Uppföljning av daglig verksamhet enligt LSS

Transkript

1 Uppföljning av daglig verksamhet enligt LSS Basuppgifter Utförare och enhet: Teckentullens dagliga verksamhet Adress: Vintertullstorget 34 Verksamhetschef/enhetschef: June Jansson Telefon: Hemsida: Beteckning för tillstånd från länsstyrelsen Huvudman/ägare - Stockholms stad, Södermalms stadsdelsnämnd Verksamhetens inriktning: Daglig verksamhet för döva utvecklingsstörda Antal brukare totalt: 10 Utföraren har avtal med följande stadsdelar/kommuner: Botkyrka och Huddinge kommuner samt Bromma, Hässelby-Vällingby och Södermalms stadsdelsförvaltningar Uppföljningen utförd av: Vid uppföljningen medverkade från utföraren: Kerstin Larsson, avdelningscontroller June Jansson, enhetschef, Ewa Wahlbärj, samordnare samt Camilla Andersson, praktikant Datum för uppföljningen:

2 Sammanfattande bedömning Samlad bedömning av uppföljningen: Enheten är ett utmärkt exempel på ett framgångsrikt kvalitetsarbete där man sätter brukarna i fokus. Enhetens arbetssätt är väl genomtänkta och det finns ett ständigt perspektiv på utveckling och förbättring av verksamheten. Inga avvikelser finns. Följande avvikelser finns som ska vara åtgärdade senast : Bakgrund Det finns av kommunfullmäktige fastställda snarlika uppföljningsmodeller för hemtjänst, ledsagning, avlösning samt vård- och omsorgsboenden. För uppföljning av daglig verksamhet LSS saknas en aktuell uppföljningsmodell. Den uppföljningsmodell för daglig verksamhet, som redovisas i detta dokument, bygger på de av kommunfullmäktige fastställda uppföljningsmodellerna. Tanken är att samma uppföljningsmall ska kunna användas för egenregiverksamheter, entreprenadverksamheter samt uppföljning av enstaka platser. Alla verksamheter som är belägna inom stadsdelsnämndsområdena och verksamheter som Stockholms stad har ramavtal med ska följas upp årligen. Resultaten av uppföljningarna ska rapporteras till socialtjänstförvaltningen. Syfte Syftet med uppföljningen är att få kunskap om vilka styrkor, svagheter och angelägna förbättringsområden som finns. Metod Metod för uppföljningen har varit: Platsbesök med intervju 2

3 KF:s övergripande inriktningsmål: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Indikatorer 1.2 Jobb i stället för bidrag 1 Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha 1.3 En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas 54 % Andel ekologiska livsmedel i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel En förutsättning är ett en ev. aspirant från Jobbtorg måste kunna teckenspråk eftersom verksamheten helt arbetar med teckenspråk i kommunikationen med brukarna. Enheten önskar längre praktiktid för ev. aspiranter så att dessa kommer in i verksamheten. 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Daglig verksamhet Följande inslag finns i den dagliga verksamheten Sysselsättning/aktiviteter Vuxenundervisning HSL Samverkan med övriga samhället Några brukare deltar i undervisning hos Särvux. Distriktssköterskan har gett delegering för medicinhantering. Samverkan med övriga samhället finns bland annat genom de praktikplatser som brukare har utanför verksamheten. Varje vecka organiseras DU-träffar för döva utvecklingsstörda tillsammans med de två andra dagliga verksamheterna för döva i Stor-Stockholm. Samverkan finns också med närliggande dagliga verksamheter exempelvis Stora Blecktornet där enheterna har konstutställningar. Teckentullens dagliga verksamhet ordnar årligen en "Wattenfestival" dit enheten bjuder döva personer med utvecklingsstörning från hela Sverige. Wattenfestivalen äger rum på Ängsholmen i Stockholms skärgård i början av juni under några dagar. Det är lägerliv med aktiviteter. 3

4 2.3 Kvaliteten inom stadens omsorgsverksamheter ska öka trygghet, värdighet och valfrihet ska känneteckna hela omsorgen Stödperson Det finns en stödperson för varje brukare. När stödpersonen är i tjänst är det denne som i första hand utför insatserna och är ansvarig för planering av insatser för den enskilde. Den enskilde har möjlighet att byta stödperson. Utföraren arbetar för att uppnå kontinuitet för brukarna, dvs. minimerar antalet personer som arbetar med den enskilde och följer genomförandeplanen. Stödpersonen ansvarar för planeringen av insatser för den enskilde, men det kan vara olika medarbetare som ger stödet beroende av vilken insats som ges stöd i. Den enskilda kan byta stödperson när behov föreligger. Samordnaren på enheten har uppdraget att vara andre stödperson för samtliga brukare. Dokumentation utifrån bestämmelser enligt LSS Beställning finns som innehåller - i relation till aktuella insatser - bakgrundsfakta, beskrivning av sociala förhållanden, sociala kontaktnät, intressen och uppgift om målet med insatsen. Av beställningen framgår aktuell situation och insatsens syfte Genomförandeplan finns och innehåller: Stödpersonens namn Det finns långsiktiga mål utifrån den enskildes önskemål Ett veckoschema där insatsernas utformning beskrivs till innehåll och tid samt vilka av insatserna som ingår i stödpersonens ordinarie arbetsuppgifter Att information har getts om enhetens klagomålshantering Datum för utförarens uppföljning av genomförandeplanen, med angivande av områden som är av speciell vikt att följa upp och som är kopplade till brukarens önskemål Ansvarig arbetsledare Underskrift av stödperson, den enskilde eller då detta inte är möjligt god man. Genomförandeplanen följs upp minst en gång per år i samverkan med biståndshandläggare. Genomförandeplanen följs upp minst en gång per år i samverkan med den enskilde/god man. Löpande dokumentation finns om faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen förvaras på ett betryggande sätt. Verksamheten medverkar till individuell plan enligt LSS om detta begärs av den enskilde. För de flesta brukarna finns tydliga beställningar med relevanta fakta och mål för insatsen. Enheten har ibland skickat tillbaka beställningar när de inte gett tillräckligt underlag för att genomföra 4

5 beställningen. Enheten informerar god man och brukare om klagomålshanteringen vid så kallade god-man samtal. Genomförandeplanen följs upp tillsammans med biståndshandläggare, god man och brukare vid samma tillfälle. Därtill har den enskilde så kallade arbetsplatssamtal sex gånger per år där stödpersonen bland annat följer upp vad den enskilde tycker om sin sysselsättning. Brukarinflytande Den enskilde deltar vid upprättande av genomförandeplan. Brukarenkäter genomförs Det finns former för brukarinflytande. Ange vilka former och hur brukares synpunkter och förslag tas tillvara Varje morgon är det morgonmöte med brukarna, då finns möjlighet att komma ned synpunkter och kommentarer. Enheten har en metod med arbetsplatssamtal med brukarna där de får svara på olika frågor kring verksamheten. Samtalen dokumenteras och samlas i de enskildas egna pärmar. Varje fredag har enheten temat "Kul och kultur" där brukarna själva ger förslag på vad de vill göra. En gemensam planering föregår de så kallade DU träffarna med andra döva utvecklingsstörda. De enskilda bestämmer innehållet i de aktiviteter man gör tillsammans. Innan samtalet om genomförandeplanen förbereds brukaren för detta genom samtal. Efteråt återkopplas genomförandeplanen till den enskilde. Indikatorer 2.3 Kvaliteten inom stadens omsorgsverksamheter ska öka trygghet, värdighet och valfrihet ska känneteckna hela omsorgen 99 % Andel nöjda brukare 100 % Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet (Andel personer som tillfrågats som definierats som trygga av det totala antalet tillfrågade) Enheten har inte genomfört någon enkät 2008 utan arbetar i stället med att ha arbetsplatssamtal med respektive brukare flera gånger per år. De arbetsplatssamtal som genomförts med respektive brukare visar en hög grad av nöjdhet. Gode män har gett uttryck att de är nöjda med verksamheten. Tidigare års enkäter visade att i stort sett alla var mycket nöjda. Samarbete mellan beställare, utförare respektive övriga myndigheter samt god man Utföraren har tillsammans med beställaren kommit överens om hur ansvar och uppgifter fördelas. Utföraren har rutiner för att till beställaren anmäla förändrade behov hos brukaren Utföraren underrättar berörd nämnd om väsentliga förändringar i verksamheten. Utföraren samarbetar med andra myndigheter. Rutin finns för samverkan med ev. god man/förvaltare. 5

6 Enheten samarbetar med andra kommuner, landstingets handikapp och habilitering, vårdcentraler. Enheten har god-manträffar och där tar man upp frågan om hur gode män vill ha sitt samarbetekontakt med enheten. Ledningssystem Det finns ett ledningssystem i enlighet med SOSFS 2006:11 Arbete pågår med att ta fram ett ledningssystem i enlighet med SOSFS 2006:11 Synpunkts- och klagomålshantering samt rapportering Det finns ett system finns för synpunkts- och klagomålshantering. Information finns så att den enskilde vet var han/hon ska vända sig för att lämna synpunkter och klagomål. Rapportering av synpunkter och klagomål sker till den stadsdelsnämnd/kommun som beställt insatserna. Redovisning finns över inkomna synpunkter och klagomål och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa. Lex Sarah enligt 24 a LSS SOSFS 2008:11 Rutiner finns och tillämpas för anmälan enligt SOSFS 2008:11 (Lex Sarah). Utföraren ser till att beställande stadsdelsnämnd/kommun omedelbart får kännedom om anmälan enligt Lex Sarah. Ingen anmälan enligt Lex Sarah har skett under senaste året. Om Lex Sarah anmälan gjorts under föregående år ange antal 0 Avseende: Avvikelserapportering Rutiner finns för rapportering av medicinska avvikelser Rutiner finns för att beställande stadsdelsnämnd/kommun omedelbart får kännedom om anmälan enligt Lex Maria. 6

7 Ingen anmälan enligt Lex Maria har skett sedan föregående uppföljning Om Lex Maria anmälan gjorts, ange antal och avseende vad: 0 Antal Lex Maria Avseende: Egenuppföljning Det finns ett system för regelbunden egenuppföljning av verksamheten. Kost (om lunch serveras vid den dagliga verksamheten) Kosten är anpassad efter individens behov Tillgång finns till specialistkompetens i kost- och nutritionsfrågor Samarbete kring kosten för den enskilde finns mellan den dagliga verksamheten och den enskildes boende Brukarna väljer själva om de vill få sin lunch via enheten eller om de vill ha med egen matlåda. Det finns möjlighet att beställa anpassad kost exempelvis vid laktosintolerans hos brukaren. Samarbete kring kosten med den enskildes boende sker vid behov för den enskilde. Livsmedelshantering (om livsmedel hanteras vid enheten) Ett egenkontrollprogram finns, anpassat efter aktuell verksamhet. All personal har genomgått utbildning avseende livsmedelshygien. Utföraren är registrerad som livsmedelsföretagare hos miljöförvaltningen i Stockholms stad eller motsvarande i annan kommun. Hygien All personal har utbildning om basala hygienrutiner. Enheten har dokumenterade hygienrutiner. Hälso- och sjukvård Rutiner finns för hur hälso- och sjukvårdspersonal ska kontaktas. 7

8 Rutiner finns för delegering. Rutiner finns för anmälan om medicinska avvikelser. Rutiner finns för hantering av läkemedel. Medarbetare inom enheten har fått delegering från distriktssjuksköterska för medicinhantering för enskild brukare. Utrustning, hjälpmedel och förbrukningsartiklar Verksamheten arbetar så långt det är möjligt- med att upprätthålla den enskildes funktioner. Den enskilde har tillgång till tekniska och arbetstekniska hjälpmedel. Stockholms läns sjukvårdsområde Hjälpmedel Stockholms hjälpmedelskonsulent är konsult till förskrivare i verksamheter. Konsulenten är med och ger råd vid utprovningar och vid val av produkt. Vid behov görs en anpassning tillsammans med tekniker. Konsulenten ansvarar för ett produktområde och ansvarar då för förskrivningsunderlag, anvisningar och blanketter samt information och utbildningar till förskrivarna. Den som förskrivit hjälpmedlet ansvarar för att ge personalen kunskap och instruktioner om de hjälpmedel som är knutna till den enskilde. Enhetens medarbetare ger stöd till enskilda brukare med sjukgymnastikprogram. Detta program följs upp av den sjukgymnast som tagit fram programmet. 8

9 2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare Personal och ledning Ledning Minst en av dem som är ansvarig för driften av verksamheten (verksamhetschef/enhetschef) har: Personal Ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd Minst 36 månaders praktisk erfarenhet av arbete heltid inom funktionshinderområdet, exempelvis som omsorgspersonal eller som arbetsledare Dokumenterad relevant utbildning enligt SOSFS 2002:9 Chefens ersättare har relevant utbildning Totalt antal anställda på den uppföljda enheten: 5 exkl. enhetschef. Enheten delar chef med Södermalms grupp- och servicebostäder. Personalens anställningsform: 100 % av personalen är tillsvidare anställda Minst 75 % av personalen är tillsvidare anställda Minst 50 % av personalen är tillsvidare anställda Minst 25 % av personalen är tillsvidare anställda Mindre än 25 % av personalen är tillsvidare anställda Personalens kompetens totalt (oavsett anställningsform): 100 % har 5 års arbete med omsorg och/eller adekvat utbildning (vårdare) Minst 90 % har 5 års arbete med omsorg och/eller adekvat utbildning (vårdare) Minst 80 % har 5 års arbete med omsorg och/eller adekvat utbildning (vårdare) Under 80 % har 5 års arbete med omsorg och/eller adekvat utbildning (vårdare) Personalomsättningen bland omvårdnadspersonalen har under det senast året varit 0% 1-5% 6-10% 11-15% 16-20% 21 % eller mer Plan finns för personalens kompetensutveckling. Rutiner finns för introduktion av nyanställda. All personal behärskar det svenska språket i tal. All personal behärskar det svenska språket i skrift. Vid behov finns tillgång till vikarier. Huvudspråket på enheten är teckenspråk. I personalgruppen finns döva medarbetare som inte fullt ut behärskar svenska i tal och skrift eftersom de använder teckenspråk som första språk. Tidigare har 9

10 enheten haft tillgång till teckspråkskunnig vikarie men för närvarande har man ingen sådan vikarie. Indikatorer 2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare 3,7 Sjukfrånvaro i % 72 Medarbetarindex på enheten 3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Ekonomi och administration Rutiner finns för avstämning med beställaren för reglering av ersättning Rutin finns för rapportering av förändrat behov Avvikelserapporteringen är tillfredsställande Fakturorna avser rätt period Fakturorna ger tillräckligt underlag för betalning Enheten arbetar effektivt med att sänka kostnaderna för kringmaterial. Enhetens samordnare har tagit fram en lista över produkter för verksamheten till det lägsta priset. Samtliga delar av verksamheten använder listan som "lathund" vid inköp. Ett exempel: Rosa disktrasor var dubbelt så dyra som blå disktrasor - nu köper alla de blå. Ett annan exempel: Det skiljer 50 öre i pris mellan de dyraste och de billigaste engångshandskarna - nu köps de billigaste engångshandskarna in. Lokaler och utrustning Lokalerna är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Lokalerna är utrustade med brandlarm. Rutiner finns för utrymning vid brand eller annan fara. Utrymningsövningar genomförs regelbundet. Det finns arbetstekniska hjälpmedel i verksamheten. Lokalerna är tillgängliga för personer med rörelsehinder. 10

11 Dialog pågår med fastighetsförvaltaren om brandlarm. Mot bakgrund av att många både brukare och medarbetare är hörselskadade kan man inte ha ett konventionellt larm med ljud. Lokalen är prångig och skulle brand exempelvis uppstå i köket syns inte det i den del av lokalen som är belägen längst bort från köket. Samtidigt är lokalen belägen på bottenvåningen och det finns flera utgångar från lokalen. Enheten har inte genomfört någon brandövning med brukarna än, men det finns planer för att göra det med de av brukarna som är lindrigt utvecklingsstörda. Personalgruppen har själva haft scenarioövningar kring brand och utrymning. Utfästelser och åtaganden om mervärden i anbud Ej aktuellt 11