Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012"

Transkript

1 En strategisk inriktning för storstadsgator i världsklass Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012 på väg mot ett Stockholm i världsklass

2 2012 Stockholms stad, trafikkontoret Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, Stockholm Telefon Dnr : T Författare: Daniel Firth, trafikplanering

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Övergripande strategi 3. Mål för storstadsgator i världsklass A: Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel; d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning B: Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och öka restidspålitligheten för alla trafikanter C: Vägarnas och gatornas roll som attraktiva platser ska förstärkas genom att förbättra gångvänligheten i promenadstaden D: De negativa effekterna av väg- och gatutrafiken ska minimeras genom att styra bilanvändning till de resor där bilen gör mest samhällsnytta 4. Nästa steg

4

5 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning 1. Inledning Stockholm växer. Prognoserna visar att Stockholms stads invånare kommer att vara cirka 25 procent fler år Stadens Vision 2030 beskriver hur det ska vara att bo i, arbeta i och besöka Stockholm. Hur staden ska växa beskrivs i översiktsplanen, Promenadstaden: den befintliga bebyggelsen ska förtätas och nya bostäder ska byggas, så att det kan arbeta och bo fler än i dag på samma yta. Vägar och spår ska byggas ut för att stödja denna utveckling i regionen, men efterfrågan på resor inom stadens gränser kommer med all sannolikhet att vara större än den fysiska kapaciteten i transportsystemet. Därför måste vi både fundera på behovet att resa, planera våra resor i större utsträckning och se över hur vi använder våra vägar och gator för att kunna transportera människor och gods på ett mer effektivt sätt. En viktig del av Promenadstadens inriktning är att genom god planering av staden minska behovet av att resa. Det går också att ersätta vissa typer av resor, till exempel genom att de som kan väljer att jobba hemma några dagar i veckan, handlar på internet eller planerar resandet så att fler ärenden kan kombineras. Tillväxten innebär ändå att stadens gator och spår kommer att behöva transportera fler människor och mer gods på samma yta som i dag, och då helst utan försämrad reskvalitet. Därför behöver vi främja utvecklingen av de trafikslag som är yt- och transporteffektiva. En förtätad stad ger både en varierad stadsmiljö där flera punkter kan nås till fots eller cykel, och underlag till en frekvent, kapacitetsstark kollektivtrafik i alla stadens delar. Framkomlighetsstrategi ska styra mot målen i Vision 2030 Denna strategi ska ge styrande principer för hur vi ska prioritera i stora och små beslut om stadens vägar och gator, för att bidra till ett effektivt, tryggt, snyggt, miljövänligt och hälsosamt Stockholm, i linje med visionen och översiktsplanen. Den fokuserar på målen, inte den exakta vägen dit. Den ska dessutom bli ett stöd i planeringen av stadens interna arbete, i stadens samarbete med andra myndigheter och i dialogen med medborgarna. En pusselbit i en större helhet Strategin gäller för hela Stockholms stad, men bara för stadens egna vägar och gator. Det innebär att strategin måste ses som en pusselbit i en större helhet. Stadens vägar och gator är en integrerad del av det regionala trafiksystemet, med motorvägar, järnvägar, kollektivtrafik och vattenvägar som sköts av flera myndigheter och företag. Det är viktigt att vara medveten om vad staden direkt kan påverka, och när staden är en av flera aktörer som kan använda sitt inflytande för att åstadkomma förändringar. 1

6 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning Tillsammans ansvarar Stockholms stad, Trafikverket, Landstinget (i sin roll som regional kollektivtrafikmyndighet) och Solna stad för regionens primära trafiksystem. Genom att ordna en bra och pålitlig trafik på dessa delar av systemet täcks procent av regionens utmaningar. Framkomlighetsstrategin gäller bara för en del av detta nät, men ger en tydlighet kring stadens intentioner för sin del av trafiksystemet som kan användas i ett ännu närmare samarbete med olika aktörer. Inom staden sker en betydande andel av alla resor i regionen. Cirka personer har sin arbetsplats inom Stockholm. Av dem bor 54 procent inom stadens gränser och ytterligare 22 procent bor i en av de tio angränsande kommunerna (Järfälla, Sollentuna, Sundbyberg, Solna, Danderyd, Lidingö, Nacka, Tyresö, Huddinge, och Ekerö). 16 procent pendlar från länets övriga 15 kommuner, medan endast 8 procent pendlar från ett annat län (SCB/USK 2009). Regionförstoring gör att det kan bli lättare att pendla på längre avstånd men antalet som gör så kommer även fortsättningsvis att vara litet jämfört med de som pendlar inom stadens egna gränser eller från angränsande kommuner. Datakälla: SCB/USK

7 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning Strategins innehåll Kapitel 2 beskriver stadens övergripande strategi för hur vi ska klara en fungerande trafik i en växande storstad. Det beskriver översiktsplanens fyra stadsutvecklingsstrategier, vad de kan innebära för trafiksystemet och vilka prioriteringar som bör användas för att stödja stadens utveckling. Kapitel 3 innehåller styrande principer för planeringen av Stockholms vägar och gator för att staden ska kunna förverkliga Vision 2030 och översiktsplanen Promenadstaden. Det finns 4 planeringsinriktningar och 14 mål för att Stockholm ska få storstadsgator i världsklass. För varje mål beskrivs varför det är viktigt och vad effekten sannolikt blir om inte rätt beslut fattas vid rätt tillfälle. I kapitel 4 beskrivs hur staden ska arbeta utifrån strategin, ta fram handlingsplaner och använda målen som stöd vid nödvändiga prioriteringar. Flera nämnder behöver ta ansvar för framkomligheten Trafikplanering och framkomlighet är en viktig del i många nämnders och förvaltningars arbete. För att få en effektiv och fungerande stad har alla ett ansvar att se till att varje utvecklingsförslag bidrar till att nå målen i framkomlighetsstrategin och Vision Staden och andra aktörer måste arbeta på flera fronter samtidigt. Gatumiljön ska utvecklas utifrån denna framkomlighetsstrategi samtidigt som stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret arbetar med att förtäta staden. Miljöförvaltningen arbetar för att den bil- och lastbilstrafik som finns ska vara så miljövänlig som möjligt. Att planera innebär att prioritera och prioritera bort Stadens vägar och gator ska ge rum åt många olika funktioner och intressen. Människor ska kunna förflytta sig, med flera olika sorters färdmedel; gods ska transporteras; det ska finnas plats för affärer, möten och andra sociala funktioner, samt för parkering, lastning och lossning, städning m.m. Alla funktioner är viktiga och alla ska ha sin plats i staden. Bilden visar hur bred en huvudgata skulle behöver vara för att rymma alla funktioner. En typisk huvudgata i Stockholm är mellan 20 och 30 meter bred Men gatumarken räcker inte till för att allt ska kunna finnas överallt. Det krävs en 45 meter bred gata för att få plats med alla funktioner. De flesta huvudgator i Stockholm är mellan 20 och 30 meter breda. Därför måste vi 3

8 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning prioritera bort. All planering handlar om att hantera konflikter, alltså att prioritera. Om staden inte prioriterar medvetet mellan olika funktioner riskerar det att leda till dålig framkomlighet, låg trafiksäkerhet och fula, otrygga miljöer. Denna strategi ska ge stadens förvaltningar och nämnder stöd i dessa svåra prioriteringar, för att vi bättre ska kunna balansera olika behov mot varandra på en övergripande nivå. Trafik är människor och gods inte fordon Människor bor i städer för att få korta resor till många möjligheter jobb, skolor, andra människor m.m. Resande handlar om att komma fram, inte att ta sig fram. Rörlighet och mobilitet är inte självändamål. Det viktiga är tillgänglighet, att smidigt komma fram till sitt mål. För att få en fungerande och hållbar trafik behöver staden ändra fokus från att förflytta fordon till att förflytta människor och gods. Det innebär även att ta hänsyn till hela resan från start till mål, som i de flesta fall sker med flera olika färdsätt. Det är viktigt att skilja mellan olika typer av fordonstrafik. Många transporter som sker med motorfordon är nödvändiga för stadens funktion och behöver därför främjas. Det är inte alltid lätt att i praktiken ge denna typ av transporter eller fordon fysisk priortitet i gaturummet. Trängselskatten kan i detta fall ha en viktig roll för att prioritera de fordonresor som har högt värde över de som har möjlighet att genomföras på annat sätt, vid annan tid eller i en annan del av trafiksystemet. 4

9 Framkomlighetsstrategi: 1. Inledning En storstad med bilar inte en stad för bilar Bilen har en viktig funktion i flera sammanhang, men för att bilresandet ska vara effektivt i en storstad krävs att de flesta väljer något annat färdsätt än egen bil. För att Stockholms trafiksystem ska fungera effektivt, och för att biltrafiken ska fungera effektivt, måste den andel av våra förflyttningar som görs med bil minska. Fler måste välja att gå, cykla och åka kollektivt. För att nå dit behöver gatumiljön steg för steg få fler kollektivtrafikkörfält, fler cykelbanor, färre parkeringsplatser, och bättre gatumiljöer för dem som går. Detta kommer inte att hända över en natt, men det är en strategisk inriktning fram till Om staden styr mot dessa mål kan trafiksituationen bli hållbar på sikt. Att minska biltrafiken är inte en motsättning för en bra och fungerande personbilstrafik, distributionstrafik och annan yrkestrafik. Tvärtom är det en nödvändighet. Det planeras för en uppemot 25-procentig ökning av regionens befolkning fram till 2030, och alla dessa invånare kommer inte kunna åka bil i samma grad som invånarna gör idag. Att inte arbeta för att minska biltrafiken vore därmed en bilfientlig strategi. Hållbar framkomlighet Denna strategi har sitt huvudfokus i att främja en effektiv användning av en gemensam, begränsad, resurs: gatuutrymme. Hur vi använder och planerar denna resurs har en avgörande roll för stadens möjlighet att uppnå sina mål för en utveckling som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Vägtrafiken kan i sig utgöra en fara men är även en källa till luftföroreningar och buller som är skadliga för människors hälsa. Hur vi väljer att transportera oss har en påverkan på vår egen hälsa. Vår tillgång till olika resval har en påverkan på vår möjlighet att delta i samhällslivet. Trafikinfrastruktur är dyrt att bygga och de många tunnlar och broar som finns i Stockholm kräver betydande resurser till drift och underhåll. Men den största utmaningen är trafikens bidrag till de globala klimatförändringarna och de betydande ansträngningar som kommer att krävas för att nå det ambitiösa målet om en fossilbränslefri stad till Vi är alla en del av trafiken Det är inte bara myndigheter som påverkar trafiken. Den påverkas också starkt av hur vi som enskilda trafikanter beter oss. Hur du väljer att resa får konsekvenser, inte bara för dig, utan för hela samhället. Dina beslut kan avgöra om ett trafiksystem är effektivt eller ineffektivt, och om en stad är hållbar eller ohållbar. Du är inte fast i trafiken, du är en del av trafiken. Det är detta som denna strategi handlar om. Hur enskilda trafikanter ska kunna använda stadens gator och vägar, de fordon som de reser i, och de parkeringar där fordonen förvaras, så att systemet blir så effektivt som möjligt. 5

10 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi 6

11 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi 2. Övergripande strategi Det finns tre samverkande grundbultar i stadens strategi för hur Stockholm på ett robust och hållbart sätt ska klara det ökade transportbehovet till följd av befolkningsökningen som pågår: stadsplanering, infrastrukturplanering samt trafikplanering. Stadsplanering: en tät och blandad stadsbebyggelse som minskar behovet av att resa Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, beskriver hur staden ska växa. Befintlig bebyggelse i alla delar av staden ska förtätas. Genom att skapa omväxlande stadsmiljöer där ett större och mer varierande utbud av arbetsplatser, butiker, skolor och fritidsaktiviteter kan nås med gång eller cykel, skapas en tillgänglighet som inte enbart bygger på rörlighet. Samtidigt kan en tätare stad ge underlag till en frekvent och kapacitetsstark kollektivtrafik. Översiktsplanens plankarta Infrastrukturplanering: en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken, och ett vägnät som leder bort stora trafikströmmar Under den expansiva fasen som Stockholm genomgick under 50- och 60- talet var staden ett föredöme för en integrerad planering av nya stadsdelar och ny infrastruktur. Stadsdelar som Vällingby och Farsta byggdes med en täthet som gav underlag till den nya tunnelbanan som färdigställdes samtidigt 7

12 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi som de nya invånarna och verksamheterna flyttade in. Den utveckling som Stockholm står inför fram till och bortom 2030 betyder ett nytt krafttag för att bygga ut infrastrukturen. Stockholmsöverenskommelsen är resultatet av en förhandling mellan regeringen, Stockholms stad, landstinget och de övriga kommunerna i länet när det gäller vilka nya vägar och spår som ska byggas ut de närmaste 10 åren och hur de ska finansieras. Nya vägar och spår till en totalkostnad av 100 miljarder kronor fram till 2021 ingår i överenskommelsen, inklusive: En förlängning av Tvärbanan genom Ulvsunda, Sundbyberg och Solna för att förbättra tvärförbindelserna (öppnar 2013) Norra länken, en ny väg i tunnel mellan Norrtull och Ropsten, som bl.a. avlastar delar av innerstadens gatunät (2015) En ny sträckning för E18 mellan Hjulsta och Kista (2015) Citybanan, en ny tunnel för pendeltågen under centrala Stockholm, som ger ökad kapacitet och bättre tillförlitlighet (2017) En ny gren på tvärbanan till Solna och Kista (ca 2018) Förbifart Stockholm, en ny trafikled mellan Skärholmen och Häggvik, som syftar till att avlasta E4 och Essingeleden genom regionen (efter 2021) Ett flertal övriga spår- och vägprojekt i länet, inklusive kapacitetshöjande åtgärder. Översiktsplanen innehåller även viktiga projekt, som ska prioriteras i framtida åtgärdspaket, till exempel: En förlängning av tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården till Nacka En spårförbindelse till Nya Karolinska Sjukhuset och stadsdelen Hagastaden 8

13 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi En kollektivtrafikförbindelse mellan Flemingsberg, Skärholmen och Älvsjö, och även en förlängning vidare mot Skarpnäck En konvertering av stombusslinje 4 till spårväg En östlig förbindelse över Saltsjö-Mälarsnittet. Trafikplanering: att optimera användningen av den infrastruktur vi har Befolkningstillväxten i Staden och regionen är så pass stor att även dessa stora investeringar i nya väga och spår inte kommer att räcka utan det kommer fortsätta att finnas betydande kapacitetsbrister i delar av trafiksystemet även efter dessa utbyggnader. Staden och de andra aktörerna med ansvar för regionens trafiksystem måste bereda plats för att fler människor och mer gods kan transporteras på samma yta. Det är i sig inget nytt, Staden jobbar kontinuerligt för att optimera användningen av det begränsade utrymmet, men förändringstakten betyder att detta arbete alltmer måste samordnas och inriktas mot gemensamma mål. Det finns samtidigt ett ökat behov av att tillhandahålla fler resval, styra efterfrågan och ge användbar information. Den täta staden ställer även högre krav på vägars och gators funktioner som levande platser som kan bidra till att skapa sociala möten. Stockholmsöverenskommelsen innehåller även ett mål om att sänka utsläppen från vägtrafiken i Stockholms län med 30 procent till 2030, främst genom åtgärder som främjar miljöbilar och miljövänliga lastbilar. Även mål för luftkvalitet och buller ska uppnås genom bl.a. begränsad dubbdäcksanvändning, utvecklad användning av miljözoner samt differentierad trängselskatt med högre avgifter för fordon som ger större negativ påverkan. Staden har också ett mål om en fossilbränslefri vägtrafik. Varför räcker det inte med att bygga ut nya vägar och spår måste vi göra annat också? Vi kan välja att inte göra någonting och fortsätta att planera som vi har gjort hittills. Men detta medför också konsekvenser. Trafikkontoret har tagit fram trafikprognoser för att se vad som händer om vi bygger staden som den beskrivs i översiktsplanen och samtidigt bygger ut infrastrukturen enligt Stockholmsöverenskommelsen, men i övrigt fortsätta att planera som vi hittills gjort. Att ta fram prognoser för framtiden är ingen exakt vetenskap, utan bygger på antaganden om vilka trender som fortsätter och vilka som kommer att brytas, och hur de kommer att brytas. Trafikmodeller och de prognoser som de ger är ett kraftfullt verktyg inom trafik- och stadsplanering, men de ska stödja och inte styra planeringsprocessen och beslutsfattandet. De visar resultatet av ett visst handlingsförlopp, men utesluter inte att en annan inriktning väljs. De visar vad som händer om inget annat görs eller inget annat trendbrott sker. Prognoserna visar att resande i länet kommer att öka som resultat av ökad befolkning och ökat välstånd, och att resande med bil förväntas öka i något snabbare takt än resande med kollektivtrafik, om inget annat görs eller annat trendbrott sker. Detta leder till att 9

14 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi kollektivtrafikandelen blir konstant eller till och med kan sjunka. Prognoser för resande, samt kollektivtrafikandelen i Stockholms län. Befolkningsökningen är idag (2011) snabbare än i prognoserna. Bilderna visar några resultat av trafikanalyserna. Färgskalan visar de delar av vägnätet där trafiken rullar långsamt i förmiddagens högtrafik på grund av trängsel. Att hastigheten är nedsatt i högtrafik är inget märkvärdigt att trafiken skulle flyta helt ostörd i en storstad i högtrafik är inte realistiskt.men trafik som är mycket långsam, representerad med de röda sträckorna indikerar att hastigheten börjar bli ett problem för restidspålitlighet som också kan öka miljöbelastningen. Generellt kan sägas att Förbifart Stockholm och de andra stora investeringarna tillåter att regionen växer som planerat med ungefär en fjärdedel men att trängseln på stadens gator och vägar påverkas i liten utsträckning. Essingeleden avlastas, på grund av Förbifarten men också de trängselskatter som införs när Förbifarten öppnar. Förbifarten fyller sitt syfte att bättre knyta samman regionens norra och södra delar och ökar den regionala tillgängligheten, men trafiksituationen på lokala gator och vägar inom staden blir ungefär lika eller sämre än idag om inget annat görs. Samtidigt ser situationen ut att successivt försämras fram till cirka 2021 då Förbifarten planeras att öppna. Med en ökad efterfrågan och ett konstant utbud är bibehållen framkomlighet ett ambitiöst mål. 10

15 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi Hastighetsnedsättning i vägnätet under förmiddagens maxtimme för ett nulägesscenario (2007, överst), ett basscenario för 2020 (i mitten) och för 2030, med utbyggd infrastruktur enligt Stockholmsöverenskommelsen. Färgskalan visar körhastighet jämfört med skyltad hastighet. 11

16 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi Trafik är en viktig del av det miljöstrategiska arbetet Vägtrafiken är en av stadens största miljöproblem, genom luftföroreningar, buller, och utsläpp av växthusgaser. Stadens långsiktiga satsning på kollektivtrafik, och på senare år trängselskatt och cykeltrafik har bidragit till relativt låga utsläpp per invånare. Men miljömålen förutsätter en fortsatt snabb utveckling i rätt riktning. De utbyggnader av kollektivtrafik som planeras kommer att bidra, men mer behövs enligt stadens åtgärdsplaner för klimat och energi 8 bl.a. Fler kollektivkörfält och cykelfält/cykelbanor Höjda parkeringsavgifter Främjande av bilpooler Ökad fyllnadsgrad i lastfordon Marknadsföring av alternativ till bilresor, t.ex. videokonferenser och distansarbete Åtgärder som främjar marknaden för miljöbilar Strategiska prioriteringar Stockholm innehåller en stor variation av stadsmiljöer. Det finns inte en princip för hur man ska prioritera mellan olika färdsätt eller funktioner i vägoch gatunätet utan olika prioriteringar kommer att gälla i olika stadsmiljöer, vid olika tider och utifrån olika funktioner. Detta kapitel beskriver några övergripande principer som gäller för olika delar av vägnätet och olika delar av staden, utifrån översiktsplanens fyra stadsutvecklingsstrategier för hållbar tillväxt. Fortsätt att stärka centrala Stockholm Att fortsätta att stärka centrala Stockholm innebär att City och innerstadens kvaliteter ska utvecklas och att de områden som gränsar till dagens innerstad kan förtätas med bostäder och arbetsplatser och få en mer urban karaktär. Större stadsutvecklingsområden pekas ut i Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden, Hammarby Sjöstad, Söderstaden, Årstafältet, Liljeholmen, Telefonplan, Västra Kungsholmen, Alvik och Ulvsunda. Här har det byggts, och ska byggas, stadsmiljöer som liknar innerstadens kvartersstruktur. Vägar och spår ska byggas ut i dessa områden, men för att både den regionala och den lokala trafiken ska fortsätta fungera i och kring dessa förtätade stadsdelar krävs att resandemönstren här också liknar innerstadens, dvs. med ett högre inslag av kollektivtrafik, cykel och gång, och mindre av bil, än i ytterstaden. Satsa på attraktiva tyngdpunkter Att satsa på attraktiva tyngdpunkter i ytterstaden är den andra av översiktsplanens fyra stadsutvecklingsstrategier. Åtta tyngdpunkter identifieras: Kista, Spånga, Vällingby, Brommaplan, Skärholmen, Fruängen, Älvsjö, Högdalen och Farsta. Gator och vägar i och kring dessa tyngdpunkter kommer i viss mån att likna innerstaden i deras funktion, men också i den konkurrens om yta som uppstår. Balansen mellan lokala och regionala behov måste hanteras och även här kan det behövas ett delvis annat resmönster än i andra delar av ytterstaden. Särskilt parkering kan bli en konfliktpunkt om inte rätt beslut om reglering fattas. 8 Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi En ny version tas fram. 12

17 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi Centrala staden enligt översiktsplanen Koppla samman stadens delar Den tredje stadsutvecklingsstrategin handlar om att koppla samman stadens delar. Att koppla samman en stad innefattar mycket mer än bara fysiska kopplingar som möjliggör rörelse. Vägnätet har dock en viktig roll i att fysiskt koppla samman tyngdpunkterna med varandra, med centrala staden och med regionen i stort. Idag är bilen det snabbaste alternativet i flera relationer mellan två punkter utanför innerstaden. Möjligheten att utföra sådana resor med kollektivtrafik (framförallt med buss eller spårväg), cykel och gång måste också förstärkas. Flera av de strategiska samband som pekas ut i översiktsplanen sammanfaller med det primära vägnät, som har definierats inom ramen för arbetet för bättre regional framkomlighet, ett samarbete mellan Staden, Trafikverket, SL och Solna stad. Nätet består av de länkar som har en regional funktion och ett stort flöde, räknat som summa vägresenärer med buss eller bil. Behovet av en balans mellan regionala och lokala funktioner pekar på att andra färdmedel än egen bil behöver främjas. 13

18 Framkomlighetsstrategi: 2. Övergripande strategi Det primära vägnätet. Trafikverkets vägar visas i blått, Stadens och Solnas vägar i rött det primära vägnätet i innerstaden visas inte i denna bild. Några principer har etablerats för detta nät som har bäring på hur målen i denna strategi ska tillämpas: - den rörliga trafikens krav går före parkering - krav från stora regionala strömmar går före små lokala - förutsägbar pålitlig framkomlighet är viktigare än högre genomsnittlig reshastighet. Främja en levande stadsmiljö i hela staden Gatumiljön utgör en betydande del av den offentliga miljön i Stockholm och väg- och gatunätets roll som plats och inte bara transportsträcka måste förstärkas. Översiktsplanen kallas för Promenadstaden och centralt i den fjärde stadsutvecklingsstrategin är att människor ska kunna röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt. Tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning samt barns rörlighet är särskilt prioriterade. 14

19 3. Mål för storstadsgator i världsklass Stockholms stad har lagt fram en vision för vilken typ av stad Stockholm ska vara Staden har även tagit fram en plan för hur den framtida staden ska byggas. Denna strategi beskriver vad vi behöver göra med stadens vägar och gator för att stödja planen och visionen. För detta krävs mål om hur storstadsgatorna ska användas i Stockholm Vision 2030 beskriver framtidens Stockholm Vision 2030 beskriver hur det ska vara att leva i, jobba i och besöka Stockholm i framtiden. Visionen är att transportsystemet bidrar till att skapa en större arbets- och bostadsmarknad i Mälardalen. Stockholm ska vara den stad i världen där invånarna använder kollektivtrafiken mest och har ett välfungerande och säkert cykelvägnät. Staden ska aktivt bedriva kampanjer för att ändra resebeteende mot kapacitetsstarka och energisnåla färdmedel. Staden ska utveckla och satsa på tekniska lösningar i trafiken i nära samarbete med andra kommunala och regionala aktörer. Visionen är att Stockholmarnas bilpark ska bestå så gott som uteslutande av miljöbilar och att tillgången till miljöbränslen är god. Även smarta trafiklösningar och modern informationsteknik har ökat framkomligheten och därmed minskat utsläppen. Kapacitetsstarka och energisnåla färdmedel De färdmedel som är mest kapacitetsstarka, det vill säga de som har potentialen att transportera flest människor på en liten yta, är ofta också de som är mest energisnåla och har minst klimat- och miljöpåverkan. Mest kapacitetsstarka är gång, cykel och kollektivtrafikfordon med en hög beläggning. 15

20 Promenadstaden är planen för framtidens Stockholm Översiktsplanen introducerar konceptet om promenadstaden. Detta är ett sätt att bygga en stad där framkomligheten möjligheten att komma fram till olika mål inte bara bygger på mobilitet utan också på tillgänglighet. Tät stadsbebyggelse innebär att det finns flera och mer varierande målpunkter inom ett kortare avstånd som möjliggör fler resor till fots och cykel. Samtidigt ger en hög täthet bättre underlag till en frekvent och kapacitetsstark kollektivtrafik. Men högre täthet innebär också nya utmaningar för våra vägar och gator fler ska kunna transporteras på samma yta. Planen preciserar inriktningen för ett modernt transportsystem och hållbart resande utifrån Vision Staden ska: Planera för ett effektivt genomförande av de infrastrukturprojekt som finns i Stockholmsöverenskommelsen. Verka för en långsiktig satsning på kollektivtrafik. Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister. Framkomlighetsstrategin beskriver hur väg- och gatunätet uppnår visionen Framkomlighetsstrategin är en del av stadens arbete mot Vision 2030, genom att den beskriver en inriktning för planeringen av stadens vägar och gator för att uppnå visionen och översiktsplanen. 16

21 Planeringsinriktningar för väg- och gatunätet Fyra planeringsinriktningar för väg- och gatunätet har tagits fram för Framkomlighetsstrategin. Ordningen i vilken inriktningarna eller de åtföljande målen presenteras innebär inte en rangordning. Alla mål är lika viktiga på en övergripande nivå, även om målkonflikter inom enskilda projekt kommer att kräva en prioritering utifrån de lokala förutsättningarna. A. Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel, d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning B. Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och höja restidspålitligheten för alla trafikanter. C. Vägarnas och gatornas roll som attraktiva platser ska förstärkas genom att förbättra gångvänligheten i staden. D. De negativa effekterna av väg- och gatutrafiken ska minimeras genom att styra bilanvändning till de resor där bilen gör mest samhällsnytta. I resten av detta kapitel definieras vad som menas med de övergripande inriktningarna, varför de är viktiga, vilka mål staden ska använda för att uppfylla inriktningarna och hur utvecklingen ska mätas med ett antal indikatorer. Målen gäller hela staden, om inget annat anges. 17

22 Planeringsinriktning A: Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel, d.v.s. kollektivtrafik, cykel och gång, samt godsfordon med hög beläggning Stockholmsregionen växer. Fler ska bo på samma yta och delar av staden kommer att förtätas. För att undvika en försämring av framkomligheten och tillgängligheten måste stadens vägar och gator möjliggöra en förflyttning av fler människor och mer gods utan att större fysisk ytor tas i anspråk inom den befintliga bebyggelsen. Fler ska alltså transporteras på samma yta. Detta kan åstadkommas genom att göra det attraktivare och lättare att använda de transportsätt som kan transportera flest människor per ytenhet, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Kapacitet kan definieras på olika sätt Det finns ingen skarp gräns mellan ett vägnät som har ledig kapacitet och ett som är fullt. Det finns flera punkter på väg- och gatunätet i Stockholm som vid vissa tider har fler fordon än det egentligen finns utrymme för. I dessa så kallade flaskhalsar uppstår det köer. Att efterfrågan på förflyttningar överstiger kapaciteten, det vill säga att det blir köer, är en del av livet i storstaden och måste i viss mån accepteras. Man kan räkna ut en gatas kapacitet utifrån dess möjlighet att flytta fordon, där olika typer av fordon beräknas ta olika mycket plats. Vill man istället räkna ut en gatas möjlighet att förflytta människor (och även gods) är det viktigt både hur många fordon som kan transporteras och hur många människor (eller hur mycket gods) som kan rymmas i dessa fordon. Illustration av transporteffektiviteten mellan olika trafikslag. Bilden visar utrymme som krävs för att förflytta samma antal människor med bil (till vänster), buss (i mitten) samt med cykel (till höger). Foto: Gävle kommun 18

23 Kapaciteten i stadens väg- och gatunät och hur vi använder den Inom Stockholms stad finns cirka kvm gatumark. Av dessa används cirka en tredjedel som gångbanor och torgytor avsedda för gående och två tredjedelar som körbanor för fordonstrafiken i form av cyklar, bussar och spårvagnar, godstrafik och privatbilar. Vissa delar av körbanan har reserverats för särskilda ändamål: cirka en fjärdedel för parkeringsplatser, 3 4 procent för cykelbanor eller cykelfält och cirka 1 2 procent för busskörfält och busshållplatser. Den övre bilden illustrerar hur ytorna på Stockholms vägar och gator används idag, medan den nedre bilden illustrerar hur människorna transporteras på stadens vägar och gator. Detta är en illustration och förenklar en mycket komplex bild. Det finns olika funktioner med angöring och parkering och vad som bör prioriteras i olika lägen är inte statiskt. På en huvudgata med både kollektivtrafik och ett attraktivt utbud av butiker och restauranger behövs en balans mellan framkomligheten och nåbarheten till kantsten för t.ex. lastning och lossning, taxi och butikskunder som kommer med bil. På en bostadsgata kan besöksparkering och parkering för de boende som inte har tillgång till andra alternativ ske i större utsträckning. 19

24 Åtgärder som kan höja kapaciteten i det befintliga gaturummet En kö är en fördelningsmekanism som används i många situationer när efterfrågan överstiger tillgången (till exempel i sjukvården, för bostadsförsörjningen och till populära butiker eller restauranger). Med rätt information går det att planera för köer och trängsel både på system- och individnivå. Man kan hantera köerna genom att ställa upp kön vid strategiska punkter, det vill säga skapa flaskhalsar, för att skydda andra delar av vägoch gatunätet. På individnivå kan det vara möjligt att acceptera en längre restid, så länge den är någorlunda pålitlig. Men, det finns en nivå när denna trängsel kan bli skadlig för både ekonomi och individers livskvalité. Det finns tre sätt att lindra effekterna av återkommande trängsel: Marginella ökningar i kapaciteten att förflytta fordon kan i vissa fall åstadkommas genom att optimera trafiksignaler, flytta kantstenar, ta bort vänstersvängar eller göra om parkeringar till körfält. Var för sig har dessa så kallade trimningsåtgärder en begränsad eller lokal effekt, men flera små vinster kan tillsammans ha en större effekt. Det är emellertid viktigt att ha en helhetssyn och inte rikta in sig på att få bort en enskild flaskhals. Detta kan resultera i att kön flyttas till nästa flaskhals där det bildas en ännu längre kö. Det begränsade utrymmet kan användas mer effektivt genom att ge mer plats åt de färdmedel som kan transportera flest människor vid de tider då många vill resa. I vissa fall kan detta ske endast genom att minska utrymmet för de färdsätt som inte använder utrymmet lika effektivt. Utrymme kan skapas i vägnätet genom att minska efterfrågan, genom till exempel smarta val-åtgärder som hjälper resenärer att hitta andra sätt att göra samma resa eller att inte resa alls. Ett annat exempel är ekonomiska styrmedel som trängselskatt eller parkeringsavgifter som prioriterar resor efter resenärens egen värdering av resans nytta. 20

25 Försvinnande trafik Att omfördela vägutrymme från allmän trafik för att gynna kollektivtrafik, gående, cyklister eller stadsmiljö förutspås ofta leda till stora trafikproblem på den aktuella gatan och i omkringliggande gatunät. Men såväl svensk som internationell erfarenhet från de senaste 20 åren visar att prognoserna ofta är onödigt pessimistiska, och att det befarade trafikkaoset sällan inträffar. Med rätt förutsättningar och en varsam planering kan minskningar på 10 till 20 procent i generella trafiknivåer uppnås genom att resenärer ändrar sitt resbeteende på fler sätt än vad som intitalt har antagits 1. 1) Cairns, Atkins & Goodwin, Disappearing traffic? The story so far, i Municipal Engineer, March 2002, pp13-22, Institution of Civil Engineers, London Smarta val Smarta val är ett samlingsbegrepp för en mängd olika typer av åtgärder som syftar till att öka effektiviteten i ett transportsystem för att tackla trängsel, minska miljöpåverkan eller förbättra kostnadseffektiviteten genom att påverka människors och företags resval. Exempel på smarta val-åtgärder är reseplanering för individer, skolor eller arbetsplatser, bilpooler och informationskampanjer om olika alternativ. Även ekonomiska styrmedel som parkeringsavgifter eller trängselskatter kan betraktas som en form av smarta val-åtgärder. 21

26 Mål A1 Vad blir resultatet av att uppfylla målet? Hur uppfyller det visionen? Vad behöver göras för att uppfylla målet? Vad händer om vi inte gör detta? Vem har ansvaret? Hur ser det ut idag? Transportkapaciteten i personer per timme i högtrafik på väg- och gatunätet ska öka mer än den procentuella befolkningsökningen till år Ökad rörlighet och valfrihet i trafiksystemet ger alla stockholmare en bra tillgänglighet till storstadens alla möjligheter. De som kan åka buss eller spårvagn, cykla eller gå finner ett system med förutsättningar för attraktiva resor av hög kvalité. Detta avlastar tunnelbanan. Buss- och spårvagnspassagerare, cyklister och gående tar mindre plats på gatan och lämnar utrymme förgodsleveranser, näringslivets transporter och de som behöver åka bil. Vision 2030 beskriver hur staden och regionen ska kunna växa till en sammanhängande arbetsmarknad med ökad rörlighet och valfrihet genom ökad trafikkapacitet. För att locka fler resenärer måste kollektivtrafik, cykel och gång vara attraktiva, snabba och pålitliga färdsätt. Detta kräver en prioritering på just de platser och vid de tider då det är mest trängsel. En strategi för stomtrafiken pekar ut de stråk där kollektivtrafiken bör ges eget körfält och prioritet i trafiksignaler. Cykelplanen kommer att göra likadant för de viktigaste regionala pendelstråken. Detta innebär att plats kommer att tas från parkeringar eller biltrafik. Det finns även potential att öka antalet personer per bil. Bilen är flexibel och har många fördelar. Men i högtrafik i en storstad har den en relativt låg förmåga att förflytta stora mängder människor på en begränsad yta. Utan attraktiva alternativa färdsätt kommer fler att känna sig tvungna att välja bil för fler resor. Väg- och gatunätets kapacitet att förflytta människor minskar. Den idag korta men intensiva högtrafiken kommer att omfatta en större del av dagen, och en större del av väg- och gatunätet samt spårtrafiken. Godstrafiken kan drabbas särskilt hårt. Trafik- och renhållningsnämnden fattar beslut om hur användningen av det befintliga gaturummet ska omfördelas. Nämnden samarbetar med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i beslut kring nya gator och vägar i exploateringsområden. Dagens metoder för att mäta kapacitet i ett väg- och gatunät fokuserar främst på kapaciteten att förflytta fordon. Trafikkontoret utvecklar en metod för att mäta kapacitet i människor, på ett trafikslagsövergripande sätt. 22

27 Mål A2 Vad blir resultatet av att uppfylla målet? Hur uppfyller det visionen? Vad behöver göras för att uppfylla målet? Vad händer om vi inte gör detta? Vem har ansvaret? Hur ser det ut idag? Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna (dvs. resor med bil eller kollektivtrafik, och exklusive resor med gång eller cykel) i högtrafiken ska vara 80 procent år En finmaskig och sammanhängande kollektivtrafik på spår samt vägar och gator som ger attraktiva, pålitliga restider lockar fler resenärer och förflyttningskapaciteten ökar. Målet är även viktigt för att uppnå stadens miljömål. Visionen beskriver Stockholm som den stad i världen där kollektivtrafiken används mest. Detta mål gör att Stockholm kan bibehålla en postition som en av de europeiska storstäderna med högst kollektivandel. Bussar och spårvagnar har flera viktiga funktioner i kollektivtrafiksystemet, dels att koppla samman stadens stadsdelar i tvärgående stråk i både innerstaden och ytterstaden, dels att koppla samman de delar av staden och regionen som saknar spårtrafik till innerstaden och andra viktiga knutpunkter. De viktigaste buss- och spårvagnslinjerna måste ges egna körfält genom att ta utrymme från parkeringar eller blandtrafikkörfält. Om hela stombussnätet ges eget körfält skulle detta motsvara 3 4 procent av hela vägnätet. Sammanlagt transporteras fler passagerare där än i pendeltågen. Prognoser visar att, även med de planerade investeringarna i nya spårförbindelser kommer kollektivtrafikandelen att bibehållas eller sjunka utan åtgärder för att begränsa en ökning av biltrafiken. Med en lägre kollektivtrafikandel och en högre bilandel kommer trängseln i väg- och gatunätet att öka, högtrafikperioden bli längre och störningarna mer omfattande. Trafik- och renhållningsnämnden ansvarar för att ge bra förutsättningar för buss- och spårvagnstrafiken inom staden och en Stomnätsstrategi har tagits fram för att fastställa var och hur kollektivtrafiken ska prioriteras. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ansvarar för att följa översiktsplanens riktlinjer vad gäller exploatering i bra kollektivtrafiklägen. Staden måste även samarbeta med andra väghållare i regionen, tillsammans med landstinget som kollektivtrafikmyndighet stod kollektivtrafiken för ca 70 procent av de motoriserade resorna med start och mål inom staden. Varför exkluderar resor med gång eller cykel? Resor till fots och med cykel, står för en stor del av det totala antalet resor, men en relativt liten del av det totala antalet kilometer vi reser. Genom att exkludera cykel och gång från detta mått ser vi tydligare fördelningen för de lite längre resorna. Det är möjligt att, när vi kan lite mer om resande med cykel, även dessa ska hanteras på samma sätt. 23

28 Kollektivtrafik på vatten Stockholm är en stad byggd på öar. Det är en viktig del av det som gör staden och regionen till en så attraktiv plats att bo i och besöka. Vattnet är även en del av trafiksystemet som idag är underutnyttjad. Vision 2030 beskriver frekventa, miljövänliga vattentransporter som ett komplement till dagens kollektivtrafik. Flera av stadens stora exploateringsprojekt ligger i vattennära lägen där båttrafik kan vara en del av trafikutbudet. Det finns även en potential att utnyttja våra vattenvägar i större utsträckning för godstrafik. Denna strategi handlar främst om hur Staden ska använda gator och vägar, men även vattenvägarna ingår med övriga delar av trafiksystemet i denna större helhet. Viktigast utifrån detta perspektiv är hur gångtrafikanter, kollektivtrafikanter och cyklister lätt kan ta sig till och från väl utformade, tillgängliga kajlägen för att byta till kollektivtrafik på vatten. Även möjligheter att lasta och lossa mellan godsfordon och båtar bör tillgodoses. Den nya kollektivtrafiklagen Från 2012 gäller en ny lag inom kollektivtrafiken som innebär att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska delar av marknaden får etablera kommersiell kollektivtrafik. Landstinget i Stockholm får en ny formell roll som regional kollektivtrafikmyndighet. En av myndighetens viktigaste uppgifter är att besluta om ett trafikförsörjningsprogram ett strategiskt dokument om regionens framtida kollektivtrafikförsörjning. Det definierar vilken trafik som det offentliga avser ta ansvar för. 24

29 Mål A3 Vad blir resultatet av att uppfylla målet? Hur uppfyller det visionen? Vad behöver göras för att uppfylla målet? Andelen av alla resor i högtrafik som sker med cykel ska vara minst 15 procent år Gena, säkra och pålitliga cykelresor höjer väg- och gatusystemets kapacitet, samtidigt som cyklister får en konkurrenskraftig flexibilitet, valfrihet och pålitlighet i högtrafiken. Visionen beskriver ett Stockholm med ett välfungerande och säkert cykelvägnät. Ambitionerna är höga för att Stockholm ska vara en cykelstad i världsklass. Cykelplanen visar vilka åtgärder som kan behövas. En av de viktigaste faktorerna för att öka cykelanvändningen är reserverade utrymmen i cykelfält eller cykelbana. På de viktigaste pendlingsstråken kan detta motivera att parkeringsplatser tas bort eller flyttas, och att körfält för motorfordon begränsas eller tas i anspråk. Där det inte är möjligt att skapa eget utrymme och cykeln måste samsas med andra fordon behövs säkerhetshöjande åtgärder, till exempel lägre hastigheter för biltrafiken. Säkra cykelparkeringar är också en förutsättning för ökad cykelanvändning. Vad händer om vi inte gör detta? Vem har ansvaret? Hur ser det ut idag? Cykelanvändningen ökar och det är trångt på cykelbanorna redan idag vid vissa platser och vid vissa tider. Cykeln har potential att avlasta andra färdmedel, men utan bra infrastruktur kommer denna avlastning inte bli lika stor. Trafik- och renhållningsnämnden har ansvaret att skapa bra förutsättningar för cykeltrafiken, för drift och underhåll av cykelinfrastrukturen och även för cykelparkering på gatumark. Stadsdelsnämnderna ansvarar för de delar av cykelnätet som ligger på parkmark. Stadsbyggnadsnämnden kan säkra bra cykelparkeringar när de beviljar bygglov. Stadsmiljörådet har en roll i att samordna insatserna. Staden måste samarbeta med andra väghållare i länet och med arbetsgivare för att förbättra förutsättningar för pendlingscyklister. Cykeln används idag av cirka 10 procent av stadens invånare för att resa till jobbet eller skolan, enligt stadens miljöenkät. Det behövs dock mer data om cykelanvändningen eftersom brister i dagens mätmetoder gör att utgångsläget är osäkert och därmed även vad som är en rimlig målnivå. 25

30 Färdmedelsandelar Färdmedelsandel är ett mått på den andel av alla resor vid en viss tid och plats som sker med olika färdmedel. Den kan användas som en indikator på den relativa attraktiviteten, i form av restid, kostnad, komfort osv. för ett visst färdmedel. Att sätta ett mål för färdmedelsandel för till exempel kollektivtrafik (Mål A2), cykel (A3) eller gång (C1) är således att ha som mål att en viss andel människor ska anse att dessa kapacitetsstarka färdmedel är så attraktiva att de väljs framför andra alternativ. De tre mål som anges för färdmedelsandelar i Framkomlighetsstrategin gäller vid olika platser och vid olika tider. Detta för att kunna ringa in de resor som de olika färdmedlen är mest lämpade för. Det går därför inte att jämföra eller summera andelarna rakt av. Mål A2 för kollektivtrafik gäller i högtrafik och endast för färdmedelsfördelningen mellan kollektivtrafik och bil, det vill säga det exkluderar resor med cykel och gång. Mål A3 för cykel gäller endast för högtrafik, men här inkluderas samtliga färdmedel. Mål C1 för gång gäller hela dygnet, då det främst ska utgöra ett mått på trafikmiljöns attraktivitet. Resandet kommer som tidigare nämnts att öka kraftigt fram till 2030 så en ökad färdmedelsandel betyder inte att en resa som idag sker med bil ska byta till gång eller att en resa med buss ska byta till cykel. Önskan är att de som flyttar till, eller växer upp i, Stockholm i större utsträckning väljer kollektivtrafik, cykel eller gång för fler resor. 26

31 Mål A4 Vad blir resultatet av att uppfylla målet? Hur uppfyller det visionen? Vad behöver göras för att uppfylla målet? Vad händer om vi inte gör detta? Vem har ansvaret? Hur ser det ut idag? Andelen företagare som upplever att stadens gator och vägar tillgodoser deras behov ska vara * procent år En fungerande näringsliv är grundläggande för en fortsatt hög livskvalité i Stockholm. Ett fungerande väg- och gatunät är en förutsättning för ett fungerande näringsliv. Den rörliga godstrafiken gynnas av att fler personresor sker med yteffektiva färdmedel. Visionen beskriver att bra förutsättningar för näringslivet skapas och att den regionala framkomligheten ska ökas. Framför allt behövs en större samverkan mellan staden och näringslivet för att bättre förstå näringslivets behov och för att näringslivet förstår trafikens villkor i en växande storstad. En strategi för godstrafiken som bygger på denna samverkan ska utvecklas. Godsfrågorna måste hanteras i ett tidigt skede i all stadsplanering. Parkeringsplatser kan behöva tas bort för att skapa utrymme för lastplatser. Näringslivets transportbehov är komplexa och staden har idag för lite kunskap om dem. Ökad trängsel skapar en ineffektivitet i godstransporterna då restiderna blir längre och mer opålitliga. Svårigheter med leveranser och brister i tillgång till kantstensutrymme betyder att leveransfordon kan tvingas till dubbeluppställning med konsekvenser för den allmänna framkomligheten. Den tunga godstrafiken står för en större andel av vägtrafikens utsläpp än andelen av trafikarbetet och är i viss mån ett trafiksäkerhetsproblem. Staden och branschen har ett gemensamt ansvar att hitta hållbara lösningar för godstrafiken. Trafik- och renhållningsnämnden ansvarar för godstrafikens funktion och säkerhet i gaturummet. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för en god hantering av godstrafikfrågor i stadsplaneringen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för att jobba med godsbranschen och lastbilstillverkare för att minska godstrafikens utsläpp. Staden är även en stor kund till godsbranschen och har ett ansvar i upphandlingar att bidra till en effektivare godstrafik. Godsbranschen och leveransmottagarna har ett ansvar för att fortsätta sin effektivisering av verksamheten. Det finns idag inget index som motsvarar det som behövs. Det kan även framöver finnas bättre sätt att mäta godstrafikens effektivitet. * Det finns idag ingen undersökning som ger denna information. Trafikkontoret ska ta fram en sådan undersökning. Beslut om målnivå avses fattas i samband med kontorets verksamhetsplan för

32 Farligt gods Farligt gods ett samlingsbegrepp för transport av ämnen och produkter som om de inte hanteras på rätt sätt har en potential att skada människor, miljö, egendom eller annat gods. Det inkluderar till exempel explosiva, brandfarliga, giftiga eller frätande ämnen men även farliga föremål. Transport av farligt gods ställer krav på såväl fordonen som infrastrukturen på vilket gods transporteras. Farligt godstransporterna har även en påverkan på vad som får byggas i och kring järnvägar eller vägar där farligt gods transporteras. Särskilt i tunnlar och överdäckningar är farligt godsfrågorna viktiga i Stockholm eftersom flera viktiga trafikleder går i tunnlar eller kommer att överdäckas. 28

33 Planeringsinriktning B: Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och höja restidspålitligheten för alla trafikanter Planeringsinriktning A beskriver hur den totala transportkapaciteten i vägoch gatunätet ska ökas genom att fler människor åker med kollektivtrafik, går eller cyklar. Staden kan höja framkomligheten för många genom att öka hastigheten för dessa färdmedel. Detta behövs för att de ska vara attraktiva och samtidigt ökar valfriheten om förutsättningarna för alla färdmedel är mer jämna. Förbättrad framkomlighet för kollektivtrafik, gång och cykel kommer att innebära att biltrafiken får lägre prioritet i vissa lägen och vid vissa tider. Detta är oundvikligt i en storstad, men effekten lindras genom att erbjuda pålitliga restider. Det gäller att hantera sårbarheten i väg- och gatunätet. Framkomlighet är pålitlighet Det finns ingen standarddefinition på framkomlighet i ett väg- och gatunät. Den kanske enklaste definitionen är att det går att ta sig fram. När ordet används i vardagligt språk är definitionen snarare det är lätt att ta sig fram inom en rimlig tid och till en rimlig kostnad. Det är denna definition som används i denna strategi, men variationer i individuella resenärers uppfattning eller upplevelse gör att det är svårt att fastställa vad som är rimligt och därmed vad som är bra framkomlighet. Resenärer har inte heller samma uppfattning i alla lägen. Individers krav på framkomligheten när de är ute och handlar mat är inte samma som när de är sena för att hämta barnen på dagis. Olika typer av resor ställer helt olika krav. Så vems framkomlighet ska främjas, var och när? Det som har störst påverkan på framkomligheten i stora städer är trafiksystemets sårbarhet. Sårbarheten orsakas av en tillfälligt minskad kapacitet som resulterar i ett glapp mellan utbud och efterfrågan i väg- och gatunätet orsakat av en kortvarig händelse, till exempel en trafikolycka, ett feluppställt fordon, ett stort evenemang eller planerade och oplanerade vägarbeten. Detta leder till köer, precis som en återkommande flaskhals, men dessa köers lokalisering, varaktighet och effekt på resten av nätverket är svårare att förutsäga. Sårbarheten har en större påverkan på framkomligheten än trafikkapaciteten, eftersom den inte går att planera för. Särskilt näringslivstransporter är mer beroende av förutsägbarhet än restider. Åtgärder som kan höja framkomligheten Det finns fyra sätt att åtgärda återkommande trängsel: Öka kapaciteten vid kritiska platser. En av anledningarna till att Stockholms trafiksystem är sårbart är geografin. Det finns platser där det finns få alternativa vägar att ta sig fram om det inträffar en incident som stör trafiken. Flera infrastrukturprojekt i Stockholmsförhandlingen, i synnerhet Förbifart Stockholm, syftar till att minska denna sårbarhet. En risk är samtidigt att denna nya kapacitet snabbt fylls upp med inducerad trafik (se faktarutan). 29

Framkomlighetsstrateg i för Stockholm 2030

Framkomlighetsstrateg i för Stockholm 2030 En strategisk inriktning för storstadsgator i världsklass Framkomlighetsstrateg i för Stockholm 2030 Augusti 2012 på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafikkontoret 2012 Stockholms

Läs mer

Framkomlighetsstrategin stockholm.se/trafiken

Framkomlighetsstrategin stockholm.se/trafiken Framkomlighetsstrategin stockholm.se/trafiken Framkomlighetsstrategin 1 2012 Stockholms stad, trafikkontoret Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508

Läs mer

Förslag till Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030

Förslag till Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Bilaga 2 Förslag till Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 En strategisk inriktning för storstadsgator i världsklass REMISSVERSION Version 1.0, 2011-12-01 Stockholms stad, Trafikkontoret Refnr: T2008-310-02378

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss.

Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss. Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Framkomlighetsstrategi slutversion och redovisning av remiss. Parkeringsplan förslag till remiss.

Framkomlighetsstrategi slutversion och redovisning av remiss. Parkeringsplan förslag till remiss. TJÄNSTEUTLÅTANDE FRAMKOMLIGHETSSTRATEGI PARKERINGSPLAN DNR T2012-310-02254 Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-08-23 Jan Prestberg

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling Åsa Lindgren Strategisk trafikplanerare asa.lindgren@stockholm.se Innehåll 1. Framkomlighetsstrategin 2. Varför en cykelplan? 3. Direktiv och budget

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt (TRV 2014/24179)

Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt (TRV 2014/24179) 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-10-13, info punkt 9 Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Hållbart resande i Stockholm - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Innehållsförteckning Inledning/Sammanfattning...3 Förslagen i korthet...5 Stadsutveckling... 14 Kollektivtrafik...

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Mobility management ett modernt sätt att planera Med mobility management vill Huddinge kommun underlätta hållbara transporter och minska bilanvändningen

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Aktualitetsprövning av Promenadstaden - Översiktsplanen för Stockholm. Svar på remiss från Stadsbyggnadskontoret.

Aktualitetsprövning av Promenadstaden - Översiktsplanen för Stockholm. Svar på remiss från Stadsbyggnadskontoret. Dnr Sida 1 (8) 2014-01-28 Handläggare Daniel Firth 08-508 261 24 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Aktualitetsprövning av Promenadstaden - Översiktsplanen för Stockholm. Svar på remiss från

Läs mer

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar 2016 Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Detta har vi lovat Vi satsar en miljard på att göra Stockholm till en cykelstad Sammanhängande cykelnät, vi rustar

Läs mer

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar

Läs mer

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03 Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och

Läs mer

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden Stadsledningskontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr SLK 001-1000/2013 Dnr TK T2013-000-03728:1 Dnr MF 2013-9203 Sida 1 (5) 2013-07-03 Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293

Läs mer

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Trafikkontoret Bilaga 10 Sida 1(6) Trafikplanering Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Förslag till nya och förändrade indikatorer för verksamhetsmålen 1.5 Framkomligheten i regionen är hög

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling

Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling Spårvägsstädernas höstkonferens 2014 Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling Jenny Kihlberg, Översiktsplanerare Stockholms stad, Strategi- och utvecklingsenhet,

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling

Trafiksäkerhetsutveckling Trafiksäkerhetsutveckling Trafiknämndens mål: Med hänsyn till nollvisionen inom trafiksäkerheten bör snabba och effektiva åtgärder genomföras så att antalet dödade och svårt skadade på sikt minskar till

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår

Läs mer

Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008

Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008 Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008 Stockholm växer och utvecklas för framtiden Stockholm och Mälardalsregionen växer Ökat tryck på trafiknäten vars utbyggnad inte

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

Moderat spårvägsvision för Stockholm

Moderat spårvägsvision för Stockholm Moderat spårvägsvision för Stockholm - en del av framtidens moderna och miljövänliga kollektivtrafik Augusti 2010 När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa När Stockholm växer måste också

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP)

Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Dnr Sida 1 (5) 2013-09-25 Handläggare Anders Hallberg 08-508 26 401 Till Exploateringsnämnden 2013 10 17 Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Förslag

Läs mer

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns

Läs mer

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016 Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-03-05 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 26 mars 2015 Förändringar i SL-trafiken

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass.

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass. Hagastaden på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/hagastaden Hagastaden ska bli en levande innerstadsdel med 5 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser, inräknat befintliga arbetsplatser

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder 1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM RAPPORT 2014:6 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM ÖSTLIG FÖRBINDELSE DEN SISTA VIKTIGA PUSSELBITEN 2 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM Stockholmsregionen är just nu en av de snabbast växande regionerna

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050.

Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. 2012-03-01 Till Trafikverket Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. Dags att satsa på Södertörn Södertörnssamverkan -

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

I remissen önskar Trafikverket i första hand få svar på följande:

I remissen önskar Trafikverket i första hand få svar på följande: 2015-09-15 Yttrande över Trafikverkets remiss av förslag till Framkomlighetsprogram för Storstockholm Förslag till beslut Bakgrund Trafikverket, Region Stockholm har sänt ut rubricerade remiss till regionala

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Trafikförbättrande åtgärder Stockholms största trafikförbättrande åtgärder som medför påverkan under 2016

Trafikförbättrande åtgärder Stockholms största trafikförbättrande åtgärder som medför påverkan under 2016 Trafikförbättrande åtgärder 2016 Stockholms största trafikförbättrande åtgärder som medför påverkan under 2016 Koordinering i Stockholm TSA-bild Skärmdump ur det s.k. TSA-verktyget Regional trafikgrupp

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Förbättrad trafikinformation på trafiken.nu PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET

Förbättrad trafikinformation på trafiken.nu PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET Förvaltning: Trafikkontoret 1 (6) 1. BAKGRUND OCH NULÄGE 1.1 Beskrivning av projektidén I Stockholm Stads budget för 2008 och inriktningen för 2009-2010 lyfts ökad framkomlighet fram som ett av de mest

Läs mer

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer