- KOMMUNFULLMÄKTIGE -

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - Plats och tid för sammanträdet Heby Folkets Hus, Heby 22 juni 2015 kl 17:00 Gruppmöten: Tillväxtalliansen + MP kl 15:30 S+V kl 15:00 SD kl 15:00 Uppvaktning av Årets företagare 2016, kl 18:00 Kaffe och kaka kl 17:00 Kaffe och smörgås kl 18:30 Ärenden Inledning 1 Kommunfullmäktiges öppnande Anteckningar 2 Upprop samt anmälan om närvarande 3 Val av justerande 4 Justering (Förslag: Kommunkontoret, tisdag 28 juni 2016 kl 09:00) Frågor och rapporter 5 Styrelser, nämnder och beredning, information 2016/4 6 Revisorerna, information 2015/70 7 Återrapportering 2016/4 8 Kommunens ansvar för framtida vattenförsörjning interpellation 9 Bredbandstäckning i Heby kommun interpellation 10 Hur ser det ut för de yngsta barnen i förskolorna? interpellation 2016/89 Interpellation, 11 maj /93 Interpellation, 23 maj /108 Interpellation, 4 juni Frågor 12 Allmänhetens frågor Kl 18:15 Beslutsärenden 13 Reglemente för ersättning till förtroendevalda 14 Pensionspolicy för anställda i Heby kommun 2012/153 Ks 88, 17 maj 2016 PM, 13 april 2016 PM, 12 april 2016 Förslag till reglemente, 13 april 2016 Bilaga till reglemente 2015/46 Ks 89, 17 maj 2016 Pu 8, 9 maj

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - PM, 4 maj 2016 Förslag Pensionspolicy för Heby kommun, 15 Medarbetarpolicy 2015/154 Ks 127, 7 juni 2016 PM, 24 maj 2016 Motion, 14 mars 2016 Kf 34, 22 mars Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Uppsala län 17 Uppföljningsrapport Heby kommun per 31 mars Vite för bostadstomter som ej bebyggts inom två år 19 Riktlinjer för kommunala markanvisningar 20 Remiss om vissa frågor i samband med likvidationen av Regionförbundet Uppsala län 21 Styrning och ledning, taxor samt beslut för fastighetskoncernen inför budget Undanta placeringar i fossilindustrin i kommunens finansreglemente, motion 23 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism motion 2008/23 Ks 90, 17 maj 2016 Skrivelse, 13 april 2016 Revisionsberättelse 2015 Granskningsrapport 2015 Årsredovisning /81 Ks 101, 7 juni 2016 Uppföljningsrapport per 31 mar s 2016 Ks 76, 17 maj 2016 Bmn 54, 10 maj 2016 Von 60, 11 maj 2016 Kfn 29, 11 maj 2016 Sbn 34, 12 maj 2016 Ubn 60, 13 maj /127 Ks 103, 7 juni 2016 PM, 30 maj /95 Ks 104, 7 juni 2016 PM, 30 maj 2016 Riktlinjer för kommunala markanvisningar, förslag, 7 juni /96 Ks 117, 7 juni 2016 PM, 23 maj 2016 Remiss, 4 april /9 Ks 119, 7 juni 2016 Budget 2017, plan Ks 73, 17 maj 2016 Bmn 53, 10 maj 2016 Von 57,11 maj 2016+bilaga Kfn 30, 11 maj 2016 Sbn 35, 12 maj 2016 Sbn 37-38, 12 maj 2016 Ubn 55, 13 maj /163 Ks 124, 7 juni 2016 PM, 24 maj 2016 Motion, 15 december 2015 Kf 172, 15 december /47 Ks 125, 7 juni 2016 PM, 24 maj 2016 Motion, 14 mars

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - Kf 34, 22 mars Återrapportering av medborgarförslag: Gör Heby kommun till finskt förvaltningsområde 25 Återrapportering av medborgarförslag: Hundrastgård i Morgongåva 26 Återrapportering av medborgarförslag: Anlägg trevlig park på Ösby 1:17 i Vittinge 2016/27 Ks 91, 17 maj 2016 PM, 2 maj 2016 Kf 37, 22 mars 2016 Medborgarförslag, 12 februari /42 Sbn 42, 12 maj 2016 Svar, 28 april 2016 Kf 37, 22 mars 2016 Medborgarförslag 11 mars /38 Sbn 43, 12 maj 2016 PM, 28 april 2016 Kf 37, 22 mars 2016 Medborgarförslag, 29 februari 2016 Motioner och medborgarförslag 27 Anmälan av nya motioner 28 Anmälan av nya medborgarförslag Val - Trädgårdshjälp till äldre kommuninvånare - Se över närmiljön vid samtliga kommunala förskolor - Se över utemiljön vid samtliga kommunala förskolor för pedagogisk utemiljö - Inför motionsslinga/runda 29 Avsägelser Lars Stadigh (LP) avsäger sig uppdraget som ledamot i valnämnden - Carl Eric Thörngren (S) avsäger sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige, Hebyfastigheter AB samt Hebygårdar AB - Helena Pettersson 2016/ / / / /2 Medborgarförslag, 22 april 2016 Medborgarförslag, 27 april 2016 Medborgarförslag, 27 april 2016 Medborgarförslag, 27 april

4 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - (MP) avsäger sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige, ersättare i kommunstyrelsen och utbildningsnämnden 30 Val 2014/231 - Borglig vigselförrättare - Valnämnden, val av ledamot - Hebyfastigheter AB, val av ersättare - Hebygårdar AB, val av ersättare - Kommunstyrelsen, val av ersättare - Utbildningsnämnden, val av ersättare Avslutning 31 Anmälningsärenden - Redovisning av partistöd Vänsterpartiet - Redovisning av partistöd Kristdemokraterna - Redovisning av partistöd Socialdemokraterna - Redovisning av partistöd Centerpartiet - Redovisning av partistöd Liberalerna - Riktlinjer för tomtförsäljning, Ks 102, 7 juni 2016 Annika Krispinsson Ordförande Sammanträdet kommer att sändas på webben. Se Heby kommuns hemsida. 4

5 i Heby kommun Interpellation Kommunens ansvar för framtida vattenförsörjning Till Per Möller (C), ordförande för Samhällsbyggnadsnämnden Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vatten är livsviktigt. Utan rent dricksvatten stannar vår vardag. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gett ut en mycket bra skrift, för att bidra till det arbete som säkrar att alla människor i Sverige kan dricka rent och säkert vatten, både i dag och i morgon. Skriften heter Skydda vattnet, Strategiskt dricksvattenskydd i kommunerna. I den tar det bl.a. fram att de senaste årens förändringar innebär att hoten mot ett friskt och hälsosamt vatten växer. Vi använder allt mer läkemedel, bekämpningsmedel och andra kemikalier som påverkar dricksvattenproduktion och avloppsrening. Tidigare okända bakterier sprider sig när klimatet förändras. Häftigare skyfall, översvämningar och mer intensiv torka ger oss ändrade förutsättningar. I sin skrift uppmärksammar SKL de sex viktigaste frågorna för kommunledningens arbete med att nå ett säkrare dricksvatten till medborgarna, på kort och på lång sikt. Frågorna ska kunna användas som en checklista och ett underlag för diskussion om hur kommunen behöver prioritera för att skydda dricksvattnet. De sex viktigaste frågorna, enligt SKL, är: 1. Strategisk vattenplanering Arbeta fram och ta beslut om ett strategiskt och politiskt förankrat styrdokument för kommunens samlade vattenplanering, som en del av kommunens översiktsplanering. 2. Mellankommunal samverkan Samverka med andra kommuner och aktörer inom avrinningsområdet. 5

6 3. Tillräckligt skydd för dricksvattentäkterna Inrätta ett lämpligt vattenskydd med stöd av moderna föreskrifter. 4. Uppföljning av vattenskyddet Kontrollera att skyddet av dricksvattnet fungerar i praktiken och att vattenskyddsområdets föreskrifter följs. 5. Tillräckliga barriärer i vattenverken Se till att vattenverken har tillräckliga mikrobiologiska barriärer för att säkra vattenkvaliteten. 6. Krisberedskap Upprätta en krisplan kring dricksvattenförsörjningen och förankra hos alla berörda funktioner, inklusive kommunala bolag, räddningstjänst och polis. - Vad anser du vara den viktigaste insatsen som Heby kommun behöver göra för att säkerställa en bra vattenförsörjning idag och i framtiden? - Hur ser du på Heby kommun möjlighet att klara av SKL:s sex viktigaste frågorna? - Tänker du ta möjligheten att använda SKL:s underlag för framtida politiska diskussioner? - Vilka möjligheter anser du finns och kan användas för att få alla kommuninnevånare att förstå vikten av att säkerställa vår vattenförsörjning nu och i framtiden? Carina Schön, Socialdemokraterna 6

7 i Heby kommun Interpellation Bredbandstäckning i Heby kommun Till Marie Wilén (C), ordförande för Kommunstyrelsen I mars 2016 gick det att läsa i massmedia att Heby kommun hamnade på plats 283 bland Sveriges 290 kommuner när det gäller snabbt bredband. Under 2015 hade 13 procent av hushållen i kommunen tillgång till bredband via fiber, en ökning från 9 procent året innan. Denna statistik var gjord av Post- och telestyrelsen och som presenterades av Svenska stadsnätföreningen. Riksgenomsnittet låg då på 64 procent. Nu har det har skett en hel del sedan denna mätning. Ideella krafter har grävt fram fiberledningar och fler företag har visat intresse för Heby kommun fiberutbyggnad och detta har gjort att det skett en viss utveckling. Heby kommunfullmäktige har antagit en bredbandsplan I den är delmålet för landsbygden, när det gäller täckningskapaciteten för 2017, högt. Inom en snar framtid kommer Telia kopparledningar monteras ner. Detta betyder att många ute på landsbygden kommer att få problem att få både data- och telefonuppkoppling, om inte det hinns med att skapa nya fiberledningar eller andra lösningar. SKL anser att kommunerna måste ha en mera aktiv roll i bredbandsutbyggnaden. SKL har sagt upp den uppgörelse som gjordes 2010 med Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen. I den angavs att det i första hand är marknaden som ska tillgodose behovet av bredbandsnät. Detta har inte hänt. SKL har tagit initiativ till en ny uppgörelse utifrån nuvarande rådande situation. Landsbygdsprogrammet hade för perioden inlagda bredbandssatsningar, vilket innebar att med regeringens totala satsning blev det 3,25 miljarder kronor 1,93 miljarder kronor i nationella medel och 1,32 miljarder kronor i EU-medel. Satsningen på 3,25 miljarder innebar dubbelt så mycket pengar till bredband som under föregående programperiod. 7

8 Bredbandspengarna i landsbygdsprogrammet har och kommer att ha betydelse för utbyggnad i de områden där det inte är lönsamt för marknaden att bygga ut. Trots denna satsning behövs det mera pengar för att få en total utbyggnad av bredband. Det finns ett landsomfattande mål att 90 procent av alla hushåll och företag i landet ska ha tillgång till datauppkoppling med minst 100 megabit per sekund senast Det är en demokratifråga att alla får ta del av digitaliseringen. Detta måste ske inom en rimlig kostnad för kommunmedborgaren. - Vad anser du vara den viktigaste insatsen som Heby kommun behöver göra för att säkerställa en bra bredbandstäckning för alla kommunens innevånare? - Hur ser du på Heby kommun möjlighet att klara av att nå målet, att 90 procent av alla hushåll och företag i landet ska ha tillgång till datauppkoppling med minst 100 megabit per sekund senast 2020? - Tänker du ta tillvara de möjligheter som finns att sambeta med andra - kommuner, kommunala bolag osv.? - Vilka möjligheter anser du det finns att Heby kommun ska kunna vara bland de bästa kommuner, när det gäller tillgång till snabb datauppkoppling för alla kommunmedborgare, i Sverige inom en snar framtid? Carina Schön, Socialdemokraterna 8

9 i Heby kommun Interpellation till Tomas Bergström ordförande Utbildningsnämnden Hur ser det ut för de yngsta barnen i Heby kommuns förskolor? Heby kommun är en kommun med tillväxt, vilket är väldigt positivt men det medför också kostnader och förändringar i verksamheterna. Att tillskapa nya barnomsorgsplatser har varit en tuff utmaning. Från hösten kommer våra förskollärare också att få bättre möjligheter till planeringstid, kommunen ger personalen bättre förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, men ingen vet idag exakt hur verkligheten för våra barn i kommunen ser ut. Alla barn har rätt till förskoleplats, Heby kommun har haft en bra förskola och kunnat placera alla barn även om det inte har varit förstahandsvalet man önskat första tiden. Men vad har detta inneburit för verksamheten? Vilken kvalité har kommunen idag? Har kommunen den kvalité som skolverket och läroplanen avser? En bra start i livet är att inte barngrupperna är för stora och absolut inte om man tolkar all forskning som finns för de allra yngsta barnen i verksamheten. Skolverket har under året gått ut med rekommendationer om hur stora barngrupperna ska vara utifrån olika förutsättningar som finns. Det finns bra riktlinjer för detta. Stadsbidrag har också kunnat sökas inför hösten för att minska barngruppernas storlek, 563 huvudmän har fått, dock finns inte Heby kommun nämnt i skolverkets rapport om vilka som sökt och beviljats bidrag. Socialdemokraterna och vänsterpartiet har under två år utökat ramen för våra förskolebarn så att personalen ska få bättre förutsättningar, vi tycker fortfarande att bidraget per barn är för lite tilltaget. Jämför man med andra kommuner så har vi låga kostnader per barn. Mina frågor är: Hur många småbarnsavdelningar finns det i Heby kommun per ort? Hur många barn är det per avdelning på våra avdelningar, där mindre barn är placerade 1-3 år /per ort? Hur många personal i % är det på dessa avdelningar? Har du några planer på att förändra förutsättningarna för våra förskolor de närmaste två åren? Rose-Marie Isaksson, Socialdemokraterna 9

10 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 17 maj 2016 Ks 88 Dnr 2012/ Reglemente för ersättning till förtroendevalda, revidering Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga antas att gälla från och med 1 januari Med anledning av antagande av OPF-KL antas i reglemente för ersättning av förtroendevalda med tillhörande bilaga. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram tillämpningsanvisningar för OPF-KL. Sammanfattning Heby kommun tillämpar OPF-KL, enligt SKL:s rekommendation. Det finns dock inget separat beslut av kommunfullmäktige i Heby om att anta OPF-KL, utan regelverket gäller genom att kommunens ersättningsreglemente för förtroendevalda hänvisar till det. För formens skull, inte minst när man om flera decennier behöver fastställa villkoren för ett gammalt pensionsintjänande enligt OPF-KL, kan det vara bra med ett särskilt beslut i kommunfullmäktige om att anta OPF-KL. För tydlighetens skull bör man då även göra vissa justeringar av redaktionell karaktär i kommunens ersättningsreglemente för förtroendevalda. Dessa ändringar utgör ingen justering i sak, utan förtydligar bara hur OPF-KL fungerar Beslutsunderlag PM, 13 april 2016 PM, 12 april 2016 Förslag till reglemente, 13 april 2016 Bilaga till reglemente Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga antas att gälla från och med 1 januari Med anledning av antagande av OPF-KL antas i reglemente för ersättning av förtroendevalda med tillhörande bilaga. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram tillämpningsanvisningar för OPF-KL. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 10

11 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 17 maj 2016 Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Personalchef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

12 PM 1 (8) Datum 13 april 2016 Diarienr/Dplankod Kommunstyrelsen Personalenheten Mats Jällrud Personalchef Reglemente för ersättning till förtroendevalda Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige beslutar Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga antas att gälla från och med 1 januari Med anledning av antagande av OPF-KL antas reglemente för ersättning av förtroendevalda med tillhörande bilaga. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram tillämpningsanvisningar för OPF-KL. Sammanfattning Heby kommun tillämpar OPF-KL, enligt SKL:s rekommendation. Det finns dock inget separat beslut av kommunfullmäktige i Heby om att anta OPF-KL, utan regelverket gäller genom att kommunens ersättningsreglemente för förtroendevalda hänvisar till det. För formens skull, inte minst när man om flera decennier behöver fastställa villkoren för ett gammalt pensionsintjänande enligt OPF-KL, kan det vara bra med ett särskilt beslut i kommunfullmäktige om att anta OPF-KL. För tydlighetens skull bör man då även göra vissa justeringar av redaktionell karaktär i kommunens ersättningsreglemente för förtroendevalda. Dessa ändringar utgör ingen justering i sak, utan förtydligar bara hur OPF-KL fungerar Utredning Ärendet beskrivs sammanfattningsvis i ett särskilt bilagt PM författat av Fredrik Mandelin, KPA Pension. Föreslagna ändringar i reglemente för ersättning för förtroendevalda. Allmänna bestämmelser. Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna 1 Kommunens helägda bolag rekommenderas att vid bolagsstämma anta detta reglemente för ersättning till förtroendevalda med tillämpningsföreskrifter. Detta Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 12

13 Datum 13 april (8) gäller dock inte pensions- och omställningsbestämmelserna PBF och OPF-KL, som endast gäller förtroendevalda enligt kommunallagen 4 kap 1. För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid gäller endast 5-10, 17-18, 21 i tillämpliga delar samt Kommunstyrelsen utgör pensionsmyndighet. Ersättningsberättigade sammanträden m m. 3 Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till följande ersättningar: arvode för sammanträde/förrättning mm (enligt 4) för resor och traktamenten (enligt 5) för barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig (enligt 6) för funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader (enligt 7) för övriga kostnader (enligt 8) för arbetsgivaravgifter/egenavgifter (enligt 9) för förlorad arbetsinkomst (enligt 11) för förlorad semesterförmån (enligt 14) för förlorad pensionsförmån (enligt 15) för särskilda arbetsförhållanden (enligt 16) Arvoden mm. Pension och omställning 10 Förtroendevalda som före valet 2014 tillträtt ett uppdrag om minst 40 % av heltid omfattas av pensionsbestämmelserna PBF, medan övriga förtroendevalda omfattas av pensions- och omställningsbestämmelserna OPF-KL, med de begränsningar som anges i respektive regelverk. Förtroendevalda som omfattas av PBF tjänar in pensionsrätt för ålderspension samt visstidspension/avgångsersättning vid avgång från uppdraget före fyllda 65. Regelverket innehåller även sjuk- och efterlevandeförmåner. För förtroendevalda som omfattas av OPF-KL gör kommunen avsättning till en pensionsbehållning, förutsatt att det tillgodoräknade årsbeloppet överstiger 1,5 % av aktuellt inkomstbasbelopp, och för förtroendevalda vars uppdrag sammanlagt omfattar minst 40 % av heltid finns även omställningsersättning samt sjuk- och efterlevandeförmåner. 13

14 Datum 13 april (8) Ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensions- och semesterförmåner Förlorad arbetsinkomst 11 Vid deltagande i sammanträde eller förrättning utgår ersättning till förtroendevald för förlorad arbetsinkomst. Den maximala ersättningsnivån för förlorad arbetsförtjänst per dag är 4,0% av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. För anställda utgår ersättning för faktisk förlorad arbetsförtjänst. För egenföretagare utgår ersättning för förlorad arbetsförtjänst beräknad per dag utifrån taxerad inkomst av näringsverksamhet enligt nedan, delat med 220. Maximal ersättning per timme är dagsbeloppet dividerat med 8. Styrkande av förlorad arbetsinkomst Årligen eller vid förändrad inkomst 12 För förtroendevald som har en anställning krävs intyg från arbetsgivare eller kopia av lönebesked som visar aktuell lönenivå. Intyget ska visa om semesterförmånen påverkas. Intyg lämnas in årligen eller så snart en ändring av lönenivån gjorts. För förtroendevald som är egen företagare krävs att företagets identitet ska styrkas genom uppvisande av F-skattesedel. Ersättning beräknas utifrån taxerad inkomst av näringsverksamhet enligt senast fastställda taxering. Inkomsten av näringsverksamhet skall justeras med den förändring av periodiseringsfonder som gjorts det aktuella året samt utnyttjade förlustavdrag från tidigare år. Uppgiften lämnas varje år till ansvarig tjänsteman på kommunens lönekontor. Om den aktuella inkomsten kraftigt avviker från föregående år, får den förtroendevalde lämna skriftlig motivering om detta och kommunstyrelsens personalutskott får besluta om ersättningsnivån. Vid varje begäran om ersättning 13 Förtroendevald som begär ersättning för förlorad arbetsinkomst i samband med sammanträde eller förrättning, ska med sin signatur på tjänstgöringsrapporten intyga omfattningen av arbetstidsbortfallet. Notering ska också göras huruvida den förtroendevalde skulle ha förvärvsarbetat under den aktuella tiden eller inte eller om den förtroendevalde till följd av skiftarbete eller liknande har varit tvungen att avstå från arbetspass för att delta i sammanträde eller förrättning. För den händelse begärd ersättning för arbetstidsbortfall överstiger mötestiden med kringtid, ska orsaken till detta noteras. Skälig restid till och från arbetsplatsen ska inräknas i arbetstidsbortfall. Förlorad semesterförmån 14 Ersättning för styrkt förlorad semesterförmån ingår i ersättningen för förlorad arbetsförtjänst. 14

15 Datum 13 april (8) Förlorad pensionsförmån 14 Förtroendevald har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån med schablonbelopp enligt Pensionspolicy HebyFS 2009:35. För dem som förlorade pensionsförmån före införandet av schablonbelopp utges ersättning enligt tidigare regler. Förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda omfattas av bestämmelserna om pension för förtroendevalda (OPF-KL). Nivån på pensionsrättens omfattning m.m. beslutas i varje enskilt fall av pensionsmyndigheten. Förlorad pensionsförmån 15 För schablonmässig ersättning för förlorad pensionsförmån avsätter kommunen 4,5 procent på förlorad arbetsinkomst. Belopp som blir 1 procent av innevarande års inkomstbasbelopp (IBB) eller lägre betalas ut direkt. Ingen utbetalning sker vid belopp under 100 kronor. Övergångsregel 15 a Till förtroendevald som kan styrka förlorad pensionsförmån under uppdragstid som ligger före införandet av schablonbelopp 2009 utges ersättning enligt tidigare regler om ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Ersättning ges först efter att den förtroendevalde har gått i pension. Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån innan införandet av schablonbelopp ska ske inom två år från och med pensionsdagen. Särskilda arbetsförhållanden m m 16 Rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider såsom skifttjänstgöring eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt, när det inte kan anses skäligt att den förtroendevalda kan fullgöra sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträde/förrättning. Ersättning för vigsel- och partnerskapsförättare respektive begravningsförrättare 17 För borgerlig vigsel och förrättning av partnerskap av kommuninvånare, förrättad av kommunal vigselförrättare, utgår ersättning för resa inom kommunen i samband med förrättad vigsel. (Arvode utgår från länsstyrelsen). För borgerlig begravning av kommuninvånare, förrättad av kommunal begravningsförrättare, utgår arvode (enligt 4) för sammanträde/förrättning på högst fyra timmar samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst (enligt 11). Ersättning utgår för resa inom kommunen i samband med förrättad begravning. 15

16 Datum 13 april (8) Omställningsstöd 15 Bestämmelser om omställningsstöd enligt OPF-KL gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Arvoden m.m. för fast arvoderade förtroendevalda Kommunalråd 18 Kommunstyrelsens ordförandes arvode uppgår till 75 % av aktuellt riksdagsmannaarvode. Eventuell förändring skall regleras per det datum som gäller för förändring av riksdagsmannaarvodet. Uppdraget som kommunstyrelsens ordförande omfattar heltid. Månadsarvodet utbetalas under samtliga av årets månader. Kommunalråd äger inte uppbära annat kommunalt arvode än som här angivits, ej heller sammanträdes- eller förrättningsarvode. Dock äger kommunalråd rätt att uppbära kommunalt arvode för sammanträde med kommunfullmäktige. Beträffande semester och sjukledighet tillämpas samma regler som för anställda i kommunen, dvs gällande AB (allmänna bestämmelser). För kommunalrådet gäller Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF)och Pensionspolicy HebyFS 2009:35. Kommunalråd som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda omfattas av bestämmelserna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Nivån på pensionsrättens omfattning m.m. beslutas i varje enskilt fall av pensionsmyndigheten. Fasta arvoden för övriga förtroendevalda 19 Fasta arvoden utgår med de nivåer som anges i bilaga. Om en förtroendevald innehar flera uppdrag som tillsammans ger en ersättningsnivå över 100 % av kommunalrådets arvode, utgår dock högst 100 %. Fast arvoderad förtroendevald har rätt till ersättning vid sammanträde/förrättning mm (enligt 4)när det gäller annat kommunalt organ än det han/hon har fast arvode för. Fast arvoderad förtroendevald har inte rätt till sammanträdesersättning, förrättningsarvode eller förlorad arbetsinkomst för följande uppgifter: a. Ordförandens genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan i anledning av fullmäktige-, berednings-, kommunstyrelse-, nämnds- och bolagsstyrelses sammanträde. b. Arbete med att följa och följa upp det politiska organets uppgifter enligt arbetsordning, reglementen och instruktioner. 16

17 Datum 13 april (8) c. Överläggning med kommunalt anställd i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområden. d. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan kommunalt anställd i anledning av besiktning, förrättning eller dylikt inom kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. e. Besök på förvaltning för information, utanordning eller påskrift av handling samt justering av protokoll. f. Deltagande i kurser och konferenser. g. Kontakter med medborgare i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. h. Utövande av delegationsbeslut. i. All överläggning med företrädare för andra kommunala organ än det som det fasta arvodet avser. j. Restid i anledning av ovanstående åtgärder. För förtroendevalda med fast arvode om minst 40 % av ett heltidsuppdrag gäller Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF)och Pensionspolicy HebyFS 2009:35. Förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda omfattas av bestämmelserna om pension för förtroendevalda (OPF-KL). Förtroendevalda med uppdrag understigande 40 % av ett heltidsuppdrag har rätt till kontant påslag på arvodet som ersättning för eventuell förlorad tjänstepensionsförmån på grund av sitt politiska uppdrag. Gemensamma bestämmelser Begäran om ersättning 22 För att få nedanstående ersättningar ska den förtroendevalde styrka inkomstbortfall eller kostnader: arvode för sammanträde/förrättning mm (enligt 4) ersättning för resor och traktamenten (enligt 5) ersättning för barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig (enligt 6) ersättning för funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader (enligt 7) ersättning för övriga kostnader (enligt 8) ersättning för förlorad arbetsinkomst (enligt 11) ersättning för förlorad semesterförmån (enligt 14) 17

18 Datum 13 april (8) ersättning för särskilda arbetsförhållanden (enligt 16) Ersättning utgår endast för sammanträde/förrättning som skett på arbetstid och som medfört förlorad arbetsinkomst med undantag av ersättning vid särskilda arbetsförhållanden. Yrkande om ersättning i övrigt enligt dessa bestämmelser ska framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde/förrättning till vilken kostnaden hänför sig. Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån ska framställas senast inom två år från pensionstillfället. Detta gäller dem som förlorade pensionsförmån före införandet av schablonbelopp år Utbetalning 23 Fast arvode utbetalas i förskott med en tolftedel varje månad. Övriga arvoden/ersättningar utbetalas månadsvis i efterskott. Yrkande om ersättning i övrigt enligt dessa bestämmelser ska framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde/förrättning till vilken kostnaden hänför sig. Till förtroendevald som kan styrka förlorad pensionsförmån under uppdragstid som ligger före införandet av schablonbelopp 2009 utges ersättning enligt tidigare regler. Ersättning ges först efter att den förtroendevalde har gått i pension. Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån innan införandet av schablonbelopp ska ske inom två år från och med pensionsdagen. Samt förtydligande av rubrik i bilaga till reglemente för ersättning till förtroendevalda: Andel av kommunstyrelsens ordförandes arvode/uppdragets omfattning. I tjänsten Mats Jällrud Delges: 18

19 Datum 13 april (8) Kommunchef Administrativ chef Ekonomichef 19

20 Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN X Förslag Reglemente för ersättning till förtroendevalda HebyFS 200?:? Infördes i författningssamlingen den? Kommunfullmäktige beslutade 1 den MötesDatum, om följande reglemente. 1 Beslutet ersätter Heby FS 2014:21. Antaget av kommunfullmäktige 29 april

21 Innehåll Allmänna bestämmelser... 3 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna... 3 Ersättningsberättigade sammanträden m m... 3 Arvoden mm... 4 Arvode för sammanträde/förrättning m m... 4 Resor och traktamenten... 4 Barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig ( jfr regler för anställda)... 5 Funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader... 5 Övriga kostnader... 5 Arbetsgivareavgifter/egenavgifter... 5 Ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensions- och semesterförmåner... 6 Förlorad arbetsinkomst... 6 Styrkande av förlorad arbetsinkomst... 6 Förlorad semesterförmån... 7 Förlorad pensionsförmån... Fel! Bokmärket är inte definierat. Särskilda arbetsförhållanden m m... 7 Ersättning för vigselförättare respektive begravningsförrättare... 7 Arvoden m.m. för fast arvoderade förtroendevalda... 7 Kommunalråd... 7 Fasta arvoden för övriga förtroendevalda... Fel! Bokmärket är inte definierat. Vid förhinder att fullgöra uppdraget... 8 Icke ersättningsberättigade uppgifter för fast arvoderade... 9 Gemensamma bestämmelser... 9 Begäran om ersättning... 9 Utbetalning Uppdrag utanför kommunorganisationen Tillämpning och tolkningsföreträde

22 Allmänna bestämmelser Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna 1 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda enligt kommunallagen (KL) 4 kap 1, d v s ledamöter, ersättare och insynsrepresentanter i kommunfullmäktige kommunfullmäktiges beredningar kommunstyrelsen nämnder samt för revisorerna Den som deltar i utredningskommittéer, projekt- och arbetsgrupper beslutade av ovanstående organ, räknas som förtroendevald. Kommunens helägda bolag rekommenderas att vid bolagsstämma anta detta reglemente för ersättning till förtroendevalda med tillämpningsföreskrifter. Detta gäller dock inte pensions- och omställningsbestämmelserna PBF och OPF-KL, som endast gäller förtroendevalda enligt kommunallagen 4 kap 1. För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid gäller endast 5-10, 17-18, 21 i tillämpliga delar samt Kommunstyrelsen utgör pensionsmyndighet. 2 Med kommunala organ menas kommunfullmäktige, fullmäktiges beredningar, kommunstyrelse, nämnder, kommunstyrelsens och nämndernas utskott, och helägda kommunala bolag. Ersättningsberättigade sammanträden m m 3 Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till följande ersättningar: - arvode för sammanträde/förrättning mm (enligt 4) - för resor och traktamenten (enligt 5) - för barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig (enligt 6) - för funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader (enligt 7) - för övriga kostnader (enligt 8) - för arbetsgivaravgifter/egenavgifter (enligt 9) - för förlorad arbetsinkomst (enligt 11) - för förlorad semesterförmån (enligt 14) - för förlorad pensionsförmån (enligt 15) - för särskilda arbetsförhållanden (enligt 16) vid a. Sammanträde med kommunfullmäktige, kommunfullmäktiges beredningar, kommunstyrelse, nämnder, kommunstyrelsens och nämndernas presidier och utskott, bolagsstyrelser och revisorerna. b. Förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen. c. Presidiemöte i fullmäktige och fullmäktiges utskott. 22 3

23 d. Partigruppsmöten som hålls med anledning av och i direkt anslutning till sammanträde. e. Protokollsskrivning För ersättning enligt punkterna f - n nedan krävs särskilt uppdrag av fullmäktige, beredningar, kommunstyrelse, nämnd, kommunstyrelsens och nämndernas utskott eller bolagsstyrelse genom protokollfört beslut eller av ordföranden genom delegationsbeslut. Vid situationer då det föreligger tidsbrist och uppdraget gäller en ordförande, kan vice ordförande fatta beslut. I undantagsfall kan uppdraget godkännas i efterhand genom protokollfört beslut. f. Sammanträde med utredningskommitté, projektgrupp och arbetsgrupp. g. Protokollsjustering då särskild tid och plats bestäms för det. h. Uppdrag som kontaktperson eller annat uppdrag för kommunens räkning till vilken särskild kallelse utfärdats och som beviljats i samråd med ordföranden. i. Konferens, informationsmöte, studiebesök, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget. Uppdragen återrapporteras snarast till uppdragsgivaren. j. Överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde tillhör. k. Överläggning med kommunalt anställd i frågor som handlar om den egna beredningens/styrelsens/nämndens ansvarsområde. l. Besiktning och inspektion. m. Överläggning med utomstående myndighet eller organisation. n. Fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag. Arvoden mm Arvode för sammanträde/förrättning m m 4 Förtroendevalda (enligt 1) har rätt till ersättning för deltagande i sammanträde/förrättning (enligt 3) med följande belopp för sammanträde/förrättning på högst fyra timmar utgår ersättning med 1,1 % av gällande prisbasbelopp avrundat till närmaste tiotal kronor för sammanträde/förrättning på mellan fyra och åtta timmar utgår ersättning med 1,7 % av gällande prisbasbelopp avrundat till närmaste tiotal kronor för sammanträde/förrättning längre än åtta timmar utgår ersättning med 1,9 % av gällande prisbasbelopp avrundat till närmaste tiotal kronor gruppmöten på högst två timmar i anslutning till sammanträdet räknas in i sammanträdestiden för protokollsjustering, då särskild tid och plats bestäms för det, utgår ersättning med 0,60 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. Resor och traktamenten 5 Riktlinjer för trafiksäkerhet och resor (HebyFS 2006:27) ska beaktas för att främja såväl säkerhet som miljö vid resor. 4 23

24 Ersättning för resor med egen bil utgår om resvägen från bostaden till sammanträde eller förrättning överstiger 5 km enkel resa. Sådan reseersättning utgår för sammanträde och förrättning som berättigar till arvode. Därutöver utgår reseersättning för resa för att justera protokoll i kommunala organ. Kostnad för resor till och från sammanträde/förrättning ersätts enligt grunderna i gällande kommunalt reseavtal. Kostnader för kost och logi i samband med förrättning utanför kommunen utgår i enlighet med bestämmelser i gällande kommunalt traktamentesavtal. Barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig ( jfr regler för anställda) 6 Ersättning ges för styrkt kostnad, som uppkommit till följd av förtroendevalds deltagande vid sammanträde/förrättning, för vård och tillsyn av barn som bor i den förtroendevaldes familj och som inte fyllt 13 år. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av medlem inom den egna familjen och inte heller för tid då barnet/barnen vistas inom förskolan. Ersättning utgår per timme med 0,3 % av gällande prisbasbelopp utjämnat till närmast tiotal kronor. Ersättning ges för styrkt kostnad, som uppkommit till följd av förtroendevalds deltagande vid sammanträde/förrättning, för vård av nära anhörig. Ersättning betalas inte för vård som utförs av medlem inom den egna familjen. Ersättning utgår per timme med 0,3% av gällande prisbasbelopp utjämnat till närmast tiotal kronor. Förtroendevalds med funktionshinder särskilda kostnader 7 Ersättning utbetalas till förtroendevald med funktionshinder för faktiska, styrkta kostnader som uppkommer till följd av deltagande i sammanträde/förrättning och som inte berättigar till annan ersättning eller bekostas av annan. Här ingår utgifter för resor, ledsagare, tolk, etc. Kostnader för nödvändig utrustning, till exempel datorstöd för inläsning och uppläsning av handlingar, ersätts till skälig kostnad, efter beslut av personalutskottet. Beslut skall fattas i samråd med berörd förtroendevald. Övriga kostnader 8 För andra kostnader än för resor och traktamenten, för barntillsyn och för kostnad för vård av nära anhörig samt för förtroendevald med funktionshinder särskilda kostnader betalas ersättning, om den förtroendevalde kan påvisa att särskilda skäl för dessa kostnader föreligger. Personalutskottet fattar beslut i dessa frågor. Arbetsgivareavgifter/egenavgifter 9 Kommunen erlägger lagstadgad arbetsgivaravgift/egenavgift för utbetalda arvoden, ersättningar för förlorad arbetsförtjänst och förlorad pensionsförmån. Arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst samt förlorad pensionsförmån skall redovisas som inkomst av tjänst. 24 5

25 Pension och omställning 10 Förtroendevalda som före valet 2014 tillträtt ett uppdrag om minst 40 % av heltid omfattas av pensionsbestämmelserna PBF, medan övriga förtroendevalda omfattas av pensions- och omställningsbestämmelserna OPF-KL, med de begränsningar som anges i respektive regelverk. Förtroendevalda som omfattas av PBF tjänar in pensionsrätt för ålderspension samt visstidspension/avgångsersättning vid avgång från uppdraget före fyllda 65. Regelverket innehåller även sjuk- och efterlevandeförmåner. För förtroendevalda som omfattas av OPF-KL gör kommunen avsättning till en pensionsbehållning, förutsatt att det tillgodoräknade årsbeloppet överstiger 1,5 % av aktuellt inkomstbasbelopp, och för förtroendevalda vars uppdrag sammanlagt omfattar minst 40 % av heltid finns även omställningsersättning samt sjuk- och efterlevandeförmåner. Ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensionsoch semesterförmåner Förlorad arbetsinkomst 11 Vid deltagande i sammanträde eller förrättning utgår ersättning till förtroendevald för förlorad arbetsinkomst. Den maximala ersättningsnivån för förlorad arbetsförtjänst per dag är 4,0% av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. För anställda utgår ersättning för faktisk förlorad arbetsförtjänst. För egenföretagare utgår ersättning för förlorad arbetsförtjänst beräknad per dag utifrån taxerad inkomst av näringsverksamhet enligt nedan, delat med 220. Maximal ersättning per timme är dagsbeloppet dividerat med 8. Styrkande av förlorad arbetsinkomst Årligen eller vid förändrad inkomst 12 För förtroendevald som har en anställning krävs intyg från arbetsgivare eller kopia av lönebesked som visar aktuell lönenivå. Intyget ska visa om semesterförmånen påverkas. Intyg lämnas in årligen eller så snart en ändring av lönenivån gjorts. För förtroendevald som är egen företagare krävs att företagets identitet ska styrkas genom uppvisande av F-skattesedel. Ersättning beräknas utifrån taxerad inkomst av näringsverksamhet enligt senast fastställda taxering. Inkomsten av näringsverksamhet skall justeras med den förändring av periodiseringsfonder som gjorts det aktuella året samt utnyttjade förlustavdrag från tidigare år. Uppgiften lämnas varje år till ansvarig tjänsteman på kommunens lönekontor. Om den aktuella inkomsten kraftigt avviker från föregående år, får den förtroendevalde lämna skriftlig motivering om detta och kommunstyrelsens personalutskott får besluta om ersättningsnivån. Vid varje begäran om ersättning 13 Förtroendevald som begär ersättning för förlorad arbetsinkomst i samband med sammanträde eller förrättning, ska med sin signatur på tjänstgöringsrapporten intyga omfattningen av arbetstidsbortfallet. Notering ska också göras huruvida den förtroendevalde skulle ha förvärvsarbetat under den aktuella tiden eller inte eller om den förtroendevalde till följd av skiftarbete eller liknande har varit tvungen att avstå från arbetspass för att delta i sammanträde eller förrättning. 6 25

26 För den händelse begärd ersättning för arbetstidsbortfall överstiger mötestiden med kringtid, ska orsaken till detta noteras. Skälig restid till och från arbetsplatsen ska inräknas i arbetstidsbortfall. Förlorad semesterförmån 14 Ersättning för styrkt förlorad semesterförmån ingår i ersättningen för förlorad arbetsförtjänst. Förlorad pensionsförmån 15 För schablonmässig ersättning för förlorad pensionsförmån avsätter kommunen 4,5 procent på förlorad arbetsinkomst. Belopp som blir 1 procent av innevarande års inkomstbasbelopp (IBB) eller lägre betalas ut direkt. Ingen utbetalning sker vid belopp under 100 kronor. Övergångsregel 15 a Till förtroendevald som kan styrka förlorad pensionsförmån under uppdragstid som ligger före införandet av schablonbelopp 2009 utges ersättning enligt tidigare regler om ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Ersättning ges först efter att den förtroendevalde har gått i pension. Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån innan införandet av schablonbelopp ska ske inom två år från och med pensionsdagen. Särskilda arbetsförhållanden m m 16 Rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider såsom skifttjänstgöring eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt, när det inte kan anses skäligt att den förtroendevalda kan fullgöra sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträde/förrättning. Ersättning för vigsel- och partnerskapsförättare respektive begravningsförrättare 17 För borgerlig vigsel och förrättning av partnerskap av kommuninvånare, förrättad av kommunal vigselförrättare, utgår ersättning för resa inom kommunen i samband med förrättad vigsel. (Arvode utgår från länsstyrelsen). För borgerlig begravning av kommuninvånare, förrättad av kommunal begravningsförrättare, utgår arvode (enligt 4) för sammanträde/förrättning på högst fyra timmar samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst (enligt 11). Ersättning utgår för resa inom kommunen i samband med förrättad begravning. Arvoden m.m. för fast arvoderade förtroendevalda Kommunalråd 18 Kommunstyrelsens ordförandes arvode uppgår till 75 % av aktuellt riksdagsmannaarvode. Eventuell förändring skall regleras per det datum som gäller för förändring av riksdagsmannaarvodet. Uppdraget som kommunstyrelsens ordförande omfattar heltid. Månadsarvodet utbetalas under samtliga av årets månader. 26 7

27 Kommunalråd äger inte uppbära annat kommunalt arvode än som här angivits, ej heller sammanträdes- eller förrättningsarvode. Dock äger kommunalråd rätt att uppbära kommunalt arvode för sammanträde med kommunfullmäktige. Beträffande semester och sjukledighet tillämpas samma regler som för anställda i kommunen, dvs gällande AB (allmänna bestämmelser). Fasta arvoden för övriga förtroendevalda 19 Fasta arvoden utgår med de nivåer som anges i bilaga. Om en förtroendevald innehar flera uppdrag som tillsammans ger en ersättningsnivå över 100 % av kommunalrådets arvode, utgår dock högst 100 %. Fast arvoderad förtroendevald har rätt till ersättning vid sammanträde/förrättning mm (enligt 4)när det gäller annat kommunalt organ än det han/hon har fast arvode för. Fast arvoderad förtroendevald har inte rätt till sammanträdesersättning, förrättningsarvode eller förlorad arbetsinkomst för följande uppgifter: a. Ordförandens genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan i anledning av fullmäktige-, berednings-, kommunstyrelse-, nämnds- och bolagsstyrelses sammanträde. b. Arbete med att följa och följa upp det politiska organets uppgifter enligt arbetsordning, reglementen och instruktioner. c. Överläggning med kommunalt anställd i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområden. d. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan kommunalt anställd i anledning av besiktning, förrättning eller dylikt inom kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. e. Besök på förvaltning för information, utanordning eller påskrift av handling samt justering av protokoll. f. Deltagande i kurser och konferenser. g. Kontakter med medborgare i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. h. Utövande av delegationsbeslut. i. All överläggning med företrädare för andra kommunala organ än det som det fasta arvodet avser. j. Restid i anledning av ovanstående åtgärder. Vid förhinder att fullgöra uppdraget 20 Om fast arvoderad förtroendevald, med undantag av kommunalrådet, är förhindrad att fullgöra uppdraget under en tid överstigande två månader, ska arvodet reduceras i motsvarande grad. Fast arvode ska då i stället utges till den förtroendevalde som fullgör uppdraget. 8 27

28 Icke ersättningsberättigade uppgifter för fast arvoderade 21 Förtroendevald med fast arvode har varken rätt till ersättning i form av sammanträdes-/förrättningsarvode eller förlorad arbetsförtjänst för nedan angivna uppgifter: a. Ordförandens genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan i anledning av fullmäktige-, berednings-, kommunstyrelse-, nämnds- och bolagsstyrelses sammanträde. b. Arbete med att följa och följa upp det politiska organets uppgifter enligt arbetsordning, reglementen och instruktioner. c. Överläggning med kommunalt anställd i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområden. d. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan kommunalt anställd i anledning av besiktning, förrättning eller dylikt inom kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. e. Besök på förvaltning för information, utanordning eller påskrift av handling samt justering av protokoll. f. Deltagande i kurser och konferenser. g. Kontakter med medborgare i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. h. Utövande av delegationsbeslut. i. All överläggning med företrädare för andra kommunala organ än det som det fasta arvodet avser. j. Restid i anledning av ovanstående åtgärder. k. Sammanträden med det politiska organ som det fasta arvodet avser. Gemensamma bestämmelser Begäran om ersättning 22 För att få nedanstående ersättningar ska den förtroendevalde styrka inkomstbortfall eller kostnader: - arvode för sammanträde/förrättning mm (enligt 4) - ersättning för resor och traktamenten (enligt 5) - ersättning för barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig (enligt 6) - ersättning för funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader (enligt 7) - ersättning för övriga kostnader (enligt 8) - ersättning för förlorad arbetsinkomst (enligt 11) - ersättning för förlorad semesterförmån (enligt 14) - ersättning för särskilda arbetsförhållanden (enligt 16) Ersättning utgår endast för sammanträde/förrättning som skett på arbetstid och som medfört förlorad arbetsinkomst med undantag av ersättning vid särskilda arbetsförhållanden. 28 9

29 Utbetalning 23 Fast arvode utbetalas i förskott med en tolftedel varje månad. Övriga arvoden/ersättningar utbetalas månadsvis i efterskott. Yrkande om ersättning i övrigt enligt dessa bestämmelser ska framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde/förrättning till vilken kostnaden hänför sig. Uppdrag utanför kommunorganisationen 24 För uppdrag som kommunens representant i organisationer och föreningar utanför kommunen, utgår arvode och ersättningar enligt detta reglemente, förutsatt att uppdraget beslutats av kommunala organ. Ersättning utgår ej om föreningen eller organisationen utbetalar ersättning. Tillämpning och tolkningsföreträde 25 Vid oenighet om tillämpningen av detta reglemente har kommunfullmäktiges presidium tolkningsföreträde. Detta reglemente träder i kraft den?. Annika Krispinsson Ordförande i kommunfullmäktige Karin Eljansbo Administrativ chef 10 29

30 Bilaga till Reglemente för ersättning till förtroendevalda Fasta arvoden till förtroendevalda från och med mandatperioden 2015 Andel av kommunstyrelsens ordförandes arvode/uppdragets omfattning. Kommunstyrelsens ordförande 100% Kommunstyrelsens ordförande 1:e vice ordf, tillika personalutskottets ordförande 25% Kommunstyrelsens ordförande 2:e vice ordf 25% Kommunfullmäktiges ordförande 20% Kommunfullmäktiges ordförande 1:e vice ordf 10% Kommunfullmäktiges ordförande 2:e vice ordf 10% Demokratiberedningens ordförande 10% Bygg- och miljönämndens ordförande 20% Vård- och omsorgsnämndens ordförande 45% Vård- och omsorgsnämndens vice ordförande 25% Utbildningsnämndens ordförande 30% Samhällsbyggnadsnämndens ordförande 30% Kultur- och fritidsnämndens ordförande 20% Revisionens ordförande 20% Revisorerna* 2% Valnämndens ordf, valår* 2% Oppositionen 50% * utöver det fasta arvodet utges sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst Sammanträdesarvoden 2015 Tid % av bb < 4 tim 1,1% 4-8 tim 1,7% > 8 tim 1,9% protokolljust 0,6% 30

31 Sida 1/2 Pension och omställning för förtroendevalda i Heby kommun Enligt uppgift från personalchef Mats Jällrud tillämpar kommunen OPF-KL enligt SKLs rekommendation. Det finns dock inget separat beslut av kommunfullmäktige i Heby om att anta OPF-KL, utan regelverket gäller genom att kommunens ersättningsreglemente för förtroendevalda hänvisar till det. För formens skull, inte minst när man om flera decennier behöver fastställa villkoren för ett gammalt pensionsintjänande enligt OPF-KL, kan det vara bra med ett särskilt beslut i kommunfullmäktige om att anta OPF-KL. För tydlighetens skull bör man då även göra vissa justeringar av redaktionell karaktär i kommunens ersättningsreglemente för förtroendevalda. Dessa ändringar utgör ingen justering i sak, utan förtydligar bara hur OPF-KL fungerar. Kort om OPF-KL OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare, och i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. OPF-KL måste antas av respektive kommun för att gälla där. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Vissa av förmånerna gäller, precis som är fallet med det äldre regelverket PBF, bara förtroendevalda med uppdrag som sammanlagt omfattar minst 40 % av heltid (så kallade hel- eller deltidsförtroendevalda). Därför är det viktigt för bestämmelsernas tillämpning att omfattning av uppdraget kan fastställas för kommunens förtroendevalda. Innehållet i OPF-KL är bland annat en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för en förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag, och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. Beslut angående OPF-KL Förutom själva beslutet att anta OPF-KL, bör kommunfullmäktige också samtidigt utse kommunstyrelsen till pensionsmyndighet för förtroendevalda. Som framgår av SKLs kommentarer till OPF-KL ( ) förutsätts fullmäktige utse en nämnd som har till uppgift att besluta i frågor om tolkning och tillämpning av pensions- och omställningsbestämmelser för förtroendevalda. OPF-KL förutsätter också att tillämpningsanvisningar tas fram för praktisk hantering av OPF-KL i Heby kommun (se SKL Ag-nytt nr 31/14). Förslagsvis delegerar fullmäktige denna uppgift till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige i Heby bör fatta följande beslut: - Att anta OPF-KL med giltighet från 1 januari Att utse kommunstyrelsen till pensionsmyndighet för förtroendevalda 31

32 Sida 2/2 - Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram tillämpningsanvisningar för OPF-KL Beslut angående ersättningsreglementet De justeringar av kommunens ersättningsreglemente som föreslås här innebär ingen materiell förändring, men minskar risken för otydlighet. Följande ändringar föreslås: - En ny paragraf 10 införs som översiktligt beskriver förmånerna i OPF-KL. Denna ersätter delar av paragraf 14 samt hela paragraf 15 i nuvarande reglemente. Förmåner enligt OPF-KL är inte ersättning för förlorad inkomst, pension eller semesterförmån, och information om dessa bör därför inte placeras i det avsnittet av reglementet. Paragraf 10 ersätter dessutom informationen om pensions- och omställningsvillkor för hel- och deltidsförtroendevalda i paragraferna 18 och 19, så att all information samlas på samma ställe i reglementet och inte behöver upprepas. - I paragraf 1 införs ett förtydligande att OPF-KL inte gäller för styrelseuppdrag i aktiebolag, eftersom lagstiftningen som reglerar aktiebolag sannolikt inte medger en sådan tillämpning. - Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut i frågan, kompletteras även paragraf 1 med upplysningen att kommunstyrelsen utgör pensionsmyndighet för förtroendevalda. - Bilagan till arvodesreglementet förtydligas, så att det framgår att det framgår att procentsiffran på respektive uppdrag även avser omfattningen i procent av heltid. - Ett antal redaktionella ändringar av paragrafnummer och hänvisningar till paragrafer, med anledning av att en ny paragraf 10 tillkommer. - Paragraf 14 ändras till att uttrycka bestämmelsen om ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån i klartext, i stället för att hänvisa vidare till HebyFS 2009:35 Stockholm Fredrik Mandelin Seniorkonsult

33 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 17 maj 2016 Ks 89 Dnr 2015/ Pensionspolicy för anställda i Heby kommun Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges förslag Pensionspolicy för anställd i Heby kommun antas. Sammanfattning Heby kommuns pensionspolicy omfattar alla anställda i kommunen. Pensionspolicyn ska användas som en aktiv del i kommunens personalpolitik, bland annat för att underlätta önskvärd personalrörlighet och hjälpa kommunen att attrahera och behålla kompetent personal. Den nuvarande pensionspolicyn behöver ses över. Utformningen följer ej övriga policydokument eftersom den utöver policydelarna innehåller en detaljerad information om pensionsregler och dessa står dessutom under ständig förändring. Den är därför både lång och inaktuell. Dessutom bereds pensionsfrågor för anställda och för förtroendevalda i helt olika forum. Förslaget innebär att Pensionspolicyn i fortsättningen enbart ska gälla för anställda och att den bereds av Personalenheten och hanteras via Personalutskottet. I syfte att vara en än mer attraktiv arbetsgivare är förslaget att utvidga möjligheten att välj a löneväxling till samtliga anställda. Dock ges en allmän rekommendation att inte löneväxla om årsinkomsten efter löneväxlingen understiger 8,07 inkomstbasbelopp (drygt kr). Löneväxling ska vara kostnadsneutral för kommunen. Kommunen har valt det så kallade Individspåret. Beslutsunderlag Pu PM, 4 maj 2016 Förslag Pensionspolicy för Heby kommun, Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Pensionspolicy för anställd i Heby kommun antas. Förslagsordning Ordförande ställer de egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 33

34 KOMMUNSTYRELSENS PERSONALUTSKOTT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (5) Sammanträdesdatum 9 maj 2016 PU 8 Dnr 2015/ Pensionspolicy för anställda i Heby kommun 2016 Personalutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till Pensionspolicy för anställda i Heby kommun. Sammanfattning Pensionspolicyn omfattar alla anställda i kommunen. Pensionspolicyn ska användas som en aktiv del i kommunens personalpolitik, bland annat för att underlätta önskvärd personalrörlighet och hjälpa kommunen att attrahera och behålla kompetent personal. Beslutsunderlag Reviderad pensionspolicy för anställda i Heby kommun 2016 PM 4 maj 2016 Delges Kommunstyrelsen Personalchef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34

35 PM 1 (2) Datum 4 maj 2016 Diarienr/Dplankod Centrala Förvaltningen Hans-Göran Norén Personalspecialist Pensionspolicy för anställda i Heby kommun Personalutskottets förslag: Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till Pensionspolicy för anställda i Heby kommun. Sammanfattning Pensionspolicyn omfattar alla anställda i kommunen. Pensionspolicyn ska användas som en aktiv del i kommunens personalpolitik, bland annat för att underlätta önskvärd personalrörlighet och hjälpa kommunen att attrahera och behålla kompetent personal. Utredning Pension för anställda I pensionsavtalen för anställda, KAP-KL (Kollektiv Avtalad Pension) och AKAP-KL (Överenskommelse om Avgiftsbestämd Kollektiv-Avtalad Pension finns det möjlighet till flexibla pensionslösningar. Heby kommuns pensionspolicy ska klart och tydligt beskriva vilka pensionslösningar som accepteras, och hur arbetet med pensionsfrågor ska bedrivas. Pensionspolicyn omfattar alla anställda i kommunen. Pensionspolicyn ska användas som en aktiv del i kommunens personalpolitik, bland annat för att underlätta önskvärd personalrörlighet och hjälpa kommunen att attrahera och behålla kompetent personal. För Heby kommunas anställda finns två olika pensionsbestämmelser. Anställda födda före 1986 omfattas av pensionsavtalet KAP-KL. Övriga omfattas av pensionsavtalet Akap-KL. Hela pensionsavgiften har avsatts till Avgiftsbestämd ålderspension från Sedan tidigare finns: Riktlinjer för beviljande av särskild avtalspension före 65 år. Ett omställningspaket. Möjlighet för förvaltningschefer och motsvarande samt enstaka nyckelpersoner att växla lön mot pension. I Heby kommun skall inte finnas andra pensionslösningar än ovan redovisade. Pensionsåtagandena tryggas genom beskattningsrätten, med undantag för avgiftsbestämd ålderspension som tryggas genom försäkring. HEBY100 v , Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 35

36 Datum 2 (2) Pension för förtroendevalda För Heby kommuns förtroendevalda finns två olika pensionsbestämmelser. De som nytillträtt efter valet 2014 och uppfyller vissa villkor omfattas av OPF (Omställningsstöd och pension för förtroendevalda). Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet har rätt till egenpension på grund av anställning, egenpension enligt PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) eller PRF-KL eller har fyllt 67 år. För dessa gäller att förtroendevalda på heltid och deltid om minst 40% omfattas av PBF. Beslutsordning Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för pensionsfrågor i kommunen. I 3 i kommunstyrelsen reglemente står att Kommunstyrelsen är kommunens personalorgan med ansvar för alla frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, tillika löneoch pensionsmyndighet för kommunens arbetstagare. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för den centrala förvaltningen, kommunchefen och förvaltningscheferna med personal- och arbetsmiljöansvar. Detaljerad beslutsordning framgår av kommunstyrelsens delegationsordning för personalfrågor där ett personalutskott skapats för att hantera dessa frågor. Ersättningar till förtroendevalda hanteras genom en av kommunstyrelsen utsedd parlamentarisk grupp som bereder ärendet och lämnar förslag till reglemente. Där finns dels lagstadgad ersättning för förluster eller kostnader som den förtroendevalde kan få på grund av sitt uppdrag. Dessutom finns frivilliga åtaganden från kommunen i form av t ex pensionsåtagande utifrån utbetalade arvoden. Överväganden Den nuvarande pensionspolicyn behöver ses över. Utformningen följer ej övriga policydokument eftersom den utöver policydelarna innehåller en detaljerad information om pensionsregler och dessa står dessutom under ständig förändring. Den är därför både lång och inaktuell. Dessutom bereds pensionsfrågor för anställda och för förtroendevalda i helt olika forum. Förslaget innebär att Pensionspolicyn i fortsättningen enbart ska gälla för anställda och att den bereds av Personalenheten och hanteras via Personalutskottet. I syfte att vara en än mer attraktiv arbetsgivare är förslaget att utvidga möjligheten att välj a löneväxling till samtliga anställda. Dock ges en allmän rekommendation att inte löneväxla om årsinkomsten efter löneväxlingen understiger 8,07 inkomstbasbelopp (drygt kr). Löneväxling ska vara kostnadsneutral för kommunen. Kommunen har valt det så kallade Individspåret. Mats Jällrud Personalchef 36

37 Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE xxxxxxxxxxxxxx HebyFS xxxxx Infördes i författningssamlingen den xxxxxxxx Pensionspolicy för anställda i Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade den xxxx 2016, om följande policy. Pension för anställda I pensionsavtalen för anställda, KAP-KL och AKAP- finns det möjlighet till flexibla pensionslösningar. Heby kommuns pensionspolicy beskriver vilka pensionslösningar som är aktuella i kommunen. Pensionspolicyn omfattar alla anställda i kommunen. Pensionspolicyn ska användas som en aktiv del i kommunens personalpolitik, bland annat för att underlätta önskvärd personalrörlighet och hjälpa kommunen att attrahera och behålla kompetent personal. Pensionspolicy ska ses över minst en gång per mandatperiod, eller vid förändring av lagar eller kollektivavtal på området, och vid behov uppdateras. Beslutsordning Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för pensionsfrågor i kommunen. I 3 i kommunstyrelsen reglemente står att Kommunstyrelsen är kommunens personalorgan med ansvar för alla frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, tillika löne- och pensionsmyndighet för kommunens arbetstagare. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för den centrala förvaltningen, kommunchefen och förvaltningscheferna med personal- och arbetsmiljöansvar. Detaljerad beslutsordning framgår av kommunstyrelsens delegationsordning för personalfrågor där ett personalutskott skapats för att hantera dessa frågor. Pensionslösningar Särskild avtalspension enligt överenskommelse (SAP-Ö) Med SAP-Ö avses pension före 65 år eller 67 år. SAP-Ö skall användas med återhållsamhet och beviljas efter individuell prövning. Pensionen kan användas i särskilda fall om arbetsgivaren och den anställde träffar avtal om detta. Heby kommun har beslutat om nedanstående riktlinjer i fall SAP-Ö beviljas. SAP-Ö kan vara hel eller partiell. SAP-Ö betalas ut tidigast från 61 år. 37 1

38 Pensionsnivån är 65 % av pensionsunderlaget. Pensionsavgift tillgodoräknas arbetstagaren enligt KAP-KL 12 mom 3 under den tid då SAP-Ö betalas ut. Samordning ska göras med förvärvsinkomst. Ett prisbasbelopp per år undantas från samordning. I övrigt vad avser SAP-Ö gäller KAP-KLs regler Kostnader för SAP-Ö bokförs på berörd enhet. Ett generellt omställningspaket Det generella omställningspaketet är framtaget för att i en tid av ökad personalomsättning vara ett verktyg i situationer där man riskerar övertalighet, samt vara en möjlighet för äldre medarbetare som av individuella skäl önskar en tidigare avgångspension. För att få del av något av dessa erbjudanden måste en ansökan lämnas till närmaste chef. Kostnader för det generella omställningspaketet bokförs på berörd enhet. Paketet innehåller följande alternativ: 1. Avslut i förtid för personer som fyllt 61 år Den som avgår med genast börjande pension kan få: Två månadslöner om personen slutar sin anställning minst sex månader innan 65 år. Fyra månadslöner om personen slutar sin anställning minst tolv månader innan 65 år. Sex månadslöner om personen avslutar sin anställning minst arton månader innan 65 år. 2. Avslut i förtid för personer under 61 år Den som är 60 år eller yngre vid avgångstillfället kan få fyra månadslöner, förutsatt att tjänsten inte återbesätts eller att det på något annat sätt påverkar övertalighetsarbetet. Månadslönerna betalas ut som ett engångsbelopp. Löneväxling I syfte att vara en attraktiv arbetsgivare har kommunens samtliga anställda som inte fyllt 65 år möjlighet att löneväxla till pension via ett överenskommet månatligt bruttolöneavdrag. Löneväxlingen innebär att den anställde gör ett frivilligt löneavstånd till förmån den premie som kommunen betalar. Löneväxlingen kan påverka den anställdes allmänna pension, socialförsäkring och avtalsförsäkring. Kommunen utger inte någon kompensation för detta. Därav ges en allmän rekommendation att inte löneväxla om årsinkomsten efter löneväxlingen understiger 8,07 inkomst basbelopp. Kostnadsneutralitet. Löneväxling skall vara kostnadsneutralt för kommunen. Anställda som löneväxlar därför ett lönetillägg som består av skillnaden mellan sociala avgifter och särskild löneskatt sant avgiften till avtalsförsäkringen (med undantag för tjänstepension). Kommunen har rätt att ändra tilläggsbeloppet om det sker förändringar i skattelagstiftningen. Kostnadsneutralitet innebär även att löneväxlingen inte ska påverka den anställdes ordinarie tjänstepension. Vid löneöversyn ska den oväxlade bruttolönen användas som utgångspunkt. Anmälan och ändring av löneväxling Anmälan om löneväxling kan göras i samband med anställning. Redan anställda kan göra ändringar i löneväxlingsavtalet en gång per år i samband med årsskiftet. Varseltiden är tre månader. Löneväxling ska regleras i ett individuellt avtal mellan Heby kommun och medarbetaren, enligt avtalsmall och Anvisning för löneväxling. 2 38

39 Avtalet kan sägas upp av medarbetaren eller Heby kommun med omedelbar verkan om förutsättningarna för löneväxlingserbjudandet förändras på grund av ändringar i lag eller centrala avtal. Löneväxling görs endast de månader det finns lön att dra det överenskomna beloppet från. Om det inte går att göra avdrag, till exempel vid sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet, görs ett uppehåll i löneväxlingen. Pensionsavsättning. Lägsta belopp att löneväxla är 500 kr och högsta kr per månad, dock maximalt 20 procent av bruttolönen per månad. Den anställde väljer själv om beloppet ska sparas i traditionell försäkring eller fondförsäkring och om försäkringen ska tecknas med återbetalningsskydd. Försäkringsbolag anvisas av kommunen (Individspåret). AKAP-KL för medarbetare födda före 1986 Anställda som är födda före 1986 och har en månadslön över 62,5 % av inkomstbasbeloppet kan komma överens med arbetsgivaren om att övergå till att omfattas av AKAP-KL i stället för KAP-KL. Vid sådana överenskommelser tillämpar kommunen de partsgemensamma riktlinjerna vid överenskommelse om AKAP-KL (SKL cirkulär 15:6). En medarbetare som gjort sådan överenskommelse om AKAP-KL kan inte återgå till KAP-KL så länge anställningen i kommunen består. Information till medarbetare Kommunen har som ambition att genomföra regelbundna möten med pensionsinformation för medarbetarna. Övrigt I Heby kommun skall inte finnas andra pensionslösningar än redovisade. Denna policy träder i kraft den xxxxxxx Annika Krispinsson Kommunfullmäktiges ordförande Mats Jällrud Personalchef 39 3

40 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Ks 127 Dnr 2015/ Medarbetarpolicy Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Medarbetarpolicy för anställda i Heby kommun, antas. Medarbetarpolicy ersätter därmed Chefspolicy för Heby kommun. Sammanfattning En förvaltningsövergripande arbetsgrupp inom Bästa Heby har arbetat fram ett förslag till medarbetarpolicy. Förslaget har presenterats i kommunledningsgruppen, samverkats med de centrala fackliga organisationerna, samt varit på en remissrunda i alla verksamheter och diskuterats på Chefsforum. Det som sägs i medarbetarpolicyn utgår från kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna samt det förhållningssätt som uttrycks i Bästa Heby och i Kvalitetspolicyn. Sammanfattning Utdrag ur policyn: Medarbetarpolicyn har skapats för att tydliggöra vilka förväntningar som finns på oss som medarbetare och chefer. Policyn ska ligga till grund för dialogen om uppdrag, mål och resultat till exempel i medarbetarsamtal, vid lönesamtal och på arbetsplatsträffar. Vi som arbetar i Heby kommun har ett gemensamt uppdrag att tillgodose kommuninvånarnas behov och rättigheter. Vi arbetar för att ge likvärdig service med hög kvalitet till alla som bor, arbetar eller besöker vår kommun. Våra verksamheter är olika men vi representerar alla samma organisation, Heby kommun. Med stolthet, engagemang och nytänkande gör vi bra insatser tillsammans med dem vi är till för så att varje dag blir lite bättre. Till stöd för vårt arbete har vi fyra förhållningssätt som är gemensamma och gäller alla medarbetare i Heby kommun samt är grunden för medarbetarskapet. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi har kompetens och är professionella Vi vill göra varandra bättre Vi tänker nytt varje dag lite bättre Medarbetarpolicyn innehåller en särskild del för chefer, vilket innebär att nuvarande medarbetarpolicy ersätter tidigare chefspolicy som beslutades och reviderades Beslutsunderlag KsPu 12, 25 maj 2016 PM, 24 maj 2016 Förslag till Medarbetarpolicy, 30 mars 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Medarbetarpolicy för anställda i Heby kommun, antas. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 40

41 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Medarbetarpolicy ersätter därmed Chefspolicy för Heby kommun. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 41

42 PM 1 (1) Datum 24maj 2016 Diarienr/Dplankod Central förvaltningen Mats Jällrud Personalchef Medarbetarpolicy. Personalutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till medarbetarpolicy för anställda i Heby kommun. Bakgrund En förvaltningsövergripande arbetsgrupp inom Bästa Heby har arbetat fram ett förslag till medarbetarpolicy. Förslaget har presenterats kommunledningsgruppen, samverkats med de centrala fackliga organisationerna, samt varit på en remissrunda i alla verksamheter och diskuterats på Chefsforum. Det som sägs i medarbetarpolicyn utgår från kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna samt det förhållningssätt som uttrycks i Bästa Heby och i Kvalitetspolicyn. Sammanfattning Utdrag ur policyn: Medarbetarpolicyn har skapats för att tydliggöra vilka förväntningar som finns på oss som medarbetare och chefer. Policyn ska ligga till grund för dialogen om uppdrag, mål och resultat till exempel i medarbetarsamtal, vid lönesamtal och på arbetsplatsträffar. Vi som arbetar i Heby kommun har ett gemensamt uppdrag att tillgodose kommuninvånarnas behov och rättigheter. Vi arbetar för att ge likvärdig service med hög kvalitet till alla som bor, arbetar eller besöker vår kommun. Våra verksamheter är olika men vi representerar alla samma organisation, Heby kommun. Med stolthet, engagemang och nytänkande gör vi bra insatser tillsammans med dem vi är till för så att varje dag blir lite bättre. Till stöd för vårt arbete har vi fyra förhållningssätt som är gemensamma och gäller alla medarbetare i Heby kommun samt är grunden för medarbetarskapet. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi har kompetens och är professionella Vi vill göra varandra bättre Vi tänker nytt varje dag lite bättre Medarbetarpolicyn innehåller en särskild del för chefer, vilket innebär att nuvarande medarbetarpolicy ersätter tidigare chefspolicy som beslutades och reviderades I tjänsten HEBY100 v , Mats Jällrud Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 42

43 Heby kommuns författningssamling ISSN X Förslag HebyFS 200?:? Infördes i författningssamlingen den? Medarbetarpolicy Kommunfullmäktige beslutade den xxxx 2016, om följande policy. Vi som arbetar i Heby kommun har ett gemensamt uppdrag att tillgodose kommuninvånarnas behov och rättigheter. Vi arbetar för att ge likvärdig service med hög kvalitet till alla som bor, arbetar eller besöker vår kommun. Våra verksamheter är olika men vi representerar alla samma organisation, Heby kommun. Med stolthet, engagemang och nytänkande gör vi bra insatser tillsammans med dem vi är till för så att varje dag blir lite bättre. Medarbetarpolicyn har skapats för att tydliggöra vilka förväntningar som finns på oss som medarbetare och chefer. Policyn ska ligga till grund för dialogen om uppdrag, mål och resultat till exempel i medarbetarsamtal, vid lönesamtal och på arbetsplatsträffar. Till stöd för vårt arbete har vi fyra förhållningssätt som är gemensamma och gäller alla medarbetare i Heby kommun samt är grunden för medarbetarskapet. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi som arbetar i Heby kommun har som huvudsaklig uppgift att erbjuda tjänster till kommuninvånare/brukare i kommunen utifrån gällande lagstiftning och politiska beslut. De uttrycks i visioner, mål och olika styrdokument och utgör grunden i vårt uppdrag. Som medarbetare känner vi till de rättigheter och skyldigheter som följer med vår anställning. Vi har kompetens och är professionella Vi som arbetar i Heby kommun har rätt kompetens för vårt uppdrag och använder och utvecklar den på bästa möjliga sätt. Vi utför vårt arbete på ett professionellt sätt. Detta innebär att vi tar ansvar, är lojala, engagerade och har ett professionellt bemötande. Vi vill göra varandra bättre Vi som arbetar i Heby kommun samarbetar både internt och externt och utbyter kunskaper och erfarenheter för att lyckas med vårt gemensamma uppdrag. Vi bidrar till ett bra arbetsklimat där vi är varandras arbetsmiljö. Vi tänker nytt varje dag lite bättre Vi som arbetar i Heby kommun strävar efter att vidareutveckla nuvarande arbetssätt, hitta nya lösningar och möjligheter inom ramen för de resurser och uppdrag vi har. 43 1

44 Det här förväntas av dig som medarbetare i Heby kommun Medarbetarskap innebär att du kombinerar effektivitet, ansvarstagande, engagemang, samarbetsförmåga och ett professionellt bemötande i ditt arbete. Du vet ditt uppdrag och vem du är till för och deltar aktivt i dialogen om uppdrag, mål och resultat, både i grupp och individuellt med din chef. Du är lojal med verksamheten och följer fattade beslut samt de ordningsregler som gäller för arbetsplatsen. I ditt arbete ger du kommuninvånarna en service som kännetecknas av respekt, lyhördhet och hög kvalitet. Du är kompetent och professionell, använder och utvecklar dina kunskaper samt tar ansvar för dina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt så att du uppnår individuella resultat och bidrar till gemensamma mål. Du vill göra oss bättre genom att du utbyter information och kunskaper, deltar i dialoger, ger och tar emot återkoppling samt är en god förebild och representerar Heby kommun. Du visar respekt och engagemang i mötet och samarbetet med andra. Du tänker nytt varje dag lite bättre. Du vill medverka till kommunens utveckling genom att du kommer med förslag på hur uppdraget kan göras ännu bättre och är beredd att våga utmana våra arbetssätt och prova nytt i det dagliga arbetet. Du söker aktivt information för att klara ditt uppdrag samt bidrar till ett bra arbetsklimat och en god arbetsmiljö. Har du ett uppdrag som chef inom Heby kommun ska du utöver ovanstående också vara ledare, verksamhetsansvarig och arbetsgivare 1 Som ledare skapar du goda relationer med dina medarbetare och möter dem med respekt, lyhördhet och intresse. Du inspirerar till lärande och utveckling samt låter medarbetarna ta ansvar utifrån sin kunskap och kompetens. Du skapar förutsättningar för dialog, delaktighet och återkoppling samt följer upp individuella prestationer. Som verksamhetsansvarig tydliggör och skapar du förståelse för uppdrag och politiska beslut. Du ansvarar för att uppnå förväntade resultat med givna resurser och strävar alltid efter en ekonomi i balans. Du utvecklar och följer kontinuerligt upp verksamheten tillsammans med medarbetarna. I ditt ansvar ingår arbetsmiljö, personal, verksamhet och ekonomi. Som arbetsgivare representerar du Heby kommun, följer politiska uppdrag, företräder arbetsgivaren, förankrar fattade beslut och verkar för en enhetlig arbetsgivarpolitik. Du har kunskap om aktuella lagar, avtal, policys och andra styrdokument, samt säkerställer att detta följs inom din verksamhet. Du ansvar för att ge dina medarbetare lika rättigheter och möjligheter i arbetet samt informerar dem om deras skyldigheter. Du ansvarar för att samverka med andra arbetsgivarföreträdare samt med de fackliga organisationerna och deras företrädare. Denna policy träder i kraft den?.(justeringsdatum + 22 dagar) Kommunfullmäktiges ordförande Namn 1 I Heby kommuns förvaltning, anställs chefer med en grundanställning tillsvidare och ett chefsförordnande under begränsad tid. Chefskapet omprövas sedan både av den anställde och överordnad, vid exempelvis medarbetarsamtal och inför utgång av chefsförordnande. 2 44

45 45 3

46 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 17 maj 2016 Ks 90 Dnr 2008/ Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Uppsala län Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Samordningsförbundets styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för år Sammanfattning Samordningsförbundet Uppsala läns revisionsberättelse avseende 2015 års förvaltning samt årsredovisning med verksamhetsberättelse 2015 presenteras. Samordningsförbundets revisorer har granskat förbundets verksamhet och årsredovisning för 2015 och tillstyrker att ledamöterna i styrelsen beviljas ansvarsfrihet. Samordningsförbundets medlemmar ska ta ställning till om förbundets styrelse beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Beslutsunderlag Skrivelse, 13 april 2016 Revisionsberättelse 2015 Granskningsrapport 2015 Årsredovisning 2015 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Samordningsförbundets styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för år Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 46

47 From: Magdalena Sjelin Sent: 13 Apr :47: To: information;'marita Bergström';'registrator Arbetsförmedlingen Enköpings kommun';'registrator Håbo kommun Knivsta kommun Landstinget Uppsala län';registrator Älvkarleby kommun Östhammars kommun kommun registrator och sjukvårdsstyrelsen, Registrator Cecilia Lidén;Försäkringskassan Finsam Cc: 'Ann-Sofi Wallén';Geli Lytter;'Göran Nilsson';'Inga-Lil Tegelberg';Karl- Arne Larsson;'Kerstin Björck-Jansson';'Lars Ahlstrand';'Liselotte Grahn Elg';Magdalena Sjelin;'Malena Ranch';'Pia Wårdsäter';Sofia Tolstoy;'Solveig Eklund';'Ulrik Wärnsberg';Åsa Fichtel;'Benny Lindholm';'Britt-Louise Gunnar';'Catarina Deremar';Emilie Jansson;'Erland Fischer ';Geli Lytter;'Gunilla Gustavsson';'Ingvar Smedlund';'Karolina Eriksson';Katarina Holm;'Lennart Owenius';'Roger Petrini';Sofia Tolstoy;Åsa Fichtel Subject: Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Uppsala län Attachments: Revisionsberättelse år underskriven pdf, Granskningsrapport Uppsala län 2015 underskriven.pdf, Årsredovisning 2015 beslut FS pdf, Följebrev för ÅR 2015 Samordningsförbundet.pdf Till Fullmäktige/motsvarande hos medlemmar för Samordningsförbundet Uppsala län Registratorer Förbundsstyrelsen för kännedom Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Uppsala län Samordningsförbundets revisorer har granskat förbundets verksamhet och årsredovisning för 2015 och tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Samordningsförbundets medlemmar ska ta ställning till om förbundets styrelse beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förbundet emotser protokollsutdrag från ert fullmäktige/motsvarande så snart ärendet har behandlats hos er. Protokollsutdrag skickas till Samordningsförbundet Uppsala län Kungsgatan Uppsala alternativt via e-post till info@finsamuppsala.se Bilagor: - Revisionsberättelse Granskningsrapport Årsredovisning

48 Med vänlig hälsning, Magdalena Sjelin Förbundssekreterare/utvecklare, Samordningsförbundet Uppsala län Adress: Samordningsförbundet Uppsala län Kungsgatan Uppsala Telefon: Telefon växel: E-post: 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 Årsredovisning

66 Årsredovisning 2015 Samordningsförbundet Uppsala län lämnar årsredovisning för perioden till Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse sid 4 Ordföranden har ordet sid 4 Sammanfattning av verksamhetsåret sid 5 Om Samordningsförbundet Uppsala län sid 6 Förbundets medlemmar sid 6 Styrelsen sid 7 Revisorer sid 8 Kansli, förbundsberedning och lokusgrupper sid 8 Omvärldsanalys sid 10 Utmaningar sid 10 Insatsredovisning sid 11 Långsiktig samverkan sid 11 Projekt sid 12 Övriga insatser sid 16 Återkoppling till verksamhetsplan 2015 sid 18 Ekonomisk redogörelse sid 20 Kommentar till årsredovisning 2015 sid 20 Samverkansinsatser sid 21 Förtroendevalda och förvaltning sid 23 God ekonomisk hushållning och finansiella mål sid 23 Budget och medelstilldelning sid 23 Kapitalförvaltning sid 24 Resultaträkning sid 25 Balansräkning sid 26 Kassaflödesanalys sid 27 Redovisningsprinciper sid 28 Noter sid 29 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Årsrapporter från insatserna Slutrapporter från insatserna Kartläggning Enter Utvärdering Enter 66

67 67

68 4 (32) Förvaltningsberättelse Ordföranden har ordet Samordningsförbundet har under året bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete. Medlemmarna visar stort engagemang för våra frågor och arbetar för att med vår hjälp bygga hållbara strukturer till gagn för de individer som har behov av samordnade insatser. Vår verksamhet ska drivas med målsättningen att bidra till en effektiv användning av samhällets gemensamma resurser. Förbundsstyrelsen har under det första året sedan vi tillträdde beviljat finansiering av såväl långsiktiga samverkansinsatser som tidsbegränsade verksamheter. Under året har vi använt 14,9 miljoner kronor till insatser som alla syftar till att vår målgrupp tar steg mot egen försörjning. Våra individinriktade insatser har under perioden stöttat över 300 deltagare. Ny förbundschef Vi har under hösten anställt en ny förbundschef med gedigen kompetens inom välfärds- och utvecklingsfrågor, Åsa Fichtel. Med henne som drivande kraft ser styrelsen med tillförsikt på fortsatt utveckling av Samordningsförbundet. Långsiktig samverkan Styrelsen har under året beslutat att inriktningen på förbundets arbete ska vara långsiktiga lösningar som stödjer medlemmarnas ordinarie strukturer. Grunden består av lokala utvecklingsgrupper som styr samverkan utifrån lokala behov. I en långsiktig struktur för samordning får rätt individ, rätt insats, i rätt tid och från rätt aktör. Europeiska socialfonden Syftet med Europeiska socialfonden (ESF) är att skapa fler och bättre jobb. Samordningsförbundet har på ett framåtsyftande sätt bidragit till framgångsrika ESF-ansökningar som kommit länet till godo. För att formera sig kring länets behov och ansökningar till fonden deltar Samordningsförbundet i ett partnerskap för inkluderande tillväxt. Utvecklingen framåt Ett stort utvecklingsarbete pågår inom Samordningsförbundet. De lokala utvecklingsgrupperna håller på att hitta sina roller och arbetsformer. Förbundsstyrelsen har en viktig uppgift i att visa vägen framåt och skapa förutsägbarhet i våra medlemmars samverkansarbete. Ulrik Wärnsberg Ordförande i Samordningsförbundet Uppsala län 68

69 5 (32) Sammanfattning av verksamhetsåret Individnytta Insatser helt eller delvis finansierade av Samordningsförbundet har under 2015 stöttat 311 individer. 31 % av dem som avslutat en insats under året har gått ut i arbete, studier eller eget företag (33 % av kvinnorna och 30 % av männen). Samverkan Beslut har fattats om att förbundets inriktning är långsiktig samverkan. Lokala utvecklingsgrupper är navet och till dem kan ytterligare resurser kopplas. Samordningsförbundet har bidragit till samverkansinsatser för medarbetare hos medlemmarna, KUR samt chefsdagar för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Projekt Under 2015 har elva projekt varit igång med verksamhet helt eller delvis finansierad av Samordningsförbundet. Finansiering av tre nya projekt har beviljats under året; Återgång till arbete, Etablering PTSD, samt Enter Tillägg. Styrelsen har beviljat medel till förlängning av projekten Impuls och Hikikomori till årsskiftet. Under året har förbundets finansiering av sex projekt avslutats; Grön rehab, Enter, Impuls, Hikikomori, SARA samt Europeiska socialfonden (ESF) Samordningsförbundet finns representerat i partnerskapet för inkluderande tillväxt, där nyckelaktörer samlas för att hantera länets ESF-ansökningar Förbundet har finansierat processtöd som bidragit till länets arbete med ESFansökningar. Resultatet har blivit en beviljad ansökan kring integration, KISA, samt en ansökan som rör funktionsnedsattas etablering på arbetsmarknaden där besked väntas i april Vi finansierar en länsprojektledare för ESF-projektet #jag med som sträcker sig över fem län och som syftar till att förhindra skolavhopp. Medlemmarna Under våren har förbundet haft medlemsdialoger med kommunerna i Östhammar, Uppsala, Enköping och Håbo samt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Medlemssamråd har genomförts i april och november där samtliga medlemmar fått möjlighet att delta. Ekonomi För verksamhetsåret 2015 redovisas ett underskott på 0,1 mkr. Samlade medel från tidigare år uppgår till 12,2 mkr. Prognosen för 2016 är att ytterligare medel används till gagn för målgruppen. Ett underskott på 5,5 mkr på årsbasis beräknas. 69

70 6 (32) Om Samordningsförbundet Uppsala län Syftet med Samordningsförbundets verksamhet är att genom finansiell samordning underlätta och förbättra möjligheterna för de individer som är i behov av samordnande rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom utveckla förutsättningarna till egen försörjning. Förbundet ska främja samverkan och underlätta en effektiv resursanvändning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting och kommun. Samordningsförbundet verkar med stöd av Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SFS 2003:1210). När förbundet bildades baserades verksamheten på insatser i projektform. Nu finansieras i större utsträckning långsiktiga samverkanslösningar som är mer förankrade i ordinarie strukturer hos medlemmarna. Långsiktiga insatser samt arbete med konferenser och seminarier i syfte att stärka samverkan kan kompletteras med tidsbegränsade insatser och projekt utifrån medlemmarnas behov. Förbundets medlemmar Medlemmar i Samordningsförbundet Uppsala län är kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby samt Östhammar, Landstinget Uppsala län, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Två forum där medlemmarna kan komma med synpunkter och påverka verksamheten är medlemsdialoger och medlemssamråd. Vid medlemsdialogerna som hålls ute hos respektive part finns möjlighet att framföra förväntningar på verksamheten och berätta om sina behov. Förbundschefen besöker styrande representanter hos respektive medlem och får där tillfälle att diskutera verksamhetens resultat och redogöra för de förutsättningar som finns. Under året har förbundet haft medlemsdialoger med kommunerna i Östhammar, Uppsala, Enköping och Håbo samt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Medlemssamråden hålls två gånger årligen. Representanter från respektive medlem bjuds in för att ge sin syn på förbundets 70

71 7 (32) verksamhet och påverka dess inriktning. Under året hölls medlemssamråd i april samt i anslutning till förbundsstyrelsens möte i november. En maximal nivå för tilldelningen 2016 förankrades hos parterna. Styrelsen Förbundets verksamhet leds av en styrelse som består av 11 ordinarie ledamöter och 11 ersättare som utses av medlemmarna. Medlemskommunerna och Landstinget utser förtroendevalda politiker medan Arbetsförmedling och Försäkringskassan utnämner tjänstemän. Styrelsen är ytterst ansvarig för verksamheten i förbundet. Under året har styrelsen sammanträtt vid sex tillfällen. Till ordförande har styrelsen utsett Ulrik Wärnsberg från Uppsala kommun. Malena Ranch från Landstinget är vald till 1:e vice ordförande och Ann-Sofi Wallén från Försäkringskassan till 2:e vice ordförande. Styrelsen har utsett ett arbetsutskott (AU) där styrelsens arbete bereds. I arbetsutskottet ingår förutom ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande, ytterligare tre styrelseledamöter. Arbetsutskottet har haft tretton sammanträden under Styrelsen har under 2015 bestått av: Medlemsorganisation Ordinarie ledamot Ersättare Enköpings kommun Solweig Eklund (S) Ingvar Smedlund (M) Heby kommun Karl-Arne Larsson (C) Emilie Jansson (S) Håbo kommun Liselotte Grahn Elg (M) Gunilla Gustavsson (S) Knivsta kommun Göran Nilsson (M) Britt-Louise Gunnar (S) Tierps kommun Pia Wårdsäter (S) Catarina Deremar (C) Uppsala kommun Ulrik Wärnsberg (S) Benny Lindholm (FP) Älvkarleby kommun Inga-Lil Tegelberg (S) Roger Petrini (M) Östhammars kommun Kerstin Björck-Jansson (C) Lennart Owenius (M) Landstinget Uppsala län Malena Ranch (MP) Nina Lagh (M) till 30 sept Katarina Holm (M) från 30 sept Försäkringskassan Ann-Sofi Wallén Karolina Eriksson Arbetsförmedlingen Lars Ahlstrand Mikael Ödmann I februari hade styrelsen ett internat tillsammans med kansli och förbundsberedning. Där diskuterades mål och syfte med samordningsförbund samt vilka utmaningar förbundet står inför de närmaste åren, med syfte att ta fram en förankrad målbild och inriktning för verksamheten. Utgångspunkt för arbetet var den utvärdering av hela förbundet som presenterades under I september hade styrelse, förbundsberedning och kansli ytterligare en sammankomst med syfte att få en gemensam bild av vad långsiktig samverkan innebär. Utvärderingen visar att deltagarna var nöjda med möjligheten till dialog, och menar att förbundet tog ett stort kliv framåt mot en gemensam bild av målen med långsiktig samverkan. Ordföranden deltog även i den årliga Finsam-konferensen som i mars arrangerades av Nationella rådet (representanter för samordningsförbundens huvudmän på nationell nivå) tillsammans med Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Konferensen syftar till att 71

72 8 (32) öka kunskapsspridningen om samordningsförbund, samverkan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Samordningsförbundet är medlem av Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) och har under första halvåret representerats i dess styrelse av Nina Lagh, ersättare i förbundsstyrelsen från Landstinget. I november anordnade NNS en höstkonferens med temat Vart är vi på väg?, där tre av styrelsens ledamöter deltog. Revisorer Samordningsförbundets medlemmar utser revisorer som har till uppgift att granska verksamheten. För verksamhetsåret 2015 har två revisorer för kommunernas och landstingets räkning utsetts via Regionförbundet, Anna Wiklund som är ordförande samt Knut Rexed. Försäkringskassan har anlitat Deloitte att granska förbundet för statens räkning Kansli, förbundsberedning och lokusgrupper Kansliet, under ledning av förbundschefen, bereder ärenden till styrelsen och verkställer beslut samt stödjer förbundets utvecklingsinriktade arbete. Kansliet ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagstiftningens intentioner och inom de ramar som förbundsstyrelsen har beslutat om. Samordningsförbundets kansli består av en förbundschef, en verksamhetsutvecklare, en ekonomichef och en administratör. Administratören anställdes i augusti Dessförinnan hyrdes en administrativ resurs in från Uppsala kommun. Till stöd har förbundschefen en beredningsgrupp som består av tjänstemän från medlemmarna, i huvudsak social- och IFO-chefer från kommunerna samt tjänstemannarepresentanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget. Med sin sammansättning bidrar förbundsberedningen med ett länsperspektiv. En arbetsgrupp bestående av representanter från kansli och förbundsberedning har arbetat med utvecklingen av långsiktig samverkan. Kärnan består av lokala utvecklingsgrupper, så kallade lokusgrupper. Där ingår representanter från alla fyra huvudmän och syftet är att arbeta med den finansiella samverkan utifrån lokala behov. Förbundet samarbetar även med andra centrala aktörer i länet. I partnerskapet för inkluderande tillväxt som leds av Regionförbundet Uppsala län deltar förbundschefen. Där samlas nyckelaktörer för att hantera länets ESF-ansökningar. I syfte att ta del av andras arbete och erfarenheter har kansliet deltagit i konferenser, seminarier och andra tillfällen för erfarenhetsutbyte för att få stöd och nya infallsvinklar i arbetet med att utveckla förbundet och dess arena. Under året har representanter från förbundet bland annat deltagit i: - Bidragit med erfarenheter till basutbildning, Samordningsförbundet Halland, 11 mars - Nationell Nätverkskonferens, Linköping, mars - Aimday, möte för att knyta kontakter och utbyta kunskap med akademiska forskare vid Uppsala universitet, 13 maj - Seminarium om lokal arbetsmarknadspolitik, IFAU, 21 oktober - Konferens med temat Vart är vi på väg?, NNS, 17 november Kansliet har bidragit med stöd och kunskaper vid uppstarten av nya samordningsförbund. I början av året deltog förbundschefen i ett 72

73 9 (32) upptaktsseminarium för Samordningsförbund Gävleborg och bidrog där med erfarenheter från Uppsala län. Samordningsförbundet Södra Roslagen har fått stöd i ekonomiska frågor. Samordningsförbundet är medlem i NNS och förbundschefen deltar regelbundet i aktiviteter inom detta forum. Förbundschefen träffar regelbundet samordnare och förbundschefer från andra samordningsförbund för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. Fyrisån 73

74 10 (32) Omvärldsanalys Uppsala län är en region med gynnsamma förutsättningar. Arbetskraften har en hög utbildningsnivå och andelen arbetslösa har under en lång period varit lägst av alla län i Sverige. Närheten till Stockholms och hela Mälardalens arbetsmarknad samt arbetsmarknadens sammansättning innebär att länets invånare är mindre utsatta för konjunktursvängningar än i många andra regioner. Länets ohälsotal, dvs ersättningar från Försäkringskassan vid nedsatt arbetsförmåga, är näst lägst i landet. Utmaningar Trots goda förutsättningar står Uppsala län inför utmaningar vad gäller arbetslöshet, sjukskrivningar, integration och ojämlik hälsa. Även mellan kommunerna i länet skiljer sig förutsättningarna åt. Samordningsförbundet finns där för att stötta medlemmarna i deras ansträngningar med att ta sig an utmaningarna där utvecklad samverkan behövs. I statens budget för 2016 framhålls samordningsförbundens viktiga verksamhet och det totala anslaget ökas med 59 mkr till 339 mkr så att förbunden kan bli fler, utöka sin verksamhet samt utveckla stödet för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning. Arbetslöshet utsatta grupper Andelen strukturellt arbetslösa ökar och det har blivit svårare för utsatta grupper att komma ut i arbete. Personer med endast förgymnasial utbildning, personer födda utanför Europa, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre över 55 år löper större risk att bli långvarigt arbetslösa. Sjukfrånvaro Sedan 2010 har sjukpenningtalet ökat med 75 procent, vilket är en påfrestning för såväl den enskilde individen som samhället i stort. Det handlar till stor del om kvinnor med diagnoser kopplade till psykisk ohälsa samt om yngre personer med längre tid i arbetslivet framför sig som blir sjukskrivna. Att förkorta sjukfallen och bryta utvecklingen med den stigande sjukfrånvaron är en prioriterad fråga. Långtidssjukskrivningarna ökar och för den gruppen kan samordnade rehabiliteringsinsatser bidra till återgång i arbete. Unga med aktivitetsersättning Unga med aktivitetsersättning löper stor risk att hamna i ett långvarigt utanförskap och där finns behov av att identifiera effektiva insatser som bidrar till ökad arbetsförmåga. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har sedan 2011 i uppdrag att särskilt prioritera unga med aktivitetsersättning inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. Nyanlända Det ökade antalet asylsökande och nyanlända medför utmaningar och möjligheter. Stora utmaningar kopplas till att snabbt påbörja integrationen i samhället och förhindra ett långvarigt utanförskap för den grupp som har låg utbildning. Hälften av dem som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har enbart förgymnasial utbildning. Samtidigt som den totala arbetslösheten i Sverige minskar, är prognosen att antalet utrikes födda inskrivna på Arbetsförmedlingen snart är större än antalet inrikes födda. Ojämlik hälsa och fokus på återgång i arbete Andelen med bra hälsotillstånd är hög i Uppsala län, men varierar mellan kommunerna. Det finns också tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och det är vanligare att personer med hög utbildning och god ekonomi uppger att de mår bra. Män uppger i högre utsträckning än kvinnor att de har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. 74

75 11 (32) Insatsredovisning Förbundet finansierar insatser på såväl strukturell som individuell nivå. De beslut som fattats och de insatser som finansierats under året uppfyller de kriterier som finns i årets verksamhetsplan. De sammantagna resultaten visar på att Samordningsförbundet har uppfyllt sitt uppdrag att stödja medlemmarnas arbete att förbättra för individer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering att närma sig eller nå egen försörjning. Till den lokala utvecklingsgruppen kan även olika former av tilläggsresurser kopplas. Dessa resurser finansieras av förbundet och har olika uppdrag och innehåll utifrån lokusgruppernas önskemål. Det kan handla om t ex stödpersoner och arbetscoacher. Det gemensamma för tilläggsresurserna är att de arbetar operativt och har tydliga till funktionen knutna resultatmål. Långsiktig samverkan Under våren har styrelsen tagit ett inriktningsbeslut mot långsiktig samverkan. Denna långsiktiga samverkan ska även fortsättningsvis kompletteras med t ex projekt. Målet med lokala utvecklingsgrupper är att skapa ett bättre organiserat stöd till individer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Basen i den långsiktiga samverkan är lokala utvecklingsgrupper för samverkan. Genom en långsiktig struktur för samordning får rätt individ, rätt insats, i rätt tid och från rätt aktör. Tanken med lokala utvecklingsgrupper kännetecknas av en strategi som betonar sammanhållen och långsiktig inriktning av samverkan. Kompetensutveckling och lärande är viktiga delar och jämställdhetsperspektivet är centralt. Det är ett gemensamt arbete med en gemensam ram. Till lokusgruppen ska en samverkanskoordinator vara kopplad. Syftet med samverkanskoordinatorns arbete är att underlätta samverkan mellan myndigheterna. Rollen riktar sig främst till handläggare och chefer inom de samverkande organisationerna. Samverkanskoordinatorer kan ses som ett beredningsstöd till lokusgruppen och som en länk mellan myndigheterna och medarbetarna. Under 2015 har lokala utvecklingsgrupper startats i alla länets geografiska kommuner. Till alla lokala utvecklingsgrupper finns finansierade samerkanskoordinatorer. Under hösten 2015 har arbetet med lokala utvecklingsgrupper, samverkanskoordinatorer och tilläggsresurser förtydligats. Från och med 2016 kommer insatserna att registreras och följas upp genom SUS (vilket är för samverkansförbund angivet uppföljningssystem). Långsiktig samverkan kommer att följas upp utifrån de mål som antagits för 2016 av förbundsstyrelsen. 75

76 12 (32) Projekt Under 2015 har Samordningsförbundet helt eller delvis finansierat projekten Hikikomori, Enter, ISAmverkan, Impuls, Grön Rehab, SARA, och Tre nya insatser har beviljats finansiering under året. - Återgång till arbete har som syfte att göra en kartläggning av målgruppen med allvarlig psykisk funktionsnedsättning och behov av samordnad rehabilitering till arbete. - Integrerad behandling för personer med PTSD inom etableringen i Uppsala län har som övergripande mål att ge nyanlända förutsättningar att klara aktiviteterna inom etableringen för att de ska kunna rusta sig för att snabbare etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. - Enter Tillägg riktar sig till ungdomar med aktivitetsersättning som tidigare varit deltagare i projektet Enter och som behöver ytterligare stöd för att närma sig arbetsmarknaden. OCD Livet är skönt, en förstudie kring målgruppen unga personer med psykisk funktionsnedsättning, i första hand BDD, har slutförts under våren Två förlängningar av pågående insatser har bifallits av styrelsen under året. Detta har skett av projekten Impuls och Hikikomori. Båda projekten har förlängts till årsskiftet. Under 2015 har flera projekt avslutats; Grön rehab, Enter, Impuls, Hikikomori, SARA, och Statistik om deltagare Under 2015 har insatser finansierade av förbundet stöttat 311 deltagare. Dessa är registrerade med personuppgifter i uppföljningssystemet SUS. Av dessa är: deltagare - 50 % kvinnor och 50 % män - 55 % yngre än 30 år - 43 % har haft offentlig försörjning i mer än 3 år - 40 % har en grundskoleexamen eller lägre som högsta avslutade utbildningsnivå - 15 % har någon form av eftergymnasial utbildning 115 deltagare har registrerats ut från en insats under Av dessa har 31 % (36 st) gått ut i arbete, studier eller eget företag; 33 % av kvinnorna och 30 % av männen. Mål och resultat Sex stycken projekt har avslutats under Dessa har lämnat in varsin slutrapport. De tre projekt som fortfarande pågår har lämnat in varsin årsrapport. I rapporterna tydliggörs mål och måluppfyllnad. De avslutade projekten har till stor del uppfyllt sina respektive mål. Vissa mål är av övergripande kvalitativ karaktär och huvudmännen kan då haft svårt att bryta ned målet i mätbara resultat. En resultatdiskussion i rapporten har då tydliggjort om målet kan anses uppfyllt. Även de pågående projekten kan utifrån inkomna rapporter anses ha en god prognos att nå uppsatta mål. Då de olika projekten haft individuella metoder och specifika mål går det ej att analysera effekten av samverkan på en övergripande nivå gemensam för alla projekt. Projektens mål är även i huvudsak satta utifrån en individnivå och ej utifrån en övergripande strukturnivå. Framgångsfaktorer De olika projekten har angett framgångsfaktorer för sitt arbete; gemensamt uppdrag, arbete i gränssnittet mellan olika huvudmäns uppdrag och samlad kompetens. Det är även positivt att medarbetarna genom sitt nätverk i den 76

77 13 (32) egna organisationen kan förmedla även detta till deltagaren. Med den ökade kunskap om målgruppen som erhållits genom projektarbetet finns goda möjligheter till lärande i och mellan organisationerna. Vissa kompetenser kan handleda och utbilda andra kompetenser inom projektets ram. Möjligheten att jobba med deltagarna utifrån deras individuella förutsättningar är en annan framgångsfaktor. Andra framgångsfaktorer är gemensam helhetssyn och samlokalisering, uppsökande och motiverande verksamhet, långsiktigt arbete i individuell takt. Det ger även framgång med ett strukturellt arbetssätt där samverkan ger en samlad helhetsbild av varje individ. Systemfel Projekten har även tydliggjort olika systemfel. De insatser en individ får från olika myndigheter sker ibland i stuprör och saknar ofta tillräcklig flexibilitet och möjlighet till individuella lösningar Insatser som erbjuds i ordinarie verksamhet ges idag utifrån kriterier, som t ex. ålder, att man har försörjningsstöd, att man är inskriven på arbetsförmedlingen etc. Detta gör att det finns individer, som ej kan erbjudas detta trots stora behov. Behoven i målgruppen är större än resurserna i projektet, vilket kan innebära t ex väntetider. Projektets metod kan krocka med andra myndigheters regelverk, vilket innebär att projektet inte kan jobba utifrån metoden helt och fullt. Därtill är det mycket byråkrati och då det inte alltid finns tillräckligt stöd från andra organisationer behöver deltagarna och medarbetarna fokusera så mycket på att få vardagen att fungera att projektets fokus tappas. Det finns oklarheter när det gäller fördelningen mellan projektets resurser och ordinarie verksamhet, om en medarbetare har båda dessa roller i sin tjänst. Organisationerna har olika verksamhetssystem som inte är kompatibla med varandra. Otydlighet kring implementering gör arbetsmiljön osäker och arbetet med deltagarna påverkas negativt. Samarbetet med deltagarna bygger på tillit och långsiktighet. Utvärderingar under 2015 ISAmverkan visar att metoden IPS har legitimitet hos både brukare och profession. Samtliga informanter har bland annat pekat på vikten av att arbetet får ske på lång sikt och i ordinarie form, att relationen är central, samt att samverkan är den viktigaste faktorn för implementering. Vidare lyfter informanterna fram att otydligheten inom och mellan organisationer gällande parternas uppdrag, samt flytande gränser är hindrande för samverkan. Det underlättar med en samordnande part i respektive organisation, tid och utrymme för samverkan samt att teamet/coacherna har en fast hemvist. Enter har utvärderats två gånger under året, av externa utvärderare. Den första utvärderingen visar att det är möjligt att få de olika stegen i projektet att kopplas samman med varandra och på så sätt skapa en stödjande process för deltagarna i projektet. Utifrån att personalen kommer från olika organisationer som arbetar med olika metoder menar utvärderingen att det är svårt att föreskriva metoder som är evidensbaserade eller möjliga att evidensbasera. Det är istället en fråga om förhållningssätt, såsom hur individen bemöts och att fånga upp behov och önskemål. Projektet visar att det tar tid att skapa fungerande samverkan mellan olika organisationer. Detta har dock skett inom projektets ram. Den andra utvärderingen som fokuserat på deltagarnas upplevelse visar att deltagarna i Enter är i hög grad nöjda med projektet som tycks ha motsvarat deltagarnas förväntningar väl. Framförallt beskrivs 77

78 14 (32) samarbetet mellan de olika medverkande aktörerna, tillgängligheten till dessa och stödet från de olika professionerna i projektet ha varit värdefullt. Det deltagarna saknade i projektet var fler arbetsinriktade insatser. I utvärderingen av Hikikomori har de anhörigas röster fått ett stort utrymme. I intervjuer som genomförts med anhöriga framgår att det stöd som ges via Hikikomori fyller en mycket viktig funktion. Verksamheten fyller ett tomrum i samhällets stöd till personer som har ett undvikande beteende och som trots stora behov av stöd från samhället drar sig undan detta. Projekt under 2015 Nedanstående projekt har haft verksamhet under året som gått. Styrgruppernas års- eller slutrapporter finns i sin helhet i en bilaga till årsredovisningen. Hikikomori Samverkanparter: Uppsala kommun och Landstinget Uppsala län Målgrupp: Invånare i Uppsala kommun som har en sammansatt problematik, inte utnyttjar de samhällstjänster som finns och kan antas behöva en samordnad rehabilitering. Målgruppen har ett undvikande beteende och isolerar sig, och trots stora behov undviker den kontakt med omgivningen och samhället. Tidsperiod: till Enter Samverkanparter: Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Landstinget i Uppsala län Målgrupp: Målgruppen för ENTER är unga vuxna år med aktivitetsersättning från Försäkringskassan. För att komma ifråga för projektet ska personen ha minst ett år kvar med aktivitetsersättning eller annan sammanhängande ersättning och vara i ålder år. Tidsperiod: till ISAmverkan Samverkanparter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Målgrupp: Personer med psykisk/psykiatrisk funktionsnedsättning. Det är personer boende i Uppsala, mellan år, med betydande svårigheter att skaffa och behålla ett arbete. Tidsperiod: till Impuls Samverkanparter: Målgrupp: Försäkringskassan och länets åtta kommuner Personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst, kan ha nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, men inte rätt till sjukpenning. Tidsperiod: till

79 15 (32) Samverkanparter: Uppsala kommun, Heby kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Målgrupp: Individer som på sikt ska kunna delta i, deltar i eller är på väg in i samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering hos någon av samverkansparterna. Dessa personer är i behov av kompletterande stöd för att på ett bättre sätt klara av en planerad eller pågående insats/planering. Tidsperiod: till SARA Samverkanparter: Enköpings Kommun, Håbo Kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget i Uppsala län. Målgrupp: Personer mellan år med sammansatt problematik, flertalet med psykisk ohälsa i någon form. Målgruppen har bedömts vara i behov av samordnade insatser för att närma sig arbetsmarknaden, de stod långt från arbetsmarknaden, de stod långt från arbetsmarknaden och ordinarie myndighets utbud var uttömt eller bedömdes olämpligt. Tidsperiod: till Enter Tillägg Samverkanparter: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Målgrupp: Unga personer i åldern år med aktivitetsersättning. Tidsperiod: till Inspira (PTSD) Samverkanparter: Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun Målgrupp: Nyanlända som har en pågående etableringsplan hos Arbetsförmedlingen, svårt att fullfölja etableringsplanen på grund av psykisk ohälsa (eller psykisk och fysisk ohälsa i kombination) och ohälsan hänger samman med erfarenheter av krig, tortyr eller flykt. Tidsperiod: till Grön rehab Samverkanparter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och Skogsstyrelsen Målgrupp: Personer som är aktuella för arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och som har minst åtta veckor kvar inom sjukförsäkringen. Projektet vänder sig till personer med psykisk ohälsa och/eller smärtproblematik. Tidsperiod: till

80 16 (32) Övriga insatser Europeiska socialfonden (ESF) Förbundschefen deltar i partnerskapet för inkluderande tillväxt, där nyckelaktörer samlas för att hantera länets ESFansökningar och skapa förutsättningar för en inkluderande arbetsmarknad i länet. Samordningsförbundet har beslutat att ge förbundschefen i uppdrag att på lämpligt sätt stödja medlemmarna i arbetet med ansökningar till ESF. Detta har resulterat i beslut om ett processtöd som påbörjades i augusti 2015 med uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen färdigställa ansökan till höstens integrationsutlysning. Ansökan har blivit beviljad av ESF och projekt KISA startas i januari 2016 med en total budget på 31 mkr. Genom ökat samarbete och effektivare insatser ska etableringstiden förkortas och fler nyanlända komma ut i arbete. Vidare har förbundschefen beviljat finansiering av processtöd med syfte att förankra och mobilisera ESF-ansökningar avseende målgruppen arbetslösa med extra sammansatt problematik samt rörande kompetensutveckling inom området vård och omsorg. I december skickades en ansökan in som handlar om att underlätta etablering på arbetsmarknaden för funktionsnedsatta kvinnor och män. Besked väntas i april Samordningsförbundet har beviljat medel till en länsprojektledare för projektet #jag med som syftar till att förhindra skolavhopp. Projektet, med en total budget på 90 mkr och som innefattar fem län, godkändes under hösten av strukturfondspartnerskapet. För att bevaka medlemmarnas möjligheter att söka medel ur de europeiska strukturfonderna fattades under 2013 beslut om en gemensam ESF-resurs tillsammans med fyra andra samordningsförbund. Denna tjänst har avvecklats under våren. Granskning uppdrag Konceptet Granskning Uppdrag, där deltagare från Samordningsförbundets medlemmar studerar respektive diskuterar varandras formella uppdrag inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, har fortsatt erbjudits under året. Diskussionerna ökar förståelsen mellan parterna och bäddar för bättre samverkan dem emellan. Förbundet välkomnar särskilt denna typ av aktiviteter och inbjuder fler medlemmar att be oss om stöttning i sådant arbete, då det brukar vara givande möten som lägger grunden för vidare samverkan. KUR Satsningen på kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk ohälsa (KUR) har fortsatt under året. Innehållet i Uppsala läns KUR-projekt för fokuserar på att ge ökad kunskap i att hålla och driva nätverksmöten för och med individer med psykisk ohälsa. Försäkringskassan har under året arrangerat utbildningsdagar i Uppsala, Enköping och Östhammar för medarbetare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och Landstinget, där Samordningsförbundet har bidragit med finansiering. 121 medarbetare från Östhammar, Enköping, Heby, Uppsala, Knivsta och Håbo deltog i utbildningsdagarna. Chefsdagar AF-FK Samordningsförbundet har beviljat finansiering av två dagar för chefer, samordnare och samverkansansvariga som arbetar med det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Syftet är att planera och följa upp samarbetet kring personer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Främjande av socialt företagande Förbundet avsätter i sin budget medel till startbidrag för nybildade arbetsintegrerande sociala företag. Startbidraget är främst avsett att användas 80

81 17 (32) till kompetensutvecklande insatser för att stötta företaget under det första verksamhetsåret. Under 2015 har två företag ansökt om utbetalning av hela eller delar av sitt beviljade startbidrag. Nätverk Projektledarna från förbundets projekt träffas i ett nätverk under ledning av verksamhetsutvecklaren. Syftet är att underlätta erfarenhets- och informationsutbyte med fokus på praktiska frågor inom ramen för givna projekt- och styrgruppsbeslut. Även samverkanskoordinatorerna träffas i ett nätverk under ledning av verksamhetsutvecklaren. Syftet är att tydliggöra roller och ansvar i ett uppstartsskede samt byta information och erfarenheter inom uppdraget. Psykiatrins hus, Landstinget i Uppsala län 81

82 18 (32) Återkoppling till verksamhetsplan 2015 Samordningsförbundet har under året arbetat med den av styrelsen beslutade verksamhetsplanen. Styrelsen framhåller att Samordningsförbundet har en unik möjlighet att sektorsövergripande samordna insatser som syftar till att individer uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Utöver insatser för enskilda har förbundet till uppgift att stödja samverkan mellan samverkansparterna samt svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna. Prioriterade målgrupper för förbundets insatser är; personer med psykisk ohälsa med särskilt fokus på unga vuxna år, personer med långvarigt bidrags- eller ersättningsberoende, samt kvinnor med långvarig ohälsa. Av de individer som deltagit i insatser finansierade av förbundet under 2015 är 55 % yngre än 30 år, 43 % har haft offentlig försörjning i mer än 3 år och 50% är kvinnor. Vikten av kommunikation för att samverkan ska fungera betonas i verksamhetsplanen. Förbundet har en väletablerad rutin för medlemsdialoger och -samråd där medlemmarna har möjlighet att framföra sina behov. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är kontinuerliga kontakter med medlemmarna, vilket sker i olika former under året. I verksamhetsplanen för 2015 finns följande fokusområden. Utveckla förbundet Utifrån den utvärdering av förbundet som genomfördes under 2013 samt de diskussioner som då fördes, påbörjades en utveckling av förbundets verksamhet. En förankrad målbild behöver tas fram och en omställning till mer långsiktig samverkan ska fortsätta. I detta arbete finns behov av att se över interna rutiner kring finansiering av långsiktig samverkan. Under året har förbundsstyrelsen haft två internat tillsammans med kansli och förbundsberedning för att diskutera mål och inriktning för verksamheten samt en gemensam bild av långsiktig samverkan. En förenklad mall för ansökningar har tagits fram och arbetet med mätbara mål har kommit långt. I samtliga geografiska kommuner har lokala utvecklingsgrupper, lokusgrupper, bildats. ESF Att fortsätta arbetet med den Europeiska socialfonden, ESF, prioriteras i verksamhetsplanen. Förbundschefen representerar förbundet i partnerskapet för inkluderande tillväxt som hanterar länets ansökningar till fonden. Förbundet har beviljat finansiering av processtöd som bidragit till länets arbete med ESF-ansökningar och resulterat i två ansökningar varav en beviljad och en ges besked om våren Medel har även beviljats till en länsprojektledare för projektet #jag med som sträcker sig över fem län och syftar till att förhindra skolavhopp. Den EU-strateg som Samordningsförbundet har delat på tillsammans med fyra andra förbund har bidragit till att Uppsala län har tagit del av ESFs utvecklingsresurser. Tjänsten har avvecklats under våren. Jämställdhet Förbundet ska under året utreda hur jämställdheten beaktas i verksamheten, om åtgärderna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Jämställdhet har tagits upp som en programpunkt under höstens internat. Där informationen finns tillgänglig redovisas all statistik uppdelad på kön. Samtliga ansökningar ska från och med 2016 innehålla ett jämställdhetsperspektiv. 82

83 19 (32) En kartläggning av utrikesfödda deltagare i verksamheterna ska utföras, i syfte att se om gruppen är underrepresenterad. Resultatet visar att frågan inte har ställts i samtliga projekt. Verksamhetsplanering, styrelse, erfarenhetsspridning och kunskap om deltagare Med syfte att utveckla verksamhetsplaneringen har det gemensamma årliga internatet för styrelse och förbundsberedning flyttats till september. Där ges möjlighet att diskutera målbild och att lägga grunden till nästkommande års verksamhetsplan. I början av året hölls ett möte med den nytillträdda förbundsstyrelsen. Där informerades om lagstiftningens ramar för samordningsförbund samt andra frågor som rör verksamheten. Planeringen inför året var att delta i Almedalsveckan på Gotland och sprida erfarenheter och resultat från Samordningsförbundet till en bredare krets. Detta har inte genomförts av organisatoriska skäl. I syfte att öka kunskapen om deltagarna i de verksamheter som finansieras får förbundet stöd med övergripande statistik från ett externt företag. Den statistiken presenterades under internatet i september som grund för en nulägesanalys. Förbundet har också fått stöd av en expert på SUS som är anställd av samordningsförbunden i Västra Götaland. SUS är ett sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. 83

84 20 (32) Ekonomisk redogörelse Kommentar till årsredovisning 2015 För 2015 redovisar Samordningsförbundet Uppsala län ett underskott på 51 tkr, att jämföra med ett underskott på tkr år 2014). Ekonomisk översikt av verksamheten Utfall 2015 Utfall 2014 Intäkter Samverkansinsatser* Förtroendevalda Förvaltning* Resultat *kostnadsersättningar för EU-strateg och ekonom, från ESF och från andra samordningsförbund, ingår i utfallet Kostnaderna för samverkansinsatser är lägre än föregående år. Många insatser som beviljades finansiering från hösten 2015 har kommit igång senare än planerat. För de förtroendevalda har förbrukningen minskat jämfört med föregående år beroende på minskade kostnader av engångskaraktär. Förvaltningens kostnader är högre på grund av engångsposter. Förbundsstyrelsen avser att använda det överskottskapital som härstammar från tidigare år till att utveckla samverkansformer och stödja nya kvalitativa insatser. Prognosen är att det samlade överskottet successivt betas av under nästkommande år. För att säkerställa att den årliga tilldelningen förbrukas är det viktigt med ett fortsatt inflöde av ansökningar, om projekt eller mer långsiktiga insatser. Merparten av Samordningsförbundets tilldelning används till samverkansinsatser. Under året har ca 74 % av tilldelningen använts till insatser som kommer målgruppen tillgodo, se uppställningen nedan. Administrationskostnaden är förhållandevis hög på grund av engångsposter. Förbrukning i förhållande till medlemsintäkt Samverkansinsatser Kostnad förtroendevalda Administrationskostnad Tilldelning i tkr Kommentar ,3% 1,7% 12,3% uppstartsfas ,8% 3,9% 14,4% uppstartsfas ,6% 3,9% 14,8% ,1% 3,8% 14,8% ,9% 4,7% 16,0% fler projekt än som ryms i årets tilldelning mognadsfas, fler projekt än som ryms i tilldelningen mognadsfas, förbrukning i nivå med årets tilldelning ,9% 3,2% 20,1% ,8% 3,1% 23,4% fler insatser finansieras än vad som ryms i årets tilldelning förbrukning något över årets tilldelning 84

85 21 (32) Samverkansinsatser Förbundsstyrelsen har inför verksamhetsåret 2015 fattat beslut om att fördela medel till olika former av samverkansinsatser. I budgeten finansieras insatser riktade mot individer i behov av samordnad rehabilitering, insatser som stöttar socialt företagande samt insatser som främjar samverkan på strukturell och organisatorisk nivå. Under året har beslut fattats om nya insatser i enlighet med verksamhetsplanen. Samverkansprojekt och övriga insatser har under 2015 förbrukat tkr, att jämföra med tkr föregående år, se tabellen på nästa sida. I de flesta fall har insatserna inte förbrukat hela sin budget, vilket oftast har sin orsak i att verksamheterna har kommit igång senare och haft färre tjänster än planerat. En annan anledning är att budgeterade aktiviteter som riktar sig till deltagarna har genomförts till en lägre kostnad än budgeterat. Startbidrag till arbetsintegrerande sociala företag har betalats ut i mindre omfattning än styrelsen avsatt medel till, vilket förklaras av att inget nybildat företag har sökt och fått startbidrag beviljat under året. Endast tidigare beviljade medel har betalas ut. Utfall för 2015 visas i tabellen nedan. Förbrukad andel av budget visar hur mycket som använts inom respektive insatskategori jämfört med årsbudgeten. Förbrukade medel för samtliga samverkansinsatser uppgår under perioden till 57 procent av årets tillgängliga och budgeterade medel. Inriktning insatser budgetfördelning belopp i tkr Förbrukning 2015 Budget 2015 Förbrukad andel av budget Samordnade insatser för individer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering % Sociala företag % Övriga samverkansinsatser % Beslutsutrymme för samverkansinsatser, ej fördelat mellan insatskategorier % SUMMA % I utvecklingen mot långsiktig samverkan som är beslutad av förbundsstyrelsen har medlemmarna ansökt om finansiering av samverkanskoordinatorer och tilläggsresurser. I prognosen inför kommande år tyder allt på att behoven hos medlemmarna är större än den förväntade årliga tilldelningen. Förbrukningskvoten i tabellen på nästa sida visar samverkansinsatsens förbrukade medel i jämförelse med en linjär förbrukning över tid. Målvärdet är 100 procent. Värden över 100 procent innebär att projektet har förbrukat mer än vad som är rimligt och syftar till att ge signal om extra uppmärksamhet. Tabellen visar att insatsernas faktiska förbrukning i de flesta fall är lägre än den förväntade. 85

86 22 (32) Samverkansinsatser belopp i tkr Förbrukningskvot t o m Långsiktig samverkan Lokus Enköping-Håbo % Lokus Heby (Stig) % Lokus Knivsta % Lokus Uppsala % Lokus Älvkarleby (Impl samv) % Lokus Östhammar % Övriga utvecklingsinsatser Hikikomori % Hikikomori % Tierpsmodellen % Tierpsmodellen % % Växthuset % Sara förl % United Action förl % Stig förl % Grön rehab förl % Jobbstudion % Romane buca % Athena % Enter % Isamverkan % IPS/Isamverkan % Impuls % Impuls % LÄS OCD kartl % Etablering PTSD förstudie % Inspira PTSD % Återg arbete psykiatri UAS % ESF-projekt #jagmed % Enter Tillägg % Sociala företag Startbidrag till sociala företag Övriga utvecklingsinsatser Ekonomi projektstöd Verksamhetsutveckling 311 ESF-resurs ESF processtöd 315 Insatsutveckling finansierad verksamhet 12 Info-kunskapshöjande ins anst medl KUR-projektet Granskning uppdrag 0 9 Statistikrapporter 57 0 Utvärdering förbundet Samverkansinsatser totalt

87 23 (32) Förtroendevalda och förvaltning Utgifterna för förtroendemannastyrningen uppgick till 618 tkr 2015, vilket är lägre än 2014 (702 tkr) och lägre jämfört med budget (1 250 tkr). Minskade kostnader av engångskaraktär påverkar förbrukningen med 365 tkr år Kansliets kostnader för 2015 är i nivå med budget och något högre än Detta förklaras av kostnader för avgångsersättning, som är en engångspost. I övrigt är kostnader för inhyrd personal och trycksaker lägre än föregående år medan konsultarvoden, förbrukningsinventarier och rekryteringskostnader är högre. Förbrukning förtroendevalda och förvaltning Förbrukning 2015* Förbrukning 2014 Budget 2015 Förtroendevalda 702 tkr tkr 618 tkr 88% 49% Förvaltning tkr tkr tkr 107% 97% *Förbrukning 2015 jämfört med fg år och budget. God ekonomisk hushållning och finansiella mål Samordningsförbundet ska ha en god ekonomisk hushållning. För att försäkra sig om det har förbundsstyrelsen fattat beslut om finansiella mål. Dessa är: att verksamheten ska bedrivas inom av styrelsen beslutad budgetram, att förbundet ska förbruka sitt överskott och därefter visa ett balanserat resultat samt att förbundet ska vara självfinansierat. Styrelsen har fattat beslut om en bunden reservfond på tkr med syfte att säkerställa en god likviditet. Finansiella risker har identifierats och för att möta dessa har åtgärder tagits fram. Eventuellt överskott av kapital ska placeras i säkra värdepapper med liten risk för värdeminskning samt därigenom ge ett skydd mot inflation. Resultatuppföljning ska göras för att ge styrelse och förbundschef möjlighet att agera om budgeten riskerar att överskridas. Överskott i verksamheten är avsett att användas i medlemmarnas samverkansarbete kring individer med samordnade rehabiliteringsbehov. Budget och medelstilldelning Samordningsförbundets budget ska enligt lag fastställas i november året innan räkenskapsåret. Budget för 2015 har fastställts av förbundsstyrelsen den 27 november Staten står för hälften av medlemsavgiften genom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Från Landstinget Uppsala län kommer 25% medan länets åtta kommuner delar på resterande 25%. Den totala tilldelningen för 2015 är tkr, en minskning med tkr jämfört 87

88 24 (32) med föregående år. Tillsammans med det samlade överskottet från tidigare år på tkr (bunden reservfond ej medräknad) fanns tkr att fördela helåret Prognosen för 2016 är ett underskott på 5,5 mkr på årsbasis. Ett överskott kan ge konsekvenser vid medelstilldelningen inför nästkommande år. Medlemsintäkterna har varierat under åren med en högsta nivå på tkr vid uppstarten och som lägst tkr. År 2016 blir den totala medlemsintäkten tkr. Kapitalförvaltning Överskottet från verksamhetens uppstartsfas har placerats i Nordeas institutionella korträntefond. Värdet av fonden uppgår till tkr. I värdet ingår orealiserad värdeökning med tkr. Under våren 2015 såldes tkr av från fonden för att använda till utbetalningar i verksamheten. I samband med försäljningen realiserades en vinst på 175 tkr. Ovanstående placering följer den av styrelsen beslutade finanspolicyn samt styrelsens intentioner att använda det samlade överskottskapitalet till kvalitativa insatser. Kommande år planerar förbundet att fortsätta sälja av delar av fonden för att återföra medel till samverkansinsatser. 88

89 25 (32) Resultaträkning - Årsbokslut Samordningsförbundet Uppsala län, Budget Verksamhetens intäkter Sidointäkter Not Rörelseintäkter Not Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för samverkansinsatser Not Kostnader för övriga utvecklingsinsatser Not Övriga driftskostnader Not Kostnader för lokaler Kostnader för personal Not Avskrivningar inventarier Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens rörelseresultat Finansiella poster Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT

90 26 (32) Balansräkning - Årsbokslut Samordningsförbundet Uppsala län, TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Not Interimsfordringar Summa fordringar Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bunden reservfond Överskott från tidigare år Redovisat resultat fg år Periodens resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Not Interimsskulder Not Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

91 27 (32) Kassaflödesanalys - Årsbokslut Samordningsförbundet Uppsala län, Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning / minskning av kortfristiga fordringar Ökning / minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring i likvida medel

92 28 (32) Redovisningsprinciper Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning (1997:614). Kända intäkter och kostnader har periodiserats och ännu ej uttagna semesterdagar har skuldförts. Avskrivning av inventarier med en förväntad livslängd över 3 år görs med 1/5-del av anskaffningsvärdet per år under 5 år från och med inköpsåret. Uppföljning av budget har ägt rum på resultatenhetsnivå. 92

93 29 (32) Noter till resultaträkning per Not 1. Sidointäkter Kostnadsers EU-strateg, ESF via Regionförb Fördeln kostn EU-strateg, 5 samordningsförb Kostnadsers ekonomistöd SF Södra Roslagen Summa sidointäkter Not 2. Rörelseintäkter Helår 2015 Helår 2014 Helår 2013 Helår 2012 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Uppsala läns landsting Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen Summa medlemsavgifter Försäkringskassan, projektet Vitalis Försäkringskassan, UNP-medel Summa rörelseintäkter Not 3. Kostnader för samverkansinsatser Lokus Enköping-Håbo Lokus Heby (Stig) Lokus Knivsta Lokus Uppsala Lokus Älvkarleby (Impl samv) Lokus Östhammar Hikikomori Hikikomori Tierpsmodellen Tierpsmodellen Växthuset Sara förl United Action förl Stig förl Grön rehab förl Jobbstudion Romane buca Athena Enter Isamverkan IPS/Isamverkan Impuls Impuls LÄS OCD kartl Etablering PTSD förstudie Inspira PTSD Återg arbete psykiatri UAS ESF-projekt #jagmed Enter Tillägg Summa kostnader samverkansinsatser

94 30 (32) Not 4. Kostnader för övriga utvecklingsinsatser Startbidrag till sociala företag ESF processtöd Insatsutveckling finansierad verksamhet Info-kunskapshöjande ins anst medl KUR-projektet Granskning uppdrag Statistikrapporter Utvärdering förbundet Summa övriga utvecklingsinsatser Not 5. Övriga driftskostnader Annons, reklam, information Förbrukningsinventarier IT-tjänster, programvaror och datorhyra Konsultarvoden Inhyrd personal Övriga kostnader Öres- och kronutjämning Summa övriga driftskostnader Not 6. Kostnader för personal Arvoden till ledamöter Lön tjänstemän Pensionsförsäkringar och övr gruppförsäkr Kompetensutveckling Förändring av semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Övr personalkostn, förmåner, representation Avgångskostnader inkl arb.giv.avg Reglering förl arb.förtj inkl arb.giv.avg Summa kostnader för personal

95 31 (32) Noter till balansräkning per Not 7. Materiella anläggningstillgångar Inventarier Ackumulerade avskrivningar inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Not 8. Övriga kortfristiga fordringar Skattefordringar Momsfordringar Övr kortfristiga fordr Summa övriga kortfristiga fordringar Not 9. Kortfristiga placeringar Nordea Institutionell Kortränta* *marknadsvärde kr per Summa kortfristiga placeringar Not 10. Kassa och bank Plusgirokonto Sparkonto Nordea Summa kassa och bank Not 11. Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Förskott Avräkning särskild löneskatt på pensioner Övriga kortfristiga skulder Upplupna arbetsgivaravgifter Summa övriga kortfristiga skulder Not 12. Interimsskulder Upplupna semesterlöner Beräkn upplupna sociala avg semesterskuld Övriga uppl kostnader / förutbet intäkter Summa interimsskulder

96 96 32 (32)

97 a (1) Landstingsfullmäktige i Uppsala län Kommunfullmäktige i Enköping Kommunfullmäktige i Heby Kommunfullmäktige i Håbo Kommunfullmäktige i Knivsta Kommunfullmäktige i Tierp Kommunfullmäktige i Uppsala Kommunfullmäktige i Älvkarleby Kommunfullmäktige i Östhammar Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Uppsala län Samordningsförbundets revisorer har granskat förbundets verksamhet och årsredovisning för 2015 och tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Samordningsförbundets medlemmar ska ta ställning till om förbundets styrelse beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förbundet emotser protokollsutdrag från ert fullmäktige/motsvarande så snart ärendet har behandlats hos er. Protokollsutdrag skickas till Samordningsförbundet Uppsala län Kungsgatan Uppsala alternativt via e-post till info@finsamuppsala.se Bilagor: - Revisionsberättelse Granskningsrapport Årsredovisning 2015 Hälsningar Åsa Fichtel Förbundschef Samordningsförbundet Uppsala län 97

98 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Ks 101 Dnr 2016/ Uppföljningsrapport Heby kommun per 31 mars 2016 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Kommunfullmäktige tackar för informationen av Uppföljningsrapport Heby kommun per 31 mars Kommunfullmäktige konstaterar ett prognostiserat underskott för vård- och omsorgsnämnden om tkr. Kommunstyrelsens beslut Uppföljningsrapport Heby kommun per 31 mars 2016, maj, godkänns. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens prognostiserade resultat för 2016 är i nivå med budgeterat resultat tkr. Verksamhetens kostnader är tkr högre än budgeterat och kommunstyrelsen betonar därför vikten av att åtgärdsplaner utarbetas där underskott prognostiseras. Sammanfattning Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, maj 2015 presenteras. Rapporten innehåller resultat för perioden, årsprognos samt analys. Kommunstyrelsen och nämnderna har antagit sina delar av rapporten. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport per 31 mar s 2016 Ks 76, 17 maj 2016 Bmn 54, 10 maj 2016 Von 60, 11 maj 2016 Kfn 29, 11 maj 2016 Sbn 34, 12 maj 2016 Ubn 60, 13 maj 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Kommunfullmäktige tackar för informationen av Uppföljningsrapport Heby kommun per 31 mars Kommunfullmäktige konstaterar ett prognostiserat underskott för vård- och omsorgsnämnden om tkr. Kommunstyrelsens beslut Uppföljningsrapport Heby kommun per 31 mars 2016, maj, godkänns. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens prognostiserade Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 98

99 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 resultat för 2016 är i nivå med budgeterat resultat tkr. Verksamhetens kostnader är tkr högre än budgeterat och kommunstyrelsen betonar därför vikten av att åtgärdsplaner utarbetas där underskott prognostiseras. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Protokollsanteckning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lämnar följande protokollsanteckning. I rapporten uppges det att kommunen ska hamna på ett + 4 miljoner utöver budget. Hur verksamhetens kostnader och skatteintäkter kommer att se ut är mycket osäkert. Frågetecken finns för ytterligare kostnader för IT och Vård och omsorg. Sjukskrivningstalen ligger fortfarande högt, vilket kan betyda att kostnaderna under året kan komma att öka. Skatteintäkterna har också vid senaste skatteprognosen visat på en lägre intäkt. Det är med oro vi ser att verksamhetens kostnader visar på en fortsatt ökning, verksamhetens kostnader är tkr högre än budgeterat. Med tanke på planen att verksamhetens kostnader ska minska varje år med 0,5% kommer detta bli svårt att nå, om inte utvecklingen förändras. Delges Samtliga nämnder Samtliga förvaltningschefer Hebyfastigheter/Hebygårdar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 99

100 1 (44) 31 maj 2016 Central förvaltning Ekonomienheten Mikael Eriksson Ekonomichef Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Uppföljningsrapport mars 2016 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby 100

101 31 maj (44) 101

102 31 maj (44) Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSRAPPORT I KORTHET...4 PERSONALREDOVISNING...7 FINANSIELL REDOVISNING...11 DRIFTREDOVISNING...12 RESULTATRÄKNING...13 INVESTERINGSREDOVISNING...14 VERKSAMHETSREDOVISNING...15 KOMMUNSTYRELSEN...15 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN...20 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN...22 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN...27 UTBILDNINGSNÄMNDEN...32 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN...35 BOLAGSREDOVISNING...37 HEBYFASTIGHETER AB...37 HEBYGÅRDAR AB...39 VA-REDOVISNING

103 31 maj (44) Förvaltningsrapport i korthet Årsprognosen Budgeterat resultat för Heby kommun är justerat efter beslut i KF då besparingskravet utgår och blir inarbetat i budgetprocessen. För 2016 är kommunens budgeterade resultat tkr och årsprognosen från nämnderna tillsammans med skatteunderlag och pensionsprognos visar på ett utfall om tkr alltså ett överskott med tkr. Vi behöver förmodligen revidera ner årsprognosen för kommunen som helhet men kan idagsläget inte sätta en siffra på den nedskrivningen. Samverkansnämnden för IT som vi startat upp tillsammans med Knivsta kommun har idag svårigheter att leverera utfallsrapporter samt årsprognoser. Vi får kanske förbereda oss på ett större tålamod än vi tänkte oss från början trots beslut i KS att samverkansnämnden för IT ska rapportera utfall inklusive årsprognos till varje uppföljningsrapport inom Heby kommun. Den indikation vi fått muntligen är svårigheter att hålla kostnaden inom givna ramar. Det får ju effekter för oss men vi får avvakta på underlag innan vi kan säga något mer om den saken. Semesterlöneskulden Vi har från årsskiftet förändrat en redovisningsrutin som innebär att vi bokför semesterlöneskulden som en verksamhetskostnad för att dels få en mer rättvisande bild och samtidigt skapa en ytterligare möjlighet för verksamheterna att kunna följa och analysera en ytterligare dimension av personalkostnaderna. Den äldre hanteringen har inneburit att semesterlöneskulden redovisats vid bokslutet på finansförvaltningen och motbokats på balansräkningen. Den nya rutinen gör att vi kan följa utvecklingen under året och har kontroll ut i verksamheterna på förändringar och vad som påverkat avvikelser. Tabellen nedan visar utvecklingen av Heby kommuns semesterlöneskuld mellan år 2002 till och med bokslutet I förhållande till år 2014 så har semesterlöneskulden på årsbasis ökat under 2015 med 368 tkr. Semesterlöneskulden innehåller ej uttagen semester och okompenserad övertid. Månadsrapporten per sista mars innehåller semesterlöneskulden redovisad som varav poster på respektive nämnd och nästa gång vi redovisar en uppföljning så kommer vi att ta fram driftsrapporter exklusive semesterlöneskulden och istället ha den i en separat driftstabell. Semesterlöneskulden ackumuleras likt en normalfördelningskurva och det är efter semesterperioden som vi kan få prognoser på eventuell ökning eller minskning från förvaltningen. 103

104 31 maj (44) UB 31/12 Förändring År År År År År År År År År År År År År År Driftredovisning Nedanstående driftsredovisning finns redovisad med både utfall och avvikelse mot budget inklusive och exklusive semesterlöneskulden. De årsprognoser som lämnats från respektive nämnd bygger på oförändrad semesterlöneskuld för helåret. Budget jan-mars Utfall jan-mars inkl semlön Avvik för period inkl semlön Förändring Semesterlöneskuld Utfall jan-mars exkl semlön Avvik period exkl semlön Verksamhetens driftskostnad (tkr) Styrelse/nämnd (tkr) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Valnämnden Finansförvaltningen Summa Drift Fördelningen av extramedel till flyktingar Nedanstående tabell redovisar de extrakostnader som uppstått inom förvaltningen under redovisningsperioden i förhållande till en tänkt fördelning av de tkr som Heby kommun erhållit i extra stöd. Av det totala beloppet finns en budgeterad fördelning på tkr och resten är ännu inte fördelat då förvaltningen inte vet vad som händer längre fram under året. 104

105 31 maj (44) Utfall janmars Prognos Flyktingmedel "Budget" helår Tilldelning Flyktingstrateg Flyktingguide Överförmyndarnämnden Ideel sektor Bibliotek Återstår Investeringar Budgeterad investeringsvolym för 2016 är tkr och utfallet för perioden är tkr och årsprognosen uppgår till tkr vilket är en avvikelse med tkr. Övriga händelser under perioden Den bank vi har avtal med (Nordea) har kontaktat oss för att diskutera en omförhandling av allmänna villkor i vårt nuvarande avtal. De uppger att våra likvida medel som då omfattar hela koncerninnehavet vill de belasta med en avgift baserat på 1 veckas stibor. Gränsvärdet för koncerninnehavet är 20 MSEK där de vill ta ut en inlåningsavgift på överskjutande innehav. Vårt avtal medger en omförhandling och prisjustering först år 2017 då det året är ett optionsår i vårt avtal. Vi analyserar situationen och förbereder en handlingsplan så vi kan undvika att skattemedel går till ersättning för bankens inlåningsränta. Ett koncerninnehav av 100 MSEK innebär i så fall en kostnad på 0,5 MSEK. 105

106 31 maj (44) Personalredovisning Löneöversynsprocessen 2016 För sifferlösa centrala avtal och riktade satsningar: Utgångspunkten är Heby kommuns politiska beslut om en generell riktlinje på 2,5 procent för sifferlösa centrala avtal för Detta skapar ett utrymme respektive chef att fördela individuellt utan några individgarantier. I syfte att vara en attraktiv arbetsgivare gör personalutskottet en särskild satsning på ca 70 medarbetare inom vissa yrkesgrupper. Det betyder att för arbetsterapeuter, fysioterapeuter, lärare i naturvetenskapliga ämnen på högstadiet, sjuksköterskor (inkl distriktssköterska, skolsköterska och demenssköterska) görs en särskild satsning, utöver 2,5 %, med att varje individ som berörs av löneöversynen 2016 genererar ett ytterligare utrymme av kr att fördelas individuellt och differentierat inom yrkesgruppen utifrån prestation och genomförda lönesamtal. För enhetschefer inom VOF är utrymmet kr, samt för rektor/förskolechefer med avslutad rektorsutbildning är utrymmet kr, samt kr för övriga rektorer och förskolechefer, samt kr för socialsekreterare. Samma principer som ovan. Samtliga lönesamtal har genomförts under februari mars och ny lön har utbetalats den 27 april. Avstämningar med respektive facklig organisation har skett i en positiv anda. Övergång till lönesättande samtal och begreppet rätt lön börjar sätta sig bland chefer och medarbetare. Personalutskottets särskilda satsningar har varit uppskattade och positivt uppmärksammats av fackliga organisationer. För Kommunals avtalsområde: Det centrala avtalet HÖK 13 går ut den 30 april Förhandlingar pågår (läs den 29 april) och avtalsrörelsen 2016 beskrivs av SKL som den tuffaste på många år. Bland annat diskuteras heltidsfrågan och undersköterskornas villkor. Bästa Heby Inom arbetet i Bästa Heby har en Medarbetarepolicy tagits fram av en arbetsgrupp, samverkats och varit på remiss inom verksamheterna. Förslaget till Medarbetarepolicy skall tas upp på Personalutskottet den 25 maj och beslut i Kommunfullmäktige beräknas den 22 juni. I anslutning till medarbetarepolicyn har en översyn av nuvarande lönekriterier och mallar för medarbetarepolicy och lönesamtal påbörjats. Resultaten av Medarbetarenkäten 2015 har redovisats under början av året och varje förvaltning och enhet skall arbeta fram sin egen analys och handlingsplan utifrån respektive resultat. Totalt sett för Heby kommun ökade svarsfrekvensen till 78 % (53 % 2013). Hållbart Medarbetarindex (HME) sjönk en aning från 79 % 2013 till 76 % 2015, vilket är under riksgenomsnittet på 78 %. 106

107 31 maj (44) Tidsplan för implementering av stödsystem till PA-systemet (personaladministrativa systemet). Program Information Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning individuellt VOF BUF SBF CEF Adato Genomfört x LISA Genomfört x SARA BeSched Genomfört WinLas Webb Hösten 2016 Hösten 2016 Hösten 2016 Hösten 2016 WinLas Anstavtal Hösten 2016 Genomfört Genomfört Genomfört WinLas Kompetens Qlik View Hösten 2016 Hösten 2016 Hösten 2016 Hösten 2016 Hösten 2016 Kommentar: Implementeringen av stödsystemen har försenats på grund av IT-tekniska problem, främst relaterat till uppkoppling och serverar i Sala kommun, brandväggar, problem med ny version av program, samt försenad ny nätverkplattform i Heby kommun. Sjukfrånvaro under januari mars 2016 För 10 år sedan var sjukfrånvaron i Heby kommun totalt 9,2 procent. Därefter sjönk sjukfrånvaron varje år fram till år 2011 då den var nere på 4,0 procent, för att sedan öka årligen till senast 7,4 procent år Statistiken visar att sjukfrånvaron har ökat inom samtliga förvaltningar, utom centralförvaltning under det senaste året. Sjukfrånvaron har ökat både för kvinnor och för män. När det gäller yrkesgrupper tillhör undersköterska (12,5%), förskollärare (13,0%), kostpersonal (10,1 %) och barnskötare (14,8%) de grupper som har högst sjukfrånvaro. Övriga större yrkesgrupper noterar: elevassistent (9,5%), lärare (6,8%), fritidspedagoger (4,6%), vårdbiträden (8,1%), administratörer (9,3%) och chefer (4,7%). Vi måste beakta att årets influensa var envis och slog till ovanligt hårt under årets första månader och påverkar statistiken mot förra året. 107

108 31 maj (44) Ett kartläggningsarbete pågår för att öka förståelsen gällande orsakerna till den ökande sjukfrånvaron. Samtidigt görs aktiva rehabiliteringsinsatser kring enskilda individer ofta i samverkan med företagshälsovård och andra relevanta aktörer. Under 2016 genomförs en särskild uppföljning och arbete runt med medarbetare som har omfattande korttidsfrånvaro de senaste 12 månaderna. Från januari 2015 används ITsystemet Adato som ett underlättande stöd i chefernas rehabiliteringsarbete. En bred information om den ökade sjukfrånvaron har gått ut till förvaltningschefer och övriga chefer samt politiker inom personalutskottet och aktiviteter har startat och intensifierats inom varje förvaltning både för att förebygga och åtgärda den ökande sjukfrånvaron samt för att främja hälsa och god arbetsmiljö. Ett införande av ett sjuk- och friskanmälningssystem med sjukvårdsrådgivning för samtliga medarbetare planeras till preliminärt 1 september En av framgångsfaktorerna för åren runt 2011 var det sjuk- och friskanmälningssystem med rådgivning av sjuksköterska som Heby kommun abonnerade på under några år. Förvaltning Sjukfrånvaro jan mars 2016 i % Jmf jan - mars 2015 Total jan - mars ,2 5,9 Central förvaltning 4,8 8,1 Vård och Omsorgsförvaltning 9,3 8,2 Samhällsbyggnadsförvaltning 8,3 4,8 Barn och utbildningsförvaltning 9,8 4,5 Kommentar: Sjukfrånvaron försätter tyvärr att öka inom Heby kommun även de tre första månaderna på Den största förändringen sker inom Barn- och utbildningsförvaltningen som ökar från 4,5 % till 9,8 % jämfört med samma period föregående år, även Samhällsbyggnadsförvaltningen ökar markant. Vård- och omsorgsförvaltningen ökar från 8,2 % till 9,3 %. 108

109 31 maj (44) Kommentar: Grafen visar sjukfrånvaron under åren 2014 och 2015 samt januari mars OBS! bortse från noteringen i april 2016 som inte är fullständig och inte går att välja bort i grafen. Personalomsättning. Vi kan under 2015 notera en betydligt större personalomsättning än mot tidigare år och den trenden verkar även följa över till Vi kan konstatera att det har blivit svårare att hitta nya och behålla medarbetare, särskild inom yrkesgrupper som lärare, men även sjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Antal annonser med ref nr. Jan Mars 2016 jmf jan maj 2015 Kommunstyrelsen 2 st 1 st Samhällsbyggnadsnämnden 5 st 9 st Utbildningsnämnden 19 st 34 st Vård och omsorgsnämnden 15 st 36 st Totalt

110 31 maj (44) Finansiell redovisning LIKVIDA MEDEL Saldo per 1/1 Förändring Aktuellt saldo Nordea Huvudkonto Bank Nordea VoF Försörjningsstöd Bank Nordea VoF Kontantkort Sala Sparbank (kontanthantering) Summa Likvida medel UPPLÅNING Löptid Ränta Saldo per 1/1 Nya lån Amortering Aktuellt saldo Lån Kommuninvest , Lån Kommuninvest , Lån Kommuninvest , Lån Kommuninvest , Summa Kommunens upplåning

111 31 maj (44) Driftredovisning Styrelse/nämnd (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget janmars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Valnämnden Summa Drift Finansförvaltningen KPA pensionskostnader Individul del Årets utbetalningar Skuldförändring Finansiella kostnader Löneökningar inkl PO-pålägg Varav Personalpolitik avsättn lönesatsningar Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Intern intäkt arbetsgivaravgift Internränta Citybanan Kommuninvest Arbetsmiljögruppen AFA Övergripande besparing Ersättning sjuklönekostnad Övrigt Summa Finansförvaltningen Verksamhetens driftskostnad inkl förändring semlöneskuld Förändring semesterlöneskuld Verksamhetens driftskostnad exkl förändring semlöneskuld Budget jan-mars Utfall janmars Avvik för period Förändring Semesterlöneskuld Utfall exkl semlön Avvik period exkl semlön Verksamhetens driftskostnad (tkr) Styrelse/nämnd (tkr) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Valnämnden Finansförvaltningen Summa Drift

112 31 maj (44) Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Varav förändring semesterlöneskuld Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER Resultatöverskott 1,4% 2,2% 3,2% 0,0% 2,7% Verksamhetens netto./. Skatter o Statsbidrag -98,7% -98,0% -96,9% -100,1% -97,6% Egenfinansiering av investeringar

113 31 maj (44) Investeringsredovisning Pol org Ändamål Kommunstyrelsen Budget 2016 Utfall janmars Prognos 2016 Avvik helår Ks1 Trådlöst nätverk Kommentarer Ks3 Operativsystem Ks6 Kommunal ledningsplats Total kommunal investering 548 tkr 50% finansieras genom statsbidrag Ks7 Oförutsett tkr är beviljade för bibliotek i Östervåla Ks10 Markköp Ks11 Utsmyckning rondell Ks12 Rivning Kronan 0 Ks13 Bredbandsutbyggnad Ks14 Nya brandväggar Ks15 Servrar Ks16 BOYD (allmänt trådlöst nätverk) Ks17 E-tjänster Tillgänglighetsanpassning busshållplats Ks Summa kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Von2 Implementering STIG Von3 Inventarier ny öppenvårdsavdelning Von4 Inventarier Von5 Särskilt boende - sängar Von6 Kontorsmöbler/utrustning Von7 Matsalsmöbler - särskilt boende Von8 Arbetstekniska hjälpmedel Von9 Särskilt boende - utemiljö Von10 Inventarier funktionsstöd Summa Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbygnadsnämnden Exploatering bostadsområden Avser investering i exploatering av villatomter i Vittinge, Ösbylund. Detta Sbn kommer till största del utföras under 2016, då vi behöver invänta besked 0 från Vattenfall om nedgrävning av luftledning. Sbn2 G/C-väg Morgongåva-Heby Sbn8 Pendlarparkering Runhällen Sbn9 2 serveringsvagnar Tärnsjö skola Sbn11 Upprustning utemiljö (lek, park) Sbn13 Lekplats Vittinge Harbo-Smedsbo 1: Rivning Kronan Pendlarparkering Morgongåva VA 0 Sbn14 Reservvattentäkter Sbn16 Driftövervakning Sbn17 Luftning Tärnsjö vattenverk Sbn19 VA-ledningar Haga-Harbo Sbn21 VA-ledningar Lilla Ramsjö, Morgongåva Sbn22 Solelanläggningar Saneringsarbe Nordmyran-Gäddsjö Summa Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Ubn1 Möbler Investeringar ej påbörjat för perioden jan - mars Summa Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kfn4 Maskinförnyelse Kfn5 Investeringspott för föreningar (sökbar) Kfn6 Anlägga en ny 7 mannaplan i Harbo Östervåla biblitek Beviljad 500 tkr av Ks, finansieras av oförutsett Summa Kultur- och fritidsnämnden Totalt

114 31 maj (44) Verksamhetsredovisning Kommunstyrelsen Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Kommunen har sålt tomtmark till ett större värde än vad som budgeterat för, förklaringen till detta ligger i det ökande intresset för att bygga i kommunen. Försäljningen av kommunens tomter sker allt eftersom intresse uppstår. Inflyttningen som följer av att det finns fler bostäder tillgängliga, bland annat genom kommunens exploatering av nya områden, medför dock även högre arbetsbelastning för mark- och planeringsenheten då trycket på att ta fram kartor, samt arbetet med exploatering och detaljplaner ökar. Vid anläggning av infrastruktur för gata och VA i de exploaterade områdena förbereds samtidigt för framtida bredbandsuppkoppling. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Intäkter Kostnader Varav semesterlöneskuldsförändring Nettokostnad Investeringsbudget Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Central förvaltning Central förvaltning redovisar en avvikelse jämfört med periodens budget på +378 tkr. I avvikelsen återfinns även periodens kostnad för semesterlöneskuldsförändring, 581 tkr. Avvikelsen för perioden, exklusive semesterlöneskuldsförändringen är +958 tkr. Förklaringen till förvaltningens positiva avvikelse för perioden förklaras av lägre personalkostnader då förvaltningen hittills i år haft några sjukskrivningar och några anställda som valt att gå ner i tid. Samtidigt har tillfälliga vikarier anställts periodvis för att till en del klara av nödvändig bemanning. Inom förvaltningen återfinns även övriga positiva avvikelser för avsatta medel för t ex fortbildning, utbildning, konsultinsatser som ännu inte förbrukats. 114

115 31 maj (44) Färdtjänst Antalet beslut om färdtjänst har minskat något under årets början, antalet beslut om arbetsresor är oförändrat. Däremot har nyttjandet av färdtjänsttillstånden ökat och utfallet gällande kostnader för färdtjänstresor med och utan rullstol har under årets början ökat i större omfattning än vad som har budgeterats. Även kostnaden för arbetsresor har ökat något mer än vad som budgeterats. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens avvikelse mot budget under perioden beror på fler sålda tomter än budgeterat. Investeringar under perioden Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat de investeringar som planerats för 2016 och de områden enheten ansvarar för inom Kommunstyrelsens verksamhet förväntas hålla budget för Kommunen har börjat förbereda för bredband genom att lägga ner så kallade tomrör i samband med exploateringar, inga kostnader redovisades under perioden. Åtgärdsplaner under perioden Ingen åtgärdsplan finns. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Central förvaltning prognostiserar en avvikelse på helår jämfört med budget på +/- 0 tkr. Den samlade bedömningen inom förvaltningen i helårsprognosen är att enheternas positiva och negativa avvikelser jämnar ut sig. Enheterna inom förvaltningen har ett gemensamt ekonomiskt ansvar för att förvaltningen som helhet ska ha en ekonomi i balans. Förvaltningen har beredskap för att under året kunna parera oförutsedda kostnader. Planerade och budgeterade kostnader som för perioden redovisar en positiv avvikelse kommer att genomföras och förbrukas om inget oförutsett inträffar som kräver omprioriteringar. Förvaltningen kommer att ersättas av de tillfälliga flyktingmedlen för administrativa insatserna som den uppkomna situationen medför. Detta utrymme kommer att möjliggöra att förvaltningen kan tidigarelägga administrativt utvecklingsarbete. Anledningen till att prognosen för helåret inte är högre än budget för Samhällsbyggnadsförvaltningens delar beror på att man måste utreda om en del av de ökade intäkterna ska redovisas mot investeringar och då istället påverka resultatet genom minskade kapitalkostnader. Kommentarer till prognos IT Kommunstyrelsen har beslutat om särskild tydliggörande av den gemensamma ITnämndens ekonomi. Detta finns ännu inte tillgängligt. Då uppgifter saknas är det för 115

116 31 maj (44) kommunstyrelsens prognos och kommunens prognostiserade helårsresultat stor osäkerhet vilket utfall som kan förväntas. Investeringar för helåret Vad gäller markköp förväntas årsbudgeten hållas. Årskostnaden för bredbandsförberedelser beror på hur många nya områden som kommer att exploateras under Ingen avvikelse mot satt budget kan därför beräknas i dagsläget. Rondellen väster om Heby ska slutföras under året till den kostnad som finns i budgeten. Planerade åtgärder, för att förbättra tillgängligheten till busshållsplatser i kommunen, kommer att utföras under året. Ingen avvikelse gentemot budget är planerad. 116

117 31 maj (44) Verksamheter (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik för perioden Prognos 2016 Avvik helår Kommunfullmäktige Intäkter Kostnader Nettokostnader Demokratiberedningen Intäkter Kostnader Nettokostnader Revisionen Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Nettokostnad Plan Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunstyrelsens föreningsavgifter Intäkter Kostnader Nettokostnad Tillväxtfrämjande åtgärder Intäkter Kostnader Nettokostnad Räddningstjänst Intäkter Kostnader Nettokostnad Överförmyndare Intäkter Kostnader Nettokostnad

118 31 maj (44) Verksamheter (tkr) Gem. IT-nämnd Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik för perioden Prognos 2016 Avvik helår Intäkter Kostnader Nettokostnad Parkeringstillstånd Intäkter Kostnader Nettokostnad Färdtjänst/Riksfärdtjänst Intäkter Kostnader Nettokostnad Flyktingmottagande Intäkter Kostnader Nettokostnad Arbetsmarknad Intäkter Kostnader Nettokostnad Central förvaltning Intäkter Kostnader Nettokostnad Samhällsbyggnadsförvaltnin Intäkter Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

119 31 maj (44) Bygg- och miljönämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Byggenheten arbetar med att ta fram en ny taxa för bygglov baserad på SKL:s beräkningsmodell. Byggenheten deltar också i Boverkets förstudie om e-tjänster för bygglov och digitalisering av detaljplaner. I mars månad har ett informationsmöte om bygglov för allmänheten genomförts i Östervåla. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Intäkter Kostnader Varav semesterlöneskuld Nettokostnad Investeringsbudget Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Byggenheten har haft lite högre intäkter för bygglov än budgeterat vilket är ovanligt under denna period. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag är högre än budgeterat och det är troligt att den trenden kommer att hålla i sig under året. Miljöenheten har under mars månad fått in de fasta årliga avgifterna för tillsyn och kontroll. Dessa avgifter utgör huvuddelen av enhetens totala intäkter. Årsavgifterna är inte periodiserade varför avvikelsen för den enskilda månaden blir stor. Prognosen är att intäkterna blir enligt budget. Investeringar under perioden Nämnden har inga investeringar. Åtgärdsplaner under perioden Verksamheterna är lagstyrda, inga åtgärder planeras. 119

120 31 maj (44) Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Den nuvarande prognosen är att intäkterna för byggenheten ger ett överskott på 140 tkr och för miljöenheten är intäkterna enligt budget. Det är troligt att kostnaden för bostadsanpassningsbidrag kommer överskrida budgeten med ca 500 tkr. Totalt redovisar nämnden ett underskott med 360 tkr. Investeringar för helåret Nämnden har inga investeringar. Åtgärdsplaner för helåret Verksamheterna är lagstyrda, inga åtgärder planeras. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamhet (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Summa Gemensamt Bygg o Miljö Intäkter Kostnader Summa Bygg Intäkter Kostnader Summa Miljö- och hälsoskydd Intäkter Kostnader Summa Livsmedel Intäkter Kostnader Summa Bostadsanpassning Intäkter Kostnader Summa Summa intäkter Summa kostnader Summa nettokostnad

121 31 maj (44) Vård- och omsorgsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser De verksamheter som redan inför 2016 identifierades att behöva fortsätta med effektiviseringar för budgetföljsamhet var hemtjänsten och boende funktionsstöd. Inom boende funktionsstöd har åtgärderna gett effekt medan hemtjänstens åtgärder behöver längre tid för att uppnå ekonomisk effekt. Behovet av vård- och omsorgsboendeplatser och korttidsplatser har under perioden ökat vilket gör att även kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade påverkas. Antalet beslut har inte ökat utan platstillgången har varit låg under perioden. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget janmars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Intäkter Kostnader Varav förändr semesterlöneskuld Nettokostnad Investeringsbudget Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Gemensam verksamhet Något ökade kostnader avseende nytt IT-avtal. Vakanser och sjukskrivningar visar ett överskott avseende personal. Socialpsykiatri Myndighetsutövning: + 71 tkr Utförare: -53 tkr Underskottet vägs upp av positivt resultat på boendestöd SOL Eftersläpande utbetalningar till uppdragstagare samt utökning av uppdragstagare. Boendestöd har behov av fler timvikarier på grund av utökning av beslut. Ordinärt boende Myndighetsutövning: Antalet beviljade timmar hemtjänst ligger under årets början relativt konstant på knappt 6400 timmar/månad. En ökning av antalet timmar syns hos kommunens externa utförare. Enheten har ett stort överskott med anledning av vad som nedan anges. 121

122 31 maj (44) Utförare: Hemtjänstens ekonomi går inte ihop utifrån beslutad timersättning. Området hemtjänst arbetar med förändrings/effektiviseringsarbete som inletts under Korttidsverksamhetens periodresultat visare ett minusresultat utifrån främst sjukfrånvaro och semesterlöneskuld. Kostnader för medicinskt färdigbehandlade för perioden har ökat. Vård- och omsorgsboende Myndighetsutövning: Antalet beslut gällande vård- och omsorgsboende var inledningsvis under året relativt lågt för att öka kraftigt under mars månad. Någon ökning i jämförelse med samma period föregående år har inte skett. Utförare: Början av 2016 har inneburit stora kostnader i verksamheterna för korttidsfrånvaro samt semesterlöneskulder som utbetalats i februari. Verksamheten kompenserades inte fullt ut i budget för beslutade personalförstärkningar vilket håller på att åtgärdas. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har för perioden ett mindre överskott +47 tkr i resultatet. En del minusposter för sjukskrivning, timvikarier samt övriga kostnader såsom förbrukningsmaterial och transport, men plusposter på tekniska hjälpmedel. Funktionsstöd Myndighetsutövning: I dagsläget finns två externa köp av verksamhet. Det ena har löpt över lång tid medan det andra är en samplacering med IFO. Den senare placeringen ryms ej inom enhetens budget. Utförare: Daglig verksamhet + 21 tkr, årsprognos +352 tkr. Sammanslagning av dagliga verksamheter samt mer flexibelt arbetssätt, närmare arbetsledning och stor minskning och styrning av vikarietillsättningar har medfört positivt resultat. Boende 196 tkr för perioden, pga semesterlöneskuld. Individ- och familjeomsorg Myndighetsutövning: Missbruksboende redovisar ett överskott, där boende SoL gör ett underskott som vägs upp av ett överskott på placering LVM och övrig institution. Familjehem i kommunal regi visar ett underskott om 95 tkr under de tre första månaderna, underskottet beror i stor utsträckning på att enheten aktivt arbetat med att avsluta institutionsplaceringar vilket ger ett överskott på 178 tkr gällande institutionsplaceringarna. Ekonomiskt bistånd visar i dagsläget ett överskott på 271 tkr. Utförare: Öppenvård IFO plusresultat +279 tkr Resultatet beror främst på att enheten har vakanta tjänster Ett litet överskott ses också på kontaktpersoner och särskilt förordnade vårdnadshavare. Ensamkommande barn Hittills under året har kommunen tagit emot två anvisningar gällande ensamkommande barn och ungdomar. Handläggarna arbetar nu intensivt för att komma ikapp med handläggningen gällande de ungdomar som kom till kommunen 122

123 31 maj (44) under senare delen av En ny anvisningsmodell kommer att träda i kraft vilken medför en jämnare fördelning mellan kommuner samt bättre planeringsförutsättningar för varje enskild kommun (Regeringsbeslut 1:3 Ju 2016/0778/SIM). Tolkkostnader hittills i år 20 tkr. Investeringar under perioden Inköp påbörjat av möbler till ny lokal för daglig verksamhet Åtgärdsplaner under perioden Boenden LSS samt hemtjänsten har under perioden haft pågående åtgärdsplaner som påbörjades under 2015, vilket när det gäller LSS boende gett önskad ekonomisk effekt. Vård- och omsorgsboende har en åtgärdsplan för att inrymma verksamheten i budgetramen för 2016 motsvarande 375 tkr. Kommentarer till årsprognosen Socialpsykiatri Myndighetsutövning: Enligt budget. Utförare: Årsprognos tkr Sjukskrivning och vakanta tjänster som tillsätts snarast. Ordinärt boende Myndighetsutövning: Ordinärt boende har under årets tre första månader ett stort överskott. Överskottet beräknas minska något i prognos med hänsyn tagen till en ökad effektivitet hos intern hemtjänst, fler beslut som utförs av externa utförare samt en ökning av antalet beslut bl.a. på grund av att det är fullt på boende och korttidsplatser. Utförare: Området hemtjänst arbetar med förändrings/effektiviseringsarbete som inletts under Planen för hemtjänsten är att kostnaderna per timme kontinuerligt skall sjunka, för att det i slutet av året skall hamna på samma nivå som ersättningsnivån. Prognosen på -4,2mkr är utifrån effektivisering/åtgärdsplan under året. Korttidsverksamheten prognostiserar ett årsresultat på -269 tkr på grund av utökning av korttidsplatser utifrån platsbrist på vård- och omsorgsboende. Detta görs för att motverka ökade kostnader för medicinskt färdigbehandlade som blir kvar på sjukhus. Kostnaderna för personalökning blir lägre än att ha brukare kvar inom slutenvården. Årsprognosen för medicinskt färdigbehandlade är +/- 0 utifrån denna proaktiva åtgärdsplan. Vård- och omsorgsboende Myndighetsutövning: Enligt budget Utförare: Vård- och omsorgsboende prognostiserar med åtgärdsplaner ett +/-0 resultat för helåret. 123

124 31 maj (44) Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsverksamhetens årsprognos är +/-0. Utifrån den osäkra utvecklingen av tillgängliga vård- och omsorgsboendeplatser, korttidsplatser och hemsjukvårdsärenden under året kan prognosen komma att påverkas negativt. Funktionsstöd Myndighetsutövning: Utökad kostnad för placering externt (delad med IFO). Beslutet kommer sannolikt att förändras innan årets slut varför kostnaden inte kommer att kvarstå kommande år. Utförare: Ökade personalkostnader på korttidsplatser och boende när fritidsklubb och daglig verksamhet semesterstänger, samt behov av extraresurser till brukare med särskilda behov. Utifrån nytt lagkrav kommer arbetskläder motsvarande 150 tkr att köpas in. Kostnaderna täcks inom ram på grund av tidigare avslut av externt köp av korttidsplats än beräknat. Totalt +/- 0 resultat i årsprognos. Individ- och familjeomsorg Myndighetsutövning: Enheten arbetar aktivt med att i möjligaste mån undvika institutionsplaceringar. Budgeten för kommunala familjehem samt stödboende vuxen har därmed överskridits under årets första månader. Detta kompenseras av ett överskott gällande institutionsplaceringar (barn och vuxna) där antalet placeringar inte beräknas öka under året. Utförare: Teamen arbetar med att utveckla insatserna i hem och närmiljö, för att tidigare möta brukarnas behov och minska behovet av köpta insatser. Planering påbörjad avseende samlokalisering av teamen i gemensamma ändamålsenliga lokaler och att vakanta tjänster tillsätts. Verksamheten beräknas i årsprognos göra ett överskott främst på grund av vakanta tjänster. Ensamkommande barn Antalet anvisade barn och kostnader är mycket svårt att prognostisera. Hittills har kommunen fått kompensation för kostnader i motsvarande grad. Förvaltningen räknar med en årsprognos på +-0. Investeringar för helåret Vård- och omsorgsförvaltningen har i investeringsbudget för 2016 medel för reinvesteringar av matsalsmöbler och sängar på vård och omsorgsboende samt dess utemiljöer. Därutöver för arbetstekniska hjälpmedel och kontorsmöbler. Investeringsbeloppen är tänkta att användas i sin helhet under året. 124

125 31 maj (44) Åtgärdsplaner för helåret Prognosen för helår är ett redovisat underskott på -2,622 tkr. Förutsättningarna för prognosen är att förvaltningen arbetar med åtgärdsplaner enligt nedan. 1. Åtgärdsplan för utförare hemtjänst motsvarande 2000 tkr 2. Åtgärdsplan för Vård- och omsorgsboende motsvarande 1800 tkr. 3. Förebyggande åtgärdsplan för att minska kostnader för medicinskt färdigbehandlade genom att utöka antalet korttidsplatser vid behov. 125

126 31 maj (44) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget janmars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Gemensam vht Intäkter Kostnader Netto Socialpsykiatri Intäkter Kostnader Netto Ordinärt boende Intäkter Kostnader Netto Vård- och omsorgsboende Intäkter Kostnader Netto Hälso- och sjukvård Intäkter Kostnader Netto Funktionsstöd Intäkter Kostnader Netto Individ- och familjeomsorg Intäkter Kostnader Netto Ensamkommande Intäkter Kostnader Netto Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

127 31 maj (44) Samhällsbyggnadsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Kommunen har påbörjat exploateringen av två olika bostadsområden, Ösbylundsområdet i Vittinge och Lundaområdet i Östervåla. I Vittinge är det totalt 20 tomter som planeras och i Östervåla är det totalt 14 tomter. I båda orterna finns ett stort intresse för tomterna och försäljning pågår. I Vittinge har arbetet påbörjats med en ny grön mötesplats, med fokus på anläggningar för barn eftersom orten idag saknar en kommunal lekplats. I övrigt så är arbetet med pendlarparkeringen i Morgongåva i sitt slutskede, något som kommer att bidra positivt till pendlingen från orten, men som givit oförutsedda kostnader Trafikverket började under perioden med förarbetet för gång- och cykelvägen mellan Morgongåva och Heby för kommunen kommer detta att medföra kostnader i form av medfinansiering och intäkter tack vare skogsavverkning vid beredningen av vägen. Snöröjningen under perioden krävde resurser utöver vad som hade budgeterats men fungerade i övrigt väl. Sandupptagningen beräknas vara klar till den 1 maj. Antalet portioner som kostenheten ska leverera har blivit mer förutsägbart i och med att ökningen av ensamkommande barn och unga inte har varit lika stor under de tre första månaderna 2016 jämfört med det sista kvartalet Under aktuell period har det tillkommit ytterligare ca 30 barn och ungdomar som ska serveras skolluncher. Det är nu trångt i matsalarna i Heby och Östervåla och en utökning diskuteras med verksamheterna. Kostenhetens poolverksamhet fick under perioden utökas med cirka sju procent för att möta behovet som finns i verksamheten, poolverksamheten kommer troligtvis att återgå till ordinarie personalstyrka till hösten. Ett nytt frysrum installerades under början av året i Heby centralkök, kostnaderna för detta kommer att läggas på hyran. Inom kostenhetens verksamhet pågår en livsmedelsupphandling där större vikt läggs på djurskyddskraven i förhållande till tidigare upphandlingar. Detta innebär att det avtal kommunen kommer att ingå kommer att ställa högre krav på djurhållningen hos de producenter som levererar livsmedel till Heby kommun, jämfört med idag. Arbetet med överföringsledningarna för VA mellan Harbo och Haga har pågått sedan januari och är nu inne i sitt slutskede. Arbetet planeras att vara slutfört i slutet av juni Då ska både vatten och avlopp vara inkopplat och färdigt att användas. Huvudstudien av Nordmyrasjön och Gäddsjö mosse är nu avslutad. Redovisning av studien kommer att göras av konsulten i april månad När förslag på åtgärder inkommit från konsulten sker ett nytt ställningstagande till fortsatt arbete. 127

128 31 maj (44) Arbetet är i full gång med exploatering av nya tomter i Östervåla och Vittinge där VA drar fram ledningar för vatten och avlopp. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Intäkter Kostnader Varav Semeslöneskuldförändring Nettokostnad Investeringsbudget Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Samhällsbyggnadsnämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget med 995 tkr. Av detta avser 395 tkr semesterlöneskuld som inte finns med i de budgeterade kostnaderna. Den negativa avvikelsen exklusive semesterlöneskuldsförändringen är därigenom -600 tkr. Se nedan för ytterligare information. Den positiva avvikelsen för intäkter under området Förvaltningschef SBF är extern finansiering för naturskolan som kvittas av motsvarande kostnader. Verksamheterna inom Mark- och planeringsenheten följer överlag budget. Området Gata och Trafik uppvisar för perioden en större avvikelse från budget vilket beror på att budgeten för snöröjning inte är periodiserad. Slutgiltiga kostnaden för snöröjning och sandupptagning kommer först att kunna redovisas vid Uppföljningsrapport per 31 maj. Kostenheten redovisar ett resultat på +357 tkr för perioden, vilket är 209 tkr lägre än periodens budgeterade resultat. I resultatet ingår kostnad för semesterlöneskuldförändringen med 323 tkr. Resultatet exklusive semesterlöneskuldförändringen är +680 tkr viket motsvarar ett 114 tkr bättre resultat jämfört med budget. VA-enheten visar ett överskott för perioden, beroende av att en mängd budgeterade åtgärder kommer igång först till hösten. Det gäller bland annat målning av Östervåla vattentorn och nytt ytskikt på Heby vattenverk. Investeringar under perioden Mark- och planeringsenheten har påbörjat investeringarna som planerats för Oförutsedda kostnader har tillkommit då projekt som påbörjades under 2015 inte slutfördes, vilket nu alltså är något enheten måste inkludera i investeringsplanerna för 128

129 31 maj (44) Som situationen ser ut per 31 mars kommer dock enheten att hålla budget för VA-enheten har hittills under året investerat för tkr. Det är flera projekt som kommer att slutföras under året. Ytterligare investeringskostnader som har tillkommit under året är saneringsarbete Nordmyran/Gäddsjön där huvudstudien beräknas kosta 200 tkr. Investeringskostnaden för solcellsanläggningen på 522 tkr avser 2015 men har inte periodiserats. Åtgärdsplaner under perioden Inga åtgärdsplaner genomfördes under perioden. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Mark- och planeringsenheten planerar att hålla budget för 2016 om inga oförutsedda kostnader tillkommer. Kostenheten redovisar en helårsprognos på +303 tkr. Det beror på att antalet sålda portioner beräknas bli större än budgeterat. I resultatet har utökning av personalstyrkan från och med hösten med 2,5 årsarbetare medräknats. Om matsal i Heby eller Östervåla kommer att byggas/byggas ut under 2016 kommer inte kostenheten kunna redovisa ett överskott. Per den sista mars ser det dock ut som att eventuella nya matsalar kommer att tas i bruk först under VA-verksamheten kommer att behöva ett bidrag ur resultatutjämningsfonden för att nå budget i balans. Uttaget kommer att vara cirka tkr vilket är positivt eftersom fonden under en tid vuxit i storlek. Investeringar för helåret Mark- och planeringsenheten har för avsikt att investera för den summa som beslutades om i budget Avvikelsen för pendlarparkeringen i Morgongåva och för rivning Kronan beror på att det återstående beloppet i budget 2015 av misstag inte flyttades över till Kostenheten kommer eventuellt att köpa in nya serveringsvagnar och inventarier under Det beror på om nya matsalar kommer att öppnas i Östervåla och Heby skola Prognosen för investeringar på VA-enheten har höjts med 722 tkr vilket beror på kostnader för huvudstudien för Nordmyran - Gäddsjö samt kostnad för solcellsanläggningen vid Östervåla avloppsreningsverk som avser 2015 men inte har periodiserats. Åtgärdsplaner för helåret Inga åtgärdsplaner är planerade för helåret. 129

130 31 maj (44) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall Avvik för jan-mars period Prognos 2016 Avvik Helår Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Förvaltningschef SBF Intäkter Kostnader Nettokostnad Park och allmänna platser Intäkter Kostnader Nettokostnad Gata och Trafik Intäkter Kostnader Nettokostnad Naturvård och Klimat Intäkter Kostnader Nettokostnad Östa Intäkter Kostnader Nettokostnad Kosten Intäkter Kostnader Nettokostnad VA Intäkter Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

131 31 maj (44) Utbildningsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Det är en fortsatt ökning av antal barn och elever på våra förskolor och skolor även under Det är svårt att prognostisera detta, det handlar om inflyttning till kommunen och ensamkommande barn som placeras här av annan kommun. Förskoleplatserna inför hösten fylls på i en takt som gör det tveksamt om kommunen kan ta emot dessa barn i befintliga lokaler. På Heby skola och Östervåla skola så börjar det även bli märkbart trångt i lektionssalarna. Utbildningsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att bygga/skapa två nya förskoleavdelningar i Heby. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Jan-Mars Utfall Jan- Avvikelse Mars för period Prognos 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader Varav förändr semesterlöneskuld Nettokostn Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Utbildningsnämnden redovisar ett negativt resultat om tkr för perioden. Den största delen avser förändrad semesterlöneskuld som redovisar ett underskott med tkr för perioden. Statsbidrag för bl.a. asylsökande saknas för perioden. Optimering och simulering av skolskjutstrafik belastar perioden med -224 tkr. Budget för kost/måltider periodiseras i 12-delar i stället för 10-delar vilket gör att avvikelsen för perioden jan - mars blir negativ -942 tkr, avvikelsen rättas upp till skolloven i sommar. Investeringar under perioden Inga investeringar påbörjade för perioden. Åtgärdsplaner under perioden Inga åtgärdsplaner aktuella för perioden. 131

132 31 maj (44) Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret I dagsläget finns inte några budgetavvikelser för årsprognosen. Det finns dock viss osäkerhet hur effekten av statsbidragen för asylsökande blir. Till månadsuppföljning mars har inte 2015 års statsbidrag för höstterminen inkommit till kommunen, som eventuellt kan påvisa avvikelse mot sökta statsbidrag. Investeringar för helåret Del av investeringen på tkr är planerad för möbler och inventarier till nya förskolorna i Heby och Harbo. Åtgärdsplaner för helåret Inga åtgärdsplaner aktuella för helåret. 132

133 31 maj (44) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Jan-Mars Utfall Jan- Avvikelse Mars för period Prognos 2016 Avvikelse Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Gemensamt Barn o Utbildning Intäkter Kostnader Nettokostnad Förskola, pedagogisk omsorg, fritids Intäkter Kostnader Nettokostnad Skola, förskoleklass, skolbibliotek Intäkter Kostnader Nettokostnad Grundsärskola, gymnasiesärskola Intäkter Kostnader Nettokostnad Gymnasieutbildn, språkintro Intäkter Kostnader Nettokostnad Vuxenutbildn, lärvuxutbildn, SFI Intäkter Kostnader Nettokostnad LSS, fritidsklubb Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommungemensam stödfunktion Intäkter Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

134 31 maj (44) Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser 2016 startade med en rivstart och en rad olika informationsmöten och marknadsföringskampanjer riktade mot företagare samt föreningar anordnades, även olika tematräffar för kommuninnevånarna arrangerades. Vid mötestillfällena fortsatte kultur- och fritidsenheten arbetet med att utveckla idén om femårsplaner och berättade om det utökade serviceutbudet. Kultur och fritidsnämnden tog beslut om att flytta biblioteket i Heby till nya lokaler och hade även en utbildningsdag med temat Kulturskola och biblioteksplan. Enheten inledde ett utvecklingsprojekt och anställde en projektledare för 2016, i syfte att starta nya typer av ungdomsaktiviteter i hela kommunen. Kultur- och fritidsenheten sökte och fick dessutom externa medel för att starta sommarlovsaktiviteter. Flyktingguiden som tidigare jobbat med integrationsfrågor i Tärnsjö fick utökat arbetsområde till hela kommunen under perioden. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget janmars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Intäkter Kostnader Varav semesterlöneskuldförändring Nettokostnad Investeringsbudget Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden I resultatet för perioden redovisas ett underskott på 261 tkr. I detta underskott återfinns en kostnad för semesterlöneskuld på 212 tkr. Att vissa periodiseringar på dataprogram ännu inte har genomförts samt att intäkter från ett ökat aktivitetsutbud vid Hebys Hälsoarena ännu inte har slagit fullt ut, bidrar också till underskottet. Driftredovisning under perioden Den avvikelse som redovisas på 50 tkr är den totala årskostnaden för flyktingguiden. Investeringar under perioden Kultur- och fritidsnämnden har påbörjat arbetet med investeringarna som planerats för Nämnden fick ett utökat investeringsutrymme på 500 tkr från kommunstyrelsen för att åtgärda några arbetsmiljöåtgärder vid Östervåla bibliotek och musikskola. Av denna investering har hitintills 52 tkr används. 134

135 31 maj (44) Åtgärdsplaner under perioden Inga åtgärdsplaner genomfördes under perioden. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Om inget oförutsätt inträffar inom nämndens verksamhetsområden, så beräknas att kultur- och fritidsnämnden håller budget för Investeringar för helåret Kultur- och fritidsnämnden har för avsikt att investera för den summa som beslutades om i budget Åtgärdsplaner för helåret Inga åtgärdsplaner är planerade för helåret. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget janmars Utfall janmars Avvik för period Prognos 2016 Avvik helår Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Fritidsenheten Intäkter Kostnader Nettokostnad Kulturenheten Intäkt Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

136 31 maj (44) Bolagsredovisning Hebyfastigheter AB Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Under perioden januari - mars 2016 har bolaget erhållit ett flertalet utredningsuppdrag från ägaren på t ex. byggnation av nya förskoleavdelningar, fyraåtta nya klassrum i Östervåla skola, ombyggnation av två uppvärmningskök att fungera som tillagningskök, ombyggnation av brandstationerna i Heby respektive Östervåla för att möjliggöra eget omklädningsrum samt duschutrymme för damer. Förutom detta arbetar bolaget vidare med installation av nytt frysrum i Heby skola samt kylrum/ventilation/matsal i Östervåla skola. På uppdrag av Heby kommun har bolaget sett över nuvarande utrymningsväg i Ösby skola då den inte är godkänd för dagens verksamhet enligt räddningstjänsten. Bolaget har även slutfört arbetet med installation av brandlarmsanläggning för vidarekoppling till larmcentral i kommunhuset. Planerade åtgärder efter perioden: Bolaget är beroende av hur ägaren beslutar enligt ovan utredningsförslag. Måleri- och golv arbeten är beställda inför sommarsäsongen. Ekonomisk uppföljning Bokslut Budget Budget Redovisat Avvikelse Prognos Avvikelse Driftbudget (tkr) Jan-Mar Jan-Mar för period Helår Helår Intäkter Kostnader Resultat Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Kommunhuset, reservkraft Inst Bergvärme Ösbylunds fsk Inst Bergvärme T-sjö fsk Inst Bergvärme Klockängen fsk Stationshuset, rec säkerhet, fj-värme Framtidens fsk, fj-värme Vallavägen 5, fj-värme Harbo Skola LM, fönster mm Tegelbackens Fsk, yttertak Östervåla skola, etapp Lönneberga Fsk, 2 avd Brandstation Heby Brandstation Östervåla Ombyggnad 2 st kök Heby skola, utomhusmiljö Nettoinvestering

137 31 maj (44) Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Investeringar under perioden Soliditet för perioden: 29 % Låneskulder till kreditinstitut: Likvida medel per : 206 Mkr 25 Mkr Leverantörsskulder per : 1 Mkr Balansomslutning: 325 Mkr Kommentarer till årsprognosen Gällande driftredovisningen har bolaget högre intäkter än i budget. Bolaget har under perioden genomfört en del ventilationsarbeten av engångskaraktär som genererat ökade intäkter. Personalkostnaderna förväntas att öka jämförbart med budget, men avskrivningarna och räntekostnader beräknas bli lägre än budgeterat. Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Redovisat Avvikelse Prognos Avvik Jan-Mar Jan-Mar för period Helår Helår Rörelsens intäkter: Hyresintäkter Övriga rörelsesintäkterintäkter Summa Intäkter : Fastighetskostnader: Driftskostnader Underhållskostnader Taxebundna kostnader Fastighetsskatt Personalkostnader Avskrivningar Summa fastighetskostnader: Rörelseresultat: Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande res poster Räntekostader och liknande res poster Borgensavgift Heby kommun Summa resultat från fin inv: Resultat efter finansiella poster Bokslutsdisp. skatter etc Resultat

138 31 maj (44) Hebygårdar AB Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Under perioden januari-mars 2016 har bolaget påbörjat stamrenoveringen på Centralgatan 2 B-C i Heby. Dragning av fiber är nästintill klart på Stationsgatan i Heby, projektet förlöper under hela året. I Östervåla kommer fönsterbyte av Torgvägens etapp 1, ske inom kort. Övrigt mindre underhåll pågår löpande. Kommande planerade projekt är; Bolaget planerar för byggnation av Kv Kronan, Heby. Bolaget avvaktar detaljplanering från Heby kommun. Bolaget har haft ett extra ägarmöte som behandlade nybyggnation av äldreboende. Där diskuterades kommunens belastning av ekonomin samt möjlig framtida användning av fastigheten Tegelbacken. Ekonomisk uppföljning Bokslut Budget Budget Redovisat Avvikelse Prognos Avvikelse Driftbudget (tkr) Jan-Mar Jan-Mar för period Helår Helår Intäkter Kostnader Resultat Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Västbergav, fönster Torgv 5-7, fönster Torgv 1-3, fönster Smedsgatan, fönster Inst Bergvärme, Vallav 5A Inst Bergvärme, Hembygden ROT-renov. Centralgatan ROT-renov. Stationsg, etapp Miljöstation, Torgv Miljöstation, Torgv Utemiljö, Torget Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Gällande driftredovisningen ligger bolaget något över budget avseende intäkterna, men det torde inte generera någon ändring i budget. Kostnadsmässigt ligger bolaget något lägre. De flesta investeringsprojekt beräknas att påbörjas inom kort. 138

139 31 maj (44) Investeringar under perioden Soliditet för perioden: 19,8 % Låneskulder till kreditinstitut: Likvida medel per : 305 Mkr 45 Mkr Leverantörsskulder per : 7 Mkr Balansomslutning: 391 Mkr Kommentarer till årsprognosen Bolaget har ett stort underhållsbehov i sina äldre fastigheter. Bolaget arbetar aktivt hela tiden att finna lämpliga byggprojekt som kan vara möjliga att genomföra ekonomiskt. Just nu ingen ändring i årsprognosen. Utökad ekonomisk uppföljning Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Redovisat Avvikelse Prognos Avvik Jan-Mar Jan-Mar för period Helår Helår Rörelsens intäkter: Hyresintäkter Övriga rörelsesintäkterintäkter Summa Intäkter : Fastighetskostnader: Driftskostnader Underhållskostnader Taxebundna kostnader Fastighetsskatt Personalkostnader Avskrivningar Summa fastighetskostnader: Rörelseresultat: Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande res poster Räntekostader och liknande res poster Borgensavgift Heby kommun Summa resultat från fin inv: Resultat efter finansiella poster Bokslutsdisposition Skatt Resultat

140 31 maj (44) VA-redovisning Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Arbetet med överföringsledningarna för VA mellan Harbo och Haga har pågått sedan januari och är nu inne i sitt slutskede. Arbetet planeras att vara slutfört i slutet av juni Då ska både vatten och avlopp vara inkopplat och färdigt att användas. Huvudstudien av Nordmyrasjön och Gäddsjö mosse är nu avslutad. Redovisning av studien kommer att göras av konsulten i april månad När förslag på åtgärder inkommit från konsulten sker ett nytt ställningstagande till fortsatt arbete. Arbetet är i full gång med exploatering av nya tomter i Östervåla och Vittinge där VA drar fram ledningar för vatten och avlopp. Ekonomisk uppföljning Driftsbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik period Prognos 2016 Avvik helår Intäkter Kostnader Nettokostnad Investeriungsbudget (tkr) inkomster utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden VA-enheten visar ett överskott för perioden, beroende av att en mängd budgeterade åtgärder kommer igång först till hösten. Det gäller bland annat målning av Östervåla vattentorn och nytt ytskikt på Heby vattenverk. Investeringar under perioden VA-enheten har hittills under året investerat för tkr. Det är flera projekt som kommer att slutföras under året och helårsprognosen är en investeringsnivå på tkr. Åtgärdsplaner under perioden Inga åtgärdsplaner genomfördes under perioden. 140

141 31 maj (44) Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret VA-verksamheten kommer att behöva ett bidrag ur resultatutjämningsfonden för att nå budget i balans. Uttaget kommer att vara cirka tkr vilket är positivt eftersom fonden under en tid vuxit i storlek. Investeringar för helåret Prognosen för investeringar på VA-enheten är inte ändrad utan ligger enligt gällande budget. Åtgärdsplaner för helåret Inga åtgärdsplaner är planerade för helåret. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde 141

142 31 maj (44) Verksamheter (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik period Prognos 2016 Avvik helår Administration Intäkter Kostnader Summa VA/Avfall övergripande Intäkter Kostnader Summa VA-verksamhet Intäkter Kostnader Summa Vattenförsörjning Intäkter Kostnader Summa Vattenverk Intäkter Kostnader Summa Vattentorn Intäkter Kostnader Summa Vattenledningar Intäkter Kostnader Summa Vattenmätare Intäkter Kostnader Summa

143 31 maj (44) Verksamheter (tkr) Tryckstegringsstationer Bokslut 2015 Budget 2016 Budget jan-mars Utfall janmars Avvik period Prognos 2016 Avvik helår Intäkter Kostnader Summa Avloppsverk Intäkter Kostnader Summa Pumpstationer Intäkter Kostnader Summa Spillvatten Intäkter Kostnader Summa Dagvatten Intäkter Kostnader Summa Pumpar Intäkter Kostnader Summa Dagvattenledningar Intäkter Kostnader Summa Stationära gruppen Intäkter Kostnader Summa Summa intäkter Summa kostnader Summa nettokostnad

144 - KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 11 maj / Uppföljningsrapport per 31 mars 2016 Kultur- och fritidsnämndens beslut Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, 28 april 2016 avseende kultur- och fritidsnämndens delar, godkänns. Sammanfattning Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, 28 april 2016 avseende Kultur- och fritidsnämndens delar presenteras. Rapporten innehåller en sammanfattning av periodens viktigaste händelser, resultat för perioden samt årsprognos. Kommunstyrelsen och nämnderna har att anta sina delar i rapporten. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, PM, 28 april 2016 Uppföljningsrapport per 31 mars 2016 Kultur- och fritidsnämndens delar, rapport, 28 april 2016 Delges Kommunstyrelsen Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 3144

145 - SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 12 maj 2016 Sbn / Uppföljningsrapport per 31 mars 2016 med VAredovisning Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner uppföljningsrapport per den 31 mars 2016 daterad 27 april Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget med tkr för driftsredovisningen. Av detta avser 395 tkr semesterlöneskuld som inte finns med i de budgeterade kostnaderna. Den negativa avvikelsen exklusive semesterlöneskuldsförändringen är därigenom -600 tkr. Samtliga verksamheter inom samhällsbyggnadsnämnden beräknas hålla sin årsbudget förutom kostenheten som beräknas få ett överskott på tkr. Detta beror på ökat antal sålda portioner på framför allt skolorna. För att möta det ökade elevantalet i skolorna planeras nya matsalar i Heby och Östervåla skola under Skulle detta behövas göras redan under 2016 så beräknas kostenheten inte redovisa ovan nämnda överskott. När det gäller investeringar så redovisar samhällsbyggnadsnämnden en positiv avvikelse mot budget med tkr För ytterligare kommentarer för de olika verksamheterna och investeringarna se samhällsbyggnadsnämndens uppföljningsrapport per 31 mars Beslutsunderlag Pm, 27 april 2016 Rapport, 27 april 2016 Rapport, 28 april 2016 Delges Ansvarig tjänsteman, Samhällsbyggnadsnämnden Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 4145

146 - UTBILDNINGSNÄMNDEN- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 13 maj 2016 Ubn 60 Dnr 2016/ Uppföljningsrapport per 31 mars 2016 Utbildningsnämndens beslut Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, 28 april 2016, avseende utbildningsnämndens delar, godkänns. Sammanfattning Utbildningsnämnden redovisar ett negativt resultat om tkr för perioden. Den största delen avser förändrad semesterlöneskuld som redovisar ett underskott med tkr för perioden. Statsbidrag för bl.a. asylsökande saknas för perioden. Optimering och simulering av skolskjutstrafik belastar perioden med -224 tkr. Budget för kost/måltider periodiseras i 12-delar i stället för 10-delar vilket gör att avvikelsen för perioden jan mars blir negativ -942 tkr, avvikelsen rättas upp till skolloven i sommar. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport per 31 mars 2016 Förslag Tomas Bergström (L): Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, 28 april 2016, avseende utbildningsnämndens delar, godkänns. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att nämnden bifaller förslaget. Delges Kommunstyrelsen Förvaltningschef, barn- och utbildning Ekonomichef Förvaltningsekonom Administrativ chef Kommunsekreterare Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 6146

147 - VÅRD OCH OMSORGSNÄMND - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 11 maj 2016 Von 60 Dnr 2016/ Budgetuppföljning 2016, Uppföljningsrapport per 31 mars 2016 Vård och omsorgsnämnds beslut Uppföljningsrapport per 31 mars 2016 avseende vård- och omsorgsnämnden antas med redovisning av ett prognostiserat underskott på tkr för året Med hänvisning till prognostiserat underskott ges förvaltningen i uppdrag att skyndsamt vidta åtgärder enligt utarbetade åtgärdsplaner. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på tkr för året. Underskottet beror till största delen av kostnader för den egna hemtjänsten. Antalet budgeterade timmar för verksamheten är tillräckligt, men utförarna klarar inte att bedriva verksamheten inom den ersättning man får per utförd timme. Underskott redovisas även för en placering boende socialpsykiatri som inte inryms i budget för året. Prognosen förutsätter att åtgärder verkställs enligt framtagna åtgärdsplaner. - Åtgärdsplan för utförare hemtjänst motsvarande 2000 tkr - Åtgärdsplan för vård och omsorgsboende motsvarande 1800 tkr - Förebyggande åtgärdsplan för att minska kostnader för medicinskt färdigbehandlade genom att utöka antalet korttidsplatser vid behov Beslutsunderlag Uppföljningsrapport, mars Åtgärdsplan hemtjänst Åtgärdsplan vård- och omsorgsboende Åtgärdsplan förebyggande utökning av korttidsplatser Delges Kommunstyrelsen Förvaltningschef, vård och omsorg Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 4147

148 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 17 maj 2016 Ks 76 Dnr 2016/ Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, kommunstyrelsens del, godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsens delar i uppföljningsrapport per 31 mars 2016 presenteras. Kommunen har sålt tomtmark till ett större värde än vad som budgeterat för, förklaringen till detta ligger i det ökande intresset för att bygga i kommunen. Försäljningen av kommunens tomter sker allt eftersom intresse uppstår. Inflyttningen som följer av att det finns fler bostäder tillgängliga, bland annat genom kommunens exploatering av nya områden, medför dock även högre arbetsbelastning för mark och planeringsenheten då trycket på att ta fram kartor, samt arbetet med exploatering och detaljplaner ökar. Vid anläggning av infrastruktur för gata och VA i de exploaterade områdena förbereds samtidigt för framtida bredbanduppkoppling. Antalet beslut om färdtjänst har minskat något under årets början, antalet beslut om arbetsresor är oförändrat. Däremot har nyttjandet av färdtjänsttillstånden ökat och utfallet gällande kostnader för färdtjänstresor med och utan rullstol har under årets början ökat i större omfattning än vad som har budgeterats. Även kostnaden för arbetsresor har ökat något mer än vad som budgeterats. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, kommunstyrelsen, Förslag Marie Wilén (C): Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, kommunstyrelsens del, godkänns. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges+bilaga Kommunchef Ekonomichef Kommunsekreteraren Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 148

149 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Ks 103 Dnr 2015/ Vite för bostadstomter som ej bebyggts inom två år Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Vite är 25 % av köpeskillingen årligen för bostadstomter och verksamhetsmark där byggnation av bostad eller ianspråktagande av mark för verksamhet ej har påbörjats inom två år från undertecknat köpeavtal Vite på 50 % av köpeskillingen införs om en obebyggd tomt säljs vidare inom två år utan godkännande från kommunen Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat om riktlinjer om tomtförsäljning för att klargöra vilka regler som gäller i samband med att Heby kommun säljer tomter. Genom riktlinjerna vill kommunen stimulera till inflyttning i kommunen och att bebyggelse sker på de tomter som säljs. Förvaltningen föreslår en förstärkning av vitet i riktlinjerna jämfört med tidigare fattat beslut Kf 171, 15 december 2015, för att säkra att de tomter som säljs faktiskt bebyggs eller tas i anspråk för verksamhet, och för att förhindra att de säljs vidare utan att bebyggas. Beslutsunderlag PM, 30 maj 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige beslutar Vite är 25 % av köpeskillingen årligen för bostadstomter och verksamhetsmark där byggnation av bostad eller ianspråktagande av mark för verksamhet ej har påbörjats inom två år från undertecknat köpeavtal Vite på 50 % av köpeskillingen införs om en obebyggd tomt säljs vidare inom två år utan godkännande från kommunen Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 149

150 MISSIV 1 (1) Datum Diarienr/Dplankod 30 maj Dnr 2015/127 Dpl 253 Kommunstyrelsen Camilla Winqvist Tf Enhetschef Mark- och planeringsenheten Camilla.Winqvist@heby.se Vite för bostads- och verksamhetstomter som ej bebyggs inom två år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige Vite är 25 % av köpeskillingen årligen för bostadstomter och verksamhetsmark där byggnation av bostad eller ianspråktagande av mark för verksamhet ej har påbörjats inom två år från undertecknat köpeavtal Vite på 50% av köpeskillingen införs om en obebyggd tomt säljs vidare inom två år utan godkännande från kommunen Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat om riktlinjer om tomtförsäljning för att klargöra vilka regler som gäller i samband med att Heby kommun säljer tomter. Genom riktlinjerna vill kommunen stimulera till inflyttning i kommunen och att bebyggelse sker på de tomter som säljs. Förvaltningen föreslår en förstärkning av vitet i riktlinjerna för att säkra att de tomter som säljs faktiskt bebyggs eller tas i anspråk för verksamhet, och för att förhindra att de säljs vidare utan att bebyggas. I tjänsten Camilla Winqvist Tf Enhetschef Mark- och planeringsenheten Delges: Mark- och planeringsenheten Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 150

151 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Ks 104 Dnr 2016/ Riktlinjer för kommunala markanvisningar Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Riktlinjer för kommunala markanvisningar, 7 juni 2016 antages. Kommunstyrelsen får besluta om ändringar i Riktlinjer för kommunala markanvisningar. Sammanfattning Sedan den 1 januari 2015 är alla kommuner som genomför markanvisningar enligt lag tvungna att anta riktlinjer för kommunala markanvisningar. Då det nu blivit aktuellt för Heby kommun att genomföra markanvisningar behöver kommunen anta riktlinjer för den verksamheten. Riktlinjerna ska beslutas av kommunfullmäktige, och av hänsyn till aktörerna på marknaden och den terminologin som där används, så kallas dokumentet för riktlinjer istället för plan, vilket är ett undantag från kommunens definition om styrdokument. Utredning Ett markanvisningsavtal innebär att kommunen förbinder sig att sälja en viss mark till en byggherre under förutsättning att villkoren i markanvisningsavtalet uppfylls inom angiven tid. Markanvisningar används framförallt när det finns flera byggherrar som är intresserade av samma område eller när kommunen vill styra och/eller säkerställa genomförandet av detaljplaner eller exploateringen av ett område. Från och med den 1 januari 2015 ska kommuner som planerar att genomföra markanvisningar enligt lag (SFS 2014:899) anta riktlinjer för denna verksamhet. Kommuner som inte använder markanvisningsavtal behöver enligt lagen inte anta riktlinjer för markanvisningar. Då Heby kommun inte genomfört några markanvisningar har heller inga riktlinjer ännu antagits. Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar reglerar inte hur arbetet med markanvisningar ska gå till utan enbart att kommunens tillvägagångssätt ska fastslås i riktlinjer. Förvaltningen har därför tagit fram detta förslag till riktlinjer. Beslutsunderlag PM, 30 maj 2016 Riktlinjer för kommunala markanvisningar, förslag Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Riktlinjer för kommunala markanvisningar, 7 juni 2016 antages. Kommunstyrelsen får besluta om ändringar i Riktlinjer för kommunala markanvisningar. Justerandesignatur Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Utdragsbestyrkande 151

152 Heby kommuns författningssamling ISSN X HebyFS 200?:? Infördes i författningssamlingen den? Riktlinjer för kommunala markanvisningar Bakgrund Markanvisning definieras i lag SFS 2014:899 om riktlinjer för kommunala markanvisningar som en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande. Enligt lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska riktlinjerna: Beskriva kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande Beskriva handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisning Beskriva principer för markprissättning Markanvisningar förutsätter att marken inledningsvis ägs av kommunen. Mark som ägs av kommunala bolag eller är privatägd omfattas inte av denna definition. Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra och fastställa kommunens förfarande, villkor och mål för markupplåtelser. Riktlinjerna strävar också efter att skapa transparens samt att säkerställa ett riktigt agerande och god kvalitet vid handläggning och genomförandet av markanvisningar. Riktlinjerna underlättar för kommunen att tillsammans med byggherrar få till stånd en effektiv och välfungerande process för ökat byggande i kommunen. Genom riktlinjerna får exploatörer möjlighet att i god tid sätta sig in i vilka krav och förutsättningar som gäller vid förhandlingar med kommunen. Markanvisningar Kommunen kan tillämpa tre metoder för markanvisningar: direktanvisning, anbudsförfarande och markanvisningstävling. Projektet, platsens förutsättningar samt intresset bland exploatörer avgör vilket av dessa tillvägagångssätt som anses vara mest lämpligt. En markanvisning kan initieras av kommunen för behov av bebyggelse eller utveckling av befintlig bebyggelse. Initiativet kan även komma genom att en byggherre ger förslag på projekt

153 Direktanvisning Direktanvisning sker när det inte föreligger något behov av anbudstävling. Vid direktanvisning får kommunen in ett eller flera förslag om att exploatera ett område eller en fastighet. Om kommunen bedömer att förslaget är bra, överensstämmer med kommunens mål och att kommunen vill disponera och utveckla marken enligt vad som anges i förslaget lämnar kommunen besked om markanvisning. Det finns ingen garanti att ett förslag leder till markanvisning. Direktanvisning kan ske både på mark som är detaljplanelagd och mark som ännu inte är planlagd. Anbudsförfarande Vid ett anbudsförfarande äger kommunen ett markområde som oftast ännu inte är detaljplanelagt men som anses vara lämpligt för bebyggelse. Anbudsförfarande kan också ske på mark som redan är detaljplanelagd. Kommunen tar fram ett förfrågningsunderlag innehållandes urvalskriterier och specifika krav, exempelvis upplåtelseform, kostnader och utförande. Förfrågningsunderlaget läggs ut på hemsidan och genom en öppen anbudsinbjudan erbjuds marken till försäljning. Intresserade byggherrar får lämna in anbud samt underlag i form av förslag och skisser. Kommunen utvärderar inkomna anbud efter pris samt utifrån de utvärderingskriterier som gavs vid anbudet. Det eller de anbud som bäst uppfyller kriterierna tilldelas ett markanvisningsbeslut och markanvisningsavtal tecknas sedan med byggherren/byggherrarna. Markanvisningsavtalet reglerar bland annat arbetet med att arbeta fram en detaljplan som sedan ska möjliggöra den bebyggelse som köparen har för avsikt att genomföra. Kommunen har ett stort intresse av att bebyggelsen slutligen stämmer överens med de löften som ställdes upp av köparen i början på processen och säkerställer därför detta i avtalet. Markanvisningstävling Markanvisningstävlingar tillämpas när kommunen vill ha en stor bredd på förslagen och när det går att tänka sig flera olika typer av exploatering. Kommunen sätter upp grundläggande villkor och kriterier. Byggherrar får sedan lämna in förslag på lämplig byggnation i området utifrån de kriterier kommunen har satt upp. Markanvisningstävlingar annonseras öppet bland annat på kommunens hemsida. Det eller de förslag som anses bäst vid utvärdering av de olika förslagen i förhållande till de urvalskriterier som angavs i förfrågningsunderlaget tilldelas markanvisning. Ett markanvisningsavtal tecknas sedan med den eller de byggherrar som anvisats mark. Avgränsning Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar omfattar inte sådan direkt upplåtelse av mark som kommunen gör via arrende eller tomträttsavtal. Inte heller försäljning av mark som direkt marköverlåtelse omfattas av denna lag. Skälet till detta är att en markupplåtelse eller marköverlåtelse som sker direkt inte föregås av att byggherren har "ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse". Ett exempel på när kommunen genomför en direkt marköverlåtelse är vid försäljning av villatomter. Kommunen är inte med i processen att förhandla om byggnadens utformning eller läge utan detta lämnas att beslutas av den nya markägaren. Markprissättning Utgångsläget för markförsäljning är att mark inte får säljas under marknadsvärdet. Försäljning till ett pris under marknadsvärdet bryter mot kommunallagen och mot EU:s statsstödsregler om förbud mot stöd till enskilda näringsidkare. Prissättning av mark kan följaktligen ske på två sätt: Genom oberoende expertvärdering av markområdet Genom ett öppet anbudsförfarande där det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet väljs (under förutsättning att det finns flera byggherrar) I Heby kommun har Kommunfullmäktige antagit en taxa för försäljning av mark för villatomter, flerbostadshus och verksamheter. Om den av kommunfullmäktige antagna taxan inte anses lämplig att tillämpa sker prissättning enligt ovan genom oberoende expertvärdering eller öppet anbudsförfarande. Detta gäller oavsett om markförsäljning sker via direkt marköverlåtelse eller via markanvisning

154 Villkor för markanvisningar Villkor som alltid tas med i markanvisningsavtalet är: Att markanvisningsavtalet blir godkänt av ansvarig nämnd eller styrelse Att exploatören ansöker om och får beviljat bygglov Uppfylls de uppställda kraven inom utsatt tid övergår markanvisningen i tecknandet av ett köpekontrakt. Intresseanmälan Byggherren skall sända en skriftlig intresseanmälan till kommunens Mark- och planeringsenhet för handläggning. Det är också möjligt för byggherrar att själva komma med projektidéer som kommunen utvärderar. Mark- och planeringsenheten bereder och handlägger markanvisningar. Bedömningsgrunder För att ingå markanvisningsavtal med kommunen måste byggherren ha tillgång till de resurser som krävs för att genomför projektet, samt klara de ekonomiska åtagandena. Det innebär bl.a. att byggherren måste ha en ekonomisk status som motsvarar projektets omfattning samt ha fullgjort lagstadgade krav på skatter och sociala avgifter. Den grundläggande information som kommunen vill få in från byggherrar är: Beskrivning av företaget: organisation, ekonomiska status, eventuella samarbetspartners Kontaktpersoner Företagets historik och affärsidé Projektidé inklusive ekonomisk kalkyl och finansiering Tidsplan Beskrivning av byggherrens erfarenhet av liknande projekt Eventuella referensprojekt Utöver ovanstående information kan kommunen vid varje enskild exploatering ställa ytterligare villkor. Övriga faktorer som tas i beaktanden vid bedömning är områdets förhållande till översiktsplan, detaljplaner och andra strategiska dokument och planer. Kommunens kostnader i föreslaget projekt spelar även in. Betalning och köpekontrakt När markanvisningsavtalet träffas betalas 10 % av köpeskillingen som handpenning. Om byggherren av någon anledning inte skulle fullfölja markanvisningsavtalet återbetalas inte handpenningen. Köpekontraktet ses som verkställande av markanvisningsavtalet. Det är först när det slutliga köpekontraktet är tecknat som byggherren betalar resterande 90 % av köpeskillingen. När köpeskillingen är betald till fullo får byggherren ansöka om fastighetsreglering hos Lantmäteriet, om det avser köp av del av fastighet, samt lagfara och inteckna fastigheten. För att reglera kostnaderna för anslutning till vatten- och avlopp samt dagvattenhantering inom kvartersmark ska särskild överenskommelse träffas med VA-enheten om området ligger inom kommunalt VA-område alternativt kommer att ingå i kommunalt VA-område. Planavgift tas ut i bygglovsskedet i de fall detaljplan redan finns för markområdet. Om ingen detaljplan finns eller om byggherren har behov av planändring så bekostar byggherren helt plankostnaden genom tecknande av separat planavtal. Tidsplan för exploatering Kommunen och exploatören enas om en tidsplan för exploateringen. Utbyggnad av nödvändig infrastruktur Huvudprincipen är att exploatören bygger ut och bekostar utbyggnaden av allmänna platser, så som gator, cykelvägar och digital infrastruktur inom planområdet. Exploatören bekostar som regel även utbyggnaden av vatten-, dagvatten- och spillvattenledningar inom planområdet. Exploatören ska endast bekosta anläggningar i den mån anläggningarna är nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras samt i den utsträckning som anses skäligt i förhållande till vilken nytta exploatören får av detaljplanen. Kostnader och ansvar mellan kommunen och exploatören regleras i exploateringsavtalet

155 Utbyggnaden av VA-ledningar sköts normalt av kommunen men kan även genomföras av exploatören efter överenskommelse. Vid utbyggnad av planområdet ska utformning och krav följa det som anges i detaljplanen samt gällande regelverk. Kommunen anvisar förbindelsepunkter för vatten- och avloppsledningar om exploateringsområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Kommunalt huvudmannaskap Kommunen äger och sköter drift av allmänna platser så som gator, vägar, parker och torg om inget annat anges. Kommunen erhåller dessa markområden utan kostnad efter att detaljplanen vunnit lagakraft och utbyggnad skett om ingen annan överenskommelse görs. Projekteringskostnader Exploatören bekostar samtliga projekteringskostnader inom planområdet. Förrättningskostnader Exploatören bekostar samtliga förrättningskostnader inom planområdet. Överlåtelse av markanvisning Det är inte tillåtet att överlåta markanvisningsavtalet utan kommunens skriftliga godkännande. Om det handlar om överlåtelse till dotterbolag eller produktionsbolag inom koncernen kan överlåtelsen i regel godkännas. Rätt att frångå riktlinjerna Om det föreligger starka skäl kan riktlinjerna i enskilda fall frångås. Beslut om detta fattas av ansvarig nämnd. Begränsning och återtagande av markanvisning En markanvisning är tidsbegränsat upp till maximalt två år från undertecknandet av markanvisningsavtalet. Ytterligare förlängning av markanvisning kan till exempel ske om byggherren drivit projektet aktivt och inte själv orsakat förseningen. En markanvisning kan återtas under pågående avtalstid om det är uppenbart att byggherren inte har ambition eller förmåga att genomföra projektet. Återtagande ger inte rätt till ersättning för några nedlagda kostnader, båda parter står för sina egna kostnader. Återtagande ger inte rätt till ny markanvisning. Denna riktlinje träder i kraft den Annika Krispinsson Kommunfullmäktiges ordförande Iris Björkman Karttekniker 4 155

156 PM 1 (2) Datum 30 maj Diarienr/Dplankod Kommunstyrelsen Iris Björkman Samhällsplanerare och karttekniker Iris.bjorkman@heby.se Plan för kommunala markanvisningar Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige beslutar Plan för kommunala markanvisningar, antages. Sammanfattning Sedan den 1 januari 2015 är alla kommuner som genomför markanvisningar enligt lag tvungna att anta riktlinjer för kommunala markanvisningar. Då det nu blivit aktuellt för Heby kommun att genomföra markanvisningar behöver kommunen anta riktlinjer för den verksamheten. Riktlinjerna ska beslutas av kommunfullmäktige och kallas därför istället för Plan för kommunala markanvisningar för att passa in i kommunens definition om styrdokument. Utredning Ett markanvisningsavtal innebär att kommunen förbinder sig att sälja en viss mark till en byggherre under förutsättning att villkoren i markanvisningsavtalet uppfylls inom angiven tid. Markanvisningar används framförallt när det finns flera byggherrar som är intresserade av samma område eller när kommunen vill styra och/eller säkerställa genomförandet av detaljplaner eller exploateringen av ett område. Från och med den 1 januari 2015 ska kommuner som planerar att genomföra markanvisningar enligt lag (SFS 2014:899) anta riktlinjer för denna verksamhet. Kommuner som inte använder markanvisningsavtal behöver enligt lagen inte anta riktlinjer för markanvisningar. Då Heby kommun inte genomfört några markanvisningar har heller inga riktlinjer ännu antagits. Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar reglerar inte hur arbetet med markanvisningar ska gå till utan enbart att kommunens tillvägagångssätt ska fastslås i riktlinjer. Förvaltningen har därför tagit fram detta förslag till riktlinjer. I tjänsten Iris Björkman, Samhällsplanerare och karttekniker Delges: Mark- och planeringsenheten Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 156

157 Datum 24 maj (2) 157

158 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Ks 117 Dnr 2016/ Remiss om vissa frågor i samband med likvidationen av Regionförbundet Uppsala län Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Godkänna likvidation av Regionförbundet i Uppsala län Sammanfattning Regionförbundet i Uppsala län har 4 april 2016 inkommit med en remiss angående dess likvidation. Ärendet har aktualiserats med anledning av det pågående bildandet av Region Uppsala. Förslaget som ställs till medlemmarnas fullmäktige är att Regionförbundet avvecklas från sista december 2016, och att eventuella tillgångar, skulder, åtaganden etcetera överförs till Region Uppsala. Ovanstående gäller underförutsättning att beslut om bildande av Region Uppsala fattas. Förvaltningen har inget att invända eller anmärka mot likvidationen. Beslutsunderlag PM, 23 maj 2016 Remiss, 4 april 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Godkänna likvidation av Regionförbundet i Uppsala län Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 158

159 PM 1 (1) Datum 23 maj Diarienr/Dplankod Central förvaltning Emma Burstedt Kommunchef Kommunfullmäktige, Likvidation av Regionförbundet i Uppsala län Kommunstyrelsens föreslår Kommunfullmäktige beslutar Godkänna likvidation av Regionförbundet i Uppsala län Sammanfattning Regionförbundet i Uppsala län har 4 april 2016 inkommit med en remiss angående dess likvidation. Ärendet har aktualiserats med anledning av det pågående bildandet av Region Uppsala. Utredning Förslaget som ställs till medlemmarnas fullmäktige är att Regionförbundet avvecklas från sista december 2016, och att eventuella tillgångar, skulder, åtaganden etcetera överförs till Region Uppsala. Ovanstående gäller underförutsättning att beslut om bildande av Region Uppsala fattas. Förvaltningen har inget att invända eller anmärka mot likvidationen. Delges: Regionförbundet i Uppsala län Uppsala läns landsting Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 159

160 From: Klara Ellström Sent: 5 Apr :08: To: 'landstinget@lul.se';'uppsala.kommun@uppsala.se';information;'kommun@habo.se';'kommunen@enko ping.se';'osthammardirekt@osthammar.se';'kommun@alvkarleby.se';'knivsta@knivsta.se';'medborgarse rvice@tierp.se' Cc: Catharina Blom Subject: Remiss om vissa frågor i samband med likvidationen av Regionförbundet Uppsala län Attachments: Remiss-godkännande av likvidation.pdf Importance: High Regionförbundets styrelse antog den 18 mars en plan för Regionförbundet Uppsala läns likvidation. Översänder remiss (bifogas) om vissa frågor i samband med likvidationen att behandlas av förbundets medlemmar. Svar ska inkomma senast den 30 juni Klara Ellström Förbundsstyrelsens sekreterare Regionförbundet Uppsala län Kungsgatan 41 Box 1843, Uppsala

161 161

162 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (4) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Ks 119 Dnr 2016/9 041 Styrning och ledning, taxor samt beslut för fastighetskoncernen inför budget 2017 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Styrmodell enligt avsnitt Organisation och styrmodell i Budget 2017, Plan antas. Regler för budgetering och uppföljning i enlighet med avsnittet Regler för budgetering och uppföljning i Budget 2017, plan , antas. Internräntan fastställs till tre procent för Taxor och avgifter för registrering av lotterier höjs med tre procent. Taxor och avgifter för ansökan och tillsyn enligt alkohollagen räknas upp med indexuppräkning i enlighet med prisbasbeloppet. Taxor och avgifter för hemtjänst, särskilt boende och dagrehabilitering höjs med tre procent, med beaktande av högkostnadsskyddet. Taxor och avgifter för korttidsboende för barn höjs med tre procent. Taxa och avgifter för hjälpmedel avseende rollator nr 2, gåbord nr 2 samt manuell rullstol nr 2 övergår från månadsavgift till följande fasta avgift: Försäljning 2017 Egenavgift inkl moms Rollator nr Gåbord nr Manuell rullstol nr Övriga avgifter avrundas till närmaste 5- eller 10-krona. Taxa för korttidslån hjälpmedel samt för lån särskilda hjälpmedel behålls oförändrad under Avgift för missbruksboende fastställs till 80 kr per dygn. Renhållningstaxan höjs med fem procent för 2017, vilket motsvarar ca 11 kronor per hushåll och månad. Vatten- och avloppstaxa behålls oförändrad under Övriga taxor och avgifter som beslutas av kommunfullmäktige beslutas i november Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och nämnderna att besluta om nivå på taxor och avgifter, som inte beslutas av kommunfullmäktige och som inryms inom respektive kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsområde. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 162

163 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (4) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Lokalhyresnivån för kommunens fastighetsbolag tillåts höjas med en procent för Lokalvårdsnivån för kommunens fastighetsbolag tillåts höjas enligt städindex per maj för år 2017 Avkastningen i Hebyfastigheter AB för 2017 ska uppgå till 0 kr. Hebygårdar AB skall årligen generera en avkastning på genomsnittligt eget kapital om minst två procent plus ränta på en tioårig statsobligation. Detta utgör tkr för år Borgensavgift för lån ska uppgå till 0,5 procent. Soliditeten ska långsiktigt uppgå för Hebyfastigheter AB till minst 25 procent och för Hebygårdar AB till minst 20 procent. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att göra en allmän översyn av taxor och avgifter. Sammanfattning Enligt Riktlinjer till styr-, budget- och planeringsprocessen av både styrelser, nämnder, bolag och dess förvaltningar under år 2016 ska kommunfullmäktige fastställa - styrmodell - regler för budgetering och uppföljning - taxor och avgifter - avkastningskrav för Hebyfastigheter AB - borgensavgift för Hebygårdar AB - Hebygårdar AB:s och Hebyfastigheter AB:s nivå på soliditeten - internräntan Beslutsunderlag Budget 2017, plan Ks 73, 17 maj 2016 Bmn 53, 10 maj 2016 Von 57,11 maj 2016+bilaga Kfn 30, 11 maj 2016 Sbn 35, 12 maj 2016 Sbn 37-38, 12 maj 2016 Ubn 55, 13 maj 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Styrmodell enligt avsnitt Organisation och styrmodell i Budget 2017, Plan antas. Regler för budgetering och uppföljning i enlighet med avsnittet Regler för budgetering och uppföljning i Budget 2017, plan , antas. Internräntan fastställs till tre procent för Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 163

164 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (4) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Taxor och avgifter för registrering av lotterier höjs med tre procent. Taxor och avgifter för ansökan och tillsyn enligt alkohollagen räknas upp med indexuppräkning i enlighet med prisbasbeloppet. Taxor och avgifter för hemtjänst, särskilt boende och dagrehabilitering höjs med tre procent, med beaktande av högkostnadsskyddet. Taxor och avgifter för korttidsboende för barn höjs med tre procent. Taxa och avgifter för hjälpmedel avseende rollator nr 2, gåbord nr 2 samt manuell rullstol nr 2 övergår från månadsavgift till följande fasta avgift: Försäljning 2017 Egenavgift inkl moms Rollator nr Gåbord nr Manuell rullstol nr Övriga avgifter avrundas till närmaste 5- eller 10-krona. Taxa för korttidslån hjälpmedel samt för lån särskilda hjälpmedel behålls oförändrad under Avgift för missbruksboende fastställs till 80 kr per dygn. Renhållningstaxan höjs med fem procent för 2017, vilket motsvarar ca 11 kronor per hushåll och månad. Vatten- och avloppstaxa behålls oförändrad under Övriga taxor och avgifter som beslutas av kommunfullmäktige beslutas i november Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och nämnderna att besluta om nivå på taxor och avgifter, som inte beslutas av kommunfullmäktige och som inryms inom respektive kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsområde. Lokalhyresnivån för kommunens fastighetsbolag tillåts höjas med en procent för Lokalvårdsnivån för kommunens fastighetsbolag tillåts höjas enligt städindex per maj för år 2017 Avkastningen i Hebyfastigheter AB för 2017 ska uppgå till 0 kr. Hebygårdar AB skall årligen generera en avkastning på genomsnittligt eget kapital om minst två procent plus ränta på en tioårig statsobligation. Detta utgör tkr för år Borgensavgift för lån ska uppgå till 0,5 procent. Soliditeten ska långsiktigt uppgå för Hebyfastigheter AB till minst 25 procent och för Hebygårdar AB till minst 20 procent. Justerandes signatur Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att göra en allmän översyn av taxor och avgifter. Utdragsbestyrkande 164

165 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (4) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Protokollsanteckning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lämnar följande protokollsanteckning. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kan komma att inför slutgiltiga budgetbeslutet göra förändring i styrning och ledning, taxor inför budget Man kan ifrågasätta om det är rimligt i en målstyrd budget, att ekonomin ska gå före målen. Varför då mål? Att höja många taxor med ett generellt 3%, utan att ha grundligt belägg för detta, kan vara emot grundprincipen att kommunen inte får ta ut mer än man har kostnad för. Med tanke på den kostnadsutveckling som landet just nu befinner sig i, kan man verkligen ifrågasätta detta. Avgiftshöjningar kan dessutom, i vissa fall, drabba de som redan har det ekonomiskt tufft. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 165

166 1 (16) Datum XX juni 2016 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Budget 2017, plan Antagen av kommunfullmäktige XX, XX 22 juni

167 167 2 (16)

168 3 (16) Innehållsförteckning PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...4 KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUTAR...4 ORGANISATION OCH STYRMODELL...6 KVALITET...10 INRIKTNINGAR...11 REGLER FÖR BUDGETERING OCH UPPFÖLJNING...12 KONCERNBOLAGET...14 TAXOR OCH AVGIFTER...15 BILAGA

169 4 (16) Planeringsförutsättningar Kommunfullmäktige beslutar Styrmodell enligt avsnitt Organisation och styrmodell i Budget 2016, Plan antas. Regler för budgetering och uppföljning i enlighet med avsnittet Regler för budgetering och uppföljning i Budget 2016, plan , antas. Internräntan fastställs till tre procent för Taxor och avgifter för registrering av lotterier höjs med tre procent. Taxor och avgifter för ansökan och tillsyn enligt alkohollagen räknas upp med indexuppräkning i enlighet med prisbasbeloppet. Taxor och avgifter för hemtjänst, särskilt boende och dagrehabilitering höjs med tre procent, med beaktande av högkostnadsskyddet. Taxor och avgifter för korttidsboende för barn höjs med tre procent. Taxa och avgifter för hjälpmedel avseende rollator nr 2, gåbord nr 2 samt manuell rullstol nr 2 övergår från månadsavgift till följande fasta avgift: Försäljning 2017 Egenavgift inkl moms Rollator nr Gåbord nr Manuell rullstol nr Övriga avgifter avrundas till närmaste 5- eller 10-krona. Taxa för korttidslån hjälpmedel samt för lån särskilda hjälpmedel behålls oförändrad under Avgift för missbruksboende fastställs till 80 kr per dygn. Renhållningstaxan höjs med fem procent för 2017, vilket motsvarar ca 11 kronor per hushåll och månad. Vatten- och avloppstaxa behålls oförändrad under Taxa och avgifter för tomter beslutas i november Övriga taxor som beslutas av kommunfullmäktige beslutas i november Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och nämnderna att besluta om nivå på taxor och avgifter, som inte beslutas av kommunfullmäktige och som inryms inom respektive kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsområde. 169

170 5 (16) Lokalhyresnivån för kommunens fastighetsbolag tillåts höjas med en procent för Lokalvårdsnivån för kommunens fastighetsbolag tillåts höjas enligt städindex per maj för år 2017 Avkastningen i Hebyfastigheter AB för 2017 ska uppgå till 0 kr. Hebygårdar AB skall årligen generera en avkastning på genomsnittligt eget kapital om minst två procent plus ränta på en tioårig statsobligation. Detta utgör tkr för år Borgensavgift för lån ska uppgå till 0,5 procent. Soliditeten ska långsiktigt uppgå för Hebyfastigheter AB till minst 25 procent och för Hebygårdar AB till minst 20 procent. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att göra en allmän översyn av taxor och avgifter. 170

171 6 (16) Organisation och styrmodell Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunstyrelsen, kommunens nämnder och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen och nämnderna. Demokratiberedningen Inom kommunfullmäktige finnas det en demokratiberedning. Beredningens uppdrag är att ansvara för fullmäktiges medborgarkontakter och att utforma goda former för medborgardialog, att ge stöd till styrelsen och nämnderna i medborgarkontakten samt att bevaka långsiktiga, övergripande frågor. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för uppdraget. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Kommunstyrelsen har den ledande och samordnande rollen och har tolkningsföreträde, om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser inom kommunen. Kommunstyrelsen följer upp kommunens hela verksamhet likväl som den egna. Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna arbetet mellan styrelsen och nämnderna vad gäller förslag till inriktningar och effektmål. Kommunstyrelsen lämnar även förslag till inriktningar och fastställer egna effektmål. Styrelsen ansvarar för drift och uppföljning av verksamhet i enlighet med av fullmäktige fastställt 171