9000 & NYTT OM. Planera och utvärdera. förebygg föredra förändra SIS FORUM INNEHÅLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9000 & 14000 NYTT OM. Planera och utvärdera. förebygg föredra förändra SIS FORUM INNEHÅLL"

Transkript

1 NYTT OM 9000 & NR 135 APRIL 2005 ÅRGÅNG 17 KUNSKAP OM KVALITET, MILJÖ OCH VERKSAMHETSUTVECKLING INNEHÅLL Aktuellt 2 En plan, en plan, ett himmelrike för en plan! 4 Försäljning och inköp två sidor av samma mynt 6 Hur kan kundändringar hanteras på ett ansvarsfullt sätt? 8 Fokus på företag: Nova Naturgas 10 Miljöprestandaindikatorer 13 Genomgång av ISO 14001: Avsvitt 4.6 Ledningens genomgång 16 Ledningens aktiva roll 17 Anders Andersson, BMG Trada Certifiering AB, kommenterar avsnittet 20 Förmåga till ständig förbättring 22 Planera och utvärdera SIS FORUM förebygg föredra förändra

2 Ledningens genomgång utvärdera verkan av systemet ISO genomgången har nu nått det sista avsnittet, nämligen 4.6 Ledningens genomgång. Denna utvärdering med tillhörande analys och beslut om förbättring måste tillhöra ledningssystemets verkliga stöttepelare. En process som är en styrkefaktor och vars resultat och verkan i sig kan utvärderas. Vi ger er bakgrunden till innehållet i avsnittet, kraven och hur man kan resonera för att få till möten med effekt. Vi visar vilken typ av information som kan tjäna som underlag, hur bearbetning kan ske och vad ett protokoll kan innehålla. Därefter ger Anders Andersson BMG Trada sin syn på hur genomgången kan fungera, sett ur en certifieringsrevisors synvinkel. Sidorna handlar om ledningens genomgång. NYTT OM 9000 & GES UT AV SIS FORUM AB ANSVARIG UTGIVARE: Elisabet Wahlman, SIS Forum AB REDAKTÖR: Ulf Nilsson, Best Quality AB REDAKTION: Skicka synpunkter till REDAKTIONSRÅD: Bo Rydnert, Rydnert & Associates Håkan Dybner, SIS Kristina Sandberg, SIS Nytt om 9000 & utkommer med nio nummer per år Prenumerationspris se Prenumerationsförmåner Rabatterade priser för dig och dina medarbetare på SIS Forums utbildningar inom verksamhetsutveckling (hänvisa till prenumeration vid anmälan) Kvartalsmagasinet SIS Magazine utan extra kostnad Vid frågor som rör konsulttjänster, utbildningar och föreläsningar, kontakta SIS Forum på telefon eller via e-post Citera oss gärna men ange källan! SIS Forum AB Stockholm Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6 Tfn: Fax: E-post: Webbplats: Tryck GRAFIKA, Falkenberg ISSN Nova Naturgas har separata men samverkande system Ett exempel på hur man resonerat fram en lösning med separata ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö finns hos Nova Naturgas. Företaget importerar, distribuerar, marknadsför och säljer naturgas. Anledningen till att man ej integrerat systemen är att man helt enkelt tycker att man funnit den för företaget mest optimala lösningen med separata system. Det finns dock några delar som är likadana, vilket visas i den utmärkta processbilden över hur systemen är uppbyggda och graden av samverkan. Företaget anser sig också duktiga på något som för många är svårt, nämligen brist- och avvikelsehantering. Läs mer om företaget och hur de resonerar på sida Att ändra sig Kreativ ådra? Testa dig! Ständiga förbättringar kan vara att se saker och ting ur kreativ och annorlunda synvinkel. På sida 22 får du ett utgångsläge och en uppgift. Exemplen är tagna ur verkligheten och du får de lösningarna som organisationen genomfört och de resultat som uppnåddes. Ett önskemål om en ändring kan få stor påverkan på många aktiviteter. Många gånger är det ändringar från kunder som behöver omhändertas. Varje leverantör är beroende av sina kunder och då gäller att kunna säkra ordern på samma gång som att ha ett så smidigt omhändertagande för att inte slösa med för mycket resurser. En enkel processbeskrivning och lite nyttig kunskap om ändringshantering presenteras på sida NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

3 Sälja och köpa stora likheter Försäljnings- och inköpssituationerna innehåller betydligt fler likheter än olikheter och därför kan man granska och analysera hur rutinerna för de båda processerna kan samverka. Med denna samverkan menas i första hand hur man kan agera när situationerna påminner och det därmed kan finnas hjälpmedel och stöd som kan nyttjas. Ett genomtänkt smörgåsbord med olika typer av krav och önskemål kan ge stadga och snabb hantering så att processerna blir dugligare och man undviker onödig tidsspillan. Sida 6-7 behandlar stöd vid försäljning och inköp och förklarar vilka likheterna är. Planera på årsbasis Ett ledningssystem kräver en hel del aktiva ageranden, inte minst för att säkerställa dynamiken och förbättringstempot. För att hålla reda vad som behöver genomföras kan en planeringsmatris användas. Det är där- med ett led i den förebyggande verksamheten. Ni har möjlighet att ladda ner matrisen i form av ett Excelark. Läs mer om planering, nödvändiga aktiviteter och hur ni kommer åt matrisen på sida 4-5. BS föreslagen som ISO-standard Den numera väl etablerade standarden för IT-förvaltning BS (även känd under begreppet ITIL- IT Infrastructure Library) föreslås som ISO-standard och är nu ute för omröstning bland ISOs medlemmar. Standarden för IT Service Management består av två delar: ISO/IEC Specification for service management och ISO/IEC Code of practice for service management. Ärendet hanteras av SIS projekt System- och programvarukvalitet som ansvarar för att rösta för Sverige. För mer information kontakta Bengt Rydstedt: , Indikatorer för miljöprestanda underlättar utvärdering Indikatorer för miljöprestanda har fått stor betydelse för att mätparametrar och mätetal, mot vilka det går att ställa åstadkomna resultat för en jämförelse över tiden. Indikatorer bör ge tydlighet så att utvärdering underlättas med så stor objektivitet som möjligt. Det finns indikatorer för ledningsprestanda, för operativ prestanda och för tillståndet i miljön. I de två första fallen sker fokusering på de egna resultaten medan i det tredje fallet är miljöns reaktion i centrum. Miljön är ju kravställaren för miljöledningen och att kunna utläsa hur olika miljöaspekter påverkar naturen är viktigt. Miljön kan sägas vara en tyst kravställare men indikatorerna ger synlig information när naturen talar eller ger tecken, går det att lyssna och avläsa. För exempel på områden och miljöprestandaindikatorer finns kunskap på sida Läs och begrunda om sådana indikatorer kan ge värde för er miljöledning. Stöd för arbetsmiljön I Sverige är vi av tradition duktiga på arbetsmiljö. Givetvis kan man bli ännu bättre och såväl OHSAS 18001/18002 och AFS 2000:1 har bidragit till att arbetsmiljöledningen har givit bra resultat. OHSAS har nu funnits i fem år och är ursprungligen framtagen av BSI eftersom SIS sade nej till en internationell standard i ISOs regi. Såväl ISO 9001 som ISO har ju genomgått översyn under de senaste åren och nu undrar BSI om det finns ett intresse hos användarna för en översyn av OHSAS. SIS administrerar det svenska svaret till BIS. Läs mer på sida 9. Miljöledning i etapper EU-kommissionen har givit CEN i uppdrag att ta fram en vägledning för införa ett miljöledningssystem i flera steg. Syftet skulle vara att underlätta för små och medelstora företag. Det finns dock en stor skepsis mot idéerna och det är förklarligt. Ett miljöledningssystem får inte vara ett byråkratiskt verk som inte känns naturligt. NYTT OM 9000 & / NR 135 /

4 En plan, en plan, ett himmelrike för en plan Ett ledningssystem består av att säkra och att förbättra. För båda sakerna fordras planering. På kort och lång sikt, varav det senare för många känns som en belastning, en onödighet, ett hinder, en byråkratiskt hämningspåverkande brist på djärvhet. En plan är ett steg i den förebyggande djungeln. Planerna ger möjlighet att agera innan det verkligen sker något och stöd när verkligheten tränger sig på. När kraven på produktion stampar i farstun behövs planer. Detta gäller förvisso också en samordnares vardag. Ett lednings- system kräver aktivitet, inte minst för att kravet på ständiga förbättringar skall uppnås. Ett krav som i första hand är till för den egna organisationen. För fortsatt framgång, för expansion, för säkerhet/stabilitet, för trovärdighet, kundnytta och egen lönsamhet. Vi har gjort en liten sammanställning av vad som ISO 9001 och kräver (och som därmed ökar sannolikheten att nå framgång) och redovisar detta nedan i två matriser. I matrisen på omstående sida har vi omvandlat allt till en årsplan som kan ge stadga år arbetet så att man kommer ihåg allt och gör saker och ting i en lämplig kronologisk följd. Ni kan ladda ner matrisen på sida 5 genom att gå in på Vilka aktiviteter kräver ISO ur ett systemperspektiv? Policyns utseende skall fastställas och lämplighet och innehåll skall utvärderas Övergripande och detaljerade mål skall identifieras, fastställas, följas upp och nya mål skall fastställas Miljöaspekterna skall aktualiseras och vilka aspekter som är betydande skall analyseras fram Förändringar i lagar och andra krav som berör miljö skall klargöras och implementeras Ledningens genomgång skall hållas och protokoll (eller motsvarande) skrivas Utbildningsbehov skall identifieras och lämplig utbildning genomföras Revisioner skall genomföras och rapport skrivas Efterlevnaden av lagar och andra krav skall bedömas Sådant i verksamheten som kan ha betydande miljöpåverkan skall mätas/övervakas Mätinstrument skall kalibreras/kontrolleras Beredskapen för nödlägen och olyckor skall gås igenom och om möjligt skall det ske övningar Avvikelser/förbättringsmöjligheter skall åtgärdas Vilka aktiviteter kräver ISO 9001 ur ett systemperspektiv? Policyns utseende skall fastställas och lämplighet och innehåll skall utvärderas Mål skall identifieras, fastställas, följas upp och nya mål skall fastställas Utbildningsbehov skall identifieras, plan för kompetensutveckling skall skapas, utbildning genomföras och utvärdering av verkan av kompetensutvecklingen skall ske Analys av information skall genomföras Ledningens genomgång skall hållas och protokoll skrivas Leverantörsbedömning skall genomföras Kundtillfredsställelse skall mätas Produkter och processer skall mätas/övervakas Förändringar i lagar och andra krav som kan beröra de produkter som tillverkas skall klargöras och implementeras Mätinstrument skall kalibreras/kontrolleras Revisioner skall genomföras och rapport skrivas Avvikelser/förbättringsmöjligheter skall åtgärdas Saker som skall bevakas och genomföras när behov uppstår eller enligt egna bestämmelser aktualisera dokument aktualisera lista över redovisande dokument samt gallra bort inaktuella dokument 4 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

5 NYTT OM 9000 & / NR 135 / Petronas Towers i Kuala Lumpur 452 meter högt och därmed världens näst högsta byggnad. Denna planeringsmatris visar ett exempel på hur en årsplanering kan se ut. Ett antal aktiviteter har identifierats som skall genomföras under året och därefter har de placerats in i en logisk följd. Den kronologiska ordningen har betydelse eftersom information från ett antal aktiviteter skall behandlas vid ledningsmöten och ledningens genomgång. Vissa är viktiga att ha klara vid budgetarbetet, t ex utbildningsplanering, där resurser behöver specificeras, vilket görs i budgeten. Efter hand som något genomförts sker rödmarkering som bevis på att genomförandet skett. En kvalitets- och miljösamordnare kan ha som uppgift att följa upp att samtliga aktiviteter genomförs och i avsedd tid. Det ger ett mått på hur systemet fungerar. Gör er egen matris där ni planerar in tillämpliga aktiviteter för att inte glömma bort något. Ni kan ladda ner ovanstående matris genom att gå in på

6 Försäljning och inköp två sidor av samma mynt Vid försäljning agerar en organisation leverantör och bjuder ut sina produkter till marknaden. Vid inköp är man istället kund och bedömer leverantörernas utbud. Egentligen är det bara rollen som är annorlunda. Det finns kanske en hel del att lära sig om marknads- och inköpsfunktionen samverkar eller åtminstone för resonemang om hur det kan uppstå gemensamma fördelar. Ett litet företag har fördelen av att ha samma person som både säljer och köper in. Då är samverkan naturlig eftersom det är en enda person som agerar i båda rollerna. En nackdel kan vara att denna person inte har lika stor naturlig förmåga eller har bristande tid som en person som är specialiserad inom sitt fack. Samverkansfördelarna kan dock överväga. Likheter Rutiner och hjälpmedel för försäljning och inköp har stora likheter. Vid försäljning är det viktigt att identifiera vad kunden vill ha Vid inköp är det viktigt att fastställa vad du själv som kund vill ha Om man gör en checklista eller en blankett som stöd så kan den innehålla nästa samma sak. Se exempel i bild 1. Vid försäljning skall man också klargöra om man klara av kundens uppdrag Vid inköp vill man ha kunskap om vilken leverantörer som klarar av att motsvara uppdraget Om det fordras en offert så får man vid försäljning antingen skriva en offert enligt kundens direktiv/mall eller enligt egen mall Vid inköp kan du fastställa att leverantören skriver offert enligt dina direktiv/mallar eller du överlåter till leverantören att använda egen mall Vid order kan du i försäljningen ta emot en beställning från kunden (enligt kundens mall) eller använda egen orderbekräftelse (enligt egen mall) Stöd inför försäljning och inköp Det kan vara viktigt att se igenom vad som bör bevakas vid försäljning/inköp. Använd sedan det som passar i den aktuella situationen Sort eller artikel eller precisering av varans/tjänstens egenskaper Fullständig leverans, delleverans Tid för leverans Mängd, vikt eller volym Förpackning, transport Produktidentifikation, exempelvis ordernummer, artikelnummer, ritningsnummer e dyl Märkning på emballage och/eller produkt Ordererkännande, kontaktperson hos kund/leverantör Krav på materialcertifikat, spårbarhet, analys- eller mätprotokoll Underlag t ex ritning, produktspecifikation, mätningskrav, mått, kontrollomfattning, andra externa krav Dokumentation, t ex frakt- och/eller följesedel, varuinformation, andra dokument Övriga leveransvillkor Ekonomiska frågor, t ex pris, betalningsvillkor, rabatter Leveransadress, fakturaadress Krav på när offert skall vara inlämnad, offertinnehåll Lagkrav på produkten Produktens miljöinnehåll, produktionssätt Koppling till avtal, avropsregler Bild 1 6 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

7 Vid inköpet kan du beställa själv (enligt din egen mall) eller överlåta åt leverantören att ge orderbekräftelse (enligt leverantörens mall). Vid avtal som ofta sträcker sig över längre tid och som det sker avrop från kan du vid försäljning få förslag från kunden eller använda egen avtalsmall Vid inköpet kan du nyttja egen avtalsmall eller hänvisa leverantören att komma med avtalsförslag enligt dennes mall Att vara överens Vid såväl försäljning som inköp är det viktigaste att parterna är överens. Om innehållet i offerter/beställningar/avtal är tydligt har rutinerna för försäljning/inköp fungerat väl. Det som skiljer är maktpositionen, i ena fallet är man den part som ställer villkoren, i andra fallet är man den part som skall klara av att leverera enligt villkoren. Utvärdering av kravuppfyllnad överenskoms ibland vid försäljning, t ex hur kunden avser att verifiera eller vilka krav som ställs på dig själv Vid inköpet är det du som är kravställaren och du avgör vilken ankomstkontroll som du gör och vilken leveranskontroll som leverantören måste göra När det gäller krav på lagefterlevnad (och andra krav, t ex lagar, direktiv, branschöverenskommelser, standarder etc) är det viktigt vid försäljning att få kundens önskemål och krav och tala om för kunden de egna möjligheterna samt ha metoder för att visa uppfyllnaden Vid inköpet ställs krav till leverantören som skall visa hur han uppfyller kraven och vilka bevis som fordras För att hålla smidig kontakt vid försäljning kan det vara lämpligt att etablera kanaler för ömsesidigt informationsutbyte och ge kunder nya erbjudanden och beställningsmöjligheter Vid inköp kan det passa med säkra och tillämpliga kanaler för att ge information till och ta emot information från leverantörer När det blir klagomål, reklamationer eller positiva omdömen kan det vid försäljning vara lämpligt att klara ut hur klagomål/reklamationer skall hanteras och ha klara regler som kan ingå i överenskommelsen med kunden Vid inköp är det viktigt att ha informerat leverantören om regler för reklamationer och säkerställa att leverantören har rutiner för hantering av kundsynpunkter När det gäller ändringar, se separat artikel om ändringshantering, sida 8-9. Kritiska moment Försäljning och inköp är två ytterst viktiga avsnitt ur kvalitets- och miljösynvinkel. När man säljer med miljöargument ger man kunden en miljömöjlighet som kan gynna kunden. Kundens önskemål kan också påverka den egna miljösituationen. Pris och kvalitetsparametrar är vanliga men det som avgör köp kan vara miljön. Samma sak kan gälla när du köper. Du väljer leverantör ur flera aspekter, där miljön kan bli avgörande om kvalitet och pris är likvärdiga. Försäljningen är avgörande för återstoden av produktframtagningsprocessen, dvs även för inköpsprocessen. Försäljning är därmed den kanske för kvalitet, miljö och ekonomi mest kritiska processen. Här kan uppkomma ett dilemma; hur mäts effekterna av försäljningen. Det är vanligt att medarbetare som arbetar med marknadsföring/försäljning har en rörlig lönedel, en bonus. Denna bonus kan utlösas av t ex Priset är vad du betalar, värdet är vad du får ordersummans storlek. Om en säljare går in till VD och säger: Nu har jag sålt in en stor order på 3 milj kr, så gör han det med stolthet, därför att han vet att VD blir glad. Om det sedan visar sig att det egentligen inte var en bra införsäljning, dvs det kostade nästan 2,9 milj att producera, så skylls detta på de övriga aktörernas brister, inte minst på produktionen. Säljaren hyllas medan produktionen bannas. Detta trots att den här ordern egentligen inte borde tagits. Perspektiv Mätningen av olika aktörers ageranden sker utifrån olika perspektiv och när det gäller försäljningen är det för få gånger lönsamhet och för många gånger omsättning. Samma sak kan inträffa när det gäller inköp. En inköpare kan hyllas för att han tagit fram ett lågt pris på en produkt som senare i produktionen visar sig vara mindre lämplig. Det kan bli så att produktionsprocessen ställs till svara för den svaga lönsamheten när grundorsaken istället är ett ihåligt inköp. Om man istället för pris talar om värde så blir det en scenförändring. En försäljare skall sälja värde och en inköpare skall köpa värde. Priset är en faktor men det måste till en bedömning av fler faktorer. Om försäljning och inköp samverkar med sina rutinbeskrivningar tas ett samspelsgrepp. Om det finns ett processansvar/processägarskap för hela produktframtagningsprocessen (försäljning, ev produktutveckling, planering/beredning, inköp, produktion, leverans) så blir det naturligt med samverkan ur ett helhetsperspektiv. Då kan man efterlikna det lilla företag där det är en enda person som genomför hela processen. Då blir det samverkan. NYTT OM 9000 & / NR 135 /

8 Hur kan kundändringar hanteras på ett ansvarsfullt sätt? Normaltillståndet i alla typer av organisationer är det ständigt sker förändringar. Stabilitet är inte detsamma som att stå still, stabilitet innebär att följa med eller styra förändringarna. Förändringar kan vara av olika art, för ett ledningssystem för kvalitet innebär förändring ofta att förutsättningarna ändras i en orders innehåll eller i planeringsfasen därför att kunden kommer med ändrade utgångspunkter. Förändringar av större art är ofta ett resultat av en strategi. Då finns möjlighet att styra detta på ett förebyggande sätt. När det gäller förhållandet till en kund, är det många gånger ganska korta bollar och för att kunna tillgodose realistiska ändringar i kundkrav, fordras en säker och smidig rutin. Operativ kundändring Ändringar på den här operativa nivån består ofta i att kunden vill ha smärre saker genomförda, t ex en liten ritningsändring, ett tillägg till rådgivningsuppdraget, en förkortning av leveranstiden, en komplettering av spårbarhetskraven, en ändring i produktens egenskaper eller ökade önskemål om dokumentation. Detta beror på olika saker, inte minst på att kunden vid beställningstillfället inte tagit fram ett komplett orderunderlag eller att det sker snabba produktförändringar i takt Standarden ISO 10007:2004 behandlar vägledning för konfigurationsledning och tar därmed ett helhetsgrepp om processen för att styra konfigurationer. En del av konfigurationsledningen är ändringshantering och det går att lära sig en del av ISO i detta fallet. När det gäller styrning av ändringar säger standarden i avsnitt Styrning av ändringar, allmänt Förfarandet att styra ändringar bör dokumenteras och innefatta - beskrivning av, motivering för och dokumentation av ändringen - typindelning av ändringen ifråga om komplexitet, resurser och tidsplanering - utvärdering av ändringens konsekvenser - detaljer om hur ändringen bör tillämpas - detaljer om hur ändringen bör införas och verifieras Hur mycket av ovanstående som behöver användas avgörs av komplexiteten/storleken/betydelsen på ändringen. Det gäller ju för er att hela tiden värdera vad som är relevant i er verksamhetssituation och hur vanligt det är med ändringar, framför allt sena ändringar. Att en ändring leder till ömsesidig bedömning och överenskommelse mellan parterna är naturligt. Före det att en ändring frisläpps skall överenskommelse har nåtts och någon form av dokumentation skapats. Tänk på att när det skett en ändring så ger den det slutliga underlaget för statusen på produkten. Om det blir en förnyad produktionen en tid senare och man tar fram underlagen så måste ändringen vara införd och tydlig. Eftersom det ständigt inträffar förändring, många gånger inte som resultat av ett eget beslut, är det väsentligt att ha rutiner för hantering av ändringar. En ändring bryter ju det invanda mönstret, gör om förutsättningarna och påverkar olika delar av organisationen. Många ändringar genereras av kunder som en del i affärsförhållandet. För leverantörer gäller det att ha flexibla, och på samma gång stabila, metoder för att omhänderta ändringarna. Ändringshantering är en säkerhetsdetalj som inte får misslyckas, även i det fall där bristerna kan härledas till kundernas agerande. med omvärldsförändring eller innovationer. En vanlig felorsak när det gäller kundkrav inom tillverkningsindustrin är att kunden inte aktualiserar sina ritningar/specifikationer eller att de inte kommunicerar de nya utgåvorna till sina leverantörer. Det är alltså en brist i den interna administrationen hos kunden. Leverantörens agerande Samma brist kan givetvis finnas hos leverantören om det inte finns absolut ordning på kundspecifikationerna. Många order är en upprepning av tidigare genomförda uppdrag men det som skiljer är att det sedan föregående uppdrag blivit ritningsuppdateringar e dyl. Om inte leverantören får tillgång till den informationen så blir det helt enkel felproducerat, trots att leverantören tror att han gör rätt. Som vanligt är det svåraste i all verksamhet att hålla reda på, styra och kommunicera information. En ändring måste kommuniceras till de parter som är berörda och därför är en rutin för hantering av den här typen av ändringar av stor betydelse. Information/kommunikation Så här säger ISO 9001:2000 i avsnittet Där krav på produkt ändras skall organisationen säkerställa att berörda dokument ändras och att berörd personal görs 8 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

9 uppmärksam på de ändrade kraven Den meningen är fokuserad på att leverantören verkligen fått information om ändringarna. Den största felkällan är att det inte blivit någon information. För att arbeta förebyggande och ibland verkligen säkerställa vad som gäller bör rutinen för ändringshantering börja i ett tidigt skede, dvs leverantören bör förvissa sig hos kunden att samtliga giltiga och aktuella fakta finns med. Detta är givetvis egentligen kundens ansvar men från leverantörens sida måste man ibland täcka upp kundmissar av ren självbevarelsedrift. Vem vill göra rätt men ändå fel? Förslag Vi har skrivet ned ett litet förslag till ändringsprocess. Man skall läsa den som en idé, inte som en fullständig generellt tillämpbar beskrivning. Varje organisation har sin unika situation och gör sin specifika ändringsprocessbeskrivning. Det viktigaste är att rutinerna finns eftersom erfarenheter visar att det är i ändringssituationer som brister uppstår. Kan man förebygga detta ökar nyttan för alla parter. Förnyelse av OHSAS 18001/18002? I takt med den fortsatta framtagningen av ledningssystem för arbetsmiljö, har nu tiden kommit för en eventuell översyn av OHSAS 18001/ OHSAS står för Occupational Heath and Management System. Det är BSI British Standards Institute - som överväger denna översyn. Det var BSI som en gång tog fram innehållet och det är fem år sedan OHSAS publicerades. Under tiden har såväl ISO 9000 som ISO varit föremål för översyn, så det finns skäl till att även förnya OHSAS. OHSAS har fått relativt stor utbredning och man räknar med att innehållet används i ett 70-tal länder. I Sverige används standarden i första hand som ett stöd för framtagning av arbetsmiljösystem eftersom vi har AFS 2000:1. ISO har tidigare sagt nej till framtagning av en ISO-standard inom arbetsmiljö, men frågan är aktualiserad igen. OHSAS som visar krav och som ger vägledning, har en nära nog identisk struktur som ISO 14001/4 och har därmed varit ett hjälpmedel, inte minst för integrerade ledningssystem. BSI har nu ställt en formell förfrågan till alla som använder dokumenten med syfte att utröna om det finns intresse att genomföra en översyn eller om innehållet kan vara oförändrat. SIS har under mars skickat ut en förfrågan till de som visat intresse för OHSAS. Senast den 1 juni vill SIS ha svar för att kunna vidarebefordra resultatet till BSI. Om du är intresserad eller önskar lämna synpunkter, gör detta via Självutvärdering Ett par mycket rutinerade finska experter inom arbetsmiljö har skrivit en praktisk bok om hur ett företag kan utvärdera om man tillämpar innehållet i OHSAS Innehållet kan även användas för att ge tips och råd för ständig förbättring av arbetsmiljön. Kontakta SIS Förlag tfn 08/ eller beställ boken direkt på NYTT OM 9000 & / NR 135 /

10 Nova Naturgas Vi identifierar snabbt brister och agerar direkt En organisation behöver inte integrera olika områden i ett enda ledningssystem för att bli lönsam och framgångsrik. Nova Naturgas kan visa på resultat i sin verksamhet och då är kvalitet, miljö och arbetsmiljö sammanlänkade utan att vara formellt integrerade. Naturgasen överförs från inmatningspunkt i Danmark för leveransgenom transmissionssystemet för naturgas till Novas transportkunders leveranspunkter. Driftcentralen som är belägen i Göteborg svarar för drift, underhåll och projekt. Ett kontrollrum som är bemannat dygnet runt övervakar transmissionssystemet och leveransen av naturgas. Novas transmissionssystem sträcker sig från Dragör i Danmark upp till Stenugnssund norr om Göteborg. Nova Naturgas arbete med att införa ledningssystem påbörjades i samband med att verksamheten startades 1987 under dåvarande namn SwedeGas AB. Personal rekryterades bl.a. från Shell raffinaderi och från Ringhals kärnkraftverk där arbetarskydd och säkerhetstänkande alltid har varit en viktig och integrerad del av verksamheten. Detta tänkande och utförande kom därmed in som en naturlig del i verksamheten vid Driftcentralen. Fakta om företaget Varje rörledning har unik identitet, från fabrik till markförläggning. Kvalitet ISO 9001 När verksamheten startades byggdes ett system av rutiner och instruktioner vilka var arbets- och objektrelaterade utan någon egentlig struktur. Organisationen kom 1995 först i kontakt med Utmärkelsen för Svensk Kvalitet. På hösten 1996 beslutades för att få struktur på systemen, samt av strategiskt intresse, att kvalitetsledningssystemet vid driftcentralen skulle vara certifierat enligt ISO Verksamheten vid driftcentralen omfattar drift och underhåll samt konstruktion av naturgasanläggningar, vilket medförde val av certifiering enligt ISO Nova Naturgas ägs av tyska Ruhrgas, norska Statoil, danska Dong samt finska Fortum. Sedan Vattenfall AB sålt sin andel i företaget 2001 ändrades bolagets namn från Vattenfall Naturgas till Nova Naturgas AB. Verksamhet: Överföring av naturgas samt konstruktion, drift och underhåll av energigasanläggningar. Kunder: Distributionsbolag samt slutkunder. Anställda: 31 medarbetare Omsättning: 1,7 miljarder kr 2003 Certifikat: ISO 9001:2000, ISO och AFS 2001:1 Våren 1997 efter en arbetsinsats på nio månader erhöll Driftcentralen certifikat enligt ISO 9001:1996. Vid detta tillfälle lyftes arbetsmiljö och skyddsinstruktioner ut ur systemet för kvalitet. Miljö ISO Vi var nu både stolta och kaxiga och vi beslöt att snabbt utveckla ett miljöledningssystem också med sikte på certifiering enligt ISO Ack vad vi bedrog oss, säger Geir Johansen, chef Teknisk Drift. Miljöledningsarbetet inleddes under hösten 1997 med en miljöutredning samtidigt som ett samarbete mot certifiering inleddes med Vattenfall Support som hade som uppgift att alla Vattenfalls bolag skulle arbeta enligt ISO Nu blev det väldigt påtagligt att rutiner och instruktioner för arbetsmiljö och säkerhet identifierades och blev återigen ställt lite vid sidan om systemen. För att inte tappa bort den dokumentation som fanns, byggdes en struktur upp för internkontroll i enlighet med strukturen i kvalitet och miljö men ej integrerat. SwedeGas bytte 1992 namn till 10 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

11 Vattenfall Naturgas AB som erhöll certifikat för miljö enligt ISO våren 1999 samtidigt som tilläggscertifiering enligt ISO 9001 för den administrativa och kommersiella verksamheten vid Stockholmskontoret genomfördes. AFS 2001:1 Som en skänk från ovan kom information att man även kunde bli certifierad efter dåvarande AFS 1996:6 Internkontroll av arbetsmiljön, säger Geir Johansen. Tack vare ett gott förarbete och att det redan fanns ett relativt stort underlag färdigt för certifiering beslutade företagsledningen att vi skulle certifieras enligt AFS 1996:6. Att från den dokumentation och struktur vi hade byggt upp integrera internkontroll tillsammans med kvalitet och miljö var inga större problem, varför systemet utvecklades och certifierades mot AFS 1996:6 (nuvarande AFS 2001:1) utan att några större resurser förbrukades. Separering Företaget har valt att bara integrera systemen till viss del. Vissa argument talar för integrering, andra mot. Så här förklaras strategin bakom att ha separata system. Principuppbyggnad av Novas ledningssystem De gemensamma rutinerna t.ex. dokumentstyrning, interna revisioner, avvikelsebehandling, målframtagning, uppföljning m.m. är integrerade för våra tre system. Vi tycker att det är lättare att hålla isär de olika begreppen vad avser kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Vi har funderat några gånger på att slå ihop de tre handböckerna för kvalitet, miljö och arbetsmiljö men p.g.a. av den övriga arbetsbelastningen och beroende på att det inte finns andra skäl så avvaktar vi det arbetet tills vidare, menar Geir Johansen. Delat ansvar Våra vänner på certifieringsorganet Intégria vill gärna att vi skall integrera systemen ytterligare, för då blir det lättare att genomföra revisioner. Vi ser dock ett antal anledningar till att vänta med ytterligare integreringar. Vårt företag har under senaste året genomgått stora förändringar, bl.a. genom förändrad verksamhetsinriktning. Då är det viktigt att prioritera översyn och förändring i nuvarande system före integrering. Exempelvis blir den, i ISO 9001, centrala processkartläggningen kraftigt påverkad. I samband med omorganisation har vi sett över resurser för vårt systemarbete och delat upp ansvaret i två delar, kvalitet respektive miljö/ arbetsmiljö, varför våra handböcker fått olika ägare. Detta är även ett led i vårt arbete att få ut och fördela systemarbetet i organisationen. Lätt och svårt Det har funnits lätta och svåra arbetsmoment vid framtagning och vidareutveckling av ledningssystemen. Lättast har varit att ta fram instruktioner och rutiner eftersom sådana redan fanns framme till stor del. Utvecklingsarbetet bestod till stor del av att strukturera befintliga dokument samt att ta fram övergripande handböcker som utifrån stan- NYTT OM 9000 & / NR 135 /

12 darden beskriver systemets struktur, dokument och rutiner. Engagemang Ett arbetsmiljömål som har varit lätt att uppfylla har varit genomförandet av en friskvårdssatsning, där flertalet medarbetare deltog med stort engagemang. Svårast har varit att det första året ta fram tydliga mätbara mål och uppföljning. Engagemanget och graden av tillämpande av systemen har inte alltid varit det förväntade. Framför allt inom ledningssystemet för miljö har vi haft svårigheter eftersom vi redan första året sänkte elförbrukning, valde bort dåliga kemikalier och ordnade en bra sopsortering. Krav på leverantörer Efter första året med miljöledningssystemet fanns det inga bra miljöaspekter att sätta mål på. Vi har därför inriktat oss på att sätta mål på förebyggande åtgärder såsom att ställa krav på leverantörer. Detta mål som har dock varit knivigt att mäta och uppfylla då vi har många enmansföretag arbetande åt oss och vi måste sätta rimliga krav på dessa företag. De mål som är satta under se senaste året har färgats mycket av den stora förändring som Nova genomgår i och med avregleringen av gasmarknaden. Då flera stora förändringar sker inom ett kort tidsperspektiv har målstyrning genom ledningssystemen varit ett bra verktyg för att hålla reda på att mål uppnås samt att resultat följs upp. Bristhantering Vi är duktiga på att snabbt identifiera brister i vårt arbete eller brister på anläggningen och därmed snabbt åtgärda dessa. Som hjälpmedel för dokumentation och åtgärdande samt för att bättre kunna planera vårt arbete använder vi vårt avvikelsehanteringsoch arbetsordersystem som integrerats i vårt GIS-system (Geographical Information System). Vi har som ett led i kvalitetsarbetet sedan några år drivit ett internprojekt för handläggning av våra anläggningsdata i GIS. Vi har under det senaste året i samband med förändringarna i företaget haft stor nytta av vår målstyrning och hittills lyckats genomföra de viktigaste målen inom givna tidsramar. Friskvårdsmål Vi har genomfört en stor friskvårdssatsning på Nova som triggades av ett arbetsmiljömål. Målet var att medarbetarna Dygnetruntövervakning av transmissionssystemet för naturgas skulle lära sig mer om att äta rätt, motionera mera samt sluta röka. Tack vare motiverade medarbetare uppnåddes målet friktionsfritt. Naturgas i tanken ger minskad miljöpåverkan Säkerhet Vi är mycket säkerhetsmedvetna och vår tumregel är alltid prioriteringsordningen: 1-personsäkerhet, 2-anläggningssäkerhet, 3-leveranssäkerhet. Prioritetsordningen har förts med från medarbetare som tidigare arbetat inom kärnkraft- och petrokemi där säkerhet har en central roll i arbetet. Ordningen sitter därför i ryggmärgen på många personer i företagets som spritt tankesättet, vilket idag är accepterat och använt på hela Nova. 12 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

13 Miljöprestandaindikatorer ger signaler om miljösituationen Miljöledning handlar om förbättring. För att kunna förbättra behövs kunskap om dagsläget. Den kunskapen finns ju i form av företagets miljöaspekter med tillhörande statistisk information. När det finns ett mätetal, underlättas utvärderingen eftersom det går att få fram en kvantitet. I andra fall får man försöka efterlikna detta i så stor utsträckning som möjligt men det blir i någon form av kvalitativ utvärdering, ofta som ett resultat av mer eller mindre subjektiva omdömen. Man skall inte förakta kvalitativa metoder även om dessa ofta inte har lika stor statistisk signifikans som kvantitativa mätningar. Kvalitativa utvärderingar görs ofta inom områden som det traditionellt inte sker uppföljning inom och då kan resultaten vara av stor intresse. Bara för att det upplevs som lite svårare att följa upp får man inte ge upp. Allt går att utvärdera, konsten är att fånga metoden. Det är alltid svårt med nya begrepp som inte känns naturliga. När det gäller miljöledning så har ju begreppet miljöaspekter vållat en hel del förvirring och osäkerhet. På de följande sidorna skall vi försöka förklara vad som menas med indikatorer för miljöprestanda på ett enkelt sätt så att ni kan avgöra om det är ett hjälpmedel för er också. Indikatorer Ett hjälpmedel i miljöarbetet kan vara att använda indikatorer för miljöprestanda. Dessa indikatorer är mätparametrar eller mätetal med vars hjälp man kan avgöra förändringar eller om man uppnår miljömål. Indikatorer är gärna relaterade till de betydande miljöaspekterna och målen för att lättare kunna utvärdera. Indikatorns syfte är alltså att underlätta och att ge relevanta mätvärden (objektiva/subjektiva) som ge signaler om tillståndet. Upplysning Indikatorerna ger givetvis god information över tiden så att trender kan bedömas. En organisation kan ta fram och precisera egna indikatorer. Indikatorerna kan ge upplysning som används i det interna miljöarbetet men även för extern kommunikation, t ex till myndighet eller samhälle. Stora företag med stor miljöbelastning har så gott som alltid indikatorer på sin miljöprestanda för att de sett att det ger bra information. Andra företag har ofta inte hunnit lika långt eller tyckt att begreppet verkar krångligt. Prestandaindikatorer kan användas vid källan, dvs där organisationen påverkar eller i naturen, dvs där miljön påverkas. Eftersom miljön är kravställaren så är det viktigt att kunna utläsa resultat av miljöpåverkan. Naturen tiger ju inte still utan det finns definitivt indikatorer som påvisar verkan. Vill ni veta mer om miljöprestandaindikatorer och utvärdering av dessa? Det finns bra information i ISO och ISO och i publikationen Miljömål och indikatorer av Lennart Piper och Maria Carty. Kontakta SIS Förlag på tfn eller via hemsida NYTT OM 9000 & / NR 135 /

14 Olika typer Det finns några olika typer av indikatorer om man följer terminologin i ISO serien. MPI (Management Performance Indicator) indikator för ledningsprestanda ger information om organisationens förmåga och insatser för att hantera t ex utbildning, lagkrav, resurser, inköp, produktutveckling, finansiella resultat mm. Dessa indikatorer används för att utvärdera i första hand ledningens aktiva arbete för att implementera miljön överallt där organisationen anser att miljösynpunkter ger värde. OPI (Operational Performance Indicator) indikator för operativ prestanda ger information om vad som händer i den operativa verksamheten och behandlar exempelvis material, drift, underhåll, förbrukning, produkter, spill/ avfall, buller, utsläpp etc. Här är det vanligt med möjlighet till kvantitativ utvärdering genom att det ganska lätt går att få fram mängder ECI (Environmental Condition Indicator) indikator för tillståndet i miljön ger information om ett tillstånd i miljön som kan sättas i direkt samband med de egna aktiviteterna, produkterna mm. Indikatorn används i så fall för att se resultatet där det kan utläsas - i miljön. Det kan finnas en koppling mellan MPI och OPI - oftast det senare och ECI. ECI mäts ibland av en myndighet eller också kan myndigheten ålägga organisation att genomföra mätningarna. När man har fastställt vilka indikatorer som är lämpliga att använda kan man använda EPE för att utvärdera och rapportera resultaten. EPE (Environmental Performance Evaluation) utvärdering av miljöprestanda ger information om hur väl resultat motsvarar förväntningar. Utvärderingen kan ses som en process där insatsen är val av prestandaindikatorer, aktiviteterna är insamling och analys av fakta samt bedömning av informationen gentemot kriterierna för miljöprestanda och utfallet är innehållet i en rapport över funna resultat. På basis av innehållet i rapporten tas beslut om åtgärd, t ex vid ledningens genomgång. Här kommer ett antal faktorer/exempel som kan tjäna som underlag för exakt bestämning av hur en enskild indikator kan vara utformad och några exempel på indikatorer inom skilda områden. MPI (område, med indikatorexempel inom parentes) Miljöspetskunskap hos nyckelmedarbete (antal, andel) Måluppfyllelse (antal) Beslut (antal, andel beslut vid ledningens genomgång som haft positiva miljöeffekter) Lönsamhet på miljöarbete (vinst, effektivitet, räntabilitet) Förslag (värde/år för miljön som resultat av interna förslag) Miljöinformation (antal miljövarudeklarationer) Förebyggande åtgärder (storlek på minskning av risker för miljön efter genomförda riskanalyser) Produkter som genomgått miljökonsekvensbedömning (antal, andel) Resurser (storlek på investeringar i miljöteknik, effekter som kan relateras till andelen pengar som avsatts i budget för miljöutbildning) Överskridande av tillstånd (procent, antal) Marknadsförändringar genom miljöanpassning (marknadsandel, andel nya kunder, förändringar på viktiga segment) 14 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

15 OPI (område, indikatorexempel inom parentes) Mängd av en råvara eller tillsatsmedel (förbrukning aluminium i ton, mängd olja per producerat ton) Bränsleförbrukning för transporter (liter/mil) Återanvändningsbarhet/återvinningsbarhet (procent av produkt, del av produkt) Kvantitet rengöringsmedel vid städning (årsförbrukning/m 2 ) Kvantitet förpackning (årsförbrukning wellådor) Mängd farligt avfall (kilo/producerat ton) Utsläpp till luft (CO2/ månad eller ton) ECI (område, indikatorexempel inom parentes) Vattentemperatur (grader vid specifikt avstånd från utsläppsposition) Buller (decibel på visst avstånd) Försurningsgrad (ph-värde i specifikt vattendrag) Påverkan på fiskar (antal, arter, fortplantningsförmåga) Bottenfauna vid strand (förekomst och mängd av olika arter, utseende i förhållande till normalsituation) Påverkan på fåglar och andra djur (antal och arter inom specificerat geografiskt område, äggkvalitet, antal ungar/kull) Lukt (lukt vid specifik vindriktning vid olika avstånd från källan) Luftkvalitet (utsläpp till luft vid skorsten, t ex CO2, NOx) Påverkan på växtlighet (halt tungmetaller i blad) NYTT OM 9000 & / NR 135 /

16 Avsnitt 4.6 Ledningens genomgång NYA UTGÅVAN AV ISO Definitioner Högsta ledningen: Person eller grupp av personer som leder och styr en organisation på högsta nivå Ständig förbättring: Återkommande process för att förbättra miljöledningssystemet i syfte att uppnå bättre total miljöprestanda i enlighet med organisationens miljöpolicy Syfte En process för att utröna om ledningssystemet är tillräckligt verkningsfullt för att motsvara innehåll i policyn och uppfylla miljömålen samt att aktivera beslut som leder till förbättring av miljöprestandan. ändringar i systemet. Lämpliga underlag skall finnas vid genomgången och redovisande dokumentation från genomgången skall tas fram och bevaras. Ansvar/befogenheter Det här är verkligen högsta ledningens ansvar. När det gäller framtagning av information till genomgången kan detta delegeras till olika befattningshavare, men det är lämpligt att medlemmarna vid genomgången har en mycket aktiv roll. Att komma tomhänt till en viktig genomgång kan inte vara relevant! Intressentönskemål Samtliga intressenter, inte minst kunder, myndigheter, samhället och medarbetare har stort intresse av att ledningen verkligen tar sitt ansvar och gör ledningens genomgång till en höjdpunkt. Information utanför ISO ISO 9001:2000 avsnitt 5.6 och OHSAS 18001/18002 avsnitt 4.6. Direkta råd Klargör från vilka källor information hämtas och hur denna information bör se ut. Tilldela ansvar för informationssamlingen. Fastställ krav på bearbetning av informationen eller om det från början bör vara färdiga förslag till åtgärd som tas fram. Ta fram mall för protokoll/beslutslogg. Klargör hur informationen från genomgången skall kommuniceras i organisationen. Utvärdera genomgången genom att belysa vilka effekter som genomgången genererar och hur stora resultaten är. Styrande dokument Rutinbeskrivning för genomgången. Agenda. Mallar. Förutsättningar Information från olika källor som visar hur verksamheten fungerar och som har sådan signifikans att kreativa beslut om åtgärd kan tas. Krav Högsta ledningen skall sköta utvärdering och fatta beslut. Genomgången skall ske inom planerade intervall. Det skall vara möjligt att ta beslut om förbättring och genomföra Plats i processmodell Processkoppling Utfall: Protokoll (motsvarande) som visar beslut om åtgärd. Insats: Information om miljösituationen och status på genomförda åtgärder. Insats Resultat som bör uppnås Ledningens genomgång utvärderar hur väl systemet fungerar och vad som behövs för att gå vidare mot nya framgångar. Genomgången måste ge värde och för att åstadkomma detta skall information som behandlas vara tillräcklig, faktabaserad och trovärdig. Förbättringspotentialen som blir resultatet av genomgången bör kunna utvärderas ur olika synvinklar, t ex miljömässigt och ekonomiskt. Redovisande dokument Protokoll/beslutslogg, utvärderingsresultat. Integreringsidéer Om det finns ett ledningssystem för fler områden är det lämpligt att ha genomgången integrerat. Om genomgången sker separat ökar sannolikheten att beslut tas som inte är optimala och samverkande. Betänk om det finns signaler till att kvalitet och miljö drar åt olika håll eller istället samspelar. Om ni föredrar ledningsmöten kombinerat med ledningens genomgång i en form som både ger snabba operativa beslut liksom begrundan och strategiska tankegångar, ökar möjligheterna till framgång. Om man integrerar dessa möten naturligt i verksamheten blir det mindre betungande med extra möten. Man måste undvika överdrivet antal möten. 16 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

17 Ledningens aktiva roll NYA UTGÅVAN AV ISO Det heter lednings -system. Förr användes ordet säkring som är en översättning av assurance, nu är det en tydlig förbättring i och med användningen av ledning, dvs en översättning av management. Det blir då mycket mer självklart at högsta ledningen har en aktiv roll i systemet, om inte, då är den inte högsta ledningen eftersom man släppt ifrån sig ansvaret för ledningen av organisationen. Möten diskuteras mycket just nu eftersom många organisationer sitter i ett slags mötesträsk. I detta gungfly är det svårt att stå på fast mark och ännu värre att göra något vettigt samt hart när omöjligt att ta sig ur. Tiden för det förebyggande och operativa arbetet blir för liten och ekorrhjulet är igång. Ledningssystem för kvalitet och miljö kräver tydligt och rättmätigt att högsta ledningen är engagerad och aktiv. Eftersom kvalitet och miljö är ytterst viktiga områden, inte minst för visioner, strategier, affärer, image och framtidstro, så är högsta ledningen involverad och drivande. Högsta ledningen Högsta ledningen är självklart aktiv vid framtagning av ledningssystemets innehåll, har ett flertal processer och aktiviteter som de kontinuerligt ansvarar för och på samma sätt är det deras roll at utvärdera systemets giltighet och förmåga att prestera resultat. På basis av utvärderingen, fattas beslut om åtgärder. Det som standarderna kallar ledningens genomgång är den aktivitet som knyter ihop säcken och verkligen tillser att det blir en rörelse framåt, dvs ständiga förbättringar. Eftersom många nyckelpersoner redan tillbringar för lång tid i möten, så har många organisationer försökt bättra på möteseffektiviteten. Det är bra, för det behövs. Varför möts man egentligen? Jo, förmodligen för att - informera och få information - analysera och diskutera - utvärdera - föreslå - besluta Ökade effekter En bra och väl fungerande mötesgrupp kan dessutom åstadkomma multiplikatoreffekter. Man blir bättre än summan av de enskilda deltagarnas förmåga. En förutsättning för att det skall bli bra möte är exempelvis att rätt deltagare väljs ut deltagarna är väl motiverade syftet med mötet är tydligt och kommunicerat det finns en systematik hur möten skall hanteras ansvarsförhållanden är klargjorda, inte minst för informationshämtning deltagarna är medvetna om att de ej skall komma tomhänta till mötet mötesfrekvensen är lämplig tid och plats för möten inte inkräktar för mycket på ordinarie verksamhet mötena upplevs som värdeskapande möteseffektiviteten utvärderas och redovisas Mötesforum Högsta ledningen har traditionellt haft ett mötesform i form av ledningsgruppssammanträden med en viss frekvens, t ex en gång i månaden. I detta forum har de flesta frågeställningar tagits upp och hanterats. När standarderna dök upp så ställdes krav på Ledningens genomgång, dvs en mötesform till och redan mötestyngda deltagare tvekade. Man skall inte direkt jämföra ledningsgruppsmöten med Ledningen genomgång. Däremot är det fullt möjligt att bara ha ledningsgruppsmöten, men då får det innehåll som stipuleras i kraven i avsnitt 4.6 tas med i ledningsgruppsmötena. Det gäller framför allt kravet på att systemets verkan och funktion skall utvärderas och att möjligheter till ständig förbättring skall tas fram och beslutas om. Separat - integrerat Det finns många olika varianter på hur styrningen av verksamheten tillgår men det vanliga är fortfarande att ledningens genomgång sker i separat mötesform. Det finns däremot en trend att det går åt samordning med ledningsgruppsmöten eftersom man vill fokusera och inte ha för många möten. Precis som vanligt är det den egna nyttan som avgör. De former som Högsta ledningen skall säkerställa att det hela tiden finns grogrund för förbättringar genom att stimulera aktiv informationssökning. När information identifieras, analyseras, bearbetas och paketeras i lämplig form, kan högsta ledningen genomföra det viktiga uppdraget att utvärdera och besluta om förnyelse och förbättring. Eftersom högsta ledningen har resurser att genomföra förändringarna, kan åtgärder igångssättas utan dröjsmål. I små företag går deta mycket fort, medan det i lite större företag ofta finns en inbyggd tröghet. Om högsta ledningen är medveten om detta så kan förebyggande åtgärder sättas in för att undanröja risken för onödiga stopp och tempominskningar. NYTT OM 9000 & / NR 135 /

18 NYA UTGÅVAN AV ISO man väljer skall ge den största egennyttan eftersom man ju har ledningssystem för den egna verksamhetens fördel. Om man väljer att integrera ledningens genomgång i ledningsmöten så gäller det att tydliggöra vad som behandlas ur miljösynvinkel och åtminstone behandla alla punkter vid något tillfälle under en årsperiod. Det senare gäller kanske framförallt att se över policy och fastställa nya mål samt att göra en sammanfattande bedömning av systemets verkan. Riskbedömning Varje process/aktivitet av betydelse i ett system bör värderas för att avgöra verkan och effektivitet. En metod för att få kunskap är att genomföra en riskanalys av processen/aktiviteten. Med fördel kan sådan metod användas för möten och genomgångar. När det gäller riskanalys så kan man tänka sig att risker kan uppstå pga - bristande systematik vid framtagning av information - information är ej fullständig eller till och med felaktig - ingen tar ansvar för att ta fram fullständig information - deltagarna kommer ej, kommer för sent, är oförberedda - agendan följs inte - det saknas systematik och styrning av mötet - besluten tas ej, bordläggs eller blir oklara - ansvar för åtgärd glöms bort - protokollet är ofullständigt, felaktigt eller oklart - man glömmer utvärdera vad som hänt med tidigare fattade beslut Varje sådan är risk kan konsekvensbedömas och effekten specificeras. Därefter kan man ange hur stor sannolikhet det är att risken uppstår och effekten blir den som klargjorts. En sak kan konstateras. Om ledningsgruppsmöten/ledningens genomgång är den mest verkningsfulla aktiviteten i hela ledningssystemet, når ni säkert stor framgång. Utvärdera alltså vilka resultat som möten ger och gör gärna en riskanalys ni också. Flödet Flödet vid genomgångarna kan förklaras i vidstående illustration. Det som händer före ett möte är väldigt viktigt därför att nivån på den information som tillställs mötesdeltagarna mycket ofta är avgörande för möjligheten att analysera, värdera och fatta bra beslut. Därefter har vi i den följande texten förklarat vad som kan vara nyttigt att reflektera över i varje ruta och hur man kan styra upp mötena för att få ökat värde. Tänk på att som vanligt är detta ett exempel på lösning. Infokällor/information Sammanställning/bearbetning Mötesagenda Protokoll/rapport Revisionsrapporter avvikelser, förbättringsförslag, synpunkter, genomförda åtgärder Mätningar som visar på status på miljösituationen miljöprestandarapport Register över externa synpunkter klagomål, synpunkter, förslag, positiva omdömen, produktidéer Måluppfyllelsestudier grad av uppfyllelse, anledningar, analyser Rapporter - avvikelser, incidenter, miljöhändelser, olyckor, nödlägen Litteratur, forskningsresultat, omvärldsbevakning, mässor kunskap, idéer, nya rön, marknadssituation, konkurrentförhållande, alternativ Innovationer, miljöteknik nya rön, konfigurationer på befintliga produkter/produktion/råvaror etc, tekniska landvinningar Utbildningsregister nuläge kunskap, planerad och genomförd utbildning, kompetensnivå inom specialområden Kompetensnätverk expertutlåtanden, råd Infokällor och information Rapporter från externa aktörer - besiktningar, myndighetsutvärderingar, tillstånd Prestandaindikatorer mått från miljöprestandan Lagar påverkan på den egna miljösituationen, utvärdering av laguppfyllelse Befintlig infrastruktur lokalers, maskiners, apparaters, anläggningars och vägars status Budget och beslut om förändringar - investeringar Leverantörsbedömning miljöstatus, produkters miljöanpassning, produktionssätt Produktspecifikationer, marknadsföringsmaterial, varuinformationsblad information om miljöinnehåll Miljöaspekterna och utvärdering av vad som är betydande aspekter miljöaspekternas storlek och påverkan, beräkning av vad som är betydande Beslut från tidigare genomgångar beslut, diskussioner, åtgärder, uppföljning Rapporter/protokoll från andra miljömöten handlingsplaner, beslut, förslag 18 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

19 NYA UTGÅVAN AV ISO Sammanställning av olika typer av rapporters (revisioner, mätningar, externa utvärderingar, prestandaindikatorer, laguppfyllelse mm) innehåll samt statistisk bearbetning för att göra information presentabel Sammanställning av negativa/positiva händelser (avvikelser, förslag, synpunkter) inkl bearbetning enligt ovan Direkta förslag och idéer Framtagning av diskussionsunderlag Redovisning av genomförda åtgärder, sammanställda och paketerade på lämpligt sätt Ekonomiska analyser, miljömässiga analyser Bearbetning Genomförda förbättringar över tiden Jämförelser med konkurrenter, andra branscher Läge i förhållande till tillstånd, lagkrav Ledningssystemets verkningsgrad och bedömning av funktion och lämplighet Riskanalyser, simuleringar eller andra metoder för att ge tydlig belysning av något som känns viktigt Status på förebyggande och korrigerande åtgärder, tempo i förbättringsarbetet Värdering av egna produkters miljöinnehåll Innehåller de fasta punkter som organisationen alltid önskar ha med, t ex - måluppfyllelse - revisionsrapporter - miljöprestanda - förändringar, förbättringar, viktiga händelser - genomförda åtgärder - föregående protokoll Agenda och de punkter som avhandlas när det finns tillgänglig information, t ex - ny teknik, innovationer - marknadssituation, miljöjämförelser - externa bedömningar - bedömning av policy och fastställande av nya mål och handlingsplaner - ledningssystemets verkan och lämplighet - övrigt När det gäller protokoll från genomgången kan det exempelvis ha en viss struktur (det är inte nödvändigt, men kan vara till hjälp). Exempel Område: Revisioner Underlag: Sammanställning av viktiga synpunkter de tre revisioner som genomförts i februari Innehåll: Revisionerna indikerar att ett flertal mätningar inte genomförts i tid och att det därför inte finns aktuell kunskap om utsläppen till luft och vatten. Åtgärd: Mätningarna skall genomföras med omedelbar verkan Ansvarig: Miljöchef Åtgärd senast: 25 mars Resursbehov: Inga fler resurser behövs Rapport/protokoll Man kan också ha en beslutslogg som kan se ut så här: Datum Beslutad åtgärd Ansvarig för åtgärd Åtgärdas senast Åtgärd genomförd datum, sign. Utvärdering Resultat från genomgången kan exempelvis utvärderas genom (tänk på att det här handlar om miljö, inte kvalitet!) att välja något eller några av nedanstående mått. - antal/andel beslut som genomförts i tid - antal /andel beslut som givit mätbara miljövinster - antal/andel beslut som bidragit till miljöanpassning av produkt/ produktion - ekonomisk intjäning, merförsäljning, kortare ledtider, konkurrensfördelar - minskning av antal/andel miljöincidenter - antal/andel helt nya produkter med miljöprofil - förändring i strategi som åstadkommit förbättrad miljöprestanda - typ av informationskälla/information som varit värdefull för analys och beslut Om man lägger till en rad i beslutsloggen med förväntat resultat så är det lättare att utvärdera om det verkligen blivit det resultat som förväntats. NYTT OM 9000 & / NR 135 /

20 NYA UTGÅVAN AV ISO Anders Andersson, BMG Trada Certifiering AB Allmänt fungerar Ledningens genomgång bra En certifieringsrevisor kan se hela systemet, dess verkan och effektivitet. En nyckelprocess vid en bedömning av systemet är givetvis hur väl ledningens genomgång av systemet fungerar. När man gör en systemrevision, görs en totalbedömning av hela den röda tråden, från miljöutredningen, via planering, genomförande och uppföljning/förbättring. Helt i linje med syftet med ledningssystemet, nämligen att miljöprestandan skall förbättras utifrån ett fastställt utgångsläge. Nu när miljöledningssystemen har funnits i 8-9 år, så kan slutsatser om genomgångarnas verkan på basis av vunna erfarenheter. Det kan också vara på plats att se om det finns nyheter inom området i ISO 14001:2004 och komma med lite tips och råd. Revisor Anders Andersson, BMG Trada Certifiering AB, kommenterar och tolkar kraven i avsnitt 4.6 Ledningens genomgång. I vilken utsträckning tycker ni att det finns förändringar i nya utgåvan och vad består i sådana fall dessa förändringar av? Förändringarna i den nya utgåvan ISO 14001:2004 består framförallt av förtydliganden om vad ledningens genomgång skall omfatta och är i princip harmoniserad med kraven i ISO Varför skall högsta ledningen svara för utvärderingen av ledningssystemet? Det är högsta ledningen som inför ett ledningens system som ett verktyg att systematiskt styra organisationen och verksamheten med inriktning att ständigt utvärdera om planerade åtgärder genomförts och uppfyllts samt med utgångspunkt från vad som uppnåtts och vad högsta ledningen vill uppnå fattar beslut Anders Andersson BMG Trada Certifiering AB om fortsatt inriktning i miljöarbetet. För att göra en parallell jämförelse är det fullt möjligt att jämföra på vilket sätt ett företags ekonomi planeras, styrs och utvärderas. Företagets högsta ledning fastställer en budget. Löpande under året utvärderas den ekonomiska situation som företaget befinner sig och det görs en jämförelse gentemot den budget som fastställts och det ekonomiska utfallet vid en specifik tidpunkt. Om budget och ekonomiskt utfall inte är i överensstämmelse beslutar högsta ledningen om åtgärder för att komma till rätta med situationen. En gång per år utförs ett bokslut för fastställande av ekonomiskt resultat. Bokslutet används som underlag för det kommande årets budgetplanering. Det sägs i kravstandarden att redovisande dokument från ledningens genomgång skall bevaras. Kan man tolka detta som att det dels krävs att den information som tas fram och analyseras vid genomgången skall bevaras, dels krävs att protokoll, åtgärdsbeslut mm skall bevaras? Redovisande dokument från ledningens genomgång skall bevaras och innefatta beslut och åtgärder som rör eventuella förändringar av miljöpolicyn, övergripande och detaljerade miljömål och andra delar av miljöledningssystemet vilket kan hänföras till den information som erhålls från det underlag som ledningens genomgång skall omfatta (4.6 a-h) och beslut och åtgärder skall baseras på. För underlaget som används är det överlag ett dokumentationskrav i respektive avsnitt vilket innebär att underlaget redan tidigare är dokumenterat och bevarat. Det är dock av betydelse att det i redovisande dokument som är resultatet av ledningens genomgång framgår vilket beslutsoch åtgärdsunderlag som beslut och åtgärder fattats mot. Många företag har lite svårt för begreppet ständig förbättring, inte minst i små företag som ibland inte kommer på hur något kan förbättras ytterligare. Vad säger du om detta? Ständig förbättring definieras som en återkommande process för att förbättra miljöledningssystemet i syfte att uppnå bättre total miljöprestanda i enlighet med organisationens miljöpolicy. Ständiga förbättringar är därmed ett myller av mindre och större förändringar som tillsammans leder till utveckling och förbättring av miljöledningssystemet och miljöprestandan. Svårigheten att komma på hur något ytterligare kan förbättras är inte i första hand kopplat till mindre företag utan hellre till den verksamhet som bedrivs. Företag som bedriver verksamhet som inte är särskilt miljöpåverkande t.ex. tjänsteföretag har oftare svårigheter att finna områden att förbättra. Detta beror ofta på att företaget begränsar sig alltför mycket till den egna verksamhetens miljöpåverkan och bör således utöka sitt perspektiv ge- 20 NYTT OM 9000 & / NR 135 / 2005

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Att införa och arbeta med miljöledningssystem

Att införa och arbeta med miljöledningssystem Att införa och arbeta med miljöledningssystem Lennart Piper Verksamhetsledare Svensk Industriförening - Sinf IPP-dialog VII om standardisering Piperska Muren, Scheelegatan 14, Stockholm Vad är en kravstandard?

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ MANUA KVAITET OCH MIJÖ enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag OBS! denna skrift är endast ämnad för externt bruk har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Intern revision av ledningssystem

Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö To t a l p r o j e k t i M ä l a r d a l e n A B Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007 Ett sammandrag Totalprojekt i Mälardalen AB har för att

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

ATIVA Development AB. ATIVA-Kunskap. Produktinformation. Sidan 1 av 10

ATIVA Development AB. ATIVA-Kunskap. Produktinformation. Sidan 1 av 10 ATIVA-Kunskap Produktinformation Sidan 1 av 10 Allmänt om ATIVA-Kunskap ATIVA Development AB ATIVA-Kunskap är samlingsnamnet för ett antal kunskapsmoduler som stöder arbetet inom kvalitet och miljö. Dessa

Läs mer

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform En kort sammanfattning En kurs som ger måleriföretaget allt som krävs för att kunna driva ett bra kvalitets- och miljöarbete. Under kursen inför kursdeltagarna

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Vad har man för nytta av miljöledning?

Vad har man för nytta av miljöledning? Vad har man för nytta av miljöledning? Elisabeth Schylander Magnus Enell 10 november 2004 Agenda Elisabeth! Varför doktorera om MLS?! Generella resultat Magnus! Specifika resultat! Nytt projekt Vem är

Läs mer

Det här är OHSAS 18001

Det här är OHSAS 18001 Det här är OHSAS 18001 OHSAS 18001 - ett bra kravdokument för att systematisera sitt arbetsmiljöarbete Jämförelse med miljö och kvalitet Jämförelse med AFS 2001:1 Vad säger ett arbetsmiljöcertifikat? Om

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Information ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER och FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

FR2000 Verksamhetsledning. Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system

FR2000 Verksamhetsledning. Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system FR2000 Verksamhetsledning Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system Alla i organisationen drar sitt strå till stacken Integrerad certifiering Fler och fler organisationer får

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se

makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se VIQMA System - Komplett Ledningssystem på webben I VIQMA System finns 12 moduler. De samverkar och skapar en röd tråd i systemet. På så sätt bildar de

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Manual Kvalitet och Miljö

Manual Kvalitet och Miljö Manual Kvalitet och miljö enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag har för att tydliggöra vårt kvalitets- och miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat kvalitets- och miljöledningssystem

Läs mer

UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för kvalitetsrevisorer

UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för kvalitetsrevisorer UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för Introduktion Integrering av verksamhetssystem innefattande kvalitet, miljö och arbetsmiljö blir allt vanligare. Därmed ökar kraven på att internrevisorerna har kunskap

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

Gör bra, få bra. Styrande dokument Redovisande dokument Hantering av avvikande produkter/tjänster Korrigerande åtgärder Förebyggande åtgärder

Gör bra, få bra. Styrande dokument Redovisande dokument Hantering av avvikande produkter/tjänster Korrigerande åtgärder Förebyggande åtgärder Gör bra, få bra Detta dokument utgör Data Networks VBY ABs kvalitets och miljöledningssystem och innehåller information om hur vi arbetar med kvalitet och miljö. Dokumentet motsvarar kraven i aktuell ISO

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012 INTEROC AKUSTIK histora EMPORIA Malmö 2012 2 INTEROC AKUSTIK historia Akustik Nuvarande ägare till Interoc Akustik AB anställdes mellan 1999-2002 i Hero hus AB som senare namnändrades till Interoc AB.

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Handbok Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

Handbok Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö Handbok Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007 Ett sammandrag OBS! Denna skrift är endast ämnad för externt bruk har för att tydliggöra vårt kvalitets-,

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

FR2000 Verksamhetsledning. Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system

FR2000 Verksamhetsledning. Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system FR2000 Verksamhetsledning Kvalitet, miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet i ett system Alla i organisationen drar sitt strå till stacken Integrerad certifiering Fler och fler organisationer (läs

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014 INAIR AB MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖBERÄTTELSE tillsvidare Sida 2 Vår verksamhet INAIR AB grundades 1990, vi har ett brinnande intresse för ventilation och söker ständigt

Läs mer

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik INTEROC AKUSTIK histora INTEROC AKUSTIK historia Akustik Interoc Akustik AB är ett privatägt bolag sedan december 2011. Kärnverksamheten är akustik men idag så utför bolaget även gipsentreprenader, beklädnadsentreprenader,

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO Sida 1 av 5 MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO 14001 Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312 Sida 2 av 5 4.1 GENERELLA KRAV 4.1.1 Orientering Miljöledningssystemet gäller för Ateljé Arkitekten i Väst AB,

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Fastställd: Datum Namn

Fastställd: Datum Namn MILJÖMANUAL (Rev 2.0) Fastställd: 061208 Datum Namn Sid 2 av 11 INNEHÅLL: Miljö hos Muskövarvet AB 0 Orientering 1 Omfattning 2 Referenser 3 Definitioner 4.1 Generella krav 4.2 Miljöpolicy 4.3 Planering

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Prislista för produkter från CAMA Konsult AB 2009

Prislista för produkter från CAMA Konsult AB 2009 Generell riskanalysblankett för arbetsmiljö A a Riskanalysblankett för arbetsmiljö inom IT- A a området A0003 Checklista/Riskbedömning av truckhantering A A0003a Blankettmallar, (specifika för arbetsmiljö

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PROFECTO SERVICE MANAGEMENT AB 2014 Inledning... 3 Grundstenarna i IT Service Management... 3 Samverkan och styrning... 4 Modellens

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Produktblad VLS. Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem

Produktblad VLS. Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem Produktblad VLS Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem Genom att göra rätt saker på rätt sätt stärker VLS-abonnenten sin position mot konkurrenterna så att marginalerna förbättras genom

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

LEDNINGS- SYSTEM. för Bröderna Näslunds Byggares verksamhet

LEDNINGS- SYSTEM. för Bröderna Näslunds Byggares verksamhet LEDNINGS- SYSTEM för Bröderna Näslunds Byggares verksamhet INNEHÅLL KORT OM... BOLAGET 3 VÅR VISION 3 VÅR MISSION 3 VÅRT LEDNINGSSYSTEM 3 VÅR KVALITETS- OCH MILJÖLEDNING 4 BRÖDERNA NÄSLUND BYGGARES LEDN-

Läs mer

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion 1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

www.sis.se Nästa steg är detta: Kontakta SIS Forum för att se alla möjligheter som finns för utbildning och konsultstöd.

www.sis.se Nästa steg är detta: Kontakta SIS Forum för att se alla möjligheter som finns för utbildning och konsultstöd. MONK Vi hoppas att du har fått en bild av vad bra ledningssystem betyder både för dig och för din verksamhet. Hur de kan göra arbetsdagen lite trevligare (och natten lite lugnare). Hur de kan förädla verksamheten,

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Intern styrning och kontroll. Verksamhetsåret 2009

Intern styrning och kontroll. Verksamhetsåret 2009 Intern styrning och kontroll Verksamhetsåret 2009 ISK-projektet: En oberoende övergripande utvärdering av intern styrning och kontroll (ISK) på Riksbanken, utfördes av Ernst & Young i maj 2009. Utgångspunkt

Läs mer

Riktlinjer för Kvalitets- och

Riktlinjer för Kvalitets- och Auktorisation för 2015-01- 14 Sida 1 av 8 Riktlinjer för Kvalitets- och Miljöledningssytem Antagna av Tekniska Rådet för Auktorisation för 1 Inledning Kvaliteten på rostskyddsmålning kan inte fastställas

Läs mer

Fallstudie Lars Höglund AB

Fallstudie Lars Höglund AB Hösten 2004 Fallstudie Lars Höglund AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING LARS HÖGLUND AB, TÖCKSFORS...1

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR. GasNeon LED Sign AB

KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR. GasNeon LED Sign AB KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR GasNeon LED Sign AB Org. nr 556200-2690 Detta dokument gäller hela företaget och all dess verksamhet. Kvalitetsdokumentet är i huvudsak uppbyggt enligt ISO 9001. Dokumentets

Läs mer