All världens lärare i Sverige Utländska Lärares Vidareutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "All världens lärare i Sverige Utländska Lärares Vidareutbildning"

Transkript

1 All världens lärare i Sverige Utländska Lärares Vidareutbildning Redaktörer: Åsa Cornelius och Gunlög Bredänge

2 Design och omslag: Eva Spångberg Tryckt hos ett klimatneutralt företag Edita, Västerås 2011

3 Innehåll Förord 5 Kapitel 1 ULV-projektet ett sätt för utländska lärare att nå svensk lärarbehörighet 9 Åsa Cornelius Kapitel 2 Att få svenskt behörighetsbevis genom introduktionsperiod 31 Gunlög Bredänge Kapitel 3 Lämplighetsprov för lärare med utländsk lärarexamen erfarenheter efter sex omgångar 47 Gunlög Bredänge Kapitel 4 Högskoleverkets lärarbehörighetsprövning och ULV 66 Stefan Löfkvist Kapitel 5 ULV-projektet vid lärosäten med få utländska lärare i utbildning exemplet Örebro universitet 87 Ingrid Johansson Kapitel 6 Vilken roll spelar språket i ULV-utbildningen? 95 Charlotta Müller & Annika Welinder Kapitel 7 Mötet med den svenska skolan 115 Caroline Runesdotter Kapitel 8 Mina erfarenheter av ULV-projektet 128 Carmina de Leeuw, ULV-student Kapitel 9 Jag är till för alla elever inte bara invandrarelever (Lahele) 135 Monica Sandlund

4 Kapitel 10 Den långa resan från lärarutbildning i Palestina till lärarutbildare i Sverige 156 Oraib Qamhawi Kapitel 11 Studieresa till Jordanien och Syrien 165 Resenärerna genom Åsa Cornelius och Gunlög Bredänge Kapitel 12 En skolledares syn på utländska lärare 176 Eva Arered Kapitel 13 Utländsk lärarkompetens en framtidsfråga 182 Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet Författarpresentationer 193

5 Förord Varför en antologi om ULV-projektet? Sverige är ett mångkulturellt samhälle och många barn och ungdomar med olika etnisk bakgrund finns i dag i den svenska skolan/förskolan. Lärarkåren är dock mer homogen och speglar inte den kulturella mångfalden. Till Sverige kommer många med en gedigen pedagogisk utbildning och en önskan att kunna arbeta som lärare i den svenska skolan. År 2007 fick sex lärosäten i uppdrag av regeringen att anordna kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarexamen ULVprojektet. Utbildningen omfattar högst 120 högskolepoäng, bygger på de utländska lärarnas tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet och ska leda till en svensk lärarexamen eller ett behörighetsbevis. I det första ULV-projektet som startade hösten 2007 har sex antagningsomgångar genomförts t o m vårterminen personer har sökt till ULV, drygt 800 har påbörjat sin kompletterande utbildning. Dessa har lärarexamen från 85 länder alla världsdelar är representerade. Hittills har 161 personer tagit ut en ny lärarexamen, ca 70 har genomfört en introduktionsperiod och kan därmed få behörighetsbevis. I det nya ULV II som startade höstterminen 2010 har hittills två antagningar genomförts. I de båda projekten finns i dag över deltagare med lärarexamen från 90 länder. Den kompletterande utbildningen ger en fantastisk möjlighet för svensk skola att ta till vara den kompetens som de utländska lärarna har med sig och för lärarna själva att kunna fortsätta i sitt yrke i Sverige. Det innebär också en stor utmaning för de lärosäten som ska anordna den kompletterande lärarutbildningen. I många fall krävs individuella lösningar som ställer stora krav på de medverkande institutionerna och på samarbetet mellan projektledning och institutioner. Detta förutsätter 5

6 6 också att institutioner och lärare på lärosätet och medverkande vid skolor/förskolor som är involverade i VFU, verksamhetsförlagd utbildning, är väl informerade och medvetna om ULV-uppdraget och den speciella bakgrund som ULV-studenterna har. Den kompletterande utbildningen ska leda till svensk lärarexamen eller till ett behörighetsbevis. Detta betyder att lärarna därmed är formellt behöriga att bli tills vidare anställda som lärare i den svenska skolan vilket också är det yttersta syftet med projektet. För att detta verkligen ska bli fallet krävs dock att den svenska skolan blir medveten om vilken resurs de utgör. Här är skolledarna en nyckelgrupp. ULV:s nationella ledningsgrupp har enats om att skriva en antologi kring ULV-projektet. Vi menar att de erfarenheter som hittills vunnits inom projektet bör kunna vara till glädje och inspiration för många i liknande situation och vi hoppas också att antologin ska kunna bidra till att sprida kunskap om projektet och dess möjligheter. Författarna har alla på något sätt en anknytning till projektet eller liknande satsningar och avsikten med antologin är att beröra projektet utifrån olika aspekter. För att underlätta läsningen ges nedan en kort presentation av innehållet. Inledningsvis ges en översiktlig bild av ULV-projektet nationellt alltifrån bakgrunden till projektet, uppdraget, antagningsprocessen och något om deltagarna deras ålder och varifrån de kommer. Här redovisas också de bärande tankar och idéer för projektet som ULV:s nationella ledningsgrupp kom fram till i projektets början. I avsnitt 5 i inledningskapitlet lämnas det nationella perspektivet. I det avsnittet redovisas hur ULV-projektet vid Stockholms universitet är utformat, det lärosäte som har flest ULV-studenter. Framför allt presenteras den inledande kursen Att vara lärare i Sverige och hur man arbetar fram de individuella studiegångarna som följer därefter. Avslutningsvis lyfter vi fram några av de erfarenheter som vunnits i projektet generellt och reflekterar över vad som bör göras framöver för att underlätta för ULV-lärarna att anställas i den svenska skolan/förskolan. I de två följande kapitlen presenteras verksamheten med introduktionsperiod och lärarlämplighetsprov för lärare som fått en hänvisning av Högskoleverket.

7 Därefter beskriver Högskoleverket regelverket bakom behörighetsprövning, hur prövningen går till, vägen till kompletteringsutbildning och introduktionsperiod mm. I kapitlet beskrivs också utvecklingen av ULV och samverkan med verket kring detta. Nästa kapitel visar hur ULV-projektet gestaltar sig vid Örebro universitet ett lärosäte med få studerande. Vilka särskilda krav ställs då och hur kan man anordna en kompletterande utbildning med endast få deltagare? Därefter redovisas en enkätundersökning från Malmö högskola där ULV-studenter besvarat frågor kring hur de ser på språket och möjligheten till språkutveckling under utbildningen. Detta följs av en beskrivning från Göteborgs universitet av hur ULVstudenter upplevt olika fenomen inom skolan/förskolan och hur de reflekterar över sin egen och andras lärarroll. Carmina De Leeuw kom till Sverige 2006 med lärarexamen och arbetslivserfarenhet från Rumänien. År 2009 avslutade hon sin utbildning inom ULV-projektet med lärarexamen mot grundskolans senare år i engelska och rumänska. Hon berättar om sina erfarenheter av den kompletterande utbildningen inom ULV och om sin egen kunskaps- och språkutveckling inom projektet i kapitlet Mina erfarenheter av ULV-projektet. Fokus i nästa kapitel ligger på Lahele, en gymnasielärare med utländsk bakgrund och hennes livsberättelse om yrkeslivet i det tidigare hemlandet och i den svenska skolan. Författaren ställer Laheles berättelse mot teorier om lärarprofession och skola. För många kan vägen från examen och arbete i det forna hemlandet till lärartjänst i Sverige ses som en lång resa. I kapitlet Den långa resan får vi följa en av projektledarna inom ULV-projektet på hennes långa resa från lärarexamen i Palestina via lärartjänst i Marocko till hemspråkslärare och så småningom lärarutbildare vid Stockholms universitet. ULV-projektets ledning gjorde hösten 2010 en studieresa till Jordanien och Syrien. Avsikten med resan och några intryck och reflektioner redovisas i kapitlet Studieresa till Jordanien och Syrien. Den kompletterande utbildningen ska leda till svensk lärarexamen eller ett behörighetsbevis och tillsvidareanställning som lärare i den svens- 7

8 ka skolan/förskolan. En skolledare berättar därefter om sina mycket goda erfarenheter av att våga pröva en person med utländsk lärarexamen för att sedan underlätta för personen ifråga att genomföra en introduktionsperiod och därefter anställa honom. De båda lärarfacken, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, ger slutligen i en gemensam artikel sina synpunkter på vikten av att anställa lärare med utländsk lärarexamen i den svenska skolan/förskolan. Det är vår förhoppning att antologins olika bidrag ska kunna vara till hjälp och stöd för dem som på olika sätt är involverade i ULV-utbildningen och fungera som information om utbildningssatsningen för alla andra intresserade. Stockholm i mars 2011 Åsa Cornelius Gunlög Bredänge 8

9 Kapitel 1. ULV-projektet ett sätt för utländska lärare att nå svensk lärarbehörighet Åsa Cornelius Bakgrund År 2007 fick sex lärosäten i Sverige i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk postgymnasial lärarutbildning. Uppdraget gick till universiteten i Göteborg, Umeå, Linköping och Örebro, Malmö högskola samt Lärarhögskolan i Stockholm. I och med att Lärarhögskolan i Stockholm upphörde gick Lärarhögskolans uppdrag fr.o.m. 1 januari 2008 över till Stockholms universitet. Uppdraget var efterlängtat. Under många år hade det funnits olika satsningar för utländska lärare, främst via olika arbetsmarknadsåtgärder. Sedan 2000 hade också Högskoleverket haft möjlighet att utfärda s.k. behörighetsbevis för utländska lärare. Det saknades dock en utstakad väg att nå in i den svenska högskolan och många utländska lärare upplevde att det var svårt att hitta information om möjliga studievägar och många upplevde också att vägen till lärarbehörighet blev orimligt lång. Detta hade påpekats av olika myndigheter. I samband med sin rapport Lärare i nytt land skrev Högskoleverket (2006) bl. a. Med denna skrivelse vill Högskoleverket göra regeringen uppmärksam på de goda resultat som uppvisas i rapporten vad gäller behörighetsbevisens betydelse för möjlighet att få anställning i den svenska skolan. Samtidigt vill vi också uppmärksamma regeringen på de förslag till åtgärder som förs fram i rapporten för att ytterligare underlätta dessa perso- 9

10 ners inträde på arbetsmarknaden (Högskoleverket, 2006:1 R, sid 5). Högskoleverket föreslog bl. a. att det övergripande ansvaret för att anordna introduktionsperioder skulle ges till utvalda högskolor. Vidare pekade verket på behovet av individuellt anpassade kompletterande utbildningar vid högskola som leder fram till lärarexamen (ibid, sid 5). I regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende universitet och högskolor mm kom så uppdraget till ovan nämnda lärosäten att anordna kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk postgymnasial lärarutbildning. Utbildningen skulle anordnas för motsvarande 300 helårsstudenter per år under 2007 och Lärarhögskolan i Stockholm/ senare Stockholms universitet fick uppdraget att samordna utbildningsinsatserna vid lärosätena nationellt. Ersättning skulle utgå med kronor per helårsstudieplats. För utbild ningen finns en särskild förordning (SFS 2008:1101) men den kom inte ut från trycket förrän i december Av förordningens 8 framgår att utbildningen får omfatta högst 120 högskolepoäng för varje student och att den ska planeras med hänsyn till studentens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Nationell ledningsgrupp; gemensamma riktlinjer och aktiviteter I början av mars 2007 träffades representanter för de sex lärosätena för en första genomgång av uppdraget, dess mål och förutsättningar. För de tidigare SÄL-projekten (SÄL = Särskild lärarutbildning, nationella utbildningssatsningar för obehöriga lärare) fanns en nationell ledningsgrupp och erfarenheterna av detta var mycket positiva. Det blev därför naturligt att bilda en ledningsgrupp med representanter för de sex medverkande lärosätena också för det nya uppdraget. En av de första åtgärderna för ledningsgruppen var att konstatera att det övergripande syftet med satsningen var att deltagarna skulle bli lättare anställningsbara i svensk skola genom en svensk lärarexamen eller 10

11 ett behörighetsbevis. Ledningsgruppen bestämde sig också för ett namn det blev ULV-projektet (Utländska Lärares Vidareutbildning). Ledningsgruppen diskuterade likaså vilka bärande principer som borde gälla för den kompletterande utbildningen (se vidare nedan). Ledningsgruppen har träffats regelbundet tre gånger/termin och rådgjort med varandra kring projektets olika delar för att nå en samstämmighet i projektet. Vid gruppens möten har också representanter för Högskoleverket, Sveriges kommuner och landsting, Skolverket, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet möjlighet att delta. Under hela processen från tolkning av uppdraget, marknadsföring, annonsering till antagning och under utbildningen sker ett nära samarbete mellan de medverkande lärosätena. Ledningsgruppen har också initierat vissa specifika aktiviteter; så t.ex. genomfördes en nationell konferens kring ULV-projektet hösten I den deltog förutom ledningsgrupp och lärarutbildare inom ULV-projektet representanter för andra myndigheter. Också norska utbildningsministeriet deltog. En uppföljning av denna konferens kommer att äga rum i maj Målet att genomföra 300 helårsstudieplatser redan under 2007 bedömde ledningsgruppen som helt orealistiskt med tanke på att utbildningen kunde starta först höstterminen Linköpings universitet signalerade att man önskade starta utbildningen först våren 2008 och universiteten i Umeå och Örebro bedömde det svårt att starta i större skala. Malmö högskola, Göteborgs universitet och Lärarhögskolan i Stockholm bedömde det mer möjligt utifrån det uppskattade regionala behovet av utbildningsinsatser för den tänkta målgruppen. Samtliga uppfattade att det fanns ett behov av att förlänga projektet t.o.m. vårterminen 2011 om helårsstudieplatserna skulle kunna utnyttjas fullt ut; detta bl. a. med tanke på att studierna måste erbjudas såväl på helfart som på halvfart och att deltagarna hade upp till 120 högskolepoäng till sitt förfogande. Denna önskan om förlängning framfördes till departementet och bemöttes positivt. I det första ULV-projektet har sex antagningsomgångar genomförts; från ht 2007 t.o.m. vt Totalt har personer sökt till ULV I:

12 Av dessa har drygt 800 påbörjat sina studier inom ULV-projektet dessa personer har lärarexamen från 85 länder. Ca 250 personer hade i november 2010 avslutat sina studier med lärarexamen eller fullgjort kraven för ett s.k. behörighetsbevis. Inför ht 2010 beslutades om ett nytt ULV-projekt ULV II. Också detta uppdrag gick till de sex lärosäten som deltagit i ULV I. Antagningsfrågor mm I avsnittet nedan beskrivs antagningsprocessen och de ibland mycket komplicerade bedömningar som måste göras. Här ges också en beskrivning av antal sökande till de olika lärosätena, antal som påbörjat studierna samt något om vilka ULV-studenterna är. Antagningsprocessen För att antas till ULV-projektet krävs en utländsk postgymnasial lärarexamen och kunskaper i svenska motsvarande gymnasieskolans svenska som andraspråk, kurs B, godkänt TISUS-test 1 eller motsvarande. För att få genomföra introduktionsperiod/anpassningsperiod krävs hänvisning från Högskoleverket. I anvisningen anges vilken behörighet (ämne och stadium) som introduktionsperioden ska omfatta. Utbildningen annonseras gemensamt och ansökningsblanketten är gemensam för alla lärosäten som ingår i projektet. Samtliga ansökningar skickas centralt till Stockholms universitet, som har samordningsansvaret, registreras i Stockholm och fördelas därefter för fortsatt bedömning till det lärosäte som den sökande valt. Tidigt våren 2007 skapades en nationell hemsida för projektet. I maj annonserades den första utbildningen i dagspress; dessutom gavs brevinformation till personer som nekats behörighetsbevis av högskoleverket, till modersmålslärare och till andra intressegrupper. Lokala informationsinsatser gjordes också. 1. TISUS = Test I Svenska för Utländska Studenter 12

13 ULV-projektet representerar en stor mångfald; deltagarna i ULV I:1 6 har lärarexamen från 85 olika länder. Den kompletterande utbildningen ska bygga på den utländska lärarens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet vilket betyder att den måste bli individuellt upplagd utifrån varje students behov. ULV-studenternas mycket varierande bakgrund utgör en viktig potential för det svenska skolväsendet samtidigt som det innebär att bedömningen av ansökningshandlingarna, validering, samtal med sökande etc. är komplicerad och tidskrävande. Det finns inga enkla lösningar. Detta gäller alla lärosäten. Är detta en postgymnasial lärarutbildning? Är examen utfärdad vid ett erkänt lärosäte? Vad kan tillgodoräknas? Ryms en komplettering inom ramen 120 högskolepoäng? Hur kan en individuell studiegång se ut? Kan läraren behålla sin inriktning eller måste man ändra område och stadium? Dessa är några av de frågor som måste besvaras i samband med antagningsarbetet. Högskoleverkets webbaserade portal Bedömningsportalen (Högskoleverket, 2011) har varit till utomordentligt stor hjälp i antagningsarbetet och projektet har också kunnat samråda med Högskoleverket kring vissa bedömningar. Inför varje antagning har de medverkande lärosätena ett gemensamt möte där komplicerade fall kan diskuteras. Själva antagningsprocessen ser dock något olika ut på de medverkande lärosätena. På Stockholms universitet, Malmö högskola och Umeå universitet sköts antagningen helt inom ULV-projektet; vid universiteten i Linköping och Örebro (som har förhållandevis få sökande) sker antagningen i samverkan mellan projektledningen och antagningsenheterna. Göteborgs universitet har delegerat antagningen till antagningsenheten vid universitetet. Examen utfärdas av examensenheterna på respektive lärosäte. Antal sökande till ULV I:1 6 respektive antal registrerade i projektet Totalt har personer sökt till ULV I:1 6. De fördelar sig på läro säten på följande sätt: 13

14 Tabell 1. Sökande nya studenter per antagningsomgång och lärosäte GU LiU Mah SU UmU ÖU S:a 1: : : : : : S:a % Erfarenhetsmässigt har det visat sig att det tar tid att nå ut med information om utbildnings satsningar till nya grupper. Att personer sökt till ULV I:1 6 måste därför betraktas som positivt och måste ses som ett tecken på att det finns behov av en kompletterande utbildning av det här slaget. Att så många sökte till den allra första ULV-utbildningen kan delvis bero på att det fanns ett uppdämt behov och att projektet bedrev en uppsökande verksamhet, inte minst gentemot dem som länge väntat på en satsning av det här slaget. Tyvärr visade sig dock att många var obehöriga att antas till utbildningen i den första omgången. Man hade akademisk utbildning men däremot inte en avslutad postgymnasial lärarutbildning. Trenden med ett minskat sökandeantal i ULV I:1 6 har brutits i det nya ULV II-projektet. Antalet ULV-deltagare är störst i storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö. 90 procent av såväl sökande som registrerade studenter finns där. Stockholms universitet har 56 procent av deltagarna. Det kan för Stockholms del delvis förklaras av att storstaden är invandrartät men också av ett organiserat samarbete med projektet Svenska för pedagoger SFP. Nyanlända invandrare med pedagogbakgrund antas till en riktad svenskundervisning inom KOMVUX, ULV-projektet är med vid antagningen till SFP och informerar om ULV. När svenskstudierna nått upp 14

15 till nivån Svenska som andraspråk B får deltagarna möjlighet att söka och antas till ULV-projektet. Drygt 800 personer har påbörjat sina studier inom projektet. Tabell 2. Registrerade nya studenter per antagningsomgång och lärosäte enligt lärosätenas uppgifter inför medelstilldelning GU LiU Mah SU UmU ÖU S:a 1: : : : : : S:a % Det finns en diskrepans mellan antalet sökande och antalet antagna. Det beror framför allt på att den sökande antingen saknat en avslutad lärarutbildning på postgymnasial nivå eller kunskaper i svenska språket. I några fall har man inte kunnat styrka sin behörighet. Det finns också en diskrepans mellan antalet antagna och det antal som faktiskt påbörjar studierna och registreras på utbildningen. I många fall torde denna bero på svårigheter att finansiera studierna. Det har i samtal framkommit att många har stora sociala åtaganden som försvårar möjligheterna att studera. Det är inte ovanligt att en del påbörjar studierna, tvingas avbryta men återkommer för att avsluta utbildningen. Ett annat skäl är att en individualiserad utbildning inte kunnat erbjudas på halvfart och/eller distans. 15

16 ULV-deltagarnas bakgrund ULV-deltagarna är till allra största delen kvinnor, födda på 1960-och 70- talen.i de senare antagningsomgångarna (ULV I:5 och I:6) har antalet födda på 1980-talet ökat. Ungefär en tredjedel har en klasslärarbakgrund, ca en tredjedel har utbildning och erfarenhet från grundskola (motsvarande) och ca en tredjedel är gymnasielärare. Många har lång erfarenhet som lärare i sina respektive hemländer, vissa också av arbete i svensk skola. En del har varit länge i Sverige men det finns deltagare med bara några få års vistelse i landet. Den senare kategorin ökar. ULV-deltagarna representerar en fantastisk mångfald! I ULV I:1 6 finns deltagare med lärarexamen från 85 länder alla världsdelar är representerade. Följande länder är aktuella: Afghanistan, Albanien, Algeriet, Argentina, Armenien, Australien, Azerbajdzjan, Bangladesh, Belgien, Bolivia, Bosnien, Brasilien, Bulgarien, Chile, Columbia, Costa Rica, Cuba, Danmark, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Estland, Etiopien, Filippinerna, Frankrike, Ghana, Grekland, Hong Kong, Indien, Irak, Iran, Israel, Italien, Japan, Jordanien, Jugoslavien, Kazakstan, Kina, Kosovo, Kirgizistan, Kroatien, Lettland, Libanon, Libyen, Litauen, Madagaskar, Makedonien, Marocko, Mexico, Moldavien, Mongoliet, Nederländerna, Nigeria, Norge, Pakistan, Palestina, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien, Slovenien, Somalia, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Syrien, Tadzjikistan, Thailand, Tjeckien, Tunisien, Turkiet, Turkmenistan, Tyskland, Ukraina, Ungern, Uruguay, USA, Uzbekistan, Vietnam, Vitryssland och Österrike. Ländernas 10 i topp ser ut så här: Irak, Ryssland, Polen, Ukraina, Bosnien, Syrien, Bulgarien, Iran, Rumänien och Spanien. Den absolut största gruppen har sin lärarexamen från Irak (138 personer) följt av Ryssland (96). Därefter är det ett hopp ner till Polen och Ukraina (över 30) och ytterligare ett hopp ner till en grupp av länder som personer har sin lärarexamen ifrån, nämligen Bosnien, Syrien, Bulgarien och Iran. Om man grupperar Arabvärlden respektive Ryssland, Vitryssland och Ukraina blir talen 191 respektive 140. Man kunde kanske förvänta sig ett stort antal deltagare från Östersjöstaterna men endast 56 personer 16

17 har examen från Estland, Lettland, Litauen och Polen. Ungefär lika många kommer från spanskspråkiga länder. Utgångspunkter för insatser inom ULV Som framgått ovan har ULV-deltagarna sin lärarutbildning och lärarexamen från 85 länder. Lärarexamina är av olika slag: klasslärare, lärare i estetiska ämnen, grundskollärare, ettämneslärare i gymnasieskolan m.fl. Många har lång erfarenhet av yrket i andra länder. Vilka bärande principer bör gälla för en kompletterande lärarutbildning för en så blandad målgrupp? Ledningsgruppen för ULV har tolkat regeringens uppdrag på det sätt som framgår av nedanstående utgångspunkter och ser som sitt gemensamma ansvar att genomföra utbildningsinsatserna enligt dessa. Tanken med ett gemensamt dokument är att ett sådant ska kunna vara till hjälp för utbildningsanordnare av olika slag inom ULV-projektet. I det följande skisseras några bilder av den problematik som finns. Här presenteras också några tankar om vilka överväganden som måste göras inför iscensättande av olika utbildningsinsatser och vilket det övergripande slutmålet för dessa bör vara. Skilda samhällen skilda förutsättningar Skola och undervisning är en spegel av det samhälle och den kultur som skolan ska betjäna. Det kan därför vara svårt att direkt överföra lärarkompetens som utvecklats i ett annat samhälle. Olikheterna kan vara stora om man jämför det svenska utbildningssystemet av idag med utbildningssystem i andra länder. Detta blir särskilt tydligt om man ställer Sverige mot samhällen som står långt från det svenska med avseende på politiska värderingar, ekonomisk verklighet och ideologisk tradition. Det svenska skolsystemet har vuxit fram i stort sett på sina egna villkor, till skillnad mot t.ex. i länder med ett kolonialt förflutet där kolonialmaktens inflytande på skolsystemet varit avsevärt. Inte bara skolsystem utan också organisationen av lärarutbildning uppvisar mycket stora skillnader i olika samhällen. Vid jämförelser mellan 17

18 lärarutbildningar i olika länder kan man finna att likheterna ökar ju äldre eleverna är. För undervisning på gymnasienivå gäller i de flesta länder universitetsstudier i det eller de ämnen man valt som undervisningsämne/n. Det svenska systemet att utbildas för undervisning i två eller flera ämnen i gymnasieskolan är jämförelsevis ovanligt. Ettämnesläraren är internationellt sett betydligt vanligare på övre sekundärstadiet. När det gäller lärarutbildning för lägre stadier är denna i vissa länder helt eller delvis gymnasial men ULV-projektet kommer endast att möta sådana utbildningar som är postgymnasiala. Även där kan skillnaderna mellan länder dock vara tämligen stora, alltifrån en bred utbildning för en klasslärarfunktion till specialutbildning för uteslutande nybörjarundervisning. I utformandet av den egna yrkesidentiteten medverkar flera starka socialisationsagenter (Bredänge, 2003). Där finns den egna elevtiden med en rad bilder av olika lärare. Där finns lärarutbildningen med sin ofta starkt socialiserande utformning. Där finns den egna yrkesverksamheten med sina både individuella och kollektiva erfarenheter. I centrum för dessa krafter finns den enskilda individen, läraren, som måste navigera fram till en yrkesroll som känns tillfredsställande och som möts med accepterande av elever, kollegor, föräldrar och andra. Graden av medvetenhet om dessa olika krafter och förmågan till reflektion över hur man ska hantera dem är ett av flera mått på hur framgångsrik man blir i sin yrkesroll. Att flytta sitt yrkesutövande över nationsgränser en översättningsprocess Vad händer då med den professionella lärarkunskapen i en ny kontext? Kan man med bibehållen yrkesidentitet flytta sig ut ur det kraftfält som uppväxt, utbildning och erfarenhet utgör och in i ett annat kraftfält bestående av samma komponenter men med främmande kulturell förankring? Det är i denna situation den utlandsutbildade lärare befinner sig, som vill utöva sitt yrke i Sverige. Att flytta sitt yrkesutövande över nationsgränser innebär sannolikt att den nya kontext man förväntas fungera inom är kulturellt olik vad man tidigare socialiserats in i. Det handlar för 18

19 den enskilda läraren om att översätta sin yrkeskompetens, dvs. att försöka identifiera vilka sidor av kompetensen som är fortsatt användbara och vilka som måste förändras eller rent av förkastas. I översättningsprocessen finns ytterligare en komplikation. Det är inte bara fråga om att hantera kulturella skillnader, det handlar också om att den enskilde ska använda sitt andraspråk att både undervisa på och bli bemött på. Att från t.ex. arabiska, persiska, rumänska eller polska övergå till svenska som undervisningsspråk är en både tids- och arbetskrävande uppgift. Eftersom språket är en lärares kanske viktigaste arbetsinstrument, måste språkbehärskningen ha nått en sådan nivå att språket låter sig hanteras med både struktur, automatik och djup, samtidigt som brytningen inte får vara alltför stark. Det handlar både om att göra sig förstådd och att förstå, att vara både sändare och mottagare i en språklig kommunikation där motparten oftast är ett barn. Det är inte givet att det enklaste är att förstå vad barn/elever säger. Den som i vuxen ålder lär sig ett nytt språk gör det i form av just ett vuxenspråk. Barns och ungdomars språk är i stark förändring och har särdrag som ibland inte ens en vuxen med samma modersmål behärskar. Samtidigt är det viktigt att inse att kommunikation inte endast beror av språk. Brister i språkbehärskning kan kompenseras av andra tillgångar, som t.ex. social kompetens, lyhördhet och psykologisk närvaro. Man måste dock vara medveten om att en lärare för yngre elever är mera språkligt påpassad än t.ex. en gymnasielärare. Inte minst är invandrade föräldrar oroade vid tanken på att lärarens språk ska påverka barnens svenska i negativ riktning. Det övergripande syftet med ULV-projektet är att underlätta för en person med utländsk lärarutbildning att omforma sin yrkesroll för bruk i skolan/förskolan i Sverige. I förordningen talas om personer med avslutad postgymnasial lärarutbildning. Utbildningen ska tillsammans med praktisk verksamhet ge inblick i och förståelse för skolverksamhet och lärarroll i dagens svenska skola. Eftersom varje utländsk lärare som kommer ifråga för kompletterande utbildning bär med sig olika erfarenheter och uppfattningar om skola och lärarroll måste utbildningsinsatserna så långt möjligt vara individualiserade. Eftersom lärarutbildning har en tendens att bli normativ det finns i vid mening rätt och fel i hur man 19

20 gör måste den kompletterande utbildningen innehålla inslag av kritisk granskning av såväl den svenska skolan och lärarrollen som av den skola och lärarroll som den utländska läraren tidigare är förtrogen med. Det kontrastiva perspektivet måste med andra ord vara framträdande. Allt arbete under den kompletterande utbildningen måste vara inriktat på att den enskilda utländska läraren får stöd i att identifiera olika aspekter av sin yrkeskompetens för att därigenom kunna utnyttja utbildningsinsatserna optimalt. Det gäller alltså att den enskilde får hjälp att identifiera och vid behov åtgärda följande: kompetenser som är direkt användbara eller lätt låter sig omformas i den nya kontexten de sidor av den tidigare lärarrollen som måste modifieras för att passa in i dagens svenska skola sådana sidor som helt måste överges sådana kompetenser som måste läggas till Vad ska utbildningsinsatserna grundas i? All verksamhet under kompletteringen måste läggas upp med utgångspunkt i den utländska lärarens redan befintliga yrkeskompetens. Denna ska alltså inte ersättas utan ytterligare utvecklas. Innehållsligt måste utbildningsinsatserna särskilt ägnas åt sådana företeelser i den svenska skolan som kan upplevas som främmande och svårförståeliga. Den samhälleliga och värdemässiga grunden för styrdokumentens utformning måste bli tydlig. Jämställdhetsperspektivet liksom det interkulturella perspektivet måste lyftas fram. Begreppet en skola för alla och frånvaron av ett parallellskolesystem måste konkretiseras. De egna föreställningarna om vad skola och undervisning bör vara och vilken lärarens roll är måste bearbetas. Skolarbete liksom arbete i förskola måste kunna analyseras ur såväl läroplanens, som lärares och elevers/barns perspektiv. Den svenska skolan, såväl för- och grundskolan som gymnasieskolan, har en stark betoning på fostrande uppgifter. Alla lärare har ett ansvar för att arbeta med värdegrundsfrågor. Lärares auktoritet sitter i dagens Sverige inte i yrkesfunktionen utan i de personliga relationerna. Detta kan 20

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

ULV-projektet 2007 2010

ULV-projektet 2007 2010 1 Gunlög Bredänge och Åsa Cornelius ULV-projektet 2007 2010 Utfall, konsekvenser och reflektioner Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Svante Arrhenius väg 21 A Telefax:

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN

INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN INSTRUKTIONER INFÖR ANSÖKAN TILL VAL VIDAREUTBILDNING AV LÄRARE SOM SAKNAR LÄRAREXAMEN Följande dokument måste bifogas din ansökan Tjänstgöringsintyg - Se mer information i blanketten UNDER PUNKT 4. Intyg

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Utbildningsplan för. 90 hp. Gäller från och med

Utbildningsplan för. 90 hp. Gäller från och med Utbildningsplan för KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK utbildning 90 hp Gäller från och med HT 13 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 1.1. Huvudområde för utbildningen...3 2. Allmänna mål

Läs mer

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH 2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

VFU-DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELEN I YRKESLÄRARPROGRAMMET 2013-2014

VFU-DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELEN I YRKESLÄRARPROGRAMMET 2013-2014 Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet VFU-DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELEN I YRKESLÄRARPROGRAMMET 2013-2014 INFORMATION OCH RIKTLINJER FÖR STUDENTER, VFU-LÄRARE OCH REKTORER Denna information

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015 Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna presenteras i kronor

Läs mer

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet.

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet. Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Mobilsurf i utlandet. Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

2. Bakgrund och problembeskrivning

2. Bakgrund och problembeskrivning KONSEKVENSUTREDNING FS 1.5-598-15 2015-04-10 2015-119-3807 Konsekvensutredning med anledning av ändrad föreskrift om merkostnadslån för resor vid utlandsstudier 1. Sammanfattning Lånebelopp för resor vid

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK VT 2013

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK VT 2013 Utbildningsplan för KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK utbildning 90 hp VT 2013 Lärarutbildningsnämnden 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 2 1.1. Huvudområde för utbildningen...2 2. Allmänna mål för högskole

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Det svenska exemplet. Tillgodoräknande av reell kompetens i språkutbildningar. Jonas Granfeldt, bitr.studierektor i franska, spanska och rumänska

Det svenska exemplet. Tillgodoräknande av reell kompetens i språkutbildningar. Jonas Granfeldt, bitr.studierektor i franska, spanska och rumänska Det svenska exemplet Tillgodoräknande av reell kompetens i språkutbildningar Jonas Granfeldt, bitr.studierektor i franska, spanska och rumänska Högskolestudier i skolspråk (I): studiegång Grundkurs (30

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOD

Förskollärarprogrammet LGFOD Förskollärarprogrammet LGFOD Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startade ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet DSV 2015 Vår historia 10 självständiga åkerier etablerar DSV: De Sammensluttede Vognmænd den 13/7-1976 DSV köper Samson Transport som blir DSV Samson Transport DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk

Läs mer

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II.

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Annex I Activity Details KA107 2015

Annex I Activity Details KA107 2015 Annex I Activity Details KA107 2015 ENI South 509 258 Studenter ut Studenter in STA STT Bachelor Master PhD Bachelor Master PhD STA ut STA in STT ut STT in Lunds universitet, Egypten 22 105 0 2 1 2 0 0

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar ULV och VAL I

Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar ULV och VAL I Rapport 2012:7 R Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar ULV och VAL I www.hsv.se Rapport 2012:7 R Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar ULV och VAL I Högskoleverket Luntmakargatan

Läs mer

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng Vill du bli För dig som redan har akademiska poäng Lärarprogram, 90 högskolepoäng lärare? Lärarutbildning Vem kan söka till utbildningen? Lärarutbildningen 90 högskolepoäng vänder sig till dig som har

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer Offertförfrågan Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270 Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer (Förskolelyftet II) Skolverket avser med denna förfrågan

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

VFU-pärmen - Handledare

VFU-pärmen - Handledare VFU-pärmen - Handledare November 2008 Barn- och utbildningsförvaltningen Telefon 0583-810 00 (vx) Box 61 Telefax 0583-810 61 696 22 ASKERSUND Bankgiro 5822-6515 CHECKLISTA FÖR HANDLEDARE STUDENTMAPPEN

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska

Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram på lättläst svenska Europeiska unionens ungdomsprogr Youth in Action, gemensam verksamhet för ungdomar Vill du resa och träffa andra ungdomar i ett annat

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Förskollärarprogrammet. Förskollärarprogrammet. Early Years Education Programme

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Förskollärarprogrammet. Förskollärarprogrammet. Early Years Education Programme Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Förskollärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: LGFLP Förskollärarprogrammet Early Years Education Programme

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

HANDBOK FÖR VFU. Verksamhetsförlagd utbildning

HANDBOK FÖR VFU. Verksamhetsförlagd utbildning HANDBOK FÖR VFU Verksamhetsförlagd utbildning Innehåll Inledning...4 Syfte...4 VFU-placering på partnerskola...5 Särskilda skäl för placering VFU i utlandet Belastningsregistret Hälsodeklaration Närvaro

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry

Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry Vad behöver jag för att starta MO-Call? Innan man kan ringa ett samtal, behöver man det nedanstående: Ett registrerat MO-Call konto. MO-Call kredit på ditt konto. MO-Call programvaran på din mobiltelefon.

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen vid Linköpings universitet

Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU- 2012-00262 Reviderad 2012 09 06, 2014 03 20 Senast reviderad 2014 09 16 Utbildningsplan för Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen vid Linköpings

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

2014-03-11. Fler vägar till läraryrket

2014-03-11. Fler vägar till läraryrket 2014-03-11 Fler vägar till läraryrket 2 (22) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Lärarbrist ett växande problem... 4 Förändrade villkor för behörighet... 9 Den nya lärarutbildningen...

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer