KVALITETSBERÄTTELSE 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSBERÄTTELSE 2013"

Transkript

1 KVALITETSBERÄTTELSE 2013 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSBERÄTTELSE ENLIGT SOSFS 2011: SOCIALFÖRVALTNINGEN EXTERNA UTFÖRARE KARTLÄGGNING OCH BESKRIVNING AV PROCESSER OCH RUTINER PROCESSKARTLÄGGNING RUTINER SYSTEMATISKT OCH FORTLÖPANDE UTVECKLA OCH SÄKRA KVALITETEN I VERKSAMHETEN PLANERA VERKSAMHETEN OCH UPPRÄTTA MÅL KARTLÄGGA OCH SÄKERSTÄLLA PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I VERKSAMHETERNA Kompetens Utbildning Utveckling ORGANISERA KVALITETSARBETET UPPFÖLJNING AV PROCESSER OCH RUTINER Intern kontroll Avvikelser, synpunkter och lex Sarah Nationella uppföljningar Öppna jämförelser Jämförelser med andra kommuner Kvalitetsnyckeltal Tillsyner av verksamhet Verksamhetsrevision MYNDIGHETSUTÖVNING EJ VERKSTÄLLDA BESLUT ÖVRIGT INFÖRANDE AV CHEFSBEREDSKAP KVALITETSMÅL UNDER RÄTTSSÄKER HANDLÄGGNING INTERN KONTROLL RISKANALYS EGENKONTROLL OCH UPPFÖLJNINGAR HANTERING AV AVVIKELSER, LEX SARAH OCH LEX MARIA... 16

3 1. KVALITETSBERÄTTELSE ENLIGT SOSFS 2011:9 I Gislaved bedriver kommunens socialnämnd socialtjänst enligt SoL, verksamhet enligt LSS samt hälsooch sjukvård. Socialnämnden ska för dessa delar ha ett ledningssystem som överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 och nämnden ska systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete definieras kvalitet på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter och hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats av sådana föreskrifter Socialstyrelsen uppmanar i SOSFS 2011:9 verksamheten till att varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse med en beskrivning av hur kvalitetsarbetet bedrivits under året, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts. Kvalitetsberättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den och ska tillgodose informationsbehovet för externa intressenter. Författningen trädde i kraft den 1 januari Socialnämnden i Gislaveds kommun har fattat beslut om att förvaltningen ska upprätta en kvalitetsberättelse årligen. Denna kvalitetsberättelse innehåller en redovisning av hur socialförvaltningen har arbetat med och levt upp till den krav och mål som ställs på verksamheten. I berättelsen ges exempel på förvaltningens kvalitetsarbete och vad det resulterat i. Berättelsen avslutas med en framåtblick inför SOCIALFÖRVALTNINGEN Socialförvaltningens uppdrag kommer från socialnämnden. Nämnden styr förvaltningen genom att sätta mål för verksamheten och följer upp hur verksamheten bedrivs och vilka resultat som uppnås. Under verksamhetsåret har det förvaltningsövergripande kvalitetsarbetet till stor del bestått av planering för och införande av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Med hjälp av fungerande processer och rutiner samt ett metodiskt förbättringsarbete ska verksamheterna utvecklas ytterligare och kvaliteten säkras på ett systematiskt sätt. Det systematiska förbättringsarbetet består av riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser. Kvalitetsarbetet ska planeras, ledas, kontrolleras, följas upp och utvärderas i syfte att förbättra verksamheten. Viktigt att notera är att den största delen av utvecklingsarbetet inte sker centralt i förvaltningen utan ute i verksamheterna där medarbetare gör sitt yttersta för att skapa kvalitet och livskvalitet för den enskilde. 1.2 EXTERNA UTFÖRARE Socialförvaltningen erbjuder tjänster inom flera verksamhetsområden, till exempel hemtjänst, korttidsvård, särskilt boende för äldre, dagverksamhet för personer med demenssjukdom, grupp- och servicebostäder, daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, anhörigstöd, personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice, ekonomiskt bistånd, stöd till personer med missbruksproblematik, stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, psykiatri, tolkservice stöd till barn och unga, kontaktfamiljer och familjehem. Vissa delar av verksamheten erbjuds i extern regi; som entreprenader, köpta platser och som kundvalssystem. 3 [16] Fyll i ev. antagen av..här

4 Sedan 2010 tillämpar Gislaveds kommun valfrihetssystem inom serviceinsatser på hemtjänsten beslutade socialnämnden om att införa valfrihetssystem också inom omsorgsinsatserna. Bland annat på grund av vakans på tjänsten som LOV-samordnare så har det praktiska införandet av LOV inom omvårdnadsinsatserna dragit ut på tiden. Bland annat har informationen till utförare på hemsidan och valfrihetswebben dröjt och ett arbete för att rätt information ska finnas tillgänglig pågår. Ansvarsfördelning för att kommunicera ut information om LOV har under året varit otydlig, här finns en klar förbättringspotential framöver. Tio personer har valt att anlita annan utförare än kommunen för servicetjänster inom valfrihetssystemet. Gislaveds kommun har under 2013 haft två externa utförare inom valfrihetssystemet; Extramamman sedan 2013 och CVO sedan Båda företagen utför endast serviceinsatser. Båda företagen verkar inom hela kommunen och båda erbjuder tilläggstjänster. Ersättning till privata utförare vid serviceinsats: 325 kronor per utförd timme. Ersättning till privata utförare vid omvårdnadsinsats: 420 kronor per utförd timme. Ersättning till egenregin 312 kronor per utförd timme avräknat OH-kostnader. Om inte brukaren väljer utförare av beviljade hemtjänstinsatser tillämpas turordning bland aktuella utförare. Med aktuella utförare menas både externa utförare som är godkända inom aktuellt geografiskt område och som inte nått sitt kapacitetstak och kommunens egenregi. Möjlighet kvarstår alltid att välja annan utförare. Personer med funktionsnedsättning har sedan länge kunnat välja utförare för personlig assistans och del av LSS-boendena bedrivs sedan länge som upphandlad entreprenadverksamhet. Inom individ- och familjeomsorgen finns en rad olika ramavtal för att säkra tillgången till bland annat vård och boende. 2. KARTLÄGGNING OCH BESKRIVNING AV PROCESSER OCH RUTINER 2.1 PROCESSKARTLÄGGNING Processkartläggningar har genomförts inom en del områden under året. Centrala processer som har kartlagts är bland annat ansökan om insats enligt LSS och ansökan om insats enligt SoL, samverkansprocess för flytt till särskilt boende och påbörjande av daglig verksamhet, utredning vid anmälan om barn som far illa, förhandsbedömning med mera. Även processen för avvikelsehantering och lex Sarah är kartlagd. Mycket finns dock kvar att göra gällande processkartläggningarna; i samband med att projektet för informationssäkerhet kommer igång på allvar under 2014 kommer samtliga av socialförvaltningens processer att kartläggas. 2.2 RUTINER För att få en enhetlighet i förvaltningens rutiner har en mall för rutiner tagits fram. Mallen ska, förutom att säkerställa att rutinerna ser likvärdiga ut, även säkra en spårbarhet och fastställa ansvar. 4 [16] Fyll i ev. antagen av..här

5 Mallen har blivit väl emottagen av förvaltningens medarbetare och fungerar även som ett stöd i framtagandet av rutiner. Ett förvaltningsövergripande arbete med att samla förvaltningens rutiner har påbörjats under året. Idag ligger de flesta rutinerna i handbok för hälso- och sjukvård eller annan plats på intranätet. Enheternas egna rutiner finns förvarade på respektive enhet. Många av de rutiner som ligger på intranätet finns också utskrivna på områdena på grund av att det upplevs svårt att hitta dem på intranätet. Tanken är att förvaltningen ska ta fram en websida eller applikation för surfplattor och telefoner som ska göra det enkelt att hitta de rutiner, mallar och blanketter som medarbetare och chefer behöver i sitt dagliga arbete. Förhoppningen är att arbetet med websidan ska bli färdigt under SYSTEMATISKT OCH FORTLÖPANDE UTVECKLA OCH SÄKRA KVALITETEN I VERKSAMHETEN 3.1 PLANERA VERKSAMHETEN OCH UPPRÄTTA MÅL Nämnden formulerar varje år ett antal övergripande mål som förvaltningen har att förhålla sig till. De olika programområdena och enheterna ska bryta ner och anpassa målen till sina verksamheter och komplettera med egna mål. Tidigare har arbetet med verksamhetsmål inte varit prioriterat inom förvaltningen, med tiden har dock både förvaltningsledning och enhetschefer främjat användandet av verksamhetsmål för en bättre styrning. Varje år redovisar såväl interna som externa utförare sin måluppfyllelse i en verksamhetsberättelse. 3.2 KARTLÄGGA OCH SÄKERSTÄLLA PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I VERKSAMHETERNA KOMPETENS Verksamheten behöver många olika sorters kompetenser för att leva upp till behov och kvalitetkrav. Det är viktigt att det i personalgruppen finns såväl generalister som specialister. Bland omvårdnadspersonalen har närmare 100 procent en grundutbildning till undersköterska. Delar av personalgruppen har även olika former av spetskompetenser, exempelvis inom vård i livets slut. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor är legitimerad personal. Spetskompetens och specialistutbildning finns till exempel inom områdena rehabilitering, demenssjukdomar, distriktssköterska och sårvård. Vid anställning av handläggare inom individ- och familjeomsorgen (IFO) rekryteras endast personal med högskolekompetens, företrädelsevis med socionomexamen men även med examen inom beteendevetenskap. Detsamma gäller handläggarna på enheten för bistånd och stöd. För personal såsom boendestödjare, behandlare och skötare inom IFO och enheten för psykisk ohälsa gäller i stort att verksamheten går ifrån tidigare krav på undersköterska med specialistkompetens till att rekrytera personal med högskolekompetens. 5 [16] Fyll i ev. antagen av..här

6 Inom de flesta verksamheter finns personal med språkkunskaper utöver svenska och med kunskap om andra kulturer, vilket ytterligare bidrar till kvalitet för den enskilde UTBILDNING Socialförvaltningens medarbetare genomgår fortlöpande kompetensutveckling genom olika typer av påbyggnads- och vidareutbildningar. Varje chef ansvarar för att uppmärksamma de behov av kompetensutveckling som finns i respektive verksamhet både vad gäller hela yrkeskategorier, enskilda arbetsplatser och enstaka individer UTVECKLING Ett ökat antal äldre och ett växande behov av kvalificerad vård och omsorg innebär att de framtida rekryteringsbehoven måste tryggas med välutbildade och kompetenta medarbetare. Förvaltningen står inför utmaningen att rekrytera nya medarbetare men också att behålla, ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare. Ett led i detta är att förvaltningen behöver fortsätta sitt påbörjade arbete med att ta fram en samlad kompetensutvecklingsplan. Kommunövergripande pågår ett projekt kallat attraktiv arbetsgivare vilket syftar till att öka kommunens attraktivitet som möjlig arbetsgivare; inom ramen för projektet deltar kommunen i mässor som riktar sig mot såväl arbetssökande i närområdet som till högskolestuderande på de kringliggande högskolorna. Under 2013 har förvaltningen inte deltagit i någon sådan mässa men inför 2014 finns det anledning att ta ett mer samlat grepp och fundera över hur förvaltningens representation på sådana mässor ska se ut. 3.3 ORGANISERA KVALITETSARBETET En del i årets process med att organisera kvalitetsarbetet har varit att ta fram ledningssystemet. Förvaltningen har även tagit fram årshjul för kvalitetsarbetet för att tydligöra vad, när och av vem olika rapporteringar ska göras, när resultat kommer, vem som ska göra analyser och sammanställningar och så vidare. 3.4 UPPFÖLJNING AV PROCESSER OCH RUTINER Utförarnas insatser samt bakomliggande processer och rutiner granskas och följs upp på två sätt, på individnivå och på övergripande verksamhetsnivå. Interna och externa utförare ska följas upp på samma villkor och likvärdiga krav ska vara ställda på dem. Uppföljning av verksamhet kan ske till exempel genom enkäter, besök i verksamheterna, granskning av dokumentation och sammanställning av statistiska uppgifter som nyckeltal och öppna jämförelser. Uppföljning av egna och externa verksamheter är aktiviter som behöver utvecklas inom förvaltningen. Ett led i detta är att förvaltningen under 2014 ska delta i SKL:s projektnätverk för kvalitetssäkrad välfärd som handlar om just uppföljning av verksamhet INTERN KONTROLL Intern kontroll är ett sätt att säkra kvaliteten, säkerställa att skattemedel används på rätt sätt och undvika att allvarliga fel och oegentligheter begås och förekommer. År 2013 ingick det i den interna kontrollplanen att kontrollera: delegationsbeslut, IT-säkerhet, PUL, bidragshantering och handkassa. 6 [16] Fyll i ev. antagen av..här

7 Resultatet visade att de rutiner som finns i verksamheterna i huvudsak är ändamålsenliga. Gällande IT-säkerhet har en rutin för att logga systemen tagits fram med anledning av att internkontrollen visade på brister i tidigare rutiner. Den totala bedömningen är att internkontrollplanen inte är av sådan art att den kan visa på risk för skador ur ett ekonomiskt perspektiv eller effektivitets- och kapitalförluster. Förvaltningen planerar att prioritera arbetet med internkontrollen under AVVIKELSER, SYNPUNKTER OCH LEX SARAH Avvikelser Oväntade negativa händelser Enligt lagstiftningen ska avvikelser som sker i verksamheten rapporteras. Förvaltningens verksamheter sammanställer och analyserar årligen alla avvikelser för att kunna se mönster och trender som indikerar brister i kvaliteten. Programområdena Vård och omsorg och Funktionsnedsättning och stöd samt enheten för Psykisk ohälsa inom programområdet Individ och familjeomsorg (IFO) använder Magna Cura för avvikelserapportering. Övriga verksamheter inom IFO rapporterar avvikelser på särskild blankett. Förvaltningen arbetar på att skapa en systematik även i IFO:s rapportering och registrering av avvikelser. Under 2013 har den blankett som avvikelser ska rapporteras på justerats så att den även ska passa IFO. Avvikelser utifrån SoL och LSS kan vara brister i bemötande, i utförande, i dokumentation eller en utebliven insats. Avvikelser gällande HSL redovisas i Patientsäkerhetsberättelsen. Avvikelser (ej HSL) registrerade i Magna Cura Bemötande Informationsöverföring Dokumentation Vård och omsorg om äldre Funktionshind er Psykisk ohälsa Omvårdnadshändelse Lex Sarah Rapportering av missförhållanden Rapporteringen enligt lex Sarah är en del av verksamhetens kvalitetsarbete och en möjlighet till verksamhetsutveckling. Sedan lagstiftningen den 1 juli 2011 skärptes och utvidgades till att omfatta samtliga av socialförvaltningens verksamheter har ett arbete påbörjats med implementering av lex Sarah-rapportering även inom individ- och familjeomsorgen. Under 2013 beslutade socialförvaltningens ledningsgrupp om nya processer och rutiner för rapportering av lex Sarah. Under 2014 är det prioriterat att rutinerna implementeras ytterligare och att utredningarnas kvalitet genomgår en generell kvalitetshöjning. Under året har förvaltningen genomfört sex utredningar enligt lex Sarah. En av rapporterna bedömdes av utredningen som så allvarlig att anmälan gjordes till inspektionen för vård och omsorg. 7 [16] Fyll i ev. antagen av..här

8 Rapporter enligt 14 kap 3 Socialtjänstlagen Lex Sarah Ärendet rör: Konsekvens för enskild Område Anmälan till tillsynsmyndighet Annan åtgärd Tillbud Smärta Rehab Nej Omedelbara åtgärder. Enskilda samtal. Stöld Ingen uppgift Hemtjänst Nej Omedelbara åtgärder. Polisanmälan. Avslutad anställning. Stöld Ingen uppgift Särskilt boende Nej Omedelbara åtgärder. Tillbud/ bristande omvårdnad Smärta och oro Särskilt boende Nej Omfattande omedelbara åtgärder. Arbete gällande dokumentationsskyldighet, värdegrund, kontakt med kommunhälsa etc. Stöld Oro Hemtjänst Nej Omedelbara åtgärder. Polisanmälan Bristande omvårdnad/ bemötande Risk för allvarligt missförhållande Särskilt boende Ja Omedelbara åtgärder. Lex Maria-anmälningar redovisas i Patientsäkerhetsberättelsen. Till nämnden inkommande synpunkter och klagomål Under året har 36 synpunkter och klagomål registrerats i systemet (Infosoc), en förändring med noll jämfört Åtta av synpunkterna handlar om övrig handläggning vilket bland annat innefattar bristfällig återkoppling på frågor, lång handläggningstid och bristande kommunikation från handläggare. Sex av synpunkterna rörde bemötande och inflytande vilket främst innebär dåligt bemötande från handläggare på individ- och familjeomsorgen. Synpunkter och klagomål 2013 Händelsetyp Antal Ordning/säkerhet 4 Bemötande/inflytande 6 Utredning/dokumentation 1 Övrig handläggning 8 Utebliven biståndsinsats 4 Övrigt genomförande av vård 3 Administration 1 Personal/bemanning 1 Tillgänglighet 1 Ekonomiadministration 3 Hygien/städning 1 Övrigt 3 8 [16] Fyll i ev. antagen av..här

9 Av de 36 synpunkterna är det nio som fortfarande inte är åtgärdade, åtminstone är de inte markerade som åtgärdade i systemet. Det är allvarligt om det är så att närmare 25 % av de till förvaltningen inkommande synpunkterna inte har blivit åtgärdade eller återkopplade till synpunktslämnaren. Kommunen har i slutet av 2013 infört ett nytt system för synpunkter och klagomålål kallat Tyck till. Det nya systemet ska möjliggöra förenklat statistiskt uttag och jämförelser av synpunkter och klagomålål. Systemet bbörjade användas fullt ut från och med starten av 2014 vilket också medför att Infosoc inte längre kommer användas för synpunktshanteringen. Klagomål till tillsynsmyndighet rörande nämndens verksamhet En privatperson anmälde under året socialnämndens verksamhet till Socialstyrelsen/Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Klagomålet gällde att nämnden varit för passiv i ett missbruksärende. Socialnämnden lämnade in ett yttrande med en rad uppgifter som IVO begärt. Därefter begärde IVO att socialnämnden skulle vidta åtgärder avseende att säkerställa dokumentationsskyldigheten och säkerställa att utredning inleds vid anmälan eller ansökan om behov av åtgärd. Nämnden redovisade sina åtgärder med anledning av detta. IVO bedömde nämndens uppgifter om åtgärder som ofullständiga och begärde en komplettering. Nämnden kompletterade med flödesscheman, rutiner verksamhetsbeskrivning, dokumentation och dokumentationsplan. Med anledning av ärendet har nämnden och den aktuella verksamheten i synnerhet vidtagit åtgärder för att förebygga att liknande händelser upprepas. Åtgärderna består bland annat i: färdigställande av en dokumentationsplan, öppenvården har börjat använda elektroniskt dokumentationssystem, internkontroll av öppnade utredningar, stickprovskontroll av journalföring månadsvis och framtagande av processkarta för utredningar. Under 2012 lämnade en person in ett klagomål på nämndens verksamhet angående handläggning av ett ärende gällande en klagande som inte ansett sig få den hjälp som den enskilde är berättigad till i flytten till en annan kommun. Socialstyrelsen ställde krav på nämnden att vidta åtgärder och i maj 2013 beslutade nämnden således om en handlingsplan för familjefrid, en omarbetad utredningsmall för försörjningsstöd samt en särskild blankett för handläggarna på enheten för ekonomiskt bistånd avseende anmälan enligt 14 kap 1 SoL NATIONELLA UPPFÖLJNINGAR ÖPPNA JÄMFÖRELSER På nationell nivå görs flera undersökningar och uppföljningar för att mäta kvaliteten på de insatser som kommunerna utför och för att fånga brukarnas uppfattning om den vård och omsorg som erbjuds. Resultaten publiceras och kommunerna jämförs med varandra. Inom socialnämndens område finns öppna jämförelser som sammanställs av Sveriges kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Användandet av öppna jämförelser har som mål att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare inom verksamhet enligt SoL HSL och LSS i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Vidare syftar öppna jämförelser till att mäta och jämföra och ger med detta kommunen verktyg och möjligheter att använda de egna resultaten i ett jämförelsearbete både med andra kommuner, lokalt och regionalt, men även med den egna kommunens resultat över tid. För detta kan öppna jämförelser användas som ett verktyg för analys, uppföljning och kvalitetsutveckling. Öppna jämförelser är också ett sätt att ge medborgarna insyn i vad kommunens verksamheter åstadkommer. Öppna jämförelser inom socialtjänsten har funnits sedan [16] Fyll i ev. antagen av..här

10 Socialnämnden håller fortfarande på att finna formerna för arbetet med öppna jämförelser. Rapporteringen av data samordnas av FoUrum (som är regionförbundet i Jönköpings läns avdelning för kommunal utveckling). Under 2013 har socialnämnden arbetat aktivt med utvecklingen av processen rörande öppna jämförelser. Detta arbete fortsätter under 2014 bland annat med en planerad processkartläggning. Under 2013 har djupare förvaltningsövergripande analyser endast gjorts på områdena Ekonomiskt bistånd och Missbruks- och beroendevården. Under 2014 kommer socialförvaltningen prioritera att ta hand om och göra analyser av och åtgärdsplaner för resultaten från öppna jämförelser. Omsorgen om funktionsnedsatta Några analyser av de öppna jämförelserna gällande omsorgen om funktionsnedsatta har inte gjorts. Däremot kan noteras att resultatet avseende verksamhet enligt LSS sett till antalet ja och antalet nej ser positivt ut. Antalet ja är 15 och antalet nej är 14. Öppna jämförelser verksamhet enligt LSS 2013 Ja Nej Vård och omsorg om äldre På regeringens uppdrag undersöker Socialstyrelsen årligen de äldres uppfattning om vården och omsorgen. Den sammantagna bedömningen 2013 visar att de allra flesta är positiva till sin hemtjänst och till sitt särskilda boende. Med anledning av resultaten från 2013 kommer vård och omsorgen för de äldre i Gislaveds kommun att fokusera på möjligheten för de med hemtjänst att själva få styra mer över vilka tider man får hjälp, information om vart man vänder sig med synpunkter på verksamheten och information och förbättringar kring möjligheterna att träffa en sjuksköterska eller läkare vid behov. För äldre i särskilt boende ämnar kommunen särskilt förbättra sig vad gäller informationen till de boende om vilka olika typer av stöd och hjälp som verksamheterna kan erbjuda samt förbättrad information vid tillfälliga förändringar. 10 [16] Fyll i ev. antagen av..här

11 Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Av de uppgifter som kan delas upp i enlighet med nedanstående färgkodning ser resultaten för Gislaveds kommun ut som följer: Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2013 Ja Nej Ej bedömd Det är enkelt att konstatera att kommunens resultat till största delen hamnar under rött och att kommunen således, om uppgifterna är korrekta, behöver förbättra sina processer på området. Förvaltningens egen analys föreslår några åtgärder för att komma till rätta med de negativa resultaten. Att tillsammans med övriga enheter/verksamheter inom socialförvaltningen komma överens om hur de beslutade samarbetsrutinerna ska tolkas och förstås. Arbeta vidare med att följa upp resultaten från insatserna för den enskilde i syfte att utveckla verksamheten. Ställa samman och analysera synpunkter och klagomål från klienter i syfte att utveckla verksamheten. Använda enkäter, intervjuer eller liknande för att få en bild av den enskildes uppfattning av verksamheten och använda resultaten för verksamhetsutveckling. Arbeta med att minska väntetiden för ett första personligt besök efter att en person tagit kontakt med socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd som inte är av akut karaktär. För mer information om analysen se Rapport Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd Missbruks- och beroendevård Av de uppgifter som kan delas upp i enlighet med nedanstående färgkodning ser resultaten för Gislaveds kommun ut som följer: 11 [16] Fyll i ev. antagen av..här

12 Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården 2013 Ja Nej Ej aktuell följdfråga Delvis Ej bedömd Också här hamnar kommunens resultat till största delen under rött resultat I merparten av de nyckeltal där kommunens resultat är negativa och röda är det möjligt att efter kommentarer och avstämning med berörd verksamhet förstå att det ändå finns en väl fungerande verksamhet. I flera fall handlar det om att rutiner finns för arbetet men att dessa inte är formellt beslutade eller finns skriftligt. På så vis blir resultatet ibland skevt utan en djupare analys. Däremot finns det självfallet förbättringsområden och verksamheten bör fundera över resultaten, inte minst i de fall då Gislaved på ett negativt sätt skiljer ut sig från andra kommuner i länet och riket. För mer information om analysen se Rapport Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER KVALITETSNYCKELTAL Socialförvaltningen deltar i kommun- och landstingsdatabasens (Kolada) frivilliga redovisning av nyckeltal för kvalitet i inom socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Kolada innehåller idag över 2000 olika nyckeltal. Med Koladas hjälp kan kommuner och landsting visa sina medborgare och sig själva hur den egna kommunens kvalitet står sig: från år till år i jämförelse med sig själv, andra kommuner och riket. Gislaveds kommun deltog i kvalitetsmätningen för de aktuella områdena i Kolada första gången 2010 vilket möjliggör jämförelser över fyra år. Utvecklingen visar på såväl bibehållen som förbättrad och försämrad kvalitet inom de olika delarna av socialnämndens verksamheter. Nedan en sammanfattning av de olika områdena. För mer detaljerad läsning och kvalitetsnyckeltalen se rapporten Kvalitetsnyckeltal Vård och omsorg om äldre Kvalitetsnyckeltalen för 2013 på området hemtjänst visar att Gislaveds kommun oftast erbjuder en likvärdig eller en bättre service än genomsnittskommunen i riket, detsamma gäller jämfört med genomsnittskommunen i Jönköpings län. I en jämförelse på området särskilt boende visar resultaten att Gislaveds kommun oftast erbjuder en likvärdig eller bättre service än genomsnittskommunen i riket, detsamma gäller jämfört med genomsnittskommunen i Jönköpings län. 12 [16] Fyll i ev. antagen av..här

13 Individ- och familjeomsorg I en jämförelse på området individ- och familjeomsorg visar resultaten att Gislaveds kommun oftast erbjuder en likvärdig service som genomsnittskommunen i riket. Jämfört med kommunerna i Jönköpings län erbjuder Gislaveds kommun en service som ibland är likvärdig med genomsnittet och ibland skiljer sig från genomsnittskommunen i både positiv och negativ riktning. Funktionsnedsättning För området verksamhet för personer med funktionsnedsättning visar resultaten att Gislaveds kommun ofta ligger nära rikets genomsnitt eller uppnår ett något lägre resultat. I jämförelse med kommunerna i Jönköpings län visar resultaten att Gislaved ofta ligger nära länets genomsnitt eller uppnår ett något lägre resultat i verksamheten för personer med funktionsnedsättning TILLSYNER AV VERKSAMHET Under 2013 har tre externa tillsyner av tillsynsmyndighet för verksamheten genomförts i verksamheterna. Oanmäld tillsyn på Furugården 15 juni, ett av kommunens boenden för ensamkommande barn. På det stora hela bedömdes kvaliteten på boendet som god. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fick dock ta del av en kritik från några av de boende gällande utbudet av fritidsaktiviteter. Socialnämnden fick svara IVO på frågor om hur individuella behov av fritidsaktiviteter tillgodoses och om det finns möjlighet för ungdomarna att få ekonomiskt stöd för att genomföra fritidsaktiviteter. Socialnämnden svarade på frågorna och ärendet avslutades sedan. Anmäld tillsyn på Furugården 8 oktober. Tillsynen fokuserade på hantering av klagomål, synpunkter och rapporter om missförhållanden inom verksamheten. Socialnämnden ålades av IVO att vidta åtgärder gällande att säkerställa att sammanställning och analys av klagomål, synpunkter och lex Sarah rapporter gällande verksamheten görs. Anmäld tillsyn vid hemtjänsten Gislaved. Tillsynen var inriktad på rättsäkerhet för den enskilde och hemtjänst. Socialnämnden har ålagts att vidta åtgärder gällande: att säkerställa att den enskilde får möjlighet till inflytande över sin situation. Den enskildes uppfattning om sin situation och sina behov ska inhämtas och dokumenteras i samband med biståndshandläggningen och uppföljningen av genomförandeplanen. Nämnden blev även ålagd att säkerställa att handläggnigen vid gynnande beslut gällande särskilt boende följer gällande lagstiftning och grundläggande förvaltningsprinciper. Detta innebär att nämnden inte kan fortsätta att avsluta en utredning enbart på grund av att den enskilde tackar nej till en erbjuden plats. IVO pekade även på tre utvecklingsområden: personalkontinuiteten är en fråga som nämnden enligt IVO bör prioritera högre, den enskildes rätt till hjälp att tillvarata sin rätt i förvaltningsärenden bör stärkas och uppföljningen av beslutade insatser bör förbättras. Ärendet pågår fortfarande i skrivande stund VERKSAMHETSREVISION Av kommunallagen följer att revisorerna ska granska nämndernas verksamhet för att kunna bedöma om den bedrivs effektivt. Förtroendevalda revisorer och lekmannarevisorer ska biträdas av sakkunniga. Under året har två verksamhetsrevisioner specifikt inriktade på delar av verksamheten genomförts. 13 [16] Fyll i ev. antagen av..här

14 PwC fick i uppdrag av de kommunala revisorerna att särskilt granska boendet för ensamkommande barn Furugården. Revisionsrapporten är genomgående positiv men några negativa synpunkter med åtgärdsförslag lämnades åt nämnden att förhålla sig till. Revisorerna efterfrågar en bättre styrning av verksamheten genom att nämnden upprättar mål specifika för verksamheten vilket skulle förenkla uppföljningen. Revisorerna påpekar vidare att förvaltningsövergripande samverkan med andra nämnder brister gällande ensamkommande barn, nämnden föreslår som åtgärd att det samråd som finns mellan de mjuka nämnderna idag också blir samverkansorgan för frågor rörande ensamkommande barn. Slutligen tar revisorerna upp återkopplingen till socialnämnden avseende verksamhetens kvalitativa aspekter, nämndens svar är att kommunen deltar i ett länsgemensamt arbete som ska ta fram en uppföljningsmodell för arbetet med ensamkommande barn. Detta arbete kommer vara klart under 2014 och nämnden ska då få en första rapport. PwC fick i uppdrag av de kommunala revisorerna att särskilt granska socialnämndens arbete med att säkra att de som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser som stimulerar förmågan att i framtiden skaffa sig en självständig försörjning. Det framgår av rapporten att nämndens arbete ytterligare kan utvecklas för att de som är beroende av ekonomiskt stöd ska få tillgång till de insatser de behöver för att bli självförsörjande. Nämnden har med anledning av kritiken beslutat att vidta följande åtgärder på enheten för försörjningsstöd: färdigställande av manualer för upprättande av arbetsplaner för individuell planering, omarbetande av verksamhetens riktlinjer för att nå en klarhet i hur handläggarna ska arbeta för att klienterna ska nå sin självförsörjning, FIA-intervjuer (förutsättningar inför arbete) prioriteras för att ge en kvalificerad kartläggning och en aktiv arbetsplan, utökat samarbete med arbetsförmedlingen (tre-partssamtal) för samstämmighet i upprättande av arbetsplaner. Åtgärderna för arbetsmarknadsorganisationen är: införa ett arbetsmarknadsbokslut som redovisas för nämnden årligen, framtagande av en tydlig beskrivning av målgruppen för arbetsmarknadsorganisationen, insatser för att kunna erbjuda språkutveckling. Ökad dialog på handläggarnivå mellan de båda enheterna behövs för att ta fram gemensamma rutiner för att skapa samsyn kring det gemensamma uppdraget. 4. MYNDIGHETSUTÖVNING Det individuella behovet ska alltid vara utgångspunkt för de insatser som kommunen erbjuder den enskilde. Vad gäller vård och omsorg om äldre och omsorgen om funktionshindrade prövas behovet av handläggare på enheten för bistånd och stöd utifrån aktuell lagstiftning och med hänsyn tagen till den enskildes livssituation liksom till den enskildes resurser och önskemål. Bedömningen av behov om stöd för individ- och familjeomsorgen (IFO) samt enheten för psykisk ohälsa bedöms av handläggare vid respektive enhets myndighetsfunktion. Standardiserade bedömningsinstrument är ett sätt att minska godtyckligheten i bedömningar och öka transparensen och kvaliteten i åtgärderna. Instrumenten är ett komplement i en utredningssituation och i planering av insatser inom socialt arbete. IFO använder bedömningsinstrumentet BBIC vid utredningar gällande barn. ASI används vid utredningar avseende missbruks- och beroendeproblematik. ADAD är ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlingsplanering och för uppföljning och utvärdering. 14 [16] Fyll i ev. antagen av..här

15 Omsorgen om äldre kommer under 2014 börja arbeta med ÄBIC i sina bedömningar av äldres behov. Standardiserade bedömningsinstrument är en del i den evidensbaserade praktiken och det är sannolikt att sådana instrument kommer att implementeras på fler områden framgent. 4.1 EJ VERKSTÄLLDA BESLUT Kommunen är skyldig att till Inspektionen för vård och omsorg redovisa alla gynnande beslut enligt Beslut som icke verkställts inom tre månader efter gynnande beslut Lagstiftning Insats Antal SoL Avlösning i hemmet 1 LSS Bostad för vuxna 6 SoL Dagverksamhet 1 LSS Kontaktperson 1 LSS Daglig verksamhet 2 SoL och LSS som inte verkställts inom tre månader. Totalt är elva individrapporter avseende icke verkställda beslut inlämnade till Socialstyrelsen/Inspektionen för vård och omsorg. Av dessa är det ett ärende (daglig verksamhet enligt LSS) som genererat två rapporter och ett ärende (bostad för vuxna enligt LSS) som genererat tre rapporter. 5. ÖVRIGT 5.1 INFÖRANDE AV CHEFSBEREDSKAP Under 2013 har nämnden infört chefsberedskap i alla de verksamheter som pågår även utanför kontorstid. Chef i beredskap ska vara tillgänglig som chef för arbetstagarna, med befogenhet att fatta beslut om verksamhetens omfattning och resurser. Chef i beredskap ska tillgodose behovet av arbetsledning och vägledning för medarbetarna även under nätter, kvällar och helger. Chefsberedskap är en viktig kvalitetsfråga inte minst som en trygghet för personalen. Det är även chef i beredskap som är rapportmottagare av lex Sarah rapporter när ordinarie chef inte är i tjänst. Arbetet med införande av chefsberedskap har inneburit att en rad olika rutiner har tagits fram, genom detta har fler rutiner blivit förvaltningsövergripande och det har gett en skjuts vad gäller processorienteringen i organisationen. Chef i beredskap startade upp under de sista månaderna av 2013 så det är ännu svårt att tala om hur beredskapen har fungerat i praktiken. Det ska göras en uppföljning av beredskapen under KVALITETSMÅL UNDER RÄTTSSÄKER HANDLÄGGNING Att få rätt insats innebär bland annat att tillgången på insatser motsvarar brukarnas behov och svarar mot lagstiftningen. Socialstyrelsens modell för att beskriva behov och insatser inom vård och omsorgen om äldre (ÄBIC) ska införas under Modellen utgår från ett behovsorienterat arbetssätt och stödjer ett systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation med nationellt fackspråk (ICF). Målet är att socialtjänstens insatser, såväl bedömning som beslut, ska vara entydiga, 15 [16] Fyll i ev. antagen av..här

16 enhetliga och jämförbara. Arbetssättet kommer att implementeras under Riktlinjerna för biståndsbedömning ska ändras i enlighet med det beslut Inspektionen för vård och omsorg lämnade efter tillsyn av rättsäkerheten i biståndsbedömningen för särskilt boende. 6.2 INTERN KONTROLL Arbetet med den interna kontrollplanen är ett arbete som ska lyftas fram under Den plan som idag finns är inte tillräcklig för att säkra att verksamheten bedrivs effektivt eller på allvar ringa in aktiviteter som kan leda till allvarliga ekonomiska skador eller kapitalförlust. För att ta fram den interna kontrollplanen krävs en bredare och djupare risk- och väsentlighetsanalys baserad på erkända metoder för ändamålet. 6.3 RISKANALYS I ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att förvaltningen ska göra riskanalyser av verksamheten i samband med projekt, nya arbetssätt och metoder, organisationsförändringar, införande av nya system etcetera. Idag är arbetssättet med riskanalyser inte implementerat i verksamheterna och det finns en bristande kunskap kring hur och när riskanalyser ska utföras samt vem som ska ansvara för dem. Målet för 2014 är att skapa en fungerande struktur kring riskanalyser. 6.4 EGENKONTROLL OCH UPPFÖLJNINGAR Det påbörjade arbetet med en centralt samordnad rapportering och analys av öppna jämförelser och kvalitetsnyckeltal ska fortsätta under Under året som gått har det skett en utveckling i positiv riktning men fortfarande kvarstår mycket arbete för att få validitet i svaren och skapa analyser som är till nytta för verksamheterna. 6.5 HANTERING AV AVVIKELSER, LEX SARAH OCH LEX MARIA Hanteringen av avvikelser, både sådana som kommer inifrån verksamheten och från allmänheten i form av synpunkter av klagomål ska prioriteras under Vi vet idag att icke-önskade händelser förekommer i alla verksamheter men det är i stort sett endast från vård och omsorgen om äldre som det inkommer avvikelser i form av avvikelserapporter och rapporter om lex Sarah. Att få in avvikelserapporter även från individ- och familjeomsorgen och funktionshinderverksamheten är ett arbete som ligger framför oss under Det måste vara känt för medarbetare inom hela förvaltningen att och hur rapportering ska ske. 16 [16] Fyll i ev. antagen av..här

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 KVALITETSPLANENS FORTSATTA DISPOSITION... 2 GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Forum Carpe 4 juni 2014 Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

KVALITETSBERAÄTTELSE 2012. Vård- och omsorgsförvaltningen

KVALITETSBERAÄTTELSE 2012. Vård- och omsorgsförvaltningen KVALITETSBERAÄTTELSE 2012 Vård- och omsorgsförvaltningen 1 2 INLEDNING Kvalitet kan beskrivas som värdet av de egenskaper som saker, personer eller aktiviteter kan ha. Kvalitet kan utvärderas, mätas och

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun SOCIALNÄMNDEN SÖDERHAMNS KOMMUN Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU och LVM Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 2013

Läs mer

Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd.

Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Antagen av socialnämnden 2014-06-10, 85 Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Inledning Sociala

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 1 (13) Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden (2014-10-08, 146 ) Gäller för: Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah RIKTLINJER Sid: 1 (15) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare VOF 6 2015-09-07 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Avdelningschef myndighets- och specialistfunktion 5 2014-10-14 Beslutande

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Inom verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (inklusive äldreomsorg), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2013

Kvalitetsberättelse 2013 Kvalitetsberättelse 2013 Omsorgsnämnden Beslutad av omsorgsnämnden, 2014-04-15, 78 Innehåll Kvalitetsberättelsen... 3 Vad är kvalitet i verksamheten?... 3 Syfte... 3 Fokusområden under 2013... 4 Underlag

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ- och familjeomsorg 2014, Stadsområdesförvaltning Väster

Tjänsteskrivelse. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ- och familjeomsorg 2014, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Eva Hansson Socialsekreterare Tjänsteskrivelse Eva.Hansson@malmo.se Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ-

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2014-04-03 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll 1 (6) Plats och tid, Sammanträdesrummet, socialkontoret, kl 09:00 11:20 Beslutande Åsa Johansson (S) Dennis Byberg (M) Övriga Ersättare Eva Pettersson, sekreterare Monica Hammar, socialchef Eva Alama,

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Kvalitetsberättelse för verksamheten personlig assistans samt särskilt boende vuxna 1 januari 31 december 2013

Kvalitetsberättelse för verksamheten personlig assistans samt särskilt boende vuxna 1 januari 31 december 2013 Kvalitetsberättelse för verksamheten personlig assistans samt särskilt boende vuxna 1 januari 31 december 2013 Dokumentnamn Kvalitetsberättelse för verksamheten personlig assistans samt särskilt boende

Läs mer

Uppsala. Kvalitetsredovisning tertial 1,2014. Nämnden för hälsa och omsorg. Förslag till beslut. Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta

Uppsala. Kvalitetsredovisning tertial 1,2014. Nämnden för hälsa och omsorg. Förslag till beslut. Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta Uppsala * KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Ahrgren Maria Datum 2014-08-20 Diarienummer NHO-2014-0152.01 Nämnden för hälsa och omsorg Kvalitetsredovisning tertial 1,2014 Förslag till

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg Revisionsrapport Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg Motala kommun Kerstin Karlstedt December 2012 Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfrågor... 3 2.2. Metod... 3 4.1. Servicegaranti... 7 4.2.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialförvaltningen 2012-08-10 1 Innehållsförteckning Varför ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete?...3 Ledningssystemets uppbyggnad enligt

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING INOM

KVALITETSUTVECKLING INOM KVALITETSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN OCH INFÖRANDET AV SAS SOCIALT ANSVARIG SAMORDNARE REGIONFÖRBUNDET I ÖREBRO DEN 17 OKTOBER 2013 1 Magisteruppsats i Socialt arbete, 2013 Författare: Anneli Harnegård

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Avdelningen för analys och utveckling

Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se Handläggningen hos IVO Anmälningar verksamhetsområde VERKSAMHETSOMRÅDE

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Rutiner vid synpunkter och klagomål

Rutiner vid synpunkter och klagomål Sida 1(5) Rutin vid synpunkter, klagomål Version 2011-03-24 Socialförvaltningen Rutiner vid synpunkter och klagomål Sida 2(5) Synpunkt och klagomålshantering Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:11

Läs mer

Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS 3

Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS 3 LEX SARAH Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS. Innehållsförteckning Riktlinje och rutiner för

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer