Införande av lean på Socialkontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Införande av lean på Socialkontoret"

Transkript

1 Linköpings kommun, Socialförvaltningen Införande av lean på Socialkontoret Slutrapport Carolin Meijer Larsson

2 Slutrapport 2 av 18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Slutrapport, införande av lean på Socialkontoret Bakgrund och förutsättningar Projektmål och måluppfyllelse Önskvärda avstämningar för att följa projektets måluppfyllelse: Projektets genomförande och resultat Arbetsgruppernas förbättringsarbete Mätetal för uppföljning av lean Avgränsningar Projektorganisationen Tids och resursplaner Budget Förteckning över från Stadshuset rekvirerad ersättning för kostnader Arbetsmodell Informationsspridning Övergång till drift Uppföljning och utvärdering Erfarenheter och tips Länkar... 18

3 Slutrapport 3 av 18 1 Slutrapport, införande av lean på Socialkontoret SAMMANFATTNING Socialkontoret har sedan 1 september 2011 arbetat med att införa lean som koncept för verksamhetsutveckling. Implementeringen har bedrivits som ett tvåårigt projekt, till största delen finansierat av kommunledningen. Verksamheten under projekttiden har bestått av utbildningsinsatser med teori och praktik varvat, olika studiebesök, kon- kret förbättringsarbete och informationsspridning. Alla kontorets chefer och verksam- hetsutvecklare har fått 10 dagars utbildning via extern konsult. 4 pilotgrupper har fått 6 dagars utbildning via samma konsult. Övriga arbetsgrupper har fått, eller kommer att erbjudas, kortare utbildningar via kontorets verksamhetsutvecklare. De flesta av Socialkontorets arbetsgrupper har påbörjat arbetet med att utveckla verk- samheten enligt leankonceptet. De har gjort processkartläggningar och identifierat förbättringsåtgärder. Förbättringarna har hittills handlat om att: det skapas nya joursy- stem, informationsmaterial till brukaren förbättras, arbetsuppgifter omfördelas, det utarbetas nya checklistor och mallar, problem med Treserva påtalas och åtgärdas, de- legationen förändras, medarbetarna röjer och städar och skapar system för att upp- rätthålla ordning och reda. Förbättringsarbetet ska registreras i Lean samarbetsrum på Linweb, men alla grupper tillämpar inte detta. Hittills har ändå drygt 100 förbättringar registrerats, medan det faktiska antalet förbättringar under projekttiden är betydligt fler. Erfarenhetsmässigt tar det ofta ett par år innan ett nytt system för styrning och för- bättringsarbete ger utslag i olika former av verksamhetsmått. I de grupper som har kommit igång med lean har medarbetarna själva beslutat vilken statistik och mätetal som ska finnas med och kontinuerligt uppdateras på gruppens leantavla. Alla grupper har valt någon typ av mätetal som beskriver inflöde och utflöde, och många mäter också handläggningstider. På några av grupperna kan man se en positiv utveckling med kortare handläggningstider. Några arbetsgrupper har genomfört eller planerar att ge- nomföra brukarundersökningar som ska ligga till grund för ytterligare förbättringsar- bete. Flera grupper har uttalat att sammanhållningen och engagemanget inom ar- betsgruppen har ökat i och med lean.

4 Slutrapport 4 av 18 2 Bakgrund och förutsättningar Socialkontoret beviljades under våren 2011 extra medel för att kunna arbeta intensivt med att införa lean som koncept för verksamhetsutveckling under en tvåårsperiod. Socialkontoret påbörjade arbetet i september 2011 och projektet avslutas i augusti Lean som helhetskoncept ska fortsätta även efter projekttiden, och integreras med Socialkontorets övergripande lednings- och kvalitetssystem. 3 Projektmål och måluppfyllelse I projektansökan formulerades följande mål: Implementera lean inom delar av Socialkontoret Genom utvärdering av implementeringen skapa ett beslutsunderlag för möjlig- heten att utöka leankonceptet till att omfatta fler verksamheter inom Linkö- pings kommun Eliminera slöseri inom organisationen Optimera den värdeskapande verksamheten Effektivisera processer och flöden Öka fokus på brukarnytta Arbeta med ständiga förbättringar baserat på medarbetarnas engagemang Vidareutveckla det coachande ledarskapet Efter att beslut hade tagits om projekt och projektfinansiering, höjdes ambitionsnivån till att omfatta hela Socialkontorets verksamhet, inte bara tre pilotgrupper som plane- ringen var i ansökan. Visionen är att hela Socialkontoret ska arbeta med ständiga för- bättringar enligt leankonceptet senast i slutet av Önskvärda avstämningar för att följa projektets måluppfyllelse: Generellt sett brukar uppföljning av lean fokusera på kundens/brukarens upplevelse av verksamheten, kvalitet, genomloppstid, personalnöjdhet och produktivitet. Leankon- ceptet bör ha tillämpats några år för att man ska kunna utläsa tendenser i årliga mät- ningar. För Socialkontorets verksamhet kan avstämningarna vara till exempel: Att handläggningstiderna följs kontinuerligt inom olika verksamheter. Att resultat från kontorets brukarenkäter redovisas. Att kontorets klagomålshantering granskas. Att sjukfrånvaron granskas. Att personalomsättningen granskas. Att medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation följs upp. Att medarbetarnas upplevelse av samverkan inom kontoret följs upp. Att kontrollera hur grupperna arbetar med standards. Att undersöka hur lean påverkar ledarskapet.

5 Slutrapport 5 av 18 4 Projektets genomförande och resultat 4.1 Arbetsgruppernas förbättringsarbete Alla Pilotgrupper och flertalet av övriga arbetsgrupper på kontoret har sett över sina processer och identifierat mängder av förbättringsåtgärder, genomfört förbättringsåt- gärderna och skapat ny standard 1 för sina processer. I förbättringsarbetet har man en ökad medvetenhet om vikten av att följa upp och utgå från fakta. Man tillämpar PDCA- cirkeln 2. En del förbättringar har gått snabbt att genomföra, medan annat har innebu- rit större förändringar som tar tid. Man kan se ett mönster vad förbättringarna handlar om: det skapas nya joursystem så att man inte störs i utredningsarbetet av akuta händelser informationsmaterial till brukaren förbättras arbetsuppgifter omfördelas det utarbetas nya checklistor och mallar problem med Treserva påtalas och lyfts till Treservagruppen för åtgärd medarbetarna väljer och synliggör statistik för att följa sitt eget jobb delegationen förändras medarbetarna röjer och städar och skapar system för att upprätthålla ordning och reda (5S) Många förbättringar har starkt brukarfokus genom att eliminera slöserier i verksam- heten, sådant som inte tillför något värde för brukaren. Man försöker minimera köer för att slippa hantera slöserier i form av frågor från allmänheten i ärenden som befin- ner sig i kö. Man utarbetar olika former av standards för ärendehanteringen, något som ökar rättssäkerheten för den enskilde. Många men inte alla förbättringar registre- ras sedan början av 2013 i Lean samarbetsrum på Linweb. Hittills har drygt 100 för- bättringar registrerats. Verksamhetsutvecklarna har även skrivit sammanfattande rap- porter om sin avdelnings förbättringar under projekttiden. Alla grupper som använder leankonceptet har någon form av visuell styrning, leantavlor, där det också går att ut- läsa vad varje grupp genomfört för förbättringar. Grupperna har dessutom arbetat mycket med att bilda lag där man beslutat om vilka regler och normer som ska gälla inom gruppen. Äldregruppen: Alla delgrupper har dagliga möten eller veckomöten vid sin leantavla. Medarbetarna är engagerade och lyfter problem och hittar förbättringar. Förbättringar som har genomförts hittills är bland annat att handläggningsprocessen har setts över, man har fördelat om arbetsuppgifter mellan handläggare och resurssakkunnig samt utvärderat detta och ändrat igen. Man har också utformat en ny ansökningsblankett i 1 Definition standard: Skriftlig beskrivning av det för dagen bästa genomförbara arbetssättet, med syfte att göra lika, accepterad/beslutad på minst gruppchefsnivå 2 PDCA betyder Plan Do Check Act och är en systematik för att arbeta med ständiga förbättringar. Då man utarbetat en ny standard för en process så testar man den en period och gör sedan en ny kartläggning och en ny standard.

6 Slutrapport 6 av 18 SoL- ärenden med mer riktade frågor så att man efterfrågar rätt saker från början. Inom debiteringsgruppen har man ändrat delegationen från biståndsbedömare till ekonomiassistenter när det gäller omprövning av avgiftsbeslut. Gruppen håller nu på att utarbeta ett sätt att kunna skicka ut delvis färdigifyllda blanketter till brukaren. Äldregruppen har ambitionen att genomföra flera aktiviteter för att få kunskap direkt från brukarna, vad de tycker om den service de får från verksamheterna, eller vilken service de önskar. Några medarbetare deltar i ett FoU- projekt som ska genomlysa in- vandrares önskemål och behov inom äldreomsorgen. SoL- och LSS- grupperna: LSS- gruppen och SoL- gruppen har möten vid sina leantavlor. Det är mycket engagemang från medarbetarna. Exempel på förbättringar som genom- förts: Man har utarbetat standards för handläggningsprocesserna, gjort en checklista för mottagande av nya ärenden, gjort mallar för brev och utredningsprocessen, skapat en ny checklista för information till brukaren, gjort en översyn av befintliga rutiner och uppdaterat dem. SoL- gruppen har också infört ett nytt joursystem där 2 personer job- bar i jouren i 3- veckorspass, och handlägger alla ärenden som kommer in direkt. Man strävar efter att eliminera kön för handläggning och utjämna flödet genom detta ar- betssätt. Joursystemet utvärderades i våras och justeringar gjordes. Gruppen fortsätter att följa upp det för att hitta det ultimata arbetssättet. Utredningsgrupperna 0-20: Utredningsgrupperna 0-20 var den första pilotgruppen som startade hösten Grupperna har genomfört många mindre förändringar i utredningsarbetet t.ex. att använda sig av medhandläggare i högre grad för att undvika avbokningar, att utöka användandet av Utredningsteamet, att planera och visa mer respekt för skrivtid, att flytta arbetsuppgiften att föra in rätt kontaktuppgifter i Treserva samt arbetsuppgiften att boka tid för samråd med Åklagarmyndigheten till Mottagningsgruppen, att använda checklista för riskbedömningar mm. Förbättringarna har utvärderats och reviderats. Gruppen har beskrivit en utredningsprocess som utgår exakt från ett pågående ärende. Syftet är att jämföra utredningstiden med ett fiktivt ärende och se i vilka moment som det blir stopp vid. Utredningsgrupperna har utsett en grupp på fyra medarbetare som tar ett särkilt ansvar för förbättringsarbetet (upp- draget roterar varje årsskifte). Man har också på prov infört en specialisering inom grupperna, så att några arbetar huvudsakligen med ärenden innehållande övergrepp och barnmisshandel, medan andra arbetar med ärenden innehållande omsorgssvikt och problem kring eget beteende. Det stora inflödet 2013 har påverkat förändringsar- betet negativt. Motivation till förändring och förbättring blir svårare att upprätthålla när arbetstempot är högt under en lång tid, särskilt i kombination med hög personal- omsättning. Familjerättsgruppen: Familjerättsgruppen har kvalitetssäkrat sina vårdnadsutredning- ar. Man har genomlyst hela processen och lagt till fler moment utifrån nya Allmänna råd från Socialstyrelsen, t.ex. träffar man barnen fler gånger nu än tidigare. Man har utarbetat olika checklistor bl.a. för informationssamtal, föräldrasamtal, referentsamtal och barnsamtal, gjort en ny rutin för kollningar, en ny mall för basfakta och ett gemen-

7 Slutrapport 7 av 18 samt kallelsebrev. En konkret effektivisering är att föräldrarna själva får fylla i ett frå- geunderlag hemma, i stället för att handläggarna frågar dem under ett besök. En ru- tinhandbok har också skapats. Ledtiden har dock blivit längre p.g.a. ökade krav i Social- styrelsens nya Allmänna råd. Gruppen uppger att det har blivit en stor kvalitetshöjning på utredningarna, och man har lyckats leva upp till Socialstyrelsens ökade krav utan ökade personalresurser. De upplever också ett ökat engagemang och bättre samhörig- het i arbetsgruppen. Gruppen har skapat en tavla för att visualisera arbetsflödet så det blir tydligt hur många ärenden som var och en handlägger och hur tidsramarna följs. Syftet med tavlan är att ge en visuell överblick över arbetsflödet, att kunna fördela arbetsuppgifterna jämnt på gruppen och snabbt kunna identifiera om någon behöver hjälp. Man ska nu fortsätta med att se över sina faderskapsutredningar. Gruppen arbe- tar också med att genomföra en enkätundersökning för att få in brukarsynpunkter. Resursgruppen har fått leanutbildning via verksamhetsutvecklare. Gruppen har hittills fokuserat på att göra processkartläggning över akuta situationer där det behövs jour- hem. De har utarbetat en ny standard för jourplaceringar med en rad förbättringar och även organiserat om arbetet så att det är färre handläggare inblandade vid akuta pla- ceringar. Alla medarbetare på gruppen har kommit överens om en gemensam stan- dard för en mapp där alla aktuella ärenden finns, för att underlätta om man till exem- pel måste rycka in för varandra vid oplanerad frånvaro. Gruppen har också utarbetat en ny rutin som används vid aktualisering av behov av familjehem. EKB- gruppen. Gruppen har fått leanutbildning via verksamhetsutvecklare. Gruppen arbetar aktivt med lean genom att skapa standards, rutiner och utjämning. Gruppen håller bland annat på att utarbeta ett årshjul som tydligt visar hur ärendefördelningen inom gruppen ser ut och hur de olika arbetsmomenten fördelas över året för gruppens handläggare. Man strävar efter att skapa en utjämning av arbetsbelastningen både inom gruppen och över året. Exempel på förbättringar som gruppen genomfört: Grup- pen har utarbetat ny standard för både utredning och uppföljning. De har också skapat ett eget samarbetsrum på LINWEB där de bland annat registrerar sina förbättringar. Pågående och kommande arbeten är t.ex. att utveckla samarbetet med Gode män, att se över ansvaret för att utse särskild förordnad vårdnadshavare, träffa personalen på Olivlunden (HVB), se till att hälsoundersökningarna kommer in snabbare och att revi- dera rutinen för återsökning av pengar från staten. Uppföljning HVB: Gruppen fick Leanutbildning inom den 4:e och sista Pilotgruppen. Gruppen har kommit igång med sitt förbättringsarbete, bland annat har man utarbetat en fast mötesstruktur för sina veckomöten, gjort en checklista för överlämning samt utarbetat en struktur för att följa alla placeringar. Placeringarna gås igenom regelbun- det, i syfte att korta ner placeringstiden. Man arbetar aktivt med flödesutjämning och försöker sprida uppföljningarna jämnt över året. Gruppen håller på att slutföra arbetet med att skapa en gemensam standard för uppföljningsarbetet.

8 Slutrapport 8 av 18 Uppföljning familjehem: Gruppen har fått leanutbildning via verksamhetsutvecklare. Gruppen har tagit fram en standard för uppföljningsarbetet och beslutat att man ska utgå från ett s.k. basmöte. Gruppen har vidare t.ex. utarbetat en standard för sina ak- ter och arbetsplatser, en pärm med aktuella rutiner för vårdnadsöverflyttning, och en pärm med exempel på olika typer av utredningar. Pågående projekt är t.ex. hur dele- gationsordningen ska tillämpas, skapa pärm med olika rutiner och exempel på brev och handläggning för olika situationer, samt en uppdatering av de automatiska fraser som kan användas vid brevskrivning. Gruppen har också bland annat tagit fram en årsagenda för uppföljningsarbetet i varje ärende och utarbetat ett gemensamt årshjul som tydligt visar när det är dags att göra vad för varje handläggare i varje ärende. Hju- let kan också användas vid ärendefördelning och för att jämna ut arbetet över året. Uppföljning Öppenvård: Gruppen ingick i Pilotgrupp 4, men hade svårigheter att delta i en del av utbildningstillfällena p.g.a. extrem arbetsbelastning. Situationen har kvar- stått och en omstart med lean är önskvärt under hösten Uppföljning Vuxen och Utredning Vuxen: Vuxengrupperna har analyserat sina proces- ser, beslutat om ett flertal förbättringar och utarbetat standardiserade processer. Det handlar till exempel om skriftlig information till brukare och anhöriga om vad en SoL- utredning och LVM- utredning innebär och hur den går till, standardiserat avslutnings- brev till brukaren mm. Båda grupperna har gjort sina egna leantavlor. På tavlorna har man valt att ha bland annat pågående förbättringsprojekt, mål för gruppen, samt en del statistikuppgifter. Grupperna har tavelmöten en gång per vecka. Uppföljning Vuxen har också startat ett arbete, där man ska följa vårdinsatserna. Syftet är att minska an- talet vårddagar, mäta antalet HVB- placeringar och uppföljningar, analysera i vilken utsträckning behandlingsvistelser avbryts i förtid och varför, analysera planerade av- slut och synliggöra för varandra inom arbetsgruppen hur planeringen i ärendena ser ut. Samma grupp planerar också att genomföra en mindre enkätundersökning för att ta del av brukarnas upplevelse av uppföljningsarbetet från Socialkontoret. De handläg- gare som arbetar med boendefrågor har skapat en mycket funktionell tavla som visua- liserar flödet in och ut i akutbostäderna. AFI: Medarbetarna på AFI har en mycket pressad arbetssituation, och har inte kunnat lägga så mycket tid på att lära sig Leanverktygen. Man har prioriterat de arbetsföränd- ringar som behövde göras i samband med organisationsförändringen som kom paral- lellt med Leanprojektet. Det pågår ändå mycket förbättringsarbete som ligger i linje med leanprinciperna, och man använder en del av leanverktygen. Utvecklingsarbetet sker till största delen inom de A- B- och C- forum som avdelningen använder sig av. De förbättringar som pågår är kopplade till att göra delar i enskilda processer smidiga, t.ex. att korta tiden mellan när en person ringer mottagningen och när personen har en handläggare på enhet och att göra standards t.ex. på hur hyresskulder eller andra biståndsbehov ska utredas. Man utarbetar också standards för olika typer av brev t.ex. kompletteringsbrev och besöksbrev. Avdelningen systematiserar uppföljningen av hur nya standards fungerar i verksamheten mer än vad man gjorde tidigare. AFI har må-

9 Slutrapport 9 av 18 nadsuppföljning med samtliga medarbetare på alla grupper och fångar där upp för- bättringsidéer. Mottagningen och A- handläggarna har börjat arbeta med brutna peri- oder för att jämna ut inflödet av ansökningar. Mottagningen har leanat mottag- ningsprocessen i sin helhet och sedan utifrån Pick- Chart 3 valt ut vilka förändringspro- cesser som bör prioriteras. Mottagningen har hela tiden aktiva förbättringsprocesser, ca 4 st. i taget, och hela gruppen är involverad i detta arbete. Flera grupper inom AFI har infört korta, täta möten för att stämma av och planera vardagsarbetet. Team Ut- reda har anammat leankonceptet och använder det vid utformningen av sina proces- ser. Gruppen har tavelmöten en gång i veckan och använder olika leanverktyg såsom Pick- Chart, visuell styrning, samt att aktivt följa upp hur olika standards fungerar. Gemensam administration, assistentgruppen och personalfunktion har fått informat- ion om Lean och cheferna har deltagit i leanutbildningen. Det bedrivs inget regelbun- det förbättringsarbete enligt leankonceptet, delvis beroende på organisationsföränd- ringar, chefsbyten och att projektgruppen har prioriterat kärnverksamheten. Några av assistenterna har deltagit i andra gruppers leanutbildning. 4.2 Mätetal för uppföljning av lean Vid planeringen av lean angavs, som tidigare nämnt, ett antal önskvärda avstämningar för att följa projektets måluppfyllelse. Det är också av intresse att granska den statistik som arbetsgrupperna själva valt att presentera på sina leantavlor. Eftersom implemen- teringen pågått under så kort tid, kan statistiken bara ses som indikatorer på utveckl- ingen. Samma avstämningspunkter bör fortsätta de närmaste åren framöver. Det finns dock inga entydiga orsakssamband mellan lean och avstämningspunkterna, verklighet- en är sammansatt och det finns oftast flera företeelser som påverkar utvecklingen. Handläggningstider: Lean har påverkat handläggningstiderna och köerna posi- tiv, t.ex. hos SoL- gruppen och Utredningsgrupperna Ett ökat inflöde under 2013 gör att effekterna av Lean inte framgår lika tydligt i statistiken. Utred- ningsgrupperna har trots ett stort inflöde lyckats hålla antal utredningar som pågått mer än 120 dagar på en fortsatt låg nivå, och minimerat antalet av dessa som saknar förlängningsbeslut. Brukarenkäter: Kontoret valde att inte genomföra någon gemensam brukaren- kät under 2012 och Däremot håller vissa grupper på att göra, eller plane- rar att göra, mindre enkäter eller andra typer av brukaruppföljningar. Resultat finns hittills från Avdelningen Äldre och funktionsnedsatta och AFI. Undersök- ningen från Ä & F visar sammanfattningsvis att brukarna är mycket nöjda med personalens bemötande medan svaren på frågor om tillgänglighet och inform- ation visar något mindre nöjdhet. AFI: s enkäter visar att brukarna upplever 3 Pick-Chart är ett hjälpmedel vid prioriteringar där man placerar in olika förslag på förbättringar i ett diagram och klassificerar om förbättringen har stor eller liten effekt samt om den är svår eller lätt att genomföra. Man väljer först de förbättringar som har stor effekt och kräver liten insats.

10 Slutrapport 10 av 18 mötet med sin handläggare som viktigt eller mycket viktigt och att man känner förtroende för sin handläggare. Svaren på frågan om kontakten med AFI bidra- git till en positiv förändring i livet visar något lägre siffror. Klagomålshantering: Under 2012 inkom 16 remisser från Socialstyrelsen och 3 remisser från JO angående klagomål. Det inkom dessutom 77 klagomål som var riktade mot Socialkontorets myndighetsutövning/handläggning. Klagomålen gällde i huvudsak handläggnings- och dokumentationsfrågor samt bemötande- frågor (eftersom det är en ny rutin fr.o.m finns inte jämförbara siffror bakåt i tiden). Arbetsmiljökartläggningen fråga 8c jämförelse av index Jag in- stämmer i påståendet att jag har tagit del av klagomålshanteringen i syfte att lära visar en positiv utveckling sedan leanimplementeringen påbörjades: Sjukfrånvaron som redovisas som nyckeltal i Qlickview visar en minskning se- dan Lean infördes. Total sjukfrånvaro i % ,6 4,6 Personalomsättningen som redovisas som nyckeltal i Qlickview visar en minsk- ning. Dock har personalomsättningen på vissa arbetsgrupper varit oroväckande hög, och en separat analys angående detta pågår. Externa avgångar i % ,9 5,6 Medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation, som mäts genom kontorets arbetsmiljöenkät granskas. Arbetsmiljökartläggningen visar en markant positiv utveckling den senaste mätningen på fråga 1, jämförelse av index: Hur trivs du på din arbetsplats? Arbetsmiljökartläggning visar en positiv utveckling senaste mätningarna på fråga 6a, jämförelse av index: I vilken utsträckning kan du bestämma över hur ditt arbete skall planeras? Det går också att följa medarbetarnas mående kontinuerligt på gruppernas Le- antavlor. En del av grupperna sparar sin veckostatistik över gruppmedlemmar- nas mående. Medarbetarnas upplevelse av samverkan inom kontoret, mäts också genom kontorets arbetsmiljöenkät och kommunens medarbetarenkät. Arbetsmiljö- kartläggningen visar ingen förändring sedan leanimplementeringen påbörjades, fråga 9b jämförelse av index Hur skulle du beskriva att samarbetet fungerar i din grupp?

11 Slutrapport 11 av Arbetsmiljökartläggningen visar en förbättring på fråga 9d) jämförelse av index: Hur skulle du beskriva att samarbetet fungerar i organisationen i stort? Hur arbetar grupperna med standards? Detta följs upp genom blanketten Lean Revision, se frågorna 23 och 24 i Bilaga 1. Hittills har de grupper som kommit igång med lean utarbetat standards för sina huvudprocesser och fortsätter att utveckla standars även för andra, mer sällan förekommande, processer. Hur påverkar Lean ledarskapet? Vid planering av lean på Socialkontoret var tanken att leankonceptet skulle vara en fortsättning på det coachande ledar- skapet som redan hade införts. I blanketten Lean Revision, se Bilaga 1, finns det två frågor, 15 och 16, som rör ledarskapet: Är ledarna i verksamheten närva- rande vid möten och engagerade i det vardagliga arbetet? och Skapar ledarna förutsättning för och driver förbättringsarbete? Vid de revisioner som genom- förts hittills har det framkommit att många grupper vill att både gruppchef och avdelningschef ska vara mer närvarande men har samtidigt förståelse för att deras arbetssituation inte alltid tillåter det. Vid alla genomförda revisioner har man varit överens om att gruppchefen skapar förutsättningar för och driver förbättringsarbetet. Alla grupper har dock inte gjort någon leanrevision ännu. Arbetsmiljökartläggningen visar en positiv utveckling på fråga 9e jämförelse av index Hur skulle du beskriva samarbetet med din närmaste chef Om man vill ha ett utförligare svar på frågan hur lean påverkar ledarskapet, be- hövs det en separat undersökning av detta längre fram i processen. Mätetalen på leantavlorna ska vara kopplade till gruppens mål, som i sin tur är kopp- lade till avdelningens, socialnämndens och kommunens mål. I de grupper som har kommit igång med lean har medarbetarna själva beslutat vilken statistik och mätetal som de vill ska tas fram och kontinuerligt uppdateras på gruppens leantavla. Alla grup- per har valt någon typ av mätetal som beskriver inflöde och utflöde, och de flesta mä- ter också handläggningstider. Dessa mätetal är kopplade till socialnämndens mål om rättssäker och effektiv handläggning. På flera av grupperna kan man se en positiv ut- veckling med kortare handläggningstider. Äldregruppen: I Äldregruppens diagram 1 (se bilaga 2) som beskriver kö, antal ansök- ningar och antal beslut, kan man utläsa att kön ökade på grund av onormalt högt in- flöde strax innan sommaren. På sommaren har Äldregruppen halv bemanning på grund av semestrarna och då prioriteras de mest angelägna ansökningarna. I gruppen har också två personer blivit långtidssjukskrivna från maj. Statistiken har börjat peka åt

12 Slutrapport 12 av 18 rätt håll sedan början av hösten, kön minskar igen. I diagram 2 (se bilaga 2) kan man se månadsstatistik över antal aktualiseringar, beslut och serviceavtal. En aktualisering kan leda till flera beslutstyper, vilket gör att staplarna inte kan jämföras som att antalet blir plus- minus noll. Diagrammet visar en trend att antalet beslut ökar under hösten. Ge- nomsnittlig handläggningstid på Äldregruppen granskas genom internkontrollen och den var 22 dagar vid senaste mätningen. Sol- gruppen och LSS-gruppen: I diagram 3 och 4 (se bilaga 2) kan man se att både SoL- gruppen och LSS- gruppen har stora variationer i sitt inflöde och i sin produktivi- tet. Många av gruppernas förbättringsåtgärder syftar till att komma tillrätta med ojämnheterna och minimera köerna. Gruppen funktionsnedsättning(sol- gruppen) hade under 2012, 18 ärenden i kö i genomsnitt, 29 som mest och 9 som minst. Sedan december har de ingen kö. Vid den första processkartläggningen togs det fram en ge- nomsnittlig handläggningstid på 61 dagar. Vid mätning av genomsnittlig handlägg- ningstid på ärenden som fått beslut mitten av januari till mitten av mars 2013 var den genomsnittliga handläggningstiden 35 dagar. LSS- gruppen har haft ett extremt stort inflöde under 2013 och i diagrammet kan man se att gruppen också fattat betydligt fler beslut under april och maj. Utredning 0-20: Socialkontoret har under flera år haft problem att hålla lagens krav på utredningstider i olika typer av ärenden, främst barnavårdsutredningar där utredning- en får vara max 120 dagar. Sedan Lean infördes på Utredningsgrupp 0-20 har flödet i utredningarna förbättrats och idag hålls utredningstiderna i stort sett. Diagram 5 (se bilaga 2) visar antalet pågående utredningar Barn och Unga, samt hur många av utred- ningarna som pågått mer än 120 dagar. Grupperna fick ta emot ett stort antal anmäl- ningar på en gång under våren 2013, vilket gjorde att andra arbetsgrupper fick hjälpa till. Man har ändå lyckats hålla utredningstiderna i samma utsträckning som tidigare. Familjerättsgruppen: Diagram 6 a) (se Bilaga 2) visar Familjerättsgruppens inledda VBU (vårdnad, boende och/eller umgängesutredning) och inkommande SAMSA (sam- arbetssamtal). Siffrorna pekar på ett visst ökat inflöde av SAMSA och ett sjunkande antal inledda VBU. Diagram 6b) (se Bilaga 2) visar antal inledda och avslutade VBU. Under våren 2013 har Familjerättsgruppen inlett fler VBU än de har avslutat. Hand- läggningstiderna varierar mellan 3-6 månader per utredning, och Familjerättsgruppen begär sällan anstånd om förlängd utredningstid. Av diagrammen framgår att det finns vissa toppar under året när det inkommer fler uppdrag från domstolen och det är i april, maj och juni. Det sammanfaller med skollov och terminsavslut samt semestrar. Konfliktnivån är högre i familjer under dessa månader samtidigt som det kan vara så att domstolspersonal vill göra klart sina ärenden innan semestrar. Samarbetssamtalen inleds inom två till tre veckor efter inkommen ansökan och pågår i snitt ca tre månader per ärende. Vissa samtal sträcker sig dock över så lång tid som upp till sex månader. Uppföljning Vuxen: Diagram 7 (se Bilaga 2) visar Uppföljning Vuxens inkomna och avslutade ärenden. Gruppen har haft ett minskande inflöde senaste halvåret, och av-

13 Slutrapport 13 av 18 slutar fler ärenden är de får in. Några hypoteser till det minskade ärendeinflödet är att alltfler insatser för vuxna missbrukare går via Bedömarteamet, samt att en bättre kvali- tet på uppföljningsarbetet gör att antalet återfall som leder till LVM minskar. AFI: Diagram 8 (se Bilaga 2) visar Antal beslut per vecka. AFI mäter det regelbundet och har visuell uppföljning av detta. Syftet med statistiken är att arbeta med utjämning, något som främst A- forum arbetar med. Diagrammet visar att arbetsbelastningen fort- farande är markant högre vid månadsskiften. Utjämningen tar tid att genomföra, men enskilda handläggare upplever redan en effekt. 5 Avgränsningar Projektets omfattning har ändrats från att i projektplanen avse tre pilotgrupper till att avse fyra pilotgrupper och efterhand hela Socialkontoret. Detta har gjort att förvänt- ningarna och arbetsbelastningen på projektledaren och projektguppen har ökat och det har varit svårt att få arbetstiden att räcka till. 6 Projektorganisationen Projektorganisationen med styrgrupp och projektgrupp har fungerat bra. Ett sårbart moment har varit att en medlem i projektgruppen och en i styrgruppen har bytts ut under projekttiden, vilket orsakat ett visst temporärt kompetensbortfall. En allt större del av projektgruppens arbetstid har också efterhand gått åt till att dokumentera pro- cesser enligt Socialstyrelsens nya krav, istället för att aktivt arbeta med själva proces- serna. I projektplanen ingick ett nära samarbete med projektet Översyn och utveckl- ing av styrmodellen för Linköpings kommun vilket inte kunde uppfyllas helt, eftersom uppdraget att följa detta projekt lades på en annan tjänsteman inom kontoret. 7 Tids och resursplaner Tidsplanen har hållits. I och med att projektet växte och innebar mer arbete än pla- nerat, arbetade projektledaren heltid under en tid hösten 2011 och extern konsult anlitades till en extra pilotgrupp. När Pilotgrupp 1 påbörjade sin leanutbildning genom- fördes samtidigt en omorganisation, vilket var ett olyckligt sammanträffande. För AFI:s del innebar det att man prioriterade de metodförändringar som omorganisationen medförde, främst ett ökat antal personliga besök av brukarna. I leanutbildningen lades två kursdagar direkt efter varandra i slutet, på önskemål från konsulten. Detta visade sig vara mindre bra eftersom personalen har svårt att avsätta så mycket sammanhäng- ande tid på utbildningar och sköta sina tjänster samtidigt (inga vikarier har satts in). 8 Budget Projektet har hållit kommunledningens kostnader inom budgetramen på tkr en- ligt budget i den första ansökan. Det har tillkommit en kompletterande ansökan gäl- lande följeforskning samt extra medel direkt från kommundirektören i samband med leandagen Följeforskningen var ett krav från kommunledningen och leandagen

14 Slutrapport 14 av 18 riktade sig till alla kommunanställda. De extra kostnader som uppkommit i och med att projektet utökats till hela Socialkontoret har finansierat inom kontorets ordinarie bud- get. 8.1 Förteckning över från Stadshuset rekvirerad ersättning för kostnader för Leanimplementering vid Socialkontoret KOSTNADSSLAG BELOPP LEVERANTÖR Konsultarvoden Linköpings Universitet Real Consulting i Väst AB Via Nuovo AB Delsumma Personalkostnad Utbildning Delsumma Resor Konferenslokal Representationsgåvor Kontorsmaterial Delsumma Övrigt material Litteratur Delsumma SUMMA Carolin Meijer- Larsson, projektledare Stiftelsen PLAN Utbildning Södertälje kommun 995 Linköpings Universitet SKL Fastigheter och Service AB The Card Visa Mjellerumsgården AB 413 Medborgarkontoret Kontorab Staples Vansito Procurator AB 247 Panduro Hobby AB IKEA Business Adlibris AB 543 Lean Forum 142 Bokus.com

15 Slutrapport 15 av 18 9 Arbetsmodell Arbetsmodellen har i stort sett fungerat bra. Tidsplaneringen kunde ha koordinerats bättre med pågående organisationsförändringar. Planeringen av utbildningsinsatserna kunde också ha tagit mer hänsyn till arbetsbelastningen, vilket har gjorts med de ut- bildningar som genomförs utan konsult. Möjligen skulle också mer konkreta krav på praktisk medverkan ställts på chefer och verksamhetsutvecklare från början, redan vid chefsutbildningen. Ytterligare resurser hade underlättat för att kunna prioritera ut- vecklingen av lean kontra det vardagliga arbetet. Det har visat sig att aktivitetsgraden då det gäller lean varierar mycket både då det gäller individer och grupper inom kon- toret. 10 Informationsspridning Förutom rena utbildningsinsatser har det under projekttiden genomförts en rad olika insatser för att sprida leankonceptet både internt inom Socialkontoret, och externt bland övriga kommunanställda och andra instanser. Exempel på informationsinsatser är: - Medverkan vid olika typer av möten såsom arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, socialnämnd, kommunledningsgrupp. Artiklar i kommunens personaltidning vid två tillfällen. Artiklar i varje nummer av Socialkontorets nyhetsbrev. Utarbetande och spridning av en broschyr Vår väg framåt som beskriver samband mellan vision, vär- degrund, mål, kultur och lean. Kontinuerliga rapporter till kommunledningens utveckl- ingsgrupp. Två delrapporter till socialnämnden, samt denna slutrapport. Informat- ion på Linweb. Lean inspirationsdag med föreläsningar och mingel för kontorets an- ställda. Leandag med studiebesök på Socialkontoret och föreläsningar i Stadshuset för kommunanställda (vilket fick positiv respons från besökarna). Deltagande i SKL:s nätverk för leanstrateger. Samverkansprojekt med Råd och Stöd med användning av leankonceptet. 11 Övergång till drift Lean ska ingå som en naturlig del i Socialkontorets lednings- och kvalitetssystem. I slu- tet av projektfasen har därför kontorets linjeorganisation engagerats mer i arbetet med ständiga förbättringar t.ex. deltar avdelningscheferna alltmer i arbetet med lean- revisioner. Strategisk ledningsgrupp har antagit en leandeklaration som beskriver vad olika yrkesroller har för uppgifter och ansvar i leanarbetet, se bilaga 3. För att säkra konceptets fortlevnad planeras att leanrevisioner ska utgöra en del av kontorets in- ternkontroll, nyanställda ska få introduktion i lean, broschyren Vår väg framåt delas ut till alla anställda, och lean ska utgöra en del av kontorets framtida lednings- och kva- litetssystem. En symbol för hur lean hänger samman med vision, värdegrund och mål har utarbetats i form av ett så kallat leanhus:

16 Slutrapport 16 av 18 Ständiga förbättringar Skapa flöde och standards BRUKARFOKUS Professionellt bemötande och god tillgänglighet Rättssäker effektiv handläggning, god samverkan och evidens Starkt barnperspektiv God arbetsmiljö Lärande organisation God ekonomisk hushållning Rätt från mig Eliminera slöseri Humanistisk människosyn Professionellt förhållningssätt Respekt för individen Inflytande och delaktighet Vi stärker människors förmåga att leva ett tryggt och självständigt liv Under slutet av 2013 och början av 2014 kommer arbetet med att integrera och do- kumentera de olika delar som ingår i Socialkontorets lednings- och kvalitetssystem att pågå. En modell har tagits fram: 12 Uppföljning och utvärdering Projektet har följts av Socialkontorets strategiska ledningsgrupp och har rapporterats kvartalsvis till kommunledningskontorets utvecklingsgrupp. Socialnämnden har tidi- gare fått två delrapporter. Projektet rapporterades muntligt till kommunledningsgrup-

17 Slutrapport 17 av 18 pen i november 2012, och redovisning av slutrapporten till kommunledningsgruppen planeras under hösten Socialkontorets implementering följs av en forskare från Linköpings Universitet under 3 år, fr.o.m. hösten 2011 t.o.m. våren Forskaren har gjort ett tiotal intervjuer, deltagit i en del utbildningstillfällen och möten, samt ge- nomförde en enkät till all personal under våren Samma enkät ska göras våren Enkätsvaren visar sammanfattningsvis att personalen är mest nöjd med lean då det gäller Socialkontorets arbete med strategier, mål, uppföljning, förbättringskultur och ledarskap. Leanimplementeringen har lagt mycket fokus på att förstärka medve- tenhet kring mål och uppföljning samt att skapa en fungerande struktur för lärande och utveckling. Tanken är att förbättringsarbete ska vara en naturlig del av medarbe- tarnas ordinarie arbetsuppgifter. De flesta av kontorets ledare, framförallt gruppche- ferna, lägger ner mycket arbete på att driva förbättringsarbetet enligt leankonceptet, vilket visar sig i enkätsvaren. Frågorna i enkäten som avser daglig styrning, processori- entering och resultat har lägre värden. Målet med daglig styrning är bland annat att utjämna variationer i verksamheten, vilket är en svår uppgift då Socialkontorets inflöde av ärenden uppvisar stora variationer över tid. När det gäller Socialkontorets processer har förbättringsarbetet påbörjats bra, men mycket återstår då det gäller att mäta pro- cessernas kvalitet. Att personalen inte heller tycker att lean har medfört så mycket konkreta resultat än, är naturligt med tanke på den korta tid som konceptet har tilläm- pats. Det kan också vara så att det finns brister när det gäller att låta hela kontoret ta del av de goda resultat som hittills uppnåtts. Vid den första sammanräkningen av en- kätsvaren var det 40 av 123 personer som svarade instämmer i mycket hög grad eller instämmer i hög grad att arbetet med lean kommer att ge goda resultat. De flesta svarade instämmer delvis på den frågan, vilket sannolikt beror på att effekterna av lean inte hunnit bli så stora på alla grupper ännu. Socialnämnden och kommunled- ningen kommer att få ta del av forskningsresultaten Erfarenheter och tips Med tanke på att andra verksamheter inom Linköping kommun eventuellt kommer att anamma leankonceptet, så följer här en kortfattad sammanfattning av tankar, erfa- renheter och tips som kan vara av värde i samband med införandet av lean: Det är fördelaktigt om verksamhetens mål, vision och värdegrund är väl förank- rat innan leanarbetet, annars måste man börja med det först Det är bra med extern hjälp i början Förbered implementeringen med att övertyga de högre cheferna, skapa moti- vation och ansvarstagande Informera i ett tidigt skede om leankonceptet på alla nivåer, så att tidsvinster stannar i verksamheten Organisera inte om samtidigt Utbildningsfasen tar tid, avlasta ordinarie arbetsuppgifter Börja med förbättringar där insatsen är liten och effekten stor Lean väcker engagemang hos medarbetarna ta hand om idéerna Acceptera att alla inte går i takt vi är olika

18 Slutrapport 18 av 18 Se upp med byte av nyckelpersoner Om förbättringsledare utses var tydlig med mandat och befogenheter och in- för ett rotationssystem Lyft goda exempel och framgångar för alla medarbetare Tydliggör vem som ansvarar för lean efter projekttiden Lean ökar sammanhållningen inom arbetsgrupperna Lean förbättrar flödestänkandet och samarbetet mellan arbetsgrupper Visualisering på leantavlor ökar transparensen på alla sätt Medvetenheten om brukarfokus/kundfokus ökar i och med lean 13 Länkar Diverse digital information om lean i allmänhet och på Socialkontoret i synnerhet, finns på Linweb i Lean samarbetsrum https://linsam.linkoping.se/sites/lean%20p%c3%a5%20socialkontoret/default.aspx SOCIALKONTORET Jonny Schön Tf. socialchef

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar

Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar Socialnämnden Ordförande/ Niklas Borg Sekreterare/ Arne Linder KALLELSE 1 (2) 2012-11-20 Onsdagen den 28 november, 2012 kl 14.15 Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Gruppmöten 13.00 Ärenden enligt

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice

Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Lätt att göra rätt med målstyrningstavla! Linda Carlsson

Lätt att göra rätt med målstyrningstavla! Linda Carlsson Lätt att göra rätt med målstyrningstavla! Linda Carlsson Bakgrund Nationella jämförelser har under flera år indikerat att Örebro har en lägre andel brukartid än andra kommuner och därmed en högre kostnad

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget. Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet

Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget. Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet Nationell satsning ca 70 större företag deltar Vad är Lean? Kundfokus det kunden vill ha Ta bort slöseri

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat: Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare

Läs mer

Slutrapport Kort version

Slutrapport Kort version Slutrapport Kort version Medarbetarenkät Medarbetarenkät Ledar 2013 2 (10) Medarbetarenkät för Stockholms stad 2013 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

Hög verkningsgrad i hela systemet

Hög verkningsgrad i hela systemet Hög verkningsgrad i hela systemet - tekniska och organisatoriska faktorer Per-Erik Johansson Senior konsult DynaMate Industrial Services AB EFFEKTIVITETSMATRISEN +-summespel HÖG YTTRE EFFEK- TIVITET 12

Läs mer

Vad är lean management. Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ

Vad är lean management. Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ Vad är lean management Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ SKL Ekonomi och framtid Framtida utmaningar Modell för dynamiska system Kvalitetsbristkostnader

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna

vad är lean? professionalism engagemang inbyggd kvalitet stoppa vid fel minimera slöserierna handbok vad är lean? professionalism engagemang värderingar principer arbetssätt resultat professionalism engagemang lärande inbyggd kvalitet inbyggd kvalitet stoppa vid fel standardisering utjämning normalläge

Läs mer

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Tillstånd och upplysning Agneta Westerberg Avdelningschef -. Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern (JK) har våren 2015 riktat allvarlig kritik mot Kemikalieinspektionen

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Åtgärds- handlingsplan år 2013 Rev: 2013-09-04

Åtgärds- handlingsplan år 2013 Rev: 2013-09-04 Övergripande socialförvaltningen: Ärende Åtgärd/Handlingsplan Effekt Klart tidpunkt Uppföljning Kvalitetsledningssystem Utsett en samordnare i förvaltningen Säkerställa kvaliteten, tydliggöra ansvaret

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Ericsson Borås. VaraLean

Ericsson Borås. VaraLean VaraLean Vara kommun Folkmängd: 16 008 Areal: 701 km 2 Nettodriftskostnad: 693 milj SEK Antal anställda: 1 235 Antal hushåll: 7 262 Andel boende på 45 % landsbygden: Filosofisk modell över utvecklingsarbetets

Läs mer

Arbetsmiljöarbete 2013. Kommunstyrelsen

Arbetsmiljöarbete 2013. Kommunstyrelsen Arbetsmiljöarbete 2013 Kommunstyrelsen Arbetsmiljöarbete under 2013 Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för arbetsmiljön för Täby kommuns medarbetare. I det ingår att följa upp och utvärdera kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Avdelningen för LSS-verksamhet 2009-12-15 2 (6) Mål för verksamheten Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsmålen utgår ytterst från fullmäktiges mål

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Kontinuerliga förbättringar. Malmö stad - SDF Södra Innerstaden 20090612

Kontinuerliga förbättringar. Malmö stad - SDF Södra Innerstaden 20090612 Kontinuerliga förbättringar Nöjda brukare Nöjda medarbetare En ekonomi i i balans Arbetsplaner På scenen Verksamhet Invånarenkät Medborgardialog Tjänstegarantier Brukarundersökning BättreVara Extern kvalitet

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014

22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 Peter Lönn Vice stadsdirektör i Göteborgs stad Sven-Martin Åkesson Konsult inom ledning och styrning Andreas Brandin Affärsområdeschef på Stratsys Malin

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Granskning av Fokusprojektet

Granskning av Fokusprojektet Revisionsrapport Granskning av Fokusprojektet Nyköpings kommun Februari 2009 Ove Axelsson Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Liv Mannberg, Utvecklingsledare Funktionshinder och verksamhetsutvecklare inom Habiliteringsverksamheten i Sörmland Delaktighetsmodellen Synliggöra

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Lean vad är det Så här arbetar vi i Vara Resultat 2007 10-30

Lean vad är det Så här arbetar vi i Vara Resultat 2007 10-30 Lean vad är det Så här arbetar vi i Vara Resultat 2007 10-30 Vad är Lean? Tanke och arbetssätt för systematisk förbättringsarbete Skapa största möjliga värde med minsta möjliga resurser Kundens behov i

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Lean i offentlig verksamhet

Lean i offentlig verksamhet Lean i offentlig verksamhet Erfarenheter och tankar med utgångspunkt i Länsstyrelsen utvecklingsarbete Kontaktuppgifter: Magnus Langendoen Tfn 090-10 82 69 magnus.langendoen@lansstyrelse.se Vad ska jag

Läs mer

Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten. 2011-10-05/06 ST Forum

Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten. 2011-10-05/06 ST Forum Lean Healthcare - rapport från verkligheten 2011-10-05/06 ST Forum Program Presentation Allmänt om Lean Exempel från verkligheten i Falköping Avrundning Vad är?? Vad är Lean? Eliminera förluster och slöseri!

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

SOCIALNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 243 SOCIALNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Socialnämnden har begränsat sina effektmål till nedanstående fyra

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Introduktion till Lean, dag1 AU117G

Introduktion till Lean, dag1 AU117G Introduktion till Lean, dag1 AU117G SÄKERHET! TIDER MED MERA Tider: 08.00-ca15.45 09.30-09.50 Kaffe 12.00-13.00 Lunch 14.30-14.50 Regler Telefoner Passa tider Diskutera Namnskyltar? KURSINNEHÅLL Dag 1

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Etablering av Lean inom logistik / distribution

Etablering av Lean inom logistik / distribution Etablering av Lean inom logistik / distribution Stefan Johansson Lean-coach Axstores Mjölby, 13 april 2011 Version 1.0 Ägs av Axel Johnson AB Omsätter ca 6,7 miljarder 389 varuhus och butiker i Sverige,

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Umeå Kommun. Lean konferens 5 november 2013

Umeå Kommun. Lean konferens 5 november 2013 Umeå Kommun Lean konferens 5 november 2013 Samhällsbyggnad Lean konferens 5 november 2013 Unga Vuxna Verksamhet särskilt boende och personlig assistans Vuxna 400 Medarbetare 16 Lednings- grupp Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000 medarbetare på samtliga förvaltningar och bolag och besvarades av 77 procent

Läs mer

handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS

handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS 2 3 Affärsidé Nimo-Verken förser marknaden med högkvalitativa och innovativa produkter för klädvårdsrummet. Nimo-Verken är en lönsam och trygg partner för utveckling

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan

Tjänsteskrivelse. Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-01-29 Vår referens Yvonne Gustafsson Administrativ chef yvonne.gustafsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

BIF NEWS. November 2011. 70% av företagen har misslyckats med sina effektiviseringar!

BIF NEWS. November 2011. 70% av företagen har misslyckats med sina effektiviseringar! BIF NEWS November 2011 70% av företagen har misslyckats med sina effektiviseringar! En marknadsundersökning under våren och hösten 2011 är genomförd och resultatet är häpnadsväckande enligt Johan Koskenniemi

Läs mer

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan Sveriges PROJEKTPLAN 2013-02-05 1 (5) MOTALA KOMMUN Kommunsty relsen och Pe rs on aln äm nde n Ekonomi och styrn ing Demokrati och styrn ing 2013-02- 27 Lars Strid, Gun nar G idenstam, Le if Eldås Diari

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten 1 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Omsorgsnämndens mål... 4 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Vara kommun. Vara kommun Kontinuerliga förbättringar

Vara kommun. Vara kommun Kontinuerliga förbättringar Vara kommun Vara kommun Kontinuerliga förbättringar Kontinuerliga förbättringar Hos oss innebär VaraLean att varje enskild medarbetare i sitt dagliga arbete verkar för att skapa största möjliga värde med

Läs mer

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Foto: IBL Bildbyrå Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Klagomål är gåvor Vi betraktar klagomål från våra kunder, externa som interna, som gåvor. Rätt hanterat kan ett klagomål förändra

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

OM EN DEL AV HELHETEN. Det vinnande laget i en föränderlig värld

OM EN DEL AV HELHETEN. Det vinnande laget i en föränderlig värld OM EN DEL AV HELHETEN Det vinnande laget i en föränderlig värld Filosofisk modell över utvecklingsarbetets teori och praktik Bakåt Önskat framtida läge Framåt NU Frågar NU Uppdraget & kunden Stöder Puffar!Kunskap

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun 13 November 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer