Tid: Fredagen den 19 februari 2016 kl. 09:00-12:00 Kommunstyrelsens sammanträdesrum, stadshuset. Se nästa sida.

Transkript

1 s folkhälsoråd Tid: Fredagen den 19 februari 2016 kl. 09:00-12:00 Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, stadshuset Beslutande: Janet Ågren (S), ordförande, äldrenämnden Harriet Hedlund (S), vice ordförande, nämnden för folkhälsa och primärvård Ari Leinonen (S), fritidsnämnden Lena Karlsson Engman (S), tekniska nämnden Andreas Lundgren (S), kommunstyrelsen Liv Granbom (M), nämnden för folkhälsa och primärvård Sofia Ekman (M), miljö- och hälsoskyddsnämnden Roland Samuelsson, tjg. ers. (S), för- och grundskolenämnden Övriga deltagare: Se nästa sida Utses att justera: Liv Granbom Sekreterare: 1-4 Tordleif Hansson Ordförande: Janet Ågren Justerare: Liv Granbom BEVIS Organ: s folkhälsoråd Sammanträdesdatum: Förvaringsplats: Kommunledningsstaben Underskrift: Tordleif Hansson

2 Sida 2 av 8 s folkhälsoråd Övriga deltagare Ej tjänstgörande ersättare Veronica Kerr (KD), äldrenämnden Mia Winroth (KD), äldrenämnden Anna-Karin Sjölander (C), kommunstyrelsen Övriga Eva Westman Modig (M), kulturnämnden (adjungerad) Margareta Green Palo Stefan Hildingsson Nils Larsson Lena Sjöquist Andersson Karin Öberg Ywonne Wiklund Tordleif Hansson

3 Sida 3 av 8 s folkhälsoråd Upprop, val av justerare samt godkännande av dagordning Beslut s folkhälsoråd beslutar att utse Liv Granbom till justerare att fastställa förslaget till dagordning Ärendebeskrivning Janet Ågren (S) hälsar alla välkomna till s folkhälsoråds sammanträde. Beredningsansvariga

4 Sida 4 av 8 s folkhälsoråd Nämndsredovisning kulturnämnden och fritidsnämnden Beslut Folkhälsorådet har tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Folkhälsorådet har i sin verksamhetsplan beslutat att kommunens styrelser och nämnder under året ska redovisa sitt folkhälsoarbete. Vid detta sammanträde redovisar kulturnämnden, fritidsnämnden och äldrenämnden hur de arbetar med folkhälsofrågor. Grundfrågorna är: Vilken är nämndens viktigaste folkhälsofråga? Hur arbetar ni vidare med den och på vilket sätt kan det stärka arbetet med delaktighet och inflytande i samhället? Kulturnämnden En grundpelare för nämnden är närhetsprincipen med stadsdelsbibliotek med verksamhet i stadsdelarna. Det är viktigt att kulturnämnden får möjlighet att vara med tidigt i planeringsprocessen när staden utvecklas. Kultur för seniorer är en viktig satsning. Folkbildningen är en viktig samverkanspartner för att genom studieförbunden sprida kultur via olika aktiviteter När det gäller barn och unga hur når vi dem så att alla deltar i kulturaktiviteter? Nämnden behöver analysera och jobba mer med den frågan för att nå de som inte är så lätta att nå. Att öka läsförmågan är ett viktigt folkhälsoprojekt. Fritidsnämnden Nämnden har fyra tidlösa mål: Hälsokommunen Idrottskommunen

5 Sida 5 av 8 s folkhälsoråd Ungdomskommunen Föreningskommunen Utmaning: kommer vi att kunna klara närhetsprincipen när det gäller fritids- och rekreationsfrågor? Närheten till lokaler och aktiviteter är oerhört viktig. Det gör att kollektivtrafiken blir en viktig faktor liksom att det även görs satsningar i byarna. Klimatomställningen ställer stora krav. Vinteraktiviteter på snö och is är oerhört uppskattade. En annan utmaning är att allt fler ungdomar lämnar föreningslivet allt tidigare. Vi måste kunna erbjuda aktiviteter utanför föreningslivet. Det stadsnära friluftslivet blir mycket viktigt. Den ekonomiska tillgängligheten är också viktig så att även det organiserade föreningslivet blir tillgängligt för alla. Konstgräsplaner är ett exempel på spontanaktiviteter som är gratis. Ett brett utövande av spontanidrott i stadsdelarna är en angelägen fråga. Allt som Fritid gör är kopplat till de fyra nämndsmålen eller kommunens övergripande mål. Det ger personalen en god förståelse för verksamheten och en känsla av sammanhang. Fritid Unga bygger sin verksamhet på delaktighet. Verksamheten ska vara möjliggörare för ungdomarna. Idag finns cirka 50 samverkansgrupper med föreningslivet och/eller lobbygrupper. Det skapar delaktighet. Många föreningar är mycket engagerade i verksamhets- och anläggningsutveckling. Samråd är nyckel till framgång. Kommunen har inte resurser att sköta alla anläggningar. Arbetet inom de Förebyggande råden inom UmeBrå är också en del i det hållbara arbetet för bättre folkhälsa. Integrationsfrågor och frågor om mångfald är ett annat område. Föreningslivet behöver stöd för att arbeta vidare med de frågorna. När det gäller spontana aktiviteter är det svårare

6 Sida 6 av 8 s folkhälsoråd att bedöma graden av integration och mångfald. Könssegregerade aktiviteter är en annan utmaning att jobba med. Prioriterade målgrupper är ensamkommande barn, EKB, och personer med funktionsnedsättning. Det kräver mer analyser för att nå de grupperna. För övriga målgrupper har verksamheten en bättre bild av hur man ska jobba. Äldrenämnden Uppdragsplanen som togs i december ger ett fokus på den enskildes perspektiv. Planen ska skapa förutsättning så att alla över 65 år ska kunna ha ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Det viktigaste är att skapa möjligheter för den äldre att bo kvar hemma med stöd och resurser för att klara det. Nämnden följer ett antal mätvärden och resultat för att följa upp verksamhetens kvalitet. Det är ett stort fokus på de som får insatser från äldreomsorg men ur folkhälsoperspektiv är det mycket viktigt att arbeta förebyggande för alla som är över 65 år. Beredningsansvariga

7 Sida 7 av 8 s folkhälsoråd Information Tobacco Endgame Beslut Folkhälsorådet har tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Tobacco Endgame rökfritt Sverige år 2025 är ett opinionsbildningsprojekt. Det syftar till att inom de närmaste åren få till stånd ett politiskt beslut om ett årtal då rökningen ska vara starkt reducerad och inte längre utgöra ett dominerande folkhälsoproblem. En ny tobakslagstiftning träder i kraft maj Det kommer också att tas fram ett nytt tobaksproduktdirektiv inom EU. Regeringens ANDT-strategi ger ett starkt stöd för arbetet med Tobacco Endgame. Regeringen vill se ett fortsatt minskat tobaksbruk. Tobacco Endgame verkar för ett rökfritt Sverige år Idag stödjer 88 organisationer, landsting, regioner och kommuner arbetet. En stödjande kommun förstår bakgrunden till och behovet av att skärpa den tobaksförebyggande strategin. Kommunen stödjer principen för att ett årtal ska preciseras då rökningen ska vara borta. Slutligen ska kommunen stödja en bred opinionsbildning för ett regeringsbeslut med inriktning på slutdatum. Sveriges kommuner och landsting är idag inte med i Tobacco Endgame men det är önskvärt att fler kommuner går med. Det finns ett antal skäl till att stödja arbetet. Långsiktigt bidrar det till bättre rökvanor och därmed minskade kostnader för vård och omsorg och dessutom en bättre hälsa för personalen. En annan grund för att implementera tobakskonventionen är att göra det utifrån ett barnperspektiv. Beslutsunderlag Presentationsmaterial Beredningsansvariga

8 Sida 8 av 8 s folkhälsoråd Information lägesbeskrivning kring s tobaksförebyggande arbete Beslut Folkhälsorådet har tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Efter beslut i kommunstyrelsen har kommunen rökfri arbetstid i all kommunal verksamhet från och med den 1 januari Barn och unga har rätt till tobaksfria möten med vuxna i all kommunal verksamhet. En målsättning har varit att skapa stödjande tobaksfria miljöer av tre viktiga skäl, hälsa, förebild och miljö. Ett långsiktigt, hälsofrämjande och positivt förhållningssätt ska vara vägledande för tobaksfrågan inom kommunen och en utgångspunkt för det tobaksförebyggande arbetet. Idag har över 200 av Sveriges kommuner arbetat fram tobaksregler. I uppdraget ingick att göra en uppföljning efter år Eftersom bakgrundsfakta hämtas från medarbetarenkäten kommer uppföljningen att göras hösten 2016 istället. Resultaten för visar att andelen dagligrökare har minskat medan andelen snusare ökar. Alla medarbetare som vill har fått tobaksavvänjning. Resultaten är mycket goda. Folkhälsoindikatorerna visar också att kommunens invånare har lägst andel dagligrökare i Sverige. Beslutsunderlag Presentationsmaterial Beredningsansvariga