Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete"

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum Vår referens Maria Hultin Controller Tjänsteskrivelse Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete SOFS Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder tog i augusti 2013 beslut om att ge stadsområdesförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för stadsområde Söder. Stadsområdesförvaltningen har tagit fram ett förslag till styr- och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna styr- och ledningssystemet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott Stadsområdesnämnd Söder Ärendet Lagstiftningen inom vård- och omsorgsverksamheten och individ- och familjeomsorgen ställer krav på ett systematiskt arbete med planering, uppföljning och ständiga förbättringar. I underlaget till beslutet om omorganisationen av Malmö stads stadsdelar och upprättandet av nya nämnder 2013 (Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m.) står: Varje nämnd har ansvar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för deras verksamhet.. Stadsområdesnämnden gav i augusti 2013 förvaltningen i uppdrag att ta fram ett nytt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för stadsområde Söder. Styr- och ledningssystemet är framtaget av en arbetsgrupp med deltagare från samtliga verksamheter. Systemet gäller hela förvaltningen. I styr- och ledningssystemet regleras ansvarsfördelningen av uppgifterna inom det systematiska kvalitetsarbetet. Varje avdelningschef tar sedan ställning till hur systemet ska brytas ned inom deras verksamhet och vilket kvalitetsarbete som krävs varje år. SIGNERAD

2 Ansvariga Carina Tempel, stadsområdesdirektör 2 (2)

3 Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder Typ av dokument Beslutat av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Stadsområdesnämnd Söder Fastställelse Ansvarig Revideras Följs upp Förvaltningsdirektör Vid behov Vartannat år Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete Stadsområde Söder i Malmö stad

4 Innehåll 1 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STYRNING OCH LEDNING Styrning Målstyrning i Malmö stad Budget- och uppföljningsprocess Intern kontroll Ledning Kvalitet SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ETT GEMENSAMT ARBETSSÄTT Processkartläggning och processförbättring Kärnprocesser och stödprocesser Processledarskap Förbättringar Delaktighet hos brukare, medborgare och medarbetare Samverkan Hantering av avvikelser och synpunkter Risk- och händelseanalyser Mäta och analysera resultatet Olika typer av mått Mått för att mäta ändamålsenlighet och resurseffektivitet Jämförelser med andra och över tid Tillsyner och granskningar PLANERING OCH UPPFÖLJNING AV DET ÅRLIGA KVALITETSARBETET UPPFÖLJNING OCH REVIDERING AV SYSTEMET (20)

5 Inledning Stadsdelsområdesförvaltning Söder är en politiskt styrd organisation. Det innebär att det är förvaltningens uppgift att se till att den politiska viljan på lokal och nationell nivå resulterar i en verksamhet som skapar service av god kvalitet för brukare, patienter, medborgare och uppdragsgivare, oavsett kön, tillhörighet och bakgrund. En god styrning och ledning av förvaltningen säkerställer att verksamheten kan hämta sin legitimitet i politiska beslut och att den utförs på ett systematiskt sätt. Ett genomtänkt och välkänt styr- och ledningssystem gör verksamheten mer genomskinlig och spårbar. Det går att ta reda på varför en process fungerar som den gör eller varför ett beslut har tagits. Det är möjligt för medarbetarna att förstå hur deras arbete hänger ihop med de politiska målen. Detta hjälper till att skapa förtroende för kommunen och ger trygghet för dem som arbetar i verksamheten. Vad är ett ledningssystem för kvalitet? Ett kvalitetsledningssystem (kvalitetssystem, kvalitetssäkringssystem, kvalitetsstyrningssystem) är ett system av metoder och regler för hur organisationen ska bedriva arbetet för att säkra kvaliteten för sina kunder. Formella kvalitetssystem infördes hos många företag inom tillverkande industri under och 1990-talet eftersom stora kunder (främst bilindustrin) krävde detta av sina underleverantörer. Det finns flera internationella standarder som kan hjälpa en organisation att bygga upp ett ledningssystem, till exempel ISO 9000-serien för kvalitetsledning. Socialstyrelsen har antagit föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Dessa trädde i kraft den 1 januari Föreskrifterna är gemensamma för hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamheter enligt LSS. Enligt Socialstyrelsen ska ledningssystemet användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet samt planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Stadsområdesnämnd Söder anger i detta styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete hur stadsområdesförvaltningen ska arbeta för att säkra kvaliteten i sin verksamhet. Systemet har fyra delar. För varje del anges vem som har ansvar för vilken del av arbetet. I den första delen läggs grundförutsättningarna för kvalitetsarbetet utifrån begreppen styrning, ledning och kvalitet. I den andra delen beskrivs det gemensamma arbetssättet och de viktigaste verktygen i arbetet. I den tredje delen beskrivs hur det årliga kvalitetsarbetet planeras och följs upp och i den fjärde delen beskrivs slutligen hur systemet ska följas upp och revideras. 3 (20)

6 1 Grundförutsättningar för styrning och ledning Malmö stad har i styr- och ledningssystemet för kommunen antagit en styrfilosofi i tre delar: Styrfilosofi Vi finns till för Malmöborna. Allt vi gör i kommunen ska utgå från de folkvaldas politiska ambition. Kommunens arbete ska följas upp och analyseras så att det kan ligga till grund för nya beslut, lärande och utveckling. Ledningsfilosofi Ledare tillsammans med medarbetare vet bäst på vilket sätt vi kan nå våra mål. Därför ska alla medarbetare vara delaktiga i att planera, följa upp och utveckla verksamheten så att den uppnår de mål som är satta. Kvalitetsfilosofi Vi ska göra rätt sak, på rätt sätt, i rätt tid. Behoven hos dem vi är till för avgör hur vi utformar och genomför vår verksamhet. 1.1 STYRNING Styrning är de signaler som kommunens uppdragsgivare på överstatlig, statlig och kommunal nivå ger till förvaltningen om vad förvaltningens verksamhet ska omfatta och vilken inriktning den ska ha. På överstatlig och statlig nivå ges signalerna oftast med hjälp av lagstiftning. Exempel på sådan styrning som berör stora delar av verksamheten i stadsområdesförvaltningarna är exempelvis Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. På kommunal nivå styr kommunfullmäktige genom att besluta om budget, planer, policyer och andra dokument som anger inriktningen, kvaliteten och omfånget för verksamheten. Styrningen sker genom: 1) signaler som styr hur organisationen ska agera för att nå ett visst resultat eller vissa effekter, som den årliga budget- och uppföljningsprocessen, planer och program eller direkta uppdrag. 2) signaler som talar om hur organisationen ska handla i en given situation, som policyer och riktlinjer. Malmö stad har antagit riktlinjer för hur kommuncentrala styrdokument ska utformas i Malmö stad: Kommuncentrala styrdokument: Handbok för utformning. Dessa riktlinjer kompletteras och konkretiseras i Riktlinjer för utformning av lokala styrdokument i stadsområdesförvaltning Söder. På Komin kan du ta del av en sammanställning av alla kommuncentrala och alla förvaltningsgemensamma styrdokument. 4 (20)

7 1.1.1 Målstyrning i Malmö stad Malmö stad använder sig av en målkedja som består av kommunfullmäktigemål, nämndsmål och åtaganden. För varje moment i målkedjan konkretiseras vad som ska utföras. Kommunfullmäktige antar övergripande mål som omfattar hela kommunens verksamhet och som syftar till samhällsutveckling. Nämnden svarar sedan på kommunfullmäktiges mål genom att sätta egna nämndsmål som beskriver vilket resultat som förvaltningen ska uppnå under året för att bidra till uppfyllelsen av kommunfullmäktigemålen. Målkedjan i Malmö stad Nämndsmålen anger hur nämnden ska bidra till de kommungemensamma målen. Det innebär att nämndsmålen måste gälla ett område som ligger inom stadsområdets ansvarsområde, vilket regleras av nämndens reglemente. Nämndsmålen måste vara uppnåbara och möjliga att följa upp. I första hand ska de också gå att mäta. De ska berätta för förvaltningen vad som förväntas uppnås vilket resultat men inte hur. Rollfördelningen i en målstyrd organisation innebär att de folkvalda anger de politiska ambitionerna, medan det är medarbetarna som har kunskap om hur verksamheten ska planeras och utföras för att målen ska kunna uppnås. Med utgångspunkt i nämndsmålen sätter förvaltningen sedan åtaganden som beskriver hur förvaltningen ska arbeta. Åtagandena är mer konkreta än nämndsmålen och kan brytas ned i aktiviteter som utförs av medarbetarna. Målen och åtagandena som sätts bör alltid vara kopplade till de resurser som tillförs verksamheten. Det är resurserna som sätter ramarna för vad som kan åstadkommas. För varje steg i målkedjan kopplas resurserna mot målen. Exempelvis berättar nämnden för kommunfullmäktige vad de kan åstadkomma inom de ekonomiska ramarna genom att de beslutar om nämndsmål. 5 (20)

8 Du kan läsa mer om Malmö stads målstyrning i dokumentet Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. (Dnr 217/2013) Budget- och uppföljningsprocess Budget- och uppföljningsprocess är det samlade namnet för alla aktiviteter där kommunfullmäktige och dess nämnder och förvaltningar sätter mål och resurser för det kommande året och sedan följer upp det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet. Årscykel nämndernas budget- och uppföljningsprocess I processen att arbeta fram kommunens budget är dialog viktigt. Nämnderna beslutar inför varje budgetår om budgetskrivelser. Budgetskrivelserna utgör en del av dialogen mellan nämnder och kommunstyrelse i arbetet att ta fram förslag till budget till kommunfullmäktige. I budgetskrivelserna anger nämnderna vilka resultat kommunfullmäktige kan förvänta sig från nämnden i förhållande till kommunfullmäktigemålen och de ekonomiska förutsättningar som föreslås. Först efter att kommunstyrelsen tagit del av budgetskrivelserna har de en god bild av hur kommunens budget bör slutgiltigt utformas. Kommunfullmäktiges budget utgör det övergripande dokumentet för att styra Malmö stads nämnder. Budgeten innehåller både ekonomi, kommunfullmäktigemål och riktlinjer. När kommunfullmäktiges budget är beslutad tar stadsområdesförvaltningen fram ett förslag till internbudget som beslutas av stadsområdesnämnden. Dokumentet kallas Internbudget och innehåller nämndens mål tillsammans med 6 (20)

9 fördelningen av nämndens resurser på de olika verksamhetsområdena och avdelningarna. Utifrån internbudgeten planerar varje avdelning vilka åtaganden som ska göras och vilka aktiviteter som ska utföras. Denna planering samlas i en verksamhetsplan. Vid behov finns även planer på enhets- och sektionsnivå. Illustration över målnivåer och styrdokument i budget- och uppföljningsprocessen Kommunens budget följs varje år upp genom ett årsbokslut. Där noteras hur väl kommunen uppnått målen och hur det ekonomiska resultatet fallit ut. Motsvarigheten på nämndsnivå kallas årsanalys. I årsanalysen följs kommunfullmäktigemålen upp utifrån hur väl förvaltningen lyckas i arbetet med att nå nämndsmålen. Under året görs ett antal delårsrapporter, där arbetet följs upp på delårsbasis. Du kan läsa mer om Malmö stads budget- och uppföljningsprocess på ekonomisidorna på Komin och i dokumentet Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. (Dnr 217/2013). 7 (20)

10 1.1.3 Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha säkerställa att verksamheten har en bra kvalitet. Ledningen ska ha ett grepp om både ekonomi och verksamhet, arbetet ska vara effektivt och det ska vara ordning och reda. Den interna kontrollen ska säkerställa att verksamheten kan arbeta för att uppnå de politiskt satta målen. Om en verksamhet har en bra intern kontroll leder det till att det finns ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner att följa, en rättvisande redovisning, bra information om verksamheten och skydd mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar. Lagar, policyer, rutiner och andra styrdokument följs och allvarliga fel upptäcks och åtgärdas. Det årliga intern kontrollarbetet utgörs av återkommande aktiviteter där den interna kontrollen planeras, genomförs, följs upp och analyseras: riskanalys riskhantering framtagande av kontrollaktiviteter sammanställning av intern kontrollplan genomförande och rapportering av kontroller förbättringsarbete och åtgärder eventuell revidering av systemet för intern kontroll. Stadsområdesnämnd Söder har antagit System, regler och riktlinjer för intern kontroll i stadsområde Söder. Där kan du läsa mer om hur arbetet med intern kontroll ska gå till i stadsområdesförvaltningen och vem som har ansvar för vad. 1.2 LEDNING Organisationskulturen är en viktig del av ett styr- och ledningssystem och avgörande för kvalitetsarbetet. Malmö stad har en gemensam värdegrund: Jag möter varje människa med förståelse och respekt. Jag har stort engagemang och mod att påverka. Jag använder min kreativitet för att skapa förbättringar. Värdegrunden ska genomsyra hur medarbetarna arbetar och hur de förhåller sig till sina kollegor och till Malmöborna. Tydliga roller och ansvar för chefer och medarbetare är en förutsättning för god verksamhetsutveckling. I Malmö stad finns en personalpolicy som lägger fast 8 (20)

11 vad du som medarbetare kan förvänta dig av arbetsgivaren och vad du själv är ansvarig för. Där finns även skyldigheter för dig som chef nedskrivna. För att ha en god intern kontroll är det avgörande att kontrollmiljön förståelsen och acceptansen av intern kontroll är den rätta. Förståelsen och acceptansen för intern kontroll kräver ett ledarskap som visar vad som är god förvaltningskultur och vad som inte är det, en bra organisationsstruktur, tydlighet i ansvar och befogenheter, tydliga kompetenskrav och personalpolicy och andra regelverk som klargör vad som gäller. På Komin finns mer information om Malmö stads värdegrund, om personalpolicyn och om övriga riktlinjer. I stadsområdesnämndens delegationsordning kan du läsa till vilka funktioner nämnden har delegerat att fatta vilka beslut. Delegationsordningen finns på Komin. Där finns också bland annat attestordning och arbetsordning för beslut på HR-området. 1.3 KVALITET Malmö stads kvalitetsfilosofi fungerar som kvalitetspolicy i detta arbete. I denna slås det fast: Vi ska göra rätt sak, på rätt sätt, i rätt tid. Behoven hos dem vi är till för avgör hur vi utformar och genomför vår verksamhet. All kvalitet skapas ytterst i mötet mellan medarbetare och medborgare. Grundidén måste därför vara att verksamheten är kvaliteten. Det är i det dagliga arbetet som verksamheten på olika sätt gör skillnad för Malmöborna. Det är därför viktigt att det finns handlingsutrymme inom ramen för styrsystemet. Allt som görs i stadområdesförvaltning Söder ska utgå från de kvinnor och män som verksamheten är till för: brukare, klienter, patienter, medborgare och uppdragsgivare. Det är det som är syftet med stadsområdesförvaltningens arbete. Stadsområdesförvaltningen ska ta fram lösningar som är anpassade efter individen, med hänsyn till att alla har rätt till ett rättssäkert, rättvist, effektivt och jämlikt bemötande. Kvalitet handlar om att hitta en balans mellan de behov och förväntningar som brukarna har på verksamheten och den upplevelse de sedan har av hur det fungerar. Stadsdelsförvaltningen måste därför också vara bra på att kommunicera vad de män och kvinnor som vi är till för kan förvänta sig av våra tjänster och varför. 9 (20)

12 Kvalitet kan uppfattas olika beroende på vem som tar del av servicen. Det är viktigt att personer av olika kön, tillhörighet och bakgrund får komma till tals när vi undersöker brukarnas syn på kvaliteten på förvaltningens verksamhet. Att alla ska ha rätt till en likvärdig service innebär inte att alla lösningar ska se precis likadana ut. Kvalitet kan också vara av olika natur. Vi kan prata om kvaliteten på det resultat som uppnås i förhållande till förväntningarna. Men vi kan också prata om kvaliteten på en viss process; om den fyller sin funktion och om den utförs på rätt sätt. Dessutom kan kvaliteten på en tjänst upplevas olika beroende på vems åsikt som tillfrågas, om det är det brukarnas, uppdragsgivarnas eller medarbetarnas. DEL 1: Ansvarsfördelning Förvaltningschefen har ansvar för att Malmö stads styr- och ledningssystem används i hela förvaltningen. Förvaltningschefen har ansvar för att det finns en behovsinventering av styrdokument på förvaltningsnivå och för framtagande, upphävande och á jourhållning av dessa styrdokument. Förvaltningschefen har ansvar för att det finns dokumentation och anvisningar för förvaltningens budget- och uppföljningsprocess, inklusive mål och åtaganden, och för intern kontroll-processen. Varje chef har ansvar för att deras medarbetare har kunskap om hur Malmö stad styrs och vilka mål som finns för verksamheten. Varje chef har ansvar för att delta i arbetet med att ta fram mål, åtaganden och aktiviteter för verksamheten, allt beroende på den nivå man arbetar på. HR-chefen har ansvar för att analys av bemanning och kompetensförsörjning av verksamheten integreras i budget- och uppföljningsprocessen. Varje chef har ansvar för att kvalitetssäkra sina medarbetares kompetens för att klara uppdraget. Varje medarbetare har ansvar för känna till Malmö stads värdegrund och att följa den. 10 (20)

13 2 Systematiskt kvalitetsarbete ett gemensamt arbetssätt Systematiskt kvalitetsarbete utgör i stadsområdesförvaltning Söder ett samlingsbegrepp för de processer som används för att styra, leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten med syfte att tillgodose behoven och infria förväntningarna hos dem vi är till för. Dessa olika processer kan ingå i flera andra sammanhang, som exempelvis budget- och uppföljningsprocessen eller den interna kontrollen, men är ändå del av ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta innebär att kvalitetsledningssystemet alltid är i förändring i förhållande till de krav som uppdragsgivarna och brukarna ställer på organisationen och i förhållande till de förbättringar som identifieras i arbetet. Samma grundläggande arbetssätt 1 gäller allt det arbete som utförs: planera genomföra följa upp, analysera och föreslå åtgärder. Det grundläggande arbetssättet att planera, genomföra, följa upp, analysera och föreslå åtgärder är varken nytt eller revolutionerande. Ändå måste organisationen hela tiden vara vaksam på att alla delar finns med. Annars finns en risk att stor kraft exempelvis läggs på planering och genomförande men utan att resultatet tas till vara och används för att ta bra framtida beslut. Förvaltningen använder olika verktyg för att säkerställa att alla arbetar utifrån det gemensamma arbetssättet och för att driva på det systematiska kvalitetsarbetet. De viktigaste är processkartläggning och processförbättring; delaktighet hos medborgare, brukare och medarbetare; samverkan; hantering av avvikelser och synpunkter; riskanalyser och att mäta och analysera resultatet. 2.1 PROCESSKARTLÄGGNING OCH PROCESSFÖRBÄTTRING En arbetsprocess är en schematisk bild över arbetets gång ett flödesschema. Det är en sammanhängande kedja av aktiviteter från start till mål. För att arbetsprocessen ska vara sammanhängande krävs att det finns något som startar och driver den. En arbetsprocess ska därför alltid ha en väl definierad början och ett väl definierat slut. Processen är något som upprepas gång på gång. 1 Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. (Dnr 217/2013). 11 (20)

14 Genom aktiviteterna flödar något, till exempel en brukare eller en klient, som genom aktiviteterna tillförs värde. Alla förvaltningens viktigaste processer ska kartläggas och de rutiner, checklistor och andra standardiserande dokument som krävs för att processen ska fungera ska upprättas eller revideras Kärnprocesser och stödprocesser I varje verksamhet som stadsområdesförvaltning Söder är ansvarig för finns ett fåtal övergripande processer som tillsammans uppfyller organisationens verksamhetsidé kärnprocesser. Exempel på en sådan process kan vara processen för barn- och ungdomsvård. Stödprocesser är processer som inte är direkt inblandade i att uppfylla verksamhetsidén, som saknar egenvärde, men som förser kärnprocesserna med nödvändigt stöd. Exempel på stödprocesser kan vara HR-processer och ekonomi-processer Processledarskap Alla processer ska förses med en processledare. Det behöver inte vara samma person som tar fram processen som sedan blir processledare. Det behöver inte heller vara någon av utförarna. Processledarens uppgift är att vara ett stöd till utövarna, att följa upp att processen följs och att se till att processen förbättras. Processledaren ska: Ansvara för att processen är definierad, känd, dokumenterad och säkrad. Värdera om processen är lämplig och om den används på ett bra sätt. Initiera och leda arbetet med att förbättra processen. Utbilda och stödja utövarna Förbättringar Några syften med att kartlägga processer är att hitta förbättringsområden, säkra kvaliteten och att lägga om och förenkla arbetssätt och rutiner. De finns många olika verktyg för att förbättra processer, exempelvis Lean. Olika avdelningar kan arbeta på olika sätt med förbättringarna, så länge det är i enlighet med förvaltningens system för styrning och ledning. Stadsområdesnämnd Söder har tagit fram en handbok för processförbättring som finns på Komin. Där finns också mallar som du kan använda. 12 (20)

15 2.2 DELAKTIGHET HOS BRUKARE, MEDBORGARE OCH MEDARBETARE I Malmö stads kvalitetsfilosofi slås fast att behoven hos de kvinnor och män som vi är till för ska avgöra hur vi utformar och genomför vår verksamhet. Det innebär att förvaltningen alltid ska ha brukarfokus när processer ska förbättras. Vad innebär kvalitet för dem som vi är till för? Vilka processer är viktigast ur deras perspektiv? Det finns många olika metoder för att undersöka vad god kvalitet innebär för dem som vi är till för, exempelvis brukarundersökningar, kvalitetskartor, medborgardialog och intervjuer. Malmö stads medarbetarfilosofi slår också fast att medarbetarna ska vara delaktiga i att planera och utveckla verksamheten. Därför är det viktigt att varje avdelning har en uttalad plan för hur medarbetarna ska involveras i planeringen av åtaganden och aktiviteter för året. De kvinnor och män som arbetar inom en viss process ska vara delaktiga när processen kartläggs och förbättras, exempelvis genom att processledaren undersöker hur väl de tycker att processen fungerar. Enligt lagstiftningen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården är personalen skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Det kan handla om allt från att ta ansvar för analys av avvikelser till att delta i förbättringar av processer och rutiner. 2.3 SAMVERKAN Processen och rutinerna ska säkerställa att samverkan med andra verksamheter, till exempel samverkan mellan stadsområdesförvaltningen och Region Skåne, möjliggörs. Syftet med samverkan är att säkerställa att administrativa gränser inte innebär hinder för de kvinnor och män som är berörda av servicen. 2.4 HANTERING AV AVVIKELSER OCH SYNPUNKTER Ett sätt att få kunskap om hur väl verksamheten fungerar är att arbeta strukturerat med att hantera avvikelser och synpunkter. Avvikelser är ett samlingsbegrepp för negativa händelser och tillbud. Avvikelser är händelser som innebär att något avvikit från hur det ska eller borde vara. Avvikelser kan delas in i händelser som ledde till att en brukare, klient eller patient skadats (negativ händelse) och händelser som kunde ha lett till att en brukare, klient eller patient skadats (tillbud). Avvikelser kan också vara en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra skada på en närstående, medarbetare, utrustning eller organisation. Synpunkter är ett samlingsbegrepp för alla synpunkter, klagomål, invändningar 13 (20)

16 och förslag till förändringar och förbättringar som framförs från de kvinnor och män, pojkar och flickor som vi är till för: brukare, klienter, anhöriga, kommuninvånare, allmänheten, samarbetspartners, medarbetare, uppdragstagare med flera. Förutom att de synpunkter och klagomål som kommer in behöver behandlas ska de också sammanställas, så att de kan vara en del av uppföljningen. Både avvikelser och synpunkter ska hanteras både individuellt och aggregerat som ett underlag till förbättring av verksamheten. På malmo.se kan du hitta Riktlinje för rapportering och hantering av avvikelser som medfört eller riskerat att medföra en vårdskada eller allvarlig vårdskada och på Komin finns rutiner för Lex Sarah och Lex Maria. 2.5 RISK- OCH HÄNDELSEANALYSER En viktig del av att ha en fungerande intern kontroll och ett systematiskt kvalitetsarbete är att göra risk- och händelseanalyser. Händelseanalys ska ske vid en specifik avvikelse. De bakomliggande orsakerna till att händelsen skedde ska identifieras och åtgärder föreslås som kan eliminera eller minimera risken att den sker igen. När en avvikelse identifierats är det av stor vikt att ta reda på de bakomliggande orsakerna till varför händelsen inträffade. En bakomliggande orsak återfinns oftast på systemnivå. Det är dessa orsaker som är intressanta att analysera och inte de enskilda medarbetarnas handlingar. Om en bakomliggande orsak åtgärdas kan risken för upprepning av samma händelse minimeras eller elimineras. Ett exempel på en åtgärd kan vara att utbilda medarbetarna eller att justera eller upprätta en rutin. Riskanalys är en systematisk metod där risker i befintliga eller planerade processer identifieras och värderas. Riskanalys handlar om att kartlägga och prioritera de risker som finns i förhållande till organisationens mål och sedan avgöra hur de ska hanteras. Förvaltningen hanterar dagligen risker av olika slag, allt ifrån risker att göra felaktiga utbetalningar eller risken att inte utföra en handling i enlighet med rutinen eller målen för verksamheten. Förvaltningens avdelningar går löpande igenom riskerna och avvikelserna för verksamheten utifrån verksamhetens processer och verksamhetens mål. Avvikelserna hanteras både enskilt och aggregeras för att användas som underlag till planering och intern kontroll. Riskanalyserna dokumenteras och tas upp till nämnden för kännedom en gång om året i samband med intern 14 (20)

17 kontroll-planen. Vissa risker behöver hanteras genom att kontroller utförs. Dessa risker inkluderas i förvaltningens intern kontroll-plan. På Komin kan du läsa mer om hur stadsområdesförvaltningen arbetar med riskanalyser och intern kontroll. 2.6 MÄTA OCH ANALYSERA RESULTATET Att planera och sätta mål för arbetet är av vikt, men lika viktigt är att följa upp om målen nåtts och att analysera resultatet. Ofta mäter förvaltningen på många olika sätt och rapporterar in måtten flera till olika instanser men det är inte säkert att vi hinner och orkar med att ta ett helhetsgrepp där vi analyserar hur det har gått. Ibland handlar det om att minska på antalet mätetal genom att fråga sig: Varför mäter vi? För vem mäter vi? Vad vill vi att mätningarna ska leda till? Olika typer av mått Ett sätt att göra det enklare att strukturera upp arbetet med att mäta och analysera verksamheten är att skilja på olika typer av mått. Resultatindikatorer kan vi kalla de mått som används för att bedöma framgång i förhållande till uppställda mål. En indikator används när resultatet inte kan mätas på ett entydigt sätt och indikatorn mäter alltid bara en avgränsad del av ett mål. Indikatorn är inte en absolut sanning utan ska ses som en fingervisning gällande om målet är uppnått eller att man är på rätt väg mot målet. En indikator pekar på att något har hänt men ger inte svar på varför det hände. Exempel på resultatindikatorer är de mått som är kopplade till nämndsmålen eller kommunfullmäktigemålen. När måluppfyllelsen ska bedömas behövs förutom indikatorerna också en analys av det arbete som utförts och av hur dessa två samspelar, för att få ett bra analysunderlag för nämnden eller kommunfullmäktige att ta ställning till. Nyckeltal kan ses som en instrumentpanel där syftet är att spegla förändringar i en verksamhet över tid. Nyckeltal tar temperaturen på olika aspekter i verksamheten och används ofta som larmsignaler i en verksamhet för när åtgärder behöver vidtas. Exempel på nyckeltal kan vara mått som personalomsättning, handläggningstider och snittkostnader för en insats. Nyckeltal kan ibland användas som målindikatorer om de mäter lämpliga aspekter av ett mål. Ett nyckeltal som kanske redan följs kan till exempel vara nöjd-kund-index (NKI). Om nämnden då sätter ett mål att förbättra brukarnas nöjdhet kan man välja att använda detta nyckeltal som en målindikator. 15 (20)

18 Förutom resultatindikatorer kopplade till målen och nyckeltal för att ta temperaturen på olika aspekter av verksamheten kan mätetal användas som ett ledningsverktyg på lägre nivåer i förvaltningen. Dessa mätetal kan exempelvis vara kopplade till ett Lean-arbete eller till något annat verktyg för verksamhetsförbättring. De ska kännas relevanta och begripliga för medarbetarna. Mätetalen ska gärna mätas med korta intervaller så att det går att använda dem för att visa på snabba framgångar och så att de kan leda till snabba korrigeringar i verksamheten. Ett viktigt syfte med att mäta och analysera verksamhetens resultat är att kunna fira framgångar. Ofta läggs mycket tid på att planera, lite tid på att följa upp och nästan ingen tid på att tillsammans med medarbetarna lära sig av goda resultat och fira dem Mått för att mäta ändamålsenlighet och resurseffektivitet Ett annat sätt att se på mått är att se till att det finns mått som täcker upp olika aspekter av god kvalitet och resurseffektivitet, dvs. att vi gör rätt saker på rätt sätt. Här kan vi dela upp måtten i mått för att mäta ändamålsenlighet och mått för att mäta resurseffektivitet. Ofta är det bra om man har mått som speglar flera av dessa dimensioner. Ändamålsenlighet: Förmågan att producera rätt resultat Uppmätt kvalitet Upplevd kvalitet Tillgänglighet (i tid) Resurseffektivitet: Förmågan att producera rätt resultat resurseffektivt Tids- och kapacitetsutnyttjande Produktivitet Ledtid Jämförelser med andra och över tid Ett sätt att utföra egenkontroll av verksamheten är att jämföra verksamhetens resultat med andras, exempelvis genom att titta på nationella kvalitetsregister, öppna jämförelser eller genom att jämföra den egna verksamheten med andra inom kommunen. Malmö stads uppdelning i fem stadsområdesförvaltningar ger också utmärkta tillfällen till att jämföra resultat och analysera skillnader. När målindikatorer och andra mätetal tas fram är det också bra att försöka säkra att jämförelser över tid blir möjliga och rätt utförda, exempelvis genom att noga notera källa och framtagningssätt av statistiken. Det är också viktigt att 16 (20)

19 den statistik som tas fram eller hämtas skapas på ett sätt som gör det möjligt att dela upp resultatet utifrån kön och andra tillhörigheter Tillsyner och granskningar Även tillsyner och granskningar är utmärkta sätt att hitta förbättringsområden. Vid tillsyner och granskningar är det, precis som vid andra analyser, viktigt att fokusera på brister och förbättringar av systemen, snarare än på enskilda personers handlingar. 17 (20)

20 DEL 2: Ansvarsfördelning Varje avdelningschef har ansvar för att det finns framtagna beskrivningar över avdelningens viktigaste processer samt rutiner, checklistor och andra standardiserande dokument, i den mån inte ledningsuppgifterna enligt lag eller annan författning åligger medicinskt ansvarig sjuksköterska. Varje avdelningschef ska utse processledare för processerna om inte detta redan finns i centralt i Malmö stad. Processledaren är ansvarig för att följa upp, analysera och förbättra processerna. Varje avdelningschef har ansvar för att följa upp huruvida processerna efterlevs och för att vid behov utbilda eller på annat sätt se till att det finns förutsättningar för medarbetarna att följa processerna, i den mån inte ledningsuppgifterna enligt lag eller annan författning åligger medicinskt ansvarig sjuksköterska. Varje avdelningschef har ansvar för att det finns verktyg för att undersöka vad de kvinnor och män som berörs av avdelningens verksamhet anser är bra kvalitet på verksamheten. Varje avdelningschef har ansvar för att det finns ett systematiskt arbete med avvikelser för avdelningens verksamhet, i den mån inte ledningsuppgifterna enligt lag eller annan författning åligger medicinskt ansvarig sjuksköterska. Varje avdelningschef har ansvar för att det finns ett systematiskt arbete med synpunktshantering för avdelningens verksamhet. Varje avdelningschef har ansvar för att det finns ett systematiskt arbete med att tillvarata kunskaper från granskningar och tillsyner. Varje avdelningschef ska se till att det finns en utarbetad metod för att arbeta med kvalitetsförbättringar och för att det finns möjligheter för medarbetarna att lyfta fram förbättringsförslag. Varje avdelningschef har ansvar för att det genomförs riskanalyser i enlighet med nämndens system för intern kontroll och den tillhörande processen. Förvaltningschefen har ansvar för att det tas fram resultatindikatorer kopplade till nämndens mål för verksamheten samt övergripande nyckeltal för att följa utvecklingen. Varje avdelningschef har ansvar för att det finns mätetal som följer upp utvecklingen av avdelningens verksamhet. HR- och ekonomichef har ansvar för att det finns mätetal inom sina respektive områden. 18 (20)

21 3 Planering och uppföljning av det årliga kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet tar aldrig slut; det finns alltid något att förbättra. Varje avdelning har dock sina sätt att leda arbetet med kvalitet och att uppmärksamma, analysera och ta tillvara på förslag om förbättringar. Planering och uppföljning av kvalitetsarbetet sker redan på Malmö stadövergripande nivå och då separat inom varje verksamhetsområde, exempelvis för individ- och familjeomsorgen. För att undvika dubbelarbete sker därför ingen förvaltningsövergripande planering och uppföljning av arbetet, utan det sker på avdelningsnivå. Varje avdelning tar varje år fram en plan för sitt kvalitetsarbete med utgångspunkt i de verktyg som beskrivs i del 2. Planen ska baseras på identifierade förbättringsområden utifrån exempelvis granskningar, tillsyn, analyser, synpunkter, avvikelser eller förbättringsförslag från de kvinnor och män som berörs av verksamheten. Varje avdelning tar också fram en uppföljning av hur arbetet har gått under året, i samband med att nästa års plan tas fram. DEL 3: Ansvarsfördelning Förvaltningschefen har ansvar för den årliga budget- och uppföljningsprocessen, för intern kontroll-processen och för planering och uppföljning av kvalitetsarbetet för förvaltningsövergripande frågor. Varje avdelningschef ansvarar för att planera och följa upp avdelningens kvalitetsarbete under året, i den mån inte ledningsuppgifterna enligt lag eller annan författning åligger medicinskt ansvarig sjuksköterska. 19 (20)

22 4 Uppföljning och revidering av systemet Styr- och ledningssystemet för ett systematiskt kvalitetsarbete beslutas av stadsområdesnämnden. Vid större förändringar av Malmö stads styr- och ledningssystem, vid förändringar av tillämplig lagstiftning eller vid nya rekommendationer från kommunfullmäktige ska systemet revideras och tas upp för nytt beslut av nämnden. DEL 4: Ansvarsfördelning Förvaltningschefen ansvarar för att styr- och ledningssystemet för stadsområdesförvaltningen vid behov revideras. Förvaltningschefen ansvarar för att en uppföljning av efterlevnaden av styroch ledningssystemet görs vartannat år. En processledare för styr- och ledningssystemet utför uppföljningen och föreslår förbättringar. 20 (20)

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2014-04-03 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ- och familjeomsorg 2014, Stadsområdesförvaltning Väster

Tjänsteskrivelse. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ- och familjeomsorg 2014, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Eva Hansson Socialsekreterare Tjänsteskrivelse Eva.Hansson@malmo.se Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ-

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser Att motverka missförhållanden En modell för risk- och händelseanalyser Bakgrund - Nya Lex Sarah - Bättre stöd till utsatta barn - Samordning, effektivitet och klientsäkerhet - Kvalitetsparagrafen i SoL

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun SOCIALNÄMNDEN SÖDERHAMNS KOMMUN Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU och LVM Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 2013

Läs mer

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 KVALITETSPLANENS FORTSATTA DISPOSITION... 2 GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentansvarig: Kvalitetsutvecklare Beslutad av: Omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden Datum för revidering: 2014-12-31 Giltig fr.o.m. 2014-09-01 Dokumentförvaring:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 2012-12-06 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 1 Innehållsförteckning Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Kommunens övergripande mål... 3 Kvalitet... 3 Grund

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta Uppsala T»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Hedberg Jenny Datum 2013-02-05 Diarienummer NHO-2013-0034.00 Nämnden för hälsa och omsorg Uppföljningsplan 2013-2014 Förslag till beslut

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Socialförvaltningen Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 29 mars

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Reglemente. Administrativa kontoret Ekonomiavdelning. 2005-12-15 Dnr KS 2005/156 Hid 2006.16

Reglemente. Administrativa kontoret Ekonomiavdelning. 2005-12-15 Dnr KS 2005/156 Hid 2006.16 Administrativa kontoret Ekonomiavdelning 2005-12-15 Dnr KS 2005/156 Hid 2006.16 Reglemente Intern kontroll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2006-01-23 Kommunstyrelsen 2006-02-06 Kommunfullmäktige 2006-02-27

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-12-16 1.0 Olof Fredholm Förskoleförvaltningen Ekonomiavdelningen Innehållsförteckning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll...

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll... Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Metod och avgränsning... 4 3. Organisation... 5 4. Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 1 (13) Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden (2014-10-08, 146 ) Gäller för: Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Vägledning LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Vägledning LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Vägledning LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Förord Med denna vägledning vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra till att underlätta arbetet med att utveckla kvalitetsledningssystem för

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah RIKTLINJER Sid: 1 (15) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare VOF 6 2015-09-07 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Avdelningschef myndighets- och specialistfunktion 5 2014-10-14 Beslutande

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer