Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012"

Transkript

1 En strategisk inriktning för storstadsgator i världsklass Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012 på väg mot ett Stockholm i världsklass

2 2012 Stockholms stad, trafikkontoret Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, Stockholm Telefon Dnr : T Författare: Daniel Firth, trafikplanering

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Övergripande strategi 3. Mål för storstadsgator i världsklass A: Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel; d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning B: Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och öka restidspålitligheten för alla trafikanter C: Vägarnas och gatornas roll som attraktiva platser ska förstärkas genom att förbättra gångvänligheten i promenadstaden D: De negativa effekterna av väg- och gatutrafiken ska minimeras genom att styra bilanvändning till de resor där bilen gör mest samhällsnytta 4. Nästa steg

4

5 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning 1. Inledning Stockholm växer. Prognoserna visar att Stockholms stads invånare kommer att vara cirka 25 procent fler år Stadens Vision 2030 beskriver hur det ska vara att bo i, arbeta i och besöka Stockholm. Hur staden ska växa beskrivs i översiktsplanen, Promenadstaden: den befintliga bebyggelsen ska förtätas och nya bostäder ska byggas, så att det kan arbeta och bo fler än i dag på samma yta. Vägar och spår ska byggas ut för att stödja denna utveckling i regionen, men efterfrågan på resor inom stadens gränser kommer med all sannolikhet att vara större än den fysiska kapaciteten i transportsystemet. Därför måste vi både fundera på behovet att resa, planera våra resor i större utsträckning och se över hur vi använder våra vägar och gator för att kunna transportera människor och gods på ett mer effektivt sätt. En viktig del av Promenadstadens inriktning är att genom god planering av staden minska behovet av att resa. Det går också att ersätta vissa typer av resor, till exempel genom att de som kan väljer att jobba hemma några dagar i veckan, handlar på internet eller planerar resandet så att fler ärenden kan kombineras. Tillväxten innebär ändå att stadens gator och spår kommer att behöva transportera fler människor och mer gods på samma yta som i dag, och då helst utan försämrad reskvalitet. Därför behöver vi främja utvecklingen av de trafikslag som är yt- och transporteffektiva. En förtätad stad ger både en varierad stadsmiljö där flera punkter kan nås till fots eller cykel, och underlag till en frekvent, kapacitetsstark kollektivtrafik i alla stadens delar. Framkomlighetsstrategi ska styra mot målen i Vision 2030 Denna strategi ska ge styrande principer för hur vi ska prioritera i stora och små beslut om stadens vägar och gator, för att bidra till ett effektivt, tryggt, snyggt, miljövänligt och hälsosamt Stockholm, i linje med visionen och översiktsplanen. Den fokuserar på målen, inte den exakta vägen dit. Den ska dessutom bli ett stöd i planeringen av stadens interna arbete, i stadens samarbete med andra myndigheter och i dialogen med medborgarna. En pusselbit i en större helhet Strategin gäller för hela Stockholms stad, men bara för stadens egna vägar och gator. Det innebär att strategin måste ses som en pusselbit i en större helhet. Stadens vägar och gator är en integrerad del av det regionala trafiksystemet, med motorvägar, järnvägar, kollektivtrafik och vattenvägar som sköts av flera myndigheter och företag. Det är viktigt att vara medveten om vad staden direkt kan påverka, och när staden är en av flera aktörer som kan använda sitt inflytande för att åstadkomma förändringar. 1

6 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning Tillsammans ansvarar Stockholms stad, Trafikverket, Landstinget (i sin roll som regional kollektivtrafikmyndighet) och Solna stad för regionens primära trafiksystem. Genom att ordna en bra och pålitlig trafik på dessa delar av systemet täcks procent av regionens utmaningar. Framkomlighetsstrategin gäller bara för en del av detta nät, men ger en tydlighet kring stadens intentioner för sin del av trafiksystemet som kan användas i ett ännu närmare samarbete med olika aktörer. Inom staden sker en betydande andel av alla resor i regionen. Cirka personer har sin arbetsplats inom Stockholm. Av dem bor 54 procent inom stadens gränser och ytterligare 22 procent bor i en av de tio angränsande kommunerna (Järfälla, Sollentuna, Sundbyberg, Solna, Danderyd, Lidingö, Nacka, Tyresö, Huddinge, och Ekerö). 16 procent pendlar från länets övriga 15 kommuner, medan endast 8 procent pendlar från ett annat län (SCB/USK 2009). Regionförstoring gör att det kan bli lättare att pendla på längre avstånd men antalet som gör så kommer även fortsättningsvis att vara litet jämfört med de som pendlar inom stadens egna gränser eller från angränsande kommuner. Datakälla: SCB/USK

7 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning Strategins innehåll Kapitel 2 beskriver stadens övergripande strategi för hur vi ska klara en fungerande trafik i en växande storstad. Det beskriver översiktsplanens fyra stadsutvecklingsstrategier, vad de kan innebära för trafiksystemet och vilka prioriteringar som bör användas för att stödja stadens utveckling. Kapitel 3 innehåller styrande principer för planeringen av Stockholms vägar och gator för att staden ska kunna förverkliga Vision 2030 och översiktsplanen Promenadstaden. Det finns 4 planeringsinriktningar och 14 mål för att Stockholm ska få storstadsgator i världsklass. För varje mål beskrivs varför det är viktigt och vad effekten sannolikt blir om inte rätt beslut fattas vid rätt tillfälle. I kapitel 4 beskrivs hur staden ska arbeta utifrån strategin, ta fram handlingsplaner och använda målen som stöd vid nödvändiga prioriteringar. Flera nämnder behöver ta ansvar för framkomligheten Trafikplanering och framkomlighet är en viktig del i många nämnders och förvaltningars arbete. För att få en effektiv och fungerande stad har alla ett ansvar att se till att varje utvecklingsförslag bidrar till att nå målen i framkomlighetsstrategin och Vision Staden och andra aktörer måste arbeta på flera fronter samtidigt. Gatumiljön ska utvecklas utifrån denna framkomlighetsstrategi samtidigt som stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret arbetar med att förtäta staden. Miljöförvaltningen arbetar för att den bil- och lastbilstrafik som finns ska vara så miljövänlig som möjligt. Att planera innebär att prioritera och prioritera bort Stadens vägar och gator ska ge rum åt många olika funktioner och intressen. Människor ska kunna förflytta sig, med flera olika sorters färdmedel; gods ska transporteras; det ska finnas plats för affärer, möten och andra sociala funktioner, samt för parkering, lastning och lossning, städning m.m. Alla funktioner är viktiga och alla ska ha sin plats i staden. Bilden visar hur bred en huvudgata skulle behöver vara för att rymma alla funktioner. En typisk huvudgata i Stockholm är mellan 20 och 30 meter bred Men gatumarken räcker inte till för att allt ska kunna finnas överallt. Det krävs en 45 meter bred gata för att få plats med alla funktioner. De flesta huvudgator i Stockholm är mellan 20 och 30 meter breda. Därför måste vi 3

8 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning prioritera bort. All planering handlar om att hantera konflikter, alltså att prioritera. Om staden inte prioriterar medvetet mellan olika funktioner riskerar det att leda till dålig framkomlighet, låg trafiksäkerhet och fula, otrygga miljöer. Denna strategi ska ge stadens förvaltningar och nämnder stöd i dessa svåra prioriteringar, för att vi bättre ska kunna balansera olika behov mot varandra på en övergripande nivå. Trafik är människor och gods inte fordon Människor bor i städer för att få korta resor till många möjligheter jobb, skolor, andra människor m.m. Resande handlar om att komma fram, inte att ta sig fram. Rörlighet och mobilitet är inte självändamål. Det viktiga är tillgänglighet, att smidigt komma fram till sitt mål. För att få en fungerande och hållbar trafik behöver staden ändra fokus från att förflytta fordon till att förflytta människor och gods. Det innebär även att ta hänsyn till hela resan från start till mål, som i de flesta fall sker med flera olika färdsätt. Det är viktigt att skilja mellan olika typer av fordonstrafik. Många transporter som sker med motorfordon är nödvändiga för stadens funktion och behöver därför främjas. Det är inte alltid lätt att i praktiken ge denna typ av transporter eller fordon fysisk priortitet i gaturummet. Trängselskatten kan i detta fall ha en viktig roll för att prioritera de fordonresor som har högt värde över de som har möjlighet att genomföras på annat sätt, vid annan tid eller i en annan del av trafiksystemet. 4

9 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning En storstad med bilar inte en stad för bilar Bilen har en viktig funktion i flera sammanhang, men för att bilresandet ska vara effektivt i en storstad krävs att de flesta väljer något annat färdsätt än egen bil. För att Stockholms trafiksystem ska fungera effektivt, och för att biltrafiken ska fungera effektivt, måste den andel av våra förflyttningar som görs med bil minska. Fler måste välja att gå, cykla och åka kollektivt. För att nå dit behöver gatumiljön steg för steg få fler kollektivtrafikkörfält, fler cykelbanor, färre parkeringsplatser, och bättre gatumiljöer för dem som går. Detta kommer inte att hända över en natt, men det är en strategisk inriktning fram till Om staden styr mot dessa mål kan trafiksituationen bli hållbar på sikt. Att minska biltrafiken är inte en motsättning för en bra och fungerande personbilstrafik, distributionstrafik och annan yrkestrafik. Tvärtom är det en nödvändighet. Det planeras för en uppemot 25-procentig ökning av regionens befolkning fram till 2030, och alla dessa invånare kommer inte kunna åka bil i samma grad som invånarna gör idag. Att inte arbeta för att minska biltrafiken vore därmed en bilfientlig strategi. Hållbar framkomlighet Denna strategi har sitt huvudfokus i att främja en effektiv användning av en gemensam, begränsad, resurs: gatuutrymme. Hur vi använder och planerar denna resurs har en avgörande roll för stadens möjlighet att uppnå sina mål för en utveckling som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Vägtrafiken kan i sig utgöra en fara men är även en källa till luftföroreningar och buller som är skadliga för människors hälsa. Hur vi väljer att transportera oss har en påverkan på vår egen hälsa. Vår tillgång till olika resval har en påverkan på vår möjlighet att delta i samhällslivet. Trafikinfrastruktur är dyrt att bygga och de många tunnlar och broar som finns i Stockholm kräver betydande resurser till drift och underhåll. Men den största utmaningen är trafikens bidrag till de globala klimatförändringarna och de betydande ansträngningar som kommer att krävas för att nå det ambitiösa målet om en fossilbränslefri stad till Vi är alla en del av trafiken Det är inte bara myndigheter som påverkar trafiken. Den påverkas också starkt av hur vi som enskilda trafikanter beter oss. Hur du väljer att resa får konsekvenser, inte bara för dig, utan för hela samhället. Dina beslut kan avgöra om ett trafiksystem är effektivt eller ineffektivt, och om en stad är hållbar eller ohållbar. Du är inte fast i trafiken, du är en del av trafiken. Det är detta som denna strategi handlar om. Hur enskilda trafikanter ska kunna använda stadens gator och vägar, de fordon som de reser i, och de parkeringar där fordonen förvaras, så att systemet blir så effektivt som möjligt. 5

10 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi 6

11 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi 2. Övergripande strategi Det finns tre samverkande grundbultar i stadens strategi för hur Stockholm på ett robust och hållbart sätt ska klara det ökade transportbehovet till följd av befolkningsökningen som pågår: stadsplanering, infrastrukturplanering samt trafikplanering. Stadsplanering: en tät och blandad stadsbebyggelse som minskar behovet av att resa Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, beskriver hur staden ska växa. Befintlig bebyggelse i alla delar av staden ska förtätas. Genom att skapa omväxlande stadsmiljöer där ett större och mer varierande utbud av arbetsplatser, butiker, skolor och fritidsaktiviteter kan nås med gång eller cykel, skapas en tillgänglighet som inte enbart bygger på rörlighet. Samtidigt kan en tätare stad ge underlag till en frekvent och kapacitetsstark kollektivtrafik. Översiktsplanens plankarta Infrastrukturplanering: en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken, och ett vägnät som leder bort stora trafikströmmar Under den expansiva fasen som Stockholm genomgick under 50- och 60- talet var staden ett föredöme för en integrerad planering av nya stadsdelar och ny infrastruktur. Stadsdelar som Vällingby och Farsta byggdes med en täthet som gav underlag till den nya tunnelbanan som färdigställdes samtidigt 7

12 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi som de nya invånarna och verksamheterna flyttade in. Den utveckling som Stockholm står inför fram till och bortom 2030 betyder ett nytt krafttag för att bygga ut infrastrukturen. Stockholmsöverenskommelsen är resultatet av en förhandling mellan regeringen, Stockholms stad, landstinget och de övriga kommunerna i länet när det gäller vilka nya vägar och spår som ska byggas ut de närmaste 10 åren och hur de ska finansieras. Nya vägar och spår till en totalkostnad av 100 miljarder kronor fram till 2021 ingår i överenskommelsen, inklusive: En förlängning av Tvärbanan genom Ulvsunda, Sundbyberg och Solna för att förbättra tvärförbindelserna (öppnar 2013) Norra länken, en ny väg i tunnel mellan Norrtull och Ropsten, som bl.a. avlastar delar av innerstadens gatunät (2015) En ny sträckning för E18 mellan Hjulsta och Kista (2015) Citybanan, en ny tunnel för pendeltågen under centrala Stockholm, som ger ökad kapacitet och bättre tillförlitlighet (2017) En ny gren på tvärbanan till Solna och Kista (ca 2018) Förbifart Stockholm, en ny trafikled mellan Skärholmen och Häggvik, som syftar till att avlasta E4 och Essingeleden genom regionen (efter 2021) Ett flertal övriga spår- och vägprojekt i länet, inklusive kapacitetshöjande åtgärder. Översiktsplanen innehåller även viktiga projekt, som ska prioriteras i framtida åtgärdspaket, till exempel: En förlängning av tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården till Nacka En spårförbindelse till Nya Karolinska Sjukhuset och stadsdelen Hagastaden 8

13 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi En kollektivtrafikförbindelse mellan Flemingsberg, Skärholmen och Älvsjö, och även en förlängning vidare mot Skarpnäck En konvertering av stombusslinje 4 till spårväg En östlig förbindelse över Saltsjö-Mälarsnittet. Trafikplanering: att optimera användningen av den infrastruktur vi har Befolkningstillväxten i Staden och regionen är så pass stor att även dessa stora investeringar i nya väga och spår inte kommer att räcka utan det kommer fortsätta att finnas betydande kapacitetsbrister i delar av trafiksystemet även efter dessa utbyggnader. Staden och de andra aktörerna med ansvar för regionens trafiksystem måste bereda plats för att fler människor och mer gods kan transporteras på samma yta. Det är i sig inget nytt, Staden jobbar kontinuerligt för att optimera användningen av det begränsade utrymmet, men förändringstakten betyder att detta arbete alltmer måste samordnas och inriktas mot gemensamma mål. Det finns samtidigt ett ökat behov av att tillhandahålla fler resval, styra efterfrågan och ge användbar information. Den täta staden ställer även högre krav på vägars och gators funktioner som levande platser som kan bidra till att skapa sociala möten. Stockholmsöverenskommelsen innehåller även ett mål om att sänka utsläppen från vägtrafiken i Stockholms län med 30 procent till 2030, främst genom åtgärder som främjar miljöbilar och miljövänliga lastbilar. Även mål för luftkvalitet och buller ska uppnås genom bl.a. begränsad dubbdäcksanvändning, utvecklad användning av miljözoner samt differentierad trängselskatt med högre avgifter för fordon som ger större negativ påverkan. Staden har också ett mål om en fossilbränslefri vägtrafik. Varför räcker det inte med att bygga ut nya vägar och spår måste vi göra annat också? Vi kan välja att inte göra någonting och fortsätta att planera som vi har gjort hittills. Men detta medför också konsekvenser. Trafikkontoret har tagit fram trafikprognoser för att se vad som händer om vi bygger staden som den beskrivs i översiktsplanen och samtidigt bygger ut infrastrukturen enligt Stockholmsöverenskommelsen, men i övrigt fortsätta att planera som vi hittills gjort. Att ta fram prognoser för framtiden är ingen exakt vetenskap, utan bygger på antaganden om vilka trender som fortsätter och vilka som kommer att brytas, och hur de kommer att brytas. Trafikmodeller och de prognoser som de ger är ett kraftfullt verktyg inom trafik- och stadsplanering, men de ska stödja och inte styra planeringsprocessen och beslutsfattandet. De visar resultatet av ett visst handlingsförlopp, men utesluter inte att en annan inriktning väljs. De visar vad som händer om inget annat görs eller inget annat trendbrott sker. Prognoserna visar att resande i länet kommer att öka som resultat av ökad befolkning och ökat välstånd, och att resande med bil förväntas öka i något snabbare takt än resande med kollektivtrafik, om inget annat görs eller annat trendbrott sker. Detta leder till att 9

14 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi kollektivtrafikandelen blir konstant eller till och med kan sjunka. Prognoser för resande, samt kollektivtrafikandelen i Stockholms län. Befolkningsökningen är idag (2011) snabbare än i prognoserna. Bilderna visar några resultat av trafikanalyserna. Färgskalan visar de delar av vägnätet där trafiken rullar långsamt i förmiddagens högtrafik på grund av trängsel. Att hastigheten är nedsatt i högtrafik är inget märkvärdigt att trafiken skulle flyta helt ostörd i en storstad i högtrafik är inte realistiskt.men trafik som är mycket långsam, representerad med de röda sträckorna indikerar att hastigheten börjar bli ett problem för restidspålitlighet som också kan öka miljöbelastningen. Generellt kan sägas att Förbifart Stockholm och de andra stora investeringarna tillåter att regionen växer som planerat med ungefär en fjärdedel men att trängseln på stadens gator och vägar påverkas i liten utsträckning. Essingeleden avlastas, på grund av Förbifarten men också de trängselskatter som införs när Förbifarten öppnar. Förbifarten fyller sitt syfte att bättre knyta samman regionens norra och södra delar och ökar den regionala tillgängligheten, men trafiksituationen på lokala gator och vägar inom staden blir ungefär lika eller sämre än idag om inget annat görs. Samtidigt ser situationen ut att successivt försämras fram till cirka 2021 då Förbifarten planeras att öppna. Med en ökad efterfrågan och ett konstant utbud är bibehållen framkomlighet ett ambitiöst mål. 10

15 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi Hastighetsnedsättning i vägnätet under förmiddagens maxtimme för ett nulägesscenario (2007, överst), ett basscenario för 2020 (i mitten) och för 2030, med utbyggd infrastruktur enligt Stockholmsöverenskommelsen. Färgskalan visar körhastighet jämfört med skyltad hastighet. 11

16 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi Trafik är en viktig del av det miljöstrategiska arbetet Vägtrafiken är en av stadens största miljöproblem, genom luftföroreningar, buller, och utsläpp av växthusgaser. Stadens långsiktiga satsning på kollektivtrafik, och på senare år trängselskatt och cykeltrafik har bidragit till relativt låga utsläpp per invånare. Men miljömålen förutsätter en fortsatt snabb utveckling i rätt riktning. De utbyggnader av kollektivtrafik som planeras kommer att bidra, men mer behövs enligt stadens åtgärdsplaner för klimat och energi 8 bl.a. Fler kollektivkörfält och cykelfält/cykelbanor Höjda parkeringsavgifter Främjande av bilpooler Ökad fyllnadsgrad i lastfordon Marknadsföring av alternativ till bilresor, t.ex. videokonferenser och distansarbete Åtgärder som främjar marknaden för miljöbilar Strategiska prioriteringar Stockholm innehåller en stor variation av stadsmiljöer. Det finns inte en princip för hur man ska prioritera mellan olika färdsätt eller funktioner i vägoch gatunätet utan olika prioriteringar kommer att gälla i olika stadsmiljöer, vid olika tider och utifrån olika funktioner. Detta kapitel beskriver några övergripande principer som gäller för olika delar av vägnätet och olika delar av staden, utifrån översiktsplanens fyra stadsutvecklingsstrategier för hållbar tillväxt. Fortsätt att stärka centrala Stockholm Att fortsätta att stärka centrala Stockholm innebär att City och innerstadens kvaliteter ska utvecklas och att de områden som gränsar till dagens innerstad kan förtätas med bostäder och arbetsplatser och få en mer urban karaktär. Större stadsutvecklingsområden pekas ut i Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden, Hammarby Sjöstad, Söderstaden, Årstafältet, Liljeholmen, Telefonplan, Västra Kungsholmen, Alvik och Ulvsunda. Här har det byggts, och ska byggas, stadsmiljöer som liknar innerstadens kvartersstruktur. Vägar och spår ska byggas ut i dessa områden, men för att både den regionala och den lokala trafiken ska fortsätta fungera i och kring dessa förtätade stadsdelar krävs att resandemönstren här också liknar innerstadens, dvs. med ett högre inslag av kollektivtrafik, cykel och gång, och mindre av bil, än i ytterstaden. Satsa på attraktiva tyngdpunkter Att satsa på attraktiva tyngdpunkter i ytterstaden är den andra av översiktsplanens fyra stadsutvecklingsstrategier. Åtta tyngdpunkter identifieras: Kista, Spånga, Vällingby, Brommaplan, Skärholmen, Fruängen, Älvsjö, Högdalen och Farsta. Gator och vägar i och kring dessa tyngdpunkter kommer i viss mån att likna innerstaden i deras funktion, men också i den konkurrens om yta som uppstår. Balansen mellan lokala och regionala behov måste hanteras och även här kan det behövas ett delvis annat resmönster än i andra delar av ytterstaden. Särskilt parkering kan bli en konfliktpunkt om inte rätt beslut om reglering fattas. 8 Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi En ny version tas fram. 12

17 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi Centrala staden enligt översiktsplanen Koppla samman stadens delar Den tredje stadsutvecklingsstrategin handlar om att koppla samman stadens delar. Att koppla samman en stad innefattar mycket mer än bara fysiska kopplingar som möjliggör rörelse. Vägnätet har dock en viktig roll i att fysiskt koppla samman tyngdpunkterna med varandra, med centrala staden och med regionen i stort. Idag är bilen det snabbaste alternativet i flera relationer mellan två punkter utanför innerstaden. Möjligheten att utföra sådana resor med kollektivtrafik (framförallt med buss eller spårväg), cykel och gång måste också förstärkas. Flera av de strategiska samband som pekas ut i översiktsplanen sammanfaller med det primära vägnät, som har definierats inom ramen för arbetet för bättre regional framkomlighet, ett samarbete mellan Staden, Trafikverket, SL och Solna stad. Nätet består av de länkar som har en regional funktion och ett stort flöde, räknat som summa vägresenärer med buss eller bil. Behovet av en balans mellan regionala och lokala funktioner pekar på att andra färdmedel än egen bil behöver främjas. 13

18 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi Det primära vägnätet. Trafikverkets vägar visas i blått, Stadens och Solnas vägar i rött det primära vägnätet i innerstaden visas inte i denna bild. Några principer har etablerats för detta nät som har bäring på hur målen i denna strategi ska tillämpas: - den rörliga trafikens krav går före parkering - krav från stora regionala strömmar går före små lokala - förutsägbar pålitlig framkomlighet är viktigare än högre genomsnittlig reshastighet. Främja en levande stadsmiljö i hela staden Gatumiljön utgör en betydande del av den offentliga miljön i Stockholm och väg- och gatunätets roll som plats och inte bara transportsträcka måste förstärkas. Översiktsplanen kallas för Promenadstaden och centralt i den fjärde stadsutvecklingsstrategin är att människor ska kunna röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt. Tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning samt barns rörlighet är särskilt prioriterade. 14

19 3. Mål för storstadsgator i världsklass Stockholms stad har lagt fram en vision för vilken typ av stad Stockholm ska vara Staden har även tagit fram en plan för hur den framtida staden ska byggas. Denna strategi beskriver vad vi behöver göra med stadens vägar och gator för att stödja planen och visionen. För detta krävs mål om hur storstadsgatorna ska användas i Stockholm Vision 2030 beskriver framtidens Stockholm Vision 2030 beskriver hur det ska vara att leva i, jobba i och besöka Stockholm i framtiden. Visionen är att transportsystemet bidrar till att skapa en större arbets- och bostadsmarknad i Mälardalen. Stockholm ska vara den stad i världen där invånarna använder kollektivtrafiken mest och har ett välfungerande och säkert cykelvägnät. Staden ska aktivt bedriva kampanjer för att ändra resebeteende mot kapacitetsstarka och energisnåla färdmedel. Staden ska utveckla och satsa på tekniska lösningar i trafiken i nära samarbete med andra kommunala och regionala aktörer. Visionen är att Stockholmarnas bilpark ska bestå så gott som uteslutande av miljöbilar och att tillgången till miljöbränslen är god. Även smarta trafiklösningar och modern informationsteknik har ökat framkomligheten och därmed minskat utsläppen. Kapacitetsstarka och energisnåla färdmedel De färdmedel som är mest kapacitetsstarka, det vill säga de som har potentialen att transportera flest människor på en liten yta, är ofta också de som är mest energisnåla och har minst klimat- och miljöpåverkan. Mest kapacitetsstarka är gång, cykel och kollektivtrafikfordon med en hög beläggning. 15

20 Promenadstaden är planen för framtidens Stockholm Översiktsplanen introducerar konceptet om promenadstaden. Detta är ett sätt att bygga en stad där framkomligheten möjligheten att komma fram till olika mål inte bara bygger på mobilitet utan också på tillgänglighet. Tät stadsbebyggelse innebär att det finns flera och mer varierande målpunkter inom ett kortare avstånd som möjliggör fler resor till fots och cykel. Samtidigt ger en hög täthet bättre underlag till en frekvent och kapacitetsstark kollektivtrafik. Men högre täthet innebär också nya utmaningar för våra vägar och gator fler ska kunna transporteras på samma yta. Planen preciserar inriktningen för ett modernt transportsystem och hållbart resande utifrån Vision Staden ska: Planera för ett effektivt genomförande av de infrastrukturprojekt som finns i Stockholmsöverenskommelsen. Verka för en långsiktig satsning på kollektivtrafik. Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Framkomlighetsstrategin beskriver hur väg- och gatunätet uppnår visionen Framkomlighetsstrategin är en del av stadens arbete mot Vision 2030, genom att den beskriver en inriktning för planeringen av stadens vägar och gator för att uppnå visionen och översiktsplanen. 16

21 Planeringsinriktningar för väg- och gatunätet Fyra planeringsinriktningar för väg- och gatunätet har tagits fram för Framkomlighetsstrategin. Ordningen i vilken inriktningarna eller de åtföljande målen presenteras innebär inte en rangordning. Alla mål är lika viktiga på en övergripande nivå, även om målkonflikter inom enskilda projekt kommer att kräva en prioritering utifrån de lokala förutsättningarna. A. Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel, d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning B. Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och höja restidspålitligheten för alla trafikanter. C. Vägarnas och gatornas roll som attraktiva platser ska förstärkas genom att förbättra gångvänligheten i staden. D. De negativa effekterna av väg- och gatutrafiken ska minimeras genom att styra bilanvändning till de resor där bilen gör mest samhällsnytta. I resten av detta kapitel definieras vad som menas med de övergripande inriktningarna, varför de är viktiga, vilka mål staden ska använda för att uppfylla inriktningarna och hur utvecklingen ska mätas med ett antal indikatorer. Målen gäller hela staden, om inget annat anges. 17

22 Planeringsinriktning A: Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel, d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning Stockholmsregionen växer. Fler ska bo på samma yta och delar av staden kommer att förtätas. För att undvika en försämring av framkomligheten och tillgängligheten måste stadens vägar och gator möjliggöra en förflyttning av fler människor och mer gods utan att större fysisk ytor tas i anspråk inom den befintliga bebyggelsen. Fler ska alltså transporteras på samma yta. Detta kan åstadkommas genom att göra det attraktivare och lättare att använda de transportsätt som kan transportera flest människor per ytenhet, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Kapacitet kan definieras på olika sätt Det finns ingen skarp gräns mellan ett vägnät som har ledig kapacitet och ett som är fullt. Det finns flera punkter på väg- och gatunätet i Stockholm som vid vissa tider har fler fordon än det egentligen finns utrymme för. I dessa så kallade flaskhalsar uppstår det köer. Att efterfrågan på förflyttningar överstiger kapaciteten, det vill säga att det blir köer, är en del av livet i storstaden och måste i viss mån accepteras. Man kan räkna ut en gatas kapacitet utifrån dess möjlighet att flytta fordon, där olika typer av fordon beräknas ta olika mycket plats. Vill man istället räkna ut en gatas möjlighet att förflytta människor (och även gods) är det viktigt både hur många fordon som kan transporteras och hur många människor (eller hur mycket gods) som kan rymmas i dessa fordon. Illustration av transporteffektiviteten mellan olika trafikslag. Bilden visar utrymme som krävs för att förflytta samma antal människor med bil (till vänster), buss (i mitten) samt med cykel (till höger). Foto: Gävle kommun 18

23 Kapaciteten i stadens väg- och gatunät och hur vi använder den Inom Stockholms stad finns cirka kvm gatumark. Av dessa används cirka en tredjedel som gångbanor och torgytor avsedda för gående och två tredjedelar som körbanor för fordonstrafiken i form av cyklar, bussar och spårvagnar, godstrafik och privatbilar. Vissa delar av körbanan har reserverats för särskilda ändamål: cirka en fjärdedel för parkeringsplatser, 3 4 procent för cykelbanor eller cykelfält och cirka 1 2 procent för busskörfält och busshållplatser. Den övre bilden illustrerar hur ytorna på Stockholms vägar och gator används idag, medan den nedre bilden illustrerar hur människorna transporteras på stadens vägar och gator. Detta är en illustration och förenklar en mycket komplex bild. Det finns olika funktioner med angöring och parkering och vad som bör prioriteras i olika lägen är inte statiskt. På en huvudgata med både kollektivtrafik och ett attraktivt utbud av butiker och restauranger behövs en balans mellan framkomligheten och nåbarheten till kantsten för t.ex. lastning och lossning, taxi och butikskunder som kommer med bil. På en bostadsgata kan besöksparkering och parkering för de boende som inte har tillgång till andra alternativ ske i större utsträckning. 19

24 Åtgärder som kan höja kapaciteten i det befintliga gaturummet En kö är en fördelningsmekanism som används i många situationer när efterfrågan överstiger tillgången (till exempel i sjukvården, för bostadsförsörjningen och till populära butiker eller restauranger). Med rätt information går det att planera för köer och trängsel både på system- och individnivå. Man kan hantera köerna genom att ställa upp kön vid strategiska punkter, det vill säga skapa flaskhalsar, för att skydda andra delar av vägoch gatunätet. På individnivå kan det vara möjligt att acceptera en längre restid, så länge den är någorlunda pålitlig. Men, det finns en nivå när denna trängsel kan bli skadlig för både ekonomi och individers livskvalité. Det finns tre sätt att lindra effekterna av återkommande trängsel: Marginella ökningar i kapaciteten att förflytta fordon kan i vissa fall åstadkommas genom att optimera trafiksignaler, flytta kantstenar, ta bort vänstersvängar eller göra om parkeringar till körfält. Var för sig har dessa så kallade trimningsåtgärder en begränsad eller lokal effekt, men flera små vinster kan tillsammans ha en större effekt. Det är emellertid viktigt att ha en helhetssyn och inte rikta in sig på att få bort en enskild flaskhals. Detta kan resultera i att kön flyttas till nästa flaskhals där det bildas en ännu längre kö. Det begränsade utrymmet kan användas mer effektivt genom att ge mer plats åt de färdmedel som kan transportera flest människor vid de tider då många vill resa. I vissa fall kan detta ske endast genom att minska utrymmet för de färdsätt som inte använder utrymmet lika effektivt. Utrymme kan skapas i vägnätet genom att minska efterfrågan, genom till exempel smarta val-åtgärder som hjälper resenärer att hitta andra sätt att göra samma resa eller att inte resa alls. Ett annat exempel är ekonomiska styrmedel som trängselskatt eller parkeringsavgifter som prioriterar resor efter resenärens egen värdering av resans nytta. 20

25 Försvinnande trafik Att omfördela vägutrymme från allmän trafik för att gynna kollektivtrafik, gående, cyklister eller stadsmiljö förutspås ofta leda till stora trafikproblem på den aktuella gatan och i omkringliggande gatunät. Men såväl svensk som internationell erfarenhet från de senaste 20 åren visar att prognoserna ofta är onödigt pessimistiska, och att det befarade trafikkaoset sällan inträffar. Med rätt förutsättningar och en varsam planering kan minskningar på 10 till 20 procent i generella trafiknivåer uppnås genom att resenärer ändrar sitt resbeteende på fler sätt än vad som intitalt har antagits 1. 1) Cairns, Atkins & Goodwin, Disappearing traffic? The story so far, i Municipal Engineer, March 2002, pp13-22, Institution of Civil Engineers, London Smarta val Smarta val är ett samlingsbegrepp för en mängd olika typer av åtgärder som syftar till att öka effektiviteten i ett transportsystem för att tackla trängsel, minska miljöpåverkan eller förbättra kostnadseffektiviteten genom att påverka människors och företags resval. Exempel på smarta val-åtgärder är reseplanering för individer, skolor eller arbetsplatser, bilpooler och informationskampanjer om olika alternativ. Även ekonomiska styrmedel som parkeringsavgifter eller trängselskatter kan betraktas som en form av smarta val-åtgärder. 21

26 Mål A1 Vad blir resultatet av att uppfylla målet? Hur uppfyller det visionen? Vad behöver göras för att uppfylla målet? Vad händer om vi inte gör detta? Vem har ansvaret? Hur ser det ut idag? Transportkapaciteten i personer per timme i högtrafik på väg- och gatunätet ska öka mer än den procentuella befolkningsökningen till år Ökad rörlighet och valfrihet i trafiksystemet ger alla stockholmare en bra tillgänglighet till storstadens alla möjligheter. De som kan åka buss eller spårvagn, cykla eller gå finner ett system med förutsättningar för attraktiva resor av hög kvalité. Detta avlastar tunnelbanan. Buss- och spårvagnspassagerare, cyklister och gående tar mindre plats på gatan och lämnar utrymme förgodsleveranser, näringslivets transporter och de som behöver åka bil. Vision 2030 beskriver hur staden och regionen ska kunna växa till en sammanhängande arbetsmarknad med ökad rörlighet och valfrihet genom ökad trafikkapacitet. För att locka fler resenärer måste kollektivtrafik, cykel och gång vara attraktiva, snabba och pålitliga färdsätt. Detta kräver en prioritering på just de platser och vid de tider då det är mest trängsel. En strategi för stomtrafiken pekar ut de stråk där kollektivtrafiken bör ges eget körfält och prioritet i trafiksignaler. Cykelplanen kommer att göra likadant för de viktigaste regionala pendelstråken. Detta innebär att plats kommer att tas från parkeringar eller biltrafik. Det finns även potential att öka antalet personer per bil. Bilen är flexibel och har många fördelar. Men i högtrafik i en storstad har den en relativt låg förmåga att förflytta stora mängder människor på en begränsad yta. Utan attraktiva alternativa färdsätt kommer fler att känna sig tvungna att välja bil för fler resor. Väg- och gatunätets kapacitet att förflytta människor minskar. Den idag korta men intensiva högtrafiken kommer att omfatta en större del av dagen, och en större del av väg- och gatunätet samt spårtrafiken. Godstrafiken kan drabbas särskilt hårt. Trafik- och renhållningsnämnden fattar beslut om hur användningen av det befintliga gaturummet ska omfördelas. Nämnden samarbetar med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i beslut kring nya gator och vägar i exploateringsområden. Dagens metoder för att mäta kapacitet i ett väg- och gatunät fokuserar främst på kapaciteten att förflytta fordon. Trafikkontoret utvecklar en metod för att mäta kapacitet i människor, på ett trafikslagsövergripande sätt. 22

27 Mål A2 Vad blir resultatet av att uppfylla målet? Hur uppfyller det visionen? Vad behöver göras för att uppfylla målet? Vad händer om vi inte gör detta? Vem har ansvaret? Hur ser det ut idag? Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna (dvs. resor med bil eller kollektivtrafik, och exklusive resor med gång eller cykel) i högtrafiken ska vara 80 procent år En finmaskig och sammanhängande kollektivtrafik på spår samt vägar och gator som ger attraktiva, pålitliga restider lockar fler resenärer och förflyttningskapaciteten ökar. Målet är även viktigt för att uppnå stadens miljömål. Visionen beskriver Stockholm som den stad i världen där kollektivtrafiken används mest. Detta mål gör att Stockholm kan bibehålla en postition som en av de europeiska storstäderna med högst kollektivandel. Bussar och spårvagnar har flera viktiga funktioner i kollektivtrafiksystemet, dels att koppla samman stadens stadsdelar i tvärgående stråk i både innerstaden och ytterstaden, dels att koppla samman de delar av staden och regionen som saknar spårtrafik till innerstaden och andra viktiga knutpunkter. De viktigaste buss- och spårvagnslinjerna måste ges egna körfält genom att ta utrymme från parkeringar eller blandtrafikkörfält. Om hela stombussnätet ges eget körfält skulle detta motsvara 3 4 procent av hela vägnätet. Sammanlagt transporteras fler passagerare där än i pendeltågen. Prognoser visar att, även med de planerade investeringarna i nya spårförbindelser kommer kollektivtrafikandelen att bibehållas eller sjunka utan åtgärder för att begränsa en ökning av biltrafiken. Med en lägre kollektivtrafikandel och en högre bilandel kommer trängseln i väg- och gatunätet att öka, högtrafikperioden bli längre och störningarna mer omfattande. Trafik- och renhållningsnämnden ansvarar för att ge bra förutsättningar för buss- och spårvagnstrafiken inom staden och en Stomnätsstrategi har tagits fram för att fastställa var och hur kollektivtrafiken ska prioriteras. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ansvarar för att följa översiktsplanens riktlinjer vad gäller exploatering i bra kollektivtrafiklägen. Staden måste även samarbeta med andra väghållare i regionen, tillsammans med landstinget som kollektivtrafikmyndighet stod kollektivtrafiken för ca 70 procent av de motoriserade resorna med start och mål inom staden. Varför exkluderar resor med gång eller cykel? Resor till fots och med cykel, står för en stor del av det totala antalet resor, men en relativt liten del av det totala antalet kilometer vi reser. Genom att exkludera cykel och gång från detta mått ser vi tydligare fördelningen för de lite längre resorna. Det är möjligt att, när vi kan lite mer om resande med cykel, även dessa ska hanteras på samma sätt. 23

28 Kollektivtrafik på vatten Stockholm är en stad byggd på öar. Det är en viktig del av det som gör staden och regionen till en så attraktiv plats att bo i och besöka. Vattnet är även en del av trafiksystemet som idag är underutnyttjad. Vision 2030 beskriver frekventa, miljövänliga vattentransporter som ett komplement till dagens kollektivtrafik. Flera av stadens stora exploateringsprojekt ligger i vattennära lägen där båttrafik kan vara en del av trafikutbudet. Det finns även en potential att utnyttja våra vattenvägar i större utsträckning för godstrafik. Denna strategi handlar främst om hur Staden ska använda gator och vägar, men även vattenvägarna ingår med övriga delar av trafiksystemet i denna större helhet. Viktigast utifrån detta perspektiv är hur gångtrafikanter, kollektivtrafikanter och cyklister lätt kan ta sig till och från väl utformade, tillgängliga kajlägen för att byta till kollektivtrafik på vatten. Även möjligheter att lasta och lossa mellan godsfordon och båtar bör tillgodoses. Den nya kollektivtrafiklagen Från 2012 gäller en ny lag inom kollektivtrafiken som innebär att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska delar av marknaden får etablera kommersiell kollektivtrafik. Landstinget i Stockholm får en ny formell roll som regional kollektivtrafikmyndighet. En av myndighetens viktigaste uppgifter är att besluta om ett trafikförsörjningsprogram ett strategiskt dokument om regionens framtida kollektivtrafikförsörjning. Det definierar vilken trafik som det offentliga avser ta ansvar för. 24

29 Mål A3 Vad blir resultatet av att uppfylla målet? Hur uppfyller det visionen? Vad behöver göras för att uppfylla målet? Andelen av alla resor i högtrafik som sker med cykel ska vara minst 15 procent år Gena, säkra och pålitliga cykelresor höjer väg- och gatusystemets kapacitet, samtidigt som cyklister får en konkurrenskraftig flexibilitet, valfrihet och pålitlighet i högtrafiken. Visionen beskriver ett Stockholm med ett välfungerande och säkert cykelvägnät. Ambitionerna är höga för att Stockholm ska vara en cykelstad i världsklass. Cykelplanen visar vilka åtgärder som kan behövas. En av de viktigaste faktorerna för att öka cykelanvändningen är reserverade utrymmen i cykelfält eller cykelbana. På de viktigaste pendlingsstråken kan detta motivera att parkeringsplatser tas bort eller flyttas, och att körfält för motorfordon begränsas eller tas i anspråk. Där det inte är möjligt att skapa eget utrymme och cykeln måste samsas med andra fordon behövs säkerhetshöjande åtgärder, till exempel lägre hastigheter för biltrafiken. Säkra cykelparkeringar är också en förutsättning för ökad cykelanvändning. Vad händer om vi inte gör detta? Vem har ansvaret? Hur ser det ut idag? Cykelanvändningen ökar och det är trångt på cykelbanorna redan idag vid vissa platser och vid vissa tider. Cykeln har potential att avlasta andra färdmedel, men utan bra infrastruktur kommer denna avlastning inte bli lika stor. Trafik- och renhållningsnämnden har ansvaret att skapa bra förutsättningar för cykeltrafiken, för drift och underhåll av cykelinfrastrukturen och även för cykelparkering på gatumark. Stadsdelsnämnderna ansvarar för de delar av cykelnätet som ligger på parkmark. Stadsbyggnadsnämnden kan säkra bra cykelparkeringar när de beviljar bygglov. Stadsmiljörådet har en roll i att samordna insatserna. Staden måste samarbeta med andra väghållare i länet och med arbetsgivare för att förbättra förutsättningar för pendlingscyklister. Cykeln används idag av cirka 10 procent av stadens invånare för att resa till jobbet eller skolan, enligt stadens miljöenkät. Det behövs dock mer data om cykelanvändningen eftersom brister i dagens mätmetoder gör att utgångsläget är osäkert och därmed även vad som är en rimlig målnivå. 25

30 Färdmedelsandelar Färdmedelsandel är ett mått på den andel av alla resor vid en viss tid och plats som sker med olika färdmedel. Den kan användas som en indikator på den relativa attraktiviteten, i form av restid, kostnad, komfort osv. för ett visst färdmedel. Att sätta ett mål för färdmedelsandel för till exempel kollektivtrafik (Mål A2), cykel (A3) eller gång (C1) är således att ha som mål att en viss andel människor ska anse att dessa kapacitetsstarka färdmedel är så attraktiva att de väljs framför andra alternativ. De tre mål som anges för färdmedelsandelar i Framkomlighetsstrategin gäller vid olika platser och vid olika tider. Detta för att kunna ringa in de resor som de olika färdmedlen är mest lämpade för. Det går därför inte att jämföra eller summera andelarna rakt av. Mål A2 för kollektivtrafik gäller i högtrafik och endast för färdmedelsfördelningen mellan kollektivtrafik och bil, det vill säga det exkluderar resor med cykel och gång. Mål A3 för cykel gäller endast för högtrafik, men här inkluderas samtliga färdmedel. Mål C1 för gång gäller hela dygnet, då det främst ska utgöra ett mått på trafikmiljöns attraktivitet. Resandet kommer som tidigare nämnts att öka kraftigt fram till 2030 så en ökad färdmedelsandel betyder inte att en resa som idag sker med bil ska byta till gång eller att en resa med buss ska byta till cykel. Önskan är att de som flyttar till, eller växer upp i, Stockholm i större utsträckning väljer kollektivtrafik, cykel eller gång för fler resor. 26

31 Mål A4 Vad blir resultatet av att uppfylla målet? Hur uppfyller det visionen? Vad behöver göras för att uppfylla målet? Vad händer om vi inte gör detta? Vem har ansvaret? Hur ser det ut idag? Andelen företagare som upplever att stadens gator och vägar tillgodoser deras behov ska vara * procent år En fungerande näringsliv är grundläggande för en fortsatt hög livskvalité i Stockholm. Ett fungerande väg- och gatunät är en förutsättning för ett fungerande näringsliv. Den rörliga godstrafiken gynnas av att fler personresor sker med yteffektiva färdmedel. Visionen beskriver att bra förutsättningar för näringslivet skapas och att den regionala framkomligheten ska ökas. Framför allt behövs en större samverkan mellan staden och näringslivet för att bättre förstå näringslivets behov och för att näringslivet förstår trafikens villkor i en växande storstad. En strategi för godstrafiken som bygger på denna samverkan ska utvecklas. Godsfrågorna måste hanteras i ett tidigt skede i all stadsplanering. Parkeringsplatser kan behöva tas bort för att skapa utrymme för lastplatser. Näringslivets transportbehov är komplexa och staden har idag för lite kunskap om dem. Ökad trängsel skapar en ineffektivitet i godstransporterna då restiderna blir längre och mer opålitliga. Svårigheter med leveranser och brister i tillgång till kantstensutrymme betyder att leveransfordon kan tvingas till dubbeluppställning med konsekvenser för den allmänna framkomligheten. Den tunga godstrafiken står för en större andel av vägtrafikens utsläpp än andelen av trafikarbetet och är i viss mån ett trafiksäkerhetsproblem. Staden och branschen har ett gemensamt ansvar att hitta hållbara lösningar för godstrafiken. Trafik- och renhållningsnämnden ansvarar för godstrafikens funktion och säkerhet i gaturummet. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för en god hantering av godstrafikfrågor i stadsplaneringen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för att jobba med godsbranschen och lastbilstillverkare för att minska godstrafikens utsläpp. Staden är även en stor kund till godsbranschen och har ett ansvar i upphandlingar att bidra till en effektivare godstrafik. Godsbranschen och leveransmottagarna har ett ansvar för att fortsätta sin effektivisering av verksamheten. Det finns idag inget index som motsvarar det som behövs. Det kan även framöver finnas bättre sätt att mäta godstrafikens effektivitet. * Det finns idag ingen undersökning som ger denna information. Trafikkontoret ska ta fram en sådan undersökning. Beslut om målnivå avses fattas i samband med kontorets verksamhetsplan för

32 Farligt gods Farligt gods ett samlingsbegrepp för transport av ämnen och produkter som om de inte hanteras på rätt sätt har en potential att skada människor, miljö, egendom eller annat gods. Det inkluderar till exempel explosiva, brandfarliga, giftiga eller frätande ämnen men även farliga föremål. Transport av farligt gods ställer krav på såväl fordonen som infrastrukturen på vilket gods transporteras. Farligt godstransporterna har även en påverkan på vad som får byggas i och kring järnvägar eller vägar där farligt gods transporteras. Särskilt i tunnlar och överdäckningar är farligt godsfrågorna viktiga i Stockholm eftersom flera viktiga trafikleder går i tunnlar eller kommer att överdäckas. 28

33 Planeringsinriktning B: Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och höja restidspålitligheten för alla trafikanter Planeringsinriktning A beskriver hur den totala transportkapaciteten i vägoch gatunätet ska ökas genom att fler människor åker med kollektivtrafik, går eller cyklar. Staden kan höja framkomligheten för många genom att öka hastigheten för dessa färdmedel. Detta behövs för att de ska vara attraktiva och samtidigt ökar valfriheten om förutsättningarna för alla färdmedel är mer jämna. Förbättrad framkomlighet för kollektivtrafik, gång och cykel kommer att innebära att biltrafiken får lägre prioritet i vissa lägen och vid vissa tider. Detta är oundvikligt i en storstad, men effekten lindras genom att erbjuda pålitliga restider. Det gäller att hantera sårbarheten i väg- och gatunätet. Framkomlighet är pålitlighet Det finns ingen standarddefinition på framkomlighet i ett väg- och gatunät. Den kanske enklaste definitionen är att det går att ta sig fram. När ordet används i vardagligt språk är definitionen snarare det är lätt att ta sig fram inom en rimlig tid och till en rimlig kostnad. Det är denna definition som används i denna strategi, men variationer i individuella resenärers uppfattning eller upplevelse gör att det är svårt att fastställa vad som är rimligt och därmed vad som är bra framkomlighet. Resenärer har inte heller samma uppfattning i alla lägen. Individers krav på framkomligheten när de är ute och handlar mat är inte samma som när de är sena för att hämta barnen på dagis. Olika typer av resor ställer helt olika krav. Så vems framkomlighet ska främjas, var och när? Det som har störst påverkan på framkomligheten i stora städer är trafiksystemets sårbarhet. Sårbarheten orsakas av en tillfälligt minskad kapacitet som resulterar i ett glapp mellan utbud och efterfrågan i väg- och gatunätet orsakat av en kortvarig händelse, till exempel en trafikolycka, ett feluppställt fordon, ett stort evenemang eller planerade och oplanerade vägarbeten. Detta leder till köer, precis som en återkommande flaskhals, men dessa köers lokalisering, varaktighet och effekt på resten av nätverket är svårare att förutsäga. Sårbarheten har en större påverkan på framkomligheten än trafikkapaciteten, eftersom den inte går att planera för. Särskilt näringslivstransporter är mer beroende av förutsägbarhet än restider. Åtgärder som kan höja framkomligheten Det finns fyra sätt att åtgärda återkommande trängsel: Öka kapaciteten vid kritiska platser. En av anledningarna till att Stockholms trafiksystem är sårbart är geografin. Det finns platser där det finns få alternativa vägar att ta sig fram om det inträffar en incident som stör trafiken. Flera infrastrukturprojekt i Stockholmsförhandlingen, i synnerhet Förbifart Stockholm, syftar till att minska denna sårbarhet. En risk är samtidigt att denna nya kapacitet snabbt fylls upp med inducerad trafik (se faktarutan). 29

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM RAPPORT 2014:6 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM ÖSTLIG FÖRBINDELSE DEN SISTA VIKTIGA PUSSELBITEN 2 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM Stockholmsregionen är just nu en av de snabbast växande regionerna

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Överdäckning av Förbifarten

Överdäckning av Förbifarten Kista 24-11-2009 Motion till Stockholms Arbetarekommuns årsmöte 2010: Motioner C01 C05 Överdäckning av Förbifarten Socialdemokraterna i Stockholm är för byggandet av Förbifart Stockholm. Denna motion handlar

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Ekerö kommuns transportförsörjning

Ekerö kommuns transportförsörjning Region Stockholm 171 90 Solna Sundbybergsvägen 1 Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Johan Söderman Väg och trafik söder johan.soderman@vv.se Direkt: 08-757 67 80 Mobil: 070-632 85 26 Datum:

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Kortversion Förbättrad tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö

Kortversion Förbättrad tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Kortversion Förbättrad tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö 2013-05-27 KORTVERSION - ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 1 Stockholmsregionen växer Befolkningen växer snabbt i Stockholmsregionen. I genomsnitt

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Trafikanalyser för Stockholm 2030

Trafikanalyser för Stockholm 2030 ARBERAPPOR 2030:5 trategiska avdelningen FEBRUARI 2004 rafikanalyser för tockholm 2030 underlag för att belysa effekten av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt 2030 O C K H O L M

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

Stadskvalitet efterfrågas

Stadskvalitet efterfrågas Stadskvalitet efterfrågas Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Alexander Ståhle landskapsarkitekt & stadsbyggnadsforskare Vi arbetar med

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Cykelfrämjandets Riksstyrelse Joakim Bjerhem Sekreterare Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Sammanfattning Cykelfrämjandet

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT

TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Sverker Hanson DATUM 05-16 Bild; Storsjö Strands Översiktsplan, Östersunds kommun 1 (10)

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan

Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan MINNESANTECKNINGAR 1 [6] 2011-12-02 Referens: Josefin Adolfsson och Sofia Wiberg Tullinge dialogforum- om Botkyrka kommuns nya översiktsplan Dag och tid Torsdag 17 november 2011 kl. 18.30 Plats Närvarande

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer N2013/2942/TE Nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter).

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter). Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-02-24 Handläggare Mattias Olsson Telefon 08-508 27 261 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning inom fastigheten

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober Trafikverkets arbete med cykelfrågor Naturskyddsföreningens cykelkurs Lördag 19 oktober Innehåll 1. Generellt 2. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 3. Strategi och handlingsplan

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun 2013-10-08 Handlingsplan för parkering Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Planera och samverka för god tillgänglighet...4 1. Uppdatera p-normen...4 2. Utred parkeringsköpet...4 3. Gör områdesvisa

Läs mer