Göra det osynliga synligt

Transkript

1 Göra det osynliga synligt En studie av Sydsvenskans framställning av kriget i Afghanistan hösten 2001 Av Jonas Olsson & Maria Wallentin

2 Abstract Titel: Göra det osynliga synligt en studie av Sydsvenskans framställning av kriget i Afghanistan hösten Författare: Jonas Olsson & Maria Wallentin Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskapligt program på Malmö högskola Område: Konst, Kultur och Kommunikation Kurs: Avslutande examensarbete. Uppsats och gestaltande arbete 20p Termin: Vårterminen 2002 Handledare: Cristine Sarrimo Syfte: I samband med kriget i Afghanistan kan vi se hur man från massmedia producerar föreställningar om konflikten i detta land. Vi vill undersöka dessa föreställningar, där vi valt morgontidningen Sydsvenska Dagbladet som ett exempel på hur västerländsk media skildrar konflikten. Vi intervjuade fyra personer som prenumererar på tidningen för att få en uppfattning om deras tolkningar av skildringen av kriget. Vi ställer våra analyser i ett jämförandeförhållande till de intervjuades svar och ser om vi kan upptäcka skillnader och likheter inom de rådande föreställningar som förekommer i västvärlden om Orienten. Metod: kvalitativ textanalys av utvalda Sydsvenskan-artiklar. Vi analyserar utifrån tre teman: kriget, samhälle & kultur samt religionen & människan. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Material: 79 artiklar där 24 fotografier ingick och fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Sydsvenskan-prenumeranter. Vi resonerade runt ovan nämnda teman samt intervjupersonernas medievanor. Slutsats: Sydsvenskan reproducerar ett ideologiskt förhållningssätt om det afghanska folket. Detta förhållningssätt åskådliggörs genom ett ständigt upprepande av mytologier och stereotyper som skildrar den österländska människan och dennes kultur ensidigt. Återgivningen av afghanen och kulturen passar in på det förhållningssätt ur vilket vi ser på araber och muslimer. Det vill säga en hegemonisk föreställning till de andra. De uppfattningar och erfarenheter intervjupersonerna har av Afghanistan kommer uteslutande från media, därför är det föga förvånande att deras uppfattning till stor del återspeglar vad vi fann i textanalysen. En annan viktig aspekt för förmedlandet av en västerländsk hegemoni är bristen, eller tillbakahållandet, av kritik. I vårt artikelmaterial prioriterades obekräftade upplysningar på tidningssidan framför bekräftade. I artikelmaterialet fann vi tre stora västerländska nyhetsbyråer som dominerade nyhetsutbudet. Varför förekom det exempelvis inte några österländska nyhetsbyråer representerade i det material vi undersökt? Vad är det för föreställningar om det afghanska folket som en svensk redaktion anser skall nå ut till läsaren? Eller rättare sagt: vad förväntar den sig att vi vill ha?

3 Malmö högskola, Konst, kultur & kommunikation Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete, Vårterminen

4 Innehåll Inledning... 4 Syfte 5 Teori... 5 Dominanta ideologier och hegemoni 7 Orientalism 7 Orientalism ur ett modernitetsperspektiv 8 Semiotik 9 Publikforskning 10 Forskningsöversikt 11 Metod...12 Validitet 12 Reliabilitet 13 Urval och tillvägagångsätt, artiklar 13 Tidningsläsarens tolkning av texten 14 Urval intervjupersoner 14 Intervjusituation 15 Analys i två delar Bildanalys 16 Nu råder det musik på gatorna i Kabul 17 Bildernas ursprung 18 Kvinnan som offer 19 Bilden av terroristen 19 Kriget i Afghanistan 20 De afghanska grupperingarna 21 Den arabiska nationalkaraktären 23 En krigares heder 23 Värdering av nyheter 24 Samhälle och kultur 24 Etniska motsättningar 25 Religionen och människan 26 Sammanfattning av text- & bildanalysen 27 Redovisning av intervjuer 28 Presentation av intervjupersonerna 28 Medievanor 28 Kritisk inställning och objektivitet 29 22

5 Åsikter om kriget i Afghanistan 30 Kriget och religionen 30 Åsikter om samhälle och kultur 31 Demokrati under överinseende 32 Afghanerna måste få hjälp 32 Man kan inte kräva 33 Åsikter om religionen och människan 34 Myten om det konservativa samhället 35 Slutdiskussion...36 Referenser Bilagor Nu kräver inte kunskapen längre någon tillämpning i verkligheten. Kunskap är det som tyst förs vidare från den ena texten till den andra utan kommentarer [ ] Det betydelsefulla är att de finns, att de okritiskt kan upprepas, härmas och åter härmas (Said, 2000:209). 3

6 Inledning 4 Kan man använda sig själv som en måttstock för att mäta hur mediekritisk man är jämfört med andra? Med vår Mkv-utbildning i bagaget tänkte vi göra ett försök och ställa oss själva i ett motsatsförhållande till några svenskar som läser en morgontidning dagligen. Vi vill se närmare på hur rapporteringen kring ett krig kan se ut och den 7 oktober 2001 började kriget mot Afghanistan som ett led av händelserna den 11 september i USA. Dessa händelser har i media framställts som en terroristhandling mot hela västvärlden och inte bara mot USA där attentaten ägde rum. Fram till den 11 september 2001, hade vi som skriver denna uppsats en bild av Afghanistan som ett av världens fattigaste länder, där en totalitär regim, talibanerna, styrde samhället med Koranen som måttstock för hur ett land ska skötas. Deras sätt att tolka Koranen anses vara strikt och en avart av vad den heliga skriften egentligen handlar om (Ignatieff, 1998). Hur reagerar och tänker vi när ett krig som ligger utanför vår egen västerländska samhällskultur förmedlas till oss via media? Vad vet vi om landet som kriget pågår i? Hur relaterar vi till medborgarna i det landet? Här ställs vi som mediestudenter inför ett intressant fenomen. Vi ser hur nyhetsrapporteringen i våra västerländska och svenska massmedier framställer en världsdel och dess befolkning i en viss dager, som vi sedan kan härleda våra värderingar och föreställningar från. Dessa föreställningar etablerades i en annan historisk kontext (Said, 2000). Beskrivningarna av de andra i motsatsförhållande till oss började i stor skala under den koloniala och imperialistiska tidsepoken. Genom reseskildringar under 1700-talet och 1800-talet lärde människorna i Västerlandet känna Orienten och dess mystiska, mytiska miljö. Det är rimligt att anta att i vår samtid är de erfarenheter vi har om Orientens människor och deras kultur förvärvade genom media (filmer, böcker, dokumentärfilm, TV med mera). Massmedias berättelser om araber och muslimer blir referensramar för hur vi idag i Västerlandet uppfattar och får insikt i händelser och skeenden i Österlandet. Men var får media sina referensramar från? Det vi uppfattar om österländska fjärran länder är ofta stereotypa bilder som bekräftas gång på gång i olika media som styrker vår bild av vad dessa folkslag sedan länge tillskrivits för personliga egenskaper. I ett motsatsförhållande till den demokratiska västvärlden med frihet, teknologi, modernitet, kvinnlig frigörelse, och jämlikhet har vi de andra araber, deras kultur och religionen islam. Trots att alla araber inte är muslimer eller varje muslim inte är arab är detta den bild vi tilldelas som ett faktum i olika massmedier. Hedersmord, kvinnoförtryck, medeltida feodal och patriarkalisk kultur som ofta förknippas eller förväxlas med religionen är en annan bild som upplevs som sanning i västvärlden. Omodern,

7 terrorism, kaos, girighet, massaker, blint hat, ondska, fanatism, listan kan göras lång över vad de andra står för i jämförelse med oss i västvärlden. För att ytterligare understryka detta motsatsförhållande har skurken i populärkulturen bytts ut från en ryss efter Sovjetunionens sammanbrott till en man med arabiskt utseende (Said, 2000). Syfte I samband med kriget i Afghanistan kan vi se hur man från massmedia producerar föreställningar om konflikten i detta land. Vi vill undersöka dessa föreställningar, där vi valt morgontidningen Sydsvenska Dagbladet som ett exempel på hur västerländsk media framställer konflikten. Vi kommer att granska Sydsvenska Dagbladets, fortsättningsvis kallat Sydsvenskan, framställning av kriget, samhälle & kultur och religionen & människan, i deras nyhetsrapportering under tre månader, hösten Vi kommer att analysera nyhetsartiklar utifrån dessa tre teman. (Se metodkapitel under rubriken Urval och tillvägagångssätt, artiklar för avgränsningar). Vi kommer även att intervjua fyra personer som prenumererar på tidningen för att få en uppfattning om hur de tolkar skildringen av kriget utifrån de tre teman som nämndes ovan. Sedan ställer vi våra analyser i ett jämförandeförhållande till de intervjuades svar och ser om vi kan upptäcka skillnader och likheter inom de rådande föreställningar som förekommer i västvärlden om Orienten. Teori För att få en bild över hur afghanen och det afghanska folket karaktäriseras i media har vi valt att använda oss av ideologiperspektivet. Vad man försöker studera inom ideologiforskningen är de idémässiga beståndsdelarna och mekanismerna hos ett maktsystem som bygger på individernas/undersåtarnas egen medverkan i någon form (Nohrstedt, 1986). Detta medför som vi senare skall diskutera, att människorna accepterar vissa tankar och åsikter som förmedlas genom exempelvis medieinstitutionerna. Dessa institutioner agerar i sin tur som garanter för de dominanta ideologier som produceras. Vi kommer i detta kapitel se närmare på de betydelser dominanta ideologier och hegemoni kan ha i förmedlandet av idéer och förhållningssätt till andra folk, deras samhälle och kultur. Avslutningsvis kommer vi också föra en diskussion om hur ideologibegreppet kan relateras till tidningsläsaren. Hur använder man sig då av ideologibegreppet i en analys? Det finns en rad olika inriktningar inom ideologiforskningen. Det kan handla om att man själv 55

8 66 konstruerar idealtypiska modeller som beskriver verkligheter eller att man har en speciell världsuppfattning som utgångspunkt för att urskilja olika gruppers idéer. En sådan världsuppfattning kan vara att dessa grupper har olika människosyn, en optimistisk eller pessimistisk sådan (Bergström & Boréus, 2000). Vi har framförallt valt att använda oss av den kritiska ideologianalysen som använts av Frankfurtskolan med kopplingar till Marx ideologitradition. När man har en ideologikritisk utgångspunkt är det viktigt att man ser på olika beståndsdelar i en dominerande ideologi och jämför dessa med en yttre verklighet (Bergström & Boréus, 2000). Det gäller alltså att studera existerande variationer och motsättningar i media för att på så sätt göra ideologin begriplig. (Bergström & Boréus, 2000, Lull, 1995). Det är därför viktigt att man relaterar ideologin till en materiell omvärld (Bergström& Boréus, 2000). Det som är essentiellt med en ideologkritisk textanalys är således att drag i texten relateras till en omgivande kontext. Ideologin omfattas av den den manifesta ytan, och en underliggande latent del. Ideologianalysen handlar därför om att göra det osynliga synligt (Bergström & Boréus, 2000:165). Ideologkritisk analys kan genomföras genom tre steg. Steg ett handlar om att analysera texten. Detta kan ske i form av en textanalys. Avsikten med denna metod är att få fram mönster och ideologiska budskap som inte syns lika tydligt som när man bara tolkar texten i samband med uttalade argument eller uttalade idéer (Bergström & Boréus, 2000). Det handlar med andra ord om att skapa sig en systematisk form för kritisk läsning av medietexten. För att få en förståelse för textanalysen går man till steg två. Där förs en diskussion om vad texten refererar till i kontexten: Syftet är att göra den latenta delen förståelig. Detta kan göras genom att ställa frågan vilken verklighet skildras? Man försöker besvara frågan genom att se på verklighetsskildringen ur ett maktperspektiv (Bergström & Boréus, 2000). Det handlar alltså om vilka föreställningar en grupp läsare kan ha om den sociala och politiska verkligheten (Lindskog et al, 2000). Det tredje steget begripliggör ideologin, det vill säga att se på den sociala verklighet som texten uppstår ur. Man fokuserar på vem texten vänder sig till, vem texten talar för, och vilka åsikter som får mindre utrymme. Alltså att kunna referera ideologin till grupper i samhället, och institutioner som den anses representera, men också vilka idéer den tar strid mot (Bergström & Boréus, 2000). Vi har för avsikt att använda oss av ideologibegreppet utifrån ett holistiskt perspektiv där vi bland annat fäster vikt vid historiska processer (Nohrstedt, 1986). För att återgå till ideologibegreppet, menar filosofen Louis Althusser att ideologi inte bara handlar om idéerna, utan snarare om att dessa är inbäddade i ritualer, eller rättare sagt, sociala seder. Ideologiska seder är en komplex kombination av sätt att tänka och tala, och sätt att agera eller göra saker. Detta gör att det enligt honom blir svårt att motstå dessa idéer eftersom de på många sätt redan utgör ramar för hur vi lever våra liv (Tolson, 1996). James Lull talar om ideologi som ett system av idéer som uttrycks i kommunikation. Men, menar han, ideologi kan också ofta relateras till förhållandet mellan information och den sociala makten ur ett bredare politiskekonomiskt perspektiv. Förvanda sätt att tänka förmedlas genom olika kanaler, av de i samhället som innehar politisk och ekonomisk makt, informationseliten (Lull, 1995). Lulls tankar om att ideologi förmedlas genom olika kanaler kan relateras till vad Althusser kallar ideologiska statsapparater. Institutioner som skolan, familjen, kulturen och medierna fungerar som förutsättningar för den ideologiska makten över hur människor tänker. De föreställningar människorna har naturaliseras så att konsensus uppstår med den rådande sociala ordningen. (Eagleton 1994, 1996). Dessa dominerande institutioner arbetar genom värderingar, föreställningar av världen och genom system av symboler för att kunna legitimera den rådande ordningen. Denna legitimering sker i sin tur genom medborgarnas sociala anpassning till dominerande idéer om hur saker och ting är samt hur världen skall se ut (Lye, 2002). Det är just sådana förmodanden om hur världen är konstruerad som är viktiga för oss att studera, om vad som anses vara naturligt och riktigt. Vem och vad talar dessa förmodanden för och vilka antaganden får mindre utrymme i texten?

9 Här lämpar det sig också att betrakta hur medias bild hjälper till att skapa överordnade identiteter hos oss i västvärlden. Med ideologin definieras både dominanta som underordnade identiteter. Detta sker genom att dominerande system etablerar motsatta kategorier som påtvingas vissa subjekt som exempelvis kvinnor eller etniska grupper. Denna definiering sker genom stereotypisering. Dominerande ideologier tvingar fram en stereotypisering av vad som anses vara underordnat eller avvikande (Tolson, 1996). I vår analys kommer vi bland annat se på skapandet av stereotyper. En stereotyp är en bild av en kategori människor som en grupp delar, en grov förenklad föreställning om hur individer som är medlemmar av en viss grupp är beskaffade (Berger, 1995:135). Ur vårt perspektiv handlar det om att finna dessa förenklade föreställningar och hur dessa får stå för helheten, hur man framställer en grupp eller en kultur. Det talas om att massmedia ofta använder sig av stereotyper som förmedlar orealistiska föreställningar om de människor eller grupper man typiserar (Berger, 1995). Eftersom vi bor i väst är det väldigt sällan som vi kommer i kontakt med en kultur som den i Afghanistan. Detta gör att vi till största delen får våra upplevelser av Afghanistan via media. Idag får vi in en rad färdigkonstruerade och många gånger endimensionella bilder av olika folkslag och länder. Vi vill se närmare på vilka eventuella stereotyper som kan ha skapats om det afghanska folket och dess kultur. Dominanta ideologier och hegemoni Genom att en informationselit via en rad kanaler, däribland media, dominerar den offentliga informationen, menar Lull att det konstrueras potentiella dominanta ideologier. De dominanta ideologiernas makt eller dominans kommer just från informationselitens förmåga att offentligt formulera föredragna idésystem. Ideologin har därför en makt när den blir representerad och kommunicerad (Lull, 1995). Detta, menar vi, behöver inte betyda att informationseliten medvetet försöker förtrycka människorna, utan nog snarare att de institutioner som finns i samhället, verkar genom den förståelse och de värderingar vi har om världen. Andrew Tolson pekar på att dominant ideologi är dogmatisk, det vill säga att den strävar efter att presentera sig som universell, självklar och obestridlig för att på så sätt tysta eventuell kritik (Tolson, 1996). Hegemoniuttrycket kommer från marxistisk teori (främst hos Gramsci) och betecknar särskilt den makt över människo- och samhällssynen som en ledande klass utövar vid sidan av sin ekonomiska och politiska dominans (Nationalencyklopedin, 2002). Hegemoni handlar alltså om makt eller dominans som en social grupp har över andra. Det rör sig om ett asymmetriskt ömsesidigt beroende av politisk- ekonomiska- och kulturella relationer mellan stater, eller skillnaderna mellan sociala klasser inom en nation. Hegemoni handlar dock inte bara om social makt i sig, det är en metod för att skaffa sig och bibehålla makten (Lull, 1995). Hegemonin bygger följaktligen på ett samtycke hos människorna i samhället, ett samtycke som går ut på att man accepterar den verklighetssyn som presenteras. Synen blir då utgångspunkt för vilka åsikter man har och hur man uttalar sig inför sin omgivning. Orientalism Orientalism är ett begrepp som förknippas med Edward W Said, professor i engelskspråkig litteratur. Orientalism är enligt honom ett sätt att förhålla sig till Orienten som bygger på områdets ställning i det europeiska Västerlandets historia (Said, 2000). Orienten är egentligen ingen fysisk plats med någon geografisk, kulturell, politisk eller ekonomisk tillhörighet, utan är snarare ett område som skapats av västvärlden. 77

10 Saids tankar sammanfattas av Sigrid Kahle som skrivit förordet i bokens omtryck Där skriver hon att Said talar om hur västvärlden sätter upp Orienten och Occidenten, Österland och Västerland mot varandra, att som västerlänning studera orientalen som Den Andre, att systematisera hans språk och kultur, att bidra till Västerlandets stora kunskapsarkiv om den inbillade Orienten, det är att hålla fast imperialismens och kolonialismens andliga järngrepp om människovärlden, det är att ur ett överläge behärska en kultur som sedan hundra år befunnit sig i underläge, just genom denna orientalism (Kahle 2000:7). Upphovet till att Orienten skapades menar Said, hör ihop med kolonialmakternas behov av att forma en självbild gentemot sina kolonier. En självbild som gick ut på att Västerlandets kultur och dess människor var framåtskridande och överlägsna och att detta på så sätt legitimerade maktutövandet i de regioner de hade politiska och ekonomiska intressen i. På så sätt skapades ett förhållningssätt till de andra. Orienten är med andra ord ett system av föreställningar som skapats av politiska krafter. Krafter som i sin tur introducerade Orienten i det västerländska medvetandet, och in i det västerländska imperiet. Dessa idéer har konstituerats genom den orientaliska vetenskapliga disciplinen som skapats i västvärlden, men också genom kulturyttringar där konstnärer och författare upprätthållit den rådande inställningen till Orienten. På så sätt, menar Said, domineras hela vårt synsätt, vårt medvetande av förutfattade meningar och fördomar som skenbart passar för Orienten (Said, 2000). Vad som skapas är en ideologi om Orienten. Idag har USA mer eller mindre tagit över den dominerande roll de två gamla kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien tidigare haft (Said, 2000). USA:s ökade politiska och ekonomiska inblandning i de länder som förknippas med Orienten har lett till att USA övertagit kolonialmakternas roll att definiera Orienten. USA:s inblandning i dessa regioner har också lett till att den amerikanska populärkulturen fått en större betydelse i västs beskrivning av araben och muslimen. Said talar också om att dagens förbättrade medieteknik inte nödvändigtvis behöver förbättra våra interkulturella relationer, snarare har den förstärkt stereotypiseringen av Orienten och dess folk. Idag framställs araben och muslimen som motsatsen till vad väst är, som beskriver sig som den fria, moraliska och demokratiska världen, skriver Said (Said, 2000). Said ger exempel från film och television, där araben förknippas med antingen liderlighet eller blodtörstig ohederlighet. De stereotypiseras som kameldrivare, slavhandlare, lömska intrigmakare och färgstarka skurkar. I nyhetsmedia, på fotografier och i tidningar förekommer araben ofta i flertal, vilket tyder på ett kollektivistiskt folk med brist på individualitet. Bilderna visar ofta upp en uppretad folkmassa med irrationella beteenden, såsom excentriskt gestikulerande. Underliggande döljer sig också hotet om jihad och om att muslimerna är ett hot mot oss i väst (Said, 2000). Vi diskuterade tidigare i hegemoniavsnittet, hur människorna godkänner den verklighetssyn som presenteras för dem. Said talar om att vissa kulturella uttrycksformer och idéer blir mer dominerande är andra. Dessa dominerande föreställningar leder i sin tur till att skapa ett kulturellt ledarskap, en hegemoni (Said, 2000). Det är just hegemonin, menar Said som ger orientalismen sin uthållighet och styrka. Det vill säga idén om en europeisk identitet som är överlägsen icke europeiska kulturer. Detta innefattar också dominerade idéer om Orienten som påvisar européernas överlägsenhet gentemot den orientaliska efterblivenheten (Said, 2000:71). 88 Orientalism ur ett modernitetsperspektiv David Morley och Kevin Robins talar också om orientalismen ur ett historiskt modernitetsperspektiv och pekar i likhet med Said på skapandet av en europeisk

11 identitet. Morley menar att konstruktionen av en inbillad Orient hjälpte till skapa enighet och sammanhang till idén om väst. Denna Orient var en spegel i vilket Europa (och USA) kunde se sin egen överlägsenhet reflekterad. In learning to account for its difference from non-europe, it also had to account for this supremacy, for the unquestionable success it had in imposing its hegemony on inferior cultures (Morley & Robins, 2000:137). Det var på basis av förnuft förverkligat i vetenskap och teknologi som Europa triumferade i världen och gjorde sig till den universella referenspunkten. Europas synsätt kom att rättfärdiga påståendet att kunna definiera universella lagar och att definiera sina värderingar som universella. Modernitet var definierad gentemot för- moderniteten, förnuft gentemot irrationalitet och vidskeplighet (Morley & Robins, 2000). Detta har lett till att islamiska och arabiska kulturer enligt västerländskt synsätt har konstituerats som en konservativ kultur, en kultur av dogmatism och fanatism. Historia och framsteg var bara möjligt i väst. Islam var en kontrast, en statisk kultur, en evigt medeltida och feodal kultur. Det var en kultur som var omöjlig att modernisera (Morley & Robins, 2000). Semiotik Semiotik handlar om studiet av tecken och teckensystem (Tolson, 1996). Lingvisten Saussure talade om att språket består av tecken som i sin tur kommunicerar mening, och att även andra ting som kommunicerar mening kunde studeras som lingvistiska tecken. Det handlar alltså inte om att bara studera språksatsen utan man kan också studera andra tecken såsom en bild (Bignell, 1997). En kombination av tecken i en bild, exempelvis en person som riktar ett vapen mot någon annan, kan producera en speciell mening. Man kan göra en analytisk åtskillnad när man studerar en text eller bild genom att begrunda dess denotativa och konnotativa nivå. Denotation syftar till det manifesta innehållet i tecken eller i en kombination av tecken. Det hänvisar till det innehåll som objektivt kan ses vara där. I samband med text handlar det om de faktiska orden i en mening som finns på pappret (Deacon et al, 1999). I det tidigare exemplet bestod den denotativa nivån av att en person har ett vapen i sin hand och att en andra person finns med på bilden. Den konnotativa nivån syftar till den extra betydelse man lägger till som avläsare av bilden, att någon kommer att bli nedskjuten kallblodigt och att detta är ännu ett exempel på en viss kulturs orättvisor. Konnotation handlar alltså om vad det latenta innehållet kan sägas betyda och hänvisar till en mer subjektiv del, med intryck som baseras på perception och erfarenhet (ibid.). Roland Barthes talar om mytbegreppet som handlar om sätt att tänka, om människor, produkter platser eller idéer. Dessa sätt att tänka är strukturerade att skicka speciella meddelanden till en läsare. Barthes menar att man genom att föra ihop en rad tecken kan man skapa ett speciellt meddelande, vilket skapar en myt. Att studera meddelandet kräver då att man identifierar de tecken som är i användning och visar hur de byggs upp med hjälp av koder. Myt är enligt Barthes saker som används som tecken för att kommunicera ett socialt eller politiskt meddelande om världen. Meddelandet handlar alltid om förvridning eller utelämnandet av alternativa meddelanden, så att myten verkar sann (Bignell, 1997). Myter är knutna till en kulturs idé om sig själv med sin egen självdefinition och identitet. På så sätt förklaras världen så att dess idéer om sig själv ses som naturlig och ofrånkomlig (Deacon et al, 1999). Myt har en koppling till ideologi. Barthes menar att myter tjänar vissa gruppers ideologiska intressen som har kontroll över de ledande institutionerna (industri, kommersiella, politiska) i samhället. Myt ger uttryck för en ideologiproduktion (Bignell, 1997). Tecken opererar alltid strukturerat enligt speciella koder eller konventioner. Konventioner handlar om det sätt till vilket seder struktureras så att de blir vanemässiga och rutinmässigt accepterade (Deacon et al, 1999). Tecken genererar mening genom koder som hjälper oss att översätta vår förståelse till språk. Koder 99

12 är tillsammans med sociala konventioner viktiga bitar av vår kultur. De fungerar som our shared maps of meaning which we learn and unconsciously internalize as we become members of our culture (Hall, 1997:29). Att betrakta användningen av symboler anser vi också vara betydelsefullt för oss när vi analyserar texten. En symbol är ett tecken för någonting. Om man tar ett exempel som kors, är det ett träföremål som har använts i samband med att ta ihjäl människor. Ett avbildat kors är samtidigt symbolen för kristen tro (Söderblom, 1997:576). Ett annat exempel är färgen vit som förknippas som symbol för renhet och oskuld. Det handlar alltså många gånger om ett konkret tecken som för associationer till något mer svårgripbart (Söderblom, 1997). En symbol kan alltså kopplas till överenskommelser i en kultur om vad ett speciellt tecken innebär. Genom att utnyttja begrepp inom semiotik som denotation, konnotation, mytologier, koder, konventioner och symboler när vi studerar text och bild hoppas vi kunna få fram eventuella mönster och ideologiska budskap som förmedlas i Sydsvenskan. Publikforskning Hur kan man då koppla ideologibegreppet till tidningsläsaren? Genom att studera de meddelande som produceras i tidningen kan man identifiera koder. Codes are the more systematic framing procedures of communication, the shaping means which signs in conjunction with signs (messages), and with particular ways of seeing and saying (practices), become constructed into cultural texts or forms (Deacon et al, 1999:139). 10 Stuart Hall som är en av de ledande personerna inom Birminghamskolan har i sin modell kodning/avkodning fokuserat på hur medieinstitutioner uttalar och producerar mening, och hur publiken använder sig av, eller avkodar texten. Kodning handlar om att en text skapas medan avkodning syftar till att texten tolkas (Hall, 1999). Hall talar om förhållandet mellan en medietexts kod och hur läsaren avkodar denna. Det som då kodas in i texten är dominerande ideologier. Han menar att publiken genom sätt att läsa en medietext intar olika positioner till den. Dessa läsar- eller publikpositioner delar han in i tre kategorier. Första är dominant och innebär att läsaren accepterar den dominerande ideologin i en medietext. Den andra läsningen är den överenskomna, där läsaren eller publiken accepterar den dominerande ideologin som helhetssyn, som ges av kodarna, men använder sig lokalt av sin egen erfarenhet. Den sista kategorin är oppositionell läsning, personer som opponerar sig och tar avstånd från den dominerande ideologin. (ibid.). De mediemeddelande som blir kodade, blir detta inom den dominerande ramen, eller den dominerande globala ideologin. Koderna menar Hall, kan lättast förstås genom användning av semiotik. Kodarna är de som i media arbetar inom den rådande hegemoniska ordningen och på så sätt återproducerar de meddelanden som förknippas med politiska och ekonomiska eliter (ibid.). Halls modell används för att se hur vår intervjugrupp tar emot och tolkar det som kodas in i texten. Det handlar om att ställa resultatet av den ideologkritiska analysen som syftar till att kartlägga eventuella ideologier mot publikens inställning till dessa. Vi kommer inte att specifikt använda oss av Halls terminologi om läsar- och publikpositioner då vi inte vill begränsa oss vid dessa tre kategorier. Morley talar om att det i verkligheten förmodligen inte går att utläsa endast tre positioner och menar att dessa närmast skall ses som ytterpoler på en fortlöpande skala (Jansson, 2002). Modellen kodning/avkodning i sig kommer att vara viktig för oss när vi jämför resultatet av analysen i tidningen med tidningsläsarnas tolkningar. Vi avser alltså att fokusera på hur Sydsvenskan i vissa frågor uttalar och

13 producerar meningsskapande meddelande för sina läsare och hur dessa tidningsläsare tar emot dessa. Det vill säga att se närmare på vad för slags ideologi som kodas in i texten och om den accepteras att bli en naturlig del av de intervjuades åsikter och attityder. Forskningsöversikt I boken Globaliseringens kulturer - Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället behandlar författarna Catharina Eriksson, Maria Ericsson Baaz och Håkan Thörn innebörden av den akademiska forskningsinriktningen postkolonialism. Postkolonialism sammankopplar de med arvet efter kolonialismen som fortfarande påverkar både kolonisatörerna och de forna kolonierna, kulturellt, identitetsmässigt och etniskt. Detta arv har med andra ord spelat roll i skapandet av kulturella identiteter i västvärldens mångkulturella samhälle. Vilket har betydelse över hur vi förklarar vårt sätt att se på samhället idag (Ericsson et al, 1999). Västvärldens syn idag på det mångkulturella samhället sammankopplar författarna med globalisering. De talar om två perspektiv: Det ena handlar om det eurocentriska perspektivet på globalisering som opererar utifrån att väst står i centrum och att övriga länder befinner sig på olika avstånd till denna mittpunkt. Det andra perspektivet agerar utifrån ekonomi, där globaliseringen i medierna framförallt handlar om världsmarknadens globala expansion. Genom dessa förhållningssätt att se på omvärlden menar författarna att andra viktiga bitar som politik, teknologi och ekologi förbises (Ericsson et al, 1999). Postkolonialism använder sig av poststrukturalistiska metoder som betonar språkets betydelse för skapandet av identiteter, institutioner och politik. Betydelse för dessa tankar har bland annat den franske lingvisten Ferdinand Saussures system om motsatsförhållanden haft. Språket struktureras kring motsatsförhållanden som man/kvinna, vit/svart, normal/onormal. Vart och ett av dessa begrepp ger mening åt sin motsats. Exempel på detta är ordet man som inte skulle kunna definieras utan dess motsats kvinna. Det är liknande inbyggda maktrelationer i kulturen som den postkoloniala forskningen försöker synliggöra. Håkan Hvitfelt genomförde 1990 genom SOM-institutet en undersökning av svenska attityder till islam. Han fann inställningen till muslimer negativ. Medan cirka två procent av svenskarna sade sig ha en mycket eller ganska positiv inställning till religionen, hade närmare 65 procent en ganska eller mycket negativ inställning. Övriga procent hade en neutral inställning (Hvitfelt, 1991:100). Undersökningen visade också att majoriteten av svenskarna inte trodde att islamska länder var förenligt med demokrati efter våra mått. Uppfattningen var också att islam innebar kvinnoförtryck (Hvitfelt, 1991) genomförde Hvitfelt en undersökning om mediebilden av islam. Han kom fram till att media har medverkat till de negativa attityderna vi har till islam. Detta genom att studera hur nyheterna framställer islam och var fokus läggs. Större delen av dessa nyheter handlar om krig och terror, och islam framstår i hög grad som en våldsam religion. Endast 14 procent av nyhetsinslagen som handlade om islam hade ingen våldsanknytning alls. Hvitfelt finner också att nyheterna innehåller en rad stereotyper och symboler, både i språket och i bilder som förstärker våra negativa bilder av islam (Hvitfelt, 1998). Docenten i etnologi, Magnus Berg, publicerade 1998 en granskning av populärkulturen ur ett vad han kallar populärorientalistiskt perspektiv. Berg använde sig av det orientalistiska perspektivet för att se hur populärkultur förmedlar bilder av Österlandet Genom att studera litteratur och film finner han stereotypiseringar av den muslimska världen. De viktigaste ingredienserna i denna bild var tvång och grymhet som oftast visade sig i form av muslimsk flicka-bortgift-mot-sin-vilja (Berg, 1998:9). Detta menar han är en kollektivt konstruerad och endimensionell bild som ges av de muslimska kulturerna och folket. 11

14 Metod Följande kapitel redogör för våra metodval och varför vi valt dessa när vi genomfört våra analyser och intervjuer. Conny Svenning skriver i Metodboken att Den övergripande tanken med kvalitativa undersökningar är att exemplifiera (Svenning, 1996:81), och när vi skulle operationalisera vår studie valde vi kvalitativ metod eftersom frågeställningen och syftet har en kvalitativ utformning. Vår studie är ett utsnitt ur vår samtid, både när det gäller text- och bildanalysen av Sydsvenskans nyhetsartiklar och ur intervjupersonernas liv och tankar. Vår undersökning exemplifierar en del av Sveriges nyhetsförmedling och vad fyra personer som läser en morgontidning funderar på när de läser om ett krig som äger rum utanför deras samhällskulturella tillhörighet. 12 Validitet Den yttre validitetens (Svenning, 1996) möjligheter till generalisering kan diskuteras i vår studie. Det teoretiska ramverket, urvalet av artiklar och intervjupersoner kan alltid ifrågasättas utifrån relevans och tillvägagångssätt. Vi har undersökt 79 artiklar, 24 fotografier och intervjuat fyra personer. Vi anser att samma metod och teoribildning skulle ha gett samma resultat av text- och bildanalysen vid ett annat tillfälle, och hålla för generaliseringar. Även intervjuernas yttre validitet håller vi för god. En kvalitativ studie är svår att generalisera utifrån, men det typiska i dem gör att folk känner igen sig. Därför menar vi att en generalisering utifrån vår studie kan låta sig göras trots inbyggda problem i kvalitativ metod med bland annat urvalskriterier som inte speglar populationen, i vårt fall Sydsvenskans artiklar och dess läsare. Den inre validiteten (Svenning 1996) är situationsbunden och de slutsatser vi drar av text- och bildanalysen samt intervjuundersökningen är trovärdiga på grund av vårt teorikapitels tillämpning genom hela undersökningen och med utformningen av de tidigare nämnda temana: kriget, samhälle & kultur samt religionen & människan. Dessa användes både vid text- och bildanalysen samt vid konstruktionen av det halvstrukturerade frågeformuläret. Intervjupersonernas svar bekräftar vår text- och bildanalys, därmed anser vi att både den inre validiteten och innehållsvaliditeten, det vill säga frågornas förmåga att ge svar på det vi frågar efter, är god. Validiteten är även relevant att diskutera i Edward W Saids bok Orientalism, eftersom vi hänvisar ofta till den boken i vår studie. Han var tolv år när han och hans familj fördrevs från de delar av Palestina som tilldömts den nya staten Israel

15 1947. Hans sätt att skriva om araber och muslimer kontra Västerlandet kan därför ifrågasättas utifrån en neutralitetsståndpunkt. Boken utger sig även för att vara en studie över hur västvärlden behandlar östvärlden, men fokuserar på Mellanöstern. Boken är relevant för oss eftersom det är föreställningarna om araber och muslimer utifrån ett västerländskt perspektiv som blottläggs. De tankarna försöker vi sedan använda vid våra analyser. Orientalism resonerar runt ovanstående teman på ett sätt som få böcker gjort före bokens publicering. Det är 22 år sedan den utgavs första gången men dess tema är fortfarande aktuellt trots att den skrevs i en annan historisk kontext, vilket i sig påvisar en god yttre validitet. Reliabilitet Den kvalitativa bearbetningen präglas också ofta av just den person som genomför arbetet (Patel & Davidsson, 1994:99). Vi är medvetna om att vi är uppvuxna i ett kristet, protestantiskt, västerländskt samhälle och kan inte, hur gärna vi än vill, ställa alla värderingar, tolkningar och antaganden åt sidan, det skulle innebära att vi klev ur våra personligheter. Det är möjligt till en viss grad, men gränsen för vad som är vetenskapligt utförd analys utan någon påverkan från våra personligheter är en gräns som är svår att skönja. Därför är det viktigt att erkänna denna brist, eller tillgång, vilket diskuteras i metodböcker som behandlar kvalitativ forskning. Tillförlitligheten i våra data som framkommer ur de empiriska studierna är god anser vi och menar att undersökningens resultat skulle kunna upprepas. Visserligen är det svårt att mäta reliabilitet i kvalitativa studier vilket beror på dels exemplifierandet, dels på urvalskriterier som inte motsvarar statistiska mätningsmetoder. Text- och bildanalysen har klara definitioner på vad vi ämnar undersöka anser vi. I vår uppsats förbättras reliabiliteten genom en omfattande teoridel och en beskrivning av vårt tillvägagångssätt. Dessutom är vi två personer som skriver uppsatsen vilket innebär att vi kan kontrollera varandra och inte minst resonera kring svåra ställningstaganden. Reliabilitetsdiskussioner återkommer vid lämpliga ställen under resten av kapitlet. Urval och tillvägagångssätt, artiklar Lennart Weibull har med en undersökning publicerad 2000 påvisat att svenskarna läser flest tidningar i Västeuropa (Weibull, 2000). Därför har vi valt att undersöka den dominerande morgontidningen i regionen, Sydsvenskan, eftersom den når flest läsare. Kriget, samhälle & kultur samt religionen & människan, är som sagt teman som har legat till grund för hur vi analyserat text- och bildanalysen. Vi valde att begränsa oss till artiklar publicerade under oktober, november och december 2001 på Sydsvenskans Världen-sidor. När vi gick igenom tidningarna för dessa månader behövdes ytterligare en avgränsning i artikelmaterialet för en bearbetning inom uppsatsens tidsramar. Slumpen avgjorde att det blev dagarna mellan den varje månad, men vi ville för konsekvensens skull undersöka artiklar samma dagar i varje månad. Vi fick ändå med en bredd av händelseförlopp bedömde vi. Vi ville inte ha med kultur- och ledarsidan i tidningen för vi anser att de sidorna har som uppgift att vara opinionsbildande och därför på ett synligare plan driver medveten ideologipolitik. För att kunna blottlägga eventuella ideologier i nyhetsmaterialet har vi valt att använda oss av den kritiska ideologianalysen. Som tidigare nämnts i teoridelen går detta ut på att man genomför tre steg. Vi kommer alltså först att analysera själva texten i Sydsvenskan genom en textanalys. Vad vi finner där kommer vi senare att relatera till kontexten, det vill säga att genom ett ideologiperspektiv se på vilken verklighet som beskrivs och vilka föreställningar som anses vara naturliga. Det sista steget för oss handlar om att redogöra det sociala sammanhang som texten ingår i. Detta gör vi genom att redogöra för samhällets och omvärldens roll i det hela, samt att se till vilka grupper som en eventuell ideologi anser sig representera. När vi ser på kontexten och det sammanhang det sätts ihop med kommer vi att använda oss av hegemonibegreppet och Saids tankar om orientalism. Vi kommer även att studera konventioner och koder som journalister, fotografer, 13

16 och de som väljer bilderna i Sydsvenskan använder sig av för att förmedla föreställningar som kan kopplas ihop med ideologibegreppet. Genom att betrakta skapandet av stereotyper och myter hoppas vi kunna blottlägga ideologiska budskap i tidningens artiklar. Vi avser alltså att se på hur Sydsvenskan i vissa frågor uttalar och producerar meningsskapande meddelande för sina läsare och hur tidningsläsaren tar emot dem. Det vill säga att se närmare på vad för slags ideologi som kodas in i texten och om den accepteras att bli en naturlig del av de intervjuades åsikter och attityder. Tidningsläsarens tolkning av texten Genom analys av artiklarna hoppas vi kunna få fram hur vissa ideologiska koder och konventioner strävar efter att naturalisera eller skapa mening åt vissa föreställningar framför andra. Efter att ha identifierat dessa idéer tänker vi ställa dem mot de värderingar och attityder som innehas av tidningens läsare (det vill säga våra intervjupersoner). Kommer de att kritiskt ifrågasätta de bilder som målas upp eller accepterar tidningsläsaren dem? Vi tror inte att man godtar dessa bilder helt och hållet, snarare att man kan vara mer eller mindre kritisk i vissa frågor. Här anser vi också att eventuella sociala eller ideologiska seder, det vill säga hur vi uttalar oss inför vår omgivning eller agerar i vissa situationer spelar en roll i vår analys. Är det så att vissa idéer blir svåra att tala emot? Som exempelvis att säga att bin Laden är god? Liksom i textanalysen kommer vi att sätta in tidningsläsarnas tolkningar i en kontext, som handlar om oss som medlemmar i det svenska samhället och i den västerländska kultursfären. Urval intervjupersoner 14 Genom massmedia, diskussioner med vänner, familj, klasskamrater och bekanta har vi fått en uppfattning om hur folk resonerar på ett allmänt plan. Men vi ville få tillgång till ett djupare resonemang från några svenskar som kanske inte tidigare tänkt så djupt inom vår frågeställning. De intervjuade är mellan 30 och 40 år gamla. Vi valde en åldersgrupp som vi själva tillhör för att kunna utnyttja förförståelse för hur man tolkar den svenska samhällskulturen med dess fördomar och värderingar. Den kulturella tillhörigheten är en central del i studien. Med det menar vi personer som bott i Sverige tillräckligt länge för att identifiera sig med dominerande värderingar som existerar. Våra intervjupersoner skulle prenumerera på Sydsvenskan och ha ett visst intresse att regelbundet följa nyhetsförmedlingen för att kunna diskutera frågorna vi ställer. De skulle även läsa Sydsvenskans Världen-sidor eftersom det är det medium vi valt att analysera. Slumpen styrde att det blev just dessa fyra personer som vi intervjuade, de motsvarade helt enkelt vår kravprofil. Två är skolkamrater från en tidigare utbildning till en av oss som skriver uppsatsen. Resterande intervjupersoner är hämtade ur den andra uppsatsförfattarens bekantskapskrets. Två av intervjupersonerna är kvinnor och två är män. En kvinna och en man har akademisk examen medan de två andra har gymnasieexamen. Detta ger en bredd i vår urvalsgrupp, med kön och utbildning representerade. Hade vi exempelvis bara haft med personer utan högre utbildning hade det inte innehållit den bredd som vi nu anser oss fått. Alla fyra intervjupersonerna har tillfrågats personligen om de kunde tänka sig bli intervjuade. Vid första kontaktillfället gavs en övergripande beskrivning inom vilket ämne intervjun skulle behandla, och den tillfrågade fick chans att tänka över sitt deltagande. Vi ville undvika att någon blev överrumplad och kände sig tvingad att ställa upp, därför tog vi kontakt fyra till sex veckor innan intervjun skulle äga rum. På det viset fick de intervjuade tid att förbereda sig för intervjun. Alla tillfrågade ställde upp. Valet föll på halvstrukturerade intervjuer när vi skulle operationalisera vår undersökning för att kunna ställa följdfrågor (Kvale, 1997). Frågeformuläret är uppdelat i fyra block och inledningsfrågorna börjar med medias roll i de

17 intervjuades liv. Detta ger oss en uppfattning om hur intervjupersonerna värderar sin morgontidning. Andra blocket i handlar om Afghanistankännedom, kriget, samhället och de människor som bor där. Detta tema kan kopplas direkt till frågeställningen. Tredje blocket handlar om religion och islam och hur intervjupersonerna uppfattar dessa. Vilken är deras egen inställning till islam och muslimer? Fjärde blocket handlar om styrelseskick. Vi resonerar runt frågor om vem intervjupersonerna anser har ansvaret för att skapa en varaktig fred i Afghanistan och ett fungerande statsstyre. Vi har använt oss av tratt-tekniken där vi ställer frågor av allmän karaktär för att sedan gå vidare med mer specifika och personliga frågor. Detta för att intervjupersonen skulle känna sig bekväm i intervjurollen när de svårare frågorna ställs (Patel & Davidsson, 1994). Intervjusituation Alla fyra intervjusituationerna blev unika då vi eftersträvat en lugn och harmonisk omgivning som den intervjuade valde. Varje intervju har genomförts med bara en frågeställare närvarande och intervjuerna spelades in med Minidisc-spelare (Mdspelare). Dels litar vi frågeställare på varandra och dels registreras all konversation med Md-spelaren som då avlastar frågeställaren vilken inte behövt föra anteckningar samtidigt. Kvinnan med akademisk examen intervjuades i sitt hem. Mannen med akademisk examen intervjuades i frågeställarens hem. Kvinnan med gymnasieutbildning intervjuades på sitt kontor efter arbetstid och mannen med gymnasieutbildning i sitt hem. Svenning skriver att det är lätt att styra en intervju i en oförutsägbar riktning med kroppsspråk (Svenning, 1996). I görligaste mån har vi försökt att inte styra de intervjuade genom utrop, inpass, minspel med mera. Dock är det svårt i en intervjusituation som också är ett samtal att inte nicka eller le bekräftande, för det sociala samtalet kräver någon form av respons mellan två samtalsparter. Frågeformulär testades i en pilotstudie på en nyligen examinerad student som en av oss känner väl. Den gav information om frågeformuläret som inte beaktats tidigare. Exempelvis kom vissa frågor att justeras och läggas till och en mindre omflyttning i rangordningen inom frågorna behövdes. Den simulerade intervjun gjorde oss även uppmärksamma på att i ännu högre grad vara beredda på att ställa följdfrågor inom de teman vi diskuterade (Patel & Davidsson, 1994). Det finns flera fördelar med att välja en person man känner väl att testa frågeformuläret på. Först att personen har erfarenhet om vilka problem som kan uppstå inom ett frågeformulär. Sedan att man lättare kan tolka och förstå personens uttalanden. För det tredje kan det vara lättare att behärska den nervositet som kan uppstå vid en intervjusituation. Ytterligare en fördel är vetskapen om att intervjupersonen inte ger respons med prestige, det vill säga intervjupersonen behöver inte låtsas veta mer än den gör. Problem kan ändå uppstå i de riktiga intervjuerna. Till exempel kan ett svar tolkas på fel sätt av frågeställaren. För att minska detta hinder har vi efter transkriberingen av intervjuerna skickat dessa till intervjupersonerna och bett om en genomläsning för att reducera eventuella missförstånd mellan den intervjuade och frågeställaren. Samtliga har läst igenom och godkänt utskriften. 15

18 Analys i två delar Följande kapitel är delat i två större avdelningar. Först studerar vi Sydsvenskans artiklar för att upptäcka hur retorik, olika uttryck och formuleringar används i text och bild. Vi intresserar oss för vilken verklighet som beskrivs och vilka föreställningar som förespråkas. Vi börjar med bildmaterialets förmedling av händelserna i Afghanistan och undersöker sedan texten. Efter text- och bildanalysen tar avdelning två vid som redovisar våra intervjuer. Sammanlagt har vi gått igenom 79 artiklar. Av dessa var 30 artiklar signerade av tidningens egen personal. Övriga 48 artiklar är inköpt material från Tidningarnas Telegrambyrå (TT). TT samarbetar i sin tur vid några få tillfällen med danska Ritzau och tyska Deuchte Presse-Agentur (DPA). Övrigt inköpt textmaterial var samproducerat mellan TT och franska Agence France Press (AFP) i första hand och engelska Reuters i andra hand. Amerikanska Associated Press (AP) förmedlade 21 av 24 fotografier i de undersökta artiklarna. Reuters och AFP är de två största Europeiska nyhetsbyråerna och har ägarbasen i Storbritannien respektive Frankrike. AP är den största nyhetsbyrån i världen med ägarbas i USA. Vi diskuterade i teoriavsnittet hur de forna kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien varit de som definierat Orienten och att USA allt mer tagit över denna roll. Vad har då detta för betydelse att de tre främsta källorna till Sydsvenskans informationsförmedling kommer från dessa länder? Genom att övergripande studera källorna i artiklarna har vi funnit att materialet från TT är de texter som tydligast visar en onyanserad återgivning av händelserna i Afghanistan. I dessa artiklar förekommer begrepp som ger negativa konnotationer till läsaren. I nyhetsbyråernas material förekom det exempelvis nio artiklar som innehöll ord som krigare, klanledare och krigsherrar när man refererade till afghaner, medan två artiklar av tidningens egna reportage använde sig av dessa ord. Begrepp som vi anser förmedlar en underliggande kritik mot människorna man talar om som tydliggör den dominerande ideologin. 16 Bildanalys Vi kommer att genomföra en analys av det bildmaterial som varit kopplat till tidningsartiklarna. Bilden ingår i en helhet och fungerar med lika starkt informationsbärande språk som det skrivna ordet. Den väcker känslor (Lindskog et al, 2000). Vår uppfattning är att bilden har en stor betydelse för det helhetsintryck en läsare får i samband med att man läser en artikel. Bilden tillsammans med rubriken anser vi skapar en förkunskap om vad artiklarna kommer att handla om. I vår studie är det bildmaterialet som tydligast visar, menar vi, ett ideologiskt förhållningssätt till det afghanska folket. Detta förhållningssätt åskådliggörs genom ett ständigt upprepande av mytologier och stereotyper som skildrar den österländska människan och hennes kultur ensidigt. Låt oss ge ett par exempel. Om vi återgår till Said, talar han om hur fotografier

19 i nyhetsmedia skildrar araben. Araben illustreras ofta i grupp vilket ger associationer till ett kollektivistiskt folk vilket innebär att man lätt gör tolkningen att de har en brist på individuella egenskaper. Ofta förekommande i nyhetsbilder är också en uppjagad folkmassa med irrationellt uppträdande, i form av olika gester. Bakom dessa föreställningar om araben föreligger hotet om islam, ett hot som riktas mot oss i Västvärlden (Said, 2000). Sådana stereotypa framställningar av araben var också vanliga i Sydsvenskans bildmaterial. En välkänd stereotyp som vi i väst känner väl till, är ett fotografi som även förekommer i Sydsvenskan. Där visas en demonstration i Pakistan vid vilken man protesterar mot USA:s bombningar i Afghanistan. Vad man får se är en demonstration med uppretade pakistanier som stampar på en amerikansk flagga (Häftiga demonstrationer slogs ned av militäruppbåd, , se bilaga1). Vi kan ge ytterligare exempel på en annan demonstration som skildras i tidningen. Ser man till bildens denotativa nivå kan man se ett stort antal människor som genomför en demonstration. Studerar man bilden närmare ser den ut att gå lugnt tillväga. Men, och här kommer den konnotativa tolkningen in, trots att manifestationen verkar fridfull tillkommer en symbol, ett militärfordon med beväpnade soldater som bevakar processionen. Detta ger bilden en helt annan innebörd än om demonstrationen visats för sig själv. Militärfordonet ger en mental bild om att ett underliggande hot förekommer, ett hot om att människorna på fotografiet när som helst kan förvandlas till en okontrollerad irrationell hop (Värsta bombningarna i dagsljus hittills, ). I det bildmaterial som innehöll demonstrationer förekom bara män. Visserligen är det möjligt att fotografiet gav en fullt korrekt bild av att det inte befann sig några kvinnor på platsen. Men det förstärker samtidigt våra uppfattningar i västvärlden om den muslimska kvinnans begränsade rättigheter. Framställningen av de afghanska männen är övervägande ensidig. I stor del av bildmaterialet där män förekom gjordes kopplingar till våld. De vanligaste sambanden bestod i att de 1. antingen bar på eller stod i närheten av vapen, 2. det förekom stridsfordon eller 3. stridsscener i bakgrunden. Dessa kopplingar till våld i bilderna refereras också till islam genom att religionsutövandet också skildrades i anslutning till de tre ovannämnda sambanden. Exempel på detta är några bedjande män på bönemattor där man ser stridsvagnar i bakgrunden (Norra alliansen rycker fram, ). En annan bild som det också förekommer en bönestund på, uppfattar man rök efter en bombräd i bakgrunden (Trycket mot al-qaida fortsätter, ). Inget av fotomaterialet innehöll neutrala bilder på bedjande muslimer, det vill säga bilder där inte en våldstolkning kunde göras. Bilderna talar för en viss föredragen tolkning, det vill säga islam som en våldsam och aggressiv religion. Det skapas en myt om islam, att islam blir bärare av dessa innebörder. Denna tolkning blir då etablerad hos oss läsare. Urvalet av bilder har alltså inte tillkommit av en slump. Ofta passar skildringarna in i redan etablerade mönster och det bör göra oss misstänksamma (Lindskog et al, 2000). Mönster som utifrån Sydsvenskans val av bildkompositioner handlar om konventioner för vilka tecken och symboler man använder sig av, det vill säga hur man förmedlar den västerländska bilden av araben och islam. Genom att vi får se en bild på en muslim som ber, kan redan detta hos en del i väst föra med sig negativa konnotationer, då denna tolkning är ofta förekommande i vår kultur. Att bilderna dessutom direkt kopplas ihop med någon sorts våldsamhet skapar ett kraftfullt symbolspråk där meddelandet till tidningsläsaren är svår att misstolka. Nu råder det musik på gatorna i Kabul Bildmaterial av själva kriget är sparsmakat. Även om större delen av rapporteringen handlar om kriget syns inga störande krigsbilder av sönderslitna kroppar eller av civila förluster. I stället får man uppfattningen att USA bombar och Norra alliansen rycker fram i rask takt. De flesta fotografier visar Norra alliansens anhängare som väntar på att få avancera eller beskådar USA:s bombningar några mil bort. I artiklarna får man via rubriker och brödtext ta del av USA:s snabba framgångar 17

20 men störs samtidigt inte av frånstötande fotografier av döda. Då detta onekligen borde ha ett nyhetsvärde kan man fråga sig varför sådant bildmaterial inte förekommer? Orsaken, anser vi, kan man finna i producerandet av ideologi. Fotografier på dödade, resultatet av bombningarna stödjer inte våra föreställningar om befrielsen av Afghanistan. Denna bild stämmer inte heller överens med vad Said talar om är bilden av oss själva i väst som den fria, moraliska och demokratiska världen (Said, 2000). Man kan i exempelvis Palestina-Israelkonflikten se hur ett ideologiskt filter träder in och färgar mediernas beskrivning av en händelse. Detta filter bestämmer vad som skall fokuseras och vad som skall utelämnas. Detta hör också ihop med våra föreställningar om att journalisterna inte alltid är medvetna om att de är med och deltar i denna process, eller publikens vetskap om att den pågår (Lindskog et al 2000). I fallet Afghanistan har exempelvis i den arabiska nyhetskanalen al-jazira ofta visats bilder på döda och lidande vilket är sällsynt i svenska medier (Mediemagasinet, 2002). 18 Bildernas ursprung Att bildmaterialet i Sydsvenskans artiklar innehåller lite kritik kan sammankopplas till bildernas ursprung. Vi menar att man bör se till det sociala sammanhang fotografierna ingår i. Bildmaterialet kommer uteslutande från den amerikanskägda nyhetsbyrån AP. Att den främsta källan till tidningens fotografier kommer från USA, som är en part i kriget, kan förklara att motiven inte innehåller någon kritik mot den västerländska inblandningen i Afghanistan. Detta kan klarläggas med hegemonibegreppet. Att visa negativa bilder av kriget, som exempelvis dödade civila, stämmer inte överens med den dominerande verklighetssynen om oss själva. En självbild som handlar om moral och etik och om oss som bärare av demokrati och frihet. Då Sydsvenskan inte väljer bort dessa bilder accepterar tidningen den dominerande syn som hegemonin förmedlar, och troligtvis anser den vara trovärdig eftersom man inte reagerar mot den. Detta kan återkopplas till Said när han talar om att USA är det land idag som har störst inflyttande på utformandet av attityder till Orienten och orientalen. (Said, 2000). Att nyhetsbyrån har amerikanska rötter talar för att den kulturens synsätt har företräde i bildmaterialet. Ett synsätt som har sin källa i media och populärkulturella filmer. De fotografier i tidningen som inte handlade om våld stödjer den dominerande verklighetssynen genom att uteslutande referera till befrielsen av Afghanistan. Exempel på detta är ett fotografi som visar när Kabulbor symboliskt rakar av sig sina skägg, som man under talibanregimen var tvungen att bära. Ett andra exempel skildrar några afghaner som stolt visar upp en TV apparat. Under talibanstyret var det förbjudet att spela musik eller att se på TV. Detta fotografi kompletteras med en bildtext som bland annat talar om att det nu flödar av varor som Pulverkaffe, chips, godis, blöjor och parfym och att nu råder det musik på gatorna i Kabul (Lyckan i Kabul kan vara musik, ). Symboliken i denna artikel tilltalar oss som bor i västvärlden genom att befrielsen associeras med levnadssätt som vi anser vara eftersträvansvärda och på många sätt syftar till hur vi definierar frihet. Ett levnadssätt som relaterar till vår materiella värld med TV-apparater och kommersiella varor. Där friheten finns genom valmöjligheten att välja mellan överflödet av varor. Här står valmöjligheten som symbol för frihet. Redan innan vi som tidningsläsare tagit del av kriget i Afghanistan fanns det vissa förkunskaper om talibanregimen. Förkunskaperna utkristalliserar sig i Sydsvenskans bildmaterial tillsammans med att artikelns text refererar till återkommande uppfattningar om en kollektivistisk, kontrollerande och dogmatisk regim. Genom att afghanerna rakar av sig skägget syftar denna handling till att symboliskt agera som en motpol till talibanernas regim. Symboliken i bilden med TV- apparaten och tillhörande text anspelar på att upprepa för oss en föreställning som redan känns igen. Det vill säga våra värderingar om hur man skall leva och vad som är frihet och genom att afghanerna visar glädje över att vilja uppnå det som vi konstituerar som eftersträvansvärt - ett materialistiskt synsätt. På så sätt