Död ved i levande skogar. Hur mycket behövs och hur kan målet nås?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Död ved i levande skogar. Hur mycket behövs och hur kan målet nås?"

Transkript

1 Död ved i levande skogar Hur mycket behövs och hur kan målet nås? R A P P O RT 5413 OKTOBER 2005

2 Död ved i levande skogar Hur mycket behövs och hur kan målet nås? Redaktörer Johnny de Jong och Malin Almstedt NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2005 Tryck: CM Digitaltryck AB Omslagsfoto: Johnny de Jong, Stående död ved i Norra Kvill nationalpark, Mona N Dure, Liggande död ved Vällenområdet

4 Förord Miljökvalitetsmålet Levande skogar innehåller fyra delmål. Delmål två slår bl.a. fast att mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent till år 2010 i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Våra miljömål följs upp årsvis och redovisas i DeFacto. Dessutom görs fördjupade utvärderingar som underlag för omprövning av miljökvalitetsmålen och innehållet i de tidsatta etapperna i delmålen. Den första fördjupade utvärderingen publicerades år Nästa fördjupade utvärdering ska lämnas till regeringen år 2008 vilket innebär att underlag till utvärderingen behövs minst ett till två år tidigare. Hur mycket död ved som behöver finnas i skogen berördes i Naturvårdsverkets rapport om Bedömningsgrunder för skogslandskapet. Rapporten konstaterade tydliga avvikelser från naturliga nivåer. Miljömålskommittén diskuterade frågan ingående. Regeringen föreslog riksdagen en höjning av kommitténs förslag till delmål. Riksdagen fastställde regeringens förslag. För att bringa ytterligare klarhet om behovet av död ved i levande skogar beslutade Naturvårdsverket att använda medel från forskningsanslaget för att låta göra en kunskapsöversikt för att belysa vilka slutsatser som kan dras av en sådan. Resultatet av detta arbete är bl. a. avsett som en grund för de bedömningar av miljömålet som ska göras inför nästa fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen. Kommer delmålet om mängden hård död ved att uppnås och vilket delmål ska därefter väljas för att nå en långsiktigt hållbar utveckling av mängden död ved? Uppdraget kom att utföras inom Naturvårdskedjan under ledning av Centrum för Biologisk Mångfald. Naturvårdsverket tackar för ett väl utfört uppdrag av alla dem som hjälpt till med sammanställningen av befintlig kunskap om kritiska mängder död ved. Naturvårdsverkets anordnade i samarbete med Centrum för Biologisk Mångfald ett seminarium i Gimo i juni år Denna rapport är en uppföljning till seminariet för att sprida resultatet av uppdraget till en bredare publik. Stockholm den 15 juni 2005 Björn Risinger 3

5 4

6 Förord Föreliggande rapport är en redovisning av projektet Sammanställning av befintlig kunskap om kritiska mängder död ved. Syftet med projektet har varit att arbeta fram ett underlag för en eventuell revidering av miljökvalitetsmålen och att peka på möjliga kunskapsluckor som behövs fyllas igen för att kunna revidera målen. Underlaget ska också ge förslag till åtgärder som krävs för att kunna uppfylla miljökvalitetsmålen. Arbetet presenterar och analyserar den litteratur som finns om kritiska tröskelvärden för mängden död ved av olika kvaliteter samt utreder vilka hinder som finns för att uppnå dessa kritiska värden. Underlaget till rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp inom ramen för syntesprojektet i forskningsprogrammet Naturvårdskedjan på uppdrag av Naturvårdsverket som också finansierat uppdraget. Arbetsgruppen har bestått av följande personer; Johnny de Jong (CBM), Malin Almstedt (CBM), Anders Dahlberg (ArtDatabanken), Erik Hysing (Örebro universitet), Jan Olsson (Örebro universitet), Nicholas Kruys (IEH), Göran Silfverling (Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen), Jari Niemälä (Helsingfors universitet) samt Bengt Gunnar Jonsson (Mitthögskolan). Vidare har Thomas Ranius (SLU), Johan Törnblom (Örebro universitet), Per Angelstam (Grimsö forskningsstation), Mattias Jonsson (SLU) samt Jogeir Stokland (NIJOS) bidragit till arbetet. Johnny de Jong (CBM) har haft ett övergripande ansvar. Arbetet baseras på litteraturöversikter, intervjuer, analyser av data från Art- Databanken och datorsimuleringar. Rapporten och slutsatserna har presenterats och diskuterats vid seminarier i Helsingfors, Stockholm och Ekenäs (Södermanland). Författarna är ensamma ansvariga för innehållet i rapporten. Uppsala den 26 februari 2005 Malin Almstedt och Johnny de Jong 5

7 6

8 Innehåll Förord 3 Förord 5 Innehåll 7 Sammanfattning 9 Summary 10 Död ved i levande skogar - kapitel 1 11 Kvantitet och kvalitet av död ved 12 Scenarier för olika miljökvalitetsmål 15 Metoder och antaganden 17 Resultat 18 Diskussion 22 Vilket alternativ är bäst? 22 Utspridd eller koncentrerad hänsyn? 23 Mer död ved men hur (kapitel 4)? 23 Slutsatser och förslag till åtgärder 26 Tack 27 Referenser 28 Vilken kvalitet och kvantitet död ved krävs för att bevara biologisk mångfald - kapitel 2 31 Betydelsen av död ved 32 Vilken typ av död ved behövs? 34 Mångfald av kvaliteter 34 Vedlevande specialister och generalister 41 Vilka organismer behöver död ved? 42 Hur mycket död ved finns? 45 Mängden död ved i naturskogar 45 Dagens situation i den brukade skogen i Sverige 45 Hur mycket död ved behövs? 47 Relation mellan mängden död ved och artförekomst tröskelvärden och andra samband 47 Exempel på tröskelvärden 48 Hur mycket död ved behövs i landskapet? 50 Landskapsperspektivet 51 Problem med att öka mängden död ved 53 Diskussion 54 Referenser 57 Vedlevande arters ekologi - kunskaper för skötsel av död ved, kaptitel 3 63 Beskrivning av systemet arter på död ved 64 Teoretiskt sammanhang 64 Ekologiska begrepp 64 Arternas dynamik 65 Den döda vedens dynamik 70 7

9 Dagens tillstånd 73 Diskussion 75 Tack 78 Referenser 79 Mer död ved i skogen - är skogsbrukets attityder och beteende ett problem? - kapitel 4 87 Kvantitet och funktionalitet av död ved; en forskningsgenomgång 89 Forskningsansats 91 Metod och material för fallstudien 92 Resultat från fallstudien 95 Attityder och värderingar 95 Beteende 96 Kunskap och information 97 Omgivningens påverkan 98 Diskussion 99 Skogsbrukets attityder och beteende 99 Hur kan man effektivisera implementeringen? 101 Referenser 106 8

10 Sammanfattning Död ved i skogen utbredning, kvalitet och kvantitet vad är målet och hur kan vi nå det? Betydelsen av död ved i skogen för biologisk mångfald är väl dokumenterad. Sveriges riksdag har fastställt 15 miljömål och varje mål är uppdelat i flera delmål. I ett av dessa mål, Levande skogar, konstateras att kvantiteten av hård död ved måste öka med åtminstone 40 procent i hela landet och betydligt mer i områden, där biologisk mångfald är speciellt hotad. Men än så länge finns inget detaljerat långsiktigt mål. Syftet med den här studien var att undersöka: 1. Vilken kvalitet och kvantitet av död ved behövs i skogen för att bevara mångfalden? 2. Var i landskapet är det viktigast att öka mängden död ved? 3. Hur når vi målet? Arbetet har baserats på litteraturöversikter och frågeformulär till markägare, avverkningsentreprenörer och tjänstemän inom skogsnäringen. Olika scenarier baserade på litteraturgranskningen framställdes via datorsimulationer, där mängden och spridningen av död ved varierade med en beräknad ökningstakt. Utifrån dessa studier kan vi dra följande slutsatser: 1. Somliga arter är specialiserade och kräver ett rikligt utbud av död ved (50 m 3 /ha eller mer). Dessa arter kan endast bevaras i skyddade områden. 2. Brukade skogar utanför skyddade områden med 20 m 3 död ved/ha tycks vara högkvalitativa habitat för många arter. 3. I områden dominerade av skog bör sådana habitat täcka mellan 10 och 30 procent av landskapet. 4. Dessa områden bör lokaliseras i anslutning till skyddade områden och områden med sällsynta arter. 5. Om den här strategin antas, kommer medelvärdet för hela Sverige vara 10 m 3 död ved/ha. 6. För att kunna nå det målet 2030 måste mängden död ved öka med 40 procent varje årtionde (vilket innebär en exponentiell ökning). 7. Men ännu viktigare än att nå ett visst medelvärde för hela Sverige är, att så snabbt som möjligt öka förekomsten av död ved i anslutning till områden med hotade arter. 8. Det gäller att så snabbt som möjligt identifiera dessa hotade områden/ biotoper och för det ändamålet behöver regionala bristanalyser tas fram. 9. Men död ved behövs även utanför speciellt rika områden, som en resurs för kommande generationer samt som spridningskorridor mellan olika hot-spots. Där kan mängden död ved vara mindre och ökningsgraden lägre. 10. Förutom ökningen av död ved är det viktigt med en större variation av olika kvaliteter samt en kontinuerlig tillförsel. 11. Att öka mängden död ved snabbt i hotade områden (hot-spots) enbart med hjälp av frivilliga åtgärder, kommer troligen att bli svårt. Därför kan olika nya slags politiska åtgärder vara nödvändiga (såsom ekonomisk kompensation). 12. För att definiera målet mer i detalj, behövs mer kunskap om den kritiska tröskeln, spridningsmöjligheter, habitat och substratanspråk samt populationsbiologi för några arter. 9

11 Summary Distribution, quality and quantity of dead wood in forests what is the objective and how can we reach it? The importance of dead wood for biodiversity in forests is well documented. The Swedish parliament has established 15 environmental quality objectives, each of them divided into more detailed interim targets. One of these, sustainable forest, states that: the quantity of hard dead wood must increase by at least 40 % throughout the country and considerably more in areas where biological diversity is particularly at risk. However, so far there is no detailed long term objective. The purpose of this study was to investigate: 1. Which quality and quantity of dead wood in forests is needed in order to conserve biodiversity? 2. Where in the landscape is it most important to increase the abundance of dead wood? 3. How is it possible to reach the goal? The study was carried out by literature reviews and questionnaires to landowners, logging consultants, and to people working with forest administration and extension service. Based on the literature review different scenarios were set up in which the abundance and distribution of dead wood varied and the increase rate were calculated. From this we conclude the following: 1. Some species are specialised and require very high abundance of dead wood (50 m 3 /ha or more). These can only be conserved in protected areas. 2. Managed forests outside protected areas with 20 m 3 dead wood/ha seem to be high quality habitats for mpany species. 3. In forestdominated areas such high quality habitats should cover % of the landscape. 4. These high quality habitats should be located in connection with protected areas and hot-spots where rare species occur. 5. If this strategy is adopted the mean value for whole Sweden will be 10 m 3 dead wood/ha. 6. In order to reach that goal 2030 the abundance of dead wood must continue to increase with 40 % every decade (which means an exponential increase). 7. However, more important than reaching a certain mean value for whole Sweden is to as fast as possible increase the abundance of dead wood in connection to the hot-spots. 8. One important task is to as fast as possible identify these hot-spots. To do this regional gap-analysis is necessary. 9. Dead wood is also important outside these high-quality areas (as important resources in the next generation and/or for dispersal between hot-spots), but the abundance can be lower and the increase can be slower. 10. As well as high abundance of dead wood it is important with higher variation of different qualities and continuously supply. 11. To increase the abundance of dead wood fast in connections with hotspots only by voluntarily measures will probably be difficult, and new types of policy measures might be necessary (such as economic compensation). 12. In order to define the goal in more detail more knowledge about critical thresholds, dispersal abilities, habitat and substrate requirements, and population biology of some species is needed. 10

12 Död ved i levande skogar en översikt Kapitel 1 Malin Almstedt, Johnny de Jong och Nicholas Kruys Död ved spelar en avgörande roll för den biologiska mångfalden, vilket har påvisats i en rad studier (Samuelsson m.fl. 1994, Samuelsson & Ingelög 1996, Ohlson m.fl. 1997, McComb & Lindenmayer 1999, Jonsson & Kruys 2001). Av de rödlistade skogslevande arterna i Sverige är 39 % beroende av död ved. Att mängden död ved måste öka för att upprätthålla den biologiska mångfald som är vedlevande är obestridligt. Enligt den nuvarande skogspolitiken och de av riks-dagen antagna miljökvalitetsmålen ska mängden död ved öka (Prop. 1992/93:226, SOU 1992:76, Skogsstyrelsen 1995, Prop. 2000/01:130). En stor del av det svenska skogsbruket är idag certifierat enligt FSC eller PEFC. Båda certifieringssystemen ger riktlinjer och bestämmelser för skydd av redan existerande död ved samt skapandet av ny död ved (Svenska FSC-rådet 2000; Svenska PEFC 2002). Ett av delmålen till miljökvalitetsmålet Levande skogar slår fast att senast år 2010 skall mängden hård död ved ha ökat med minst 40 % i hela Sverige, men med betydligt mer i områden där hotet mot den biologiska mångfalden är stort. Om målet uppfylls kommer det att finnas cirka 3,6 m 3 hård död ved per hektar i hela landet år Det innebär en ökning med cirka 1 m 3 död ved per hektar. Frågan är om detta är tillräckligt för att minska förlusten av biologisk mångfald? Syftet med det här arbetet är att diskutera hur mycket död ved som behövs, vad för slags död ved som skall ökas, var vi skall öka den och hur vi skall ha möjlighet att öka den, det vill säga om det finns några hinder för att öka den. Rapporten bygger på tre separata artiklar. Den inledande översikten är en sammanfattning av de tre artiklarna, men innehåller också förslag till åtgärder som delvis baseras på simuleringar som endast beskrivs i den inledande översikten. Alla tre artiklarna är skrivna för att också kunna publiceras var och en för sig i olika tidskrifter. 11

13 Kvantitet och kvalitet av död ved Död ved är ett vitt begrepp som omfattar olika typer av döda träd och delar av träd. Med död ved avses i denna studie såväl liggande och stående trädstammar och stamdelar vars livsfunktioner upphört och börjat brytas ner av processer och arter av olika slag, även döda partier i träd såsom döda grenar och partier av död ved i hålträd omfattas (Skogsstyrelsen 2002). Miljökvalitetsmålet talar om en generell ökning av mängden död ved, men anger inte vilket slutmål vi strävar efter eller vilken kvalitet av död ved som bör finnas. Alla vedlevande arter ställer olika krav på död ved för att kunna etablera sig, det vill säga den döda veden måste ha särskilda kvaliteter. Med kvalitet avses här död veds egenskaper/tillstånd som till exempel nedbrytningsgrad. Kvaliteten hos död ved påverkas av ett flertal faktorer: Trädslag olika arter anpassar sig till död ved från olika typer av trädslag till följd av vedens kemi och struktur. Drygt 60 % av de vedlevande arterna uppträder enbart på lövträd, 25 % på barrträd och cirka 10 % är så kallade generalister som uppträder på både löv- och barrträd. Dimension olika arter föredrar olika dimension av död ved, allt från pinnar till grova träd. Studier visar dock att en större artrikedom återfinns på grov död ved, i synnerhet återfinns här hotade eller ovanliga arter (se t.ex. Grove, 2002) Nedbrytningshastighet väldigt få arter kan angripa levande träd. I och med att trädet dör, upphör dess försvar mot angrepp av olika arter och blir tillgängligt för de vedlevande arterna. Associationer olika arter är tydligt associerade till varandra, vilket innebär att den art som först etablerar sig på den döda veden avgör vilken/a arter som kommer att etablera sig härnäst. Klimatet i närmiljön avgör vilken typ av död ved som skapas, som i sin tur blir avgörande för vilka arter som etablerar sig på den döda veden. Viktiga faktorer i närmiljön är till exempel markkontakt eller inte samt graden av solexponering. Täthet hur trädet under sin livstids tillväxt påverkar vilka arter som senare etablerar sig på den döda veden. Del av ved olika delar av ett träd och därmed även senare den döda veden har olika egenskaper som gör det mer eller mindre tåligt mot nedbrytning och därmed etablering av olika vedlevande arter. Speciella kvaliteter vissa vedlevande arter ställer särskilt specialiserade krav på kvaliteten hos den döda veden. Det kan röra sig om branddödad eller kolad ved (Wikars 2001), hålträd med mulm (Ranius & Hedin 2001) eller död ved i vatten (Braccia & Batzer 2001). Kombinationerna av olika faktorer som påverkar kvaliteten hos död ved och dess betydelse för den biologiska mångfalden är mycket stora. I kapitel 2 beräknas kombinationsmöjligheterna till över en miljon. Dessa beräkningar är baserade på 12

14 data för arter (av totalt vedlevande arter enligt rödlistan). När miljökvalitetsmålet slår fast att mängden död ved skall öka med en så relativt liten mängd, måste frågan ställas om vilken kvalitet av död ved som skall öka. Detta är nämligen avgörande för vilka arter som skall prioriteras i naturvårdsarbetet. En ensidig ökning av en viss kvalitet av död ved samt en koncentration av veden till vissa isolerade områden i landskapet skulle kunna leda till att en ökad mängd död ved inte får de förväntade effekterna för den biologiska mångfalden. Det är tydligt att mer kunskap i ett sådant läge behövs avseende olika arters efterfrågan på olika typer av död ved samt att det råder brist på analyser av fördelningen av olika kvaliteter av död ved. Vilken typ av död ved råder det brist på idag? I kapitel 2 och 3 visas att det framförallt råder brist på grov död ved av alla trädslag i alla typer av skogar. Det råder också brist på långt nedbruten ved. Så småningom förmultnar och upplöses den döda veden helt. För att det skall finnas tillgång till grov död ved, respektive långt nedbruten ved måste ny död ved skapas. Kontinuiteten när det gäller död ved är viktig. För att kunna avgöra vilka typer av kvaliteter hos död ved som behöver ökas i olika områden bör regionala bristanalyser genomföras. Ett bra verktyg för att genomföra sådana bristanalyser är rödlistan. Som regel gäller att ju äldre skog desto mer död ved, från 2,1 m 3 död ved per hektar i skogar med åldern 0-40 år till 19,7 m 3 död ved per hektar i skogar över 141 år (Fridman & Walheim 2000). Korrelation mellan mängden död ved och skogens ålder stämmer i större utsträckning i de norra delarna av landet än i de södra. Orsaken är att de skogliga resurserna nyttjats betydligt längre i södra Sverige än i norra (Linder & Östlund 1998). En oroande utveckling är i detta sammanhang att andelen gammal skog har minskat i landet (Axelsson & Östlund 2001). I genomsnitt finns det 2,6 m 3 hård död ved per hektar i hela landet. Inkluderar man nedbruten död ved uppgår den totala mängden till 6,5 m 3 per hektar. Statusen för mängden död ved på regional och lokal nivå i Sverige och i grannländerna har redogjorts för i ett flertal sammanställningar (Kruys m.fl. 1999, Fridman & Walheim 2000, Siitonen 2001). Verkligheten är naturligtvis inte sådan att mängden död ved är jämt fördelad över landets yta. Skillnaderna kan vara mycket stora beroende på vilket del av landet vi talar om och vilken typ av bestånd det rör sig om. Den största skillnaden i mängden död ved existerar mellan naturskog och brukad skogsmark. Studier har visat att mängden död ved i naturskog kan variera från 19 m 3 per hektar till 145 m 3 per hektar (Siitonen 2001). På skogsmark utgörs mängden död ved i genomsnitt av 6,5 m 3 per hektar. I Sverige finns den största mängden död ved i de norra delarna av landet, det vill säga i den boreala zonen. När det gäller hård död ved finns inte samma tydliga skillnad mellan norr och söder, på brukad skogsmark, som det gör för död ved i allmänhet. I genomsnitt finns det 2,2 m 3 hård död ved per hektar. Men variationen är stor och även på den brukade skogsmarken finns skillnader där en betydligt större mängd död ved (även hård död ved) återfinns i så kallade kärnområden, till exempel nyckelbiotoperna. Skillnader i mängden död ved mellan naturskogar och brukad skogsmark leder till, vilket ett flertal studier visat, stor variation i artrikedom (Gustafsson & Hallingbäck 1988; Söderström 1988; Andersson & Hytteborn 1991; Väisänen m.fl. 1993; Ökland 1994; 13

15 Siitonen 1994; Lindblad 1998; Martikainen m.fl. 1999; 2000; Sippola m.fl. 2001). Om man studerar jämförbara skogar (med avseende på bonitet, latitud, skogstyp mm) så är den biologiska mångfalden generellt betydligt högre i naturskog än på brukad skogsmark. Hur mycket död ved behövs då för att bevara den biologiska mångfalden? Frågan är central då vi skall utvärdera om den ökning som föreslås i miljökvalitetsmålet är tillräcklig. Vedlevande arters kvalitetskrav på död ved samt mängden död ved är naturligtvis viktig. Ett sätt att bedöma hur mycket död ved som behövs är att jämföra lokaler där arten förekommer med lokaler där den inte förekommer och relatera detta till mängden död ved. Man kan då få fram så kallade tröskelvärden för olika vedlevande arter. Arbetet är dock mycket omfattande och tidskrävande, och resultaten är inte alltid så lätta att tolka. Betyder förekomst av en art att miljön är bra? Betyder frånvaro av en art att miljön är dålig? Finns det andra faktorer som påverkar förekomsten? Är populationen som man funnit livskraftig eller är det bara enstaka individer som råkar finnas där? Trots svårigheterna finns det ett antal exempel på studier som har arbetat fram tröskelvärden avseende mängden död ved av vissa kvaliteter (Martikainen m.fl. 2000, Ökland m.fl. 1996) för vissa arter. Dessa studier visar på en mängd olika tröskelvärden för skilda arter, allt från 20 m 3 till 100 m 3 död ved per hektar. Arter som är specialiserade på sällsynt förekommande substrat kräver mer död ved. För att upprätthålla livskraftiga populationer av de mest krävande arterna krävs avsättningar i form av naturreservat, nationalparker, biotopskydd mm., där mängden död ved kan hålla sådana nivåer att det motsvarar kraven hos dessa arter. Det är naturligtvis inte möjligt att ge säkra svar på frågor som hur mycket och vilken typ av död ved vi skall bevara/öka. Det är heller inte möjligt att finna generella mått då kraven varierar från art till art samt att utomliggande variabler till exempel klimat kan påverka de värden som ligger till grund för ett mått. Men med utgångspunkt i de studier som arbetat fram tröskelvärden för olika vedlevande arter är det trots allt möjligt att dra en presumtiv slutsats att skogsbiotoper med minst 20 m 3 död ved per hektar är en bra miljö för de flesta vedlevande arterna. För att minska förlusten av vedlevande arter är det viktigt att ökningen av mängden död ved inte enbart sker i isolerade skogsbestånd det vill säga fläckvis i landskapet, mängden död ved måste öka även i ett landskapsperspektiv. Med landskapsperspektiv avses här den planeringsnivå som används av de flesta skogsföretagen i Skandinavien, det vill säga hektar. Olika vedlevande arter har dock varierande spridningsmöjligheter uppfattar landskapet på mycket olika sätt. Flera studier har visat att för att undvika isoleringseffekter krävs att minst % av landskapet utgörs av lämpliga biotoper. Hur mycket död ved som finns i genomsnitt i Sverige är inte den enda viktiga frågan. Av ännu större betydelse är fördelningen och kontinuerlig tillförsel av veden. Fokuserade insatser bör göras för att öka mängden död ved i så kallade kärnområden såsom nyckelbiotoperna. I anslutning till dessa har även den generella hänsynen stor betydelse. I områden med naturligt liten mängd död ved bör fokus ligga på att skapa speciella kvaliteter av död ved istället för hur mycket död ved som skall skapas. Mängden är där inte det avgörande utan kvaliteten hos den döda veden. 14

16 Om alla naturligt förekommande arter ska bevaras på landskapsnivå måste landskapet bestå av en mosaik av olika miljöer med varierande mängd död ved. Några arter är mycket specialiserade och kräver därför mycket stor mängd död ved, kanske 50 m 3 /ha eller mer. Denna mängd död ved kan bara uppnås i områden där man helt avstår från rationellt skogsbruk. Med nuvarande skogspolitik och miljökvalitetsmål kommer dock dessa områden att utgöra en relativt liten del av landskapet (1-2 %) och därför behövs vissa kvaliteter även i det brukade landskapet. De mest värdefulla delarna av det brukade landskapet (till exempel nyckelbiotoper) kan avsättas frivilligt som NS (Naturskydd med skötsel) eller NO (Naturskydd orörd), eller brukas med förstärkt hänsyn (PF, produktion med förstärkt hänsyn). Men även de områden som brukas med generell hänsyn (PG, produktion med generell hänsyn) skulle kunna hysa mer död ved än vad som finns idag och därmed få högre kvalitet. Om vi utgår från att 20 m3 död ved/ha är ett biologiskt relevant mål och att detta uppnås i % av landskapet skulle det leda till att utdöenderisken minskar avsevärt. I andra landskap som är naturligt fragmenterade, till exempel åkerdominerade landskap, saknas oftast svårspridda arter som kräver större skogsområden med högkvalitativa biotoper och där finns det naturligtvis inte heller för-utsättningar för att % av landskapet ska hysa lämpliga biotoper. Även i de skogar som omger de mer högkvalitativa biotoperna, till exempel på hyggen och i yngre skogar, bör det finnas död ved. Här är kraven mindre, men den döda veden kan vara viktig för att underlätta spridning mellan områden och som ett värdefullt substrat i den framtida skogen. Ju mer död ved som finns desto bättre, men samtidigt bör man här ta större hänsyn till virkesproduktionen. Scenarier för olika miljökvalitetsmål Kan man då med utgångspunkt av ovanstående resonemang sätta upp nya miljökvalitetsmål? Eftersom det finns ett antal osäkra variabler är det omöjligt att vara tvärsäker och bestämma ett mål som kommer att leda till att biologisk mångfald bevaras. Men vi kan utgå från de fakta vi har och ställa upp olika scenarier. Vi presenterar här fyra olika scenarier (Tabell 1a-d) där den genomsnittliga mängden död ved för hela Sverige blir: a) 13 m3/ha, b) 11 m3/ha, c) 9,5 m3/ha, d) 6,5 m3/ha. 15

17 Tabell 1. Fyra olika scenarier för mängden död ved år a) Mängden död ved är 20 m3/ha på 30 % av arealen och 10 m3/ha på 70 % av arealen, b) Mängden död ved är 20 m3/ha på 10 % av arealen och 10 m3/ha på 90 % av arealen, c) mängden död ved är 20 m3/ha på 30 % av realen och 5 m3/ha på 70 % av arealen, d) mängden död ved är 20 m3/ha på 10 % av arealen och 5 m3/ha på 90 % av arealen. a Mängd död ved (m 3 /ha) Andel (%) av skogsmarken Skogsmarksareal (milj. ha) Total mängd död ved (milj. m 3 ) Summa Mål: mängd död ved/ha produktiv skogsmark b Mängd död ved/ha Andel (%) av skogsmarken Skogsmarksareal (milj. ha) Total mängd död ved (milj. m 3 ) Summa Mål: mängd död ved/ha produktiv skogsmark c Mängd död ved/ha Andel (%) av skogsmarken Skogsmarksareal (milj. ha) Total mängd död ved (milj. m 3 ) Summa Mål: mängd död ved/ha produktiv skogsmark d Mängd död ved/ha Andel (%) av skogsmarken Skogsmarksareal (milj. ha) Total mängd död ved (milj. m 3 ) Summa Mål: mängd död ved/ha produktiv skogsmark Med utgångspunkt från dessa scenarier kan man beräkna vilken mortalitet som måste uppnås. Detta kan då jämföras med den mortalitet som krävs för att uppnå nuvarande miljömål (ökning med 40 % till 2010). Det är helt klart att den mortalitet som krävs varierar med hur utgångsläget ser ut. Om det redan finns närmare 20 m 3 död ved/ha så krävs det mindre mortalitet för att uppnå 20 m 3 död ved/ha än om det finns 5 m 3 död ved/ha. Vi har därför tittat på vilken betydelse den tillgängliga vedvolymen år 2000 har om man vill uppnå målet 20 m 3 död ved/ha år Slutligen har vi också tittat på hur mycket död ved vi får om vi förlänger det nuvarande mijömålet med 40 % varje decennium alternativt förlänger målet med nuvarande ökningstakt, det vill säga med 40 % till 2010 och därefter med successivt mindre andel allteftersom den totala mängden ökar. 16

18 Metoder och antaganden Beräkningarna har gjorts i Excel. För startåret 2000 sattes ett utgångsvärde för volymen död ved till 2,7 m 3 /ha hård död ved och 3,8 m 3 /ha nedbruten död ved (Anon. 2003), d.v.s. totalt 6,5 m 3 /ha. Definitionerna för hård och nedbruten död ved följer Riksskogstaxeringen och ligger därmed i linje med miljömålsdefinitionen. Årliga volymer död ved har beräknats utifrån följande formel: V t = ( vh + vn ) t = ( mt + (1 kh ) vh( t 1) ) + ( kh vh( t 1) + (1 kn ) vn ) [1] Den totala vedvolymen, V, vid år t är summan av volymen hård död ved (v h ) och volymen nedbruten död ved (v n ) vid samma tidpunkt. Volymen hård död ved vid t är lika med avgången, m, vid t plus den kvarvarande volymen hård död ved från t-1 som inte blivit nedbruten död ved (1-k h )v h(t-1). k h är nedbrytningshastigheten för hård död ved. Uppehållstiden för ved i klassen hård har satts till 20 år (jfr Ranius m.fl. 2003). k h blir därmed 1/20. Volymen nedbruten död ved beräknas på liknande sätt, som summan av den hårda döda veden från t-1 som har blivit nedbruten (k h v h(t-1) ) plus mängden nedbruten död ved från t-1 som är kvar vid t, d.v.s. ((1-k n )v n ). Två nedbrytningshastigheter har satts för den nedbrutna döda veden: snabb nedbrytning med en uppehållstid på 15 år (k n = 1/15) samt långsam nedbrytning med en uppehållstid på 50 år (k n = 1/50). Dessa nedbrytningshastigheter valdes för att representera trovärdiga värden för nedbrytningen utifrån de knapphändiga uppgifterna som finns att tillgå (bl.a. Harmon m.fl. 2000, Kruys m.fl. 2002). För att ta hänsyn till att en del död ved tas bort av markägaren vid t.ex. stormfällningar har detta byggts in i modellen. I detta fall antas 30 % av mortaliteten försvinna på grund av utförsel. Detta antagande tillämpades endast vid beräkningar av de fyra olika scenarierna. V t = ( vh + vn ) t = ((1 0,3) mt + (1 kh ) vh t 1) ) + ( kh vn( t 1) + (1 kn ) v [2] ( n För att beräkna avgångsbehovet för att uppfylla miljömålet att öka mängden hård död ved med 40% till år 2010 ställdes kravet att V 2010 /V 2000 = 1,4 För beräkning av hur mycket död ved vi får om vi förlänger miljömålet efter 2010 generaliserades kravet till: V t /V t-10 = 1,4 ) 17

19 Därefter testades olika avgångsnivåer för att uppfylla kraven för beräkning av ökning av mängden hård död ved med 40 % till år 2010 och om vi förlänger miljömålet efter år Dessa krav gällde inte för beräkning av mortalitet i de fyra scenarierna. I stället testades olika avgångsnivåer för att uppnå den önskade slutvolymen, givet arealfördelningen av vedvolymen enligt scenarierna. För att undersöka betydelsen av volymen befintlig död ved år 2000 för avgångsbehovet för att ge 20 m 3 /ha vid år 2025 testades olika startlägen (0, 6,5, 10, 15 och 20 m 3 /ha vid år 2000) för att se hur detta påverkade avgångsbehovet. Genomgående har ett bakgrundsvärde för avgången satts till 0,18 m 3 /ha år (Fridman och Walheim 2000). Det bör påpekas att det i verkligheten förväntas finnas en stor rumslig och tidsmässig variation i mortaliteten. Bakgrundsvärdet bör därför betraktas med stor försiktighet, och endast för att relatera modellresultaten till en nivå som är rimlig att observera idag. Resultat Figur 1 visar avgångsbehovet för att öka mängden hård död ved med 40 % varje decennium. För att uppnå målet till år 2010 visar studien att det kan vara tillräckligt att ha en avgång på 0,24 m 3 /ha år, d.v.s. 0,06 m 3 /ha år över dagens nivå. För följande decennier efter år 2010 ökar avgångsbehovet exponentiellt, eftersom målet för mängden hård död ved ökar med 40 % varje decennium. När miljömålet för år 2010 har uppfyllts beräknas det finnas 6,3 8,2 m 3 /ha död ved (hård och nedbruten tillsammans) beroende på om man antar snabb eller långsam nedbrytning (Fig. 2). Därefter ökar även volymen död ved exponentiellt. Scenarier a - c kräver generella ökningar av avgången jämfört med bakgrundsvärdet på 0,18 m 3 /ha (Tabell 1 och 2). Detta gäller även om man antar att inga träd transporteras bort från skogen, om än i mindre grad. Endast scenario d, som i praktiken resulterar i samma totala medelvolym död ved som idag (6,5 m 3 /ha), kan uppnås utan nämnvärd generell ökning av avgången. Om man utgår från dagens genomsnittliga vedvolymer på skogsmark (6,5 m 3 /ha) krävs stora ökningar av avgången för att skapa 20 m 3 /ha år Detta är oberoende av hur stor andel av skogsmarken som berörs. Däremot visar Fig. 3 att avgångsbehovet minskar avsevärt om man väljer att nyttja områden som redan är vedrika år 2000 för att skapa vedrika områden år

20 Avgångsbehov (m 3 /ha år) 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Extrabehov för att uppfylla målet Bakgrundsvärde 0,06 0,16 0,3 0,49 0,75 0,18 0,18 0,18 0,18 0, År Fig. 1. Behovet av ny död ved per år för att uppfylla målet att öka mängden hård död ved med 40 % varje decennium Volym (m 3 /ha) Snabb nedbrytning Långsam nedbrytning År Fig. 2. Volym död ved per decennium om man ökar mängden hård död ved med 40 % vart tionde år. År 2030 kommer mängden död ved vara minst 10 m 3 /ha. 19

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå

Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå Stor andel formellt skyddad skogsmark Hög kvalitet, många kända värdekärnor Naturvärden kopplade till trädkontinuitet

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet 1 Frågeställningar: 1.Hur har olika aktörer definierat den svenska modellen

Läs mer

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING 2015-02-17 Er ref: Camilla Andersson Diarienr: 2013/3340 Linda Eriksson linda.eriksson@skogsindustrierna.org +46 70 670 7209 Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING Skogsindustrierna

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) 2015-02-20 1(6) Skogsstyrelsen 551 83 JÖNKÖPING Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) Bergvik Skog AB har beretts tillfälle att avge ett yttrande på rubricerad remiss och

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING 2015-02-17 Er ref: Camilla Andersson Diarienr: 2013/3340 Linda Eriksson linda.eriksson@skogsindustrierna.org +46 70 670 7209 Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING Skogsindustrierna

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Död ved är en av de viktigaste förutsättningarna

Död ved är en av de viktigaste förutsättningarna Död ved i skogen Hur mycket behövs för att bevara den biologiska mångfalden? Hur viktig den döda veden i kvistar, lågor och stubbar är för skogens mångfald av svampar och småkryp har uppmärksammats allt

Läs mer

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Framtidens lövskog 15 mars 2013 Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

tio forskare om utmaningar i skogen

tio forskare om utmaningar i skogen MISSADE MÅL tio forskare om utmaningar i skogen Foto: Ola Jennersten Förord Vi står idag inför ett antal stora utmaningar i den svenska skogen. Den biologiska mångfalden utarmas fortfarande och klimatförändringarna

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn SVEASKOG 252159 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) 216-225 216-7 Risbergs Skogskonsult AB Taxerad Vissa

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Väg och kraftledning Övrig areal landareal vatten hektar 1, 7, 8, 11,8 88,2 22 77 143 3 6 Medeltal Naturvårdsvolym

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby SKOGSKARTA Fastighet: Sköldnora 1:1 Försaling: Fresta Koun: Upplands Väsby Län: Stockhols län Upprättad år: 2014 Planläggare: FORAN Forest AB Utskriftsdatu: 2014-05-28 Teckenförklaring Huggningsklass Kalark/föryngring

Läs mer

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning Regeringskansliet Miljödepartementet M2013/408Nm REMISSYTTRANDE 2013-05 06 Remiss avseende redovisningar av regeringsuppdragen om bevarande av biologisk mångfald, NV-05326-12 (Naturvårdsverket), Dnr 2012/2980

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-08 Ingemar Olofsson Lat: 63 27' 8.77" N Long:

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg 2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer