OM HUR MAN SKRIVER JURIDIK Särskilt i studier inom privaträtten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OM HUR MAN SKRIVER JURIDIK Särskilt i studier inom privaträtten"

Transkript

1 C:\Nybergh\Undervisning\Skrivråd-2007.wpd OM HUR MAN SKRIVER JURIDIK Särskilt i studier inom privaträtten Juris magistersavhandling / Övningsseminariearbete i obligationsrätt för professor / universitetslektor Kalle Krävande, våren 2008, juris studerande Nils Nyfiken. (ex. på titelblad med alternativ)

2

3 FÖRORD Denna korta skrift har tillkommit för att fylla de svenskspråkiga studenternas behov av instruktioner i hur man skall gå tillväga för att skriva juridik. Samtidigt hoppas jag att den också kan vara till hjälp för finskspråkiga studenter som vill använda sig av råd i ett koncist och uppdaterat format. Det vetenskapliga skrivandet är inte beroende av vilket språk man skriver på varför de finskspråkiga böckerna väl kan användas. Det kan emellertid vara svårt att veta hur de svenska termerna lyder samtidigt som de publicerade böckerna i ämnet inte alltid ger svar på frågor om den senaste utvecklingen på området. En skrift av detta slag har funnits åtminstone sedan 1980-talet på institutionen för privaträtt vid Helsingfors universitet. Denna version är ett resultat av kumulerat arbete som de svenskspråkiga lärarna lämnat efter sig, men det finns inte särskilt mycket gemensamt längre med de tidigaste versionerna. Detta beror på den kontinuerliga produktutvecklingen och på grund av den tekniska revolutionen på informationssökningens område. Denna gång har Niklas Bruun, Johan Bärlund och Lena Sisula-Tulokas kommenterat den första uppdaterade manuskriptversionen. Jag tackar för de goda kommentarerna och jag har försökt beakta dem. Jag hoppas på ytterligare kommentarer av alla som känner sig hågade både lärarkolleger och författarna till lärdomsprov då motivet till denna skrift är höja nivån på de skriftliga arbetena. Det är något som gagnar oss alla. Porthania Frey Nybergh i

4 INNEHÅLL FÖRORD...i 1 SYFTET MED DENNA FRAMSTÄLLNING OCH SKRIFTLIGA ARBETEN KRAVEN PÅ ARBETENA Bestämmelser och anvisningar Innehållsliga krav MATERIALINSAMLINGEN FRAMSTÄLLNINGSSÄTTET Disposition Källförteckning Hänvisningar Språkbruk Den yttre utformningen Längd BEDÖMNING BILAGA I MELLANRAPPORTERING: HANDLEDNING FÖR SKRIVANDET BILAGA II GRUNDER FÖR BEDÖMNING AV RÄTTSNOTARIEAVHANDLINGAR / ÖVNINGSARBETEN BILAGA III TYPISKA DRAG FÖR JURIS MAGISTERSAVHANDLINGARS BETYG FÖRKORTNINGAR DL HD HFD JFT JT LM TfR Defensor Legis högsta domstolen högsta förvaltningsdomstolen Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland Juridisk tidskrift (Sverige) Lakimies Tidskrift for Retsvitenskap (Norge) ii

5 KÄLLOR God vetenskaplig praxis 2002 God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den. Forskningsetiska delegationen. Helsingfors Husa m.fl Husa, Jaakko Mutanen, Anu Pohjalainen, Teuvo: Kirjoitetaan juridiikkaa Helsinki Jensen m.fl Jensen, Ulf Rylander, Staffan Lindblom, Per Henrik: Att skriva juridik. Uppsala Sandgren 2006 Sandgren, Claes: Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. Ämne, material, metod och argumentation. Stockholm SLAF 2004 Svenskt lagspråk i Finland. Statsrådets svenska språknämnd. Helsingfors Sutela m.fl Marja Sutela Tapio Määttä Matti Myrsky: Ohjeita oikeustieteellisen tutkielman laatimiseen. Joensuun yliopisto. Joensuu Studiehandboken Oikeustieteellisen tiedekunnan opinto-opas Helsingin yliopiston oikeustieteellinen tiedekunta. Studiehandboken under det pågående läsåret. Se antingen den elektroniska versionen eller den tryckta. Timonen 1998 Timonen, Pekka: Johdatus lainopin metodiin ja lainopilliseen kirjoittamiseen. Helsinki Timonen m.fl Timonen, Pekka Långkvist, Kurt Ulfvens, Niklas: Råd till uppgörare av juridiska skrivarbeten. Meddelanden från ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi, Rättsvetenskapliga institutionen Ser. A:412. Åbo Wilhelmsson TfR 1985 Wilhelmsson, Thomas: Den nordiska rättsgemenskapen och rättskälleläran, TfR 1985 s iii

6 1 SYFTET MED DENNA FRAMSTÄLLNING OCH SKRIFTLIGA ARBETEN Denna framställning har tillkommit för att sänka tröskeln för juris studerande att ta fram innehållsligt och tekniskt goda skriftliga arbeten. Trots att det finns en mängd mera omfattande och nättillgängliga alternativ har det visat sig att skriftliga arbeten ofta lämnar övrigt att önska. Här följer en järnranson utan vilken det inte går att skriva rättsfallsanalyser, seminariearbeten, uppsatser och avhandlingar i de juridiska studierna. De juridiska studierna har traditionellt varit mycket centrerade kring "texttankning" och därpå följande kontroller av den mekaniska inlärningen i form av tentamina. Ur lärarens synvinkel har detta främst ur arbetsekonomisk synpunkt varit ett ändamålsenligt sätt att kontrollera inlärningen av kunskapen. En nackdel med metoden har varit att det hos studerandena sker en regression i förmågan att formulera sig i skrift. När studerandena ställs inför de första skriftliga uppgifterna, kan uppgiften kännas alltför krävande. Med tanke på framtida yrkesutövning, som för de allra flesta jurister går ut på att uttrycka sig i skrift, är det ändamålsenligt att satsa på dessa uppgifter under studierna. Det kommande författarskapet i yrkesutövningen skiljer sig nämligen inte på ett markant sätt från det akademiska skrivandet. De yttre formerna och kunskapsintresset varierar men förmågan att behärska källorna och argumentera övertygande är de gemensamma nämnarna. 2 KRAVEN PÅ ARBETENA 2.1 Bestämmelser och anvisningar De officiella bestämmelserna för uppsatserna och avhandlingen finns i studiehandboken "Oikeustieteellisen tiedekunnan opinto-opas (för det läsår som pågår). 1 Man får dock en fullständigare bild av vad det krävs av avhandlingen i boken "Timonen, Pekka Långkvist, Kurt Ulfvens, Niklas: Råd till uppgörare av juridiska skrivarbeten" (1994) eller "Timonen, Pekka: Johdatus lainopin metodiin ja lainopilliseen kirjoittamiseen" (1998), se också på adressen: En annan färsk framställning om temat är: Husa, Jaakko Mutanen, Anu Pohjalainen, Teuvo: Kirjoitetaan juridiikkaa (2001 och 2005). Dessuom finns Marja Sutela Tapio Määttä Matti Myrsky: Ohjeita oikeustieteellisen tutkielman laatimiseen (2003) se på adressen: 1 Se Studiehandboken Luku I i avsnittet Yleistä opintojen suorittamsisesta (OTM-tutkielma) samt Luku II i avsnitten Kieliopinnot, Harjoitusseminaarit och Syventyvät opinnot. 1

7 Navigera vidare: Gradupaja>Ohjeita oikeustieteellisen tutkielman laatimiseen I vissa av publikationerna koncentrerar författarna sig också på annat än formkrav. De behandlar sättet att arbeta börjande med skrivprocessens inledande skede. Även om man skall skriva arbeten som kommer i ett tidigare skede har man nytta av dessa framställningar. Under kurser, seminarier och projekt förväntas att deltagarna använder någon av dessa böcker i stället för att göra misstag. Till och med formella fel kan leda till ett lägre betyg om läsaren inte blir övertygad om att författaren använt källorna på ett korrekt sätt. Det är viktigt att genast från första början anamma det vetenskapliga sättet att skriva. För dem som skriver på svenska kan det löna sig att se på vissa svenskspråkiga termer och dylikt i den svenskspråkiga versionen av Timonens verk som dock särskilt när det gäller att finna material är kraftigt föråldrad. Samma gäller också för EG-rättens del då Finland blev medlem först Det finns också hjälp att hämta från Sverige i verken Jensen, Ulf Rylander, Staffan Lindblom, Per Henrik: Att skriva juridik (2006), Sandgren, Claes: Rättsvetenskap för uppsatsförfattare (2006) och Kellgren, Jan Holm, Anders: Att skriva uppsats i rättsvetenskap (2007). 2.2 Innehållsliga krav För alla former av skriftliga arbeten förutsätts det att man är väl hemmastadd i det eller de rättsområden arbetet gäller. Detta betyder att man skall visa att det inhemska relevanta materialet är nyttjat i tillräcklig omfattning. Användningen av utländskt material beror mycket på ämnet och det är ofta direkt nödvändigt att visa att man behärskar det nordiska materialet i en viss utsträckning. Det går inte att entydigt definiera vad som är tillräckligt. Man kan alltså inte utgå från att en viss på förhand bestämd mängd källor eller tidsanvändning är tillräcklig. Olika personers arbetskapacitet varierar. Det är resultatet som bedöms och inte mängden nyttjat material eller tillkomstprocessen. Författaren förväntas behandla ämnet så uttömmande som möjligt och med ett självständigt grepp om uppgiften. Detta innebär att det krävs mindre för en rättsfallsanalys eller ett seminariearbete än för en uppsats och den slutliga höjdpunkten på skrivövningarna avhandlingen. Ett sätt att få en uppfattning om kraven är att se på publicerade artiklar i de allmänna tidskrifterna inom juridiken (de inhemska LM, DL och JFT samt t.ex. JT (Sverige) och TfR (Norge). Det lönar sig inte att bli nedslagen om det känns som om det inte går att nå upp till samma nivå. En nybörjare börjar på en anspråkslösare nivå och kan komma vidare endast genom att skriva. Man måste dock beakta att ibland är artiklar i dessa tidskrifter upparbetade utdrag ur avhandlingar som bedömts med de högsta betygen. Detta utvisar att en rätt ställd ambitionsnivå kan leda till goda meriterande resultat. Många doktorsavhandlingar ger också en bra 2

8 bild av hur rättsvetenskap kan idkas. De kan fungera som förebilder i både innehållsligt och tekniskt hänseende. Oberoende på vilken nivå skrivandet sker måste grundmaterialet bearbetas till en ny helhet. Det räcker inte att man kritiklöst plockar in utsagor ur olika källor och radar dem efter varandra. Skrivandet av rättsvetenskaplig text vilket det således alltid är fråga om oberoende av den personliga ambitionsnivån består av bearbetning av tidigare texter ur en ny synvinkel. Man måste alltså med egna ord säga det som man vill föra fram. Detta betyder ändå inte att allt skall skrivas om. Lagtexter och förarbetesutsagor liksom även andra författares utsagor kan tas in i texten antingen som direkt citat omgivet med citationstecken eller omskrivet. I bägge fallen måste dokumentationen vara entydig, dvs. det måste komma fram varifrån texten är tagen. Detta skall göras med noggranna hänvisningar som företrädesvis genomförs med noter (se också avsnitt 4.3 nedan). Det är synnerligen viktigt att vara noggrann med dokumentationen, eftersom det emellanåt kommer fram fall där författaren antingen av uppsåt eller oeftertänksamhet gör sig skyldig till avvikelse från god forskningspraxis. Granskningen av akademiskt skrivande bygger alltid på att läsaren har förtroende för att författaren följer god forskninspraxis. Det vanligaste förekommande problemet är att det i texten ingår delar som ord för ord är tagna från en annan text utan att delarna är omgivna med citationstecken. Läsaren utgår nämligen då från att det är fråga om författarens egen text fastän så inte är fallet. Den omständigheten att den ifrågavarande delen av texten avslutas med en not, genom vilken det i sig på ett korrekt sätt anges varifrån texten är tagen, är inte tillräcklig. Texten måste alltid vara skriven med egna ord om den inte omges med citationstecken. Om så inte är fallet är det fråga om plagiering. Med detta avses att lägga fram text eller ett 2 avsnitt därur som någon annan tagit fram som sin egen. Vid plagiering är det inte alls möjligt att arbetet godkänns. Om plagieringen är grov kan det även leda till disciplinära påföljder såsom avstängning på viss tid enligt 19 universitetslagen (645/1997) och 20 universitetsförordningen (115/1998). Den allvarligaste följden vid alla fall av avvikelse från god forskningspraxis är ändå att en persons renommé får sig en så allvarlig törn att den påverkar framtida arbetsmöjligheter. Direkta citat skall man inte ta in i texten utan särskild orsak. En sådan orsak kan vara att man jämför olika formuleringar sinsemellan. Efter citatet förväntar sig läsaren att författaren med egna ord berättar vad det intressanta i citaten är. 3 MATERIALINSAMLINGEN När ett skrivarbete inleds skall man ha bekantat sig med den inhemska litteratur och rättspraxis som berör ämnet. Dessutom är det ofta nödvändigt att utnyttja 2 Se God vetenskaplig praxis 2002 s. 12 f. 3

9 källor från andra nordiska länder. Orsaken till detta är att rättssystemen påminner om varandra och respektive fråga kan ha behandlats mera ingående i de övriga länderna. Finlands medlemskap i EU har lett till att man på många områden måste utnyttja EG-rättsligt material. Detta förutsätter kunskaper i hur EU fungerar. Vid behandling av ett tema som har en EG-rättslig anknytning blir denna sida betonad. På motsvarande sätt sätter internationella aspekter sin prägel på teman med allmänna internationella anknytningar. I avhandlingsskedet måste användningen av källorna vara omfattande. 3 Särskild vikt måste läggas vid att alla representativa källor tas med. För dessa gäller vissa tumregler som dock inte är undantagslösa: 1. Om det finns flera upplagor av ett verk är den senaste att föredra. Det kan finnas skäl att använda en tidigare upplaga när t.ex. framställningen till någon del förkortats i en senare upplaga. Ibland har den nyaste framställningen inte gått att få tag på. 2. I första hand skall en forskningspublikation användas framom läro-/handböcker eller populära framställningar av samma författare. Ibland måste man avvika från detta krav då en uppdatering endast finns i t.ex. en läro- /handbok. 3. Om samma författares ställningstagande i en rättsfråga har ändrats är det ofta skäl att föra fram den omständigheten att uppfattningen ändrats. 4. Källorna skall inte väljas ensidigt så att endast källor med en uppfattning används. 5. Materialinsamlingen kan inte göras punktvis vid arbetets inledande utan relevant material kan publiceras i ett mycket sent skede. Därför måste materialinsamlingen ske kontinuerligt till ett så sent skede som möjligt. 6. Hänvisningar kan ske endast till källor som man haft till handa i någon form. Om originalet inte har gått att få måste man hänvisa till den källa man har tillhanda och sedan redogöra för hänvisningen till den intressanta källan. Vid användningen av utländskt material måste man vara försiktig, eftersom värderingen av materialet är svår. Detta problem blir ännu större då man samlar material via Internet. Det är all anledning att notera att nordiskt material har en särställning jämfört med annat utländskt material. Det finns flera orsaker till detta. På ett allmänt plan är det fråga om att den s.k. rättskälleläran i huvuddrag är enhetlig. Inom vissa rättsområden är rättslikheten stor medan den på andra kan vara obetydlig. Det finns flera olika frågor som uppkommer när nordiskt material används och som Wilhelmsson behandlat i sin artikel Den nordiska rättsgemenskapen och 3 Se t.ex. Timonen 1998 s. 113 f. 4

10 4 rättskälleläran. Då man läser artikeln måste man beakta att EU-medlemskapet i viss mån har tillfört nya drag till de frågor som behandlas i artikeln. Allt har dock inte förändrats. En stor del av de gamla lagarna är fortfarande i kraft och rättssystemet har inte ändrats på ett sätt som förhindrar det nordiska materialets användning. Norge och Island är EES-stater medan de övriga nordiska länderna är medlemsstater. En stor del av lagstiftningsinitiativen utgår numera från EU. Fortfarande gäller dock att de nordiska samhällena påminner mera om varandra än de övriga medlemsstaterna. Därför är det intressant att undersöka hur genomförandet av direktiven sker i de nordiska länderna. Det är sällan nödvändigt att uppmana studenter att de inte skall förbli "eviga" materialsamlare. Det är ändå ganska vanligt att skrivskedet inleds onödigt sent. Vissa frågor dyker upp först när man försöker formulera en sak med egna ord. Skriva lär man sig genom att skriva. Materialet skall också utnyttjas på ett effektivt sätt och inte för att visa ovidkommande saker. Detta innebär oundvikligen att man också lägger ner arbete på att söka fram material som det visar sig att det inte går att utnyttja i framställningen. Då man står inför valet av källmaterial är framställningen i 4 kap. Timonen 1998 till stor hjälp. Olika källor såsom författningstexter, förarbeten, rättsfall och litteratur skall användas med beaktande av vissa krav. Om man vill få en utförlig bild av informationssystemen inom rättsvetenskapen rekommenderas ämneshelheten valfria studier i rättsinformatik inom ramen för ämnesstudierna. 5 Författningstexterna hittas i databasen Finlex, Uppdaterad lagstiftning, i verket Finlands lag Suomen laki i pappersversion eller i elektronisk form i 6 databasen eller i databasen Edilex. I vissa fall måste ett visst skede av en lag rekonstrueras då lagändringar skett ofta och då de publicerade lagböckerna inte innehåller den version som varit i kraft under den tid som är föremål för bedömning t.ex. i samband med en analys av ett prejudikat. I sådana fall behövs databasen Författningssamlingen Asetuskokoelma och/eller årgångarna av författningssamlingen i pappersformat. EG-författningstexterna finns på samtliga officiella språk i EU, dvs. också på finska och svenska. 7 Med förarbeten avses kommittébetänkanden, lagberedningsavdelningens publikationer, utlåtanden av laggranskningsrådet samt riksdagshandlingar (dvs. regeringens proposition, utskottens betänkanden och eventuella sakkunnigutlåtanden vid utskottsbehandlingen). Riksdagsbiblioteket är den bästa platsen då man 4 Wilhelmsson TfR 1985 s Se avsnitt 3.1 Nordiskt material som källa till sakargument, 3.2 Nordiskt material som auktoritetsargument, 3.3 Nordiskt material som stöd för förståelsen av egna källor och 3.4 Import av dogmatiska konstruktioner. 5 6 Se Studiehandboken Luku II, Tiedekunnan oppiaineet. Se adresserna: 7 Se t.ex. ingångssidan: 5

11 skall studera riksdagshandlingarna. Man kan också besöka det virtuellt på 8 adressen: Regeringens propositioner är som det slutliga PDF-dokumentet på adressen: På de olika ministeriernas hemsidor hittar man material som föregår regeringens propositioner. De olika myndigheternas hemsidor är också till stor hjälp i vissa fall (t.ex. Konkurrensverket och vissa sektormyndigheter som Energimarknadsverket och Kommunikationsverket). Då man går igenom rättsfallen på området sker det lättast genom portalen Finlex på adressen: Man får mera ut av sökningen med Finlex om man på förhand har bekantat sig med de olika registren och de senaste årsböckerna, eftersom man då fått en bild av vilka slag av fall det finns inom det område man är särskilt intresserad av. Databasen Oikeuskäytäntö kirjallisuudessa Rättspraxis i litteraturen som också funnits i bokform underlättar en att hitta analyser av prejudikat. Den finns på också i Finlexportalen på adressen: De EG-rättsliga instanserna är dels kommissionen (särskilt vid konkurrensärenden) och EG-domstolarna. 9 Många rättsfall ofta de färskaste publiceras och kommenteras i juridiska tidskrifter (LM, DL, JFT etc.) och i serien KKO:n ratkaisut kommentein som givits ut från och med De här rättsfallen utgör emellertid endast en liten del av praxis. I bland är det motiverat att använda opublicerade rättsfall från HD, HFD eller avgöranden från lägre rättsinstanser. Beroende på temat kommer även avgöranden från andra särskilda instanser såsom marknadsdomstolen, konsumentmyndigheter osv. i fråga. 10 Det lättaste sättet att få tag på relevant litteratur är att söka litteratur med hjälp databaser på Internet. När det gäller utländsk doktrin är HeinOnline och Westlaw till stor hjälp. En bra utgångspunkt är juridiska fakultetens hemsida på adressen: Det nyaste verket på området förutsatt att det verkligen är färskt innehåller ofta i sin litteraturförteckning de flesta andra verk av nytta. Det kan vara givande att allra först bekanta sig med förteckningen över slagord och därifrån välja ut dem som har beröringspunkter med ens eget ämne. Man skall alltid försöka få tag på den nyaste upplagan av ett verk. Böcker, vilka är akademiska avhandlingar, särskilt doktorsavhandlingar, är ofta omfattande i sina litteraturförteckningar. För att få en uppfattning om kvaliteten på böcker kan det löna sig att söka fram en recension av dem i någon tidskrift. Här är opponentutlåtanden 8 Se om de olika möjligheterna Timonen 1998 s. 69 ff. 9 Se kommissionens ingångssida: och domstolens: 10 Se närmare om de olika möjligheterna Timonen 1998 s. 81 ff. men beakta att åtminstone i pappersversionen är det som sägs om Internet-möjligheten att utföra sökningar redan föråldrat. 6

12 över doktorsavhandlingar ibland till stor hjälp på grund av att de är rätt så utförliga. I Finland publiceras de vanligen i tidskriften Lakimies eller JFT. Det traditionella sättet att systematiskt söka fram litteratur var att gå igenom bibliotekens register och nyhetsförteckningar samt i bibliografier. Dessa sätt kan nyttjas som komplement till de ovan nämnda databaserna. Ett nytt sätt att leta efter material är att använda sig av sökrobotar på Internet. Sådana är Google, Yahoo, Ask, AllTheWeb, Live, Lycos, Technorati, Feedster, Bloglines, Altavista och A9. Ett snabbt sätt att få en uppfattning om någon fråga eller fenomen är att använda en encyklopedi av vilka Wikipedia på nätet hör till de 11 kändaste. Innan en hänvisning görs måste man dock ta ställning till vilken källa som är tillförlitlig och representativ. Ofta är användningen av denna typ av källsökningsinstrument det första ledet i en sökning i att finna den källa som slutligen skall användas. 4 FRAMSTÄLLNINGSSÄTTET 4.1 Disposition Framställningens disposition skall vara konsekvent och tydlig. Författaren skall hela tiden vara på det klara med vilken fråga det rör sig om och varför denna fråga behandlas där den behandlas. Texten måste också formuleras så att läsaren utan svårigheter kan följa författarens tankar. Dispositionen framställs i form av en innehållsförteckning där alla rubriker och underrubriker finns antecknade med sidnumrering. Läsaren kan på förhand med hjälp av denna bilda sig en uppfattning om arbetets struktur. Det är redan under arbetets gång mycket lätt att hålla sig med en ajourförd innehållsförteckning. Man gör det tekniskt på det lättaste sättet genom att utnyttja textbehandlingsprogrammets automatiska funktion som framställer innehållsförteckningen på nytt efter varje ändring i rubrikerna i avhandlingstexten. Detta förutsätter att man märkt ut alla rubriker och underrubriker i texten med koder. Det lönar sig redan i planeringsskedet av arbetet att göra upp en preliminär disposition som sedan vid behov justeras. I det praktiska arbetet skall man inte skriva på stora ändringar i den gamla versionen utan att först spara den t.ex. under ett annat filnamn. Man kan då utan tidsförlust återgå till den tidigare versionen om ändringen visade sig vara förhastad. Man skall undvika att överarbeta dispositionen/innehållsförteckningen med alltför många underrubriker. Man kan dock inte ge en allmängiltig regel om hur en disposition skall se ut. En tumregel som man kan utgå ifrån är att det i kandidatavhandlingar sällan lönar sig att operera med 11 Länkarna till de övriga robotarna kommer på Googles söksida efter att man inlett en sökning. 7

13 underrubriker med mera än fyra nivåer (t.ex. att 2 kapitlet har avsnitten 2.1, och ). Läsningen blir nämligen besvärlig om det kommer nya underrubriker så gott som på varje sida. För att det skall vara möjligt att uppgöra en god arbetsdisposition måste författaren läsa in sig i materialet i en tillräcklig omfattning för att självständigt kunna behandla sin frågeställning. Det är i hög grad beroende på individuella egenskaper och vanor när det lönar sig att inleda skrivandet. Samma gäller även arbetsmetoderna vid inläsningsskedet. En del föredrar att göra korta anteckningar enligt sin arbetsdisposition medan andra gör detaljerade anteckningar angående enskilda verk som lästs mer eller mindre intensivt. 12 Särskilt i projektskedet ingår det seminarier där en mellanrapportering genomförs för att underlätta och styra skrivarbetet i begynnelseskedet. För en sådan rapportering är de frågor som tas upp i bilaga I Mellanrapportering: Handledning för skrivandet till hjälp. 4.2 Källförteckning Alla nyttjade källor skall nämnas i källförteckningen (dock inte författningar och rättsfall). Om det förekommer rättsfall i en större mängd är det skäl att göra upp ett särskilt rättsfallsregister ur vilket det framkommer på vilken sida/-or fallet behandlas. Endast de källor som man hänvisat till i arbetet skall medtas. 13 Följande uppgifter skall ges om böckerna: Författarens namn (släkt- och förnamn angivna på det sätt som de är skrivna på titelbladet), verkets fullständiga titel, del, upplaga, tryckort eller utgivningsort (här måste man vara konsekvent), tryckår eller utgivningsår. Samma principer följs då det gäller artiklar. Följande uppgifter medtas i källförteckningen: Författare, artikelns fullständiga rubrik, tidskriften (med dess vedertagna förkortning), nummer (inom parentes; behöver inte nämnas om tidskriften har löpande numrering av sidorna), de sidor där artikeln börja och slutar, utgivningsår. Har artikeln utgivits i en separat samlingsverk (t.ex. en festskrift) bör publikationens namn samt tryck- eller utgivningsort nämnas. Författarna anges i alfabetisk följd i litteraturförteckningen. Har man flera verk av samma författare anges de internt i kronologisk ordning. Alla tryckta källor 14 anges i en förteckning, ifall inte t.ex. det offentligt trycket är så omfattande att det finns skäl att göra en särskild förteckning över detta. Nuförtiden måste man också ta ställning till hur källor på Internet skall anges. Det har blivit allt vanligare att man hittar källor som PDF-dokument på olika 12 Se ytterligare om detta Timonen kap. 13 Se även Timonen 1998 s. 146 ff. 14 Offentligt tryck är samlingsnamnet på de dokument som produceras av regering, riksdag, kommuner och olika myndigheter. 8

14 hemsidor. I synnerhet när det är fråga om offentligt tryck är det dokument som finns i elektronisk form identiskt med det som finns på papper varför det inte finns någon orsak att sätta upp hemsidans adress. Samma gäller även andra källor som publicerats på papper. Endast i sådana fall där källan endast finns på en hemsida i html-format måste man uppge hemsidans adress i källförteckningen tillsammans med det datum då man senast granskat källan. Ibland måste man använda ett annat sätt för dateringen. I portalen WSOYpro finns databasen Juridiikkaonline där texterna i bokserien Oikeuden perusteokset återges i delvis uppdaterat skick. När den elektroniska versionen använts är det intressant att datumet för uppdateringen av texten återges och inte datumet då besöket på hemsidan skett. Orsaken till att källförteckningen skall göras exakt är att läsaren skall kunna söka fram samma källa som författaren använt sig av. Den vetenskapliga metoden bygger på ett krav på kontrollerbarhet. 4.3 Hänvisningar Här behandlas hänvisningarna i den ordning som de har betydelse som rättskällor, dvs. lagar, förarbeten, rättsfall och litteratur. Då det finns tillämpliga lagrum skall man hänvisa till dem direkt och inte via någon andrahandstext såsom förarbeten eller läro-/handböcker. Behandlingen av hur dessa skall tolkas förutsätter att man tar del av och redogör för vad som sägs i förarbetena. När en lag har funnits så länge att det finns praxis skall man redovisa för denna och analysera den. Detta låter sig göras bäst genom att beakta det som tidigare sagts i litteraturen (doktrinen). De vedertagna sätten att hänvisa till källorna skall följas för att undvika missförstånd. Det är fråga om att i fotnoter underrätta läsaren i vilken källa den tanke finns som man återger mer eller mindre med egna ord. Läsaren skall med stöd av noten och källförteckningen lätt och snabbt kunna finna källan utan eget källsökningsarbete. I noterna kan man hålla sig till att enbart dokumentera (dokumenterande not), dvs. det framkommer vilken källa författaren har nyttjat och vilket ställe i källan. Därutöver finns det diskuterande noter vilket betyder att författaren jämför källor sinsemellan och tar ställning till ställningstagandena i källorna i förhållande till hur han eller hon själv tycker. Dessutom kan man närmare beskriva någon detalj. Denna teknik skall användas med eftertanke så att inte framställningen blir svåröverskådlig. Om det är fråga om saker som är centrala med tanke på framställningens tema är den rätta platsen för diskussionen i brödtexten. Hänvisningstekniken behandlas närmare nedan vid litteraturhänvisningarna då det ofta är fråga om sådana även om hänvisningar till förarbeten görs på motsvarande sätt. Lagar. Man hänvisar till lagar genom att skriva ut namnet på lagen i den form den har i författningssamlingen eller i databaserna. Rent tekniskt lönar det sig alltid att plocka lagtexterna i elektronisk form för att undvika att det uppstår felslag. Det 9

15 är en smaksak om datumet för givandet sätts ut eller om man nöjer sig med författningssamlingens nummer och årtal. För att entydigt identifiera en lag räcker nummer och årtal, se t.ex. lag om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/1929). Lagen gavs och detta är inte en uppgift som märkbart underlättar sökningen. I verket Svenskt lagspråk i Finland (förkortas SLAF) återges hur laghänvisningar och hänvisningar till internationella konventioner skall göras. Där jämförs hur man skall göra det på svenska och finska varför de som skriver 15 på finska eller översätter också har nytta av boken. I vanliga fall hänvisar man till lagrum i brödtexten och använder inte alls noter. När namnet på en viss författning skall upprepas är det praktiskt att använda en vedertagen förkortning av den och om en sådan inte finns att själv bilda den. Förkortningarna skall återges i en särskild förteckning och första gången en förkortning används skall hela namnet återges med förkortningen inom parentes. Lagrum i lagar med en kapitelindelning där paragrafernas numrering löper kapitelvis hänvisar man till så här: KSL 4:1 (1 i 4 kapitlet i konsumentskyddslagen). Man använder således inget paragraftecken. Till lagrum i lagar med en löpande numrering hänvisar man så här: RättshL 36. Förarbeten. När man hänvisar till förarbeten är det ändamålsenligt att använda den tryckta pappersversionens sidnummer. Om denna inte finns till hands måste man hänvisa till underrubriker eller detaljmotiveringarna genom paragrafnummer. I Finlex och riksdagens databaser finns sedan 2001 handlingarna som PDF-dokument vilket alltid möjliggör hänvisning till sidnummer. Rättsfall. Då man hänvisar till äldre rättsfall kan man med fördel kort referera ifrågavarande fall så att läsaren inte i onödan behöver slå upp det. För nyare rättsfalls del kan man utnyttja den rubriktext, som återfinns i Finlex eller i HD:s årsbok respektive andra instansers register både på finska och på svenska. Sålunda undviker man ofrivilliga inexaktheter genom översättning. Ibland kan dock sammanhanget kräva att man återger utsagor ur domskälen i de olika instanserna för att man i tillräcklig detalj skall kunna få stöd för sin argumentering. Detta gäller i synnerhet när formuleringen fråga om... använts i rubriken varför det blir nödvändigt att själv beskriva vad fallet gällde. Identifieringsuppgifterna för rättsfallet skall uppges exakt. Har det publicerats i HD:s eller HFD:s årsbok anges redogörelsens eller notisens nummer (t.ex. HD 1974 II 15, observera dock numreringen från och med år 1987 för HD:s del), i övriga fall anges datum och diarienummer samt liggarens nummer (fi. taltio). Har fallet tagits ur en tidskrifts rättsfallskommentar och inte ur ett officiellt register måste detta nämnas. I normala fall skall dock de officiella databaserna användas. Litteratur. Det finns ingen absolut regel om hur man skall göra litteraturhän- 15 Se SLAF 2004 s. 193 ff. Observera att verken Finlands Lag och Suomen Laki är utgivna av en privat förläggare (Talentum, tidigare Kauppakaari och Juristförbundets Förlag) och att signumen i verken inte kan användas i hänvisningar. Då äldre upplagor av verken används skall man beakta att signumsystematiken ändrades på mitten av 1990-talet. 10

16 16 visningar. Den traditionella metoden med fotnoter är läsarvänlig och tydlig. Man kan ta modell av någon nyare doktorsavhandling. Det är även möjligt att placera hänvisningarna inom parentes i texten. Nackdelen med detta system är att diskuterande kommentarer inte kan tas med på grund av att texten då blir onjutbar att läsa. Man måste således anpassa uttryckssättet efter hänvisningstekniken. I varje fall måste man vara konsekvent. Man skall alltid hänvisa till en utnyttjad källa. Det kommer inte på fråga att bara ange att en författare är av den eller den åsikten utan att meddela var denna ståndpunkt finns dokumenterad. Långa citat skall undvikas och om det är nödvändigt att citera någon författare mera utförligt kan man placera citatet i ett eget avsnitt med mindre radavstånd, bredare marginal och eventuellt mindre textstorlek för att avskilja det från den övriga texten. På samma sätt kan man redogöra för någonting som inte hör till kärnan av det som behandlas men som i en not skulle göra texten tungläst. Ibland förekommer det att en framställning innehåller hänvisningar i huvudsak till endast några källor per kapitel samt att avhandlingstexten följer källornas framställningsordning. Detta är ett tecken på att framställningen är osjälvständig och att författaren inte bildat sig en egen uppfattning av det problem som behandlas. Detta är en allvarlig kvalitativ brist som ofta leder till underkänt betyg eller om det förekommer i mindre omfattning till att betygssättningen blir 17 lägre än annars. Ännu allvarligare är det om det är fråga plagiering (se ovan underavsnittet 2.2). Om man hänvisar till flera källor i samma not är det en god tumregel att ange dem i kronologisk ordning. Ibland kan det emellertid vara nödvändigt att gruppera dem annorlunda t.ex. då man redogör för olika meningsriktningar, talar om olika länder eller annars opererar med källor som har olika utgångspunkter. Det finns också vissa saker man måste beakta när man hänvisar till källor på Internet. Då en källa finns som PDF-dokument på en hemsida är det dokument som finns i elektronisk form identiskt med det som finns på papper varför det inte finns någon orsak att hänvisa till hemsidans adress i noten varje gång. Här är samma förfarande som gäller för källor i allmänhet att föredra. Bilda en informativ förkortning av källan som anges i noten. Endast i sådana fall där källan endast finns på en hemsida i html-format måste man uppge hemsidans adress i källförteckningen tillsammans med det datum då man senast granskat källan. I noten är det också i dessa fall bäst att endast ange källan genom en förkortning. 16 Se Timonen 1998 s. 136 ff. där de olika sätten förklaras åskådligt. I denna framställning används ett sätt som är kort och informativt: Släktnamnet (vid officialtryck lämplig förkortning) och årtalet för utgivningen anger att det är fråga om ett separat verk. På motsvarande sätt hänvisar man till en tidskriftsartikel eller artikel i ett samlingsverk (t.ex. Nybergh JFT 2005 s ). På detta sätt ser läsaren genast vilkendera publikationsformen det är fråga om utan att se i källförteckningen. 17 I praktiken sker ingen formell betygssättning genom beslut i fakultetsrådet utan handledaren tar kontakt och ger arbetet tillbaka för en upparbetning. 11

17 4.4 Språkbruk I bland är språket i studenters skriftliga arbeten invecklat och svårfattligt. Detta är inte alls eftersträvansvärt när man skriver rättsvetenskaplig text. Ordspråket 'det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta' säger det väsentliga. En provläsning med en studiekamrat eller någon närstående person kan hjälpa en att höja textens nivå. I samband med språkstudierna ges kommentarer om korrekt språkbruk. Språket skall till sin stil vara neutral sakprosa och man skall sträva efter en lättfattlig framställning. I synnerhet skall man undvika att direkt översätta källor till svenska. Källor som finns på ett annat språk måste man skriva om till flytande svenska. Innan skrivarbetet inleds är det nyttigt att skaffa "Skrivregler", utgivna av 18 nämnden för svensk språkvård (det finns en ny upplaga år 2000). Där finns bl.a. regler för kommatering och användning av stor respektive liten bokstav. Det finns också rent språkliga råd i SLAF. Man har numera genom universitetets datorer tillgång till många språkliga databaser såsom MOT, se adressen: Utöver dessa databaser kan de sökrobotar (Google mm.) som finns tillgängliga via Internet användas för att finna språkligt gångbara uttryck och begrepp. Man kan lätt utveckla goda granskningsrutiner. Till dessa hör att åtminstone använda sig av textbehandlingsprogrammets språkgranskningsfunktion innan arbetet lämnas in. Ett bristfälligt eller direkt felaktigt språk kan försvåra eller förhindra en riktig uppfattning av författarens tankar och inverkar då sänkande på betyget. Slutligen utgör maturitetsskrivning på svenska ett bevis på att studeranden fullständigt behärskar det svenska språket. Motsvarande gäller maturitetsskrivning på finska för finskspråkiga. 4.5 Den yttre utformningen De skriftliga arbetena skall vara prydliga och snygga till det yttre. Med detta avses det resultat som uppnås med normala skrivare till datorer. Det skall finnas ett titelblad som t.ex. kan utformas såsom titelbladet till denna framställning. De olika delarna av arbetet skall placeras i följande ordning: 1) Titelblad 2) 19 Sammandrag (endast i avhandlingar) 3) Innehållsförteckning 4) Förkortningar 5) Källor 6) Texten 18 Svenska språknämnden bytte namn till Språkrådet den 1 juli Se Studiehandboken Luku I, OTM-tutkielma. I denna text har marginal- och radavståndsstandarderna inte använts för att spara på papper. I övrigt är utformningen av texten uppgjord för att fungera som exempel. 12

18 7) Bilagor (tabeller, rättsfallsregister, standardavtal osv.). Rättsfallsanalyser, seminariearbeten och uppsatser skall vara hopnitade (en nit i övre vänstra hörnet) och avhandlingen skall vara nitad längs med ryggen samt dessutom limmad med ett ryggband. I vissa fall godkänner lärare att seminariearbeten levereras i elektroniskt format och då är PDF-formatet det bästa även om textbehandlingsprogrammens format också godkänns. I varje fall förutsätts att läraren uttryckligen godkänner detta distributionssätt. 4.6 Längd Rättsfallsanalyser, seminariearbeten och övningsuppsatser skall omfatta minst det sidantal som handledaren har angett (vanligtvis sidor) medan avhandlingen skall vara sidor lång. För avhandlingen bestäms vidare i studiehandboken att sidorna skall vara A 4 pappersstorlek, fonten 12 punkter Times New Roman eller motsvarande (dvs. proportionerlig font = i praktiken annan font än courir = skrivmaskinstyper där alla tecken tar lika mycket plats på papperet), radavståndet 1,5, vänster marginal 3 cm och de övriga marginalerna 2,5 cm, dvs. 20 höger-, över- och undermarginal. Fastän dessa tekniska krav inte gäller övriga skriftliga arbeten finns det ingen orsak att märkbart avvika från dem. I alla fall får man inte manipulera den yttre utformningen så att bedömningen av längden blir svår eller så att läsbarheten blir lidande. Särskilt vid nyttjande av proportionerliga fonter måste man fästa uppmärksamhet vid att inte pressa in alltför mycket text per sida. En allmän tumregel är att en rad skall innehålla tecken inklusive mellanslag för att den skall vara läsbar. Härvid skall punktstorleken på fonten vara 12. Avstavningen skall vara påkopplad och den högra marginalen skall vara jämn. Typografiska finheter såsom att fontstorleken i noter och indragna stycken är mindre är givetvis tillåtna, eftersom de inte i någon betydande grad inverkar på sidantalet. 5 BEDÖMNING För bedömningen av de mindre skriftliga arbetena gäller det som anges separat för dem i studiehandboken eller i samband med den kurs det är fråga om. För övningsseminarierna gäller fakultetsrådets beslut , bilaga A (se bilaga II nedan). De bestämmelser som finns angående bedömningen av avhandlingen gäller förfarandet. Dessutom finns fakultetsrådets beslut , bilaga A med rubriken Typiska drag för juris magistersavhandlingars betyg (se bilaga III nedan). Kontentan av dessa handlingar är att man vid bedömningen fäster speciell uppmärksamhet vid huruvida användningen av källorna är mångsi- 20 Se Studiehandboken Luku I, OTM-tutkielma. 13

19 dig och kritisk samt huruvida framställningssättet är självständigt och kritiskt. Detta framkommer t.ex. av om författaren kunnat jämföra olika författares åsikter och själv kunnat ta ställning till dessa på ett moget sätt. Både arbetets innehåll och utformning påverkar bedömningen. 21 Även om ett arbete till sitt innehåll är av hög klass inverkar det nedsättande på betyget om det tekniska utförandet är störande vid läsningen. 21 Se även Studiehandboken, OTM-tutkielma. 14

20 MELLANRAPPORTERING: HANDLEDNING FÖR SKRIVANDET BILAGA I Frågor som uppkommer vid skrivandet och som måste klargöras innan arbetet inleds och behandlas under mellanrapporteringen Meningen med mellanrapporteringen är att säkerställa att deltagarna kommer i gång med sitt seminarie-/avhandlingsarbete. Det ganska vanligt att en del har "startsvårigheter". Även om man inte har sådana svårigheter finns det också en risk för att det sker energispillan genom att arbetsinsatsen inte görs med eftertanke. Mellanrapproteringens uppgift är därför att hjälpa alla deltagare på traven. Det är dock bäst att genast påpeka att det hårda arbetet skall utföras av författaren. Lärarens och de övriga deltagarnas roll är endast att bidra med uppbyggande kritik. För att mellanrapporteringen skall fylla sin funktion krävs vissa saker av det papper som skall presenteras. Seminariet går ut på att deltagarna skall presentera sin forskningsplan. Detta låter ambitiöst men man skall faktiskt ta skrivuppgifterna som ett forskningsarbete även om det är ett lärdomsprov. Detta betyder att författaren övar sig och håller på att lära sig i vetenskapligt skrivande. Det finns sällan särskilt mycket att säga om endast en disposition. Därför skall man göra upp en forskningsplan där man satt till pappers svar på de frågor som nämns nedan i punkterna 1 5. Det är fråga om de arbetsskeden som skall gås igenom. Se också angående denna fråga Timonen, Pekka: Johdatus lainopin metodiin ja lainopilliseen kirjoittamiseen 5 kap. och särskilt avsnitt ) Preciserad frågeställning Vilken eller vilka frågor avser författaren att söka svar på? Har han eventuellt någon eller några "hypoteser"? Detta är väsentligt med hänsyn till arbetets kvalitet. En god frågeställning underlättar skapandet av den enhet den "röda tråd" som åtminstone avhandlingens bedömare uppfattar som ett mycket viktigt kriterium för en god avhandling. Varför upplever författaren denna frågeställning som (teoretiskt och/eller praktiskt) meningsfull? Har författaren några särskilda värdemässiga utgångspunkter eller mål (förutom att bli färdig) med sitt arbete? 2) Temats avgränsning Förhållandet till frågeställningen 3) Material Hurdant rättskällematerial (nationellt och internationellt) har författaren påträffat och vad hoppas författaren ytterligare finna (allmänt om litteratur, förarbeten, praxis etc. angående frågan)? Vad för eventuella andra typer av material (intervjuer, kartläggning av avtalspraxis m.m.) avser författaren att använda? Hur avser författaren att använda materialet? 4) Särskilda problem Om det för författaren har dykt upp några särskilda problem gällande innehållet i avhandlingen eller metoden finns det möjlighet att precisera dem för att vid handledningsseminarietillfället kunna behandla dem. 5) Utkast till disposition med motiveringar

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

SKRIVRÅD OM HUR MAN SKRIVER JURIDIK

SKRIVRÅD OM HUR MAN SKRIVER JURIDIK C:\Nybergh\Undervisning\Skrivråd-2009.wpd 12.5.2010 SKRIVRÅD OM HUR MAN SKRIVER JURIDIK Särskilt i studier inom privaträtten Juris magistersavhandling / Övningsseminariearbete i obligationsrätt för professor

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: KN - Seminarium VT 2006 Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: http://www.abo.fi/~mwalden/exfortsemi06.html Kort om kursen Mål: Öva muntlig och skriftlig framställning

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT Kompletterande instruktion för PM

UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT Kompletterande instruktion för PM UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT 2014 Kompletterande instruktion för PM 1 2 1 Allmänt I kurslitteraturen ingår boken Att skriva juridik och de instruktioner

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Juridiska källor. Anna Wiberg 2014-11-04

Juridiska källor. Anna Wiberg 2014-11-04 Juridiska källor Anna Wiberg 2014-11-04 Identifiera juridikens olika dokumenttyper i den svenska lagstiftningsprocessen och hur de förhåller sig till varandra och refererar till varandra. Vilka källor

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten. Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Rapportskrivning Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Innehållsförteckning 1. Markera alla huvudrubriker en i taget (Ctrl) och klicka på Rubrik 1, som finns uppe i menyraden.

Läs mer

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser s råd och tips om: Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser TEXT ÄR MER ÄN ORD Innehåll Språk Form Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Tankereda är A och O! VETENSKAPLIGHET Förhållningssättet

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man

- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man - att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man behöver skriva kort. Tankegången blir ofta mer precis och

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

Plagiatpolicy för den medicinska fakulteten

Plagiatpolicy för den medicinska fakulteten UMEÅ UNIVERSITET Medicinska fakulteten Grundutbildningsrådet 901 87 Umeå Fastställd vid sammanträdet 2004-10-11 Plagiatpolicy för den medicinska fakulteten Nedan följer medicinska fakultetens policy vid

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

FORMALIA EXAMENSARBETE

FORMALIA EXAMENSARBETE FORMALIA EXAMENSARBETE - FÖR UTBILDNINGAR VID NORRLANDS YRKESHÖGSKOLA Skolgatan 52 903 27 Umeå Tel: 090-77 86 00 www.nyhs.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KÄLLHÄNVISNING/FOTNOTER... 3 2. KÄLLFÖRTECKNING... 3

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Datum Vår referens Sida Dnr: /9.72 1(5)

Datum Vår referens Sida Dnr: /9.72 1(5) KRAVSPECIFIKATION bilaga 1 Datum Vår referens Sida 2010-04-27 Dnr: 10-4333/9.72 1(5) Administrativa avdelningen Kravspecifikation webbaserad rättsdatabastjänst PTS har i sin verksamhet behov av en rättsdatabastjänst

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Titel. Äter vargar barn?

Titel. Äter vargar barn? Fredrika Titel Undertitel Äter vargar barn? En fältstudie Ta bort denna ruta ur ditt dokument! Den finns bara med som en vägledning och skall inte finnas i det färdiga dokumentet. Gymnasiearbete vt 2014

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Förarbete forskningsprocessen Förarbetet bör vara helt avklarat

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertitel ska ej upprepa vad som sägs i huvudtiteln. Högst två rader Namn/klass

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Social-, hälso- och idrottsområdet Närvårdarutbildningen ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Arbete i... Hösten 2012 Namn: Grupp: INNEHÅLL 1 INLEDNING 1 2 HANDLEDNING 1 3 TEXTENS UTFORMNING 2 3.1 Teckensnitt,

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt. Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp. Betygskriterier VT13

Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp. Betygskriterier VT13 Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp Betygskriterier VT13 2 (6) Beslut Dessa betygskriterier är fastställda av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2013-01-15. Betygskriterierna

Läs mer

När man använder någon annans text

När man använder någon annans text Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar

Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar Universitetsbiblioteket Oxfordsystemet Instruktioner för fotnoter och källförteckningar Fotnoter Inom rättsvetenskapen används vanligtvis det s.k. Oxfordsystemet, dvs. det system med fotnoter längst ner

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

TITEL -ev.undertitel-

TITEL -ev.undertitel- Teknikum Klass Projektarbetet VT-XX TITEL -ev.undertitel- ÅÅMMDD Namn: Handledare: SAMMANFATTNING (ABSTRACT) Här sammanfattar du hela arbetet (gärna på engelska). Syftet med sammanfattningen är att snabbt

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3,

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2014 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 2014-09-03 1. INTRODUKTION onsdag 3 september kl. 13-15 i sal 300. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Lathund för skrivuppgifter

Lathund för skrivuppgifter Med hjälp av sidhuvud eller sidfot visar du vem som producerat arbetet. Välj infoga och sidhuvud eller sidfot och skriv dina uppgifter, som i exemplet ovan. Lathund för skrivuppgifter Rubriken är kortfattad

Läs mer

Lathund i informationssökning

Lathund i informationssökning Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2015 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1. INTRODUKTION tisdag 20 januari kl. 13-15 i sal 328. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Godkända av den akademiska kommittén vid Högskolan för elektroteknik den 19.9.2011.

Godkända av den akademiska kommittén vid Högskolan för elektroteknik den 19.9.2011. Bilaga 8 1 (5) INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING Anvisningar för bedömning av kandidatarbetet Godkända av den akademiska kommittén vid Högskolan för elektroteknik den 19.9.2011. Dessa anvisningar har två uppgifter.

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9. Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete

UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9. Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9 Ärende Sökande Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete A och B Givet 15.6.2010 Sammanfattning Upphovsrättsliga frågor gällande ett plagiatdetektionsprogram som

Läs mer

Datavetenskap. Opponent(er): Niclas Hanold. Samiar Saldjoghi. Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark. Joakim De Jong. Definition och Implementering av

Datavetenskap. Opponent(er): Niclas Hanold. Samiar Saldjoghi. Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark. Joakim De Jong. Definition och Implementering av Datavetenskap Opponent(er): Niclas Hanold Samiar Saldjoghi Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark Joakim De Jong Definition och Implementering av Säkerhetsevaluering Oppositionsrapport, C/D-nivå 2009:xx

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Försättsblad Försättsbladet ska motsvara framsidan på en vetenskaplig uppsats eller ett bokomslag. Många gånger har de olika lärosätena (högskolan och universitet)

Läs mer

Harvardmetoden. en liten lathund

Harvardmetoden. en liten lathund Harvardmetoden en liten lathund Thomas Rosén och Christina Grundström Industriell marknadsföring Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Version 2010-08-25 Innehåll

Läs mer

Snabbguide till Karnov & Lexino

Snabbguide till Karnov & Lexino Snabbguide till Karnov & Lexino 1. Logga in / 2. Gå till INNEHÅLLSSFÖRTECKNING 1. Logga in 5. Min sida 2. Gå till 6. Innehåll 4. Dokumenten 7. Lagförkortningar 3. Sökning 8. Support och hjälp SNABBGUIDE

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014 Inledning

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Instruktioner och skrivregler för manuskript insända för publicering i Militärhistorisk tidskrift

Instruktioner och skrivregler för manuskript insända för publicering i Militärhistorisk tidskrift Instruktioner och skrivregler för manuskript insända för publicering i Militärhistorisk tidskrift 2016-08-24 Insändande av manuskript och omfattning Manuskript till Militärhistorisk tidskrift insänds som

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer