ÅRGÅNG 23. TEMA: Idrottens etiska utmaningar. Arne Ljungqvist om kampen mot dopning Bör kvinnor elitidrotta? VM-special: Ny fotbollsforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 2014 ÅRGÅNG 23. TEMA: Idrottens etiska utmaningar. Arne Ljungqvist om kampen mot dopning Bör kvinnor elitidrotta? VM-special: Ny fotbollsforskning"

Transkript

1 ÅRGÅNG 23 TEMA: Idrottens etiska utmaningar Arne Ljungqvist om kampen mot dopning Bör kvinnor elitidrotta? VM-special: Ny fotbollsforskning om fel fot

2 TEMA: IDROTTENS ETISKA UTMANINGAR INNEHÅLL nr 2/ Ledare Per Nilsson 4 Kort om idrottsforskning 6 VM ökar skaderisken Martin Hägglund 10 Dominera med fel fot Marius Sommer 14 Idrotten behöver bättre skydd för tv-rättigheter Johan Lindholm 18 Idrotten har många etiska utmaningar Johan Pihlblad 20 Fusk med ekonomin är vanligt tror kassörerna Johan Pihlblad 22 Fortsatt kamp mot fusket Arne Ljungqvist 27 Inkilningar hotar idrottens trovärdighet Olof Unogård och Karin Redelius 32 Är elitidrott skadligt för kvinnor? Angelica Lindén Hirschberg 38 Lagläkarens många dilemman Mats Börjesson och Jón Karlsson Ansvarig utgivare Per Nilsson Chefredaktör Christine Dartsch Redaktör Johan Pihlblad Adress Centrum för idrottsforskning Box Stockholm Tel Hemsida CIF på Prenumerationspris Helår med fyra nummer kostar 200 kr. Beställs på hemsidan. Pg-konto Prenumerationsärenden Marie Broholmer Grafisk form och produktion Tomas Transten Grafiska Huset AB Tel Tryckeri TMG Tabergs ISSN-nr Utgivningsplan 2014 Nr 1 mars Nr 2 juni Nr 3 september Nr 4 december Debatt Debattartiklar skickas till: 43 Ny förening vill utveckla idrottens fystester Johan Pihlblad 44 Ledarutbildning för de redan invigda Jane Meckbach och Lena Larsson ÅRGÅNG 23 TEMA: Idrottens etiska utmaningar Arne Ljungqvist om kampen mot dopning Bör kvinnor elitidrotta? VM-special: Ny fotbollsforskning om fel fot Domare med arbetsverktyg. Foto: Nils Jakobsson, Bildbyrån 2 svensk idrottsforskning 2/2014

3 Ledare Blunda inte för etiska utmaningar T y d l i g a regler om vad som är rätt och fel är grundläggande för idrotten. Den norske filosofen Sigmund Loland menar att varje idrott har både skrivna och oskrivna regler som måste respekteras, annars förlorar idrotten sin mening. Om Brasiliens stjärnor under det nu pågående VM plötsligt skulle börja kasta bollen till varandra på planen skulle självklart domaren, publiken och spelarna reagera. Det skulle helt enkelt inte längre vara fotboll. Att bryta mot idrottens regler är alltså med Lolands resonemang inte bara ett regelbrott, utan också ett hot mot idrottens idé och grundfundament. Senare decenniers globalisering och kommersialisering har ställt idrotten inför fler och delvis nya etiska utmaningar. Misstankar om korrupta funktionärer, dopning och uppgjorda matcher visar att Sverige och Norden inte är förskonande. Så kallad matchfixning är ett växande hot mot idrotten. Det menar idrottsforskare, myndigheter och idrottsrörelsen själv. Enligt Jens Sejer Andersen vid Idrottens analysinstitut i Danmark har matchfixning flera likheter med dopning. Men det finns också principiella skillnader. Syftet med att dopa sig är att höja sin prestationsförmåga. Drivkraften i matchfixning är att underprestera. Båda dessa regelbrott urholkar flera av idrottens fundament att idrotten ska vara oförutsägbar och avgöras av de tävlandes prestationer och dagsform. Fall av dopning och matchfixning får stora rubriker. Men det finns fler etiska utmaningar. I det här numret skriver Angelica Lindén Hirschberg om allvarliga problem som rör vikt och energibrist inom kvinnlig elitidrott. Vidare berättar forskarna och tillika lagläkarna Mats Börjesson och Jón Karlsson om de dilemman som en lagläkare ställs inför när det handlar om att värna spelarens hälsa i en värld där målet är att vinna och prestera. Olof Unogård och Karin Redelius skriver också om förekomsten av förnedrande nollningar eller inkilningar inom idrotten. Det finns inga färdiga lösningar på idrottens etiska utmaningar. Vi har alla ett ansvar, som forskare, ledare, föräldrar eller utövare. Men precis som utredaren Johan R Norberg konstaterar när han sammanfattar CIF:s färska regeringsrapport så ska vi inte tveka inför de etiska utmaningar vi ställs inför. Det är alltid bättre att erkänna att svåra frågor ibland saknar enkla lösningar, men att vi tar problemen på allvar och att vi vill göra något åt dem. Till sist. Eftersom VM i Brasilien är i full gång bjuder vi även på färsk fotbollsforskning. Kanske får den dig att träna din sämre fot lite extra under semestern. Trevlig läsning och ha en skön sommar! Per Nilsson Ordförande Centrum för idrottsforskning 2/2014 svensk idrottsforskning 3

4 IDROTT&KUNSKAP Den där blir aldrig någonting Uttagningar och selektioner utgör en ofta omdiskuterad del av ungdomsidrotten. Enligt PG Fahlström, doktor i idrottspedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö, sker de ofta på vaga grunder och baseras ofta på begrepp som fingertoppskänsla. Vi måste vara försiktiga med att säga saker som: Den där blir aldrig någonting. Om vi tittar på vår största sport fotbollen så är det faktiskt bara Rasmus Elm, Kim Källström och Sebastian Larsson i dagens landslag som varit med hela vägen ända sedan de första pojklandslagsåren. Är det möjligt att förena ungdomssatsningar mot elit med ett idrottande på barns villkor? Svaret på den frågan är ja, så länge som man inte låter sig styras av ett kortsiktigt resultattänk, säger PG Fahlström. När det gäller den så ofta polariserade debatten om tidig specialisering kontra en tidig diversifiering det vill säga utövande av flera idrotter i unga år så förespråkar PG Fahlström en mer nyanserad bild. Det finns idrotter, som exempelvis gymnastik, vissa estetiska idrotter och bordtennis där det faktiskt är en fördel att specialisera sig tidigt. Där finns också andra som befinner sig i ett mellanläge och de där det fungerar att specialisera sig senare. PG Fahlström har själv i egna studier kunnat visa att det finns olika vägar att nå idrottseliten. Vissa väljer sin idrott tidigt medan andra testar sig fram innan de gör sitt slutgiltiga val. PG Fahlström, Linnéuniversitetet. Kim Källström, Rasmus Elm och Sebastian Larsson är de enda spelarna i landslaget som gått hela vägen från pojklandslaget. Svenska ungdomar har blivit klenare Det generella mönstret är tydligt: svenska barn och ungdomars konditions- och styrkevärden har blivit sämre. Det visar forskningsprojektet LIV 2014 vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Ett projekt där det svenska folkets motionsoch hälsovanor kartläggs. Alarmerande ur folkhälsosynpunkt, naturligtvis. Men vad har denna utveckling då att göra med den organiserade tävlingsidrotten? Konsekvensen av de här försämrade resultaten blir att den breda rekryteringsgrunden för svensk tävlingsidrott tunnas ut. Har vi som mål att ha så många duktiga elitidrottare på seniornivå som möjligt, ja då måste de förberedas fysiskt för att kunna träna två pass om dagen 52 veckor om året då de är i 16-årsåldern. Men den allmänna utvecklingen i samhället med en allt fysiskt inaktivare livsstil innebär att många ungdomar inte är fysiskt förberedda för tävlingsidrottens krav och det leder förstås till ett ökat talangtapp och en ökad risk för skador, säger Örjan Ekblom, doktor i fysiologi vid GIH. Örjan Ekblom, GIH. 4 svensk idrottsforskning 2/2014

5 Kort om idrottsforskning Nobbade Hellner Talangscouting kan vara en svår konst. Det är ont om tillförlitliga kristallkulor där det visas vilka som blir morgondagens idrottsstjärnor. En som är smärtsamt medveten om detta faktum är Henrik Gustafsson, idrottspsykologisk rådgivare och doktor i idrottspsykologi vid Karlstad universitet. Ja, jag erkänner, jag nobbade Marcus Hellner då jag satt med i en uttagningskommitté till längdskidåkningens riksidrottsgymnasier. Nu är Henrik Gustafsson långt ifrån ensam om att ha gjort liknande felbedömningar. Det räcker med att konstatera att varken Zlatan Ibrahimovic eller Henrik Larsson togs ut till de svenska pojklandslagen. Att få allt fler svenska idrottare att fortsätta sträva är, menar Henrik Gustafsson, av avgörande betydelse. Så många som möjligt, så länge som möjligt, så mycket som möjligt lyder hans paroll. Men kan det finnas en risk att det ibland blir för mycket? Svaret är att något sådant samband kunde åtminstone inte noteras då han själv tillsammans med forskarkollegor analyserade kopplingen mellan utmattning och träningsmängd hos drygt elever från våra riksidrottsgymnasier. Den alldeles övervägande majoriteten visade sig tvärtom må alldeles utmärkt. Något som för övrigt även visade sig vara fallet då välmåendet hos ungdomsspelare på svenska fotbollsakademier undersöktes av Johan Fallby och kollegor vid Högskolan i Halmstad. För att en elitförberedande verksamhet ska vara hälsosam i det långa loppet finns vissa nyckelfaktorer, betonar Henrik Gustafsson. Han pekar bland annat på vikten av självbestämmande, att unga idrottare ges möjligheter att påverka sin träningsvardag. Han rekommenderar också att man inom ungdomsidrotten jobbar med uppgiftsinriktade mål där de aktiva jämför sina prestationer med sig själva snarare än med de man tävlar emot. I grund och botten är det egentligen ganska enkelt. Något är kul. Man gör det ofta. Man blir bättre, hälsar Henrik Gustafsson. Henrik Gustafsson, Karlstad universitet. Marcus Hellner åker mot guldet i 4x10 km vid årets OS i Sotji. 2/2014 svensk idrottsforskning 5

6 VM ökar skaderisken Colombias Falcao är skadad och missar VM. Samma öde drabbade flera stjärnor redan före avresan till Brasilien. En hög skaderisk i mästerskap innebär sannolikt att fler får åka hem innan turneringen är över. Det visar 13 års erfarenhet av skadestudier inom europeisk toppfotboll. Martin Hägglund Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Medförfattare: Jan Ekstrand Linköpings universitet Karolina Kristenson Linköpings universitet Matilda Lundblad Göteborgs universitet Håkan Bengtsson Football Research Group Mariann Gajhede Football Research Group Anna Nordström Umeå universitet Jón Karlsson Göteborgs universitet Henrik Magnusson Linköpings universitet Markus Waldén Linköpings universitet Samtliga tillhör Football Research Group, Linköping S e d a n år 2001 har 27 olika fotbollslag från tio professionella ligor i Europa deltagit i den så kallade UEFA Elite Club Injury Study (2). Det medicinska teamet i varje lag, oftast läkare och fysioterapeuter, rapporterar på månadsbasis in träningsoch matchtid för samtliga spelare i A-truppen samt information om de skador som har inträffat. För studien registreras de skador som skett i samband med träning eller match och som innebär att spelaren avbryter eller tvingas avstå från kommande träning eller match, så kallade frånvaroskador. Till dags dato har över skador registrerats under drygt en miljon tränings- och matchtimmar. Det är troligen världens största skadedatabas inom elitfotboll. Oförändrat antal skador I en uppföljning år 2012 fann vi att skaderisken bland europeiska topplag hade legat på en oförändrat hög nivå sedan 2001 (2). För enskilda skadetyper påvisades en minskning, exempelvis vissa ligamentskador (fotledsstukningar och ledbandsskador i knäet). De skadeförebyggande metoder som är vanliga i dag tycks vara framgångsrika mot just denna typ av skador. Däremot var frekvensen av muskelskador (bristningar, sträckningar) och svåra skador fortfarande hög och till synes opåverkad av traditionella skadeförebyggande åtgärder. I praktiken kan ett lag om 25 spelare räkna med cirka 50 frånvaroskador under en säsong, varav åtta svåra skador (frånvaro över fyra veckor). I genomsnitt är 14 procent av spelartruppen otillgänglig för matchspel på grund av skada. Högre skaderisk i mästerskap Vi har sedan 2004 även genomfört skaderegistrering i samband med EMslutspel (3,4). Ett slående resultat är att skaderisken är högre under ett landslagsmästerskap jämfört med klubbfotboll på elitnivå: skador per matchtimmar respektive skador per svensk idrottsforskning 2/2014

7 timmar. Vi ser även en ökad andel svåra skador under mästerskap för landslag, motsvarande cirka 25 procent av skadorna. I klubbfotboll är den siffran 15 procent. Tänkbara förklaringar till den höga skadebelastningen i stora mästerskap är att matcherna spelas med hög spelintensitet och att lagen spelar många viktiga matcher under kort tid med liten tid för återhämtning. Vissa spelare kommer också in i turneringen med mindre skador eller är uttröttade efter en tung matchperiod i avslutning av klubbsäsong. Utöver de direkt negativa konsekvenserna under själva mästerskapet medför allvarliga skador även att spelare riskerar att missa den viktiga uppbyggnadsperioden inför kommande spelsäsong med klubblaget. Fotledsskadorna minskar Fotledsskador utgjorde 13 procent av alla skador i europeiska toppklubbar år Distorsion (stukning) var den vanligaste skadetypen (68 procent av fotledsskadorna). Skadefrekvensen var 0,7 per timmar eller cirka 4-5 skador per lag och säsong, men med en årlig genomsnittlig minskning med 3 procent. En trolig förklaring till detta är en framgångsrik implementering av förebyggande åtgärder, framför allt när det gäller återfallsskador, med exempelvis balansplatta och stabiliserande tejpning. Tre av fyra stukningar i fotleden drabbade ligamenten på utsidan av foten medan endast 5 procent var så kallade syndesmosskador (gaffelsprängningar). Fyrtio procent av de matchrelaterade skadorna inträffade vid regelbrott, men mycket få av dem resulterade i gult eller rött kort (6 procent). Trots att besvär med så kallad impingement (inklämning) i fotleden har fått ökad uppmärksamhet på sistone var detta förhållandevis ovanligt (tre procent av fotledsskadorna). Inklämning i bakre delen av fotleden var tre gånger vanligare än främre. Med tanke på att främre impingement har fått epitetet fotbollsvrist var detta fynd något överraskande (5). Knäskador vanligast på match Skada på det inre sidoledbandet i knäet (MCL) är vanligt förekommande; ett lag kan förvänta sig två MCL-skador per säsong. Sjuttio procent av MCL-skadorna skedde i kontaktsituationer och det var nio gånger vanligare att skada sig på match jämfört med träning. Intressant nog har även risken för MCL-skador minskat under det senaste decenniet, med i genomsnitt sju procent per säsong. Tänkbara förklaringar är att förebyggande strategier har givit positiva resultat, att kontaktsituationer mellan spelare har minskat i samband med utvecklingen av ett mer tekniskt spel, eller att domare har blivit mer observanta och striktare i sina bedömningar av kontaktsituationer som kan leda till skador. Det tog i genomsnitt 23 dagar för en spelare att återgå till full träning och match. Här såg vi dock en stor spridning och den vanligaste återgångstiden var drygt två veckor. MCL-skador har i jämförelse med andra knäligamentskador FAKTA Sedan år 2001 har Football Research Group i Linköping bedrivit skadestudier inom elitfotboll i samarbete med Europeiska fotbollförbundet (Uefa) och nationella förbund och organisationer, t.ex. Svenska Fotbollförbundet och engelska Premier League (1). I ett temanummer om fotbollsmedicin i tidskriften British Journal of Sports Medicine i augusti 2013 presenterade gruppen flera studier från det pågående forskningsprojektet. Den här artikeln sammanfattar några av studierna och lärdomar som vi kan ta med oss under VM-slutspelet i Brasilien. Stora bilden: Stora förväntningar. Brasiliens fixstjärna Neymar ska leda laget till VM-guld på hemmaplan. Foto: Lee Smith, Action Images 2/2014 svensk idrottsforskning 7

8 FAKTA OM TOPP- FOTBOLLENS SKADOR Skaderisken i europeisk toppfotboll är oförändrad det senaste decenniet Samarbetet mellan det medicinska teamet, tränare och övriga ledarstaben är nyckeln till att minska skadorna. Skadebelastningen är förhöjd under stora landslagsmästerskap Hög spelintensitet, många viktiga matcher under kort tid samt att spelare är småskadade och trötta efter klubbsäsongen är tänkbara förklaringar. Färre stukningar i fot- och knäleder Beror möjligen på spridningen av effektiva skadeförebyggande metoder. Risken för muskel- och senskador är oförändrat hög. Ett lag med 25 spelare kan förvänta sig 50 skador under en säsong Cirka åtta spelare får en så svår skada att de riskerar att missa t.ex. ett VM. Tätt matchande ger ökad risk för muskelskador Under VM spelar lagen många matcher med hög intensitet under en kort period. Skaderisken ökar med matchernas betydelse Är sannolikt en delförklaring till att fler spelare skadar sig i stora lanslagsmästerskap. Lag som kan begränsa skadebelastningen har större chans att lyckas Ett synnerligen viktigt budskap inför ett VMslutspel. en kort återgångstid och kan därför räknas som en relativt beskedlig ledbandsskada i knäet (6). Stor risk för ny hälseneskada Hälseneskada är en vanlig överbelastningsskada, ett lag kan räkna med en skada varje säsong. Skadan utgörs främst av smärttillstånd i senan (tendinopati) (96 procent). Det är däremot mycket ovanligt att hälsenan går av. Vi registrerade endast nio så kallade rupturer på elva år (sju totala och två partiella). Men när den inträffar leder skadan till lång konvalescens från fotboll, i genomsnitt 5,5 månader. Hälseneskador var vanligare hos äldre spelare och inträffade särskilt frekvent under försäsongen. Tuff träning med hög intensitet och många pass efter ett uppehåll är en riskfaktor för många överbelastningsskador. Extra uppmärksamhet bör därför riktas mot hälseneskador under sådana intensiva perioder. Inte minst kan detta vara aktuellt inför uppladdningen till ett VM-slutspel. Frånvarotiden för de flesta hälseneskador var kort, i genomsnitt tio dagar, men återfallsfrekvensen var mycket hög (27 procent). Särskilt de spelare som var borta från fotboll mindre än tio dagar hade en stor risk för senare återfall, varför ett viktigt budskap är att säkerställa en fullgod rehabilitering innan återgång i spel (7). Hög skaderisk efter hjärnskakning Idrottsrelaterade hjärnskakningar är vanliga i kontaktsporter. Trots det finns i dag begränsad kunskap om både korttidsoch långtidseffekter av hjärnskakningar, samt om när spelare kan återgå till spel utan risk för nya skador. Under perioden drabbades 66 spelare av hjärnskakningar och spelare av andra typer av skador. Spelare med hjärnskakning gavs i genomsnitt tio dagars återhämtning innan återgång i spel. Vi analyserade risken för nya skador till följd av hjärnskakningen utifrån tre olika tidsintervall: 0-3 månader, 3-6 månader samt 6-12 månader efter hjärnskakning. En hjärnskakning ledde till en succesivt ökad risk under det följande året. Kulmen nåddes mellan 6-12 månader efter hjärnskakningen med fyra gånger ökad risk för en ny skada. Resultaten tyder på att riktlinjerna för handläggning av hjärnskakningar inom fotbollen behöver ses över. Man behöver även överväga möjligheterna att införa försäsongstester för att kunna utvärdera neurologiska och kognitiva nedsättningar, för att bättre kunna bedöma när spelare kan återgå till matchspel utan förhöjd skaderisk (8). Låg skaderisk för nya spelare Att komma som ung, ny och oetablerad spelare i ett lag skulle kunna medföra en ökad skaderisk på grund av ökade belastningskrav, anpassning till nya träningsmetoder, psykosocial omställning och så vidare. Vi studerade därför hur skaderisken varierar med ålder, spelposition och spelaretablering i truppen. Det visade sig, tvärtemot vår hypotes, att nya spelare i laget hade en lägre generell skaderisk än etablerade spelare, sannolikt på grund av ett mindre frekvent matchande. Däremot såg vi en högre risk för stressfrakturer bland unga oetablerade spelare, vilket är oroväckande och skulle kunna tyda på att de i högre grad inte lyssnar på kroppens varningssignaler och vilar i vid symtom, exempelvis på grund av oro att inte bli uttagen till match. Skaderisken steg överlag med ökande ålder, åtminstone fram till 30 år. Intressant nog planade riskökningen ut bland de allra äldsta spelarna, vilket kan bero på att dessa spelare har egenskaper, friskfaktorer, som gjort att de kunnat spela så länge på denna höga nivå. Slutligen fann vi att målvakter hade lägre skaderisk än utespelare, men vi fann ingen skillnad i skaderisk mellan olika utespelarpositioner (9). Fler skador med tätt spelschema Möjliga negativa effekter av tätt matchande har uppmärksammats flitigt inom elitfotbollen, vilket blir extra tydligt under ett VM-slutspel. Vi studerade därför hur spelschemat påverkar ett lags matchprestation samt skaderisk. När det gäller prestation fann vi inget samband mellan hur tätt ett lag spelade sina matcher och hur laget presterade i dessa matcher (andel vinster). Mönstret upprepade sig när vi studerade återhämt- 8 svensk idrottsforskning 2/2014

9 ningstid inför enskilda matcher såväl som över perioder då lagen spelade flera matcher under kort tid. Ett slående fynd var däremot att lagen drabbades av fler skador, och då framför allt muskelskador, när de spelade många matcher under en kort period och då lagens återhämtning inför enskilda matcher var otillräcklig. Det tycks alltså som om lagen kan hantera perioder av tätt matchande utifrån ett prestationsperspektiv, eventuellt genom att rotera spelare mellan matcher, men att tätt matchande leder till en ökad skaderisk (10). Fler skador i viktiga matcher Vi har även studerat hur skaderisken varierar utifrån följande matchsituationer: resultat (vinst, oavgjort eller förlust), spelplats (hemma- eller bortaplan) samt i vilken tävling matcherna ingick (seriespel, nationella cuper, Champions League eller Europa League). Ett samband sågs mellan skador och matchresultat, då fler skador inträffade under de matcher som lagen förlorade eller spelade oavgjort jämfört med då lagen vann. När det gäller spelplats och matchtyp var skaderisken något ökad vid spel på hemmaplan och skador var vanligare i inhemska cupmatcher jämfört med seriespel. Intressant nog planade riskökningen ut bland de allra äldsta spelarna. Avslutningsvis kunde vi även se att risken för skador med mer än en veckas frånvaro ökade med matchernas betydelse, och skador var vanligare i Champions Leaguematcher jämfört med seriematcher (11). Få skador ger framgång För att underlätta att nå ut med budskapet om skadeförebyggande arbete inom elitfotbollen är en väg att studera ett eventuellt samband mellan skador och framgång. För att undersöka detta följde vi hur lagen presterat sportsligt varje säsong. Vi undersökte slutplacering i ligan, genomsnittligt antal poäng per match samt avancemang i internationella cuper (Champions League och Europa League). Vi jämförde sedan detta mot lagets skadebelastning under den aktuella säsongen, genom skadefrekvensen, skadornas svårighetsgrad samt andelen spelare som var tillgängliga på matcher. Vår hypotes var att om klubben haft en mer gynnsam skadesituation, med färre skador och mindre skadefrånvaro, skulle detta avspegla sig i en bättre prestation, vilket våra resultat även tydligt visade. Det fanns ett samband mellan låg skadebelastning och en god sportslig prestation i seriespel och i internationella cuper, vilket visar att en god medicinsk service med att förebygga skador och begränsa skadornas omfattning ger ökad chans till idrottslig framgång! Detta är ett viktigt budskap till professionella idrottsklubbar för att prioritera skadepreventivt arbete och stärka det medicinska teamets status (12). Bredare syn på skadeprevention Avslutningsvis kan vi konstatera att den totala skadebelastningen under det senaste decenniet i europeisk toppfotboll är oförändrad, detta trots ökad kunskap om skadeförebyggande åtgärder. En förklaring kan vara att de preventiva program som de medicinska teamen föreslår inte accepteras av tränare och därmed inte används. Dagens elittränare är inriktade på fotbollspecificitet och många av de befintliga skadepreventiva programmen är inte fotbollsspecifika, vare sig det gäller intensitet i utförande eller vävnadsbelastning. Det är möjligt att förebyggande program som i olika studier visat sig effektiva på ungdoms- och amatörnivå inte räcker till på elitnivå. Kanske är det också så att interventioner riktade mot spelarfaktorer är otillräckligt på elitnivå. Andra faktorer, såsom belastning på träningar och macher, balans mellan matcher och återhämtning, mentala faktorer och tränarnas ledarstil kan vara viktigare och behöver studeras ytterligare. Det ska poängteras att det senaste decenniets ökade intensitet och spelbelastning i europeisk toppfotboll kan bidra till en ökad skadebelastning. I viss mån kan det därför vara så att ett förbättrat skadepreventivt arbete har hållit skadefrekvensen i schack. Vi bör hur som helst försöka bredda vårt synsätt avseende skadeprevention på elitnivå (13). Referenser 1. Football Research Group. 16 april Ekstrand J, mfl. Br J Sports Med 2013;47: Waldén M, mfl. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 2007;15-9: Hägglund M, mfl. Br J Sports Med 2009;43: Waldén M, mfl. Br J Sports Med. 2013;47: Lundblad M, mfl. Br J Sports Med 2013;47: Gajhede Knudsen M, mfl. Br J Sports Med 2013;47: Nordström A, mfl. Br J Sports Med 2014; accepted. 9. Kristenson K, mfl. Am J Sports Med 2013;41: Bengtsson H, mfl. Br J Sports Med. 2013;47: Bengtsson H, mfl. Am J Sports Med 2013;41: Hägglund M, mfl. Br J Sports Med 2013;47: Ekstrand, J. Br J Sports Med 2013;47: Kontakt 2/2014 svensk idrottsforskning 9

10 Dominera med fel fot Många VM-spelare är påfallande enfotade. Men att effektivt behandla bollen med båda fötterna bör vara en fördel för alla fotbollspelare, oberoende nivå. En ny studie visar att fyra veckors enkel träning av den icke-dominanta foten ökar träffsäkerheten. Marius Sommer PhD Institutionen för psykologi Umeå universitet D e t finns i dag över 265 miljoner registrerade fotbollsspelare (1). Det är en siffra som ständigt ökar eftersom fler och fler kvinnor introduceras till sporten. Trots detta enorma intresse står mängden forskning med inriktning mot fotbollsprestationer inte i proportion till antalet aktiva spelare. Det gäller framför allt den kvantitativa forskningen, som undersöker effekterna av olika typer av träning för att förbättra fotbollsspecifika, tekniska färdigheter. Hittills har forskningen i första hand fokuserat på kvalitativa förklaringsmodeller av fotbollsfärdighet, coachning och taktik, biomekaniska undersökningar av fotbollssparkar, talangidentifiering och spelstrukturer. Även om sådan kunskap och erfarenhet säkerligen är viktigt för utvecklingen av sporten, finns det ett stort behov av fler vetenskapliga, processorienterade, kvantitativa studier för att utveckla och förfina vetenskapligt grundade träningsstrategier och modeller. En träningsstrategi som inte är vidare utforskad är kopplad till hur vi kan träna fotbollstekniska färdigheter med den icke-dominanta foten, och vilken effekt sådan träning har på prestationerna på fotbollsplanen. Asymmetrier i hjärna och kropp Lateralitet beskriver funktionella, anatomiska och strukturella sidoskillnader eller asymmetrier i hjärnan och kroppen. Det är inte alls överraskande att skillnader i lateral dominans (asymmetrisk användning av parade lemmar eller sinnesorgan) förekommer hos människor. De flesta av oss föredrar till exempel en hand och en fot över den andra för ett antal motoriska uppgifter. Därmed är utförandet också ofta mer effektivt i den dominanta sidan jämfört med den icke-dominanta sidan. Medan cirka 90 procent av befolkningen har en preferens för höger hand, uppvisar ungefär 70 procent en preferens för höger fot. Denna fördelning av fotpreferens reflekteras även inom fotbollen där ungefär 70 procent är högerfotade, 13 procent vänsterfotade och 17 procent tvåfotade (2,3). Blir mindre förutsägbar I idrotter där utövaren ställs direkt mot en eller flera motståndare, till exempel innebandy, fotboll, tennis och kampsporter, har de som framgångsrikt kan använda både vänster och höger fot eller hand för att generera komplexa motoriska handlingar vissa strategiska fördelar i jämförelse med sina mer lateraliserade motståndare (4). I fotboll har det till exempel en direkt effekt på flexibiliteten i val av finter, dribblingar, skott, mottag och passningar. På så sätt blir också en spelare med utvecklade färdigheter i båda fötterna mindre förutsägbar och ett större hot för motståndaren (5). Därmed blir spelaren också svårare att effektivt eliminera (6). I linje med detta tyder viss forskning på att de mest framgångsrika målskyttarna är de spelare som kan skjuta med båda fötterna (7). Trots dessa möjligheter visar undersökningar av fotdominans i verkliga spelsituationer, att även fotbollsspelare på elitnivå använder sin dominanta fot oftare och med större framgång än sin icke-dominanta fot (2,8). En fot dominerar Fotdominans i fotboll är ett relativt väl utforskat område (6, 9-11). Sammanfattningsvis uppvisar fotbollsspelare en mer 10 svensk idrottsforskning 2/2014

11 I dagens elitfotboll läggs inte mycket, om ens någon, tid på teknikspecifik träning av spelarens sämre fot. effektiv bollhantering med den dominanta foten samt en tydlig vilja att använda den för fasta situationer som frisparkar, hörnor och straffsparkar. Dominansen av en fot är något mindre tydlig när det gäller bollhanteringen under spel, till exempel för att passa och ta emot bollen. Det finns oftast också en skillnad i den koordination och kontroll som ligger till grund för sparkrörelsen, vilket i sin tur gör att spelaren skjuter hårdare med den dominanta foten. Det är rimligt att tänka sig att graden av asymmetrier i tekniska färdigheter ökar av mera träning hos utövare i idrotter där kraven på ett ensidigt användande av kroppen är hög. I en idrott som fotboll används oftast den dominanta foten i interaktion med bollen i mer än 70 procent av fallen (2). I dagens elitfotboll läggs inte mycket, om ens någon, tid på teknikspecifik träning av spelarens sämre fot. Teknikträning med fel fot I en studie av brasilianska fotbollsspelare i åldern år fann man att laterala asymmetrier reducerades, och i vissa fall eliminerades, som ett resultat av intensiv träning av den icke-dominanta foten (12). Även en positiv transfereffekt på prestationer i den bättre foten har påvisats efter extensiv träning av den sämre (13,14). Problemet med dessa träningsmodeller är att de kräver mycket tid och resurser. De kan också ta fokus från annat som kan vara av större vikt för en fotbollsspelare, som till exempel att ytterligare förfina färdigheter i den dominanta foten. Därför har jag med hjälp av en skottövning undersökt effekter av en relativt kort och mindre krävande teknikspecifik fotbollsträning med den icke-dominanta foten hos kvinnliga fotbollsspelare på elitnivå. Övningen fastställde spelarnas förmåga att placera bollen inom ett område av 1 x Real Madrids vänsterfotade mittfältare Angel di Maria gör en så kallad rabonaspark. I VM jagar argentinaren sin nations första guld sedan Foto: Jose Luis Cuesta, Bildbyrån STR 2/2014 svensk idrottsforskning 11

12 Figur 1. Skottövning med den icke-dominanta foten. 2,44 meter i ett standard 11-manna fotbollsmål. Varje spelare sköt 13 skott före respektive efter träningsperioden. De gjorda målen räknades samman, liksom antalet träffar i ramverket och antalet missar. För att kontrollera att inte deltagarna sköt lösare skott för att säkra en större grad av träffsäkerhet, var bollens hastighet tvungen att överstiga 50 km/h för att tas med i beräkningarna. Övningen var utformad för att i största möjliga grad spegla verkligheten, samtidig som den följde vetenskapliga krav på standardisering och replikerbarhet. Spelaren stod med ryggen vänt mot målet och instruerades att ta emot och lägga upp bollen för skott i en och samma rörelse, för att sedan skjuta mot mål (figur 1). Kvinnliga elitspelare I studien deltog 24 kvinnliga fotbollsspelare med en medelålder på 20,5 år. Spelarna tillhörde ett lag på elitnivå (damallsvenskan) och ett lag på sub-elitnivå (divison 1). De delades slumpmässigt in i två likvärdiga grupper, dock indelade med avseende på spelposition (back, forward, mittfältare) för att undvika ojämnlika grupper. Kontrollgruppen underhöll sina fotbollsfärdigheter genom vanlig schemalagd fotbollsträning under de fyra veckor som experimentet pågick. Interventionsgruppen genomförde en specialdesignad fotbollsspecifik träning med fokus på den icke-dominanta foten. Träningen ingick dock i deras ordinarie fotbollsträning. Således var den totala träningstiden lika för de två grupperna. Den underliggande tanken med träningsmodellen var att den skulle spegla en typ av träning som alla fotbollsspelare kan utföra själva, utan stora krav på utrustning, tid eller särskild tekniktränare eller liknande. Träningen ingick i den ordinarie schemalagda träningen och organiserades så att spelarna använde sin icke-dominanta fot i alla bollberöringar under uppvärmningen och under teknikspecifika övningar, såsom mottag, pass, dribbling och skott. Under de totalt tolv träningstillfällena, fördelat på tre tillfällen per vecka i fyra veckor, uppnådde spelarna i genomsnitt 200 bollberöringar med sin icke-dominanta fot per träningstillfälle. Det innebär ungefär beröringar totalt. VM:s kanske mest enfotade spelare. Arjen Robben visar att en gudabenådad vänsterfot räcker långt. Hade han varit ännu bättre om han tränat mer med sin icke-dominanta högra fot? Foto: Stanley Gontha, Pro Shots Klar förbättring Resultaten från studien visade på klara förbättrade prestationer för gruppen spelare som tränat sin icke-dominanta fot, i jämförelse med kontrollgruppen som fortsatte att träna fotboll som vanligt (figur 2). Interventionsgruppen uppvisar en signifikant ökning av antalet gjorda mål (1,8 mål per 13 försök), medan kontrollgruppen inte visar på någon förbättring. Interventionsgruppen uppvisar också signifikant fler gjorda mål (5,4 stycken) efter träningsperioden i jämförelse med kontrollgruppen (3,3 stycken). Antalet skott som Kontrollgrupp Grupp som tränat den icke-dominanta foten Figur 2. Figuren visar antal gjorda mål med den icke-dominanta foten för kontrollgruppen respektive interventionsgruppen. Resultatet mättes före och efter den fyra veckor långa träningsperioden. 12 svensk idrottsforskning 2/2014

13 träffar ribban eller stolpen minskade för interventionsgruppen och ökade för kontrollgruppen. Dessa ändringar var däremot inte statistisk signifikanta. Det var inte heller de marginella skillnaderna i antalet missar. Intressant för andra idrotter Resultaten från träningsstudien på kvinnliga elitfotbollspelare tyder på att träning med den icke-dominanta foten kan förbättra det motoriska utförandet, vilket leder till förbättrade och stabilare fotbollstekniska prestationer. Resultaten tyder vidare på att fotbollsspelare även på en mycket hög nivå kan ha stort utbyte av den här träningen. Således kan dessa resultat tolkas som att träningen inte behöver vara reserverad för noviser eller enbart unga spelare. Träning för den icke-dominanta foten Resultaten tyder på att fotbollsspelare även på en mycket hög nivå kan ha stort utbyte av den här träningen. bör också ses som ett värdefullt komplement till övrig traditionell, fysisk och fotbollsspecifik träning. Och som träning för spelare som skadat den dominanta foten. Resultaten kan även vara av stort intresse för andra idrotter där man interagerar med en eller flera moståndare. Även bättre med rätt fot Den uppenbara fördelen med att ha en startelva där alla spelare har likvärdiga tekniska färdigheter i båda fötterna undermineras av tankar om att träning av den icke-dominanta foten kommer göra att vi inte ytterligare kan påverka eller förfina expertisen eller spetskompetensen i den dominanta foten. Resonemanget grundar sig i uttrycket Jack of all trades, master of none (bra på mycket, men inte bäst i något). Den underliggande tanken är alltså att träning av den icke-dominanta foten sker på bekostnad av den dominanta. Dock visar flera studier även på en överföringseffekt mellan specifik träning av den icke-dominanta foten och färdigheter med den dominanta foten. Vidare har det visat sig att vänsterfotade fotbollsspelare kan ha en strategisk fördel jämfört med högerfotade spelare. Viss forskning visar att utfallet av vänsterfotade bollberöringar är svårare att förutsäga för motståndaren (15). Detta fenomen kan förmodligen relateras till det faktum att det finns 70 procent högerfotade och 13 procent vänsterfotade fotbollsspelare. En viktig fråga är hur man skaffar sig dessa fördelar och om de kan försvinna genom träning. En uppenbar teori är att spelare som möter många vänsterfotade spelare, till skillnad från högerfotade, bör utveckla överlägsna färdigheter i att förutspå vänsterfotade spelares rörelsemönster och vara sämre på att förutspå högerfotade, och vice versa. En annan teori är att spelare som är van att använda den icke-dominanta foten lättare kommer att kunna förutsäga den motståndare som använder sin icke-dominanta fot. Nya sätt att träna I jakten på medaljerna måste vi kanske erkänna att det klassiska sättet att träna på visserligen erbjuder möjligheter att göra gamla metoder något mer effektiva, men det ger inte möjligheten att ändra metoder och träningssätt för att effektivt utveckla specifika aspekter av individens prestationer. Om det faktisk förhåller sig så att träning med den icke-dominanta foten indirekt påverkar lagets prestation, bör man kanske tillämpa nya strategier även för yngre spelare. Framtida studier bör även undersöka hur tvåfothet utvecklas på längre sikt hos spelare som enbart bedriver vanlig fotbollsträning, jämfört med någon form av träning av den icke-dominanta foten, samt kvantifiera effekten av tvåfothet på lagprestation. När det är gjort kan vi avgöra om tvåfotade fotbollsspelare är något eftersträvansvärt, eller om specifik träning av den icke-dominanta foten är bortkastad tid. När du nu sätter dig i soffan för att titta på VM kan du göra din en egen observationsstudie. Forskningsresultaten som redovisas från studien har genomförts med stöd från Centrum för idrottsforskning, till vilka författaren riktar ett speciellt tack. Referenser 1. FIFA, mm/document/fifafacts/bcoffsurv/emaga_9384_10704.pdf 2. Carey, D. P. mfl. J Sport Sci : Carey, D. P. mfl. Cortex : Ilman, J. J New Sci : Schorer, J. mfl. J Sport Sci : Grouios, G. Psychol Bull : Starosta, W. mfl. J Sport Tour : Peters, M. Psychol Bull. 103: Kellis, E. mfl. J Sport Sci Med : Lees, A. M. Fl. J Sport Sci : Nunome, H. mfl. J Sport Sci : Teixeira, L. A. mfl. Laterality : Haalan, E. mfl. Scand J Med Sci Sport : Teixeira, L. A. mfl. Exp Brain Res : McMorris, T. mfl. Percept Motor Skill : Kontakt 2/2014 svensk idrottsforskning 13

14 Idrotten behöver bättre skydd för tv-rättigheter Försäljning av rättigheter att sända fotbolls-vm och andra idrottsevenemang är en viktig inkomstkälla för idrotten. Men vad är det man säljer och vad händer om någon sänder utan att först ha köpt sig den rätten? I Sverige är rättsläget oklart och arrangörerna behöver ett bättre skydd. Johan Lindholm Docent Juridiska institutionen och idrottshögskolan Umeå universitet D e t är uppenbart att idrotten har kommersialiserats alltmer, såväl utomlands som i Sverige. Till exempel konstaterar en av EU-domstolens generaladvokater att de stora lagen är inte rena sportklubbar i vilka man ägnar sig åt att spela fotboll, utan även veritabla marknadsplatser som, med syftet att spela professionell fotboll, bedriver förstklassig ekonomisk verksamhet. (1) Många av de rättsliga problem som uppstår inom idrotten hör samman med dess kommersialisering och i synnerhet den kommersiella exploateringen av den idrottsliga verksamheten (2). Den i särklass enskilt mest betydelsefulla faktorn bakom idrottens kommersialisering är tv-sändningar av idrottsevenemang. Handeln med medierättigheter är en omfattande ekonomisk verksamhet. Med medierättigheter avses i detta sammanhang rättigheter att via medierna återge hela eller delar av ett idrottsevenemang, framför allt via tv. Bara tv-rättigheterna till de högsta svenska ishockey- och fotbollsligorna inbringar mer än en halv miljard kronor varje år. Medierättigheter som inte finns? Men vad är det egentligen som säljs och köps? Möjligheten att ta betalt för rätten att återge ett idrottsevenemang förutsätter att det är möjligt att förhindra att sända evenemanget utan tillstånd. I viss utsträckning är det möjligt att försvåra sådan icke-auktoriserad återgivning genom att uppställa praktiska hinder, men ytterst är frågan om medierättigheternas existens en rättslig fråga. I utländsk rättspraxis framkommer framför allt tre typsituationer där frågan om medierättigheternas rättsliga existens ställs på sin spets (figur 1). 1. Ett icke-auktoriserat tv-bolag upptar ljud och bild från ett evenemang och återger det live. Arrangören försöker på rättslig väg förhindra tv-sändningen (3). 2. Ett icke-auktoriserat radiobolag tar del av en auktoriserad tv-sändning av ett evenemang och återger det live. Arrangören eller det auktoriserade tv-bolaget försöker på rättslig väg förhindra radiobolaget (4). 3. Ett idrottsförbund träffar avtal med ett tv-bolag om sändningsrättigheterna till tävlingarna mellan de idrottsföreningar som är medlemmar i förbundet. En av idrottsföreningarna försöker själv sälja sändningsrättigheterna till de evenemang som de anordnar (5). Ett fullgott skydd för medierättigheter förutsätter att den som arrangerat ett evenemang på rättslig väg kan förhindra utomstående från att som i den första och andra situationen återge evenemanget utan tillstånd. Men det är också viktigt att rättsväsendet kan lösa tvister om medierättigheter som uppstår mellan idrottsliga aktörer, som i den tredje situationen. Efter nedflyttning från elitserien år 2012 avstod Djurgården inledningsvis från att ingå det avtal varigenom samarbetsorganet för de hockeyallsvenska klubbarna säljer tv-rättigheterna till samtliga matcher i hockeyallsvenskan, och även fördelar intäkterna mellan klubbarna. Motivet var 14 svensk idrottsforskning 2/2014

15 att Djurgården ansåg att de kunde få mer betalt om de själva sålde sändningsrättigheterna till sina hemmamatcher. Hockeyallsvenskan motsatte sig detta och uppmanade Svenska Ishockeyförbundet att belägga Djurgården med spelförbud om de skrev egna sändningsavtal (6). Kan försvåra för medier Ett visst rättsligt skydd för medierättigheter finns inbyggd i fastighetsrätten. Den som arrangerar ett idrottsevenemang har i många fall en rättsligt sanktionerad möjlighet att bestämma vem som får tillgång till den fysiska platsen för evenemanget, antingen genom att denne äger eller hyr fastigheten ifråga. Arrangören kan utnyttja sin kontroll över den fysiska platsen för att försvåra icke-auktoriserad återgivning av evenemanget. Konkret går det till så att arrangören i besöksvillkor anger att besökaren är förbjuden att filma eller på annat sätt återge evenemanget. Sådana villkor kan utvidgas till att även omfatta mer moderna medier, till exempel kan arrangören förbjuda åskådarna från att twittra resultatet. Besöksvillkoren kan till exempel vara tryckta på biljetterna eller anslagna på skyltar på platsen för evenemanget. Undantag i besöksvillkoren Även om det i praktiken kan vara svårt och ointressant för arrangören att genomdriva sådana villkor gentemot enskilda privatpersoner, kan det vara både möjligt och värdefullt att åberopa dem mot någon som affärsmässigt återger idrottsevenemang. Besöksvillkoren är en del av avtalet mellan arrangören och den som köpt biljett. Om köparen bryter mot villkoren har arrangören en grund för att neka personen tillträde eller avhysa denne. En försäljning av medierättigheterna kan alltså beskrivas som att köparen betalar för att arrangören ska göra Figur 1. Direktsändning från VM-arenan Estadio Castelao i Fortaleza, Brasilien. Foto: Lee Smith, Action Images 2/2014 svensk idrottsforskning 15

16 undantag från besöksvillkoren. Från detta perspektiv kan medierättigheter till idrottsevenemang beskrivas som en fastighetsrättslig biprodukt. Det skydd som fastighetsrätten erbjuder är långtifrån fullödigt. Om matchen eller tävlingen genomförs på en plats som inte är helt innesluten kan arrangören inte använda biljettvillkor för att förhindra utomstående från att från allmän plats eller en angränsande fastighet återge evenemanget. Det finns ju inget avtalsförhållande mellan arrangören och den utomstående! Även om evenemanget genomförs på en innesluten plats över vilken arrangören utövar kontroll, kan arrangören inte på fastighetsrättslig grund förhindra utomstående från att ta del av en auktoriserad sändning och med stöd av den i sin tur återge evenemanget. Rätt att informera om matchen Den senare situationen och det fastighetsrättsliga skyddets begränsningar kan illustreras med ett fall från USA. Företaget Motorola lanserade en produkt, en typ av personsökare, som i realtid visade resultat och statistik från de basketmatcher som NBA arrangerade. Uppgifterna kom från personer som följde livesändningar av matcherna på tv. NBA försökte på rättslig väg stoppa Motorola med hänvisning till att de gjorde intrång i deras upphovsrätt. Domstolarna fann att NBA hade en upphovsrätt till tv-sändningar från matcherna som de kan åberopa för att hindra utomstående från att återge delar av sändningarna, men att detta inte kunde användas för att hindra Motorola från att med stöd av sändningarna återge information om matcherna (7). Slutsatsen, som skulle bli densamma om saken prövats i Sverige, kan förklaras med att upphovsrätten bygger på en grundläggande skillnad mellan å ena sidan underliggande fakta, och å andra sidan verk, som utgör ett uttryck av underliggande fakta. Medan det finns rättsliga hinder för att återge verk står de som huvudregel var och en fritt att återge underliggande fakta. Det blir därmed viktigt att avgöra om idrottsevenemang i rättslig bemärkelse är att betrakta som underliggande fakta eller som verk. Idrott är inte ett verk För att räknas som ett verk i upphovsrättslig bemärkelse krävs att det finns ett alster som är upphovsmannens originella och intellektuella skapelse. Enligt EUdomstolen kan idrottsevenemang inte anses utgöra sådana intellektuella skapelser som kan klassificeras som verk och detta gäller särskilt för fotbollsmatcher, vilka omgärdas av spelregler som inte lämnar utrymme för en kreativ frihet i den mening som avses i upphovsrätten. (8) Konsekvensen blir att upphovsrätten kan användas för att skydda en sändning av ett idrottsevenemang, men att den erbjuder ett ytterst begränsat skydd för medierättigheter till idrottsevenemang som sådana. Konsekvenserna av resonemanget ovan kan framstå som oacceptabelt. Bland annat leder det till godtyckliga skillnader i det rättsliga skyddet där ishockey, innebandy och fotboll som spelas på stängda arenor ges ett starkare rättsligt skydd än bandy, skidåkning och fotboll som spelas på öppna arenor. Det mest stötande är dock kanske att det möjliggör freeriding. Aktörer som inte bidragit till ett idrottsevenemangs genomförande kan tjäna pengar på detsamma genom att återge det utan att ersätta arrangörerna ekonomiskt. Idrotten tar stora risker Att ett evenemang kan genomföras är ofta resultatet av att arrangörerna har investerat betydande ekonomiska belopp eller tagit omfattande ekonomiska risker. Det är därför rimligt att de också ska kunna ta del av ekonomiska vinster som uppkommer till följd av deras investering. Exploateringen av medierättigheter bygger på att detta mervärde kommer arrangörerna tillgodo via mediebolag som tar idrottsevenemanget och förmedlar detta till den idrottsintresserade allmänheten. Det ekonomiska mervärdet uppstår när åskådarna tar del av evenemanget, antigen direkt, till exempel genom att betala för tillgång till tv-sändningar, eller indirekt, till exempel genom den reklam som sänds tillsammans med matchen eller tävlingen. Om mediebolagen betalar arrangörerna för rätten att återge evenemanget så kommer åtminstone en del av det ekonomiska mervärdet investerarna 16 svensk idrottsforskning 2/2014

17 till del, medan mervärdet i andra fall stannar hos mediebolagen. Även om det finns vissa skillnader dem emellan innehåller många utländska rättsordningar ett förbud mot denna typ av free-riding och har även tillämpat det för att skydda medierättigheter till idrottsevenemang. Ett exempel på det senare är ett amerikanskt avgörande som gällde basebollaget Pittsburgh Pirates. I målet försökte Pittsburgh Pirates att på rättslig väg förhindra en kommersiell radiostation att från platser utanför basebollstadion observera och rapportera det som hände på fältet. Bara tv-rättigheterna till de högsta svenska ishockey- och fotbollsligorna inbringar mer än en halv miljard kronor varje år. Domstolen fann att Pirates förvärvat en kvasirättighet som de kan använda för att förhindra radiostationen och andra utomstående från att tjäna pengar på det evenemang som de bekostat. Genom att bekosta stadion, spelarna och andra resurser som var nödvändiga för genomföra matcherna hade basebollaget förvärvat en rätt att kommersiellt exploatera dem, en rättighet som radiostationen genom sitt agerande inkräktat på. Domstolen förklarade detta i termer av att radiostationen ägnat sig åt en sorts orättvis konkurrens, vilket var förbjudet (9). På liknande grunder fann en majoritet av danska högsta domstolens ledamöter i det så kallade DBU-målet att arrangören av en fotbollsmatch utifrån allmänna rättsgrundsatser har rätt att förhindra andra från att rapportera från matchen medan den pågår, då sådana rapporter kan påverka närvaron på matcherna och därmed arrangörens ekonomi (10). Obehörig vinst Det som ligger närmast till hands att tillämpa på motsvarande sätt i Sverige och svensk rätt är den allmänna rättsprincipen om obehörig vinst. Detta är en gammal och i Europa väletablerad princip som förhindrar personer från att göra sig en ekonomisk vinst på någon annans bekostnad (11). I Sverige har principen om obehörig vinst och dess tillämpning sedan lång tid varit omtvistad, bland annat på grund av att den inte behövs (12). I sin senare praxis visar dock Högsta domstolen på ett större stöd för principen. År 1993 avgjorde domstolen ett mål där den centrala frågan var om en underhyresgäst som stannat kvar i en lokal var skyldig att ersätta fastighetsägaren för användningen av lokalen efter det att hyresavtalet upphört. Högsta domstolen fann att underhyresgästen ådragit sig en skyldighet att utge ersättning motsvarande skälig hyra (13). År 2007 diskuterade Högsta domstolen 1993 års avgörande i en annan dom och menade att den närmast ha grundats på allmänna förmögenhetsrättsliga principer om obehörig vinst. Vidare fann domstolen, på liknande grunder, en skyldighet för ett konkursbo att betala ersättning för att ha använt en lokal trots att ett avtalsförhållande med fastighetsägaren saknades (14). I samma riktning pekar ett avgörande från år 2011 som gällde huruvida en bostadsrättsförening hade rätt till ersättning från en bostadsrättsinnehavare för den standardhöjning av bostadsrättens inre underhåll som uppstått då den reparerats till nyskick efter en brandskada. Högsta domstolen uteslöt inte att bostadsrättsföreningen kunde ha rätt till ersättning, men när en sådan rättighet inte framgår i lag måste det dels föreligga tydlig värdemässig vinst, dels tungt vägande rättspolitiska skäl (15). Behövs ett förstärkt skydd Jag är av uppfattningen att medierättigheter till idrottsevenemang uppfyller de krav som Högsta domstolen uppställer för att principen om obehörig vinst ska kunna tillämpas: 1. Den som kommersiellt återger ett idrottsevenemang kan därigenom göra ekonomisk vinst. 2. Vinsten sker på bekostnad av arrangörerna. 3. Det skydd som andra rättsregler erbjuder arrangörerna är otillräckligt. Referenser 1. Generaladvokat R.J. Colomers förslag till EU-domstolens avgörande i mål C-206/01, Reed, punkt Se vidare Lindholm, J. Idrottsjuridik kap Jämför omständigheterna i Victoria Park Racing & Recreation Ground Co. Ltd. v. Taylor (1973) 58 C.L.R. 479 (Aus.). 4. Jämför omständigheterna i Loeb v. Turner, 257 S.W.2d 800 (Tex. Civ. App. 1953) (USA). 5. Jämför omständigheterna i Hoge Raads avgörande den 23 maj 2000 i C01/255HR, Koninklijke Nederlandse Voetbalbond (KNVB) mot Stichting Feyenoord (Ned.). 6. Svenska Dagbladet. Dif vill skriva eget tv-avtal. 6 juli NBA v. Motorola, 105 F.3d 841 (1997) (USA). 8. Se till exempel EU-domstolens avgörande i förenade målen C-403/08 & C-429/08, Murphy, punkterna Pittsburgh Athletic Co. v. KQV Broadcasting Co., 24 F. Supp. 490 (W.D. Pa. 1938) (USA). 10. UfR H. 11. Se tex. VII. 1:101, Draft Common Frame of Reference; 812 (1) Bürgerliches Gesetzbuch (Ty.). 12. Se till exempel Hellner, J. Obehörig vinst NJA 1993 s NJA 2007 s NJA 2011 s Kontakt 2/2014 svensk idrottsforskning 17

18 TEMA: IDROTTENS ETISKA UTMANINGAR TEXT: JOHAN PIHLBLAD, REDAKTÖR Idrotten har många etiska utmaningar Hockey-VM i diktaturens Vitryssland, riggade matcher i basket, dödsmisshandel inför allsvensk fotboll, fusk med LOK-stöd i föreningar och ekonomiska tveksamheter hos hårdsatsande Tyresö FF. Den senaste tiden har mycket uppmärksamhet riktats mot idrottens etiska problem. I n t r e s s e t för idrott kanske aldrig har varit större än i dag. Inte minst elitidrotten har under senare decennier stärkt sin ställning som kommersiellt och internationellt underhållningsfenomen. Det har också växt fram en omfattande sportindustri baserad på sponsring, merchandise och försäljning av tv-rättigheter. Visserligen borde vi motionera mer än vad vi gör. Men det är samtidigt ingen tvekan om att också bredd- och motionsidrotten har fått ett stort uppsving. Det märks inte minst på rusningen till motionslopp som Vasaloppet och Göteborgsvarvet. Demokrati och sunda ideal Ett stigande intresse har samtidigt ökat samhällets förväntningar på att idrotten ska stå för sunda ideal, bidra till en bättre folkhälsa och vara baserad på demokratiska principer. När enskilda idrottare eller hela föreningar bryter mot dessa värden leder det därför till hård kritik och debatt. Bara under de senaste månaderna har flera uppmärksammade händelser visat att idrotten har en del problem att bemästra. Uppgjorda matcher, huliganism och hårt uppskruvade elit- FAKTA OM CIF:S REGERINGSUPPDRAG Centrum för idrottsforskning har regeringens uppdrag att göra fördjupade analyser av fenomen inom idrotten som regeringen vill veta mer om. Under 2013 har CIF studerat frågan om vad som kännetecknar god etik inom idrotten. Resultaten finns att läsa i rapporterna: Statens stöd till idrotten uppföljning 2013, Etik och ekonomi i idrottsföreningar och I gråzonen en antologi om idrottens etiska utmaningar. Samtliga tre böcker finns att läsa som pdf på CIF:s webbplats. I gråzonen kan även beställas via SISU Idrottsböcker. 18 svensk idrottsforskning 2/2014

19 satsningar inom barnidrotten är endast några exempel på sådant som bryter mot idrottens etiska principer och därmed även underminerar idrottens samhällslegitimitet. Tema om etiken inom idrotten Som del av regeringsuppdraget att analysera etiken inom idrotten har Centrum för idrottsforskning lyft fram flera aktuella etiska frågeställningar. Några av dem kan du läsa om här i Svensk Idrottsforskning. Mycket mer finns att hämta i CIF:s nya antologi I gråzonen. Här intill svarar utredaren Johan R Norberg dessutom på frågor om vad CIF har kommit fram till. Hallå där, Johan R Norberg utredare hos Centrum för idrottsforskning CIF har på regeringens uppdrag gjort en analys av idrottens etiska utmaningar. Vilka är de allvarligaste hoten mot idrotten? Vi har fördjupat oss i ett antal etiska utmaningar och hot inom idrotten med tonvikt på ekonomi, juridik och ledningsfrågor. Alla dessa hot är allvarliga från ekonomiskt fiffel och svartarbete till dopning, Johan R Norberg kriminell infiltration, hårt uppskruvade elitsatsningar bland unga och uppgjorda matcher. Men vi har inte jämfört de här etiska utmaningarna mot varandra. Det vore både svårt rent metodologiskt och knappast lämpligt. Risken vore ju att vi därmed ökade acceptansen för vissa problem enligt devisen att det finns ju annat som är värre. Delrapporten om ekonomiska regelbrott i föreningar har fått stor uppmärksamhet. Hur vanlig är det att föreningar fuskar med bidrag och skatter? Vi vet inte i dagsläget varken hur vanligt det är att föreningar fuskar i ekonomiska frågor eller vilka belopp det rör sig om. Men det är bekymmersamt att nästan var fjärde kassör i landets idrottsföreningar menar att det är vanligt förekommande. För att komma till rätta med sådana problem behövs en etikdiskussion inom idrotten om och ökad kunskap om vilka konsekvenser det kan få på sikt om föreningarna inte respekterar lagar och regler. Foto: Niklas Larsson, Bildbyrån Hur tycker du att idrotten bör hantera sina etiska utmaningar? Huvudbudskapet i CIF:s analys är mycket enkelt: Idrottsrörelsen bör inte tveka inför sina etiska utmaningar. Det är alltid bättre att erkänna att svåra frågor ibland saknar enkla lösningar än att framstå som passiv eller att man inte tar problemen på allvar. Förtroendet för idrottsrörelsen som helhet mäts inte främst i de enskilda problem som idrotten möter utan i idrottsrörelsens förmåga att ta sig an dessa utmaningar. 2/2014 svensk idrottsforskning 19

20 TEMA: IDROTTENS ETISKA UTMANINGAR TEXT: JOHAN PIHLBLAD, REDAKTÖR Fusk med ekonomin är vanligt tror kassörerna 1. Sammanfattning och slutsatser Det är vanligt att idrottsföreningar fuskar med sin ekonomi. Det tror i alla fall 23 procent av idrottens kassörer. Fler än hälften tror också att det är vanligt med omedvetna regelbrott. Slutsatser om åtgärder C e n t r u m för idrottsforskning har att det är vanligt med medvetna regelbrott En undersökt slutsats av idrottsföreningars undersökningen ekonomiska är att om regelbrott i syfte att gynna inom den idrottsrörelsen egna föreningen. ska Det förhindras, situation och så deras är information etiska utmaningar och utbildning i kan till två exempel viktiga vara redskap. svarta löner, En annan svartarbete eller att föreningen anger felaktiga frågor som handlar om ekonomi. åtgärd är att göra regelverken mer lättbegripliga, för att minska risken för I en enkät riktad till föreningar uppgifter för att få mer i lokalt aktivitetsstöd (LOK). omedvetna ombads klubbarnas regelbrott. kassörer bland annat svara på hur vanligt de tror att det är med En liten andel, sex procent, tror att det Svaren antyder att det i förhållandevis många idrottsföreningar finns ett regelbrott i idrottsföreningar i allmänhet. är mycket eller ganska vanligt med synsätt Frågan att gällde ändamålen alltså inte helgar om de själva medlen, begår och medvetna att ekonomiska regelbrott regelbrott för personlig därför vinnings För skull. att komma till rätta med detta är regelbrott. acceptabla Sammanlagt bara de tjänar kassörer ett gott syfte. besvarade enkäten. synsätt behövs påverkansarbete och upplysning om vilka konsekvenser det Vanligare i lagidrotter kan Få få stoppar på sikt i om egen lagar ficka och regler inte respekteras. Både omedvetna och medvetna regelbrott Drygt hälften (54 procent) av de tillfrågade tycks vara vanligare i idrottsföreningar Medvetna regelbrott för personlig vinnings skull verkar inte vara något utbrett ganska fenomen vanligt i med idrottsföreningar, omedvetna regelbrott men i ingar de fall med där hög det omsättning förekommer och anställd är det kassörerna tror att det är mycket eller som ägnar sig åt lagidrott samt i fören- viktigt som är att orsakade det bekämpas. av till exempel Även okunskap, om fallen är personal. få kan de bidra till att svärta ner slarv eller brist på tid. En förklaring kan vara att risken för bilden av ideellt föreningsarbete. Om beteendet sprider sig riskerar det att Ungefär en fjärdedel (23 procent) tror misstag är större i föreningar med mer allvarligt skada både samhället och idrottsrörelsen. B A 23 % 23% B A 6% 6 % B A 54 % 54% omedvetna regelbrott Medvetna regelbrott i syfte att gagna föreningen Medvetna regelbrott för personlig vinning Mycket eller ganska vanligt Övriga svar 20 svensk idrottsforskning 2/2014 Diagram Figur 1. Kassörernas 1: Kassörernas bedömning bedömning av hur vanligt det av är hur med vanligt olika typer det av regelbrott. är med olika Andelen typer som svarar av regelbrott. Andelar mycket vanligt som svarar eller ganska mycket vanligt. vanligt eller ganska vanligt. Fråga: Avslutningsvis följer en fråga om ekonomiska gränslandssituationer. Frågan rör inte er förening specifikt utan handlar om din uppfattning om idrottsföreningar i allmänhet. Hur vanligt tror du att det är med följande regelbrott? (N=5480)

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977

Läs mer

Det går att påverka skaderiskerna med relativt enkla medel.

Det går att påverka skaderiskerna med relativt enkla medel. Det går att påverka skaderiskerna med relativt enkla medel. 8 fysioterapi 4.2015 Text: Lois Steen Foto: Staffan Gustavsson INTERVJUN Färre fotbollsskador ger fler framgångar Skadefria elitlag vinner fler

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy Sandareds IBS:s riktlinjer och policy FÖRORD I detta dokument har vi satt Sandareds IBS: s policy och riktlinjer på pränt. Syftet med dokumentet är att ge vägledning i hur föreningen ställer sig i en rad

Läs mer

Innebandy. Amerikansk fotboll. Tyngdlyftning Tennis Bordtennis. Curling

Innebandy. Amerikansk fotboll. Tyngdlyftning Tennis Bordtennis. Curling Fäktning Fotboll Mångkamp Rugby Skidor Brottning Rodd Innebandy Amerikansk fotboll Tyngdlyftning Tennis Bordtennis Basket Gymnastik Karate Ridsport Vattenpolo Konståkning Ishockey Curling Kanot Dåtid

Läs mer

2013-04-28. Är baserad på fysisk, emotionell och kognitiv utveckling hos barn och ungdomar.

2013-04-28. Är baserad på fysisk, emotionell och kognitiv utveckling hos barn och ungdomar. INSPIRATION CanadianSport for Life (CS4L)är ett projekt som syftar till att förbättra idrotten och den fysiska aktiviteten, så att fler kanadensare får kvalitativ träning, fler håller på längre, och att

Läs mer

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Artikel i Svenska Dagbladet, Av Henrik Ennart, Tor 2 Juli, 2015, 07.24 En unik satsning på mental träning bäddade för de heroiska insatser som gav EMguld. U21-laget

Läs mer

Hur ser Svensk Idrott på framtidens barn- och ungdomsidrott?

Hur ser Svensk Idrott på framtidens barn- och ungdomsidrott? Barn- och ungdomskonferens Blekinge Hur ser Svensk Idrott på framtidens barn- och ungdomsidrott? 17 oktober 2015 Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste

Läs mer

Öppet mål. Så kan din förening dra nytta av att vi har ett Dam-EM på hemmaplan. Tips och inspiration från svensk fotboll

Öppet mål. Så kan din förening dra nytta av att vi har ett Dam-EM på hemmaplan. Tips och inspiration från svensk fotboll Öppet mål Så kan din förening dra nytta av att vi har ett Dam-EM på hemmaplan Tips och inspiration från svensk fotboll Öppet mål 2 EM ger din förening nya målchanser Svensk fotboll står i centrum i sommar.

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Dösjöbro P/F -02 2010-09-15. Nästa steg i fotbollsutvecklingen 1(7)

Dösjöbro P/F -02 2010-09-15. Nästa steg i fotbollsutvecklingen 1(7) Dösjöbro P/F -02 2010-09-15 Nästa steg i fotbollsutvecklingen Våren 2011 är det dags att ta steget från att spela 5-manna fotboll till 7-manna fotboll. Skillnaden mellan dessa spelsystem är ganska stor

Läs mer

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE?

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE? DEN STÖDJANDE FÖRÄLDERN Du som förälder kommer finnas där för ditt barn oavsett om han lyckas eller misslyckas Vi ledare vill inte att du som förälder skall vara tyst En förälder blandar ofta ihop vägskylten

Läs mer

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN

E N S K E D E I K ENSKEDEMODELLEN Enskedemodellen handlar i grund och botten om ett förändrat synsätt på hur en verksamhet bör bedrivas för att skapa bra förutsättningar för en välfungerande barn- och ungdomsfotboll. Konceptet är helt

Läs mer

Studier av ungdomsidrott

Studier av ungdomsidrott Stuider av ungdomsidrott version 5 Sidan 1 (5) Studier av ungdomsidrott En sammanfattning av fyra studier av ungdomsidrott Bakgrund När idrottande barn närmar sig tonåren börjar det dyka upp en hel del

Läs mer

6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy

6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy Utbildningspolicy Vi värdesätter våra ledare och deras utbildning. Vi vill att alla nya ledare skall gå en grundutbildning och människan redan på hösten sitt första år Vi vill att alla våra ledare ska

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm

Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm Innehållsförteckning Hur börjar man?... 3 Vem frågar man om man vill starta ett lag?... 3 Var hittar man spelarna?... 3 Vem får vara med?... 3 Vart vänder man sig om man önskar

Läs mer

Kravanalys för fotboll

Kravanalys för fotboll Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm Kravanalys för fotboll

Läs mer

Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt

Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 REVISIONSHISTORIK... 3 SYFTE OCH MÅLGRUPP... 3 DOKUMENTANSVARIG,

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada

Läs mer

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR?

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? Mattias Möller Leg fysioterapeut Astrid Lindgrens Barnsjukhus Djurgårdens IF junior Pojklandslag SvFF Mia Tegmark Leg fysioterapeut Idrottskliniken Rehab Astrid

Läs mer

Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF)

Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF) Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF) Plats för konferensen: Scandic Hotell Hasselbacken Hazeliusbacken

Läs mer

Fotbollsskolan. bollekar.indd

Fotbollsskolan. bollekar.indd Fotbollsskolan bollekar.indd 1 07-06-05 16.14.36 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära

Läs mer

Vägen till Landslaget

Vägen till Landslaget Svenska Judoförbundet Landslaget Vägen till Landslaget Uttagning riktlinjer för svenska Judoförbundets utvecklingstrupper Utvecklingstrupp Utvecklingstruppen är en del i Svenska judoförbundets landslagsprogram

Läs mer

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift. Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

Manual sammandrag 8-9 år

Manual sammandrag 8-9 år Manual sammandrag 8-9 år Tävlingsbestämmelser Matcherna spelas 2 x 12 minuter alt. 1 x 25 minuter. Vi rekommenderar alla att spela 2 x 12 då detta ger de små lirarna välbehövlig återhämtning liksom ger

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar Torbjörn Johansson Handledare Ulf Engman 2011-05-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid.3 2. Bakgrund Sid. 4 3.

Läs mer

ANLEDNINGAR TILL ATT SPELA FUTSAL

ANLEDNINGAR TILL ATT SPELA FUTSAL 10 JAG HADE NÖJET ATT SPELA FUTSAL I SKOLAN, OCH DET FUTSAL KAN GE DIG ÄR INTELLIGENS OCH ETT SÄTT ATT TÄNKA PÅ. VARFÖR? FÖR DET ÄR SÅ SMÅ YTOR, DU ÄR MARKERAD HELA TIDEN. SÅ DU MÅSTE VARA INTELLIGENT,

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd Hammarby IF DFF En förening som satsar både på Topp & Bredd Innehållsförteckning - Historik och Fakta - Organisation - Bredd & Elit - Spelar, ledar - och föräldraroller - Fotbollsstegen - Ekonomi - Marknad

Läs mer

Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr

Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Undvika skador och sjukdomar inom idrott Förebygga skador relaterade

Läs mer

Fotbollsskolan. fintdribbling.indd

Fotbollsskolan. fintdribbling.indd Fotbollsskolan fintdribbling.indd 1 07-06-05 16.16.18 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att

Läs mer

en barnläkares perspektiv

en barnläkares perspektiv Idrott för barns/ungdomens bästa en barnläkares perspektiv ulrika.berg@karolinska.se leg läk, med dr Specialist i barn och ungdomsmedicin, Sthlm Astrid Lindgrens Barnsjukhus Adolescensen (10-cirka 21 år)

Läs mer

Explosiv Fotbollsträning

Explosiv Fotbollsträning Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,

Läs mer

Vilken Spelare Är du?

Vilken Spelare Är du? Vilken Spelare Är du? Målvakt Målvakten har den viktigaste rollen i laget. En målvakt äger allt i sitt målområde och är den som bestämmer, styr och ställer. En målvakt är orädd och har många viktiga beslut

Läs mer

IK Viljan Strängnäs. Förutsättningar för IK Viljans ungdomsverksamhet

IK Viljan Strängnäs. Förutsättningar för IK Viljans ungdomsverksamhet BLÅ TRÅ DEN IK Viljan Strängnäs Inledning IK Viljan Strängnäs bildades 1914 och är en fotbollsförening i centrala Strängnäs. Föreningens ambition är att ge alla barn och ungdomar som vill möjligheten att

Läs mer

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Spelansvar svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Svenska Spel 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 6 2. Spelansvar... 9 3. Överskottet från spelande hos

Läs mer

Idrottsföreningen kamraterna 1898. En fotbollsklubb för stora och små

Idrottsföreningen kamraterna 1898. En fotbollsklubb för stora och små Idrottsföreningen kamraterna 1898 En fotbollsklubb för stora och små IFK Västerås Fotboll IFK Västerås är en förening med lång och stolt historia. Klubben bildades den 19 mars 1898. Idag finns totalt 170

Läs mer

BASKET FÖR UNGA SPELARE

BASKET FÖR UNGA SPELARE 106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att

Läs mer

Barnverksamheten Fanna BK 8-9 år. 5 manna

Barnverksamheten Fanna BK 8-9 år. 5 manna Vid denna ålder börjar matcher komma då med samlingar (oftast helgerna)som sker geografiskt i Uppland mot andra motståndare. I denna ålder blir det sammandragningar samt eventuellt deltagande i några cuper.

Läs mer

Föreningspolicy

Föreningspolicy Föreningspolicy 2010-2011 Alvesta Innebandyklubbs föreningspolicy ska vara ett levande dokument som uppdateras minst en gång/år. Policyn ska vara ett stöd för ledare, spelare, föräldrar, styrelse och andra

Läs mer

Spelarutveckling Tips från coachen. Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK

Spelarutveckling Tips från coachen. Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK Spelarutveckling Tips från coachen Föräldramöte 13 maj 2015 Magnus Ennerberg, KLTK Bakgrund Informationen i presentationen utgår från tre delar: - Tränarerfarenhet(över 14.000 timmar på banan) - Utbildningar(3

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets

Läs mer

Grebbestads Idrottsförening

Grebbestads Idrottsförening Grebbestads Idrottsförening Barn- och Ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF's Röda Trådar Grebbestads IF www.grebbestadsif.se e-mail: info@grebbestadsif.se Bryggerigatan 15B Tel. 0525-106 63 Bankgiro

Läs mer

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16

Danderydsmodellen. Ett hockeysamarbete över motorvägen. Säsongen 2005-2006, BJ och U16 1 DE Hockey Stocksunds IF Säsongen 2005-2006, BJ och U16 2 Ishockey i Danderyd Sedan mitten på 1940-talet har det spelats ishockey i Danderyd. Först ut på isen var Enebybergs IF, tätt följd av Danderyds

Läs mer

Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet

Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet IPSOS DECEMBER 20 SOFIA ZERE, BJÖRN BENZLER 1 Innehåll 3 Om undersökningen 8 Allmänhetens attityder Sammanfattning Appendix 2 20

Läs mer

FÖRENING/STYRELSE. Jag Ställer Upp ska leda till. Jag Ställer Upp - ett samarbete mellan

FÖRENING/STYRELSE. Jag Ställer Upp ska leda till. Jag Ställer Upp - ett samarbete mellan Jag Ställer Upp ska leda till - en attitydförbättring bland aktiva och alla övriga inom basketfamiljen - att alla barn och ungdomar blir sedda och behandlade med respekt av samtliga parter i alla lägen

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Arbetsmaterial. Utbildningsplan 2008 för barn och ungdomsfotbollen

Arbetsmaterial. Utbildningsplan 2008 för barn och ungdomsfotbollen Arbetsmaterial Utbildningsplan 2008 för barn och ungdomsfotbollen i Syfte Denna utbildningsplan är tänkt att ha som vägledning för nya ledare i klubben. Den distribueras till föräldrar åt de barn som är

Läs mer

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL Spelarutbildningsplan 3-manna 6-7 år Skapat: 2013-09-04 Version:2014-09-30 Spelarutbildningsplan IF Mölndals Fotboll I IF Mölndal Fotboll vill vi skapa vinnare. I IF

Läs mer

1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33

1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33 Om författarna Författarnas tack Förord xiv Inledning xv x xii 1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället 1 Introduktion 1 Skador vid idrottande och fysisk aktivitet 3 Kunskapsutbyte med den allmänna

Läs mer

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI FÖRVÄNTNINGAR PÅ DIG SOM SPELARE

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI FÖRVÄNTNINGAR PÅ DIG SOM SPELARE IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI FÖRVÄNTNINGAR PÅ DIG SOM SPELARE Innehåll Om den här skriften... 2 Att vara del av Akademin... 3 Målsättning för Akademin... 3 Vem finns Akademin till för?... 3 Mitt liv som

Läs mer

Tänk på att ha lite tid mellan matcherna så att spelarna hinner vila och ledarna hinner prata med barnen

Tänk på att ha lite tid mellan matcherna så att spelarna hinner vila och ledarna hinner prata med barnen Att ca en vecka innan speldagen kalla gästande lag med följande information: Kontakt person för sammandraget med mobilnummer och e-postadress Datum och avsparkstider Vägbeskrivning till spelplanen Att

Läs mer

Ger mindre stress färre skador?

Ger mindre stress färre skador? Ger mindre stress färre skador? En kartläggning av den svenska innebandyeliten visar att skador så klart drabbar lagen och spelarna, men även samhällsekonomin. Studien visar också att stresshantering minskar

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

FCD-MODELLEN. för 5-7 manna fotboll

FCD-MODELLEN. för 5-7 manna fotboll FCD-MODELLEN för 5-7 manna fotboll Sportslig organisation 2011, gäller fr o m 1 november Kontaktvägar FC Djursholm FC Djursholm kansli 08-753 15 22 Sportchef Pär Mille Millqvist 0705-88612 mille@fcdjursholm.se

Läs mer

Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå.

Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå. Idrottens Elittränarutbildning, ETU Kursbeskrivning 2016-2017 Ett utbildningsprogram för tränare på elitförberedande nivå samt tränare på elitnivå. SISU Idrottsutbildarna genomför i samarbete med RF Idrottens

Läs mer

Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF).

Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF). Ett samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Sveriges Fotboll Läkares Förening (SFLF) och Sveriges Fotboll Sjukgymnasters Förening (SFSF). Scandic Hotell Hasselbacken, Hazeliusbacken 20, 115 21

Läs mer

Strategiska områden med övergripande mål 2025

Strategiska områden med övergripande mål 2025 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Livslångt idrottande Svensk

Läs mer

Datum: Ändring/revision: Initierad av:

Datum: Ändring/revision: Initierad av: Kärra HF Gul tråd Revisionshistoria Denna sida beskriver de ändringar/revisioner som gjorts i dokumentet. Revideras av styrelsen årligen. Datum: Ändring/revision: Initierad av: 2015-11-23 Version 2.0 Styrelsen

Läs mer

Det är inget nytt för oss.

Det är inget nytt för oss. NATIONAL SPORTEN 1 miljon svenskar missar Nyheterna varje dag. Det är inget nytt för oss. Varje dag spelas det 1.266 fotbollsmatcher i Sverige. Visst är det så att tanken svindlar. På ett år blir det 462.000

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

FOOTBALLL ACADEMY 6-9 2011-11-15

FOOTBALLL ACADEMY 6-9 2011-11-15 ANNERSTA FOOTBALLL ACADEMY Annerstaskolan Kursplan Fotboll Åk 6-9 STRIVE TO BE THE BEST 1 2011-11-15 Fotboll Kursplan Fotboll Ämnets syfte Grundskolans utbildning i fotboll syftar till att fördjupa och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Vem är barn och ungdomsansvarig på förbundet? Catrin Häggblom- ÅFF:s styrelse Hur skall denna policy kommuniceras ut till medlemsföreningar,

Läs mer

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka

Läs mer

Fotbollskväll, SVT1, , och 10-19, kl ; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang

Fotbollskväll, SVT1, , och 10-19, kl ; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang 1/5 BESLUT 2016-06-17 Dnr: 15/02888 SAKEN Fotbollskväll, SVT1, 2015-09-28, 10-12 och 10-19, kl. 22.15; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang BESLUT Programmen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Grundläggande mentala färdigheter

Grundläggande mentala färdigheter Grundläggande mentala färdigheter Peter Hassmén Institutionen för psykologi & Umeå centrum för idrottsvetenskap vid Umeå universitet Mentala färdigheter? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2012 1 Mentalt några

Läs mer

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom Anders Wahlström Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna Twitter: @anderswahlstrom Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom

Läs mer

Policy för Barn och Ungdomsinnebandy 2016/2017

Policy för Barn och Ungdomsinnebandy 2016/2017 Policy för Barn och Ungdomsinnebandy 2016/2017 För att behålla barnen och ungdomarna inom vår verksamhet är det viktigt att tillgodose barnens behov och att verksamheten genomförs på barnens villkor. Exempel

Läs mer

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI VÅR IDENTITET

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI VÅR IDENTITET IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI VÅR IDENTITET Innehållsförteckning Om den här skriften... 2 Vad är IF Brommapojkarnas Akademi?... 2 Vad skiljer IF Brommapojkarnas Akademi från andra?... 3 Vad vill vi uppnå?...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HANDLEDARUTBILDNING SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDETS SPELARUTBILDNINGSPLAN

VÄLKOMMEN TILL HANDLEDARUTBILDNING SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDETS SPELARUTBILDNINGSPLAN VÄLKOMMEN TILL HANDLEDARUTBILDNING SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDETS SPELARUTBILDNINGSPLAN 4 VARFÖR EN SPELARUTBILDNINGSPLAN? 2 SYFTE Att ge fördjupad kunskap i Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan

Läs mer

Frölundas insläppta mål i numerärt underläge 2015/16 med statistisk förklaring.

Frölundas insläppta mål i numerärt underläge 2015/16 med statistisk förklaring. Frölundas insläppta mål i numerärt underläge 2015/16 med statistisk förklaring. Pär Johansson Svenska ishockeyförbundet Examensarbete Elittränarutbildningen 2016 Handledare: Anders Lundberg Sammanfattning

Läs mer

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF 2008-10-16 Ingarö IF Styrelse Värdegrund Ingarö IF: s verksamhet är till för alla! Grundidén är att barn, ungdomar och vuxna som tycker det är roligt med idrott alltid ska känna sig

Läs mer

SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN. Studieplan. Malmö

SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN. Studieplan. Malmö SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN Studieplan Malmö 2001-02-14 SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN STUDIEPLAN MÅLSÄTTNING Det här är Skånes Fotbollförbunds syfte och målsättning med fotbollsgymnasierna:

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Fotbollslekar. Ett kompendium av bra övningar för att leka och lära sig fotboll

Fotbollslekar. Ett kompendium av bra övningar för att leka och lära sig fotboll Fotbollslekar Ett kompendium av bra övningar för att leka och lära sig fotboll Barn har ett naturligt behov av lek och rörelse i unga år men även en begränsad förmåga till att inse vikten av och konsekvenserna

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Verksamhetsplan för Borås Hockeytalangers Club

Verksamhetsplan för Borås Hockeytalangers Club Verksamhetsplan för Borås Hockeytalangers Club VERKSAMHETSPLAN FÖR BORÅS HOCKEYTALANGER Borås Hockeytalangers verksamhet omfattar U11 till och med A1. Varje ledare ska vara införstådd med innehållet i

Läs mer

Vinröda Vägen. Styrdokument för LUGI Handbolls ungdomsverksamhet. Föreningsidé En förening för hela familjen som förenar elit och bredd

Vinröda Vägen. Styrdokument för LUGI Handbolls ungdomsverksamhet. Föreningsidé En förening för hela familjen som förenar elit och bredd Vinröda Vägen Styrdokument för LUGI Handbolls ungdomsverksamhet Föreningsidé En förening för hela familjen som förenar elit och bredd Vision Att vara Sverigeledande på herr- och damsida med många spelare

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi RIKSKONFERENS 23/11-2012 Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi 2013-2017 rikskonferens innehåll & Syfte Presentera vad som framkommit under sommarens ordförande konferens och höstens Rådslag samt redovisa

Läs mer

Vi vill att Sportlife Kungälv IBK skall vara den givna klubben för ungdomar som vill spela innebandy i Kungälvs Kommun.

Vi vill att Sportlife Kungälv IBK skall vara den givna klubben för ungdomar som vill spela innebandy i Kungälvs Kommun. Policy & värderingar Sportlife Kungälv IBK Detta vill vi: Vi vill att Sportlife Kungälv IBK skall vara den givna klubben för ungdomar som vill spela innebandy i Kungälvs Kommun. Vi vill att Sportlife Kungälv

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Varför finns Ishockeyn vill?

Varför finns Ishockeyn vill? Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.

Läs mer

TUT1.4 Seriespelsförslag

TUT1.4 Seriespelsförslag TUT1.4 Seriespelsförslag Bakgrund I samband med att TUT tillsattes fick vi ett antal uppdrag. Ett uppdrag var att se över seriespelet och uppdraget begränsades till förbundsserierna. Uppdraget från Svenska

Läs mer

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Fotbollsskolan skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig

Läs mer

VÄRMLANDS IDROTTSVETARE 2016

VÄRMLANDS IDROTTSVETARE 2016 Final VÄRMLANDS IDROTTSVETARE 2016 Måndagen den 16 maj 2016 Tävlingstiden är 15.00-16.00 Max poäng: 49 +4 = 53 p Våra Namn:. 1 BOXNING, 1957 3 p 1957 försvarade Ingemar Johansson sin EM-titel för första

Läs mer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Stretching. Nedvarvning. Stretching Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN JIK FOTBOLL

UTBILDNINGSPLAN JIK FOTBOLL UTBILDNINGSPLAN JIK FOTBOLL Välkommen som ledare till barn- och ungdomsfotbollen i Jomala IK. Du behövs! Vision Vi vill att Jomala IK ska vara ett intressant och lockande alternativ för barn- och ungdomar

Läs mer