UPPSKATTAD KOLLEGA GÅ-MAGGAN: NY ORGANISATION För mer tillgänglig och jämlik vård. Tebladstårtan går till Margareta Pettersson SIDAN 15

Transkript

1 Posttidning B Maj 2015, årgång 34 Tebladet personal delas ut sex gånger om året. NY ORGANISATION För mer tillgänglig och jämlik vård SIDORNA 4-5 GÅ-MAGGAN: UPPSKATTAD KOLLEGA Tebladstårtan går till Margareta Pettersson SIDAN 15

2 2 Aktuellt Tebladet nummer 4, 2015 Förändringar, miljöpris och tårta Hälso- och sjukvården är mitt uppe i en organisationsförändring. Vi har intervjuat hälso- och sjukvårdsdirektör Jan Olsson som berättar om målen med förändringen. I år arrangerades Miljödagen för 16:e gången. Höjdpunkten brukar vara utdelningen av Region Örebro läns Miljöpris. I år gick priset till två framgångsrika miljöarbeten. Vilka pristagarna är kan du läsa om längre fram i tidningen. Att få komma och överraska med Tebladstårta är alltid lika roligt. Den här gången var det Margareta Gå-Maggan Pettersson som blev den lyckliga mottagaren. Har du en kollega som gör det där lilla extra? Skicka in en tårtnominering så dyker vi kanske upp hos er nästa gång. Redaktionen Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ regionorebrolan.se Kristin Lundström redaktör E-post: kristin.lundstrom@ regionorebrolan.se Sten Lundberg ansvarig utgivare E-post: sten.lundberg@regionorebrolan.se Adress: Tebladet, Region Örebro län Box 1613, Örebro, Fax: 019/ , Texttelefon: , E-post: tebladet@regionorebrolan.se Tebladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Tebladets utgivning och manusstopp 2015 (preliminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Nr 5 4 juni (18 maj) L Nr 6 23 juni (8 juni) P Nr 7 1 sep (17 aug) L Nr 8 8 okt (21 sep) P Nr 9 27 okt (12 okt) P Nr nov (9 nov) L Nr dec 30 nov) P Tryck: Daily print Inledare En vår med många utmaningar marie-louise forsberg-fransson regionstyrelsens ordförande Den efterlängtade våren är här. I dag när jag var på besök på USÖ kunde jag inte låta bli att gå en promenad runt sjukhuset för att njuta av blomsterprakten. Utanför O-huset stod magnolian i full blom. I Region Örebro län är arbetet igång med att implementera den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen och förvaltningen för regional utveckling allt för att kunna göra ett ännu bättre arbete för länsinvånarna. Undersökningar visar att medborgarna ger vården högt betyg, och att länsinvånarna har ett gott förtroende för sjukvården. Det är naturligtvis glädjande, och en eloge ska ges till er som arbetar inom hälso- och sjukvården. Jag vet att arbetssituationen är ansträngd på flera olika sätt för närvarande. Vi politiker är mycket tydliga på att vi måste arbeta för att främja kvalitativ vård, men självklart också för goda arbetsförhållanden för personalen. Kompetensförsörjningen i vården är ett nationellt problem, som alla landsting och regioner delar. De åtgärder vi gjort och gör i vår region syftar till att fortsatt säkerställa god vård och förbättra arbetssituationen för vårdpersonalen. Den nya Det är viktigt att alla medarbetare känner trygghet i förändringen, och särskilt viktigt att det ges bra information och kommunikation från processansvariga chefer. organisationen i Region Örebro län sätts nu på prov. Det gäller såväl hälso- och sjukvårdsorganisationen som den politiska organisationen. Syftet är mer tillgänglig vård, jämlik vård efter behov, ökad kvalitet och att också styrningen av ekonomin utvecklas positivt. Det är viktigt att alla medarbetare känner trygghet i förändringen, och särskilt viktigt att det ges bra information och kommunikation från processansvariga chefer. Jag vill också framhålla att vi politiker självklart är öppna för synpunkter och åsikter. Det är grundläggande att det framgångsrika vårdarbetet kan fortsätta, och att vi kan möta framtidens utmaningar väl rustade i såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling. Jobb och tillväxt är den främsta förutsättningen för att utveckla välfärden. När fler människor har ett arbete ökar skatteintäkterna och det gör det i sin tur möjligt att göra vården bättre. Vårdens kraftfulla utveckling är en utmaning i sig. Möjligheterna och metoderna att möta sjukdom och ohälsa ökar, men innebär också ökande kostnader för regioner och landsting. Mer samverkan kommer att behövas framöver för att klara av det ökade vårdtrycket, fortsätta utveckla kvaliteten inom vården samtidigt som vi har ordning och reda i ekonomin. En stark ekonomi är en förutsättning för att kunna ge en trygg vård nu och i framtiden. Det är ett stort ansvar som ligger på oss alla, var vi än finns i regionens tjänst, att skattepengar används så att de på bästa sätt kommer patienterna och länsinvånarna till nytta. Vi frågar regionens politiker Kan du ge ett konkret exempel på vad ditt parti vill göra för hållbar utveckling i Region Örebro län? Irén Lejegren, Socialdemokraterna: Oskar Svärd, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Kenneth Lantz, Vänsterpartiet: Elin Enes, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Catrin Steen, Miljöpartiet: Per Söderlund, Sverigedemokraterna: Det pågående projektet om hållbara måltider i storhushåll är ett utmärkt exempel som gäller både klimat och oss människor, mindre utsläpp och mindre kemikalier. Det är bra! Ett annat exempel är hållbara godstransporter, ett projekt grönare logistiktjänster i ett transportintensivt län. Där man kör returglas från norra Sverige till Hammars glasbruk på järnväg istället för bil. Moderaterna vill uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap. Detta tillsammans med en välfungerande kollektivtrafik skapar möjligheter till mer aktivitet, arbetspendling och rörelse i hela regionen i så väl landsbygd som i större kommuner. Vård i rätt tid, psykisk ohälsa och kortare vårdköer är prioriterade områden. Regionen är som ett pussel, alla bitar måste falla på plats. Fler ska ha chansen att leva ett tryggare, friskare och längre liv i hela länet. Folkpartiet vill skapa möjligheter för sjuksköterskor att göra karriär i vården. Därför vill vi skapa särskilda karriärtjänster med tydliga kriterier. Den som jobbar i ett kvinnodominerat akademikeryrke, som exempelvis specialistsjuksköterska eller lärare, har alltför länge betraktats som en utbytbar pusselbit istället för en individ med unik erfarenhet och kompetens. Först när löneutveckling är lika självklar för kvinnor som för män kan vi prata om en jämställd hållbar utveckling. Vänsterpartiet anser att en hållbar utveckling inte bara handlar om miljö och ekonomi. Det finns ytterligare en dimension - den sociala. Idag när klassklyftor och ojämställdhet mellan könen ökar och folkhälsan försämras blir det allt viktigare att motverka den geografiska orättvisan i regionen. Vi jobbar därför för bättre förutsättningar för att leva och bo i hela regionen. Fler arbetstillfällen, utbyggd kollektivtrafik och bostäder är en viktig grund för en hållbar utveckling. Vi behöver ta ansvar både lokalt och internationellt. Jag har motionerat om att Region Örebro län ska bli Fairtradediplomerad, vilket innebär en säkerställning av socialt och etiskt ansvar i upphandlingar. Även upphandling av miljövänlig produktion av livsmedel, tyg, byggmaterial och sjukvårdsutrustning är viktigt. Lokalt måste medborgarnas resvanor uppmuntras i en hållbar utveckling, där länspendeln är en viktig faktor för en miljövänlig och smidig resa. Centerpartiet vill att regionen tar vara på möjligheterna inom den gröna sektorn i vårt län. Det handlar om att vi ska köpa livsmedel närodlat. Livsmedel som har producerats enligt världens strängaste bestämmelser för djurhållning och växtodling. Regionen ska stimulera en utveckling av produktionen av förnybar energi i länet. Dessutom ska vi satsa på sociala innovationer, så att fler inkluderas i utveckling och välfärd. Svårt att välja bara en, men vårt parti vill bland annat se till att det som upphandlas till regionens verksamheter har högt ställda miljö och etiska krav ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Produkterna ska inte främst värderas utifrån inköpskostnad utan de ska även värderas utifrån den totala kostnaden inom användningen. Detta skulle göra att vi tog ett steg till framåt i en hållbar region. Vi vill även att regionens verksamhet på sikt ska vara koldioxidneutral. För att kunna säkerställa en hållbar utveckling i Region Örebro län, så är en några av faktorerna vilken arbetsmiljö och anställningsvillkor våra medarbetare har. Brist på resurser som leder till personalbrist och otrygga anställningar påverkar verksamheterna på ett negativt sätt, samt hämmar en hållbar utveckling. Ett steg i ledet för att lösa detta är att tillföra resurser till verksamheterna för att kunna erbjuda deltidsanställda möjligheten att utöka sin tjänst till heltid.

3 Aktuellt Tebladet nummer 4, Örebro blir nationellt centrum för elektronisk kommunikation Socialstyrelsen har utsett Centrum för hjälpmedel till Nationellt centrum för samordning av arbetet med utrustning för elektronisk kommunikation. För åren beviljas tre miljoner kronor. Centrum för hjälpmedel kommer att arbeta för att den alternativa telefonin likställs med den traditionella. Alternativ telefoni används idag av personer med dövhet, grav hörselskada, dövblindhet, talskada eller språkstörning. Det är ett sätt för personerna att kommunicera på distans. Som nationellt centrum kommer Nu kan du nå Medicinska biblioteket hemifrån Nu kan du som är anställd i Region Örebro län nå Medicinska bibliotekets elektroniska resurser hemifrån via din egen dator. Det enda du behöver är ett användarnamn och lösenord. Det här är en service som har funnits i universitetsvärlden i flera år. Nu är vi glada över att kunna erbjuda alla anställda i Region Örebro län den här tjänsten. Den ger möjligheter för exempelvis forskare och alla de som vidareutbildar sig. Nu slipper de att vara begränsade till sin arbetsplats, utan kan välja att jobba hemifrån, säger Gunilla Källman, enhetschef och bibliotekarie på Medicinska biblioteket Örebro universitetsbibliotek. Kostar inget I vårt e-bibliotek kan man komma åt över tidskrifter och cirka böcker, berättar Birgitta Eriksson, bibliotekarie på Medicinska biblioteket Örebro universitetsbibliotek. Hittills har cirka 200 personer registrerat sig för att kunna använda tjänsten. Men vi hoppas naturligtvis att det är många fler som ska nappa. Det här är en möjlighet för alla anställda i Region Birgitta Eriksson och Gunilla Källman på Medicinska biblioteket Örebro universitetsbibliotek hoppas att fler ska registrera sig för att på så sätt kunna komma åt bibliotekets elektroniska resurser hemifrån. Örebro län, oavsett om man jobbar på vårdcentralen i Askersund eller på Karlskoga lasarett, säger Gunilla Källman. Och tjänsten kostar inget. Det enda du behöver är en e-postadress från Region Örebro län, tillägger Birgitta Eriksson. Vill du kunna komma åt e-biblioteket hemifrån? Gå in på och ansök. text och foto: victoria rydergård Apotek Hjärtat - ny leverantör av sjukhusapoteket Apotek Hjärtat har tecknat avtal med Region Örebro län om att bedriva sjukhusapoteksverksamheten från och med den 1 oktober Centrum för hjälpmedel att ge stöd till att utveckla, förvalta och sprida metoder och teknik för elektronisk kommunikation. Inom uppdraget kommer vi att vara en nationell resurs för alla som arbetar inom området, säger Martin Zakrisson, uppdragsansvarig vid Centrum för hjälpmedel. Värt att notera är att upphandlingen endast gäller sjukhusapoteket som riktar sig till hälso- och sjukvården. Det omfattar bland annat leverans av läkemedel, beredning av specialtillverkade läkemedel och farmaceutiska tjänster. Öppenvårdsapoteken på sjukhusen som riktar sig till invånarna kommer även i fortsättningen att drivas av Apoteket AB. Det avtal som nu tecknats med Apotek Hjärtat är mycket likt det nuvarande avtal som Region Örebro län har med Apoteket AB. Avtalet är på tre år, med möjlighet till förlängning med ytterligare två år. Den personal som i dag arbetar på sjukhusapoteket kommer att fortsätta arbeta där även efter bytet av leverantör. Däremot blir det ett nytt webbaserat system för beställning av läkemedel efter den 1 oktober, liknande det som används idag. För att bytet ska gå så smidigt som möjligt kommer läkemedelsansvariga sjuksköterskor och huvudansvariga för beställning av läkemedel att utbildas under maj och Nationell expertgrupp Under våren kommer en nationell expertgrupp att bildas. Expertgruppen ska arbeta för att likrikta och utveckla den alternativa telefonin nationellt. Centrum för hjälpmedel kommer inom uppdraget även anordna en årlig konferens med erfarenhetsutbyte för personal inom området. Ett testlabb med produkter och tjänster kommer upprättas och finnas tillgängligt som stöd för förskrivare och tekniker som arbetar med elektronisk kommunikation. På Centrum för hjälpmedel arbetar vi tvärvetenskapligt vilket ger oss möjlighet att se många olika lösningar på ett och samma problem, i det här fallet möjligheten att kommunicera på distans. Vi har lång och gedigen erfarenhet inom området elektronisk kommunikation och goda förutsättningar att ta oss an tekniken och allt den kan erbjuda, säger Martin Zakrisson. juni. I september kommer alla behöriga beställare att erbjudas visning av beställningssystemet. Utöver det kommer manualer och lathundar att produceras. En plan för genomförandet av leverantörsbytet har tagits fram av en organisation som Region Örebro län och Apotek Hjärtat bildat gemensamt. Avtal med fler Apotek Hjärtat har sedan tidigare avtal med åtta landsting och regioner. Bland dessa finns Landstinget Västmanland, och från och med den 1 juni också Landstinget Sörmland. Carl Olsson Utblick Tid för samarbete Just nu pågår spännande utveckling inom Region Örebro län. Regionbildningen är genomförd på ett framgångsrikt sätt. Visst återstår mycket för att vi ska nå våra mål med förändringen, men samtidigt är vi igång och det känns bra. Hälso- och sjukvården står mitt i en stor organisationsförändring där närsjukvårdsområden och länskliniker ska bildas. Den pågående förändringen handlar om att styra och leda hälso- och sjukvården på ett annat sätt för att få ut det mesta av våra gemensamma resurser. Vi tror att det är möjligt. Förändringar är också nödvändiga att genomföra för att vi ska kunna möta kraven på såväl dagens som framtidens vård. Det arbete vi gör nu kräver samarbete på alla nivåer. I centrum för vårt arbete inom hälso- och sjukvården står som alltid patienten. Att alla invånare ska kunna få jämlik vård till hög kvalitet inom rimlig tid är en målsättning inte bara inom Region Örebro län utan för hela landet. Organisationsförändringarna vi genomför ska skapa förutsättningar för det. Vårt samarbete med Örebro universitet är mycket viktigt. Det är glädjande att universitetet får examinationsrätt av civilingenjörer. Det gör universitetet mer komplett inom långa utbildningar och kommer att bidra till regionens samlade utveckling. Med ett starkt universitet som utbildar sjuksköterskor, läkare, civilingenjörer och flera andra kompetenser ökar också våra förutsättningar att kunna rekrytera arbetskraft. Samtidigt som vi arbetar för att möta utmaningar hos oss har regeringen lyft frågan om geografiskt större regioner i Sverige. Mer information om det väntas innan sommaren. Region Örebro län ansvarar för många verksamheter där vi är beroende av andra landsting och regioner. Samarbete med andra och en utveckling mot större geografiska regioner bidrar till utvecklingen av vårt område i Sverige. Flera arbeten pågår för att stärka samarbeten mellan landsting och regioner. Ett exempel är att det inom vår sjukvårdsregion, Uppsala-Örebroregionen, pågår ett arbete i de sju ingående landstingen och regionerna för att komma fram till ett nytt avtal från Inom den sjukvårdsregionen arbetar vi gemensamt inom en rad olika vårdområden för att vara så effektiva som möjligt. Också där är samverkan och samarbete nyckelfaktorer för att vi tillsammans ska stå starka i vår del av Sverige. Även inom andra kompetensområden pågår gränsöverskridande samarbeten som stärker oss inför en kommande diskussion om större geografiska regioner. Den spännande utvecklingen fortsätter således, och samverkan och samarbete är nyckelorden, såväl lokalt, regionalt som nationellt. Rickard Simonsson regiondirektör Region Örebro län

4 4 Ny hälso- och sjukvårdsorganisation Tebladet nummer 4, 2015 Ny organisation ska ta tillvara Så ska resurser och kompetens Högkvalitativ jämlik vård, hushållning med gemensamma resurser, konkurrenskraftig forskning och utvecklingskraft i länet. Det är målen med organisationsförändringen som pågår inom hälso- och sjukvården. Det kommer att ta lite tid att nå dit och då behövs uthållighet, tålamod och att vi gemensamt strävar efter att lyckas, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jan Olsson. Den pågående organisationsförändringen handlar om hur hälso- och sjukvården ska ledas och styras för att få ut det mesta av de gemensamma resurser som finns inom länets hälso- och sjukvård. Vi har vårdcentraler på alla orter och tre välfungerande sjukhus. Det ska vi bygga vidare på, säger Jan Olsson. Långsiktigt Arbetet med att få en mer sammanhållen hälso- och sjukvårdsorganisation har pågått under nästan två år. Förändringarna i organisationen sker samtidigt som verksamheternas arbete pågår. Men för patienterna ska organisationens förändringsarbete inte märkas särskilt mycket. Det som pågår nu är att vi jobbar med hur organisationen ska se ut. Förändringen har fokus på ledning och styrning och det är ett jättestort förändringsarbete. Därför går det inte att svara på vad som kommer att bli bättre på exempelvis en enskild mottagning. Syftet är att patienten ska uppleva bättre tillgänglighet och vård ur ett länsperspektiv. Det betyder inte att vi är dåliga idag, men vi kan bli bättre, säger Jan Olsson. Alla organisationsförändringar blir klara i år, men effekterna av dem kommer inte direkt. Förhoppningen är att patienterna kommer att märka av de positiva effekterna om något år genom att köerna minskar och vården får högre kvalitet och blir mer likvärdig i hela länet, säger Jan Olsson. Skapa helhet Idag finns många bra exempel på hur man jobbar effektivt, kortar köer och använder resurser på bästa sätt. Bra exempel ska vi behålla. Men vi ska bygga upp system så att det som är bra får bättre förutsättning att sprida sig till fler ställen. Jag tror att vi har mycket att lära av varandra. Det handlar om att utveckla verksamheten ur ett helhetsperspektiv för att göra vården jämlik i hela länet, säger Jan Olsson. Organisationsförändringen ska bidra till att skapa en helhet istället för att varje enskild enhet jobbar på sitt sätt. Men lokala initiativ ska självklart också uppmuntras. Vi har olika förutsättningar och det ska vi gynna, tillägger han. Kunskapsstyrning Fokus läggs mycket mer på att använda den kunskap som finns och att styra med den kunskapen. Vi efterfrågar inte bara ekonomiska resultat utan även verksamhetsmässiga resultat, säger Jan Olsson. Hur ska man förhålla sig till den nya närsjukvården? Närsjukvård handlar om hur vi organiserar vården och det är något vi pratar om när vi styr verksamheterna. Det är inget patienterna behöver märka. De går fortfarande till sin vårdcentral eller till exempelvis Karlskoga lasarett. Det är fortfarande primärvård man bedriver på vårdcentralerna och det är ju ingen som behöver säga att de jobbar inom närsjukvården. Det man säger är ju Jag jobbar på akuten på USÖ om det är där man jobbar, säger Jan Olsson. Vad innebär det att skapa länskliniker då? Det finns förstås många detaljer om hur det kommer att fungera. Men övergripande kan man säga att det handlar om att vi ska fördela uppdrag mellan sjukhusen. Till exempel har bröstcancerkirurgi och grovtarmskirurgi flyttats till USÖ, venös kirurgi till Karlskoga lasarett och en del av gråstarrsverksamheten till Lindesbergs lasarett, säger Jan Olsson. Många verksamheter kommer precis som nu att finnas på alla tre sjukhus och patienterna kommer att bli hänvisade till det sjukhus där det är kortast väntetid. Väljer de ändå ett annat sjukhus får de vänta lite längre. Vi ska utnyttja att vi har tre välfungerande sjukhus och ta till vara på våra resurser på bästa sätt för att få en hälso- och sjukvård som är lite bättre och lite vassare, säger Jan Olsson. Text och foto: Kristin Lundström Organisationsförändringen i dagsläget Arbetet med att få en mer sammanhållen hälso- och sjukvårdsorganisation har pågått under lång tid. Vad har hänt? Den 1 januari 2014 bildades en gemensam förvaltning för hälsooch sjukvården. Den 9 december 2014 fattade landstingsstyrelsen ett enhälligt beslut om en utvecklad organisation för hälso- och sjukvården. I april 2015 togs ett första steg då hälso- och sjukvårdsorganisationen formellt organiserades i fyra närsjukvårdsområden och fem länsverksamhetsområden. Då blev det också klart vilka som är områdeschefer för respektive område. Inom varje närsjukvårdsområde samlas den vård som är vanlig i befolkningen, ofta återkommande och behöver finnas nära patienten. De fem länsverksamhetsområdena har i uppdrag att erbjuda en god och jämlik vård i hela länet. Här intill kan du se vad som ingår i varje område och vilka områdescheferna är. Vad ska ske? Fler länskliniker ska inrättas. De ska arbeta med gemensam produktionsplanering för besök, behandlingar och operationer. Det betyder att vissa kliniker kommer att ha verksamhet förlagd till flera sjukhus under en gemensam chef. Samverkan pågår kring uppbyggnaden av länskliniker men inga beslut är fattade när tidningen går till tryck. Här bredvid kan du läsa mer om hur organisationen ska se ut när alla beslut har fattats. Inom kort fattas beslut om hur organisationen av stabsstöd inom Fyra målbilder Jan Olsson berättar att det finns fyra perspektiv som är viktiga i förändringsarbetet. Den högkvalitativa jämlika vården ur ett patientperspektiv. Genom att vi får möjlighet till gemensam ledning där har vi bättre förutsättningar att ta hand om utmaningarna ur ett samlat länsperspektiv. Hushållning av gemensamma resurser handlar inte bara om pengar. Det handlar i högre grad om att använda de kompetenser som finns inom regionen på bästa sätt. Vi kan inte ha en organisation där våra egna verksamheter konkurrerar om kompetensen. Konkurrenskraftig forskning och utbildning handlar om att vi är en region som tar större ansvar när det gäller forskning i och med att vi har vårdutbildning på alla nivåer. Därför behöver vi samordna oss med universitetet. Sjukvården är en utvecklingskraft i länet. Vi har en större hälso- och sjukvård i vårt län än vi behöver för att ge vård till länets invånare. Det beror på att vi säljer vård till andra län. Därför blir vården i sig en utvecklingsmotor för tillväxten i länet. HR, ekonomi och kommunikation ska se ut. När tidningen går till tryck pågår samverkan kring detta. Översyn av övriga stabsfunktioner så som utveckling, försörjning, miljö samt säkerhet och beredskap pågår. Beslut om dem fattas före sommaren. Alla organisationsförändringar blir successivt klara under året. Läs mer på intranätet: orebroll.se/nyhalso-sjukvardsorg Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledning Hälso- och sjukvårdsdirektör: Jan Olsson Produktionsplanering Företrädare för universitetssjukvård Forskning och utbildning Verksamhetsutveckling Chefläkarfunktion Ledningsstöd Administrativ stab Område opererande och onkologi Områdeschef: Lena Sunnermalm Nya länskliniker förlagda till Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och USÖ: Anestesi och intensivvård Kirurgi Ortopedi Kvinnosjukvård (länskliniken ska vara förlagd till Karlskoga lasarett och USÖ. Kvinnosjukvården vid Lindesbergs lasarett berörs inte i nuvarande skede.) Kliniker förlagda till USÖ: Handkirurgiska kliniken Käkkirurgiska kliniken Onkologiska kliniken Plastikkirurgiska kliniken Urologiska kliniken Vårdenhet hud, plastik och öron Ögonkliniken Öron-, näs- och halskliniken Område thorax, kärl och diagnostik Områdeschef: Anders Ahlsson Ny länsklinik förlagd till Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och USÖ: Röntgen Befintlig länsklinik: Laboratoriemedicinska länskliniken Kliniker förlagda till USÖ: Arbets- och miljömedicinska kliniken Fysiologiska kliniken Kardiologiska kliniken Kärl-Thoraxkliniken Lungkliniken Sjukhusfysik

5 Ny hälso- och sjukvårdsorganisation Tebladet nummer 4, den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen se ut Område närsjukvård norr Områdeschef: Per Olof Larsson BORLÄNGE Vårdcentraler: Kopparbergs vårdcentral Lindesbergs vårdcentral Nora vårdcentral Storå vårdcentral Hällefors vårdcentral Freja vårdcentral Jourvårdcentral norra länsdelen Verksamheter som i dag sorterar under uppdrag 1 i primärvården* och som är knutna till vårdcentral eller annan enhet inom närsjukvårdsområde norr. Verksamheter vid Lindesbergs lasarett: Akutmottagning och ambulansverksamhet Specialistmottagning: Barn- och ungdomsmedicin, kvinnosjukvård, hud, ögon, öron-, näs- och hals Kliniken för medicin och geriatrik Klinikerna för anestesi och intensivvård, kirurgi, ortopedi och röntgen övergår i länskliniker. Område närsjukvård väster Områdeschef: Lena Adolfsson Vårdcentraler: Laxå vårdcentral Baggängens vårdcentral Brickegårdens vårdcentral Karolina vårdcentral Pilgårdens vårdcentral Jourvårdcentral västra länsdelen Verksamheter som i dag sorterar under uppdrag 1 i primärvården* och som är knutna till vårdcentral eller annan enhet inom närsjukvårdsområde väster. KARLSTAD E18 Verksamheter vid Karlskoga lasarett: Akutmottagning och ambulansverksamhet Specialistmottagning: Barn- och ungdomsmedicin, hud, ögon, öron-, näs och hals Kliniken för medicin och geriatrik Klinikerna för kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, röntgen, anestesi och intensivvård övergår i länskliniker DEGERFORS HÄLLEFORS KARLSKOGA LJUSNARSBERG NORA LEKEBERG 50 ÖREBRO LINDESBERG KUMLA Område närsjukvård Örebro Områdeschef: Karl G Bartoll Vårdcentraler: Adolfsbergs vårdcentral Brickebackens vårdcentral Karla vårdcentral Lillåns vårdcentral Mikaeli vårdcentral E18 Odensbackens vårdcentral Olaus Petri vårdcentral Skebäcks vårdcentral Tybble vårdcentral Varberga vårdcentral Ängens vårdcentral E20 Jourvårdcentral Örebro VÄSTERÅS Verksamheter som i dag sorterar under uppdrag 1 i primärvården* och som är knutna till vårdcentral eller annan enhet inom närsjukvårdsområde Örebro. Verksamheter vid Universitetssjukhuset Örebro Akutmottagning och ambulansverksamhet LAXÅ HALLSBERG E20 Område närsjukvård söder Tf områdeschef: Karl G Bartoll ASKERSUND Askersunds vårdcentral Hallsbergs vårdcentral Kumla vårdcentral Jourvårdcentral södra länsdelen Verksamheter som i dag sorterar under uppdrag 1 i primärvården* och som är knutna till vårdcentral eller annan enhet inom närsjukvårdsområde söder. 50 *Verksamheter som ingått i uppdrag 1 i primärvården: Sjukvårdsrådgivningen 1177, ungdomsmottagning, neurosjukgymnaster, hemrehabsjukgymnaster, BHV-psykologer, asyl och invandrarhälsan, dietister, minnesmottagningen, multimodala team, medicinsk fotvård, barn och unga med psykisk ohälsa, mobil distriktssköterskemottagning, bassängverksamhet USÖ med flera, förblir knutna till sina respektive vårdcentraler och enheter. NORRKÖPING E4 Område medicin och rehabilitering Områdeschef: Eva Slätmo Kliniker förlagda till USÖ: Barn - och ungdomskliniken Geriatriska kliniken Hudkliniken Infektionskliniken Medicinska kliniken Vårdenhet rehabilitering och reumatologi Neurokliniken Rehabiliteringsmedicinska kliniken Reumatologiska kliniken Sjukgymnastik Område habilitering och hjälpmedel Områdeschef: Mats Eriksson Område habilitering och hjälpmedel ser ut som tidigare: Audiologiska kliniken Barn- och ungdomshabiliteringen Familjerådgivningen Centrum för hjälpmedel Ortopedteknik Syncentralen Tolkcentralen Vuxenhabiliteringen Område psykiatri Områdeschef: Birgitta Johansson Huuva Område psykiatri ser ut som tidigare. Det består av nedanstående verksamhetsområden: Allmänpsykiatrisk öppenvård Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Psykiatri för barn och unga vuxna Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Beroendecentrum

6 6 Aktuellt Tebladet nummer 4, 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar Patientsäkerhet, tillgänglighet och god arbetsmiljö står i fokus vid planeringen av vården i sommar inom Region Örebro län. Inför denna sommar är rekryteringen av främst sjuksköterskor svårare än tidigare vilket innebär att planeringen påbörjades tidigare än vanligt. Rekryteringen är avgörande för hur många vårdplatser som kommer att vara öppna på sjukhusen under sommaren, säger hälsooch sjukvårdsdirektör Jan Olsson. Ska du skriva brev? Eller kanske en rapport, eller göra en powerpoint-presentation? Då behöver du få med logotyp och text på rätt sätt. Tack vare de nya mallarna ska det vara lätt att göra rätt med Region Örebro läns nya logotyp och grafiska profil. Mallarna kommer att börja läggas in i alla datorer från första veckan i maj. En mall är ett verktyg för att få rätt utseende på ett dokument, säger informatören Flera åtgärder genomförs för att klara sommaren på bästa sätt, bland annat utökat samarbete i länet, anställningar av servicetjänster på vårdavdelningarna och extra ersättningar. Målsättningen är att upprätthålla en så optimal verksamhet som möjligt under sommaren. Vård som prioriteras högst är akut och halvakut vård samt cancersjukvård. Den planerade verksamheten på sjukhusen minskar som vanligt under sommaren. Vårdcentralerna planerar ett öppethållande Sofia Kjörk, som har varit med och tagit fram mallverktyget. Med mallarna blir det enkelt att följa den nya grafiska profilen. Till exempel gör mallen för brev att adressen hamnar där kuvertets fönster sitter. Varför är det viktigt att vi använder mallarna och följer den grafiska profilen? Att alltid använda rätt logotyp, rätt teckensnitt på texten och rätt färger gör att vi blir tydligare. Då uppfattas vi som en trovärdig organisation, säger Sofia Kjörk. i samma utsträckning som förra sommaren. Planeringen inför sommaren startade rekordtidigt denna gång med rekrytering och andra åtgärder, säger Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), regionstyrelsens ordförande. Alla har varit medvetna om att läget är mer ansträngt än tidigare och har agerat därefter. Under året har 72 nya sjuksköterskor tillsvidareanställts och de blir viktiga i sommar. Åtgärder inför sommaren: Ökat samarbete i hälso- och När ska mallarna användas? De kan användas till allt du skriver som ska läsas av Sofia Kjörk någon annan, både internt och externt. Så fort du ska skriva i Word kan du använda mallarna. Exempel på mallar som ska tas fram är brev, informationsblad och rapporter. Fler mallar kommer att läggas ut i Word allt eftersom arbetet Lätt att göra rätt med nya mallar i Word med dem blir klara. Till exempel mallar för nyhetsbrev, protokoll och beslut, med mera. Den 21 maj klockan är det en demonstration av mallarna i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro. Den sänds också i föreläsningssalarna på Karlskoga- och Lindesbergs lasarett. Det kommer att finnas kontaktpersoner som kan hjälpa dig med mallarna och även instruktioner om hur du använder mallverktyget. På Förbättringar på Lindesbergs lasarett sjukvården i länet. Det handlar till exempel om att länets dialyspatienter får vård på USÖ eller Karlskoga, och där Lindesberg stänger. Ett annat exempel är att kvinnoklinikerna på USÖ och Karlskoga lasarett samarbetar för att hantera sommarens förlossningar. En utökning med upp till 36 nya externa vårdplatser vid Attendo Rynningeviken för utskrivningsklara patienter från främst USÖ. Förstärkning på vårdavdelningarna med servicepersonal så att sjuksköterskor och undersköterskor ges mer tid till patientnära arbete. En viktig utgångspunkt är att varje medarbetare ska ges möjlighet till fyra veckors semesterledighet. Åtgärderna avser semesterperioden under veckorna Mer detaljer om vårdens öppethållande i sommar kommer att meddelas senare. På intra.orebroll.se/sommarplanering kan du läsa mer om ersättningar för dig som väljer att jobba. kan du läsa mer. KRISTIN LUNDSTRÖM Grafisk profil En grafisk profil är en genomtänkt identitet för ett företag eller organisation. Man kan till exempel känna igen Apple eller Coca Cola bara genom teckensnitt och färger. Till den grafiska profilen hör bland annat logotyp, färger och textens teckensnitt. Det är viktigt att följa den grafiska profilen i Region Örebro län för att skapa igenkänning och trovärdighet. Den 21 april arrangerades Förbättringsdagen på Lindesbergs lasarett för tredje året. löpande även avseende ekonomi. Ett föredömligt processarbete! Vinnare i kategori 2: Lilian Åkerstrand och Kerstin Sundblad, sterilcentralen för Hantering av sterila kirurgiska instrument. Motivering: Utifrån professionell kunskap och erfarenhet har ett osynligt problem uppmärksammats. Ett kunskapsunderlag har skapats med målet att förbättra instrumenthanteringen, minska kostnaderna och i slutänden förbättra patientsäkerheten. Tio förbättringsarbeten hade lämnats in för bedömning till en jury bestående av Ola Fernberg, Folktandvården, Margita Svensson, Innovationsslussen och Merit Israelsson, Lindesbergs kommun. I år tävlade bidragen i tre kategorier: Stora förbättringar som har påverkat många. Mindre förbättringar som har gjort skillnad i det dagliga arbetet. Uppsatsarbeten eller forskningsprojekt. Vinnare i kategori 1: Elisabeth Alfredsson, ortopedkirurgiska kliniken och Susanne Olofsson, anestesi- intensivvårdskliniken samt metodstödjare Maria Gunnarsson, utvecklingsenheten vann med: Bort med stuprörstänket! Fokus på patientens väg ger goda resultat! Om processkartläggning av artrospatienter. Motivering: Med ett gränsöverskridande och multiprofessionellt angreppssätt har artrosprocessen skapats. Patientcentrade mål har formulerats och utvärderas fort- Vinnare i kategori 3: Anna-Lena Lindhe, anestesiintensivvårdskliniken för Intraoperativ positionering och patienters upplevelse av smärta och nervpåverkan. Motivering: Med patientsäkerheten i fokus och baserat på en lång klinisk erfarenhet har Anna- Lena sammanställt kunskapsläget och sedan beskrivit patientupplevelser och risker förknippade med hur patienter positioneras under operation. Under eftermiddagen presenterades samtliga förbättringsarbeten, och många passade på att ställa frågor. Övriga bidrag var: Vinnarna av förbättringspriset Förbättringstavla på akutmottagningen. Förbättrad palliativ vård utifrån registerdata. Urinretention hos patienter som opererats för fetma. Hypotermiförebyggande riktlinjer på operation. Gemensamt synsätt med fokus på det friska på ortopeden. Vikariesamordning på Kliniken för medicin och geriatrik. Avvikelsehantering på Anestesi- intensivvårdskliniken. Moderatorn för dagen, utvecklingschef Eva Carlsson, poängterade vikten av att utbyta erfarenheter och sprida goda exempel internt på sjukhuset. Verksamhetsutveckling blir grundläggande för att den nya organisationen ska bli framgångsrik. Text och foto: Maria Lindstedt

7 Tebladet nummer 4, 2015 Aktuellt 7 Hjälps åt med journalskrivandet på vårdcentralerna Flera nya arbetsuppgifter har gjort att primärvårdens medicinska sekreterare haft svårt att hinna skriva in läkarnas diktat i patientjournalerna i tid. Men nu pågår projektet Patientsäker journalföring som gett goda resultat. Projektet handlar både om patientsäkerhet och om arbetsmiljön för de medicinska vårdadministratörerna. Numera hjälps cirka 100 vårdadministratörer inom primärvården åt att skriva diktat. Alla skriver två diktat per dag, måndag till torsdag, åt någon annan vårdcentral, berättar Carina Wetterberg och Anna Nermark Kölborg som är samordnande för patientsäker journalföring. De följer statistik över vilka vårdcentraler som ligger efter i journalskrivandet och ser till att de vårdcentralerna får hjälp av de andra. Vi ska tänka att vi är en gemensam vårdorganisation och inte bara se till den egna vårdcentralen. Om vissa vårdcentraler halkar efter får de andra hjälpa till. Det är nödvändigt för patientsäkerheten att arbetet med diktatskrivning inte blir liggande, säger Carina Wetterberg. Målet är att alla vårdadministratörer ska skriva 25 diktat per dag. Ett diktat får vänta i max tre dagar på att bli inskrivet. Det är inte patientsäkert om ett diktat blir liggande i mer än tre dagar, säger Anna Nermark Kölborg. För att kunna nå målen behöver man ändra på Carina Wetterberg rutinerna och arbetsmiljön ute på vårdcentralerna. Minst 50 procent av arbetstiden ska gå till att skriva diktat. Då behövs en ostörd arbetsplats, störningsfri skrivtid, daglig planering och förbättrad diktatkvalitet, säger Carina Wetterberg. Arbetet med detta pågår just nu i projektet fram till Anna Nermark Kölborg Sedan är det tänkt att projektet ska bli permanent, säger Carina Wetterberg. Kristin Lundström Bra att alla kan bidra för att hjälpa kollegor Det är bra att alla vårdadministratörer hjälps åt tycker Anneli Eklund, som är medicinsk vårdadministratör på Ängens vårdcentral. På Ängens vårdcentral behöver de inte hjälp eftersom de har låg frånvaro. Vi har full bemanning och ingen har småbarn längre. Dessutom tror jag att vi har en fördel eftersom Ängen är en ny vårdcentral. Vi hade möjlighet att planera för en bra struktur från början, säger Anneli Eklund. Hon tycker det känns bra att kunna hjälpa till genom att skriva diktat åt andra vårdcentraler. Det är sårbart när någon av oss är borta. Det är då journalhögarna växer. Därför är det bra att alla kan bidra för att hjälpa vårdcentraler där någon kanske blivit sjuk och där det varit svårt att hitta vikarier, säger hon. Många arbetsuppgifter Vårdadministratörerna har många olika arbetsuppgifter, det handlar inte bara om att skriva journaler. Vi lägger scheman, har hand om Heroma och receptionen. Dessutom går det åt rätt så mycket tid att ta hand om hyrläkare, förklarar Anneli Eklund. För det mesta går det ändå bra att hinna med att skriva 25 diktat. Men jag räknar inte exakt. Vissa dagar blir det 20, andra 40. Det beror på hur mycket det är för övrigt, säger hon. Text och foto: Kristin Lundström Starkare kundservice hos Länstrafiken Länstrafiken förstärker sin kundservice och har öppnat en ny lokal i Resecentrum på Centralstationen i Örebro. Den nya lokalen är ett led i Länstrafikens arbete med att förstärka vår kundservice så att de som reser kollektivt ska få ännu snabbare och smidigare service, säger Thony Lundberg, trafikoch marknadschef på Länstrafiken Örebro. Kundservice nya lokal är dubbelt så stor som den tidigare lokalen och ligger mitt emot Pressbyrån i SJ:s gamla lokal. Hos Länstrafikens kundservice kan resenärerna förutom att ladda kort och köpa biljetter även hämta blanketter eller få hjälp med kort som inte fungerar. Liksom tidigare går många ärenden också att få hjälp med av Länstrafikens Trafikupplysning via telefon eller e-post. Längre öppettider I mitten av mars förlängde också Länstrafiken sina öppettider. Bakgrunden är en ökad tillströmning av kunder. Tidigare har Länstrafiken sålt sina egna produkter och varit återförsäljare åt Swebus. Sedan hösten 2014 är Länstrafikens kundservice på Resecentrum även återförsäljare för Tåg i Mälardalen (TiM) och för Nettbus Bus4you. Med ökad kundtillströmning och behov på andra tider valde vi att utöka våra öppettider, säger Thony Lundberg. Ett annat steg i ledet att förenkla för resenärerna är webbutiken där resenärerna sedan november förra året kan ladda sina kort hemma vid datorn. Där går det också att skaffa borttappat-garanti, så att den som förlorar sitt resekort kan få tillbaka hela kortets värde. Resenären behöver ha registrerat sitt kort på Länstrafikens webbplats för att omfattas av garantin. Öppettider Resecentrum: Måndag-fredag Lördag-söndag Våga prata om psykisk ohälsa! Tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa, vi uppmärksammar detta med manifestationer för att förbättra attityder i samhället. (H)järnkoll Örebro län genomför manifestationer i Örebro, Kumla, Lindesberg och Karlskoga. Tisdagen den 5 maj i Örebro Våghustorget Stortorget Stadsparken Tisdagen den 5 maj Fylstakyrkan, Kumla. Onsdagen den 6 maj Strandpromenaden i Lindesberg. Torsdagen den 7 maj Funkis café Änglahund i Karlskoga. Fullständigt program finns att läsa på: se/sv/regional-utveckling/kurser-och-konferenser1/valfard-och-folkhalsa/ Välkomna!

8 8 Miljödagen Tebladet nummer 4, 2015 Överst till vänster: Fredrik Warberg bjöd Miljödagens deltagare på en resa fram och tillbaka i tiden. Miljöprisvinnare 1 Medicinska kliniken på USÖ belönas för sitt miljöarbete. Gruppen BadinDiok och Längst ner till vänster: Gott med klimatsmart vegetarisk lunch, tycker miljöombudet Maria Martinsson, operation på Karlskoga lasarett. Den 16:e Miljödagen samlade 200 miljöengagerade. Miljöprisvinnare 2. Hygiensjuksköterska Ann-Sofi Mattson mottog prischecken, diplom och blommor. Prisutdelare: Seniorkonsult Mariann Eriksson. Övriga Vårdhygien-vinnare är hygiensjuksköterskorna Cathrine Binett, Norén och Bo Söderquist. Framgångsrika miljöarbeten Region Örebro läns Miljöpris 2015 går till inte ett, utan två framgångsrika miljöarbeten. Medicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Vårdhygien, Laboratoriemedicinska länskliniken, delar på prissumman kronor. Priserna delades ut vid årets Miljödag i Wilandersalen, USÖ. Det har kommit in sex nomineringar som beskriver jättebra miljöarbeten. Slutliga valet föll på Medicinska kliniken och Vårdhygien, förklarade prisutdelare Marianne Eriksson, seniorkonsult och tidigare miljöchef. Medicinkliniken får Miljöpriset för sitt arbete med att testa och utveckla Miljöronden, ett verktyg för att undersöka vårdens miljöpåverkan och prioritera miljöarbetet. Tack vare klinikens arbete har Miljöronden utvecklats från testversion till ett färdigt verktyg. Flera andra kliniker är i startgroparna för att använda Miljöronden. Vårdhygien prisas bland annat för sitt arbete med att stötta sjukhusens vårdavdelningar vid val av kemikalier och engångsmaterial. Man hjälper även verksamheter som påbörjat övergång till flergångsmaterial. Bara att bli nominerade till Miljöpriset gjorde oss jätteglada. Att stå här som en vinnare är förstås ännu bättre. Vi är stolta och glada, menade hygiensjuksköterskan Ann-Sofi Mattsson. 16:e Miljödagen Årets Miljödag, den sextonde i ordningen, samlade cirka 200 miljöombud, miljösamordnare, chefer och politiker inom Region Örebro län. Fredrik Warberg, Tidsverkstan, tog med åhörarna på en tidsresa till 2030, för att sedan göra en återblick från framtiden. I framtiden hade det mesta gått rätt tack vare värdeförskjutningar, nya mönster, nya lösningar och ny politik. Hållbart blev allt mer hett. Polletter trillade ner att vår planet är ändlig och att den inte rymmer den gamla livsstilsnormen. Fredrik Warberg bjöd på mängder av roliga men framför allt tänkvärda exempel och förslag. Vad sägs om: InduktionsRiksvägen, TillammansTrafiken (istället för utnötta namnet kollektivtrafiken) och Pant på gamla läkemedel. Eller skapandet av SIHL, Svenska Institutionen för Hållbar Livskvalitet. Då, 2030 har vi gått från BNP till BNV, vi mäter nationens framgångar i Befolkningen och Naturens Välbefinnande. Konsumindra är trendigare än konsumera. Via Grannskapswebben delar och byter vi både grejer och tid med varandra. Fredrik Warberg vände och vred på begreppen: Vi blir inte lyckligare av en livsstil som ger höga utsläpp. Vi får det allt bättre materiellt samtidigt som undersökningar visar att vi blir allt mer missnöjda materiellt. Och går jorden verkligen under om vi konsumerar mindre? Troligen inte. Vi konsumerar 23 procent mera nu än för tio år sedan. Har jobben ökat? Har vi fler händer i äldrevården? Nej. Så stämmer det där med vikten av tillväxt? Plast i haven Therese Karlsson, forskare vid Örebro universitet, föreläste under rubriken Plast i haven. Plast är ett fantastiskt material som bidragit till mycket positivt. Men plast påverkar också miljön negativt på flera sätt. Plast hittas idag på nord- och sydpolen, på havets botten, i isolerade bergssjöar, i floder, på öppet hav, i djur, i sediment, i plankton. En av de stora källorna till plast i haven är tätbefolkade städer, framförallt i områden med dåligt organiserade avfallssystem. Plast uppskattas orsaka skador på den marina miljön motsvarande 13 miljarder dollar per år. Nära 40 procent av Europas plastproduktion går till någon form av förpackningsplast, ofta engångsförpackningar. Flera produkter inom hygien och kosmetika använder idag små plastbitar. Mikroplasten hittas i både reningsverksvatten och avloppsslam. Therese Karlsson gav även tips om hur man kan minska sitt egna plastavtryck : Undvik engångsplast, återanvänd och återvinn plasten du använder och undvik rengöringsmedel, kosmetika och hygienprodukter med mikroplast. Susanne Rosendahl, utvecklingsledare inom Regional utveckling berättade om projektet Hållbara måltider i Örebro län, som kommit till för att utveckla, testa och sprida metoder för lustfyllda måltider och hållbar måltidsplanering inom offentliga kök. Projektet ska bidra till att öka andelen ekologiska livsmedel, mera säsongsanpassade livsmedel, mer vegetabilier och mindre andel kött, samt minskat matsvinn. Projektet har gått en gång tidigare med lyckat resultat. Nu rullar en ny omgång med cirka 50 deltagare från 28 offentliga kök i länet. Cirka 30 procent av all mat som produceras i världen slängs. I

9 Hållbar utveckling Tebladet nummer 4, Katrin Larsson ny hållbarhetschef i Region Örebro län: Det gäller att gå från ord till handling Katrin Larsson så heter Region Örebro läns nya hållbarhetschef. Miljöfrågor är något som ligger henne varmt om hjärtat, men hon är heller inte främmande för att ta fram symaskinen. Kanske kan hennes kunskaper i sömnad komma till nytta nu när hon ska sy ihop en helt ny stab på regionkansliet hållbar utveckling. Kemo Cissoko stod för underhållningen på Miljödagen. Vårdhygien, Laboratoriemedicinska länskliniken, belönas för sitt miljöarbete. Annethe Thegel, Maria Ekelöf, Jorunn Bröyn och hygienläkarna Torbjörn prisades Sverige slängs ton mat per år. Det innebär att vi slänger bort 127 kilo mat per person och år, förklarade Susanne Rosendahl. Helena Hasselquist, projektingenjör vid Skebäcks avloppsreningsverk, var inbjuden till Miljödagen för att prata om just avlopp. Hon förklarade bland annat att man i reningsverket kan se mycket av vad som pågår i befolkningen, exempelvis hur vi äter. När köttkonsumtionen ökar så ökar belastning på reningsverket. Andra mattrender ger betydligt mer fett, och då ökar också belastningen. Allt mer ekologisk mat Under dagen redovisades också det gångna årets miljöarbete i Region Örebro län. Ett axplock av vad som är på rätt väg: Läkemedel: Antibiotikaförskrivningen har minskat med åtta procent. Kollektivtrafiken. Klimatpåverkan har minskat med 13 procent. Kemikalier: 76 produkter borttagna bara under Ekologiska livsmedel: Andelen ekologiska livsmedel var vid årsskiftet 42 procent och därmed nära målet 45 procent. På minussidan: Målet att minska Region Örebro läns klimatpåverkan från resor i tjänst med 30 procent till 2015 är långt borta. Istället har det skett en ökning med en procent. Avfallshanteringen är ett annat område där det är långt kvar till målet. Hållbar materialanvändning, att välja rätt produkter och material i vården, var miljöcontroller Linn Josefssons ämne. Här ligger prioriteten på att minska antalet engångsprodukter. Och det har gått bra. 75 procent färre platsskålar, 50 procent färre plastmuggar, 60 procent färre vinylhandskar och 8 procent färre medicinmuggar i plast, är några exempel på hållbart miljöarbete i vården. text och foto: weine Ahlstrand Vad har du för bakgrund? Jag har en utbildning i miljöoch hälsoskydd som jag har byggt på under årens lopp. Jag har bland annat läst miljökommunikation, upphandlingsrätt och folkhälsovetenskap. Jag har jobbat mycket med miljöfrågor och har bland annat varit miljöchef i Örebro läns landsting och förvaltningschef på miljökontoret i Örebro kommun. Nu senast kommer jag från jobbet som områdeschef för Regionservice här i Region Örebro län. Hur känns det att få vara med och bygga upp en helt ny stab hållbar utveckling? Det är utmanande, men spännande och roligt. Vi är totalt 15 personer som tillsammans ska bygga upp den här staben. Några kommer från landstingets gamla miljöfunktion och så är det delar av det som tidigare kallades för Samhällsmedicin. Dessutom har vi nyanställt två personer. Alla kommer att vara på plats här från och med juni. Hur ser ditt uppdrag som hållbarhetschef ut? Jag och mina medarbetare ska bland annat ta fram ett program för hållbar utveckling där vi ska tänka ut hur vi ska jobba strategiskt framåt. Inom området hållbar utveckling samlas Region Örebro läns arbete inom ekonomisk- social- och ekologisk hållbarhet. Hållbar utveckling ska vara en del i allt arbete. Vi ska jobba med frågor som miljö, demokrati, jämställdhet, jämlik vård, HBT, etik, barnkonventionen, mångfald och integration. Det är ett stort uppdrag. Vi ska dra upp riktlinjerna och tydliggöra vad varje verksamhet ska jobba med. Hur skulle du beskriva dig själv som chef? Ja, det skulle väl egentligen någon annan göra, men jag får väl utgå från vad tidigare medarbetare har sagt. Jag brukar få höra att jag är tydlig, att jag har ett motiverande och inspirerande ledarskap och att jag skapar god arbetsmiljö. Jag är för samverkan, är prestigelös och låter gärna andra Katrin Larsson så heter Region Örebro läns nya hållbarhetschef. Hon kommer närmast från Regionservice där hon har varit områdeschef. kliva fram. Jag trivs när jag ser att andra trivs och utvecklas. Det är det mest givande med chefsrollen. Vad ser du som den största utmaningen med ditt nya jobb? Det är bredden. Nu gäller det att få ihop de olika dimensionerna till något som är greppbart och konkret. Det gäller att gå från ord till handling. Vad ser du som den största utmaningen för din stab hållbar utveckling? Att hitta bra gemensamma arbetssätt. Vi kommer från olika arbetskulturer och måste bli en enhet. Det finns hög kompetens i gruppen där alla är specialister på sina frågor. Våra frågor behöver Personligt Namn: Katrin Larsson Ålder: 54 år. Funktion: Hållbarhetschef i Region Örebro län. Familj: Jag är gift och har två vuxna döttrar, 23 och 26 år gamla. Bor: På öster i Örebro. Favoritcitat: : Ingen har gjort ett större misstag än den som inte gjorde något för att den bara kunde göra så lite Edmund Burke ( ). Favoritfilm: Amelie från Montmartre. integreras i det dagliga arbetet. Vi ska i bred samverkan utveckla, driva och stödja arbetet med hållbar utveckling i Region Örebro län. Finns det områden där du redan nu ser att Region Örebro län kan förbättra den hållbara utvecklingen? Ja, vi behöver koppla ihop ekonomi med social- och ekologisk hållbarhet. Vi måste göra en nulägesanalys så att vi inte slår in öppna dörrar. Det genomförs redan mycket idag i verksamheterna som bör fångas upp och spridas vidare. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Favoritförfattare: Bodil Malmsten. Det här gör jag på fritiden: Jag har hund och gillar att vara utomhus. Vi är mycket vid Oset och Rävgången. Jag ägnar också en del tid åt möbeltapetsering och så gillar jag att cykla. Det här vet inte så många om mig: Jag är ganska bra på att sy balklänningar. Jag har sytt till vänner och bekanta, men har faktiskt ingen egen balklänning. Jag har gått en utbildning i mönsterkonstruktion och sömnad.

10 10 Tårtan Tebladet nummer 4, 2015 I snart 45 år har Margareta Gå-Maggan Pettersson jobbat som sjukgymnastassistent på USÖ. Nu går hon i pension och kommer snart att ropa sitt puss och kram till kollegorna för allra sista gången. Gå-Maggan kommer att lämna ett stort tomrum efter sig. Därför ville hennes kollegor överraska henne med Tebladstårta och diplom. Jag är alldeles skakig Margareta Pettersson på avdelningen för sjukgymnastik på USÖ fick månadens Tebladstårta Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Det här var överväldigande. Det konstaterar Margareta Gå- Maggan Petterson, sjukgymnastassistent på avdelningen för sjukgymnastik på USÖ, sedan hon fått ta emot månadens Tebladstårta. Hela fyra nomineringar hade hon fått från kollegor på olika avdelningar på sjukhuset och alla med samma innebörd Gå-Maggan måste uppmärksammas för sitt fantastiska arbete innan hon går i pension i maj. Smeknamnet Gå-Maggan fick hon när hon började jobba på USÖ för snart 45 år sedan. Vi var flera som hette Maggan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: IT-support medarbetarna, Regionservice, av Helena Grundelius. Personalen i sjukhusväxeln, av Tolkoch översättarservice. Personalen på Ortopeden avdelning 37 och 27, av Viccan. Therese i receptionen Eklundavägen, av Maria Nyberg. Magnus Möller, klientgruppen, av Johan Blomberg. Maria Larsson, njurmedicin avdelning 93 USÖ, av Andreas Kjellner. Anna-Carin Skoglund, Rehabenheten Karlskoga Lasarett, av kuratorerna genom Maria Carlström. Tandläkare Maria Holmgren, Folktandvården Wivallius, av tandvårdsbiträdet Aylin och övriga på kliniken. Ulla Varg, vårdadministratör på avdelning Q Kvinnokliniken Karlskoga, av Lena Olsson, Catherine Pedersen och Lisbeth Bengtsson. och eftersom jag gå-tränar mycket med patienterna blev det snabbt Gå-Maggan, berättar Margareta Pettersson. Att lämna jobbet och arbetskamraterna efter så många år känns kluvet tycker hon. Men nu har jag börjat vänja mig. Fast jag kommer att sakna alla. Vi har en så otroligt varm och fin sammanhållning här, berättar Margareta Pettersson. Att ha blivit nominerad till och fått ta emot Tebladstårta och diplom är något hon kommer att bära med sig som ett fint minne. Jag hade inte en aning om det här. Mina kollegor lurade mig att de behövde hjälp med en patient. Det här var det sista jag hade förväntat mig. Jag är alldeles skakig, säger Margareta Pettersson. Bland de nomineringar som kommit in kan man bland annat läsa om Gå-Maggans aldrig sinande tålamod, hennes värme och omtänksamhet, hennes vänliga sätt och hur hon sprider glädje och energi både till patienter och till personal. Varm och närvarande Hon är en helt fantastisk person som gör ett otroligt bra och viktigt jobb. Hon är involverad i arbetet på så många kliniker och otroligt uppskattad av alla. Därför känns det kul att vi har lyckats styra upp det här över avdelningsgränserna, säger Therese Sundh, Daniel Persson, Heroma Support, av Karin Thybell. Anders Andersson, IT- tekniker på regionservice drift, av alla medarbetare på Arbets-och Miljömedicin. Helena Eriksson, specialistmottagningarna Lindesbergs lasarett, av undersköterskorna Maria, Åsa, Karin, Lena, Agnetha och Anna-Lena. Mårten Rapp, Kundtjänst/ växeln, av Lena Johansson. sjukgymnast på avdelningen för sjukgymnastik och en av dem som nominerat Gå-Maggan. Människor som Gå-Maggan finns det inte många av. Hon är en varm person som är närvarande i det hon gör och hon ställer alltid upp och hjälper till när det behövs. Det känns jättebra att vi har fått visa Maggan hur mycket vi uppskattar henne. Hon kommer att lämna ett stort tomrum efter sig och vi kommer att sakna hennes glada puss och kram, konstaterar Marie Pettersson, undersköterska på avdelning 27. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Personalen på Reumatologen, av Reumatologiska kliniken mottagningen USÖ, genom Susanne Andersson. Inger Söderlund, avdelning 85, av hela personalstyrkan avdelning 85. Moa Knutsson, psykiatrin, avdelning 6 Rättpsykiatrin Mellringe, av Anna Bergsten. Daniel Persson, Heroma support, av Madeleine Olsevik. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Tebladstårtan delas ut till en anställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma. Föreslå någon av Region Örebro läns medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra. Vinnaren presenteras i nästa personalnummer av Tebladet. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Förslag skickas senast den 4 juni till Tebladet, Box 1613, Örebro eller via interposten eller Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@regionorebrolan.se. Märk brevet, mejlet med Tebladstårtan. Tänk på att motiveringen är betydelsefull för juryns val! Nomineringarna publiceras även på intranätet och på

11 Tebladet nummer 4, 2015 Gott och blandat 11 PÅ GÅNG Demokrati 16/6 Regionfullmäktige: Sammanträdet är offentligt och sänds via webb-teve. Föreläsningar 27/5 Forskningseminarium: Adipocytokiner i placenta och navelsträngsblod förhållande till moderns vikt och barnets fetala och postnatala tillväxt. Manusseminarium. Presentatör: Marianne Allbrand. Granskare: Gisela Helenius, disputerad molekylärbiolog på Laboratoriemedicinska länskliniken, Region Örebro län. Klockan Konferensrum 3, S-huset, USÖ Södra Grev Rosengatan. Anmälan senast 19 maj på PÅ JOBBET På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Region Örebro län. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka? Skicka e-post, gärna med bild, till tebladet@regionorebrolan.se och berätta. Nya förordnanden Karlskoga lasarett: Renée Sörensen är tillförordnad avdelningschef på kliniken för medicin och geriatrik, avdelning 1A från och med Mats Haglund är tillförordnad verksamhetschef på ortopedkliniken från och med Eva Morsing är ny biträdande Renee Sörensen Mats Haglund avdelningschef på avdelning Q, Kvinnokliniken, från och med Länsgården: Camilla Petersen har utsetts till ny verkställande direktör för Region Örebro läns helägda bolag Länsgården Fastigheter AB. Hon blir Länsgårdens första kvinnliga /6 Forskningseminarium: Levnadssituationen för personer med förvärvad traumatisk hjärnskada som tidigare uppvisat symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Manusseminarium. Presentatör: Joakim Soleimani. Klockan 14:45-16:30 Konferensrum 5, S-huset, våning 2, USÖ,Södra Grev Rosengatan. Anmälan senast 1 juni på OBS! Begränsat antal platser. 17/5 Bisexuella, HBTQ-familjens osynliga barn: Föreläsning med Samuel Girma. Bisexuella blir sällan sedda och bekräftade i sin identitet utan blir ofta osynliggjorda bakom hetero- och VD och tar den 24:e augusti över efter Jan Andersson som går i pension. Primärvården: Inger Lehman har förordnats som verksamhetschef vid Baggängens vårdcentral i Karlskoga, under tiden Regionkansliet: June Fors är ny nämndsekreterare i nämnden för vård, hälsa och klinisk forskning och fokusberedningen för högspecialiserad vård. Hon började den 16:e mars. June har tidigare arbetat som huvudregistrator vid Regionservice. Linda Persson är anställd på ekonomistaben från den 6 april. Linda kommer att arbeta med frågor kopplade till regionens ledningssystem och ha ett särskilt ansvar för att strukturera internkontrollverksamheten inom regionen. Maja Fahlen, idag ekonom i homosexualitet. Vad får detta för konsekvenser? Är bisexualitet bara en fas? Finns det många trendbin? Hur ser hälsan ut hos gruppen bisexuella? Dessa och många andra frågor kommer Samuel Girma att prata om på Örebro läns museum klockan Kultur & evenemang 20/5 Författarna och staden: Stadsvandring med Clas Thor, författare tillsammans med Astrid Lindén av boken Författarna och staden. Samling vid länsmuseets entré klockan Gilla oss på Facebook! Du har väl inte missat att Region Örebro län finns på Facebook? Gå in på regionorebrolan och gilla oss du med. Linda Persson Lindesberg inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, kommer att efterträda Ingrid Domberg som controller. Maja tillträder tjänsten som controller den 1 juli. USÖ: Kristian Thörn förordnas som verksamhetschef vid Anivakliniken, Universitetssjukhuset Örebro under perioden Under förutsättning att beslut fattas att bilda en länsklinik av de idag tre självständiga anestesi- och intensivvårdsklinikerna inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer Kristian som en följd av detta tilldelas ett utökat uppdrag som länsverksamhetschef. Ann Hammer tillförordnas som verksamhetschef vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetsjukhus Örebro från och med till dess att ordinarie verksamhetschef återgår i tjänst, dock längst till och med KRÖNIKAN KARIN RANÅS Det finns massor med ord vi inte förstår Somliga tror felaktigt att jag är en språkpolis. Det är jag inte. Snarare en språknörd. Visst skär det genom märg och ben när det står dem istället för de och tvärtom, när nån skriver skum släckare och när nån annan säger att den grät krokodiltårar och egentligen menar riktiga tårar. Men en gör bäst i att inte falla i den polisiära fällan. Det gränsar till språklig moralpanik (viktig lärdom: moralpanik är inte kul) och framför allt är det lönlöst. Språket spretar iväg dit dess användare tar det och användarna är inte bara folk med poäng i språkvetenskap. Användarna pratar inte heller alltid på samma sätt fast de pratar samma språk. Jag minns när jag fick fel på svenskprovet i åttan, för att jag angett att lysa var ett oregelbundet verb, men lyckades argumentera mig till full pott. För på många ställen ÄR det ett oregelbundet verb. Lampan lös likaväl som den lyste. Och jag står och väntar på busshållsplatsen och inte på busshållplatsen. Det är väldigt störigt för vissa. Trots att samma person inte tycker det är ett dugg konstigt att säga fotbollsplan. Ett bra svar på påståendet så där heter det inte! är förresten att lugnt säga så du förstod inte vad jag menade alltså?. Det finns så oändligt många verkliga kommunikationsproblem att det är onödigt att hänga upp sig på ett extra s om vi faktiskt förstår varandra. Jag är en språknörd som gillar ömsesidig förståelse, men jag tycker också om dramatik. Vem kunde ana att dramatik kunde skapas i samband med ett personligt pronomen? Jag älskar hen. Äntligen slipper jag skriva det otympliga han eller hon, praktiskt också när jag behöver hjälp med ett patientfall och ska avidentifiera det. Han och hon har en otrolig betydelsebelastning. Ibland, kors i taket, är det totalt oviktigt med kön. Eller okänt. Jaha så du kallar din son för hen också?! Nä, för han är en han. Men om det skulle visa sig att han faktiskt känner sig mer som hen, så är det fint att det finns ett ord också för det. Språket speglar vårt samhälle och hur det utvecklas. När hen väl finns ibland oss, går det inte att låtsas som om det aldrig hänt, bara för att ordet eller företeelsen skapar osäkerhet. Jag gillar nya ord, och jag gillar svåra ord. Tycker dock att det är viktigt att faktiskt försöka förstå orden jag använder. Jo, för vi har massor med ord i vår vokabulär som vi inte riktigt förstår. Exempel: min lilla dotter hade varit hemma med föräldraledig pappa, en närmast tvångsmässig P1-lyssnare. Hon fick därmed tillgång till många okända begrepp, och väckte mig en morgon klockan sex med frågan: Mamma! Vad betyder embargo? Svårt att förklara för en fyraåring. Å andra sidan: kan du inte förklara något på ett enkelt sätt, har du inte själv helt förstått vad det betyder. Samma känsla fick jag i veckan när P1-pappan istället frågade mig vad det betyder att landstinget blivit en region. Jo alltså, det är när man hindrar ett fartyg från att lämna hamnen Nej, just det, det är embargo. Jag erkänner, ordet region är kanske inte precis okänt, men vad det verkligen innebär känns fortfarande osäkert för mig. Karin Ranås arbetar som logoped på Karlskoga lasarett. Hon gillar långa skogspromenader och saltlakrits.

12 12 Dilemmat Tebladet nummer 4, 2015 apropå Är det okej att ansöka om föräldraledighet om man inte får semester när man vill? Hanna Mikael, städerska, USÖ: Man måste planera föräldraledigheten så att det fungerar för jobbet. Jag är lojal mot jobbet. Dilemmat Alla som arbetar inom Region Örebro län kan hamna i situationer där det kan vara svårt att veta hur man ska agera. I vår serie Dilemmat tar vi upp olika dilemman man kan hamna i på jobbet och låter några medarbetare fundera på hur de skulle ha gjort. Den här gången är det Martin Gustavsson, gruppchef för servicedesk, Magnus Möller, IT-konsult och Jonas Malefelt, IT-konsult på Regionservice IT som ställs inför dilemmat hur man ska lösa sommarschemat när småbarnsföräldrar tar ut föräldraledighet om de inte får semester den period de önskar. Barbro Jonsson, barnmorska, BB vårdavdelning 25, USÖ: Man har ju rätt att ta ut föräldraledighet om man säger till i rätt tid. Samtidigt måste man ju ha en viss lojalitet mot sina kollegor. Alla system går att utnyttja. Tar man föräldraledigt om man inte får semester när man vill så är det ju andra som drabbas. Carina Bjelkengren, tandsköterska, Folktandvården Hertig Karl: Jag tycker att det är okej att göra så. Man vill ju vara med sitt barn och det är extra viktigt de första åren. Är det okej att ansöka om föräldraledighet om man inte får semester när man vill? Det har Martin Gustavsson, Magnus Möller och Jonas Malefelt fått fundera på i den här omgången av Dilemmat. Hur löser man sommarschemat? Kristina Blekic, arkivassistent, Regionarkivet Örebro län: Det är viktigt att få vara hemma med barnen, men samtidigt, hur schysst är det mot arbetskamraterna att göra så? Eftersom jag är äldre ställer jag gärna upp och jobbar, men det beror ju helt på hur ens familjesituation ser ut. Gustaf Joachimsson, läkare, OP vårdcentral: Att ansöka är väl helt okej. Vad chefen sedan säger är ju en annan fråga. Vi har faktiskt inte haft det problemet här. Det är svårt att få ihop sommarschemat. Kollegorna med småbarn tar ut föräldraledighet om de inte får semester när de vill. Det leder till att övriga arbetskamrater tvingas täcka upp. Hur ska man lösa situationen? Det var en svår fråga. Man har ju rätt att ta ut föräldraledighet om man säger till i tillräckligt god tid innan, samtidigt är det ju inte schysst om jobbarkompisarna utan barn ska behöva jobba för att sommarschemat ska gå ihop, säger Magnus Möller. Nej, alla vill väl vara lediga på sommaren, säger Jonas Malefelt. Vi har faktiskt aldrig ställts inför det dilemmat här på avdelningen. Vi går ner till minimibemanning på sommaren. Man får önska när man vill vara ledig och så försöker vi få till schemat på bästa sätt, berättar Martin Gustavsson. I sin roll som gruppchef för servicedesk har han stor erfarenhet av schemaläggning. När vi lägger sommarschemat försöker vi så långt det är möjligt att alla ska få semester när de vill, men det är ju alltid några som får flytta på sin semester och får vara lediga lite tidigare eller lite senare än vad de egentligen hade önskat. Det går nog knappast att komma ifrån, tillägger han. Vi är flera här på avdelningen som har småbarn, men jag har faktiskt aldrig varit med om att någon använt föräldradagar som något slags trumfkort att ta till när vi planerar sommaren, säger Magnus Möller. Det är självklart att man ska kunna ta ut föräldraledighet och jag förstår om man vill ta föräldraledigt i anslutning till sin semester för att på så sätt kunna vara ledig länge tillsammans med sina barn, men om någon skulle börja använda föräldradagar som någon sorts påtryckningsmedel när vi planerar schemat skulle det inte kännas okej. Vi har en verksamhet där det inte bara går att ta in en vikarie. Därför är det viktigt att planera i god tid, konstaterar Martin Gustavsson. Hitta en lösning Som förälder har man ju laglig rätt att ta ut föräldraledighet, men jag tycker inte att man ska utnyttja den rätten för att på så sätt kunna få ledigt när man vill. Det bästa är ju att man tar ett snack på avdelningen och försöker få till en lösning som passar alla. Man kanske kan köra vartannat år? För det funkar ju inte om alla ska vara föräldralediga samtidigt, säger Jonas Malefelt. Han och hans kollegor tycker att det är viktigt att man i arbetsgruppen pratar om hur man ska lösa semestrar. Det är ju en fråga som lätt kan bli känslig, konstaterar Martin Gustavsson. Jag kan förstå om man gärna lägger föräldraledighet i anslutning till semestern för att på så sätt kunna få vara ledig länge, men man måste ju få ihop schemat. Hos oss brukar det gå bra eftersom vi har det mycket lugnare under sommaren, men det är nog skillnad om man jobbar på en vårdavdelning där man måste hålla samma bemanning året om, säger Magnus Möller. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Vill du vara med? Har du ett dilemma du vill att vi ska ta upp? Eller vill du och dina kollegor vara med och diskutera kring ett dilemma? Mejla till tebladet@regionorebrolan.se och skriv Dilemmat i ämnesraden.