vilket del av landet vi talar om och vilken typ av bestånd det rör sig om. Den största skillnaden i mängden död ved existerar mellan naturskog och brukad skogsmark. Studier har visat att mängden död ved i naturskog kan variera från 19 m 3 per hektar till 145 m 3 per hektar (Siitonen 2001). På skogsmark utgörs mängden död ved i genomsnitt av 6,5 m 3 per hektar. I Sverige finns den största mängden död ved i de norra delarna av landet, det vill säga i den boreala zonen. När det gäller hård död ved finns inte samma tydliga skillnad mellan norr och söder, på brukad skogsmark, som det gör för död ved i allmänhet. I genomsnitt finns det 2,2 m 3 hård död ved per hektar. Men variationen är stor och även på den brukade skogsmarken finns skillnader där en betydligt större mängd död ved (även hård död ved) återfinns i så kallade kärnområden, till exempel nyckelbiotoperna. Skillnader i mängden död ved mellan naturskogar och brukad skogsmark leder till, vilket ett flertal studier visat, stor variation i artrikedom (Gustafsson & Hallingbäck 1988; Söderström 1988; Andersson & Hytteborn 1991; Väisänen m.fl. 1993; Ökland 1994; 13

15 Siitonen 1994; Lindblad 1998; Martikainen m.fl. 1999; 2000; Sippola m.fl. 2001). Om man studerar jämförbara skogar (med avseende på bonitet, latitud, skogstyp mm) så är den biologiska mångfalden generellt betydligt högre i naturskog än på brukad skogsmark. Hur mycket död ved behövs då för att bevara den biologiska mångfalden? Frågan är central då vi skall utvärdera om den ökning som föreslås i miljökvalitetsmålet är tillräcklig. Vedlevande arters kvalitetskrav på död ved samt mängden död ved är naturligtvis viktig. Ett sätt att bedöma hur mycket död ved som behövs är att jämföra lokaler där arten förekommer med lokaler där den inte förekommer och relatera detta till mängden död ved. Man kan då få fram så kallade tröskelvärden för olika vedlevande arter. Arbetet är dock mycket omfattande och tidskrävande, och resultaten är inte alltid så lätta att tolka. Betyder förekomst av en art att miljön är bra? Betyder frånvaro av en art att miljön är dålig? Finns det andra faktorer som påverkar förekomsten? Är populationen som man funnit livskraftig eller är det bara enstaka individer som råkar finnas där? Trots svårigheterna finns det ett antal exempel på studier som har arbetat fram tröskelvärden avseende mängden död ved av vissa kvaliteter (Martikainen m.fl. 2000, Ökland m.fl. 1996) för vissa arter. Dessa studier visar på en mängd olika tröskelvärden för skilda arter, allt från 20 m 3 till 100 m 3 död ved per hektar. Arter som är specialiserade på sällsynt förekommande substrat kräver mer död ved. För att upprätthålla livskraftiga populationer av de mest krävande arterna krävs avsättningar i form av naturreservat, nationalparker, biotopskydd mm., där mängden död ved kan hålla sådana nivåer att det motsvarar kraven hos dessa arter. Det är naturligtvis inte möjligt att ge säkra svar på frågor som hur mycket och vilken typ av död ved vi skall bevara/öka. Det är heller inte möjligt att finna generella mått då kraven varierar från art till art samt att utomliggande variabler till exempel klimat kan påverka de värden som ligger till grund för ett mått. Men med utgångspunkt i de studier som arbetat fram tröskelvärden för olika vedlevande arter är det trots allt möjligt att dra en presumtiv slutsats att skogsbiotoper med minst 20 m 3 död ved per hektar är en bra miljö för de flesta vedlevande arterna. För att minska förlusten av vedlevande arter är det viktigt att ökningen av mängden död ved inte enbart sker i isolerade skogsbestånd det vill säga fläckvis i landskapet, mängden död ved måste öka även i ett landskapsperspektiv. Med landskapsperspektiv avses här den planeringsnivå som används av de flesta skogsföretagen i Skandinavien, det vill säga hektar. Olika vedlevande arter har dock varierande spridningsmöjligheter uppfattar landskapet på mycket olika sätt. Flera studier har visat att för att undvika isoleringseffekter krävs att minst % av landskapet utgörs av lämpliga biotoper. Hur mycket död ved som finns i genomsnitt i Sverige är inte den enda viktiga frågan. Av ännu större betydelse är fördelningen och kontinuerlig tillförsel av veden. Fokuserade insatser bör göras för att öka mängden död ved i så kallade kärnområden såsom nyckelbiotoperna. I anslutning till dessa har även den generella hänsynen stor betydelse. I områden med naturligt liten mängd död ved bör fokus ligga på att skapa speciella kvaliteter av död ved istället för hur mycket död ved som skall skapas. Mängden är där inte det avgörande utan kvaliteten hos den döda veden. 14

16 Om alla naturligt förekommande arter ska bevaras på landskapsnivå måste landskapet bestå av en mosaik av olika miljöer med varierande mängd död ved. Några arter är mycket specialiserade och kräver därför mycket stor mängd död ved, kanske 50 m 3 /ha eller mer. Denna mängd död ved kan bara uppnås i områden där man helt avstår från rationellt skogsbruk. Med nuvarande skogspolitik och miljökvalitetsmål kommer dock dessa områden att utgöra en relativt liten del av landskapet (1-2 %) och därför behövs vissa kvaliteter även i det brukade landskapet. De mest värdefulla delarna av det brukade landskapet (till exempel nyckelbiotoper) kan avsättas frivilligt som NS (Naturskydd med skötsel) eller NO (Naturskydd orörd), eller brukas med förstärkt hänsyn (PF, produktion med förstärkt hänsyn). Men även de områden som brukas med generell hänsyn (PG, produktion med generell hänsyn) skulle kunna hysa mer död ved än vad som finns idag och därmed få högre kvalitet. Om vi utgår från att 20 m3 död ved/ha är ett biologiskt relevant mål och att detta uppnås i % av landskapet skulle det leda till att utdöenderisken minskar avsevärt. I andra landskap som är naturligt fragmenterade, till exempel åkerdominerade landskap, saknas oftast svårspridda arter som kräver större skogsområden med högkvalitativa biotoper och där finns det naturligtvis inte heller för-utsättningar för att % av landskapet ska hysa lämpliga biotoper. Även i de skogar som omger de mer högkvalitativa biotoperna, till exempel på hyggen och i yngre skogar, bör det finnas död ved. Här är kraven mindre, men den döda veden kan vara viktig för att underlätta spridning mellan områden och som ett värdefullt substrat i den framtida skogen. Ju mer död ved som finns desto bättre, men samtidigt bör man här ta större hänsyn till virkesproduktionen. Scenarier för olika miljökvalitetsmål Kan man då med utgångspunkt av ovanstående resonemang sätta upp nya miljökvalitetsmål? Eftersom det finns ett antal osäkra variabler är det omöjligt att vara tvärsäker och bestämma ett mål som kommer att leda till att biologisk mångfald bevaras. Men vi kan utgå från de fakta vi har och ställa upp olika scenarier. Vi presenterar här fyra olika scenarier (Tabell 1a-d) där den genomsnittliga mängden död ved för hela Sverige blir: a) 13 m3/ha, b) 11 m3/ha, c) 9,5 m3/ha, d) 6,5 m3/ha. 15

17 Tabell 1. Fyra olika scenarier för mängden död ved år a) Mängden död ved är 20 m3/ha på 30 % av arealen och 10 m3/ha på 70 % av arealen, b) Mängden död ved är 20 m3/ha på 10 % av arealen och 10 m3/ha på 90 % av arealen, c) mängden död ved är 20 m3/ha på 30 % av realen och 5 m3/ha på 70 % av arealen, d) mängden död ved är 20 m3/ha på 10 % av arealen och 5 m3/ha på 90 % av arealen. a Mängd död ved (m 3 /ha) Andel (%) av skogsmarken Skogsmarksareal (milj. ha) Total mängd död ved (milj. m 3 ) Summa Mål: mängd död ved/ha produktiv skogsmark b Mängd död ved/ha Andel (%) av skogsmarken Skogsmarksareal (milj. ha) Total mängd död ved (milj. m 3 ) Summa Mål: mängd död ved/ha produktiv skogsmark c Mängd död ved/ha Andel (%) av skogsmarken Skogsmarksareal (milj. ha) Total mängd död ved (milj. m 3 ) Summa Mål: mängd död ved/ha produktiv skogsmark d Mängd död ved/ha Andel (%) av skogsmarken Skogsmarksareal (milj. ha) Total mängd död ved (milj. m 3 ) Summa Mål: mängd död ved/ha produktiv skogsmark Med utgångspunkt från dessa scenarier kan man beräkna vilken mortalitet som måste uppnås. Detta kan då jämföras med den mortalitet som krävs för att uppnå nuvarande miljömål (ökning med 40 % till 2010). Det är helt klart att den mortalitet som krävs varierar med hur utgångsläget ser ut. Om det redan finns närmare 20 m 3 död ved/ha så krävs det mindre mortalitet för att uppnå 20 m 3 död ved/ha än om det finns 5 m 3 död ved/ha. Vi har därför tittat på vilken betydelse den tillgängliga vedvolymen år 2000 har om man vill uppnå målet 20 m 3 död ved/ha år Slutligen har vi också tittat på hur mycket död ved vi får om vi förlänger det nuvarande mijömålet med 40 % varje decennium alternativt förlänger målet med nuvarande ökningstakt, det vill säga med 40 % till 2010 och därefter med successivt mindre andel allteftersom den totala mängden ökar. 16

18 Metoder och antaganden Beräkningarna har gjorts i Excel. För startåret 2000 sattes ett utgångsvärde för volymen död ved till 2,7 m 3 /ha hård död ved och 3,8 m 3 /ha nedbruten död ved (Anon. 2003), d.v.s. totalt 6,5 m 3 /ha. Definitionerna för hård och nedbruten död ved följer Riksskogstaxeringen och ligger därmed i linje med miljömålsdefinitionen. Årliga volymer död ved har beräknats utifrån följande formel: V t = ( vh + vn ) t = ( mt + (1 kh ) vh( t 1) ) + ( kh vh( t 1) + (1 kn ) vn ) [1] Den totala vedvolymen, V, vid år t är summan av volymen hård död ved (v h ) och volymen nedbruten död ved (v n ) vid samma tidpunkt. Volymen hård död ved vid t är lika med avgången, m, vid t plus den kvarvarande volymen hård död ved från t-1 som inte blivit nedbruten död ved (1-k h )v h(t-1). k h är nedbrytningshastigheten för hård död ved. Uppehållstiden för ved i klassen hård har satts till 20 år (jfr Ranius m.fl. 2003). k h blir därmed 1/20. Volymen nedbruten död ved beräknas på liknande sätt, som summan av den hårda döda veden från t-1 som har blivit nedbruten (k h v h(t-1) ) plus mängden nedbruten död ved från t-1 som är kvar vid t, d.v.s. ((1-k n )v n ). Två nedbrytningshastigheter har satts för den nedbrutna döda veden: snabb nedbrytning med en uppehållstid på 15 år (k n = 1/15) samt långsam nedbrytning med en uppehållstid på 50 år (k n = 1/50). Dessa nedbrytningshastigheter valdes för att representera trovärdiga värden för nedbrytningen utifrån de knapphändiga uppgifterna som finns att tillgå (bl.a. Harmon m.fl. 2000, Kruys m.fl. 2002). För att ta hänsyn till att en del död ved tas bort av markägaren vid t.ex. stormfällningar har detta byggts in i modellen. I detta fall antas 30 % av mortaliteten försvinna på grund av utförsel. Detta antagande tillämpades endast vid beräkningar av de fyra olika scenarierna. V t = ( vh + vn ) t = ((1 0,3) mt + (1 kh ) vh t 1) ) + ( kh vn( t 1) + (1 kn ) v [2] ( n För att beräkna avgångsbehovet för att uppfylla miljömålet att öka mängden hård död ved med 40% till år 2010 ställdes kravet att V 2010 /V 2000 = 1,4 För beräkning av hur mycket död ved vi får om vi förlänger miljömålet efter 2010 generaliserades kravet till: V t /V t-10 = 1,4 ) 17

19 Därefter testades olika avgångsnivåer för att uppfylla kraven för beräkning av ökning av mängden hård död ved med 40 % till år 2010 och om vi förlänger miljömålet efter år Dessa krav gällde inte för beräkning av mortalitet i de fyra scenarierna. I stället testades olika avgångsnivåer för att uppnå den önskade slutvolymen, givet arealfördelningen av vedvolymen enligt scenarierna. För att undersöka betydelsen av volymen befintlig död ved år 2000 för avgångsbehovet för att ge 20 m 3 /ha vid år 2025 testades olika startlägen (0, 6,5, 10, 15 och 20 m 3 /ha vid år 2000) för att se hur detta påverkade avgångsbehovet. Genomgående har ett bakgrundsvärde för avgången satts till 0,18 m 3 /ha år (Fridman och Walheim 2000). Det bör påpekas att det i verkligheten förväntas finnas en stor rumslig och tidsmässig variation i mortaliteten. Bakgrundsvärdet bör därför betraktas med stor försiktighet, och endast för att relatera modellresultaten till en nivå som är rimlig att observera idag. Resultat Figur 1 visar avgångsbehovet för att öka mängden hård död ved med 40 % varje decennium. För att uppnå målet till år 2010 visar studien att det kan vara tillräckligt att ha en avgång på 0,24 m 3 /ha år, d.v.s. 0,06 m 3 /ha år över dagens nivå. För följande decennier efter år 2010 ökar avgångsbehovet exponentiellt, eftersom målet för mängden hård död ved ökar med 40 % varje decennium. När miljömålet för år 2010 har uppfyllts beräknas det finnas 6,3 8,2 m 3 /ha död ved (hård och nedbruten tillsammans) beroende på om man antar snabb eller långsam nedbrytning (Fig. 2). Därefter ökar även volymen död ved exponentiellt. Scenarier a - c kräver generella ökningar av avgången jämfört med bakgrundsvärdet på 0,18 m 3 /ha (Tabell 1 och 2). Detta gäller även om man antar att inga träd transporteras bort från skogen, om än i mindre grad. Endast scenario d, som i praktiken resulterar i samma totala medelvolym död ved som idag (6,5 m 3 /ha), kan uppnås utan nämnvärd generell ökning av avgången. Om man utgår från dagens genomsnittliga vedvolymer på skogsmark (6,5 m 3 /ha) krävs stora ökningar av avgången för att skapa 20 m 3 /ha år Detta är oberoende av hur stor andel av skogsmarken som berörs. Däremot visar Fig. 3 att avgångsbehovet minskar avsevärt om man väljer att nyttja områden som redan är vedrika år 2000 för att skapa vedrika områden år

20 Avgångsbehov (m 3 /ha år) 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Extrabehov för att uppfylla målet Bakgrundsvärde 0,06 0,16 0,3 0,49 0,75 0,18 0,18 0,18 0,18 0, År Fig. 1. Behovet av ny död ved per år för att uppfylla målet att öka mängden hård död ved med 40 % varje decennium Volym (m 3 /ha) Snabb nedbrytning Långsam nedbrytning År Fig. 2. Volym död ved per decennium om man ökar mängden hård död ved med 40 % vart tionde år. År 2030 kommer mängden död ved vara minst 10 m 3 /ha. 19

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Vedlevande arters krav på substrat

Vedlevande arters krav på substrat RAPPORT 7 2004 Vedlevande arters krav på substrat - sammanställning och analys av 3 600 arter Anders Dahlberg, Jogeir N Stokland Skogsstyrelsen april 2004 Författare Anders Dahlberg, ArtDatabanken, SLU,

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå

Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå Ekologisk kompensation nytt verktyg i Sverige? Välkommen till den första konferensen i Sverige om ekologisk kompensation. Konferensens syfte är att inleda en bred

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen NATURHÄNSYN Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden eller värderingar. Texterna har skrivits av forskare och har bearbetats

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhetsstrategi FÖR 2014 Foto: Josefina Sköld Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan att förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 7 Skogspolitiska mål 7 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå effekter på ekonomi och miljö

Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå effekter på ekonomi och miljö Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå effekter på ekonomi och miljö Zoned forestry on estate level effects on economy and ecology Linus Elldegren Arbetsrapport 439 2015 Examensarbete 30hp A2E Jägmästarprogrammet

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Uppföljning av 1997 års bristanalys för bevarande av biologisk mångfald olika skogsmiljöer i Sveriges naturregioner

Uppföljning av 1997 års bristanalys för bevarande av biologisk mångfald olika skogsmiljöer i Sveriges naturregioner Uppföljning av 1997 års bristanalys för bevarande av biologisk mångfald olika skogsmiljöer i Sveriges naturregioner Underlagstexter med referenser 2007-06-20 1. Att bevara skogens biologiska mångfald:

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

CERTIFIERING FSC och PEFC

CERTIFIERING FSC och PEFC CERTIFIERING FSC och PEFC - Var en del av lösningen 1 Bureau Veritas Certicication är FSC Ackrediterat under registreringskod FSC-ACC-020-1996 Forest Stewardship Council A.C. 2 Bureau Veritas Certicication

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer

Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer funktionella metoder för att bevara och bedöma biologisk mångfald i skogslandskapet? Världsnaturfonden WWF GENERELL HÄNSYN OCH NATURVÄRDESINDIKATORER 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer