Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?"

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 2 Årsredovisning 2010 Översikt och politik Innehållsförteckning 19 8 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2010 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Översikt och politik Innehåll Viktiga händelser Kommunstyrelsens ordförande Trollhättan en attraktiv kommun i fortsatt utveckling 5 God ekonomisk hushållning Ekonomin i vår omvärld Koncernen Ekonomisk översikt Personal Demokrati Välfärdsbokslut Miljöredovisning Kvalitetsredovisning Verksamhet Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Redovisning Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning per nämnd Investeringsredovisning per nämnd Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Inkomster och utgifter Fem år i sammandrag Redovisning koncernen Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Redovisningsprinciper och noter Koncernbolagens verksamhet Beslut och revisionsberättelse Beslut Revisionsberättelse Politisk-/förvaltningsorganisation Grafisk form produktion: Tryck: Munkreklam AB Fotografer: Joachim Nywall, Gunnel Axelli, Jeanette Lundin. Andreas Gleisner, Tobias Hermansson, Peter Asp, Jörgen Olsson, Jeanette René de Vrede. Hur finansieras verksamheten? s verksamhet finansieras till största delen av skatter på ca mkr, generella statsbidrag ca 455 mkr. Övriga intäkter kommer från avgifter, hyror och bidrag mm på ca 660 mnkr. Totalt omsätter staden ca mkr. Så används en hundralapp i skatt: Verksamhet Utbildning Äldreomsorg och funktionshindrade Förskola och fritidshem Kultur och Fritid Individ och familjeomsorg Övrigt Försörjningsstöd Gatu, vägar och parker Räddningstjänst och samhällsskydd Politisk verksamhet SUMMA 100,00 kr kr

3 Årsredovisning 2010 Översikt och politik 3 Viktiga händelser 2010: I början av 2010 lyckades sportbilstillverkaren Spyker köpa loss Saab från General Motors och därmed rädda fortsatt överlevnad samt framtidstro för Trollhättans största privata arbetsgivare. Friskvårdanläggningen Älvhögsborg blev Arena Älvhögsborg när man under året invigde en nysatsning på ombyggt och nyrenoverat utomhusbad, ytterligare en sporthall och omfattande renovering av reception, och inomhusbad, relax och friskvårdsdel. En total investering på ca 100 miljoner kronor. Trollhättans invånarantal ökade för sjunde året i rad och sprängde under året vallen trollhättebor fanns det vid årsskiftet Byggandet av N3 mötesplats för ung kultur tog fart på allvar. I N3 ryms Kulturskolan, Kulturbyrån samt replokaler och möteslokaler för ung kultur. En investering på totalt 83 miljoner kronor. Sveriges första nationalkraftverk Olidan firade 100 år med jubileumsfyrverkeri samt ljus och ljudspel. Finanskrisen fick aldrig den stora påverkan på Sveriges arbetsmarknad som befarats. En påtaglig återhämtning inleddes från sommaren. Ett inriktningsbeslut om gemensam organisation för gymnasieskolan och de frivilliga skolformerna fattades tillsammans med Vänersborg. Eleverna kan söka fritt mellan orterna och välja ur ett gemensamt programutbud. Kung Bore bjöd på två ovanligt stränga vintrar samma år. Framförallt väghållningen ansträngdes och fick mycket höga kostnader men även andra verksamheter påverkades. Enbart snöröjningen gav extra utgifter på 29 miljoner kronor och totalt beräknades den stränga vintern ha givit extrakostnader på omkring 40 miljoner kronor.

4 4 Årsredovisning 2010 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande: Vaktombyte Först vill jag tacka min företrädare Gert-Inge Andersson som efter 14 år som kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd under året lämnade för Regionen. Det var också 14 år med positiva ekonomiskt resultat och successivt förbättrad ekonomi. Jag känner det som en utmaning att med en bibehållen stark ekonomi fortsätta utveckla Trollhättan. När jag ser tillbaka på året som gått är det en händelse som särskilt sticker ut. Likt en fågel Fenix gick SAAB från nedläggningsbeslut till att satsa friskt framåt som ett självständigt bolag. Vad det betyder för Trollhättan kan man bara ana, men det kändes i hela stan att alla andades ut och tänkte att nu tar vi nya tag. Jag är medveten om att det här inte löser alla problem, men förutsättningarna är så oändligt mycket bättre med en SAAB fabrik i full aktivitet, än en nedläggning. Nu kan vi fortsätta med arbetet med att bredda vårt näringsliv. Många tror nog att vi avblåste våra särskilda insatser när vi fick beskedet om fortsatt bilproduktion, men de gemensamma satsningar som görs mellan Regionen, fordonskommunerna i Fyrbodal och fortsätter, liksom fortsatt utveckling av Innovatum och andra offensiva satsningar. Det är intressant att notera att företag som etablerat sig här blivit positivt överraskade över vilken service och hjälp man fått i starten och vilken stöd det finns i ett brett lokalt näringsliv. En utmaning som vi står inför är därför att göra Trollhättan känt som en bra bostads- och etableringsort. Vi måste nu intensifiera vårt varumärkesarbete. Det är en viktig nyckel till att nå visionen invånare. Inte minst ser vi fram mot slutet av nästa år då vi har en utbyggd fyrfilig väg mot Göteborg och dubbelspår för järnvägen. Särskilt är det nu angeläget att vi kan öka bostadsbyggandet så att vi har ett rikt och varierat bostadsutbud att erbjuda. En stor utmaning är också att minska arbetslösheten, särskilt bland unga. Huvudansvaret vilar på staten, men satsar årligen över 30 mkr på arbetsmarknadsinsatser. Det är framtidssatsningar som lönar sig. Valet visade att medborgarna i Trollhättan gav sitt godkännande av den förda politiken under den nu avslutade mandatperioden. en viktig nyckel till att nå visionen invånare. Paul Åkerlund, kommunstyrelsens ordförande Trots den finansiella krisen har vi kunnat genomföra många av de ambitioner vi lade fast i programförklaringen. Vi har bland annat gjort en kraftig omstöpning av äldreomsorgen med ökat stöd och service så att fler kunnat vara kvar i eget boende. Vi har byggt nya gruppboenden för funktionshindrade. Vi har kunnat minska antalet barn i förskolegrupperna, men inte nått ända fram till målet om 15 heltidsbarn. Det vill vi försöka genomföra under denna mandatperiod. Som den miljökommun vi är har vi fortsatt arbetet mot ett hållbart samhälle med ett antal små, men viktiga steg, med energieffektivisering, miljöbilar, förbättrad kollektivtrafik och anslutningen till Fair Trade City. I dagarna pågår inflyttningen till N 3. Det är en jättesatsning som kommer att betyda mycket för utvecklingen av ungdomskulturen. Vi samlar nu kulturskolan, kulturbyrån och den mer fria ungdoms- kulturen i ett fantastiskt nybygge. Genom lokaliseringen till Innovatumområdet tror vi att den kommer att influera och influeras av dess många olika verksamheter. Till sist ett stort Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för att ni tillsammans medverkat till att vi kan se tillbaka på ett år med positivt resultat trots lågkonjunktur och svåra yttre förutsättningar. Kommunstyrelsens ordförande

5 Årsredovisning Trollhättan en attraktiv kommun i fortsatt utveckling Av Sveriges 290 kommuner är Trollhättan den 41:a i storlek och den tredje största i Västra Götaland efter Göteborg och Borås. Bland Fyrbodals 14 kommuner är Trollhättan den största och utgör ett arbetsmarknads centrum och ett av tre utvecklingsnav, som tillsammans med Göteborg, är motorer för regionens tillväxt och utveckling. År 2010 var åter ett år med positiv utveckling i Trollhättan. Befolkningen ökade och bostadsbyggandet fortgick. Infrastrukturutbyggnaden fortsatte och antalet studenter vid Högskolan Väst var fler än någonsin. Konjunkturen vände uppåt och arbetsmarknaden stabiliserades då SAAB Automobile fick ny ägare efter en lång försäljningsprocess. Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan? I slutet av 2010 hade Trollhättan invånare. Det är en ökning med 375 personer under året. Trollhättan har haft en lång period, närmare 25 år, med positiv befolkningsökning. Ökningen under år 2010 berodde på att många i länet flyttade till Trollhättan och många barn föddes. Trollhättan har haft ett relativt stort flyktingmottagande och det var många från utlandet som flyttade till Trollhättan. De åldersklasser som ökat mest är år och i den gruppen ingår de ungdomar som flyttat till Trollhättan för att studera på Högskolan Väst. Trollhättan har en relativt sett ung befolkning. Medelåldern är yngre än riksgenomsnittet och bland män är den 39,4 år och bland kvinnor 41,4 år. Till följd av en stor invandring har vi en stor andel av invånarna som har utländsk bakgrund. Andelen uppgår till 23 %. Invånarna i Trollhättan har en lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet. De med eftergymnasial utbildning är 33 %. Andelen 16 % kortare än tre år är i nivå med riket. Däremot är andelen 17 % med treårig eller längre högskoleutbildning lägre. Det finns anledning att tro att utbildningsnivån kommer att öka då andelen som söker vidare till högskolestudier inom tre år efter avslutat gymnasium ökar. Hur försörjer sig invånarna och hur ser arbetsmarknaden ut? Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum med sina närmare arbetstillfällen. Trollhättan är fortfarande en industristad där tillverkningsindustrin har en stor andel, 27 %, jämfört med genomsnittet i riket som är ca 14 %. Tillverkningsindustrins andel sjunker dock medan den ökar inom sektorerna vård och omsorg samt utbildning och forskning. Trollhättan har sedan många år en arbetslöshet som ligger över riksgenomsnittet och är bland de högsta i Västra Götaland. Från hösten 2008 till vintern 2010 steg arbetslösheten på grund av lågkonjunkturen. Skillnaden mot snittet i riket blev lika stor som under 1990-talets lågkonjunktur. I januari 2011 hade dock andelen som befann sig utanför ordinarie arbetsmarknad sjunkit med 1 % jämfört med ett år tidigare. Minskningen för ungdomar var 0,6 %. Arbetslösheten bland ungdomar uppgår till ca 20 %, men de flesta befinner sig i olika arbetsmarknadsprogram. Som industristad med många arbetstillfällen har vi alltid haft en stor inpendling. År 2002 var den som högst och idag är det ca som pendlar hit varje dag för att arbeta. Av Trollhätteborna är det ca som arbetar på annan ort. Under 2000-talet har inpendlingen stagnerat medan utpendlingen ökar. Folkmängdsutveckling Antal invånare den 31 dec Ny och ombyggnad av bostäder Antal nytillkomna bostäder Ombyggnad/rivning Småhus Flerbostadshus Prel.

6 6 Årsredovisning 2010 Trollhättan är en mångkulturell stad där öppenhet och tolerans är en förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett stort engagemang för orten som kan vara en god tillgång i det arbetet. Trollhättan en attraktiv kommun har en viktig roll i kommunens utveckling. Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter såsom skola, vård och omsorg, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsbyggaruppdrag att planera, stimulera, ge goda förutsättningar för och bidra till en utveckling på områden såsom bostadsmarknaden, näringslivets utveckling, infrastruktur och därigenom skapa en utvecklande och intressant miljö att leva och verka i. En fungerande infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. Utbyggnaden av järnvägen till dubbelspår och en fyrfilig E45 till Göteborg pågår planenligt. Med snabba förbindelser till Göteborg, regionens stora tillväxtmotor, kommer våra möjligheter till fortsatt utveckling som en attraktiv ort för både boende och företagande att öka. Sedan 2006 är riksväg 44 till Uddevalla en fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningsort. En ut- och ombyggnad av resecentrum pågår i syfte att komplettera utbyggnaden av infrastrukturen till Göteborg så att hela resan fungerar när dubbelspåret är färdigt i december Trollhättan har ambitionen att växa till invånare. Planering av nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen görs i attraktiva lägen. Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med hög servicenivå och blandad natur. Ett antal byggnadsprojekt med både villor och lägenheter pågår och planer finns för ytterligare utbyggnad de närmaste åren. Intresset för byggande av småhus är fortsatt stort. Nya områden för bostäder finns även i några av de mindre tätorterna. Ett 70-tal nya bostäder färdigställdes under Det var något färre än tidigare år, då en stor andel var studentbostäder. Ett gott utbud av studentbostäder är viktigt för Trollhättans attraktion som studentstad och Högskolan Väst konkurrenskraft. Vi var en av tre universitets-/högskoleorter som under 2010 levde upp till en bostadsgaranti för studenter. Med en stabilisering av arbetsmarknaden finns det skäl att tro att nivån på bostadsbyggandet ökar. I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna. Under 2010 var antalet studenter vid Högskolan Väst närmare och omräknat till helårsstudenter ca Det är den högsta nivån hittills. Högskolan Väst är en av landets högskolor där högst andel av studenterna får arbete direkt efter avslutade studier. Trollhättan har tillsammans med Vänersborgs kommun fattat beslut om att skapa en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna fr o m 2012 i syfte att skapa goda förutsättningar för ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildningsutbud. En fortsatt tillväxt förutsätter att befintliga företag utvecklas och att nya etableras. Arbetsmarknaden har stabiliserats i och med att SAAB har en ny ägare och är fortsatt en viktig aktör. Nyföretagandet är åter i nivå med tidigare år, men ligger lågt på 4,3 företag per 1000 invånare. Trollhättans Stads näringslivsenhet, Trollhättans Tomt AB och Innovatum Teknikpark är våra tre starka instrument. Arbetet inriktas åter igen på att underlätta och attrahera nyetableringar och stödja befintliga företag i deras utveckling. Som ett komplement till dessa instrument arbetar Fyrbodals fordonskommuners omställningsprojekt under perioden Omställningsprojektet, ett samarbete mellan Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Dals Ed, Färgelanda, Tanum och Åmål, erbjuder bland annat företagen coaching-insatser, finansierings- och innovationsstöd samt stöd vid ägarskifte. Andel utanför ordinarie arbetskraft Januari 1997 Januari 2011 Andel av år (%) 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1997 Trollhättan Riket Arbetspendling Antal pendlare Inpendling Utpendling Pendlingsnetto

7 Årsredovisning En god livsmiljö och en god offentlig service är av stor betydelse för våra invånare och vår attraktion. Våra verksamheter bedrivs med invånaren i centrum och för att uppfylla målen i våra politiskt fastställda verksamhetsuppdrag. Professionalism, helhetssyn, utveckling och vikten av delaktighet och respekt är våra ledord. Ett gott ledarskap och ett ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer i vår verksamhet. Under 2010 har verksamheten anpassats till de nya ekonomiska förutsättningarna och i huvudsak genomförts enligt verksamhetsuppdrag och mål. Studier och undersökningar visar att invånarna är nöjda med både service och påverkan på den kommunala verksamheten. Det stimulerar till att fortsätta utvecklas och förbättras. Alla kommuner, även, står inför utmaningen att tillhandahålla välfärdstjänster med god kvalitet inom ramen för begränsade resurser. För att klara dessa åtaganden kommer det även i fortsättningen att krävas åtgärder som effektivisering, nya organisatoriska lösningar, samarbeten. IT och internet är en realitet och viktigt verktyg för många människor att förenkla vardagen genom att inhämta och dela med sig av information och kunskap, att vara delaktig och påverka och även ta del av tjänster. Detta kommer att ha stor betydelse i vår verksamhetsutveckling. Annika Wennerblom, stadsdirektör Stadsdirektör Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) Antal sysselsatta 16-w år Anm: De senaste officiella uppgifterna över antalet arbetstillfällen är från

8 8 Årsredovisning 2010 God ekonomisk hushållning skall ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i intäkter och kostnader, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. För fördjupning se vidare avsnitten Ekonomisk analys respektive Nämndernas verksamhet. Nämndsgemensamma verksamhetsuppdrag från kommunfullmäktige Ambitionsnivån i de gemensamma verksamhetsuppdragen har varit hög under mandatperioden. En samlad bedömning ger vid handen att nämnderna ligger väl i linje med de målnivåer som fastställdes i början av perioden även om resultatet skiljer sig mellan nämnderna. Vissa uppdrag fordrar fortsatt fokusering för att stärka Stadens kontinuerliga förbättrings- och utvecklingsarbete. Måluppfyllelse Nämndgemensamma uppdrag % Jämförelse mellan full måluppfyllelse och inrapporterad måluppfyllelse Nämndgemensamma uppdrag Poäng Inrapporterad måluppfyllelse Full måluppfyllelse 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 85 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden 88 Kultur- och fritidsnämnden 92 Arbetsmarknads- och socialnämnden 89 Tekniska nämnden 78 Byggnads- och trafiknämnden 57 Miljönämnden Kommunfullm. 20 Kommunst Utbildningsn Omsorgsn Kultur- och frit Arbetsm.- o soc. Tekniska n Bygg.- o trafik Miljön. 21 Anm.: Poängsättningen är baserad på vilken mätarställning man har valt och är beräknad enligt följande kriterier: Full måluppfyllelse, erhåller värdet 3 ( högerpil nedan), Delvis måluppfyllelse, erhåller värdet 1 (mittpil nedan) och Ej måluppfyllelse, värdet 0 (vänsterpil nedan). Redovisat värde för Inrapporterad måluppfyllelse anger summan av värdet för de olika verksamhetsuppdragen. Redovisat värdet för Full måluppfyllelse anger det maximala värdet som enheten skulle ha kunnat uppnå om full målluppfyllelse hade uppnåtts för samtliga verksamhetsuppdrag.observera att målen inte alltid täcker hela verksamheten och att de inte är viktade. De nio gemensamma verksamhetsuppdragen är följande: 1. I syfte att ständigt utveckla den kommunala verksamheten skall samtliga nämnder bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete i enlighet med kommunens verksamhetsledningssystem SIQ. 2. Samtliga nämnder ska arbeta i enlighet med Stadens miljöledningssystem. Åtgärder skall vidtas utifrån den egna nämndens ansvar och verksamhetsområde för att säkerställa att de nationella miljömålen uppnås. 3. Samtliga nämnder ska aktivt arbeta med riskanalyser och vidta nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att upprätthålla god säkerhetsnivå i verksamheten. 4. Samtliga nämnder skall ha brukarråd, elevråd eller andra typer av forum för dialog med medborgare och brukare i den egna verksamheten. 5. Dialogen mellan politiker och anställda ska utvecklas. 6. Näringslivet ska uppleva stor öppenhet, lyhördhet och snabb handläggning i den kommunala organisationen. Berörda nämnder har ett särskilt stort ansvar för detta. 7. Samtliga nämnder skall i det egna planeringsarbetet ta hänsyn till och utifrån sitt ansvarsområde vidta åtgärder avseende fokusområdena Kunskapsutveckling & livslångt lärande, Företagande samt Hållbar utveckling. 8. I syfte att stimulera utvecklingen av stadsdelarna skall berörda nämnder och styrelser i och dess koncern aktivt samverka. Under mandatperioden ska utvecklingen i stadsdelen Kronogården särskilt uppmärksammas. 9. Vid ställningstagande till etablering av ny verksamhet eller vid verksamhetsomprövningar i Staden skall förutsättningarna för extern finansiering genom EU alltid undersökas. Underlag därom skall presenteras inför beslut. Målet skall vara att på sikt ha en medfinansiering på 1000 kr/invånare.

9 Årsredovisning Nämndspecifika verksamhetsuppdrag från kommunfullmäktige Här redovisas de enskilda nämndernas sammantagna måluppfyllelse avseende de egna verksamhetsuppdragen enligt ovanstående poängformler. I tabellen ingår också den sammantagna målluppfyllelsen avseende de gemensamma uppdragen för samtliga nämnder. Målen redovisas och kommenteras i nämndernas verksamhetsredogörelser och i sammanfattning i efterföljande avsnitt Nämndernas verksamhet sid Måluppfyllelse Sammanställning alla nämnder % Jämförelse mellanfull måluppfyllelse och inrapporterad måluppfyllelse Sammanställning alla nämnder Poäng Inrapporterad måluppfyllelse Full måluppfyllelse 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80 Nämndgemensamma 50 Kommunstyrelsen 64 Utbildningsnämnden 78 Omsorgsnämnden 83 Kultur- och fritidsnämnden 67 Arbetsmarknads- och soc. 73 Tekniska nämnden Bygg.- o trafik. Miljönämnden Nämndgemensamma Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och socialn. Tekniska nämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Finansiella mål enligt MRP Kommunallagens krav på att intäkterna skall vara större än kostnaderna är uppfyllt. Detta så kallade balanskrav är ett minimikrav och det är fjortonde året i rad redovisar ett positivt resultat. Oförändrad utdebitering. Utdebiteringen har varit oförändrad sedan 1982 med undantag av skatteväxlingar med landstinget/regionen. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna ökade med 5,2 % och nettokostnaderna med 6,1 % mot Skillnaden bidrog till en försvagning av resultatet med ca 22 mkr. Målet nåddes dock jämfört med föregående års budget då kostnaderna ökade med 4,6 % och skatteintäkterna med 5,9 %. Soliditeten skall öka. Redovisad soliditet minskar från 63,5 % till 63,3 %. Det underliggande resultatet och investeringarna har räckt till en ökad soliditet med 1,4 %, medan ökad långfristig utlåning till våra kommunala bolag bidragit till hela minskningen. Målet kan därför ändå anses uppnått då utlåningen i huvudsak kan ses som en alternativ likviditetsplacering till låg risk. Under mandatperioden skall resultatet vara minst 25 mkr per år. Resultatet är 38 mkr, vilket får anses som gott ett lågkonjunktur år som Genomsnittet de senaste fem åren är 56 mkr. Låneskuld högst 150 mkr. har inga lång - fristiga lån. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag skall öka. Andelen ligger på 1,5 % Över senaste femårsperioden är det genomsnittliga resultatet knappt 2,4 %.

10 10 Årsredovisning 2010 Ekonomin i vår omvärld Stark tillväxt efter raset Den internationella ekonomin återhämtar sig nu i en snabb takt efter den djupaste nedgången i modern tid. Det är främst de asiatiska länderna som har en fortsatt hög tillväxt. USA som kraftigt stimulerat sin ekonomi väntas få en förbättrad tillväxt, men statsskuldens storlek är ett olöst problem som kan bli återhållande på sikt. I Europa har återhämtningen varit särskilt snabb i de nordiska länderna och Tyskland. Tudelningen består med svag tillväxt och fortsatt stora problem med de offentliga finanserna i Sydeuropa, Irland och Storbritannien. BNP-tillväxt , procentuell volymförändring % ,6 Världen EU Sverige ,2 5, Sveriges ekonomi har av vissa betecknats som en Tigerekonomi efter att BNP 2010 ökade med 5,5 %, vilket är den största ökningen ett enskilt år sedan Hela produktionsraset i samband med finanskrisen har därmed återhämtats. Såväl exporten som den inhemska efterfrågan bidrar till den starka tillväxten. Ökade efterfrågan har medfört att sysselsättningen kraftigt förbättrats. Antalet arbetade timmar är nu upp i nivå med före krisen och antalet sysselsatta har under 2010 ökat med personer. Trots det minskade arbetslösheten bara med personer. Mellanskillnaden beror BNP och sysselsättning index 1:a kvartalet 2008 = 100 Index 4,7 1,6 5,6 4,3 1,7 4,3 4,3 1,8 3,3 på att arbetskraften samtidigt blev större. Den ökningen avstannar de närmaste åren, varför arbetslösheten bör kunna minska snabbare och väntas minska från 8,5 % ner mot 6 %. Hushållens disponibla inkomster väntas stiga med 3 % vardera åren 2011 och 2012, trots kraftigt stigande ränteutgifter. Förutsättningarna för en fortsatt stark inhemsk efterfrågan är således stora. Inflationen (KPI) uppgick till 1,3 % 2010 och väntas öka till över 2 % närmaste åren. Kraftigt bidragande är ökade räntekostnader. Den starkare kronan och därmed sjunkande importpriser bidrar till att den underliggande inflationen (KPIF) dämpas och väntas ligga under 2 % de närmaste åren. Successivt återgår vi nu till en mer normal räntenivå. Riksbanken räknar med att reporäntan inom några år ligger på ca 3,5 %. Löneökningarna väntas öka till 3,5 4,0 % de närmaste åren. Fortsatt kärv kommunal ekonomi Resultatet i kommunsektorn 2010 har varit mycket gott, med ett resultat om 15 mdr. Sektorn fick ett sysselsättnings- och konjunkturstöd om 12 mdkr för Eftersom bidraget var tillfälligt har många kommuner och landsting inte kunnat använda det fullt ut. Det tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter och ett allmänt krismedvetande har medfört att många kommuner visar mycket goda resultat. Återhämtningen i ekonomin innebär att sysselsättningen ger ett stort positivt tillskott till skatteunderlaget. Den tyngsta delen i skattebasen - lönesumman ökade med 2,5 %. Lönerna ökade bara med 0,7 % medan kraftigt ökad sysselsättning var den viktigaste faktorn väntas skatteunderlaget öka med 3,7 % genom högre löneökningar och ett positivt bidrag från att bromsen i pensionssystemet upphör. Åren därefter väntas nominellt högre ökningar om ca 4 % per år, men resultatpåverkan motverkas genom att löneökningstakten förutses stiga efter hand som situationen på arbetsmarknaden blir stramare. Realt väntas skatteunderlaget öka med ca 1,5 % per år de närmaste åren. För de närmaste åren ser det ändå som vanligt mer kärvt ut. Den reala tillväxten täcker knappt de resursbehov som demografi och krav på förbättringar ställer. Det finns därför ett fortsatt behov av stora omprövningar av verksamheterna.

11 Årsredovisning Koncernen En betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs inte i den kommunala förvaltningen utan i kommunala bolag eller tillsammans med andra parter. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunens hela ekonomiska engagemang redovisas i en sammanställd redovisning (=koncernredovisning), som ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet, ekonomiska ställning och åtagande. Den sammanställda redovisningen, eller Koncernredovisningen skall omfatta alla företag där har ett varaktigt bestämmande eller ett betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagens verksamhet, mål och strategier etc. Av nedanstående bild framgår vilka företag som ekonomiskt redovisas (konsolideras) tillsammans i koncernredovisningen. Ej konsoliderade i koncernredovisningen Trollhättan Stadshus AB 100 % Trollhättan industrispår AB 100% Trollhättan Energi AB 100% Bostads AB Eidar 100% Trollhättans Tomt AB 100% 90% 10% Energifokus i Trollhättan och Uddevalla AB 50% Kalltorp Kraft AB 100% Trollhättan Energi Elnät AB 100% Solrosen Fastighets förvaltning HB KB Älvhögsborg 50% Fyrstads Flygplats AB 49% Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 41% Stiftelsen Innovatum 15% Svenska Kommun Försäkrings AB 3% Västtrafik AB 100% Resultat Koncernens nettoresultat gav en ökning av eget kapital med 53,7 mkr (81,3 mkr). Försämringen av resultatet är hänförligt till dels dels Bostads AB Eidar och har påverkats mycket av det kalla och snörika vädret. Resultatet för efter eliminering av koncerninterna resultatposter är 37,1 mkr (55,7 mkr). Resultatet för dotterföretagen är 17,7 mkr (23,0 mkr). Efter eliminering av koncerninterna resultatposter är bolagens resultat 19,0 mkr (27,9 mkr). Under 2010 har utdelning erhållits från KB Älvhögsborg med 0,2 mkr (0,3 mkr 2009). Trollhättan Stadshus AB har erhållit 16,9 mkr (13,9 mkr 2009) i koncernbidrag från sina helägda dotterbolag. Trollhättan Stadshus AB har under året löst förlagslånet om 312 mkr från och ersatt det med ett externt lån från Nordea. Ränta på förlagslån har betalats med 4,7 mkr under Viss regional verksamhet bedrivs också tillsammans med grannkommunerna i gemensamma bolag m.m. Under 2010 har utbetalats 46,4 mkr (45,1 mkr) i verksamhetsanslag till dessa bolag. Utöver detta har uppdragsersättning till Innovatum AB utbetalats med 16,2 mkr (12,3 mkr).

12 12 Årsredovisning 2010 Resultat före extraordinära poster Mkr Balans Kommunkoncernens omsättning uppgår till mkr (3 260). Balansomslutningen är totalt mkr (5 370). Av anläggningstillgångarna svarar bolagen för 57,8 % (2 837 mkr) och 42,2 % (2 068 mkr). Koncernens totala långfristiga upplåning uppgick vid årets slut till 2 732,7 mkr (2 665,1 mkr), se not 3. Dotterföretagens andel av koncernens långfristiga lån uppgår till 99 procent (99 procent). Bostads AB Eidar svarar ensamt för 48,3 procent av koncernens låneskulder. Koncernsoliditeten är 31,0 % (30,8 %). Soliditeten är 63,3 % i. Långsiktigt bör soliditeten öka i koncernföretagen. I riket var den genomsnittliga soliditeten 2009 drygt 40 % för kommunkoncerner. Soliditet % Koncern Koncern Kommun 70 Kommun Eidar, Trollhättans Tomt AB och Trollhättan Energi AB haft. Långfristiga lån finansierar 56 % (56 %) av anläggningstillgångarna i koncernen. Motsvarande siffra i Trollhättans Stad uppgår till 0 % (0 %). Staden amorterade av sitt sista lån Investeringar Mkr Koncern Kommun Kommunal borgen För de kommunala bolagen har tecknat borgen med mkr (2 107 mkr). Ökningen avser ökad upplåning för Trollhättan Energi AB. Borgen har i huvudsak ersatt annan säkerhet. En bedömning är att den allra största delen skulle kunna ersättas av annan normal banksäkerhet. Personal Koncernen Kommunen Medelant årsarb: Män Kvinnor Löner och ersättning, mkr I ett särskilt avsnitt redovisa resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning med redovisningsprinciper och noter för koncernen. Där kommenteras också de enskilda koncernbolagens verksamhet (sid 69-75). Finansiering och investering Genom den finansiella koncernredovisningen samordnas koncernens likviditet och kortfristiga rörelsekapitalbehov. Långfristig upplåning sker separat för varje företag. Koncernens investeringar uppgick under året till 319,7 mkr (468,2mkr). Störst investeringar har Bostads AB

13 Årsredovisning Ekonomisk översikt - Sammanfattning snabb återhämtning När budgeten för 2010 upprättades hösten 2009 hade återhämtningen inletts men osäkerheten om utvecklingen var stor. Prognoserna över skatteintäkterna var försiktiga. Vi kan nu konstatera att tillväxten blev snabbare än vad vi då kunde ana. Jämfört med ursprunglig budget har skatteintäkterna och generella statsbidrag ökat med 30 mkr. Ur ökade skatter beviljades tidigt på året tilläggsanslag för främst försörjningsstöd och tillskott till utbildningsverksamheten och senare också för vinterväghållningen. Ett tillfälligt sysselsättnings- och stimulansbidrag beviljades av staten för 2010 med 9 mdkr, varav för Trollhättan 53 mkr. Det fördelades till verksamheterna som tillfälliga anslag för 2010 med 25 mkr och 18 mkr avsattes för omställningskostnader personal. Nämnderna redovisar sammantaget överskott mot budget med 8,4 mkr. Tillsammans med överskott för avsatta medel för särskilda åtgärder mm är nettokostnaderna 18 mkr lägre än justerad budget. Sammantaget ökade verksamhetens kostnader med 6,1 %, realt (fasta priser) är ökningen ca 2,5 %. Här är främst snön, men också försörjningsstödet, tunga faktorer. Resultatet (intäkter minus kostnader) blev 38,4 mkr, 16,6 mkr bättre än budget, men en försämring från 60,7 mkr Resultatet motsvarar 1,5 % av skatteintäkterna, genomsnittet de senaste fem åren är goda 2,4 %. Resultatet måste betecknas som tillfredsställande ett år med en fortsatt hög arbetslöshet i Trollhättan och med extra kostnader för snön om ca 40 mkr. Med låga investeringar innebär resultatet en konsolidering av vår ekonomi till gagn för den fortsatta verksamheten. Uppsatta finansiella mål har i stort uppnåtts för Den sammantagna bedömningen är att nämndernas verksamhet också uppfyllt kraven på God ekonomisk hushållning och att verksamheternas mål och uppdrag i stort genomförts på ett bra sätt. Det totala resultatet för och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, har minskat från 81mkr till 54 mkr. Försämringen av resultatet är hänförligt till dels och dels Bostads AB Eidar och har påverkats av det kalla och snörika vädret. Trollhättans Tomt AB förstärkts sitt resultat. Av resultatet efter interna elimineringar svarar för 37 mkr (56 mkr) och bolagen för 19 mkr (28 mkr). Nettoinvesteringarna blev låga 64 mkr. Stora investeringar för har genomförts eller pågår genom koncernbolagen Älvhögsborg och N3. I koncernen investerades 320 mkr en minskning från föregående års 544 mkr. God ekonomisk hushållning Mål: skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning och att beslutade mål och uppdrag i stor utsträckning har uppnåtts, se vidare avsnittet God ekonomisk hushållning sid 8. Balanskravet uppfyllt Enligt Kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det så kallade Balanskravet. Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans: Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. Resultatet måste vara större än noll. har de senaste fjorton åren varje år haft ett resultat som klart överträffat balanskravet. Finansiella mål enligt MRP Oförändrad utdebitering. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatte - intäkter och generella statsbidrag. Resultatets andel av skatteintäkter och generella stats - bidrag skall öka. Soliditeten skall öka. Under mandatperioden skall resultatet vara minst 25 mkr per år. Låneskuld högst 150 mkr. Uppföljning av de finansiella målen kommenteras nedan. Balanskravet Redovisat enligt RR 38,4 60,7 52,7 Avgår reavinster -4,3-9,0-4,1 Resultat 34,1 51,7 48,6

14 14 Årsredovisning 2010 Resultatanalys Det ekonomiska resultatmålet överträffat Mål: Under mandatperioden skall resultatet vara minst 25 mkr per år. I budget 2010 budgeterades ett resultat (ökning av eget kapital) med 23,9 mkr. Det slutliga resultatet blev 38,4 mkr, det är en minskning med 22,3 mkr jämfört med året innan. Förbättringen mot justerad budget kan i stort hänföras till följande två faktorer: Nettoöverskott nämndernas verksamhet 8,4 mkr. Överskott kommunstyrelsens anslag för särskilda åtgärder 13,5 mkr. I nämndernas budgetutfall finns både över- och underskott. Resultatet motsvarar 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Relateras resultatet till det egna kapitalet motsvarar det 2,0 %. Det egna kapitalet kan därmed anses värdesäkrat då inflationen var begränsad Resultat Mkr För den senaste femårsperioden har resultatet i genomsnitt uppgått till 56 mkr per år, motsvarande 2,4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. En tumregel är att resultatet över en konjunkturcykel bör uppgå till ca 2 procent för att finansiera investeringar och pensioner mm. Tillskott gav höga ökningstal 79 Mål: Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkterna och generella statsbidrag ökade med 125 mkr, motsvarande 5,2 % (1,4 %). Det tillfälliga konjunkturstödet bidrog med 2,2 %-enheter. Skatteunderlaget ökade med låga 2,4 %. Kostnaderna ökade 147 mkr, motsvarande 6,1 % (1,8 %). Jämfört med föregående års budget har kostnaderna ökat 4,6 % och intäkterna med 5,9 %, varför målet ändå kan anses uppnått. Ökning av nettokostnader och skatteintäkter % ,6 6,3 4,6 5,8 6, I fasta priser är ökningen ca 2,5 %. Försörjningsstöd och vinterväghållning svarar för ca 1,5 %, även i övriga kostnadsökningar ingår till stor del vinterkostnader. Det innebär att övrig verksamhet sammantaget har mycket begränsad volymökning. Lönesumman ökade med 2% från föregående år. Antalet anställda (tillsvidare och visstid) ökade med ca 150 personer jämfört med föregående årsskifte. Skattekvot % ,1-1,6 Verks nettokostn ökn 2,5 98,0 Nettokostnadens andel Finansnetto andel Resultatandel -1,5 3,5 98,2 0,4 2,2 Skatteint/gen statsb ökn Den skattefinansierade verksamhetens andel av skatteintäkterna blev 100,8 % (99,9 %). Finansnettot är + 59 mkr och motsvarar en andel om 2,3 % (2,5 %). Merparen av de finansiella intäkterna kommer från räntor och borgensavgifter från våra koncernbolag. Våra egna långfristiga lån slutamorterades ,8 99,9 1,4-2,5 2,5 6,1 100,8 5,2-2,3 1,5

15 Årsredovisning Nästan alla nämnder redovisar överskott De flesta nämnder redovisar lägre kostnad än reviderad budget. Nettoöverskottet uppgår till 8,4 mkr. För Byggnads- och trafiknämnden kom det en andra svår vinter samma år som medförde att nämnden redovisar ett underskott om 11,3 mkr. Arbetsmarknads- och socialnämnden har ett väntat överskridande om 6,8 mkr för institutionsplaceringar efter att ha fått tilläggsanslag med 18,5 mkr för bland annat försörjningsstöd. Övriga nämnder redovisar överskott, Kommunstyrelsen högst med 12,4 mkr för sina verksamheter. Efter stora tilläggsanslag under året kvarstod endast 12,0 mkr av anslaget för särskilda åtgärder. Ackumulerad budgetavvikelse per nämnd Mkr Bland större avvikelser i verksamheten kan nämnas: Resultatkrav Utb Kfn On Asn Bn Mn Tekn Ks Övr Verksamhet Mkr Förskola/barnomsorg +2,3 Grundskola -1,8 Vuxen/Uppdragsutbildning +2,4 Äldreomsorg +4,9 Funktionshindrade -1,0 Socialtjänst -11,3 Väghållning -12,6 Kollektivtrafiken +1,7 Omställningsanslag Personalutskottet +3,3 Mål: Nettoinvesteringarna, efter avdrag för försäljningar, skall finansieras av avskrivningar och resultat. Ett bra genomsnittligt resultat över en konjunkturperiod behövs både för att klara finansiering av investeringar och pensionskostnader och för att utgöra buffert för verksamheten. Årets låga investeringsvolym om 64 mkr har helt självfinansierats. Under senaste femårsperioden har också målsättningen uppfyllts väl. Nettoinvesteringar på i snitt 120 mkr har egenfinansierats till 115 %. För hela femårsperioden har resultatet medfört ett överskott med drygt 92 mkr, eller i snitt 18 mkr per år. För de kommande åren är investeringsvolymen lägre än tidigare till följd av bolagiseringen av VA och överföringen av verksamhetsfastigheter till Tomt AB. Enligt gällande MRP räknar vi med investeringar om ca 110 mkr per år. För att också i fortsättningen helt självfinansiera den volymen behövs ett resultat om ca 50 mkr. Ett bra resultat kommer därutöver också att krävas för att klara utlåningen till Tomt AB för investeringar i s verksamhetsfastigheter som de förvaltar. Balanskravet Budget Bokslut Snitt Avskrivningar 60,0 63,4 80,0 Resultat exkl. reavinst 22,7 36,3 51,2 Försäljningar mm 2,0 0,6 4,2 Just taxefin verks - - 3,2 Summa 84,7 100,3 138,8./. Nettoinvesteringar -75,0-64,0-120,0 Avstämning mål 9,7 36,3 18,5 Finansiell ställning Tillgångar De bokförda värdena för kommunens tillgångar uppgår till totalt mkr. Det är en ökning från föregående år med 63 mkr. De kortfristiga finansiella nettotillgångarna, främst kassa/bank har minskat med 110 mkr till 187 mkr, medan de långfristiga fordringarna ökat med 114 mkr genom ökad nettoutlåning till koncernbolagen. Övriga förändringar är i huvudsak ökad skatteavräkning och interimsfordringar. Många av kommunens tillgångar har sitt värde som publik egendom, men kan vara svåra att marknadsvärdera. Av tillgångarna utgör anläggningstillgångarna (1 971) mkr. Omsättningstillgångarna uppgår till 556 (591) mkr, varav merparten är finansiella tillgångar. Skulder Skulderna uppgår till totalt 733 mkr, varav 638 mkr är kortfristiga. Individuell pensionsdel för 2010 utbetalas i mars 2011 med 80 mkr. Övertid- och semesterlöneskuld har ökat med 5 mkr till 124 mkr. I övrigt ingår här leverantörsskulder, källskatt mm. De långa skulderna består av

16 16 Årsredovisning 2010 ett villkorat aktieägartillskott om 75 mkr till TSAB och reavinst från försäljningen av fastigheterna till Tomt AB om 20 mkr som får gottgöras successivt under hyresperioden fram till Låneskulden helt löst Mål: Låneskulden skall uppgå till högst 150 mkr. Under 2008 löstes sista långfristiga lånet. Fortsatt god likviditet men försämrat rörelsekapital Rörelsekapitalet, som är skillnaden mellan omsättningstillgångar och korta skulder, minskade med 37 mkr till -82 mkr. Bakom försämringen ligger ökad långfristig utlåning till våra helägda kommunala bolag. Rörelsekapital Mkr Investeringar Det är naturligt med stora fluktuationer i investeringsvolymen. Genomsnittet för den senaste femårsperioden är 120 mkr. För 2010 halverades nivån till 64 mkr (127 mkr). Det var 11 mkr lägre än den fastställda investeringsramen. Under året har inga större anläggningsinvesteringar genomförts. En stor del av investeringarna har skett i utrustning och fordon. Relaterat till andel av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar årets investeringsnivå ca 2,3 % (5,3 %). Genomsnittet i riket är 8 % (2009). För MRP perioden beräknas nettoinvesteringarna vara 110 mkr per år. Brutto och nettoinvesteringar Mkr Soliditet Nettoinvesteringar Bruttoinvesteringar Mål: Soliditeten skall öka. I rörelsekapitalet ingår både räntebärande korta tillgångar och skulder (netto +187 mkr) och övriga inte räntebärande poster (-268 mkr), med ett saldo om -82 mkr. Bland avgående inte räntebärande poster ingår semesteroch övertidskulder med 124 mkr och individuell pensionsdel, som betalas ut i mars med 80 mkr. Den genomsnittliga likviditeten inkl korta placeringar minus finansiella skulder uppgick till 273 mkr (298 mkr). Likvida medel (kassa och bank) minskade på balansdagen med 102 mkr till 202 mkr. Den långfristiga utlåningen till våra helägda bolag har ökat med 107 mkr till mkr. I beloppet ingår 854 mkr som långfristiga lån i samband med verksamhetsöverlåtelser av VA och verksamhetsfastigheter till TEAB respektive Tomt AB. Den redovisade soliditeten har försämrats med 0,2 procentenheter till 63,3 procent. Det underliggande resultatet och investeringarna har räckt till en ökad soliditet med 1,4 %. Försvagningen beror på ökad långfristig utlåning till de kommunala bolagen. Målet kan därför ändå anses uppnått då utlåningen i huvudsak kan ses som en alternativ likviditetsplacering till låg risk. I redovisad soliditet ingår inte före 1998 upparbetad pensionsskuld vilken redovisas som ansvarsförbindelse. Soliditeten med hela pensionsskulden inräknad är 19 %. Genomsnittlig redovisad soliditet 2009 i riket och länet var 49 % respektive 51 %. Inklusive ansvarsförbindelsen var soliditeten 1 % respektive 2 %.

17 Årsredovisning Soliditet % Plan för hantering av pensionsskulden Trollhättan har en samlad pensionsskuld om mkr, varav mkr i ansvarsförbindelse. Det är åtaganden knutna till det tidigare pensionssystemet som redovisas som ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen har sjunkit 2010 till följd av den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet. För 2011 kommer den att öka igen, men sjunker sedan successivt till följd av ökade utbetalningar. Idag motsvarar pensionsutbetalningarna ca 55 öre i utdebitering. Pensionsutbetalningarna kommer att kulminera de närmaste åren. Den avsättning vi gjort några år och som för 2010 uppgår till 15,8 mkr kommer att motverka att pensionsutbetalningarna realt kommer att ta allt större del av utdebiteringen och därmed trängt ut annan kommunal verksamhet. Fonden uppgår till ca 70 mkr och vi räkna nu med att realt minska avsättningarna fram till Risk Redovisad soliditet Total soliditet Känslighetsanalys Ekonomin påverkas av en lång rad faktorer. En del av dessa är direkt påverkbara genom egna beslut, andra ligger helt utanför den egna kontrollen. Följande tabell visar effekten på resultatet av vissa sådana händelser. Känslighetsanalys Förändringar % Mkr Löner 1 1,7 Övriga priser 1 8,8 Räntor 1 1,6 Försörjningsstöd 10 7,9 Skatteunderlag 1 21,0 Utdebitering 10 öre 10,0 19 Möjligheten att genom höjda taxor öka intäkterna är begränsad till följd av att maxtaxor införts inom såväl barnomsorg som äldreomsorg. Finansiell strategi Trollhättan har en god likviditet som 2010 i genomsnitt har uppgått till ca 270 mkr. Merparten har varit bankinlåning, men viss del är placerat på finansmarknaden. Samtliga sådana placeringar är kapitalgaranterade av goda låntagare. Borgenspolicy har tecknat borgen för mkr, med en aktuell låneskuld om mkr, vilket är en minskning med 72 mkr från föregående år. Av lånebeloppet är (2 176) till våra helägda kommunala bolag. Låneskulden har minskat och ersatts av direktlån från. har också borgen till Folkets Hus Kulturhuset och två andra föreningar på 137 mkr med en aktuell skuld om 127 mkr. Med Folkets Husföreningen har ett tioårigt uppdragsavtal, som är förlängt till En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen. Våra borgensåtaganden ligger ungefär dubbelt så högt som medeltalet i riket. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken i åtagandena är begränsad. har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står risken. Relativ styrka jämfört med länet Ekonomisk analys ur fyra aspekter Kommunforskningen i Väst (Kfi) sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra olika aspekter med åtta olika nyckeltal. Kontroll: Hur är resultatet och hur klarar kommunen att styra och följa upp sitt resultat? Lång sikt, kapacitet: Hur är kommunens långsiktiga ställning och utveckling? Kort sikt, beredskap: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på 1-2 års sikt? Risk: Hur kan man bedöma de finansiella riskerna, främst borgensåtagandena? Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. Nedan redovisas 2009 års profil för Trollhättan.

18 18 Årsredovisning 2010 Trollhättan 2009 I jämförelse med kommuner i Västra Götaland Relativt regionens övriga kommuner är Trollhättans finansiella profil oförändrad. Av länets 49 kommuner har endast fem starkare samlade värden än Trollhättan. Fem av åtta nyckeltal är bättre och övriga är lika med snittet. Vändning men kvarstående hög arbetslöshet och obalanser 2010 har medfört en snabb återhämtning av samhällsekonomin. Från krisen återstår dock vissa obalanser som fortsatt tynger ekonomin i Trollhättan. Främst är det arbetslösheten som är betydligt högre i Trollhättan än i riket. Särskilt allvarligt är ungdomsarbetslösheten som medför att många ungdomar inte kommer in på ordinarie arbetsmarknad. Trollhättan har höga kostnader för sysselsättningsåtgärder och försörjningsstöd. Sedan 2007 har kostnaderna för försörjningsstödet fördubblats till nära 80 mkr. En uppbromsning tycks vara på väg och det kan ge förutsättningar för en bättre budgetbalans. Arbetslösheten tycks också ligga bakom ökade sociala problem och kostnader för institutionsvård. Här är det främst placeringar av barn och ungdomar som ökar kraftigt. Kostnaderna har fördubblats på en femårsperiod. Arbetslösheten bidrar också till att Trollhättan har en svagare tillväxt i det egna skatteunderlaget än riket. Genom det långtgående inkomstutjämningssystemet får det begränsad effekt på våra skatteintäkter i det korta perspektivet, men för lokalsamhället minskar det den ekonomiska aktiviteten och därmed antalet arbetstillfällen. Även om samhällsekonomin ser ljusare ut för Sverige finns risker och obalanser internationellt som kan medföra att återhämtningen stannar av. För kommunsektorn som helhet går vi mot allt sämre resultat om inte särskilda statliga medel tillförs sektorn. För Trollhättan har vi balanserat de närmaste åren med mycket svaga resultat vilket långsiktigt inte är hållbart. Det finns därför skäl till fortsatt försiktighet med nya åtaganden så att ekonomin kan stabiliseras på en tillräcklig resultatnivå. Ekonomichef

19 Årsredovisning Under året genomfördes obligatorisk introduktion för alla nya chefer. Under 30 timmar får man till sig det viktigaste som krävs för att vara chef i. Personal Antalet anställda i s verksamheter ökade med 149 personer. Störst är ökningen i vården, där personal har återanställts efter tidigare uppsägningar. Antal anställda Tillsvidare Visstid Totalt Anm: I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade och anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavtalet, avtalet om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timavlönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller. Anställda Tillsvidare- Visstids- Yrkeskategorier anställda anställda Totalt Förskola/Fritid Vård o Omsorg Lärarpersonal Drift,anläggning,underhåll Kök/skolmåltid Städpersonal Vaktmästare Administratörer Chefer Övrig personal TOTALT Omställningsinsatser Året har präglats av omfattande omställningsinsatser inom personalområdet. Under 2009 sades ca 180 personer upp på grund av arbetsbrist. Senare beslutades att återanställa större delen av dessa med stöd av det tillfälliga statsbidrag som tilldelades kommunerna för Ca 12 mkr avsattes för att, med olika personalpolitiska insatser, slussa tillbaka personalen till organisationen. Ca 100 vårdpersonal placerades på förvaltningens enheter som vikarieresurs. Den tid som inte kunde användas i verksamheten täcktes upp ekonomiskt av kommunstyrelsens omställningsmedel. Efter hand som lediga tjänster uppstått genom naturlig avgång har den återanställda personalen överförts till dessa. Inom utbildningsförvaltningen inriktades omställningen mot att möta neddragningarna på grund av målgruppsminskningar med erbjudande om avgångsvederlag till lärare över 62 år för att undvika uppsägningar av yngre personal. Ca 25 personer omfattades. Utöver ovanstående genomfördes ett mindre antal lösningar med jobbcoaching och avtalspension. Könsfördelning Ca 80 % av de anställda är kvinnor, en andel som varit statisk under många år. Störst är kvinnodominansen inom barnomsorgen och vården, där mindre än 5 % är män. Bland cheferna är kvinnodominansen inte lika uttalad, ca 65 % är kvinnor.

20 20 Årsredovisning 2010 Att arbeta för en jämn könsfördelning inom våra yrken är en viktig uppgift. I jämställdhetsplanen är ett av sex mål att på lång sikt uppnå en balans där inget kön har lägre andel än 40 % inom varje yrkesgrupp. Sysselsättningsgrad Av de anställda arbetar 76 % heltid, en oförändrad andel jämfört med Sysselsättningsgrader Yrkeskategorier % Förskola/Fritid Vård o Omsorg Lärarpersonal Drift, anläggning, underhåll Administratörer Chefer Vaktmästare Kök/Skolmåltid Städpersonal Övrig personal TOTALT Andel av totalt antal tillsvidareanställda Kostnaderna till följd av den garanti om önskad sysselsättningsgrad som funnits under många år blev föremål för omfattande diskussioner. De ledde bland annat till beslut om ett särskilt projekt, som påbörjats, i syfte att med olika lösningar öka möjligheterna till önskad sysselsättningsgrad inom ramen för befintliga resurser. Detta kan ske genom bl a mer flexibla arbetstidslösningar. Samtidigt är det viktigt att väga merkostnaderna för ökad sysselsättningsgrad mot de långsiktiga personalpolitiska strategierna; hur vi kan bli en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om framtidens arbetskraft. Åldersstruktur Vi har en fortsatt hög medelålder, trots pensionsavgångar och nyrekrytering av yngre medarbetare. Låg personalomsättning bland äldre i kombination med ökad bland yngre är en förklaring. Åldersfördelning / yrkeskategorier > 60 år Förskola/Fritid Vård o Omsorg Lärarpersonal Drift,anläggn,underh Administratörer Chefer Vaktmästare Kök/Skolmåltid Städpersonal Övrig personal TOTALT Andel av tillsvidareanställda, % Medelålder: 47 år (48 år). Pensionsavgångar Sedan den rörliga pensionsåldern infördes för ett antal år sedan ser vi att avgångsåldern varierar alltmer. Grovt sett väljer nu hälften av de anställda att gå i pension vid 65 år. Övriga är ungefär jämt fördelade innan och efter 65. Avgångarna ökade med ett trettiotal till 115 st. Pensionsavgångar / yrkeskategorier Ålders Förtids pension pension Förskola/Fritid 7 2 Vård o Omsorg Lärare 25 0 Drift,anläggning,underhåll 7 0 Administratörer 9 2 Chefer 3 0 Vaktmästare 1 0 Kök/Skolmåltid 7 0 Städ 3 1 Övriga 7 3 TOTALT Ledarskap Ledarskapet är ett av de områden som omfattas av kommunfullmäktiges verksamhetsuppdrag. Målsättningen är att det ska leva upp till intentionerna i ledningspolicyn, med de viktiga ledorden helhetssyn, respekt, engagemang och handling samt förmågan att skapa delaktighet och fokusera på uppsatta mål. För att ledarskapet ska bli bra krävs att våra chefer ges stöd och förutsättningar som möjliggör detta. Följande är exempel på insatser i syfte att stärka ledarskapet som genomfördes under året:

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten? Årsredovisning 2011 2 Årsredovisning 2011 Översikt och politik Innehållsförteckning 33 39 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2011 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter.

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

2 Viktiga händelser 3 Kommunstyrelsens ordförande

2 Viktiga händelser 3 Kommunstyrelsens ordförande årsredovisning 2009 I n n e h å l l 18 21 22 24 30 35 38 42 49 Innehåll Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2009 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Nämndernas

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Delårsrapport kvartal 3 2009

Delårsrapport kvartal 3 2009 H1 COMMUNICATION AB (publ) Delårsrapport kvartal 3 2009 1 H1 Communication delårsrapport tredje kvartalet 2009 Omsättningen ökade 68,8% Netto omsättningen uppgick till 12,2 MSEK vilket var en ökning med

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2009 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2009 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2009 Omsättning 2009 Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Läs mer