Placerarens skatteguide 2008

Transkript

1 Placerarens skatteguide 2008

2 P L A C E R A R E N S S K A T T E G U I D E HUVUDDRAGEN I BESKATTNINGEN AV PRIVATPERSONER 5 Förvärvsinkomster 5 Kapitalinkomster 5 Egen bostad 5 Avdrag 5 KOMPLETTERING AV SKATTEDEKLARATIONEN 6 Spara kvitton 6 Kompletterande skatter 6 BESKATTNINGEN AV PLACERINGSAVKASTNING 7 Dividendinkomster 7 Avkastningen av placeringsfonder 7 Utländska placeringar 8 Hyresinkomster 8 Skogsbeskattningen 9 Ränteinkomster 10 Källbeskattade ränteinkomster 10 Räntegottgörelser vid masslån 10 Indexlån 11 Beskattningen av andra räntor 11 BESKATTNINGEN AV FÖRSÄKRINGSPLACERINGAR 12 Pensionsförsäkringar 12 Placeringsförsäkringar 13 Ersättningar vid dödsfall 14 BESKATTNINGEN AV FÖRSÄLJNINGSVINSTER 15 Försäljnings-, dvs. överlåtelsevinst 15 Skattefria överlåtelser 15 Anskaffningsutgiftsantagande 15 Den verkliga anskaffningsutgiften 16 Uträkningen av försäljningsvinsten i specialfall 17 Gåva 17 Utländska försäljningsvinster 19 Aktier vid emission 19 Split 21 Aktiebyte och inlösen 22 Aktier som dividend och bonus 22 Vid delning, dvs. diffusion erhållna aktier 23 Konvertibla skuldebrevs- och optionslån 24 Optioner erhållna som kund 24 Tjänsteoptioner 24 Optioner och terminer 25 Warranter 25 Försäljningsförlust 25 Överkurs på masslån 26 RÄNTEAVDRAG 27 Underskottsgottgörelse 27 BESKATTNINGEN AV ARV OCH GÅVA 28 Deklaration av gåva 29 Besittningsrätt 29 SKATTEPLANERING 29 Gåvor i mindre poster Arv direkt till barnbarn 30 Besittningsrätt 30 SKATTESKALORNA ORDLISTA 33 2

3 T I L L L Ä S A R E N De på förhand ifyllda deklarationsblanketterna är till märkbar hjälp då skattedeklarationen ska lämnas in. Å andra sidan kräver nuvarande praxis av mottagaren av kapitalinkomster fortsättningsvis stor noggrannhet vid arkiveringen av kvitton och rapporter gällande förmögenhetsförvaltning även sedan skattedeklarationen inlämnats. I Placerarens Skatteguide utreds beskattningen av placerare framför allt med tanke på privatpersoner. För sådana beskattningssituationer som förekommer allmänt redogörs med hjälp av praktiska exempel. I specialfall är det skäl att kontakta skatteexperter. De största ändringarna i Placerarens Skatteguide 2008 gäller beskattningen av arv och gåva. Den nuvarande regeringens regeringsprogram innehåller ett löfte om ett dividendinkomstavdrag, som förväntas träda i kraft från och med början av år 2009 till ett belopp av euro. Även om vår strävan har varit att uppdatera guiden så att den är möjligast à jour, är det skäl att reservera sig för ändringar, som tolkningen av lagstiftningen kan medföra i praktiken. Det är skäl att följa med dem i massmedia och på Börsstiftelsens webbsidor. Placerarens skatteguide har utkommit årligen sedan år Chefsjurist Vesa Korpela från Skattebetalarnas Centralförbund har fungerat som sakkunnig för skatteguiden år Guiden är översatt till svenska av pol.mag. Nina Tallberg. Helsingfors Börsstiftelsen i Finland Sirkka-Liisa Roine 3

4 H U V U D D R A G E N I B E S K A T T N I N G E N Inkomstbeskattningen Förvärvsinkomst löner skattepliktiga dagtraktamenten naturaförmåner pensioner utbetalade i Finland förvärvsinkomstandelen av övrigt än börsbolagens dividender förvärvsinkomstandelen av företagsinkomst delvis av en frivillig pensionsförsäkring erhållen pension (beskattningen av frivilliga pensioner har ändrats) Skatt på inkomst: kommunalskatt statsskatt kyrkoskatt sjukförsäkringsavgift Överlåtelseskatt handeln med fastigheter 4% handeln med bostadsaktier och annan handel med värdepapper utanför börsen 1,6% Kapitalbeskattning dividender från börsbolag avkastningen av placeringsfonder andra än källbeskattade räntor inkomster av utländska placeringar försäljnings-, dvs. överlåtelsevinster inkomster av virkesförsäljning hyror avkastningen av sparlivförsäkring kapitalinkomstandelen av annat än börsbolagens dividender kapitalinkomstandelen av företagsinkomst delvis av en frivillig pensionsförsäkring erhållen pension Skatt skatt på kapitalinkomst 28 % Källbeskattning av ränteinkomster räntor på inhemska depositioner och masskuldebrev Skatt källskatt på ränteinkomst 28 % Arvs- och gåvobeskattning skatterna påförs i samband med egendomsöverföring 4

5 H U V U D D R A G E N I B E S K A T T N I N G E N A V P R I V A T P E R S O N E R Inkomsterna för privatpersoner och stärbhus klassificeras som förvärvsinkomster och kapitalinkomster. Den beskattningsbara inkomsten av förvärvsinkomster och av kapitalinkomster uträknas separat. I den slutliga beskattningen räknas de skatter som ska betalas för båda slagen av inkomst tillsammans och de innehållna förskottsskatterna för bägge slagen av inkomst avdras, varvid det framgår om den skattskyldiga får kvarskatt eller skatteåterbäring. Förvärvsinkomster Förvärvsinkomster är till exempel löner, naturaförmåner, pensioner, sociala förmåner samt en del av företagar- och jordbruksinkomsten. På förvärvsinkomsten betalas progressiv statsskatt samt kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringsavgift. Arbetsgivaren uppbär dessutom för löner och arvoden avgifter för arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringar, vilkas avdragsrätt har beaktats i förskottsinnehållningen. Skatteskalan för den statliga inkomstskatten finns i slutet av guiden. Kapitalinkomster Kapitalinkomster är dividender från börsbolag, vissa räntor, försäljningsvinster, hyror, avkastning av placeringsfonder och sparlivförsäkringar, inkomster av skogsförsäljning samt en del av företags- och jordbruksinkomsten. På de beskattningsbara kapitalinkomsterna betalas 28 procent i skatt. Dividenden från börsbolag är endast till en del beskattningsbar kapitalinkomst. Egen bostad Försäljningsvinsten på egen stadigvarande bostad är skattefri, om bostaden varit i eget eller i familjens bruk kontinuerligt minst två år. Skattefriheten förutsätter inte att en ny bostad anskaffas. Skattefriheten består även om bostaden har varit uthyrd före eller efter det att man själv bott i den. Avdrag På förvärvsinkomster och kapitalinkomster beviljas skatteavdrag. Alla avdragsgilla ränteutgifter för lån avdras i första hand från kapitalinkomsterna. Om inga kapitalinkomster finns eller de avdragbara ränteutgifterna är större än kapitalinkomsterna, får en del av räntorna avdras som underskottsgottgörelse från skatten på förvärvsinkomst. 5

6 K O M P L E T T E R I N G A V S K A T T E D E K L A R A T I O N E N Beskattaren skickar till varje skattebetalare en färdigt ifylld skattedeklaration. Den ska kompletteras i fråga om de kapitalinkomster vilka inte är med i den på förhand ifyllda blanketten och eventuella felaktiga uppgifter ska korrigeras. På blanketten är vinster och förluster från försäljningen av placeringsfonder färdigt uträknade. Deklarationen har också en punkt: Klargör vinster och förluster för följande överlåtelser: De transaktioner som framgår där måste deklareras på samma sätt som tidigare med blankett 9 eller 9A. Beskattaren har inte information om anskaffningspris eller anskaffningstid för egendom som ägts en längre tid varför de måste uppges, ifall man inte använder sig av anskaffningsutgiftsantagandet. Även om förmögenhetsskatten slopades från och med år 2006 ska en del av skulderna och förmögenheten fortfarande uppges, eftersom beskattaren på basis av dessa övervakar bland annat uppgivandet av överlåtelsevinster och gåvor. Förmögenheten värderas enligt den nya lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen, eftersom värdena behövs till exempel i fastighetsbeskattningen och beskattningen av företagsinkomst. Förmögenhet som ska uppges är exempelvis aktier, placeringsfondsandelar, andelar i andelslag, bostäder och fastigheter. Värdet på dem behöver inte uppges. 6 Spara kvitton Kvitton bifogas inte längre till skattedeklarationen, men dessa bör ändå sparas. För de uppgifter som är korrekta på den färdigt ifyllda blanketten, behöver kvitton inte sparas. Förvaringstiden är sex år efter avslutat skatteår, dvs. så länge som beskattningen kan korrigeras. Skattebyrån ber vid behov att få kvittona till påseende. Kvitton på kostnader av anskaffning av egendom och ombyggnader kan behövas vid en framtida uträkning av en eventuell överlåtelsevinst. Det är skäl att spara kvittona tills sex år förflutit från försäljningen av egendomen. Uppgifter och verifikat kan också sparas i elektronisk form, såvida de kan matas ut på papper. De som äger värdepapper, såsom placeringsfondsandelar och aktier är tvungna att förvara kontoutdrag över värdeandelskonton och fondrapporter i kronologisk ordning. Av dem ska framgå bland annat tidpunkten för egendomens anskaffning och överlåtelse samt anskaffnings- och överlåtelsepriset. Om man byter värdeandelskontots registeransvarige är det skäl att förvara kontoutdragen från den tidigare banken eller förmedlaren, eftersom den nya registeransvarige kan uppge värdet vid tidpunkten för överflyttningen som anskaffningsvärde. Kompletterande skatter För placerare, som fått stora försäljningsvinster, är det skäl att beakta att den räntefria betalningstiden för kvarskatt utgår följande skatteår den 31 januari. Räntan på kvarskatt är 2,5 %, om kvarskattebeloppet är högst euro, och för överstigande del 6,5 %. Ränta betalas från och med 1.2 till betalningsdagen för den första kvarskatten.

7 B E S K A T T N I N G E N A V P L A C E R I N G S A V K A S T N I N G I detta kapitel behandlas beskattningen av dividender och avkastningen av placeringsfonder samt av räntorna. För beskattningen av försäljnings-, dvs. överlåtelsevinster redogörs i ett särskilt kapitel. På de flesta ränteintäkter uppbärs källskatt och på övrig avkastning av placeringar skatt på kapitalinkomst. Ur placerarens synvinkel är det av betydelse vilkendera skatten inkomsten beskattas med, trots att skatteprocenten i bägge fallen är 28. Från källskatten kan nämligen inte göras avdrag, dvs. det är en slutlig skatt. Från kapitalinkomsterna får avdras utgifterna för deras förvärvande och förvaring samt alla avdragsgilla ränteutgifter. Kostnaderna för skötsel och förvaring av värdepapper är avdragsgilla till den del de överstiger självrisken på 50 euro. Om utgifterna överstiger kapitalinkomsterna får av den överskjutande delen avdras 28 procent från skatten på förvärvsinkomst. Om avdragen redogörs närmare under ränteavdrag. Markus Marks kapitalinkomster är euro och utgifterna för inkomstens förvärvande är euro, dvs. de avdragsgilla utgifterna överstiger inkomsterna med 100 euro. Markus får således från sin skatt på förvärvsinkomst avdra 28 euro som underskottsgottgörelse (28 procent av 100 euro). Dividendinkomster På den dividend som ett börsbolag betalar till aktieägaren är 30 procent skattefritt och 70 procent beskattningsbart. Sålunda betalar aktieägaren 19,6 procent i skatt på sin dividendinkomst. Som förskottsuppbörd av dividendinkomsten innehålls emellertid endast 19 procent och 0,6 procent betalas vid den slutliga beskattningen. Dividend utdelad av ett börsbolag Skattepliktig del 700 Skatt 28 % 196 Avkastningen av placeringsfonder Avkastningen av placeringsfonderna utgör skattepliktig kapitalinkomst. Skatten innehålls i samband med utbetalningen. Ifall avkastningen inte är noterad på den på förhand ifyllda skattedeklarationsblanketten, måste deklarationen kompletteras till denna del. Av placeringsfonderna är det endast avkastningsfonderna som utbetalar årlig avkastning, tillväxtfonderna delar inte ut vinst, utan avkastningen läggs till kapitalet. Den avkastning som placeraren får av en tillväxtfond beskattas som överlåtelsevinst först i samband med försäljningen av fondandelen. 7

8 Utländska placeringar Avkastningen av utländska placeringar och den skatt som betalts för dessa ska uppges i skattedeklarationen eftersom beskattaren inte får direkt information om dem på samma sätt som om inkomster från hemlandet. Finland beskattar i Finland bosatta för all avkastning från utländska placeringar om inte ett skatteavtal mellan Finland och ifrågavarande land utgör ett hinder för detta. Om skatt betalats till utlandet, gottgörs den i Finland enligt bestämmelserna i lagen och skatteavtalet. För att erhålla gottgörelse förutsätts i allmänhet utredning om den skatt som betalats i utlandet. Utomlands erhållen ränteinkomst är skattepliktig kapitalinkomst oberoende av om medlen tas hem till Finland eller inte. I många stater uppbärs ingen skatt på räntor som betalats till utlandet. Eftersom ränteinkomster utomlands utgör kapitalinkomst, kan man från dem avdra kostnaderna för anskaffningen av kapitalinkomst, vilket inte gäller för de inhemska källbeskattade ränteinkomsterna. Dividend från utländska börsbolag och avkastningen från en utländsk placeringsfond utgör beskattningsbar kapitalinkomst i Finland. Enligt de flesta skatteavtal som Finland ingått uppbärs utomlands för dividenderna 15 procent i källskatt. På motsvarande sätt uppbärs av en utomlands bosatt skattskyldig för i Finland utbetalade dividender 15 procent i källskatt. Dylika avtal har Finland med bl.a. de nordiska länderna och Estland. För avkastning från Finland som betalas utomlands uppbärs i allmänhet källskatt. Uppbärandet av källskatt beror på den inhemska lagstiftningen i fondbolagets hemland och på ett eventuellt skatteavtal med Finland. Albert Aktieägare får i dividend från Nordea euro. Sverige uppbär av honom en källskatt på 15 %, vilken gottgörs i Finland, när Albert Aktieägare presenterar en redogörelse över den skatt som uppburits i Sverige. Finland uppbär år 2008 skatt på dividendinkomst 19,6 %. Alberts dividendinkomst Skatt i Sverige -150 Skatt i Finland -196 Skatt som Albert ska betala i Finland 46 8 Hyresinkomster Från hyresinkomsterna får avdras bolagsvederlag, årliga reparationskostnader, avskrivningar för kostnader för grundläggande förbättringar och avskrivningar av möbler i en bostad som uthyrts möblerad eller det s.k. underhyresavdraget. Från inkomsterna av en fastighet kan också avdras avskrivningarna för byggnaden, premien för fastighetsförsäkringen och fastighetsskatten. Avdragsgilla är

9 också räntor på lån för anskaffning av egendom samt finansieringskostnaderna i samband med upptagningen av lån, såsom bankens provision och expeditionsavgifter. Hannes Husman har under året haft inkomster av sin fastighet. Han har gjort årliga reparationer i fastigheten och själv betalat el-, värme- och vattenräkningar, försäkringar m.m. totalt euro. Hannes beskattningsbara hyresinkomst är följande: Hyresinkomst Årliga reparationer Övriga kostnader Avskrivningar Fastighetsskatt Beskattningsbar hyresinkomst 800 Helena Husman har under året haft euro i hyresinkomster från den lägenhet som hon äger. Vederlaget för lägenheten är euro om året. Lägenheten har under året målats och spisen bytts ut, vilket inneburit kostnader för euro. För det lån hon upptagit för anskaffningen av lägenheten betalade hon 600 euro i räntor. Hyresinkomst Bolagsvederlag Årliga reparationer Beskattningsbar hyresinkomst Låneränta Beskattningsbar kapitalinkomst 600 Skogbeskattningen Vid beskattningen av skog har man övergått till beskattning av den verkliga inkomsten av virkesförsäljningen. Inkomsterna av virkesförsäljning utgör kapitalinkomst, från vilka avdrag får göras. Från försäljningsinkomsterna får för det första avdras kostnader som hänför sig till försäljningen, såsom avverknings- och transportkostnader. För det andra har skogsägaren även rätt att göra avdrag för skötseln av skogen, såsom för kostnader som under skatteåret åsamkats av plantering och gödsling. För det tredje får en privat skogsägare under tiden för sitt innehav som skogsavdrag avdra högst hälften av skogens anskaffningspris, om skogen förvärvats år 1993 eller senare. Skogsavdraget är högst 40 procent 9

10 av inkomsterna av skatteårets virkesförsäljning. Den nedre gränsen för skogsavdraget är euro. En skogsägare får dessutom av inkomsterna av virkesförsäljningen göra en 15 procents utgiftsreservering för att täcka exempelvis utgifter som åsamkas av framtida skogsplantering. Den outnyttjade delen av reserveringen bör i allmänhet bokföras som resultat inom de följande fyra åren. För den skogsägare som valde den år 2005 slopade arealbeskattningen är det skäl att fästa uppmärksamhet vid den så kallade karenstiden på fem år, om han står i beråd att sälja skogsfastigheten. I samband med en försäljning av marken adderas nämligen till skogsfastighetens försäljningspris inkomsterna av virkesförsäljningen under överlåtelseåret och de fem föregående åren. Tillägget görs endast för de år under vilka beskattningen har baserat sig på arealen. Från inkomsterna av virkesförsäljningen avdras den under ifrågavarande år beskattningsbara rena avkastningen för skogsbruket. Om skogsägaren säljer virke eller har andra mervärdesskattepliktiga försäljningar till ett sammanlagt värde över euro under ett kalenderår, bör han anmäla sig som mervärdesskattskyldig. Ränteinkomster Ränteinkomsterna är i beskattningen antingen källbeskattade räntor eller räntor vilka beskattas som kapitalinkomst. Källbeskattade ränteinkomster Källbeskattade ränteinkomster är i hemlandet erhållna räntor på depositionskonton och på masslån, även räntor på konvertibla skuldebrevs- och optionslån samt avkastningen av indexlån. Också avkastningen av de s.k. aktiedepositionskontona är källbeskattad ränteinkomst, även om avkastningen av kontot är beroende av aktiekursernas utveckling. De källbeskattade räntorna räknas inte till kapitalinkomsterna. Källskatten är en slutlig skatt och därför uppges inte de källbeskattade ränteinkomsterna i deklarationen och från dem kan inte avdras utgifter för inkomstens förvärvande. Den som betalar räntan, dvs. i allmänhet banken, uppbär källskatten samtidigt som räntan utbetalas till mottagaren. Personer bosatta utomlands betalar inte skatt på källskatt underkastade räntor som erhållits från Finland. 10 Räntegottgörelser vid masslån Räntan på masslån är i allmänhet källbeskattad inkomst, men räntegottgörelser i samband med en transaktion beskattas som kapitalinkomst. För mottagaren av en räntegottgörelse utgör den fram till försäljningsdagen upplupna räntan, dvs. eftermarknadsgottgörelsen kapitalinkomst. För utbetalaren är den däremot en kapitalutgift, som han får dra av från sina kapitalinkomster eller som en underskottsgottgörelse på 28 % från skatten på sina förvärvsinkomster. Förmedlaren informerar beskattaren som gör avdraget på tjänstens vägnar.

11 Indexlån Som avkastning av ett indexlån räknas alltid den värdestegring som överstiger det nominella värdet, dvs. om för indexlånet på förfallodagen betalas 150 %, är avkastningen 50 % även om placeraren har betalat mer eller mindre än 100 %. Iris och Ingmar Index placerade vardera i ett indexlån till ett nominellt värde av euro, vars kurs var 110 %, dvs. de betalade för lånen euro. Då förfallodagen närmade sig, var kursen 150 %. Iris beslöt sig för att sälja lånet till en kurs på 150 % och inte invänta återbetalningen av lånet. Beskattningen av Iris, inlösen före förfallodagen Lånets försäljningspris Lånets teckningspris Överlåtelsevinst Skatt på avkastning/överlåtelse 28 % Nettoavkastning Slutlig avkastning Ingmar Index håller lånet till slut, då till honom återbetalas i enlighet med det nominella värdet samt avkastningen, för vilket av honom uppbärs källskatt på hela den avkastning, som överstiger det nominella värdet, dvs euro. Ingmar åsamkades en överlåtelseförlust, eftersom han betalat en överkurs på 10 % för lånet. Förlusten kan han avdra från försäljningsvinster på andra placeringar, varvid förlusten på euro innebär en vinst om 560 euro då avkastningen förbättras med 560 euro. Beskattningen av Ingmar, inlösen på förfallodagen Lånets återbetalningspris Lånets teckningspris Överlåtelseförlust Avkastningen av lånet Skatt på avkastningen 28 % Nettoavkastning Eventuell möjlighet att avdra överlåtelseförlust 560 Slutlig avkastning Beskattningen av andra räntor Andra än ovan nämnda ränteinkomster utgör kapitalinkomst, som uppges i deklarationen. Dylika är t.ex. räntor på utländska depositioner eller räntor på masskuldebrev på sekundärmarknaden eller ränta som erhållits på lån, som en privatperson beviljat en annan. 11

12 B E S K A T T N I N G E N A V F Ö R S Ä K R I N G S P L A C E R I N G A R Försäkringsplaceringarna består av två huvudslag: sparlivförsäkringar, dvs. placeringsförsäkringar och pensionsförsäkringar. 12 Pensionsförsäkringar En privatpersons frivilliga pensionsförsäkring utgör ett långvarigt sparande, med vilket den lagstadgade pensionstryggheten kan kompletteras och pensioneringen tidigareläggas. Den försäkrade kan med vissa begränsningar dra av sina egna eller makens pensionsförsäkringspremier i beskattningen. Försäkringspremierna är avdragsgilla i beskattningen, om på grundval av försäkringen pension utbetalas i återkommande poster under minst två år. År 2004 tillkom många nya ändringar i beskattningen av pensionsförsäkringar. Störst av dem är övergången från beskattning av förvärvsinkomst till kapitalinkomstbeskattning och en förhöjd pensionsålder som villkor för skatteavdraget. Under de närmaste åren gäller ännu för gamla försäkringar en mängd övergångsbestämmelser. De nya bestämmelserna tillämpas på försäkringar, vid vilka betalningen av försäkringspremierna inletts eller senare. Den lägsta pensionsåldern bör vara 62 år, för att försäkringspremien ska vara avdragsgill. Den övre gränsen för avdraget är euro om året både för nya och gamla pensionsförsäkringspremier. Avdraget görs i första hand från kapitalinkomsterna, såsom från dividender och försäljningsvinster, men om sådana inte finns, avdras en del av betalningarna, som motsvarar kapitalinkomsternas skatteprocent, från skatterna på förvärvsinkomsten. Om den försäkrade inte har inkomster kan avdraget överföras till maka/make. I första hand avdrar dock den försäkrade makan/maken själv premierna. Om försäkringspremierna överstiger avdragsmöjligheterna, kan på basis av de premier som inte avdragits ingen förlust fastställas. Avdraget är 28 procent av försäkringspremierna år Pensionen är i sinom tid skattepliktig inkomst. Skatten på pensionen betalas huvudsakligen enligt skatt på förvärvsinkomst eller på kapitalinkomst i samma förhållande som avdragen är gjorda. Även i fråga om gamla försäkringar är den på basis av premierna under år 2006 och åren därefter upplupna pensionen beskattningsbar kapitalinkomst. Pensionen från pensionsförsäkringar är enligt de nya bestämmelserna däremot kapitalinkomst i sin helhet, trots att premierna som erlagts ännu år 2004 fick avdras från förvärvsinkomsterna. Det i försäkringar före utgången av år 2009 upplupna kapitalet jämte avkastning kan i enlighet med åldersbegränsningen i det gamla avtalet lyftas till exempel från och med 55, 58 eller 60 års ålder. Från och med förutsätts,

13 för att försäkringspremierna ska vara avdragsgilla, att den pension som dessa premier berättigar till börjar lyftas tidigast vid 62 års ålder. Placeringsförsäkringar Det finns två slag av placeringsförsäkringar: traditionella försäkringar och placeringsbundna försäkringar. Avkastningen av placeringsförsäkringarna är skattepliktig kapitalinkomst, liksom av andra placeringar. Försäkringspremierna kan inte avdras i beskattningen. Avkastningen av placeringsförsäkringarna beskattas i sin helhet först när försäkringstiden utgår. Placeringsobjekten för den traditionella placeringsförsäkringen väljs av försäkringsbolaget. Avkastningen av försäkringen baserar sig bland annat på räntenivån och resultatet av försäkringsbolagets verksamhet. Kunden som tecknat en placeringsbunden försäkring får själv besluta till vilken av de erbjudna placeringsalternativen medlens avkastningsutveckling binds. Kunden kan under försäkringstiden flytta sina sparmedel från en placeringsfond till en annan utan skatt på överlåtelsevinsten. Den slutliga värdestegringen beskattas under det skatteår, då försäkringsavtalet upphör. Försäkringsersättningen som utbetalas, när försäkringsavtalet upphör, består av det kapital som placerats i försäkringen, dvs. den sparade summan och avkastningen av den. Då försäkringsersättningen utbetalas till försäkringstagaren själv är endast försäkringens avkastning skattepliktig och den beskattas som kapitalinkomst. När försäkringsersättningen betalas till försäkringstagarens anhöriga är avkastningen beskattad som kapitalinkomst och försäkringens kapital skattefritt upp till euro. Den summa som överstiger euro beskattas som gåva. En dylik gåva kan samma gåvomottagare få skattefritt en gång med tre års mellanrum. I motsats till en penninggåva, är den skattefria nedre gränsen vid en försäkringsgåva alltså inte givar- utan mottagarspecifik. Med anhörig avses försäkringstagarens make/maka, arvinge i rakt upp- eller nedstigande led, adoptivbarn eller dennes bröstarvinge, fosterbarn eller makes/makas barn. Svante och Susan Säker har beslutat donera egendom till sitt barn och barnbarn, vardera till ett värde av euro. Svante och Susan tecknade bägge år försäkringar, som utbetalades till det barn och barnbarn som antecknats som förmånstagare. Paret Säker fortsatte att ge gåvor till barnet och barnbarnet i januari 2005 genom att uppta nya försäkringar på euro, vilka berättigar till skattefria utbetalningar i januari år Den enda skatt som barnet och barnbarnet betalar för försäkringen är för den avkastning som upplupit på det placerade kapitalet, på vilket det utgår kapitalskatt 28 %. 13

14 För annan än en anhörig utgör försäkringsersättningen helt och hållet kapitalinkomst, som beskattas med 28 procent. Ersättningar vid dödsfall Såväl till de frivilliga pensionsförsäkringarna som till placeringsförsäkringarna kan fogas ett livförsäkringsskydd. Härvid utbetalas en dödsfallsersättning av avtalad storlek till den förmånstagare som försäkringstagaren utsett. Dödsfallsersättningar som utbetalas till de anhöriga är skattefria, om deras sammanlagda belopp inte överstiger euro för samma dödsfall. Ersättningarna för den del, som överstiger euro, utgör arvsskatt underkastad inkomst för de anhöriga. Till kretsen av de närmaste räknas inte i detta fall adoptivbarns bröstarvingar. Ifall förmånstagaren vid en dödsfallsersättning är den försäkrades äkta make eller maka, får maken/makan emellertid hälften av ersättningen skattefritt, även om denna andel av ersättningarna överstiger euro. Vid exempelvis en euros dödsfallsersättning får maken/makan euro skattefritt och euro faller inom ramen för arvsskatt. En sambo, med vilken den avlidna har eller har haft ett gemensamt barn, kan få endast euro skattefritt. Ersättningar vid dödsfall, vilka utbetalas till andra än den försäkrades anhöriga, utgör i sin helhet skattepliktig kapitalinkomst, och i dessa fall kan skatten på kapitalinkomsten vara lägre än den progressiva arvsskatten. Försäkringsbolagen utreder närmare hur avkastningen såväl av en pension som av en placeringsförsäkring bildas samt hur den behandlas skattemässigt. 14

15 B E S K A T T N I N G E N A V F Ö R S Ä L J N I N G S V I N S T E R Försäljnings-, dvs. överlåtelsevinst Det finns två sätt att räkna ut överlåtelsevinsten: från försäljningspriset avdras den verkliga anskaffningsutgiften eller anskaffningsutgiftsantagandet. På fastställandet av den skattepliktiga försäljningsvinsten inverkar bl.a. tiden för innehavet och sättet för förvärvet. Beskattningsbar vinst kan uppkomma förutom i samband med transaktioner även vid överlåtelse av egendom på något annat sätt, t.ex. som gåva. Vinster av små överlåtelser är emellertid skattefria. Vinst uppges i samband med deklarationen som kapitalinkomst. Vinsten av varje transaktion eller överlåtelse uträknas separat. Sedan avdragen gjorts från överlåtelsepriset utgör återstoden skattepliktig kapitalinkomst. Skatten är 28 procent. Skattefria överlåtelser Om det totala försäljningspriset för sålda värdepapper eller annan egendom än normalt hemlösöre under året varit högst euro, är vinsten skattefri, oberoende av hur mycket vinst placeraren har fått. Försäljning av bil eller skattefri egen bostad tas inte i beaktande vid gränsdragningen. Bodil Berg har i konfirmationsgåva fått aktier, vars anskaffningspris hon inte känner till, men de är nu värda 800 euro. Bodil har behov av pengar och hon besluter sig för att utnyttja skattefriheten för små transaktioner och säljer aktierna för 800 euro. Skatt utgår inte på försäljningsvinsten av den egna stadigvarande bostaden efter två års oavbrutet innehav och boende. Att byta från en placeringsfonds avkastningsandelar till samma fonds tillväxtandelar och tvärtom är skattefritt, men att byta från en placeringsfond till en annan i samma eller i ett annat fondbolag är det inte. Anskaffningsutgiftsantagande En privatperson får vid beräkningen av en överlåtelsevinst utnyttja anskaffningsutgiftsantagandet. För egendom som ägts i minst 10 år är anskaffningsutgiftsantagandet 40 procent av försäljningspriset och för egendom som ägts en kortare tid 20 procent. För anskaffningsutgiftsantagandet behöver endast anskaffningstiden utredas i beskattningen. Ifall aktier inom värdeandelssystemet förvärvats vid olika tidpunkter, utgår man ifrån att de äldsta aktierna säljs först, ifall inte den skattskyldiga skriftligen ådagalägger något annat. Man kan påvisa att andra än de äldsta värdepappren har sålts, när exempelvis värdepappren finns på olika värdeandelskonton. Ord- 15

16 ningsföljden för förvärvet av aktier på samma värdeandelskonto och ordningsföljden vid en försäljning av dem fastställs enligt den verkliga tidpunkten för förvärv. Bestämmelserna gällande ordningsföljden för överlåtelse ändrades i början av år Anskaffningstiden för en ny aktie som tecknats med en tidigare ägd aktie som grund är densamma som för den tidigare aktien. Om man är tvungen att avgöra inbördes ordningsföljden för förvärvet av den vid nyteckning tecknade aktien och den tidigare ägda aktien, har stamaktien anskaffats före den aktie som tecknats med densamma som grund. Eftersom stamaktien och den nya aktien som anskaffats med denna som grund anses ha ägts lika länge är deras anskaffningsantagande lika stort. Av numrerade placeringsfondsandelar kan de sålda andelarna identifieras med hjälp av teckningsnumren. Eftersom en privatperson för egendom som ägts under 10 år får avdra från försäljningspriset som anskaffningsutgiftsantagande 20 %, återstår som skattepliktig vinst 80 % av försäljningspriset. Då skatten är 28 procent, är överlåtelseskatten 28 % x 80 %, dvs. 22,4 % av försäljningspriset. På motsvarande sätt är skatten på överlåtelsevinst på egendom som ägts minst 10 år enligt anskaffningsutgiftsantagandet om 40 procent 28 % x 60 %, dvs. 16,8 % av försäljningspriset. Den verkliga anskaffningsutgiften Ifall den verkliga anskaffningsutgiften, dvs. anskaffningspriset jämte omkostnaderna är större än anskaffningsutgiftsantagandet, lönar det sig att utnyttja detta. Avdragsgilla kostnader är t.ex. förmedlingsarvoden och stämpel- eller överlåtelseskatt. Anskaffningsutgiften för egendom som erhållits genom gåva eller arv är det beskattningsvärde som fastställts i arvs- och gåvobeskattningen, ifall den som gåva erhållna egendomen säljs tidigast ett år efter donationen. Även i detta fall kan anskaffningsutgiftsantagandet utnyttjas, ifall det är ett fördelaktigare alternativ. Albert Aktieägare köpte år 1984 aktier, för vilka han betalade euro inklusive omkostnader. Han sålde dem för euro. Albert konstaterade att ett 40 procents anskaffningsutgiftsantagande var ett fördelaktigare avdrag än den verkliga anskaffningsutgiften. Hans överlåtelsevinst blev sålunda euro, på vilket han betalar i skatt enligt 28 procent euro. 16 Verkliga anskaffnings- Anskaffningsutgiftsutgiften antagande Försäljningspris Anskaffningspris Förmedlingsarvode -150 Anskaffningsutgiftsantagande Försäljningsvinst

17 Helga Husman köpte år 1989 en fastighet för euro, på vilken hon betalade i stämpelskatt euro. Helga sålde sitt hus för euro. Hon betalade för detta i förmedlingsprovision euro, varvid en vinst om euro återstod. Skatten på den är euro. Avdrag av de verkliga kostnaderna ledde i detta fall till ett fördelaktigare resultat än anskaffningsutgiftsantagandet. Uträkningen av försäljningsvinsten i specialfall Anskaffningstiden och anskaffningspriset för aktier som förvärvats på annat sätt än genom vanlig handel varierar enligt hur aktierna erhållits. En del bolag har betalat tillbaka kapital till aktieägarna. Returneringen avdras från anskaffningpriset och påverkar beskattningen först då aktien realiseras. Returneringen är inte kapitalinkomst och på den uppbärs inte förskottsskatt och inte heller några andra skattemässiga innehållningar. För den returnerade delen minskar aktieägaren aktiernas anskaffningsutgift. När aktierna senare realiseras är överlåtelsevinsten lika mycket större som returneringen eller överlåtelseförlusten lika mycket mindre än den skulle ha varit utan returneringen. Torsten Talför köpte våren 2006 tusen aktier i Elisa Abp till ett pris av euro. Elisa Abp returnerade kapital till sina aktieägare 1.80 euro per aktie. Torsten sålde senare Elisas aktier till ett pris av totalt euro. Torstens överlåtelsevinst uträknas enligt följande: Försäljningspris Anskaffningspris Kapitalreturnering Beskattningsbar vinst Gåva Som anskaffningsutgift för egendom erhållen som gåva kan avdras värdet vid gåvotillfället enligt gåvobeskattningen eller anskaffningsutgiftsantagandet. Ifall gåvan emellertid säljs innan minst ett år förflutit från mottagandet blir anskaffningsutgiften det belopp som gåvogivaren i tiderna betalade för egendomen eller alternativt kan 20 procent avdras som anskaffningsutgiftsantagande. Gåvomottagaren blir således vid ett innehav under ett år tvungen att betala skatt på den värdestegring som skett under gåvogivarens innehavstid. Om gåvomottagaren har betalat gåvoskatt för sin gåva, kan han få skattelindring genom att yrka på rättelse. Gåvans värde korrigeras med den skatt på överlåtelsevinst, som gåvomottagaren hade betalat om han sålt gåvan till gåvopriset. 17

18 Bosse Begåvning fick år 1997 av sin farmor andelar i en placeringsfond, vilkas värde i gåvobeskattningen var euro. Bosse sålde sin andel tidigast ett år efteråt för euro och hade inga omkostnader. I vinst fick han euro och betalade i skatt på hela summan 560 euro. Birgit Begåvning fick av sin far en aktiepost på euro i januari Fadern hade betalat euro för akterna. Birgit blev beskattad i gåvoskatt för aktierna euro. Hon säljer i penningknipa aktierna i december 2008 och får för dem euro. Överlåtelsevinsten för Birgits del blir efter avdrag av anskaffningsutgiftsantagandet på 20 procent euro, av vilket i överlåtelseskatt utgår euro. Försäljningspris (Pris som fadern betalat* ) Anskaffningsutgiftsantagande Vinst Skatt 28 % * användes inte, eftersom anskaffningsutgiftsantagandet är större. Birgit Begåvning yrkade på rättelse av sin gåvobeskattning. Gåvobeskattningen korrigeras så, att från gåvobeskattningsvärdet, dvs euro avdras det inkomstskattebelopp, som skulle ha påförts Birgit, om överlåtelsepriset hade varit gåvobeskattningsvärdet. Det skattebelopp på överlåtelsevinst som ska avdras från gåvans värde uträknas med utnyttjande av ett 20 procents anskaffningsutgiftsantagande: 0,28 * ( ,20 * ) = euro. Birgits gåvobeskattning korrigeras enligt ansökan så att från gåvans värde euro avdras den tidigare uträknade överlåtelseskatten euro. På skillnaden euro uträknas en ny gåvoskatt euro. Skillnaden mellan den betalda gåvoskatten euro och den korrigerade gåvoskatten euro returneras till Birgit. Om överlåtelsepriset understiger gängse värde med 25 procent eller mera, betraktas det som en överlåtelse, vilken har karaktären av gåva. Enligt de nya bestämmelserna kan då skattepliktig vinst uppkomma för säljaren, även om ingen nominell vinst uppkommit. 18

19 Markus Mark köper av sin far aktier till ett värde av euro för euro. Markus betalar euro i gåvoskatt för sin gåva på euro. Fadern har i tiderna betalat euro för aktierna. För fadern uträknas en anskaffningsutgift i förhållandet / , dvs. en femtedel av anskaffningspriset. Som anskaffningsutgift fås således euro. Fadern får i försäljningsvinst på försäljningspriset euro, som Markus betalat, euro, på vilket han betalar i skatt euro. Utländska försäljningsvinster En i Finland bosatt person, dvs. i Finland allmänt skattskyldig (se ordlistan) är skyldig att här betala skatt också på försäljningsvinster som han/hon fått från utlandet. Skatten uträknas på samma sätt som för en inhemsk försäljningsvinst och skatten utgör 28 procent av vinsten. Finland har avtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning. I skatteavtalen har i allmänhet överenskommits att värdepapprens försäljningsvinst beskattas endast av den stat där den skattskyldiga bor, dvs. av Finland för dem som är bosatta i Finland. På motsvarande sätt betalar en person som är bosatt utomlands oftast skatt på en försäljningsvinst i landet där han bor. I fråga om försäljningsvinster av fastigheter har också landet, där fastigheten är belägen, ofta beskattningsrätt. I många skatteavtal jämställs bostadsaktier med fastigheter. Då en person är tvungen att betala skatt också utomlands, gottskrivs skatten i Finland. Hur beskattningsrätten fördelar sig bör alltid kontrolleras i skatteavtalet mellan landet där egendomen är belägen och Finland. Aktier vid emission Vid en betald emission, dvs. nyemission på basis av ett tidigare innehav uträknas anskaffningsutgiften för aktierna genom att de ursprungliga och de nya aktiernas sammanräknade anskaffningsutgift divideras med antalet gamla och nya aktier. Också anskaffningsutgiftsantagandet kan användas vid uträkning av försäljningsvinsten. Anskaffningspriset för aktier som erhållits utan vederlag, dvs. vid en fondemission fås genom att dela anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna med antalet nya och gamla aktier. Anskaffningsutgiften vid emissioner registrerade före år 2005 uträknas på det tidigare sättet. Anskaffningspriset för aktier som köpts är det verkliga teckningspriset. Alternativt kan anskaffningsutgiftsantagandet avdras. Anskaffningspriset för aktier som erhållits utan vederlag är noll och från aktiernas försäljningspris kan anskaffningsutgiftsantagandet avdras. För teckningsrätter som hänför sig till gamla aktier beräknas inget anskaffningspris, utan vid en försäljning av dem avdras anskaffningsutgiftsantagandet. 19

20 Anskaffningsutgiftsantagandet för aktier erhållna vid aktieemission bestäms fortsättningsvis i enlighet med anskaffningstidpunkten för de ursprungliga aktierna. Ifall en aktieägare tecknar fler aktier än till vilka han har teckningsrätter, beräknas tiden för innehavet av de sålunda förvärvade aktierna från teckningstidpunkten för de nya aktierna. Patricia Placerare har 100 gamla aktier i A, för vilka hon i tiderna betalt 20 euro per styck, totalt euro. Hon får år 2005 vid företagets fondemission 10 aktier, varvid hon har 110 aktier. Anskaffningsutgiften för Patricias tidigare aktier delas med 110, varvid anskaffningspriset för hennes aktier blir 18,18 euro per styck. Peggy Placerare har 100 aktier i B, vilkas anskaffningspris är euro. B ordnar 2005 en avgiftsbelagd emission, vid vilken aktieägarna mot en gammal aktie får teckna en ny aktie till ett pris av 50 euro. Patricia använder sig av sin teckningsrätt och antalet av hennes aktier stiger till 200. Hon har för de nya och gamla aktierna betalt totalt euro. När det erlagda beloppet delas med det totala antalet aktier, blir aktiernas anskaffningspris efter emissionen 75 euro per styck. Emil Emission ägde aktier i Bolag Abp, till vilka hänförde sig teckningsrätter som han beslöt att sälja. Han fick för dem vid försäljningen 2 euro per styck. Vid beräkningen av överlåtelsevinsten kan Emil som anskaffningsutgift för teckningsrätterna endast utnyttja anskaffningsutgiftsantagandet. Emil hade ägt aktierna under 10 år, varför anskaffningsutgiftsantagandet är 20 procent, dvs. i detta fall 0,4 euro. Överlåtelsevinsten blir 1,6 euro per teckningsrätt. Kalle Konstig deltog i Soneras emission år Enligt emissionsvillkoren fick man för två gamla aktier teckna en ny aktie. Sedan tidigare ägde Kalle 200 Sonera aktier, vilka han förvärvat vid Soneras första aktieemission 1998, då aktiens pris var 45 mk. Kalle utnyttjade alla sina teckningsrätter och tecknade 100 nya Sonera aktier till priset 2,7 euro per aktie. Då Kalle i sinom tid säljer dessa aktier, blir han tvungen att välja, om han beräknar överlåtelsevinsten vid aktieförsäljningen enligt den verkliga anskaffningsutgiften eller om han utnyttjar anskaffningsutgiftsantagandet. 20 De vid emissionen tecknade aktiernas verkliga anskaffningsutgift är det som Kalle betalat, 2,7 euro per aktie. I samband med sammanslagningen av Telia

21 och Sonera fick Kalle för de vid emissionen tecknade aktierna 151 aktier, vars faktiska anskaffningsutgift erhålls genom att dela anskaffningsutgiften 270 euro med 151. Den faktiska anskaffningsutgiften för aktien blir 1,79 euro. Vid utnyttjandet av anskaffningsutgiftsantagandet beräknas tiden för innehavet av de i 2001 års emission tecknade aktierna ha börjat redan år 1998, då Kalle skaffade aktierna, på basen av vilka aktierna tecknades vid emissionen. Vid aktiepartier som köpts vid flera skilda transaktioner blir man tvungen att räkna ut anskaffningsutgiften för varje inköpt parti separat. Albert Aktieägare köpte aktier i Bolag Abp vid två transaktioner. Första gången 150 aktier till priset av euro och andra gången 50 aktier till priset av 375 euro. Vid bolagets emission utan vederlag år 2005 fick han med två gamla aktier en ny, varför Albert för sina 200 aktier fick 100 aktier gratis. Då han sålde alla sina aktier i Bolaget började Albert räkna ut försäljningsvinsten, varvid han var tvungen att räkna ut anskaffningsutgifter för vardera partiet. ursprunglig nya erhållna anskaffnings- antal vid fond- samman- anskaffningsutgift emission lagt utgift st. st. st. parti I /225=6,66 parti II /75=5,00 Alberts anskaffningsutgift för den första satsen aktier var 6,66 euro per aktie och för den andra satsen aktier 5 euro per aktie. Split När ett bolag spjälker upp värdet på sin aktie, dvs. genomför en så kallad split, förändras antalet aktier. Anskaffningsutgiften fås genom att det ursprungliga anskaffningspriset delas med det nya antalet aktier, dvs. den räknas ut på samma sätt som vid en fondemission. Anskaffningstidpunkten för de splittade aktierna är i beskattningen samma som för de ursprungliga aktierna. 21

22 Nora Nokia köpte i mars stycken aktier i Nokia till ett pris av 5,70 euro per styck, dvs. hon betalade totalt 570 euro. I april meddelade Nokia om en delning av det nominella värdet så, att en aktie blev två, varvid antalet aktier Nora ägde steg till 200. Följande år splittades aktien igen i samma förhållande, varvid aktieantalet steg till 400. År delades aktien i fyra. Nu hade Nora totalt aktier, vilkas anskaffningspris var sammanlagt 570 euro och 0,36 euro per styck. Aktiebyte och inlösen När aktierna erhållits vid ett aktiebyte i samband med en företagsreglering, blir anskaffningstidpunkten och anskaffningsutgiften för de erhållna nya aktierna samma anskaffningstidpunkt och -utgift som för de gamla aktierna. Om aktieägaren i stället för aktier eller därutöver får en summa pengar, blir han tvungen att för denna del betala skatt på försäljningsvinsten under ifrågavarande skatteår. Ifall aktierna byts annars, beskattas utbytet för vardera partens del som en försäljning. Försäljningspriset är aktiernas gängse värde vid tidpunkten för bytet. Lars Larsson tecknade vid Kansallis-Osake-Pankkis nyemission aktier à 6,40 mark, dvs. för mark. År 1995 vid den så kallade KOP-SYP-fusionen byttes aktierna till Meritas aktier i proportionen 3:1 och Lars fick Merita aktier. År 1999 godkände Lars Nordbanken Holdings utbyteserbjudande, vid vilken man för en Merita aktie fick 1,02 Nordbanken aktier. Lars fick aktier i Nordbanken, sedermera Nordea. Varken fusionen eller aktieutbytet hade några skatteföljder för Lars. När han säljer Nordea aktierna är deras anskaffningstidpunkt och anskaffningspris 18,82 mark, dvs. 3,17 euro per styck. Aktier som dividend och bonus Anskaffningspriset för aktier som erhållits som dividend är i beskattningen aktiens gängse pris vid tidpunkten för förvärvet. Anskaffningstidpunkten för aktierna är den tidpunkt då man fått dem. 22 UPM-Kymmene betalade i maj 1997 en del av sin dividend med aktier i Rauma. Värdet på Raumas aktie var vid dividendutdelningen 18,35 euro (109,11 mk). När Rauma och Valmet fusionerades 1999 ändrades aktierna till aktier i Metso så, att för en aktie i Rauma fick man 1,08917 aktier i Metso.

23 Sissel Skog hade 100 aktier i Rauma och har nu 108 aktier i Metso. Därtill fick hon vid fusionen pengar, eftersom antalet inte stannade vid ett heltal. Aktiernas anskaffningspris är totalt euro och per aktie 16,99 euro. I samband med privatiseringen av statsbolag har privatpersoner erbjudits bonusaktier. I beskattningen anses bonusaktierna vara en rabatt på priset, varvid det ursprungliga anskaffningspriset divideras med det nya antalet aktier. Elin Energi tecknade år aktier i Neste till styckepriset 78 mark. Då hon haft aktierna ett år, fick aktieägarna en bonusaktie för innehavet av tio aktier. Antalet aktier som Elin ägde steg till aktier. Då Imatran Voima och Neste fusionerades, fick Elin med en Neste aktie 5,5 aktier i Fortum. Efter fusionen hade hon sammanlagt aktier. Elin beslöt att sälja en del av aktierna och började tänka över beskattningen av försäljningsvinsten på sina aktier. Anskaffningsåret är 1995, då hon tecknade aktierna i Neste. Anskaffningspriset för totalantalet aktier är då mark som hon betalade för Neste aktierna. Då anskaffningspriset delas mellan det sammanlagda antalet tecknade och senare erhållna aktier blir priset för en aktie 12,89 mark, dvs. 2,17 euro. Elin Energi har våren aktier i Fortum. Till henne betalades som dividend kontant 0,58 euro per aktie. Dessutom fick hon 250 aktier i Neste Oil, vilkas värde var 15 euro per aktie, sammanlagt euro. Elins aktiers värde var 580 euro euro, för vilket hon betalade skatt. Anskaffningstiden för de Neste Oil aktier, som Elin fick som dividend, är april 2005 och anskaffningsutgift 15 euro per aktie. Vid delning, dvs. diffusion erhållna aktier Då från ett bolag avskiljs en del till ett självständigt ett listat bolag, sker en delning, dvs. en diffusion. Därvid delas bolaget i minst två nya bolag. Till aktieägarna i bolaget som delas ges i allmänhet som delningsersättning aktier i det nya bolaget. För mottagandet av det nya bolagets aktier blir det inga skattepåföljder för aktieägaren. Vid beskattningen av försäljningsvinsten anses tiden för innehavet ha börjat då aktieägaren förvärvat aktierna i bolaget som delades. Det ursprungliga anskaffningspriset delas mellan aktierna. Delningsförhållandet är det skäl att utreda hos ifrågavarande bolag. I allmänhet sänder bolaget ett brev, av vilket delningsförhållandet framgår. Brevet är det skäl att spara för beskattningen. 23

24 Lasse Hackspett hade aktier i Lassila & Tikanoja, då man år 2001 beslöt dela bolaget i två bolag. Med en aktie fick man en aktie i det nya Lassila & Tikanoja och en aktie i J.W. Suominen Bolagen. Anskaffningsutgiften för den gamla aktien delas som anskaffningsutgift för de nya aktierna så att 71,6 % av den gamla anskaffningsutgiften övergår till anskaffningsutgift för aktierna i det nya Lassila & Tikanoja och 28,4 % till anskaffningsutgift för aktierna i J. W. Suominen Bolagen. Lasse hade betalat för de gamla aktierna 12 per styck. Anskaffningsutgiften för hans aktier i det nya Lassila och Tikanoja är 8,59 euro och anskaffningsutgiften för hans aktier i J.W. Suominen Bolagen 3,41 euro. Henry Hård hade 100 Kone aktier, då bolaget delades. Han hade för aktierna betalat 6,90 euro per aktie. Henry fick för de ursprungliga Kone aktierna 100 nya aktier i Kone och 100 aktier i Cargotec. Efter delningen var anskaffningspriset på Henrys Kone aktier 4,45 euro och på Cargotecs aktier 2,45 euro, eftersom anskaffningsutgiften för de nya Kone aktierna var 64,5 % av det delade bolagets ursprungliga anskaffningsutgift och för Cargotecs aktier 35,5 %. Konvertibla skuldebrevs- och optionslån Konvertibla skuldebrev kan i enlighet med lånevillkoren bytas ut till aktier. Utbytet utlöser ännu inte beskattningen av försäljningsvinsten. Vid försäljningen av aktierna anses deras teckningstidpunkt vara samma som det konvertibla skuldebrevets och aktiens anskaffningspris det konvertibla skuldebrevets och aktiens sammanräknade teckningspris. Till ett optionslån hänför sig optionsbevis, som på vissa villkor berättigar till teckning av nya aktier i bolaget. Skuldebrevet och optionsbevisen kan säljas separat. När man gör så, anses anskaffningsutgiften för optionslånets skuldebrev vara lånets gängse värde vid emissionstidpunkten. För optionsbevisets del kan man också utnyttja anskaffningsutgiftsantagandet. Anskaffningstidpunkten för aktier som förvärvats med optionsbevis är den samma som anskaffningstidpunkten för optionsbevisen. 24 Optioner erhållna som kund Om ett företag till sina kunder utan vederlag delar ut rätttigheter, dvs. optioner att teckna aktier bolaget, såsom Stockmann har gjort, är optionernas anskaffningspris 0. När aktierna som tecknats med optioner säljs, är deras anskaffningspris det pris som betalats för aktierna och anskaffningstiden då aktien tecknats. Tjänsteoptioner Tjänsteoptioner, dvs. en på ett arbetsförhållande grundad rätt att teckna eller få