Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen"

Transkript

1 Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen Stockholm den juni 2012 Föredrag NORDIWA

2 På CD-skivan finns pdf- och powerpointfiler från föreläsningarna. Innehållsförteckningen visar hur filerna är namngivna

3 Förord Denna dokumentation innehåller föredrag och posterpresentationer från den 8:de Nordiska Dricksvattenkonferensen. Konferensen hålls i Stockholm juni Den Nordiska dricksvattenkonferensen är ett forum för utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan personer verksamma inom dricksvattenteknik i de nordiska länderna, både driftansvariga vid vattenverk, rådgivare och leverantörer till branschen samt forskare och myndigheter. Den är ett utmärkt tillfälle att ta del av pågående forskning samt träffa kolleger och diskutera gemensamma problem; stora delar av Norden har ju likartad vattenkvalitet även om tillgången på olika typer av råvatten är olika. Konferensen arrangeras vartannat år och är ett samarbete mellan ländernas branschorganisationer och NORDIWA (nordiska nätverket under IWA International Water Association). Konferensen går runt bland de nordiska länderna, 2012 står Svenskt Vatten som arrangör års konferens handlar till stor del om säkerhet, både om ett säkert sätt framställa dricksvatten och att bibehålla kvaliteten i ledningsnätet. Programmet är indelat i fyra områden: management, säkerhet inom dricksvattenproduktionen, dricksvattenkvalitet och ledningsnät. Flera föredrag tar upp virus, från detektion och analys till källspårning, säkerhetsplanering och reningsmetoder. Reningsmetoder som avhandlas är bl.a. mixed bed-filtrering, ultrafilter och snabbsandfilter. Övervakning av kvaliteten både i råvatten och i distributionssystem tas upp i ett par föredrag. Annat som presenteras är användning av Dopplerteknik för kontroll av läckage och om hälsan påverkas av lättflyktiga ämnen från PEX-rör. Programmet har utifrån inkomna förslag satts ihop av en programkommitté bestående av: Charlotte Frambøl, Danva, Danmark Annika Lindholm, Nordvand, Danmark Riina Liikanen, VVY, Finland Veli-Pekka Vuorilehto, HSY, Finland Gústaf Adolf Skúlason, Samorka, Island Kjetil Furuberg, Norsk Vann, Norge Vidar Lund, FHI, Norge Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten Sverige Daniel Hellström, Svenskt Vatten, Sverige Johanna Ansker, Stockholm Vatten, Sverige Utöver föredragsprogram och posterutställning görs ett studiebesök på Görvälnverket som distribuerar dricksvatten till 14 kommuner i norra Storstockholm. Kommunalförbundet Norrvatten ansvarar för vattenverket, som ligger i Järfälla kommun och tar råvatten från Mälaren. Under konferensen utdelas också årets The pumphandle award. Det kommer från The John Snow Society, en organisation som arbetar med kvalitet och säkerhet inom dricksvattenförsörjning. John Snow var den som 1854 utförde den första epidemiologiska studien i världen, vilken kom fram till att kolera spreds med dricksvatten. Genom att se till att ett pumphandtag togs bort vid en misstänkt brunn fick han en pågående epidemi att upphöra. Stockholm juni 2012 Gullvy Hedenberg

4 Innehåll Sida CD-numrering Program Posterutställning Session 1- Management Drick kranvatten utvärdering och handledning av ett kommunikationsprojekt Implementering av managementsystem i vattentjänstföretag Regional riskbedömning av dricksvattenförsörjning Exempel på och erfarenheter av svenska arbetsmetoder för HACCP Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige Session 2- Säker dricksvattenförsörjning Riskhantering i vattenförsörjningen Förbättrad SCADA-säkerhet vid dricksvattenanläggningar Hantering av känslig information inom dricksvattenförsörjningen QMRA som stöd i säkerhetsplaneringen minskning och hantering av risk för norovirus via dricksvatten Kan klordioxid fungera som hygienisk barriär i interna distributionssystem? Samband mellan nederbörd uppströms ett dricksvattenverk och samtal till sjukvårdsupplysningen gällande mag-tarm symtom VISK Minskad risk för vattenburen smitta trots förändrat klimat Erfarenheter från workshopar om GDP och MRA NORVID projektet analys av norovirus i dricksvatten Detektion av adenovirus i floden Glomma Ultrafilter en oberoende mikrobiologisk barriär Modellering, övervakning och källspårning av mikrobiologiska risker i råvatten

5 Innehåll Sida CD-numrering Session 3- Dricksvattenkvalitet Övervakning av förändringar av vattenkvaliteten i distributionssystem Nya metoder för on-line-detektering av mikrobiologisk dricksvattenkvalitet Effekten av förbättrad vattenrening på mikroorganismer i Oslos distributionssystem för vatten Mixed bed-filtrering i ytvattenrening Dricksvattenkriser berör oss alla! Ökad kunskap om snabbsandfilter Förändringar i sammansättningen av organiskt kol under dricksvattenproduktion Analys av bakteriestammar i biofilmer i dricksvattennät i södra Sverige Avancerad analys av hålrumsmembran i pilotförsök med UF/koagulering Praktiska erfarenheter av avhärdning i fluidiserad bädd Session 4- Distributionssystem Förbättrad läckagekontroll genom Dopplerteknik och tryckreglering On-line-simulering av distributionssystem för dricksvatten Aqua fingerprint en metod för att karakterisera löst organiskt material i dricksvatten Påverkar lättflyktiga organiska ämnen från PEX-rör hälsan? Identitet och nedbrytbarhet för organiska ämnen från PEX-rör i byggnader Sektionering i Hvidovre Forsyning planering, genomförande och övervakning Relining av huvudledningar och byggnadsinstallationer Säker dricksvattenkvalitet i vattenledningsnätet: Åtgärder för att upprätthålla trycket i ledningsnätet Inträngning av markföroreningar i distributionsnätet Svensk utveckling av material i kontakt med dricksvatten

6 Program Tisdag 19 juni Välkomstanförande Lena Söderberg, Svenskt Vatten. Session 1: Management Ordförande: Charlotte Frambøl, Danva. Drick kranvatten utvärdering och handledning av ett kommunikationsprojekt Nordkvist-Persson M, Sydvatten. Implementering av managementsystem i vattentjänstföretag Rosen Balder C, Schmidt S, Sidenius S, NIRAS. Regional riskbedömning av dricksvattenförsörjning Lindhe A, Rosén L, Pettersson T, Chalmers. Bergstedt O, Chalmers, Göteborg Vatten. Nordensten C, Livsmedelsverket. Exempel på och erfarenheter av svenska arbetsmetoder för HACCP Bennet M, WSP Sweden AB. Posterpresentation Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige Bondelind M, Pettersson T J R, Chalmers. Malm A, Bergstedt O, Göteborg Vatten. Lindgren J, Svenskt Vatten. Lunch Session 2: Säker dricksvattenförsörjning Ordförande: Riina Liikanen, Finlands vattenverksförening (VVY). Riskhantering i vattenförsörjningen Corfitzen C B, Albrechtsen H-J, Arnbjerg-Nielsen, Danmarks Tekniska Universitet. Andersen H S, Jørgensen C. DHI. Jacobsen P, Århus Vand A/S. Mollerup F, VandCenter Syd A/S. Lind S, Københavns Energi A/S. Heidemann G, Naturstyrelsen. Jensen R, Odense Kommune. Förbättrad SCADA-säkerhet vid dricksvattenanläggningar Johansson E, Kungliga Tekniska Högskolan. Posterpresentation Hantering av känslig information inom dricksvattenförsörjningen Wikström A-S, Vatten & Miljöbyrån AB. QMRA som stöd i säkerhetsplaneringen minskning och hantering av risk för norovirus via dricksvatten Petterson S, Seidu R, Vraale L, Heistad A, Universitet för miljöoch biovetenskap. Ottoson J, Sveriges Lantbruksuniversitet.

7 Program Tisdag 19 juni Kan klordioxid fungera som hygienisk barriär i interna distributionssystem? Tryland I, Wenneberg A C, Liltved H, NIVA. Samband mellan nederbörd uppströms ett dricksvattenverk och samtal till sjukvårdsupplysningen gällande mag-tarm symtom. Tornevi A, Forsberg B, Umeå Universitet. VISK Minskad risk för vattenburen smitta trots förändrat klimat Blom L B, Friberg J, Kretsloppskontoret, Göteborg. Furuberg K, Norsk Vann. Lindgren P-E, Linköpings Universitet. Morrison G M, Chalmers. Myrmel M, Norges Veterinärhögskola. Ottosson J, Statens Veterinärmedicinska anstalt. Schultz A C, Danmarks Tekniska Universitet. Sal L S, Nedre Rommerike Vannverk. Simonsson M, Livsmedelsverket. Kaffe Ordförande: Veli-Pekka Vuorilehto, Helsingforsregionens miljötjänster (HSY) Erfarenheter från workshopar om GDP och MRA Heinicke G, DHI. Abrahamsson J, Almqvist H, Athley L, Göteborg Vatten. Häggström P, Stockholm Vatten. Pott B-M, Sydvatten. Hedenberg G, Svenskt Vatten. NORVID projektet analys av norovirus i dricksvatten Nyström F, Lindgren P-E, Linköpings Universitet. Ansker J, Häggström P, Stockholm Vatten. Ericsson P, Norrvatten. Athley E, Göteborg Vatten. Pott B-M, Sydvatten. Detektion av adenovirus i floden Glomma Rosado R C, Myrmel M, Norges Veterinärhögskola. Ultrafilter en oberoende mikrobiologisk barriär Almqvist H, Rydberg H, Bergstedt O, Kjellberg I, Johansson A, Göteborg Vatten. Posterpresentation Modellering, övervakning och källspårning av mikrobiologiska risker i råvatten Sokolova E, Pettersson T J R, Chalmers. Åström J, Tyréns AB. Bergstedt O, Chalmers, Göteborg Vatten. Kjellberg I, Göteborg Vatten. Hermansson M, Göteborgs Universitet John Snow Society Om John Snow, prisutdelning samt pump handle föredrag Konferensmiddag

8 Program Onsdag 20 juni Session 3: Dricksvattenkvalitet Ordförande: Johanna Ansker, Stockholm Vatten. Övervakning av förändringar av vattenkvaliteten i distributionssystem Ikonen J, Juntunen P, Miettinen I T, Institutet för hälsa och välfärd (THL). Nya metoder för on-line-detektering av mikrobiologisk dricksvattenkvalitet Bjergaarde N E, Københavns Energi. Lindholm A, Nordvand. Hansson E, Roskilde Forsyning. Effekten av förbättrad vattenrening på mikroorganismer i Oslos distributionssystem för vatten Hem L J, SINTEF. Lund V, Anderson-Glenna A, Folkehelseinstituttet. Skaar I, Veterinaerinstituttet. Kaffe Mixed bed-filtrering i ytvattenrening Härkki H, Hiillos K, Helsingforsregionens Miljötjänster. Dricksvattenkriser berör oss alla! Nyström P-E, Nordensten C, Livsmedelsverket, Abrahamsson E-M, AKRAB Ökad kunskap om snabbsandfilter Albrechtsen H-J, Gülay A, Lee C, Tatari K, Lin K, Musovic S, Smets B F, Danmarks Tekniska Universitet. Boe-Hansen R, Borch Nielsen P, Krüger Posterpresentation Förändringar i sammansättningen av organiskt kol under dricksvattenproduktion Lavonen E, Köhler S J, Sveriges Lantbruksuniversitet. Tranvik L, Uppsala Universitet. Gonsior M, Linköpings Universitet. Ansker J, Stockholm Vatten. Analys av bakteriestammar i biofilmer i dricksvattennät i södra Sverige Lührig K, Persson K M, Lunds Universitet, Sydvatten. Canbäck B, Johansson T, Tunlid A, Rådström P, Lunds Universitet. Avancerad analys av hålrumsmembran i pilotförsök med UF/koagulering Keucken A, VIVAB. Donose B C, The University of Queensland. Persson K M, Sydvatten. Praktiska erfarenheter av avhärdning i fluidiserad bädd Midlöv E, VA SYD. McCleaf P, Uppsala Vatten och Avfall. Pott B-M, Persson K M, Sydvatten.

9 Program Onsdag 20 juni Lunch Session 4: Distributionssystem Ordförande: Kjetil Furuberg, Norsk Vann Förbättrad läckagekontroll genom Dopplerteknik och tryckreglering Ekblad T, Moberg F, Göteborg Vatten. On-line-simulering av distributionssystem för dricksvatten Aksela K, Aalto Universitet Posterpresentation Aqua fingerprint en metod för att karakterisera löst organiskt material i dricksvatten Boe-Hansen R, Krüger. Stedmon C, Arvin E, Danmarks Tekniska Universitet. Påverkar lättflyktiga organiska ämnen från PEX-rör hälsan? Lund V, Anderson-Glenna M, Steffensen I-L, Folkehelsoinstituttet. Skjevrak I, Statoil. Identitet och nedbrytbarhet för organiska ämnen från PEX-rör i byggnader Arvin E, Albrechtsen H-J, Corfitzen C B, Jelinkóva Z, Lützhøft H-C H, Olsson M E, Ryssel S T, Waul C K, Danmarks Tekniska Universitet. Kaffe Sektionering i Hvidovre Forsyning planering, genomförande och övervakning Isager Hedegaard L, Hvidovre Forsyning. Jansen G M, Eiris M B, ALECTIA. Relining av huvudledningar och byggnadsinstallationer Pelto-Huikko A, Kaunisto T, WANDER. Säker dricksvattenkvalitet i vattenledningsnätet: Åtgärder för att upprätthålla trycket i ledningsnätet Mosevoll G, Skiens kommun Posterpresentation Inträngning av markföroreningar i distributionsnätet Bäckström M, Eklund M, Wikström A-S, Vatten & Miljöbyrån. Svensk utveckling av material i kontakt med dricksvatten Rod O, Swerea KIMAB Sammanfattning

10 Posterutställning Postrar knutna till posterpresentationer Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige Bondelind M, Pettersson T J R, Chalmers, Malm A, Bergstedt O, Göteborg Vatten, Lindgren J, Svenskt Vatten. Hantering av känslig information inom dricksvattenförsörjningen Wikström A-S, Vatten & Miljöbyrån AB. QMRA som stöd i säkerhetsplaneringen minskning och hantering av risk för norovirus via dricksvatten Petterson S, Seidu R, Vraale L, Heistad A, Universitet för miljö- och biovetenskap, Ottoson J, Sveriges Lantbruksuniversitet. Kan klordioxid fungera som hygienisk barriär i interna distributionssystem? Tryland I, Wenneberg A C, Liltved H, NIVA. Samband mellan nederbörd uppströms ett dricksvattenverk och samtal till sjukvårds upplysningen gällande mag-tarmsymtom. Tornevi A, Forsberg B, Umeå Universitet. VISK Minskad risk för vattenburen smitta trots förändrat klimat Blom L B, Friberg J, Kretsloppskontoret, Göteborg, Furuberg K, Norsk Vann, Lindgren P-E, Linköpings Universitet, Morrison G M, Chalmers, Myrmel M, Norges Veterinärhögskola, Ottosson J, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Schultz A C, Danmarks Tekniska Universitet, Sal L S, Nedre Rommerike Vannverk, Simonsson M, Livsmedelsverket. Modellering, övervakning och källspårning av mikrobiologiska risker i råvatten Sokolova E, Pettersson T J R, Chalmers, Åström J, Tyréns AB, Bergstedt O, Chalmers & Göteborg Vatten, Kjellberg I, Göteborg Vatten, Hermansson M, Göteborgs Universitet. Dricksvattenkriser berör oss alla! Nyström P-E, Nordensten C, Livsmedelsverket, Abrahamsson E-M, AKRAB. Förändringar i sammansättningen av organiskt kol under dricksvattenproduktion Lavonen E, Köhler S J, Sveriges Lantbruksuniversitet, Tranvik L, Uppsala Universitet, Gonsior M, Linköpings Universitet, Ansker J, Stockholm Vatten. Analys av bakteriestammar i biofilmer i dricksvattennät i södra Sverige Lührig K, Persson K M, Lunds Universitet & Sydvatten. Canbäck B, Johansson T, Tunlid A, Rådström P, Lunds Universitet, Avancerad analys av hålrumsmembran i pilotförsök med UF/koagulering Keucken A, VIVAB, Donose B C, The University of Queensland, Persson K M, Sydvatten. Praktiska erfarenheter av avhärdning i fluidiserad bädd Midlöv E, VA SYD, McCleaf P, Uppsala Vatten och Avfall, Pott B-M, Persson K M, Sydvatten. Aqua fingerprint en metod för att karakterisera löst organiskt material i dricksvatten Boe-Hansen R, Krüger, Stedmon C, Arvin E, Danmarks Tekniska Universitet.

11 Posterutställning Påverkar lättflyktiga organiska ämnen från PEX-rör hälsan? Lund V, Anderson-Glenna M, Steffensen I-L, Folkehelsoinstituttet, Skjevrak I, Statoil. Identitet och nedbrytbarhet för organiska ämnen från PEX-rör i byggnader Arvin E, Albrechtsen H-J, Corfitzen C B, Jelinkóva Z, Lützhøft H-C H, Olsson M E, Ryssel S T, Waul C K, Danmarks Tekniska Universitet. Inträngning av markföroreningar i distributionsnätet Bäckström M, Eklund M, Wikström A-S, Vatten & Miljöbyrån Svensk utveckling av material i kontakt med dricksvatten Rod O, Swerea KIMAB Postrar Automated monitoring of fecal contamination of water source improves the raw water quality in Gothenburg Movig T, Colifast Disinfection of fungi in drinking water biofilms Pursiainen A, Institutet för hälsa och välfärd (THL) & Kuopio Universitet, Wortberg T, University of Duisberg-Essen, Hyvärinen A, Miettinen I T, Institutet för hälsa och välfärd (THL). Drinking water reservoirs problem areas and preventive maintenance Mattsson M, Amphi-tech Service Effect of strainer pore size distribution on residual particle content in lake water for artificial recharge in the Vomb basin Persson K M, Pott B-M, Sydvatten, Eckberg C, Hérail E, Since C, Universite de Limoges. GenoMembran removal of natural organic matter from lake water with membrane technology Persson K M, Sydvatten Investigating drinking water outbreaks and monitoring micribiological raw water quality Hallin E, Allestam G, Schönning C, Smittskyddsinstitutet Microbial removal of manganese in rapid sand filters Lin K. Smets B F, Albrechtsen H J, Danmarks Tekniska Universitet Microbiological pollution from small traffic related urban catchments Czemiel Berndtsson J, Persson K M, Sydvatten On-line modelling and active leakage management Høgh K, NIRAS Operational use of hydraulic on-line modelling Elkjaer L, NIRAS

12 Posterutställning Satellite data for raw water quality mapping Persson K M, Sydvatten, Philipson P, Brockmann Geomatics Sweden AB, Carlsson M, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Stibe L, Länsstyrelsen i Hallands län, Andersson M, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Ultrafiltration for detection of bacterial biothreat contaminants in drinking water Karlsson L, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Hallin E, Schönning C, Smittskyddsinstitutet, Lundin-Zumpe A, Ågren P, Lavander M, Livsmedelsverket, Stephansson O, Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Water disinfection using ultraviolet light emitting diodes Rantalankila M, Lappeenranta Universitet

13 Session 1: Management Drick kranvatten utvärdering och handledning av ett kommunikationsprojekt 12 Implementering av managementsystem i vattentjänstföretag 15 Regional riskbedömning av dricksvattenförsörjning 23 Exempel på och erfarenheter av svenska arbetsmetoder för HACCP 31 Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige 36 11

14 Drick kranvatten ett kommunikationsprojekt Marie Nordkvist Persson Sydvatten AB, Skeppsgatan 19, MALMÖ Abstract: The largest communication project in drinking water in Sweden has been carried out in the owner-municipalities of Sydvatten during three years. The project Drink tap water aims at schools and is co-financed by Sydvatten and the 15 owner-municipalities. The aim is to increase knowledge about tap water and to raise the status of tap water among the customers in order to get young people to drink more tap water. In the spring 2012, the project has been evaluated and a tutorial on how knowledge and experiences of communication about drinking to teenagers has been developed. The feedback from participating teachers and students has been documented and compared with the theories of strategic communications. A tutorial on how a corresponding communication project aimed at schools can be implemented targeting other players in the water industry has also been developed. Kranvatten är hälsosamt, billigt och miljövänligt. Det är det huvudsakliga budskapet i skolprojektet Drick kranvatten som riktar sig till elever i årskurs 6-9. Projektets omfattning och karaktär saknar motstycke i Sverige. Drick kranvatten drivs av Sydvatten AB, en av landets största dricksvattenproducenter, i samarbete med företagets delägarkommuner. Syftet är att informera unga konsumenter om kranvattnets många förtjänster. På produktens egen webbplats finns vattenfakta och färdiga lektionsförslag som underlättar för lärarna att lyfta in olika aspekter av vatten i undervisningen. Lektionerna är kopplade till kursplanernas centrala innehåll i Lgr11, grundskolans läroplan, för NO, SO med flera ämnen. Frågesporter, vattentävlingar och en Facebook-grupp har också lagts till för att stödja initiativet. 100 skolor och elever Målet med Drick kranvatten-projektet i sin helhet är att göra kranvatten till en naturlig del av skolans miljö- och hälsoarbete. Efter att ha arbetat med Drick kranvatten bör eleverna känna till: att tillgång till rent vatten är avgörande för vår hälsa. att floder, sjöar och grundvatten är viktiga som dricksvattenkällor. att svenskt kranvatten är av mycket hög kvalitet. att kranvatten är ett hälsosamt dryckesval. att kranvatten är billigt, ca gånger billigare än flaskvatten eller läsk. att kranvatten är ett bra miljöval. Eleverna bör dessutom kunna reflektera över: vattenproblematik i världen med ledorden: fördelning, tillgång och brist. behovet av friskt vatten i ett globalt perspektiv och vilka följder bristen på rent vatten kan få. vatten som orsak till konflikt och samarbete mellan regioner respektive länder. Projektet omfattar 100 skolor med sammanlagt cirka elever. En projektledare, som är både lärare och journalist, har värvats för att introducera Drick kranvatten på skolorna, utveckla det pedagogiska materialet samt stödja lärarna under arbetet med tema vatten. När eleverna har arbetat med vattentemat får skolan en kranvattenautomat som ger både kylt vanligt kranvatten och kolsyrat kranvatten. Alla elever får även sportflaskor med Drick kranvatten-tryck. När kranvattenautomaten är installerad arrangerar skolorna invigningsceremonier med underhållning och aktiviteter kopplade till kranvattentemat, till exempel sånger, frågesporter, fototävlingar, uppvisningar och maskerader. På den skola i varje kommun som först kommer med i Drick kranvatten-projektet arrangerar Sydvatten en kommunpremiär då en grupp parkour-artister uppträder för skolans elever och personal. 12 Session 1: Management

15 För att ytterligare öka intresset för kranvattenautomaterna utrustas vissa av dem med en så kallad pratkran. En rörelsesensor startar inspelade vattenbudskap som slumpmässigt spelas upp när någon närmar sig för att hämta vatten. Samarbete för affärsmässig samhällsnytta Sydvatten AB är ett kommunägt företag som producerar dricksvatten till invånare i 16 delägarkommuner i Skåne. Bolaget levererar dricksvattnet till kommungränserna, därefter tar respektive kommun över distributionen inom det egna området. Då Sydvatten är ett kommunägt aktiebolag är samarbete för affärsmässig samhällssnytta en av grundstenarna. Bolaget ska vara konkurrenskraftigt, ta del av utvecklingen inom branschen samt bidra till kommunernas utveckling. Samhällsnyttan går före vinstmaximering genom ett mycket långsiktigt ansvarstagande för att säkerställa dricksvattenleveranserna till ett rimligt pris. Ett av ägarnas uppdrag till bolaget är att skapa ytterligare samhällsnytta genom att kommunicera värdet av kranvatten och lyfta fram kranvattnets höga kvalitet. Behov och hot Till för några år sedan fanns knappast något behov av att sprida information om kranvatten. Sverige har mycket vatten av god kvalitet. Tjänsterna för att leverera vatten och ta hand om avloppsvatten är offentligt ägda. De finansieras genom taxor, enligt självkostnadsprincipen, och får inte generera vinst. De flesta framtidsfrågor som diskuterades inom branschen rörde teknik och produktion, till exempel klimatförändringars inverkan på försörjningstryggheten. Men saker har förändrats. Produkten kranvatten började under 1990-talets slut att utsättas för nya typer av hot och konkurrens: Kommersiella intressen, bryggerinäringen, producerar bordsvatten som beskrivs såsom hälsosammare och renare än kranvatten. Livsstilsprogram uppmanar folk att köpa och dricka vatten på flaska. Restauranger serverar kranvatten som har filtrerats lokalt och påstås vara renare och smaka bättre än vanligt kranvatten. Debatter om medicinska och kemiska rester i kranvatten riskerar att skapa osäkerhet hos allmänheten. Med hänsyn till ovanstående gjordes på Sydvatten bedömningen att det förelåg ett uppenbart informationsbehov om kranvatten som en nyttig, billig och klimatsmart dryck. Mål och målgrupper Målsättningen med Drick kranvatten är att öka medvetenheten om kranvattnets värde, att stärka kranvattnets varumärke och att bibehålla tilliten till och förtroendet för vårt dricksvatten. Valet av målgrupp är grundskoleelever i åldrarna år och baseras på: att ungdomar i denna ålder är stora läskkonsumenter. att många tonåringar börjar reflektera över kropp, diet och sportaktiviteter på ett nytt sätt. att unga människor behöver uppmuntras att tänka på hur deras val av dryck påverkar hälsa, ekonomi och miljö. att ungdomar har egna pengar, gör egna inköp och skapar sina egna vanor. att ungdomar har avsevärt inflytande över sina familjers inköpsvanor. Ett kommunalt samarbete Inom bolaget finns sedan länge tre plattformar för samarbete mellan delägarna. På dessa plattformar möts representanter från teknik-, finans- och kommunikationsavdelningarna regelbundet och håller sig uppdaterade om utvecklingen inom dricksvattensektorn. Drick kranvatten-projektet har förberetts av kommunikationsgruppen. Projektet är ett samarbete mellan Sydvatten och delägarkommunernas VAorganisationer. Den totala budgeten för projektet är omkring 5 miljoner kronor hälften av beloppet kommer från bolaget och hälften från delägarkommunerna. Session 1: Management 13

16 Preliminära slutsatser Drick kranvatten utvärderas regelbundet genom att lärare och elever besvarar enkäter. Enkätsvaren visar på positiva resultat av projektet. 78 % av eleverna svarar att de under skoltid väljer att dricka kranvatten istället för annan dryck efter att ha arbetat med Drick kranvatten. 52 % anger att de dricker mer kranvatten under skoltid jämfört med tidigare. 28 % anger att de dricker mer kranvatten även på fritiden. Drygt 70 % menar att de har fått ökad förståelse för hur viktigt vatten är för hälsa och miljö. 70 % anser att de har fått ökad förståelse för vad vatten kostar jämfört med andra drycker. Lärarnas enkätsvar tyder på att webbplatsen är ett användbart pedagogiskt redskap. En lärare beskriver den så här: En enorm samling mycket bra information som man kan använda för elevernas skull. Den sparade tid, och gav mig nya idéer. Det allmänna stödet från lärarna är överväldigande. 97 % av lärarna säger att de har haft nytta av lektionsförslagen och att de har besparat dem förberedelsetid. 99 % av lärarna är positiva till Drick kranvatten och projektets resultat på den egna skolan. Under 2012 genomför Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds Universitet, Campus Helsingborg, en utvärdering av elev- och lärarenkäterna. Den kvantitativa analysen har kompletterats med en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lärare och elever i ett antal skånska skolor. Utvärderingen, samt en handledning för att genomföra ett motsvarande kommunikationsprojekt av andra aktörer inom VA-branschen, kommer att redovisas under hösten Utvärderingen/handledningen finansieras av Sydvatten tillsammans med medel från Svenskt Vatten Utveckling och kommer att publiceras som SVU-rapport. Handledningen utgår från konkreta erfarenheter och praktiska tips. Drick kranvatten har genomförts i tre steg: förankring i kommunerna, introduktion på skolorna och genomförande på skolorna. Introduktionen har sett olika ut beroende på kommun och kommunstorlek. I mindre kommuner har projektledaren vanligen fått möjlighet att presentera Drick kranvatten på ett möte med alla rektorer. I vissa fall har projektledaren uppmanats av skolchefen att ta kontakt med respektive rektorer direkt. I stora kommuner, med mer än en skolförvaltning eller motsvarande organisation, har det krävts fler möten både horisontellt och vertikalt i kommunorganisationen. Målet har varit att även i de stora kommunerna få tillgång till skolchefernas/stadsdelarnas rektorsmöten. Underlätta och spara tid är nyckelord för att skolorna ska utnyttja erbjudandet om att ansluta sig till Drick kranvatten. Projektet ska ses som ett intressant erbjudande till skolorna och ett användbart hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten. Det verkar inte finnas någon idealisk tidpunkt för att presentera ett projekt i skolorna. Skolpersonalen har alltid mycket att göra med planering inför en ny termin, avslut före ett lov, utvecklingssamtal, nationella prov, betygsättning, oväntade situationer som har uppstått osv. Vi har provat många olika tidpunkter. Det har fungerat något bättre om vi har nått rektorer och lärare väldigt tidigt på terminen eller helst innan terminen har startat, under personalens studiedagar. Rektorerna har sällan tid att ägna sig åt Drick kranvatten och för vår del är det viktigare att få direktkontakt med den eller de lärare som ska arbeta med projektet. Bäst har projektet fungerat på de skolor där vi har etablerat en positiv kontakt med en engagerad lärare. Kopplingen till kursplanernas centrala innehåll betonas vid introduktionen för att projektet nyttovärde ska framgå tydligt för lärarna. Vårt pedagogiska material ska ses som en hjälp till lärarna. Det är också viktigt att framhålla att lärarna inte behöver redovisa vad de gör i projektet, om de inte själva vill det genom att till exempel ladda upp eget material på hemsidan. De preliminära resultaten tyder på att fördjupad kunskap och förståelse för vattenfrågor bäst uppnås genom tematiskt och ämnesövergripande arbete på skolorna. Elever med en initialt positiv inställning till kranvatten tenderar att förstärkas i sin uppfattning genom Drick kranvatten-projektet. Vi konstaterar att ett kommunikationsprojekt kan påverka vanor och dryckesbeteenden. Vi är dock medvetna om att det är svårt att uppnå bestående förändringar i attityder och beteenden. För att lyckas är det avgörande att fortsätta bygga kunskap och förtroende hos målgruppen, i detta fall lärare och elever. 14 Session 1: Management

17 Implementation of Management Systems in Water and Sewerage Utility Companies *Christian Rosen Balder, **Thomas Haurdahl, ***Stefan Schmidt * NIRAS, Sortemosevej 19, 3450 Allerød, ** NIRAS, Sortemosevej 19, 3450 Allerød, *** NIRAS, Åboulevarden 80, Postboks 615, 8100 Århus C, Abstract. The Danish branch of municipality owned water and sewerage companies has undergone major changes the last few years. From being an integrated part of the municipal organisation they have been separated from the municipality and turned into independent utility companies. At the same time there has been a major reconstruction of Danish municipalities going from 270 to less than 100. As a result hereof these newly started companies need to establish their own way of management. In this article we describe how to implement management systems successfully (ISO 14001, ISO 22000, ISO 9001, and OHSAS 18001) in order to change the company culture from reactive to proactive. Experiences documented in this article are based upon project results from Danish utility companies: 1. Guldborgsund: Implementation of Risk Management System in Water Supply 2. Vordingborg: Implementation of Management Report in Multi Utility Company 3. Hjørring: Strategic Development Plan for Assets in Water Supply 4. Esbjerg: Implementation of Management Information System 5. Energiforsyning Køge: Risk Management at Waste Water Treatment Plant and results from an interview study conducted in 2011 by NIRAS among 25 Managing Directors of larger utility companies in Denmark. Vand og afløbsselskaber - en ny industri Den danske forsyningssektor har undergået store forandringer. Der er på få år gennemført en kommunalreform, hvor antallet af kommuner er reduceret fra ca. 270 til ca. 100 og efterfølgende er den kommunale drift af vand- og afløbsaktiviteter udskilt i selvstændige selskaber. Med introduktionen af selvstændige selskaber og flere forsyningsgrene under samme selskab er kravene til ledelsen og deres systemer blevet ændret. Derfor er der skabt behov for et mere dedikeret fokus på selskabets forpligtelser i forhold til kunder, myndigheder og samfund. Det betyder et skifte i holdninger og driftsfilosofi. Hvor man tidligere så udgifter som hovedfokusområde, må man nu også se på områder som interessenternes krav og forventninger samt selskabets behov for udvikling af kompetencer. I januar 2012 gennemførte NIRAS en interviewundersøgelse med deltagelse af 25 direktører fra nyetablerede kommunalt ejede forsyningsselskaber. Analysen viste en klar tendens til, at ledelserne i de danske vand- og afløbsselskaber er indstillet på at gennemføre en markant udvikling af selskabernes effektivitet, økonomistyring, miljø og forsyningssikkerhed (inkl. drikkevandskvalitet). Reformen i vand- og afløbsselskaberne har med andre ord dannet grundlag for, at der er skabt en ny industri i Danmark. Dette skifte betyder, at vi i stigende omfang ser forsyningsselskaber implementere ledelsessystemer, som i dag er gængse inden for de traditionelle industriområder. Forudsætninger for succes med ledelsessystemer Det er vores erfaring, at forsyningsselskaberne må gå fra et reaktivt ledelsessyn til et proaktivt og forudsigende ledelsessyn, se figur 1. Populært sagt må man væk fra holdningen, at planlægning og forebyggelse ikke kan betale sig og man må tro på, at der er et forbedringspotentiale, som kan indfris gennem løbende forbedringer. Det reaktive ledelsessyn kommer bl.a. til udtryk, når man bevidst fravælger forebyggende vedligehold. Det kan forsvares, hvis man alene ser det ud fra et rent driftsøkonomisk synspunkt. Det er bare ikke driftssikkert, det er ikke miljøvenligt, og det er ikke udviklende for selskabet. Session 1: Management 15

18 Investeringer i ledelsessystemer handler derfor om mere end driftsøkonomi, det handler om at opnå et mere sikkert og miljøvenligt vand- og afløbsselskab. Ledelsessystemer er ikke et mål i sig selv. Der er nogle, som fejlagtigt betragter et ISO certifikat som et mål i sig selv. Ledelsessystemet er et middel/værktøj, der hjælper selskabet til at nå ønskede mål. Vellykket implementering af ledelsessystemer i forsyningsselskaber starter med ledelsens udtrykte ønske om at ville forbedre selskabets resultater gennem forebyggelse og gennem løbende forbedringer. Ledelsen skal ville det så meget, at de ikke kan lade være med at efterspørge (ofte kaldet: Træk på engelsk: Pull), at der er styr på tingene. Dvs. de efterspørger, at arbejdsopgaver planlægges, resultaterne evalueres og indsatserne løbende forbedres med udgangspunkt i beslutninger baseret på fakta. Figur 1: Holdnings- og kompetenceskifte ved indførelse af ledelsessystemer Vision, mission og værdier Fastsættelse og kommunikation af vision, mission og værdier danner et grundlag, hvor der bakkes op om de aktiviteter, der udgør ledelsessystemet. I visionen formuleres den idealsituation, som ledelsessystemet skal hjælpe med til at opnå, fx: Vi vil levere drikkevand af høj kvalitet, effektivt og til rimelige priser med respekt for miljøet. I missionen fastsættes den grundpræmis, som skal være til stede for, at visionen kan opnås, fx: Det er os, der styrer anlæggene - ikke anlæggene, der styrer os. Formulering af værdierne kan hjælpe med til at fremme nye holdninger og adfærd hos medarbejderne. Det kan fx handle om samarbejde (åbenhed, ærlighed, loyalitet, fællesskab), hvordan man arbejder (efter planer, standardiseret, gør tingene rigtigt første gang/effektivt, disciplineret osv.). Når selskaber ønsker at opnå endnu bedre resultater, ønsker de samtidigt forandringer i medarbejdernes værdier, holdning og adfærd. Det er i dette lys, at vision, mission og værdier kan anvendes som argumentation for en ønsket forandring. Med vision, mission og værdier har ledergruppen en ensartet, gennembearbejdet, og (forhåbentlig) overbevisende argumentation, når de skal svare på spørgsmål som: Hvorfor skal vi bruge ekstra tid til at planlægge, vi har jo travlt nok i forvejen? Svar: (vision) Det er fordi, vi gerne vil levere drikkevand af høj kvalitet. (mission) Det kan vi kun gøre, hvis det er os, der styrer anlæggene og ikke anlæggene, der styrer os. (værdier) For at vi kan styre anlæggene, skal vi samarbejde, være åbne osv. osv. Ledelsessystemer (ISO 9001/14001/22000 og OHSAS 18001) bygger på otte fælles principper, som udtrykker den grundindstilling, der ligger bag. De er gode at sætte sig ind i, når man skal arbejde med ledelsessystemer. 1. Kundefokus 16 Session 1: Management

19 Virksomheder er afhængige af deres kunder, og de bør derfor forstå nuværende og fremtidige kundebehov, opfylde kundekrav og stræbe efter at overgå kundernes forventninger 2. Lederskab Ledere skaber en helhed af formål og udviklingsretning for virksomheden. De bør skabe og opretholde et internt miljø i virksomheden, hvori medarbejderne kan blive fuldt involveret i at nå virksomhedens mål 3. Involvering af medarbejdere Medarbejdere på alle niveauer er det væsentlige i en virksomhed, og deres fulde involvering gør det muligt, at deres evner anvendes til gavn for virksomheden 4. Procesorientering Et ønsket resultat opnås mere effektivt (ressourcerelateret), når aktiviteter og tilhørende ressourcer styres som en proces 5. Systemorienteret ledelse At identificere, forstå og styre indbyrdes relaterede processer så et system bidrager til virksomhedens effektivitet (resultatrelateret og ressourcerelateret) med hensyn til at nå dens mål 6. Løbende forbedringer Ledere skaber en helhed af formål og udviklingsretning for virksomheden. De bør skabe og opretholde et internt miljø i virksomheden, hvori medarbejderne kan blive fuldt involveret i at nå virksomhedens mål 7. Faktuel beslutningstagning Effektive beslutninger er baseret på analyse af data og informationer 8. Gensidige fordelagtige leverandørrelationer En virksomhed og dens leverandører er afhængige af hinanden, og en gensidig fordelagtig relation øger begge parters værdiskabende evne Mål For den, der ikke ved hvilken havn han styrer imod, er ingen vind gunstig Seneca, romersk filosof. Det er et fåtal af de danske vand- og afløbsselskaber, der aktivt anvender målstyring som ledelsesværkstøj til forcering af udviklingen af selskabets resultater. Balanced Scorecard modellen er et godt udgangspunkt for identifikation af relevante mål, se figur 2. Figur 2: Eksempel på Balanced Scorecard modellen anvendt til udpegning af mål i vand- og afløbsselskab Indførelse af målstyring er ofte en krævende proces. Arbejdet med at indføre målstyring handler mere om at ændre vaner end om at indsamle og behandle data. Målstyring omfatter: Fastsættelse af mål (talbestemte, tidsbestemte), indsamling af data og beregning af nøgletal (fx på uge og månedsbasis) samt analyse og evaluering af resultater i forhold til opstillede mål. I figur 3 er givet et eksempel på, hvordan data der indsamles kan visualiseres og danne grundlag for en månedlig management rapport. Session 1: Management 17

20 Figur 3: Eksempel på visualisering af resultater i månedlig managementrapport i vand- og afløbsselskab. Strategi Med strategi skal her forstås plan for at nå langsigtede mål. Strategier hjælper selskaberne med at udvælge anlægs- og forbedringsprojekter, som både løser aktuelle udfordringer og samtidigt tager højde for udfordringer, der forventes på lang sigt, fx klimapåvirkninger, ændrede udledningskrav, ændringer i befolkningsgrundlag osv. Ser vi på anlægsstrategien, så indeholder den svarene på spørgsmål som: Hvilken anlægsstruktur vil være den bedste i vores forsyningsområde de kommende 1-5 år, om 20 eller 80 år med de forventninger, vi har til fremtiden. Ser vi på forbedringsstrategien, så giver den svarene på, hvordan selskabet bedst muligt og mest hensigtsmæssigt kan organisere arbejdet med løbende forbedringer og hvilke metoder, der kan anvendes. Udarbejdelse af en anlægsstrategi er en kompleks opgave. Vores erfaringer er, at det er en hjælp at opdele arbejdet i fire faser. I første fase fastsættes de langsigtede mål for forsyningens anlæg (de skal være bæredygtige, miljøvenlige, effektive osv.), datakilder identificeres og arbejdet organiseres. I fase to udpeges de funktioner og områder i anlæggene, som på kort og lang sigt vurderes at være kritiske i forhold til de opstillede mål. Her ser man på anlæggenes kapacitet, alder, pålidelighed og driftsøkonomi. Man vurderer de fremtidige grundvandsressourcer, recipienter, udvikling i befolkningsgrundlag og forventninger til klimapåvirkningers eventuelle betydninger. I tredje fase kan man opstille mulige scenarier for udviklingen inden for nogle af de parametre, der kan blive kritiske, herunder alternative løsningsmodeller for den fremtidige anlægsstruktur, anvendelsen af forskellige grader af automation i styring og overvågning, in- eller outsourcing af arbejdsopgaver samt de økonomiske konsekvenser. I fjerde fase udarbejdes strategiplanen, så aktiviteter på kort og lang sigt er beskrevet, og der er udarbejdet en investeringsplan og en plan for fremtidige takster og cashflow. 18 Session 1: Management

21 Figur 4: Proces til udarbejdelse af anlægsstrategi i vand- og afløbsselskab Udarbejdelse af en forbedringsstrategi kan hjælpe selskabet til at italesætte, organisere og iværksætte en effektiv forbedringsindsats, hvor der skabes en synergi mellem selskabets forskellige funktioner. Synergi kan skabes i et vand og afløbsselskab ved at se på, hvordan selskabets forskellige funktioner bidrager til selskabets samlede performance. Det gør de fx, når man i teknik og anlægsafdelingen sørger for, at anlæggene og processerne er stabile og pålidelige dvs. de er ikke for gamle og kapaciteten passer så giver man drift- og vedligeholdsfunktionen de bedste vilkår for at kunne gennemføre forebyggende arbejder og være beredt til hurtig udrykning i tilfælde af havari eller anden form for fejl. I figur 5 er denne sammenhæng illustreret. Synergien ses ved den accelererede forbedring af performance. Der vil være flere sammenhænge, som giver synergi. Når synergien er indset, handler det om at finde ud af, hvilke metoder man kan benytte til at forbedre sig efter. Det er vores erfaringer, at følgende tre tilgange er anvendelige i vand- og afløbsselskaber: 1. I de ISO baserede ledelsessystemer bygger forbedringer på, at man dels arbejder med en handlingsplan (fx som beskrevet ovenfor med anlægsstrategien) og dels ved identifikation af afvigelser, årsagsanalyse og gennemførelse af korrigerende handlinger (til fjernelse af årsager) 2. LEAN de fleste forbedringsmetoder fra LEAN kan anvendes. Eksempelvis: 5S kan hjælpe med til at skabe orden og ryddelighed på værksted, i biler og på kontorer, værdistrømsanalyse kan anvendes til forbedring af beredskab (fx ved ledningsbrud) 3. Pålidelighed og six sigma her anvendes statistik som grundlag ( fx vedr. brud, fejl og procesvariation) til fastsættelse af optimale levetider, serviceintervaller og reduktion af procesvariation (fx fra beluftning og filtrering af drikkevand eller fra rensning af spildevand) Figur 5: Sammenhænge mellem forskellige indsatser og performance i vand- og afløbsselskab Opbygning af ledelsessystem ISO-ledelsessystemer (herunder kvalitet, miljø, fødevaresikkerhed og arbejdsmiljø) har alle et fælles udgangspunkt, idet de: Session 1: Management 19

22 Identificerer risici, sætter prioriteter og etablerer dynamiske programmer og planer, der omkostningseffektivt skaber forbedringer Udviklingen går i retning af, at man i stigende omfang benytter risikostyring som udgangspunktet for ledelsessystemer. Vores erfaringer i vand- og afløbsselskaber viser, at det giver enklere og mere værdiskabende systemer. Enklere, fordi man benytter samme ordvalg, uafhængigt af om man taler om service, kvalitet, arbejdsmiljø eller miljø. Mere værdiskabende, fordi man opnår en mere klar og pædagogisk let forståelig sammenhæng mellem risici (de forhold, der har med værdi at gøre) og indsatser (fx rutiner, instruktioner, måling og registrering). Det har de fordele, at man sætter fokus på de værdiskabende ting, det er ikke svært at gøre det sammen med medarbejderne og det kræver ikke særlig megen dokumentation. I figur 6 er princippet for opbygning af ledelsessystemet vist. Her fremgår sammenhængene mellem den værdiskabende proces og de forskellige elementer i ledelsessystemet. Figur 6 Principper for opbygning af et ledelsessystem, her eksemplificeret med kloaker og renseanlæg Ud over de aktiviteter, der er skitseret i figur 6, stiller ISO systemerne krav til, at selskabet har beskrevet politiker (kvalitet, miljø, sikkerhed), fastsat mål, fastsat ansvar og beføjelser samt procedurer for træning, uddannelse og kompetencer, dokument- og datastyring, intern audit og korrigerende handlinger. Der er mindre forskelle mellem standarderne, men de overordnede principper er ens. Ledelsessystemerne er målrettet forskellige områder. Kvalitet er orienteret mod kunderettede processer, miljø handler om ressourcer (energi, vand og materialer), forurening (jord, luft, vand, støj og gener), 20 Session 1: Management

23 drikkevandskvalitet handler om kemiske, bakteriologisk og fysiske forureninger af drikkevand. I tabel 1 har vi givet eksempler på typiske processer, aktiviteter og hændelser. Tabel 1: Eksempler på processer, aktiviteter og hændelser der kan indgå i ledelsessystemer i vand og afløbsselskaber Typiske processer/aktiviteter/hændelser i vand- og afløbsselskaber Ledelsessystem Kunderettede processer: Produktinformation, vandregulativ, indgåelse af aftaler, tilkobling, installation, måleraflæsning, forbrugsafregning, tømningsordning, indkøb, lagerstyring Miljøforhold: Vandindvinding, elforbrug til pumper, beluftere m.v., udledning af skyllevand, håndtering af farlige stoffer og materialer, håndtering af affald, styring og overvågning af processer, overholdelse af vilkår i spildeandstilladelser fra renseanlæg og overløbsbygværker, vedligehold af pumpestationer og rensningsanlæg, brand og eksplosion Drikkevandssikkerhed: Analyse af grundvandskvalitet, boringskontrol, brud på vandledninger, hygiejne ved arbejde med vandbehandlingsanlæg, tilsyn, kontrol og vedligehold af vandbehandlingsanlæg, anvendelse af godkendte materialer og komponenter, tilsyn med entreprenører ved ledningsarbejder, kontrol med installationer hos kunder, håndtering af vandforurening Arbejdsmiljø: El-sikkerhed, håndtering af kemi, kloakarbejde, tunge løft, vibrationer, ergonomi, løfteudstyr, ulykkesrisici med stiger, taljer, seler, ATEX krav i forbindelse med rådnetanke og gas, vaccinationer, førstehjælp ISO 9001, kvalitetsledelse ISO 14001, miljøledelse ISO 22000, fødevaresikkerhed OHSAS 18001, arbejdsmiljøledelse Selskaber, der indfører mere end et ledelsessystem, vil med fordel kunne have fælles procedurer vedr. fx dokument- og datastyring, afvigelser og korrigerende handlinger, så systemerne så vidt muligt integreres. Implementering Udfordringen er ikke at udarbejde et ledelsessystem men at skabe bedre resultater ved at få organisationen til at arbejde systematisk i henhold til systemet. Denne erkendelse bør anvendes som grundlag for implementeringen. Det er vores erfaring, at de metoder, der anvendes i driften af vand- og afløbsselskaber, er baseret på en lang tradition. Mange af selskaberne har eksisteret i mere end 100 år, så erfaring i, hvordan man driver et vand- og afløbsselskab, er der som regel rigeligt af. Det, som er nyt, er involveringen af alle medarbejderne i at arbejde forebyggende og sikkert samt i at evaluere indsatser og resultater. Det kræver fælles billeder og forståelse af, hvad der vigtigt og, hvorfor det er vigtigt. Vores erfaringer med implementering af ledelsessystemer i vand- og afløbssystemer kan opsummeres til: Aktiviteter med udvikling og implementering bør gennemføres i teams med 5-12 deltagere (alle medarbejderne i selskabet bør principielt deltage i processen) Aktiviteterne bør ikke vare mere end 2,5 time ad gangen (så mistes koncentrationen) Kortlægning bør altid suppleres med konkrete anlægsbesøg (så er der mulighed for at konkretisere principperne) Dokumentation af selskabets driftsstyring bør tage udgangspunkt i den praksis, der er, og ikke forsøge at revolutionere praksis Dokumentationen skal være minimalistisk, dvs. hvad, hvornår og hvem ikke hvordan, med mindre det er strengt nødvendigt De mangler, der evt. identificeres ved kortlægning af den nuværende praksis, bør indgå i en prioriteret handlingsplan, hvor man gennemfører forbedringerne i en takt, der er realistisk i forhold til selskabets ressourcer og øvrige planlagte aktiviteter Session 1: Management 21

24 Der bør gennemføres et træningsforløb for selskabets teams i ressourceplanlægning, evaluering af indsatser og resultater samt gennemførelse af løbende forbedringer Træningsforløbet kan gennemføres over en tre-måneders periode, hvor teams lærer at benytte teknikkerne på ugemøder Ledergruppen er også et team og bør også deltage i træningsforløb Implementering af et ledelsessystem tager fra 6-12 måneder afhængigt af selskabets kompleksitet og størrelse, tiden er ikke det afgørende Man bør altid afgrænse sit ledelsessystem og ikke forsøge at tage alle typer risici med i en omgang, fx alene fokusere på drikkevandskvalitet, eller miljø. Referencer Balder C.R. m.fl. (2012). Analyse af forsyningssektoren, Rapport kan rekvireres hos NIRAS EN ISO 9000, 2000, Quality Management Systems Fundamentals and vocabulary DS/EN ISO 9001, Kvalitetsledelsessystemer Krav, 4. udgave, DS/EN ISO 14001, Miljøledelsessystemer Krav med anbefalinger om anvendelse, 2. udgave, DS/OHSAS 18001, Arbejdsmiljøledelsessystemer Kravbeskrivelse, 2. udgave, DS/EN ISO 22000, Ledelsessystemer for fødevaresikkerhed Krav til virksomheder i fødevarekæden, 1. udgave, Robert S. Kaplan og David P. Norton: The Balanced Scorecard Measures that Drive Performance, Harvard Business Review, January-February Session 1: Management

25 Regional risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning Andreas Lindhe*, Olof Bergstedt* / **, Lars Rosén*, Thomas J.R. Pettersson*, Christina Nordensten*** * Department of Civil and Environmental Engineering, Chalmers University of Technology, SE Gothenburg, ** Göteborg Vatten, Box 123, SE Angered, Sweden, *** The National Food Agency, Box 622, SE Uppsala, Sweden, Abstract. Water utilities have to manage a wide range of risks to guarantee the consumers a safe and reliable supply of drinking water. Current risks and emerging risks due to e.g. climate changes call for different measures that may have local but also regional effects. The drinking water supply in one municipality may be dependent on the supply system in one or several other municipalities. For example, municipalities may share the same raw water source and the distribution systems may be interconnected so that water can be transferred between municipalities. It is thus important to assess risks on a regional level. Such assessments facilitate analyses of effects due to e.g. centralisation where several smaller water sources are replaced by one larger water source and/or the distribution systems in adjacent municipalities are interconnected to increase redundancy. The World Health Organization emphasises the use of water safety plans, which implies a risk-based and integrated approach considering the entire supply system, form source to tap. This approach may be further extended to not only consider one supply system but an entire region including several systems in different municipalities. In this paper, an approach and a set of tools are presented that enable regional risk assessment of drinking water supplies. By combining different risk assessment tools, water quality aspects as well as supply interruptions and the access to reserve water supplies are considered. The overall approach and the tools are applied in a case study including thirteen municipalities in the western part of Sweden. The efficiency of the microbial barriers was analysed for each treatment plant and compared to required treatment levels defined by the raw water quality. System reliability related to supply interruptions was analysed using a logic model considering possible failure events and interconnections between supply systems. The case study results show that the approach can be applied to identify and quantify risks affecting smaller as well as larger pats of the analysed region. The risks levels are expressed in the same way for all parts of the region which enables a simple comparison of how potential risk-reduction measures affect different parts of the analysed region. The presented approach and the tools for regional risk assessment facilitate long term planning of water supplies including decisions on risk reduction and contingency planning. Inledning För att uppnå och bibehålla en säker dricksvattenförsörjning krävs ett kontinuerligt arbete med såväl daglig drift som långsiktig planering. Ett viktigt underlag för detta arbete är analyser av de risker och sårbarheter som finns. Förutom att analysera vattenförsörjningen i enskilda kommuner är det viktig att också undersöka beroendet mellan kommunernas system. För att belysa dessa aspekter och visa hur regionala analyser kan ge viktigt beslutsstöd genomförs projektet Regional risk- och sårbarhetsanalys för centraliserad dricksvattenförsörjning i samarbete mellan Livsmedelsverket, Chalmers tekniska högskola och 13 fallstudiekommuner i Västsverige (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö). I denna artikel beskrivs ett arbetssätt för regional risk- och sårbarhetsanalys och dess tillämpning exemplifieras. Problembakgrund De risker dricksvattenförsörjningen är utsatt för kan orsaka konsekvenser lokalt i en kommun, men även regionalt i flera kommuner. Den risk ett vattenförsörjningssystem är utsatt för beror bl.a. på yttre förutsättningar, det egna systemet status och funktion samt eventuella beroenden mellan olika kommuner. Beroenden kan t.ex. innebära att ledningsnäten är sammankopplade eller att samma vattentäkt utnyttjas. Session 1: Management 23

Program Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen Stockholm den 18 20 juni 2012 Näringslivets Hus, Storgatan 19

Program Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen Stockholm den 18 20 juni 2012 Näringslivets Hus, Storgatan 19 Program Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen Stockholm den 18 20 juni 2012 Näringslivets Hus, Storgatan 19 NORDIWA Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen Nordisk dricksvattenkonferens hålls vartannat

Läs mer

Nationell Dricksvattenkonferens

Nationell Dricksvattenkonferens Nationell Dricksvattenkonferens Program 16 18 april 2013 Chalmers, Palmstedtssalen Sven Hultins gata 2, Göteborg Nationell Dricksvattenkonferens Innehåll Nationella dricksvattenkonferensen hålls i år för

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Göteborg 17 april 2013 Hemsida visk.nu Agenda Bakgrund till och presentation

Läs mer

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014)

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014) DRICKS Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014) (huvudprojektledare - DRICKS) VA-mässan, Göteborg 20 september 2012

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum

Läs mer

INBJUDAN OCH PROGRAM. Program. Nationella Dricksvattenkonferensen. Malmö 19 20 april 2016

INBJUDAN OCH PROGRAM. Program. Nationella Dricksvattenkonferensen. Malmö 19 20 april 2016 INBJUDAN OCH PROGRAM Program Nationella Dricksvattenkonferensen Malmö 19 20 april 2016 Nationella Dricksvattenkonferensen 2016 Syfte och målgrupp Nationella dricksvattenkonferensen har hittills hållits

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Förslag till budget för 2011

Förslag till budget för 2011 Förslag till budget för 2011 Budget 2011 Innehål Budgetförutsättningar sida 3 Budgetförutsättningar / Basis for the budget Resultatbudget 1. januari till 31. december 2011 sida 6 Resultatbudget / Profit

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2017 04 27 Vilka risker finns i dricksvattenförsörjningen? Vattenbrist (kvantitetsrisk)

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Att arbeta med ett Interreg- finansierat projekt VISK

Att arbeta med ett Interreg- finansierat projekt VISK Att arbeta med ett Interreg- finansierat projekt VISK 27 september, 2012 Lena Blom Kretsloppskontoret VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat Projektledare:

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Nyhedsbrev #1, april 2009

Nyhedsbrev #1, april 2009 Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar.

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

PROJEKT STÅLKARME. Solide og sikre løsninger til alle formål

PROJEKT STÅLKARME. Solide og sikre løsninger til alle formål PROJEKT STÅLKARME Solide og sikre løsninger til alle formål Klassiske Løsninger - mange muligheder utallige muligheder færdige løsninger. Fuldendte løsninger med model SV Stålkarm model RV til den brede

Läs mer

Visitor information CHARTS 8 sept 2013

Visitor information CHARTS 8 sept 2013 Visitor information CHARTS 8 sept 203 Experience of Västra Götaland Region, Västarvet Anja Praesto This presentation -Västra Götaland and Västarvet -Target groups and strategies -What do we know about

Läs mer

Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland INBJUDAN TILL ANMÄLAN

Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland INBJUDAN TILL ANMÄLAN Den nionde Nordiska DRICKSVATTENkonferensen 2 4 juni 2014 Helsingfors, Finland INBJUDAN TILL ANMÄLAN Vill du bli uppdaterad på den spännande utvecklingen I de nordiska länderna från vattenbehandling och

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET

VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET En inblick i Öresundsklassrummet 2010 2014 VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET Öresundsklassrummet arbetar gränsöverskridande med hållbar utveckling inom skola och andra lärandemiljöer i Öresundsregionen.

Läs mer

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Sladdlampor/Kabellygter

Sladdlampor/Kabellygter Rohrlux handlampor, halogenljus och specialsystem för bl a verkstäder, byggarbetsplatser och laboratorier visar Rohrlux specialistkunnade på ljus. Rohrlux utvecklingsavdelning kounicerar kontinuerligt

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd

Riskbaserat beslutsstöd Riskbaserat beslutsstöd Hur kan vi bedöma om säkerhetshöjande åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma? Viktor Bergion Lars Rosén Andreas Lindhe Ekaterina Sokolova Lars-Ove Lång (Sveriges geologiska undersökning)

Läs mer

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande i BGORJ Affärsområdeschef

Läs mer

Spotlight Set Spotlightset / Spotlightsett

Spotlight Set Spotlightset / Spotlightsett Manual / Bruksanvisning / Bruksanvisning Spotlight Set Spotlightset / Spotlightsett ENG SE NO Item. No/Art. nr./art. nr. 995-9 ENG Thank you for choosing to purchase a product from Rusta! Read through

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Kenneth M Persson Forskningschef Tack till Stephan Köhler, Lars-Anders Hansson, Bjørnar Eikebrokk, Per Ericsson,

Läs mer

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

!"#$ $ % &'(')*+* +, 012/( 3-0$ (4 (5 /& 0- -(4 (5 /& 06/7*)).)*+* 8 09

!#$ $ % &'(')*+* +, 012/( 3-0$ (4 (5 /& 0- -(4 (5 /& 06/7*)).)*+* 8 09 !!"#$ $ % &'(')*+* +, -./& 012/( 3-0$ (4 (5 /& 0- -(4 (5 /& 06/7*)).)*+* 8 0 Organisation/ Organization Linnéuniversitetet Institutionen för teknik Linnaeus University School of Engineering Författare/Author(s)

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253 Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Utmaningen säkrare dricksvatten

Utmaningen säkrare dricksvatten Utmaningen säkrare dricksvatten Bild: Mats Bergmark, (Myndigheten för samhällsberedskap) Viktor Bergion Chalmers tekniska högskola DRICKS Centrumbildning för dricksvattenforskning Luleå 2016-02-16 DRICKS

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

DE TRE UTMANINGARNA..

DE TRE UTMANINGARNA.. DE TRE UTMANINGARNA.. SYSTEM MATERIAL PROCESSER PROTOTYP UTVECKLING SERIE UTVECKLINGSFASER NY LEVERANTÖR System Process AS9100 NadCap Geometri Legering In718/ Ti Rf/ Al Standard ISO9000 TID RESAN MOT MÅLET

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten Jonas Toljander Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER Joel Rasmussen, Örebro universitet joel.rasmussen@oru.se Vad som bör betraktas som en risk är inte självklart

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Country report: Sweden

Country report: Sweden Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan

Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan Identifiering, värdering och prioritering av regionens vattenresurser Anna Edman och Per Sander, Ramböll Göteborg Identifiering

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Den Maritima Skärgården Åland

Den Maritima Skärgården Åland Den Maritima Skärgården Åland Co-creation workshop på Saltvik / Silverskär 04.11.2015 Visit Finland Sissi Silván PanScan Consulting Oy 1 Hej, trevligt att träffas! Vad älskar du mest på Åland? Varför?

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT GÅ!

EXPEDITION FRAMÅT GÅ! EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd. Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim.

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd. Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim. Nordisk Ministerråd Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

NVF. Transporter i städer. Möte i Stockholm den 27-28 maj 2013. Einar Schuch

NVF. Transporter i städer. Möte i Stockholm den 27-28 maj 2013. Einar Schuch NVF Transporter i städer Möte i Stockholm den 27-28 maj 2013 Einar Schuch Dagordning 27-28 maj Nvf möte 27 maj kl 14.00-ca 16.00 Studiebesök Norra Länken, Projektledare Håkan Andersson 17.00 Incheckning

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

openbim Stockholm 22 april 2013 Kraven på BIM är här

openbim Stockholm 22 april 2013 Kraven på BIM är här openbim Stockholm 22 april 2013 Kraven på BIM är här Vi fick några frågor Kan gemensamma, formella och neutrala krav formuleras? Hur kommer sådana krav att påverka och befästa arbetssätt, processer, informations-

Läs mer

Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010

Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010 Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010 Disposition - Hvad er? - Hvad støtter Fonden? Hvem kan søge? - Hvad støtter Fonden ikke? - Hvornår og hvordan ansøger man? - Tre millioner kroner til kultur

Läs mer