Gränslös vård II Tornedalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränslös vård II Tornedalen"

Transkript

1 Gränslös vård II Tornedalen

2

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 6 Referenser 6 Projektledarens delrapport... 7 Deltagare i projektet och arbetsprocessen 7 Utvärdering av arbetsprocessen 7 Styrgrupp och exekutiv styrgrupp 7 Kopplingar till andra projekt 7 Slutkommentarer 8 Referenser 8 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK (AO6)... 9 Bakgrund 9 Produktmål 9 Metoder och arbetssätt 10 Avgränsningar 10 Resultat Videomöten Åtkomst till varandras patientjournalsystem Digital överföring av röntgenbilder Elektronisk meddelandehantering Infrastruktur Säkerhet och åtkomst 19 Ordlista och litteraturordlista 20 Ordlista 20 Litteraturlista 21 VIDEO Bakgrund/mål 22 Metoder och arbetssätt 22 Resultat 23 Förutsättningar för implementering 23 Problemområden 23 Medlemmar i arbetsgruppen 23 Bilagor 23 LOGISTIK Bakgrund/mål 43 Metoder och arbetssätt 43 Resultat 43 Problemområden 44 Medlemmar i arbetsgruppen 44 Bilagor 44 ARBETSSÄTT OCH UTBILDNING Bakgrund 60 Produktmål 60 Metod och arbetssätt 60 Resultat 60 Framtiden 60 Medlemmar i arbetsgruppen 60 Bilagor 60 KOMMUNIKATION OCH SPRIDNING Syfte 68 Målgrupper 68 Interna målgrupper 68 Externa målgrupper 68 Kommunikationskanaler 68 Intranät 68 Informationsmöten 69 Nyhetsbrev 69 Extern webb 69 Presentationsmaterial 69 Media 69 Projektorganisationen 69 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 69 Utvärdering av informationsinsatser 69 Aktiviteter 70 Bilagor 70 RÖNTGEN Bakgrund 34 Mål 34 Metoder och arbetssätt 34 Resultat 34 Medlemmar i arbetsgruppen 34 Bilagor 34

4 Sammanfattning Rapporten beskriver genomförandet av fas II i pro jektet Gränslös vård Tornedalen. Hela projektet genomfördes i två faser där fas I omfattade översyn av dagens verksamhet och fas II omfattade test och genom förande. Fas I verksamhets översynen, startade och avslutades Fas II test- och genomförandefasen startade och avslutades Huvudmålet med projektet har varit att skapa förutsättningar för ökad rörlighet för regionens innevånare genom att säkerställa en god sjukvård oavsett arbetsplats och bostadsort, effektivare utnyttja de sjukvårdsresurser som redan finns, stärka samarbetsrelationerna samt öka informations överföringen mellan regionens olika sjukvårdsaktörer. Delmålen för Gränslös vård II Tornedalen var att genomföra ett antal prioriterade samverkansprojekt, genomföra hospiteringar och utbildningar i nya IT-system, skapa gemensamma vårdprogram samt påbörja informa - tions överföringen mellan sjukvården i länderna. De deltagande vårdcentralerna/hälsovårdscentralerna har arbetat tillsammans med olika aktiviteter. 4

5 Informations- och kommunikations Teknik (AO6) har utrett och testat de tre prioriterade områdena i det gränsöverskridande vårdsamarbetet; videomöten mellan finsk och svensk vårdcentral, åtkomst till patientens journalinformation samt övergång till digital överföring av röntgenbilder från patientens egen vårdcentral till respektive hälsovårdscentral och vice versa. Testerna har visat att även mindre förbättringar inom IT-stödet kan bidra till både bättre och säkrare vård och till ökad patientsäkerhet. Varje ändring i IT-stödet förutsätter att man definierar nuläget nuvarande arbetssätt, rutiner och regelverk. För att införandet av nytt IT-stöd i produktion ska vara framgångsrik och nå acceptans är det av största vikt att verksamheten omarbetar befintliga och/eller tar fram nya arbetsrutiner anpassade till det nya arbetssättet i god tid innan själva införandet. Aktivitet Videos hade målet att sprida användningen av videokonsultationer t ex vid läkarkontakter men även för andra möten. Metoden är både tidsoch kostnadseffektiv och sparar även på miljön. Gruppen har testat videokonsultationer i direkt patientarbete mellan vårdcentralerna i Sverige. Resultatet visar att det fungerar bra men tekniken behöver förenklas så att den blir mer användarvänlig under jourtid. Önskvärt vore att utrustningen alltid är stand by och att kamerorna vore fjärrstyrbara för läkarna så att sjuksköterskan kan koncentrera sig på omhändertagandet av patienten. Aktivitet Röntgen hade som mål att kunna ta röntgenbilder åt varandra under semester eller annan frånvaro. Testet genomfördes mellan Tornio-Haparanda och fungerade utmärkt och är tekniskt genomförbart mellan alla vårdcentraler i gränsregionen. Aktivitet Arbetssätt och utbildning Sjuksköterskorna vid Övertorneå vårdcentral och Pello hälsovårdscentral har hospiterat hos varandra. Hospitering är att rekommendera för ett gott samarbete mellan vårdcentraler, det gör att man lär sig uppskatta och respektera varandras arbetssätt. Gruppen har också undersökt och jämfört vård- och behandlingsriktlinjer och resultatet visar att de är i närmast identiska och att det därför också är lätt att arbeta hos varandra. En processbeskrivning om ambu lansutryckning över gränsen har också tagits fram av gruppen. Aktivitet kommunikation och spridning har producerat en folder, ett bildspel och en Power Point presentation. Materialet har använts och delats ut vid olika tillfällen där projektet presenterats. Projektledaren och ett flertal arbetsgruppsmedlemmar har presenterat projektet vid olika sammanhang. Eftersom fas II har haft två projektledare har inte denna aktivitet prioriterats i så hög utsträckning som det var tänkt från början. Fokus har i stället legat på det praktiska arbetet. Projektledarens delrapport beskriver själva arbetet med projektet, utvärderar arbetsprocessen och beskriver samverkan och nätverksbyggande med andra projekt. För att få en bättre inblick i hela projektet kan man med fördel läsa slutrapporten från fas I Fritt vårdval inom den funktionella regionen Tornedalen Aktivitet Logistik har planerat och genomfört en omfattande katastrofövning där både den finska och svenska bemanningen deltog. Larmplaner och ambulansavtal har utvecklats och en arbetsgrupp med representanter från Sverige, Finland och Norge har bildats. Arbetsgruppen skall ta fram ett gemensamt ambulans avtal samt utveckla larmplanerna vid extraordinära händelser mellan hälso- och sjukvården i Nordnorge, Nordsverige och Nordfinland. Ett studiebesök till Tromsö planerades och genomfördes. 5

6 Inledning Rapporten beskriver genomförandet av fas II i projektet Gränslös vård II Tornedalen, (se projektbeskrivning, (Brodin, 2009). Hela projektet har genomförts i två faser där fas I, (Brodin, 2008) omfattade översyn av dagens verksamhet, verksamhet söversyn, och pågick till Fas II omfattade test samt genomförande och påbörjades och avslutades Projektet har finansierats av Interreg IV A Nord, Nordkalottrådet, Tornedalsrådet och Länsstyrelsen i Lapplands län, Finland samt Länsstyrelsen i Sverige. Medfinansiärer och samarbetspartners i Finland är kommunerna, Enontekiö, Muonio, Kolari, Pello, Ylitornio och Tornio. Medfinansiär och leadpart i Sverige är Norrbottens läns landsting. Projektet har omfattat vårdcentralerna i Pajala, Övertorneå och Haparanda på den svenska sidan och Enontekiö, Muonio, Kolari, Pello, Ylitornio och Tornio på den finska sidan i Tornedalen. Huvudmålet för hela projektet har varit att skapa förutsättningar för ökad rörlighet för regionens invånare genom att säkerställa en god sjukvård oavsett arbetsplats eller bostadsort, effektivare nyttja de sjukvårdsresurser som redan finns, stärka samarbetsrelationerna samt öka informationsöverföringen mellan regionens olika sjukvårdsaktörer. Eftersom den praktiska samverkan som redan finns i regionen är unik var Fas I mycket uppmärksammat på olika sätt i media, nationellt och inom EU (Jansson, 2009). Tornedalen är utvald som en av pilotregionerna i EU:s hittills största gemensamma kraftsamling inom hälso- och sjukvården, epsos (Smart Open Services for Eureoean Patients). Målet med epsos är att medicinsk patientinformation ska finnas tillgänglig hos alla vårdgivare inom den Europeiska Unionen. Gränslös vård ska skapa praktiska lösningar genom att använda den befintliga tekniken inom t ex tillgång till journaler, labsvar, röntgen, medicinlistor mm. Genom att fungera som en av piloterna till epsos kan projektet lyfta fram praktiska problem direkt upp på EU-nivå. Målen med Fas II var att genomföra ett antal prioriterade samverkansprojekt, genomföra hospitering och utbildning i nya IT- system, skapa gemensamma vårdprogram, samt påbörja informationsöverföringen mellan sjukvården i länderna. De deltagande vårdcentralerna/hälsovårdscentralerna arbetade tillsammans med ett antal specifika aktiviteter. Resultaten av gruppernas arbete har sammanfattats i delrapporter som presenteras i detta dokument. Projek tledaren inleder med sin delrapport, sedan följer aktiviteterna, Informations- och kommunikationsteknik (AO6),Video, Röntgen, Logistik, Arbetssätt och utbildning samt Kommunikation och spridning. Referenser Brodin, A-G (2008) Fritt vårdval i den funktionella regionen Tornedalen ett genomförande i två faser varav fas I omfattar verksamhetsöversyn. Brodin, A-G (2009) Gränslös vård II Tornedalen. Jansson, M (2009) Fritt vårdval inom den funktionella regionen Tornedalen. Slutrapport fas I. 6

7 Projektledarens delrapport Deltagare i projektet och arbetsprocessen Projektet har pågått från Under denna tid har vi haft fyra seminarier och däremellan liggande arbetsperioder. Den januari 2010 hölls det första seminariet där syftet var att få en gemensam vision, målbild, och avgränsning för det fortsatta arbetet. Under detta seminarium utsågs arbetsgrupper och målområden. Projektdeltagarna fick även information om det senaste inom epsos. I arbetsperioden mellan det första och andra seminariet fortsatte arbetsgrupperna att utveckla en plan för genomförande av målen Den 2-3 juni 2010 genomfördes det andra seminariet i Kukkola. Syftet med seminariet var att göra en tidsplan för alla förberedelser, tester och utvärderingar. Vi diskuterade även utrustning och behov av IT stöd. I arbetsperioden fram till det tredje seminariet fortsatte arbetsgrupperna att planera och genomföra tester och sökande av IT lösningar. De hospiterade varandras arbetsplatser och ordnade möten mellan olika aktörer i de båda länderna. Det tredje seminariet hölls den januari 2011 i Muonio. Ett projektledarbyte hade skett vid årsskiftet vilket innebar ett avbräck i kontinuiteten för grupperna. Seminariet inleddes med en lägesbeskrivning, tidsplanen för utvärdering och rapportering preciserades. Vi arbetade även med processbeskrivningar och tog fram patientfall i olika vårdsituationer där juridiska frågeställningar lyftes fram. Perioden mellan tredje och fjärdeseminariet var den aktivaste under hela projekttiden. De enskilda arbetsgrupperna fortsatte sitt arbete och vi gjorde ett studiebesök till Nordnorge för att bekanta oss med akutsjukvård och telemedicin där. En omfattande katastrofövning hölls i Torndedalen där representanter från Sverige och Finland deltog. Dessutom ordnades ett samarbetsmöte mellan larmcentralerna i Sverige och Finland. Det fjärde och avslutande seminariet genomfördes 8-9 juni i Haparanda. Syftet med detta seminarium var att arbetsgrupperna skulle presentera sina arbeten för övriga deltagare i projektet. Till seminariet inbjöds representanter från de finska kommunerna, Norrbottens läns landsting samt alla finansiärer. Utvärdering av arbetsprocessen Hela projektet har pågått i 2 år och 11 månader med ett uppehåll på 6 månader. Medlemmarna i arbetsgrupperna ansåg att tidsperioden för hela projektet blev för lång då det samtidigt inkom nya arbetsrutiner som skulle införas i verksamheterna. Detta ledde till att verksamheterna periodvis var hårt belastade. Arbetsmetoden med seminarier och däremellan liggande arbetsperioder uppfattades som lärorika då projektdeltagarna på så sätt fick kunskap om varandras arbetsområden. Under seminarierna reserverades alltid tid för arbetsgrupperna att arbeta med sina uppgifter. Diskussioner och presentationer av grupparbeten ansågs som mycket värdefullt. Under fas II har IT-personal från Sverige och Finland haft ett stort uppdrag som genomsyrat de flesta arbetsområden. Aktiviteterna CMA-desktop och Video slogs samman och redovisas under delrapporten Video. Juridik, lagar och ersättningsfrågor var ett område som skulle utredas av jurister på den svenska och finska sidan. Arbetsgrupperna beskrev patientfall och gjorde processbeskrivningar relaterade till juridiska- och försäkringsfrågor. På grund av hård arbetsbelastning under våren 2011 fanns det inte utrymme att få de juridiska bedömningarna utförda. I projektets aktivitetsbeskriv ning ingick också att en utomstående utvärdering skulle göras. En sådan utvärdering har dock inte kunnat göras på grund av tidsbrist. Kontinuiteten i projektarbetet har störts av att vi inte kunnat hålla samma projektledare under hela projekttiden. Dessutom hölls kommunal- och riksdagsval under projekttiden i båda länderna. På grund av valet byttes styrgruppsmedlemmarna på den finska sidan. De fyra seminarierna hölls på olika orter i regionen för att fördela deltagarnas resande då avstånden i Tornedalen är mycket långa. De kommuner som deltog i projektet finns mellan Haparanda-Tornio i söder och Enontekiö i norr är, med ett avstånd på 450 km. Styrgrupp och exekutiv styrgrupp Styrgruppen bestod av kommunstyrelsernas ordförande i Finland och folkhälsorådet från Norrbotten läns landsting. Styrgruppen möttes fyra gånger i Övertorneå under projektets gång. Den exekutiva styrgruppen bestod av representant för projektägaren och verksamhetschefer från varje vårdcentral samt IT-personal från Sverige och Finland. Möten hölls i samband med seminarierna, och en del möten hölls som videokonferens. Kopplingar till andra projekt Arbetet med att fördjupa samverkan mellan epsos och detta projekt har förlöpt väl. Redan under fas I involverades Gränslös vård Tornedalen i epsos projektet och fortsatt fördjupning av samverkan har skett. EpSOS har beslutat att Övertorneå, Ylitornio och Pello skall ingå i en av deras pilotprojekt. Dessa kommuner valdes för 7

8 att de har ett naturligt flöde av patienter över gränsen, vilket betyder att det redan existerar en praktisk verksamhet med både patienter och personal som kan testa E-recept över gränsen. Sedan våren 2011 ingår den medicinskt ledningsansvariga läkaren från Övertorneå vårdcentral i en epsos arbetsgrupp. Under 2010 har den nuvarande projektledaren deltagit i en referensgrupp för projektet Patientmobilitet i Norden på uppdrag av Nordisk Innovations Center (Hem.2011). Våren 2011 bildades ett nätverk mellan de nordligaste gränsöverskridande social- och hälsovårdsprojekten i Sverige, Finland och Norge. Syftet med nätverket var att få kännedom om varandras projekt och samverka i gemensamma frågor. Första träffen har resulterat i studiebesök till Övertorneå från gränstrakterna i Finland och Norge. Slutkommentarer Gränsöverskridande samarbete inom hälso- och sjukvård har förekommit i Tornedalen över 30 år. Huvudmålet för hela projektet har varit att skapa förutsättningar för ökad rörlighet för regionens invånare genom att säkerställa en god sjukvård oavsett arbetsplats eller bostadsort. Dessutom har vi med projektet önskat effektivera utnyttjandet av de sjukvårdsresurser som redan finns och stärka relationerna för att få bättre samarbete. Att förbättra informationsöverföringen mellan regionens olika sjukvårdsaktörer var också ett mål med projektet. Ett konkret och övergripande resultat som projektet åstadkommit är att det i september 2011 har tecknats ett avtal om samarbete mellan akutsjukvården över nationsgränserna i Sverige, Finland och Norge. Genom avtalet kan ambulanser och helikoptrar användas över nationsgränser. Avtalet gäller från årsskiftet 2012 och täcker försäkringar och kostnader för patienter i de olika regionerna. En tillsatt arbetsgrupp kommer att utveckla larmplanerna så att alarmcentralerna ska kunna på karta följa med ambulansernas position i det andra landet. Arbetsgruppen ska också vidareutveckla kommunikationen mellan larmsystemen Rakel och Virve. Dessa kan idag inte kommunicera med varandra. Det finns också oklarheter i ambulanspersonalens delegeringar då en delegering tillsvidare inte gäller utanför landsgränser. Projektet har också undersökt, klargjort och förverkligat en del praktiska och tekniska lösningar gällande informationsöverföring över landsgränserna. Numera är det möjligt att hämta och skicka röntgenbilder mellan sjukvårdsdistrikten i de båda länderna. De finska läkarna kommer också in i patientjournalen på den svenska sidan gränsen. Här finns dock väsentliga skillnader mellan länderna. För att få behörighet till en finsk journal krävs finsk legitimation och ett arbetsförhållande vid hälsovårdscentralen, vilket inte krävs av läkare från Finland för behörighet till svensk journal. Videokonsultationer i vårdsituationer är också testade mellan vårdcentralerna i Övertorneå och Pajala och också mellan Sverige och Finland. Hospiteringar över landsgänserna är genomförda. En befolkningsgrupp som vi inte lyckats förbättra förhållandena för de så kallade gränsgångarna dvs. personer som bor i det ena landet och arbetar i det andra. De har rätt att söka sjukvård i det land där de arbetar i. Det medför förluster för kommuner som har många gränsgångare eftersom de inte kan få någon ersättning för dessa patienter. Nordkalottrådet planerar att inrätta en gränstjänst i Haparanda- Tornio området. Efter projekttiden kommer förhoppningsvis detta forum att driva gränshindersfrågor. Gränstjänsten ska vara initiativtagare till lagändringar för att avlägsna gränshinder och bevaka att inte nya hinder uppstår. Det ska också underlätta för invånare och företag att röra sig fritt i gränsregionen. De ska svara på frågor gällande beskattning, socialförsäkring och etablerande av företag. Vid Interreg Forum III i Stockholm 2010 lyfte Anna- Karin Hatt, IT- och regionminister, fram betydelsen av att alla individer och alla regioner ska ha samma möjlighet att växa. Hon nämnde projektet Gränslös vård Tornedalen som ett gott exempel på samordning där man tryggar invånarnas möjlighet till en god vård dygnet runt. Projektet har nominerats till Regio Stars Regio Stars är Europeiska kommissionens utmärkelse som varje år tilldelas innovativa projekt som fått projektmedel ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektledaren för fas I har hjälpt till att sammanställa slutrapporten med undertecknad. Jag vill tacka alla som på olika sätt deltagit i projektet; Interreg IV A Nord, Nordkalottrådet, Tornedalsrådet, Länsstyrelsen i Finland och Sverige, medfinansiärer och samarbetspartners i de finska kommunerna Enontekiö, Muonio, Kolari, Pello, Ylitornio och Tornio och Norrbottens läns landsting. Mitt varma tack riktar jag till personalen på alla de arbetsplatser som deltagit i projektet. Utan ert intresse och era uppoffringar skulle detta arbete inte ha kunnat göras! Det är med stolthet jag ser fram emot den fortsatta utvecklingen av god vård för dem som bor kvar i Tornedalen med långa avstånd och ett kallt klimat. Med gott samarbete över gränserna kan vi fortsätta och bli en konkurrenskraftig region känd för hög livskvalitet och ren natur. Elisabeth Eero Referenser Hem, K-G. (2011.)Report; Patient mobility in the Nordic Countries. 8

9 Informations- och kommunikationsteknik Denna delrapport ingår i slutrapporten i fas II, projektet Gränslös vård. Effektiv och säker informationsförsörjning är centralt och förutsättningsskapande. Att sakna åtkomst till information samt avsaknad av eller brister i infrastruktur utgör konkreta hinder för vårdsamarbetet. Sjukvården inom såväl Norrbottens läns landsting (NLL) som inom de finska gränskommunerna i Lapplands län som dess två specialistsjukhus är högt datoriserade sedan länge. Som ett par exempel kan nämnas att NLL:s egenutvecklade patientjournalsystem nyligen erhållit godkänd CE-märkning av det svenska Läkemedelsverket samt att finska gränskommuner sedan flera år nyttjat regelbundet videokonsultation. Ökat och förbättrat IT-stöd i form av säkra IT- och medicintekniska lösningar är en viktig grundförutsättning för att uppnå syftet för projektet. Genom den snabba tekniska utvecklingen inom IT, medicinsk teknik och e-hälsa erbjuds vården kontinuerligt nya tekniska förutsättningar och möjligheter som i sin tur innebär nya möjligheter att utveckla den gränslösa vården. De nya möjligheterna innebär också nya krav och nya hinder i form av organisationerna egna säkerhetskrav samt olika regelverks- och lagkrav. Att anpassa lagstiftning inom området tar betydligt längre tid än att ta fram nya och säkra tekniker. De tre främst prioriterade områdena i fas två i det gränsöverskridande vårdsamarbetet är videomöten mellan finsk och svensk vårdcentral, åtkomst till patientens journalinformation som är en grundförutsättning samt övergång till digital överföring av röntgenbilder från patientens egen vårdcentral till respektive terveyskeskus (hälsovårdscentral) och vice versa. Under projektets andra fas har de i första fasen genomförda utredningarna fördjupats och tester i produktionsmiljö genomförts, nya arbetsrutiner anpassade till ändrat arbetssätt har föreslagits och testas. Övriga förbättringar, nödvändiga eller förenliga med det föreslagna IT-stödet, har testats fram. Testerna har visat att även mindre förbättringar av systemstödet eller infrastruktur, som dessutom kan utföras till relativt låg kostnad, har betydelse för och underlättar det gränslösa vårdsamarbetet. Ändringar och förbättringar innebär ofta nya eller förbättrade möjlig heter även i andra applikationer, exempelvis vid videomöten när man låter motparten läsa patientjournalen på sin skärm och ska nyttja en funktion där en förbättring införts. Förbättringar bidrar också till både bättre och säkrare vård och därmed till ökad patientsäkerhet. Varje ändring i systemstödet förutsätter att man definierar nuläget nuvarande arbetssätt, rutiner och regelverk. För att införandet av nytt IT-stöd i produktion ska vara framgångsrik och nå acceptans är det av största vikt att verksamheten, i god tid innan själva införandet, omarbetar befintliga och/eller tar fram nya arbetsrutiner anpassade till det nya arbetssättet. IT-arbetsgruppen föreslår att de förändringar i system stödet eller infrastruktur som är genomförbara direkt också tas i produktion efter avslutat projekt. Före produktionstagning fastställs för respektive ändring SLA-nivåer och andra gränssnittsfrågor mellan de olika sjukvårdsorganisationerna (vårdgivarna). Bakgrund Det övergripande målet för projektet Gränslös vård är att skapa förutsättningar för ökad rörlighet för regionens invånare genom att säkerställa en god sjukvård oavsett arbetsplats eller bostadsort i regionen, effektivare nyttja de befintliga sjukvårdresurserna, stärka samarbetsrelationerna samt öka informationsöverföringen mellan regionens olika sjukvårdsaktörer. Syftet med projektet Gränslös vård är att ytterliggare fördjupa vårdsamverkan mellan kommunerna i svenska och finska Tornedalen för att kunna åstadkomma rätt vårdkvalitet och fritt vårdval för patient erna i regionen. Inom IT-arbetsgruppen är perspektivet tvärfunktionellt och den har till uppgift att utreda och föreslå IT-lösningar baserade på kraven och önskemålen från de övriga arbetsområden avseende behoven eller avgränsningarna inom jourverksamhet, lab, röntgen, ultraljud, utbildning, gemensam kommunikation, lagrum och informationsöverföring. Produktmål Med utgångspunkt från projektmålen samt prioriterade önskemål inom de övriga arbetsområden har IT-arbetsgruppen följande produktmål uppsatta: 1. Videomöten - Kunna ringa från/till NLL:s videosystem till finska hälsovårdscentralers videosystem. - Kunna ringa från/till finska hälsovårdscentralers video system till NLL:s videosystem. 2. Åtkomst till varandras patientjournalsystem, s.k. titthål - Åtkomst till svenskt patientjournalsystem (NLL:s VAS) från finsk hälsovårdscentral. - Åtkomst till finskt patientjournalsystem (t.ex. Pellos Mediatri) från svensk vårdcentral. 9

10 3. Digital överföring av röntgenbilder - Röntgenbild på svensk patient tagen på röntgenenhet på finsk hälsovårdscentral överförs direkt till Norrbottens läns landstings PACS-arkiv. - Röntgenbild på finsk patient tagen på röntgenenhet på svensk vårdcentral direkt, över riksgränsen, till PACS-arkivet på sjukhuset i Kemi eller Rovaniemi i Finland. 4. Elektronisk meddelandehantering - Remiss- och svarssändning av lab-, röntgen- och brevremisser mellan finsk hälsovårdscentral och svensk vårdcentral. 5. Infrastruktur - Kartläggning av infrastrukturella förutsättningar och möjligheter, t.ex. möjligheter att koppla ihop nätverk och system. 6. Säkerhet och åtkomst - Kartläggning och utredning av säker åtkomst till information i varandras system genom kartläggning av såväl tekniska lösningar som vilken behörighetsstruktur som ska tillämpas. Metoder och arbetssätt För att nå produktmålen har IT-arbetsgruppen använt följande arbetsmetoder: 1. Studier av befintlig dokumentation såsom rapporter, utredningar, projektbeskrivningar, planer och IT-strategier med mera i Finland och Sverige. Deltagande i seminarier. Dokumentationen består av interna arbetsdokument som tillhandahållits av respektive deltagande part i projektet och andra samarbetsparter samt officiell dokumentation som återges i referenslistan i denna rapport, vilka till största del hämtats direkt via sökning på Internet. 2. Utredning i form av fysiska möten, telefon- och videomöten, e-post samt ovan nämnda dokumentstudier i samverkan med sakkunniga inom och utom projektet; berörd personal inom finska terveyskes kus (hälsovårdscentraler), svenska vårdcentraler, IT-specialister i finska kommuner i Tornedalen, inom Norrbottens läns landsting, andra myndigheter, leverantörer och övriga intressenter i såväl Finland som Sverige. Intern dokumentation av resultatet från dessa utredningar. 3. Tester i samarbete med ovan nämnda verksamhetsföreträdare. Testerna redovisas under respektive resultat av respektive produktmål. I ordlistan finns begrepp och förkortningar använda i denna delrapport samt i viss mån även i de bilagda processbeskrivningarna. I litteraturlistan finns länkar till ett antal grunddokument som styr respektive lands hälso- och sjukvård ur IT-perspektiv, såsom e-hälsaoch IT-strategier samt den svenska patientdatalagen och finska motsvarigheten, men även andra informativa länkar. Vissa dokument finns endast på finska eller svenska. Avgränsningar 1. Kartläggning av behovet av och former för utbildning i användandet av IT-stöd, exempelvis av vårdpersonal i varandras patientjournalsystem. 2. Utbildning i handhavande av varandras tekniska miljö för att komma åt varandras patientjournalsystem. 3. Teknisk support detaljerad kontaktinformation, regelverk, tillgänglighet, kostnader, avtal med mera rörande användandet av varandras system. Resultat I det gränslösa vårdsamarbetet har man sedan länge ett etablerat samarbete om gemensamma ambulanstransporter vilket innebär att patienten hämtas av närmaste ambulans. I Finland tillkallas ambulans via larmcentralen HÄKE och i Sverige via SOS Alarm. Uppringd larmcentral kontrollerar både hos sig och hos motparten vilken ledig ambulans, finsk eller svensk, som befinner sig närmast patienten och som får uppdraget att hämta patienten. I den första bilden illustreras patientens väg i den gränslösa vården samt hur e-hälsa kan nyttjas där. I exemplet åker en svensk patient till Finland, insjuknar där, ambulans kallas från svenska SOS Alarm, patienten hämtas av finsk ambulans och förs till finska hälsovårdscentralen, Pello TK (terveyskeskus). I bilden illustreras också en realiserbar verksamhetsoch samarbetsmodell enligt de i projektet föreslagna, testade eller utredda IT-lösningar som visar möjligheter till informationsöverföring över riksgränsen. Se även bilaga Akutfall över riksgränsen samt övriga bilagor med detaljerad beskrivning av respektive delprocess som testats eller utretts i projektet. Vid behov kan EKG överföras från ambulansen via radiolänk över riksgränsen, direkt till aktuell hälso- eller vårdcentral, eller sjukhus. Detta har testats från finsk ambulans till svensk vårdcentral och det har fungerat väl. Läkaren kan få åtkomst att läsa patientens journal, läkemedel, lab, röntgen och EKG-prover och remisser. I specialfall kan läkaren även skriva i journalen och skicka remisser och e-recept, se mer om detta i avsnitt längre fram. Distanskonsultation med hjälp av videomöten eller videokonsultation har utvecklats till ett viktigt hjälpmedel och arbetssätt inom sjukvården på respektive sida om gränsen. Detta arbetssätt erbjuder också stora möjligheter att utveckla den gränslösa sjukvården och patienten kan på detta sätt få snabbare kontakt med läkaren. Till exempel kan jourhavande läkare på Övertorneå VC via videomöte träffa finsk patient som tillsammans med finsk sjuksköterska befinner sig på mottagningen på Pello TK och kanske redan då avgöra helt eller delvis patientens vårdbehov och behandling. Röntgenbilder på svensk patient kan överföras digitalt från finsk hälsovårdscentral direkt till svenska sidan för 10

11 Svensk Person reser till Finland... Övertorneå VC eller Sunderby sjukhus VAS HÄKE Ambulans 1 2 EKG och insjuknar där Fjärråtkomst till VAS-patientjournal, e-recept, lab-, RTG-, EKG-remisser o.s.v. PortWise Pello, TK LSHP - PACS NLL Norrbotten PACS (GE Centricity) 6 SSL säker kommunikationslänk Remiss till RTG, EKG, LAB, o.s.v. 5 EKG RTG VPN RTG EKG? VPN RIKSGRÄNSEN Bild 1. Akutfall och ambulansutryckning över riksgränsen. lagring i NLL:s röntgenarkiv PACS vid Sunderby sjukhus. På motsvarande sätt kan röntgenbilder på finsk patient överföras från svensk vårdcentral direkt till finska sidan, till PACS-arkivet vid antingen sjukhuset LPSHP i Kemi eller LSHP i Rovaniemi, beroende på vilken finsk hälsovårdscentral som patienten tillhör. 1. Videomöten MÅL - Kunna ringa från/till NLL:s videosystem till finska hälso vårdscentralers videosystem. - Kunna ringa från/till finska hälsovårdscentralers videosystem till NLL:s videosystem. BAKGRUND Parallellt med första fasen i projektet Gränslös vård hade projekt med införande av videosystem inom NLL inletts. Vid hälsovårdscentralerna på finska sidan i Tornedalen hade videokonferenser och -möten pågått en längre tid. Erfarenheter från andra håll visar att videomöten erbjuder ett bra komplement i olika vårdsituationer, ett snabbare alternativ än fysiska möten där patienten kommer till vårdcentralen. Patienten kan få ökad och snabbare tillgång till primär- och specialistvård, arbetssättet innebär besparing av olika resurser som tid, resor och kostnader för såväl patienten som för vården. Dessa faktorer var för sig och tillsammans innebär också ökad patientsäkerhet samt är särskilt värdefullt i glesbygd, där många patienter har långt avstånd till närmaste vårdcentral. Tack vare dessa positiva erfarenheter samt möjligheter att kunna kombinera video med andra tekniker beslutade styrgruppen att test av videomöten ska tas med som mål nummer ett i fas II. RESULTAT I de första bilderna i denna delrapport illustreras videomöten och videokonsultationer mellan olika sjukvårdsspecialister och där patienten är med. I videogruppens rapport berättas utförligt om deras erfarenheter. Se även processbeskrivning i bilagan om Videokonsultation och fjärrmottagning, i vilken flödesbilderna i detta avsnitt också ingår. Videomöten mellan finska hälsovårdscentraler och svenska vårdcentraler har testats både i vårdsamarbetet och vid projektmöten. Vårdgivarna har upplevt nyttan och sett möjligheterna samt upptäckt nya möjligheter vilket i sin tur öppnat för framtida möjligheter till samverkan via video, särskilt vid delad jour. Flera användare ser här en stor och närtida utvecklingspotential i olika vårdsituationer, i videomöten mellan läkare och patient när en läkare på svensk vårdcentral vill konsultera finsk specialist och vice versa, i dialog läkarkollegor eller andra yrkeskategorier emellan. Vid videomöten kan man låta motparten läsa patient- 11

12 journalinformation. Denna möjlighet är värdefull och viktig i det gränsöverskridande samarbetet, särskilt i samband med jourbaserad patientmottagning när akut bedömning av vårdbehovet och konsultation mellan två yrkesutövare i hälsovården ska utföras. Det kan vara aktuella journalanteckningar, remisser, laboratorieprover, röntgenbilder, EKG och så vidare. Vi har tagit lärdom av både Canada och Norge. Deltagandet i en större videokonferens med sjukvårdsföreträdare från Canada där de berättade om sin fleråriga erfarenhet av video i vården gav oss flera nya kunskaper inom detta område. Genom sin breda användning av video i vården och standardiserade tillämpningar har canadensarna gjort det möjligt att snabbt erbjuda kvalificerad vård även i de mest avlägsna hörnen av den nordliga delen av sitt vidsträckta land. Vid studiebesöket till Universitetssjukhuset och Tele medicinskt center i norska Tromsö fick vi lära oss bl.a. hur videomöten och -konsultationer på några år utvecklats till ett viktigt arbetssätt i den glest befolkade nordligaste delen av Norge där vissa delar såsom Svalbard nås endast sjö- eller luftvägen. Dessutom kunde videolänk vid svår väderlek, när varken ambulansflyg/ -helikopter eller bil kan nå fram till nödställda, utgöra ett viktigt kommunikationsmedel. I nästa bild visas exempel på videokonsultation där specialistläkaren som deltar i videokonsultationen syns i på den vänstra skärmen. På den högra skärmen visas patienten och sjukvårdspersonalen som sitter till höger i undersökningsrummet. Arbetssättet innebär att man kan sparar tid för vårdpersonalen och samnyttja vården resurser på ett bättre och effektivare sätt genom t.ex. snabbare tillgång till s.k. second opinion eller specialistkonsultation för att få snabbare diagnos och därmed kunna snabbare behandla patientens hälsoproblem. Detta i sin tur förkortar lidandet och sparar även tid för patienten och innebär dessutom minskat resande för patienten som kanske även med hjälp av en sköterska, kan träffa sin jourläkare via video från sin egen vårdcentral (vilket i sin tur minskar belastning även på miljön). Att ringa ett videosamtal bör i princip vara lika enkelt som att ringa ett lokalt eller mobilt telefonsamtal över landsgränser. Videosystem uppbyggda på olika plattformar kommunicerar med varandra enligt samma huvudprincip och passar i de flesta fall ihop med varandra som olika operatörers telefonsystem gör. En grundförutsättning för detta är att förbindelsen, uppkopplingen, mellan systemen skapas på exakt samma sätt, d.v.s. att systemen baserar sig på ett och samma s.k. protokoll. Redan här kan nämnas att i båda systemen används samma protokoll, H323. Som användare behöver man känna till varandras videonummer, numret till videobryggan (som riktnumret vid telefonsamtal), tillkommande tecken i början, mitten eller slutet och i vilken ordning numren och tecknen ska slås. I de flesta fall fungerar även detta utan problem. I videbryggan finns ett tak för hur många nummer som ryms i konferensen och totalt samtidigt inom bryggan. Valfritt antal enskilda användare kan också ringa upp varandra vid valfri tidpunkt och ha tvåpartsmöten, anslutningen kallas peer-to-peer. Norrbottens läns landsting, vårdcentraler, sjukhusen samt kommunerna i Norrbotten, IT Norrbotten och andra aktörer i länet använder gemensamt uppbyggt standard videosystem baserad på Polycoms plattform. I systemet Bild 2. Videokonsultation mellan två vårdgivare där patienten medverkar. 12

13 ingår fasta videokonferensutrustningar installerade på vårdcentralerna och sjukhusen, mottagningar och hos enskilda användare. Användarna kan även själva skapa så kallade virtuella (mötes)rum för möten i vilka flera kan delta och dit användarna kan ringa in själva när det passar dem. Systemet och alla användare supportas av landstingets videogrupp. Anslutna användare, norrbottniska vårdcentraler och andra betalar en mindre månatlig hyra per individuell installation som inkluderar både licens- och supportavgift samt videoutrustning. Speciell utrustning utöver det upphandlas och avtalas särskilt. NLL:s videogrupp uppger att deras system fungerar bra i kommunikation med andra användare och system. Användarna kan, oavsett teknisk plattform och förutsatt att de använder samma protokoll, ringa till externa nummer och externa användare kan ringa till deras nummer. De finska kommunerna och deras respektive hälsovårdscentraler, specialistsjukhusen i Kemi och Rovaniemi samt några andra kunder använder det nordfinska Arctic Connect videosystemet uppbyggd på Tandbergs plattform. Kunderna har både fasta videokonferensutrustningar och enskilda installationer på persondatorer hos enskilda användare. Systemet supportas av leverantören och kunderna betalar installations- och licensavgift per installerad programvara. Utöver detta kan tilläggsprogram upphandlas, via vilken användaren kan fjärrstyra annan dator och på detta sätt det föra journal, läsa och ordinera läkemedel, skicka e-recept olika remisser m.m. Detta kan utföras i samma videosession som ett videomöte med patienten som befinner sig på annan plats. Leverantör av det finska videosystemet, uppger att deras system fungerar bra i kommunikation med andra användare och system. Deras kunder kan ringa till externa nummer och vice versa externa användare kan ringa till deras nummer, förutsatt att de använder samma protokoll. I nästa bild visas exempel på videokonsultation där specialistläkaren har i bakgrunden på sin skärm en röntgenbild, i förgrunden patienten omgiven av sjukvårdspersonal samt ned till höger en mindre bild av sig själv från sin egen skärm. Videogruppen och andra arbetsgrupper i projektet har genomfört testmöten och testkonsultationer. Vid dessa tester har framför allt videogruppen använt särskilt framtagna testprotokoll (på finska och svenska) som innehåller var sitt avsnitt i sammanhanget viktiga såväl tekniska som vårdfrågor. Testerna över riksgränsen har kantats av tekniska problem och den IT-mässiga delen i projektet har till stor del handlat om att försöka få den tekniska plattformen att fungera. Att ringa in till de finska hälsovårdscentralerna har fungerat en mindre del av den totala projekttiden. Från början gick det överhuvudtaget inte att ringa till dessa nummer. Den tekniska personalen på respektive sida om gränsen, NLL:s Videosupport och AC:s support, utredde och fastställde både var för sig och tillsammans var problemet låg. Bådas slutsat var att det gick inte att ringa till de finska numren. Den finska leverantören utförde tekniska ändringar varefter det gick att ringa till de finska vårdcentralerna. Efter några månader slutade detta att fungera. Efter en tid satte den finska leverantören upp en ny lösning som innebar att vårdgivarna vid de svenska vårdcentralerna fick först ringa till en s.k. videobrygga där man på nummertangenter kunde slå det finska lokala numret åtföljt av en siffra samt suffix. Detta har fungerat av och till och slutade sedan helt att fungera. Bild 3. Videokonsultation. Patient och personal i förgrunden och röntgenbild i bakgrunden. 13

14 Bland övriga tekniska problem kan nämnas att videobilden ofta försvunnit vid pågående uppkoppling mellan AC och CMAdesktop, medan videoljudet fungerat. Dessa möten har fortsatts kortare eller längre tid utan bild. Orsaken/-er till denna typ av tekniskt fel kan enligt tekniker på båda sidor bero på flera samverkande faktorer såsom datorns prestanda, att flera applikationer är igång samtidigt, varför det inte gått att peka på en enskild orsak till problemet. Dessutom påverkas videoförbindelsen av överföringshastigheten över Internet. Eftersom det har fungerat bra att ringa till NLL:s videonummer har videomöten över riksgränsen kunnat genomföras genom att projektdeltagarna vid de finska hälsovårdscentralerna ringt upp sina kollegor på de svenska vårdcentralerna. IT-arbetsgruppen förslag är att utredningen av ovan beskrivna tekniska problem tas upp på nytt till utredning och löses i den ordinarie verksamheten samt att en varaktig lösning skapas så att detta värdefulla arbetssätt kan tas till vara och börja tillämpas i det gränsöverskridande samarbetet. Kanske detta kunde ingå som en del i något kommande EU- eller annat projekt? Videokonsultation I bilden nedan illustreras videomöte/-konsultation mellan två vårdgivare över riksgränsen. Användaren på Övertorneå vårdcentral, Sverige, kan vara inloggad antingen via videokonferensutrustning eller via enskild CMA-desktop-användare (CMAD). Användaren på Pello hälsovårdscentral (terveys keskus) i Finland kan på motsvarande sätt vara inloggad via Arctic Connects (AC) videokonferens utrustning eller via enskild AC-användare. I pågående videomöte kan den ena parten visa t.ex. aktuella uppgifter i patientens journal genom att skicka sin videobild till kollegan på motsatta sidan. Kollegan som är hos patienten kan visa med hjälp av web kameran t.ex. närbild av ett sår patienten fått. Testresultat och övriga detaljer beskrivs i föregående avsnitt. Videokonsultation och fjärrmottagning I nästa bild visas exempel på specialfall på hur videokonsultation kan kombineras med fjärrstyrning av journalsystem, s.k. fjärrmottagning, via två Arctic Connects videoapplikationer som testats ihopkopplade från var sin sida om riksgränsen. Detta arbetssätt kan vara en fördel vid t ex gemensam jourbaserad mottagning när finsk patient söker vård på den svenska vårcentralen. Kort om gällande lagkrav Enligt såväl finsk som svensk lagstiftning krävs för rätten att föra journal att läkaren har giltig legitimation. Dessutom krävs att denna läkare har anställningsförhållande hos aktuell vårdgivare. Detta betyder att om en läkare ska kunna föra patientjournal hos aktuell vårdcentral och hälsovårdscentral krävs det att denna läkare har legitimation i bägge länder samt har anställningsförhållande hos aktuell vårdcentral och hälsovårdscentral. Läkare som uppfyller nämnda lagkrav kan ges behörig het för att skriva i patientjournalsystem på aktuell hälso- respektive vårdcentral. Att kunna föra journal i båda system ökar patientsäkerheten eftersom aktuell Övertorneå, VC Pello, TK CMADesktop Arctic Communicator / Ip-videoconferens VAS patientjournalsystem SSL säker kommunikationslänk Mediatri patientjournalsystem RIKSGRÄNSEN Bild 4. Videokonsultation CMAD på Övertorneå VC och Arctic Connect på Pello TK. 14

15 Fjärrmottagning och videokonsultation - Fjärrstyrning av patientjournal via AC- AC+ARD-modul med samtidig videokonsultation Pello, TK Övertorneå, VC Arctic Communicator / Ip-videoconferens Arctic Communicator / Ip-videoconferens SSL säker kommunikationslänk Mediatri Fjärråtkomst till patientjournaler: läsa, skriva, svar, remisser, EKG, RTG, osv. Elektroniska recept RIKSGRÄNSEN SSL säker kommunikationslänk Arctic Communicator / ARD-modul Gränslös vård Rajaton hoito Bild 5. Videokonsultation CMAD på Övertorneå VC och Arctic Connect på Pello TK. journalinformation är direkt åtkomlig i patientens egen journal på den egna hälsovårdscentralen. I nästa bild illustreras exempel där läkaren på Övertorneå VC, som har full behörighet i vårdcentralens patientjournalsystem VAS, har dessutom full behörighet i journalsystemet Mediatri på Pello TK. I detta fall har denna läkare testat ARD-modulen enbart för att fjärrstyra journalsystemet Mediatri på andra sidan gränsen för att läsa och uppdatera journal, skriva laboratorie-, röntgen- och brevremisser och ordinera läkemedel och testerna har fungerat bra. 2. Åtkomst till varandras patientjournalsystem MÅL - Åtkomst till svenskt patientjournalsystem (NLL:s VAS) från finsk hälsovårdscentral - Åtkomst till finskt patientjournalsystem (t.ex. Pellos Mediatri) från svensk vårdcentral RESULTAT I samband med projektansökan för fas1 konstaterades att vårdgivares önskemål och krav om möjlighet till informationsöverföring direkt mellan systemen inte kommer att tillgodoses. Orsaken till detta var och är för det första att nuvarande lagstiftning stödjer inte detta arbetssätt, och för det andra de rigorösa säkerhetskrav på Norrbottens läns landstings patientjournalsystem VAS när det gäller tillkoppling av andra system. Dessa krav har snarare ökat genom att detta egenutvecklade patientjournalsystemet nyligen fått CE-märkningen godkänd av Läkemedelsverket. Som tidigare konstaterats tillåter både finsk och svensk lagstiftning läsrättigheter i varandras patientjournalsystem. Således kan en jourläkare, parallellt med journalföring i det egna patientjournalsystemet, läsa aktuell information direkt i patientens egen journal på vårdcentral eller hälsovårdscentral som patienten tillhör. På så sätt höjs patientsäkerheten avsevärt. Åtkomst till patientjournalinformation i det gränsöverskridande vårdsamarbetet är viktigt, särskilt när man talar om jourbaserad patientmottagning och bedömning av vårdbehovet samt vid konsultation mellan två yrkesutövare inom hälsovården. Flera alternativ har utretts och flera lösningsförslag funnits om hur patientinformationen skulle kunna vara tillgänglig för yrkesutövarna, antingen i mottagningssituation eller när det är frågan om konsultation. Nyttjandetillfällen är veckovisa, beroende bland annat på att mellan Övertorneå och Pello utövas joursamarbete över riksgränserna. De ursprungliga önskemålen har uppfyllts delvis genom att nu kan vårdpersonalen på finsk hälsovårdscentral, med patientens tillåtelse, läsa svensk patientjournal på svensk patient. På motsvarande sätt kan vårdpersonalen på svensk vårdcentral läsa finsk patientjournal på finsk patient. Testerna som ägt rum mellan Övertorneå VC med journalsystemet VAS och Pellon TK med journalsystemet Mediatri har visat att åtkomst till respektive system är tekniskt genomförbart och fungerar. Med hjälp av behörighetssystem kan rättigheter för aktuell användare styras i respektive system. Detta arbetssätt illustreras i nästa bild. I nästa bild illustreras åtkomst till patientjournalsystemet VAS. Läkaren på Pello TK loggar in i landstingets nätverk NLLNET via applikationen Portwise, varvid en 15

16 säker, krypterad, VPN-förbindelse (tunnel) skapas. Läkarens skrivbord med applikationer han/hon är behörig till öppnas och läkaren kan logga in i patientjournalsystemet VAS för att läsa den svenska patientens journal. Läkare som testat detta upplevde att inloggningen och åtkomst till patientjournalsystemet fungerade utan problem. Läsbehörighet till journal kan tilldelas av lokalt ansvarig vårdpersonal. En mindre installationskostnad samt årlig licensavgift tillkommer för t.ex. Portwise. Arbetssättet kräver inte mycket underhåll. IT-arbetsgruppens förslag är att om läsbehörighet till varandras journalsystem införes mellan de finska hälsovårdscentralerna och svenska vårdcentraler bör man man därvid reglerar lokala frågor om hur samarbetet kring läsrättigheter ska fungera, vilka regler ska gälla, vilka behörigheter som ska tilldelas och till vilka yrkeskategorier. Dessutom är det viktigt att kontinuerligt beakta och följa eventuella ändringar i lagrum med flera frågor. Dessa frågor ansvaras och beslutas ytterst av medicinskt ansvariga läkare på respektive terveyskeskus och vårdcentral. Övertorneå, VC Pello, TK Arctic Communicator / ARD-modul Arctic Communicator / ARD-modul Mediatri Fjärråtkomst till patientjournaler: läsa, skriva svar, remisser, EKG, RTG, o.s.v. Elektroniska recept SSL säker kommunikationslänk RIKSGRÄNSEN Bild 6. Fjärrstyrning av patientjournalsystem Mediatri. Extern åtkomst till patientjournalsystemet VAS via Portwise Övertorneå, VC Pello, TK VAS PortWise SSL säker kommunikationslänk Fjärråtkomst till patientjournalen: läsa (och skriva?) svar, remisser, EKG, RTG, elektroniska recept, o.s.v. Gränslös vård Rajaton hoito RIKSGRÄNSEN Bild 7. Extern åtkomst till patientjournalsystemet VAS via Portwise. 16

17 3. Digital överföring av röntgenbilder MÅL - Röntgenbild på svensk patient tagen på röntgen enhet på finsk hälsovårdscentral överförs direkt, över riksgränsen, till Norrbottens läns landstings PACS-arkiv. - Röntgenbild på finsk patient tagen på röntgenenhet på svensk vårdcentral överförs direkt, över riksgränsen, till PACS-arkivet på sjukhuset i Kemi eller Rovaniemi i Finland. BAKGRUND Röntgensköterskorna på finska och svenska sidan ersätter varandra vid respektives frånvaro och tar röntgenbilder på varandras patienter som de kopierar på CD som de ger till patienten som lämnar CD:n på sin egen vårdcentral/hälsovårdscentral där bilderna sedan kopieras in via bildstationen och lagras i det egna röntgenarkivet, d.v.s. PACS-arkivet. Röntgenbilden på CD är en kopia av originalbilden och dessutom kan CD:n bli skadad eller tappas bort, varför vårdgivarna på ömse sidan om gränsen vill ersätta denna manuella hantering med digital överföring av röntgenbilderna. RESULTAT Tekniska specialister på respektive sida har tillsammans skapat en säker förbindelse för överföring av röntgenbilder via en krypterad s.k. VPN-tunnel över Internet samt gjort inställningar vid respektive bildstation så att röntgensköterskan kan välja direkt rätt PACS-arkiv. Flödesoch lagringsmodell för digital överföring av röntgenbilder illustreras i nästa bild. Se även röntgengruppens rapport samt bilaga Radio logisk bildtagnings-, lagrings- och överföringsprocess över riksgränsen i Tornedalen, där denna flödesbild också ingår. Digitala överföringen har testats genom att från röntgenmottagningen på hälsovårdscentralen i Tornio, Finland, har röntgenbilder på svensk testpatient skickats för lagring till röntgenarkivet på specialistsjukhuset i Sunder byn hos Norrbottens läns landsting (NLL). På motsvarande sätt har röntgenbilder på finsk testpatient skickats från Haparanda vårdcentral till röntgenarkivet på specialistsjukhuset Länsi-Pohjan Sairaanhoitopiiri i Kemi (LPSHP). Röntgenbilder tagna på Pajala vårdcentral på en finsk patient från Kolari kan på samma sätt skickas direkt till röntgenarkivet på specialistsjuk huset Lapin Sairaanhoito piiri (LSHP) i Rovaniemi. De praktiska testen av denna de i projektet hann av olika skäl av administrativ karaktär inte genomföras inom projekttiden och beräknas vara genomförda och utvärderade inom någon vecka efter avslutat projekt. Den tekniska lösningen är väl beprövad och används i dylika sammanhang, är föga underhållskrävande och därmed inte heller kostnadsdrivande. Förändringen har gått relativt snabbt att genom föra till en relativt låg kostnad. Den patientosäkra manuella hanteringen av bilder Röntgenarkitektur NLL-Fin (LSHP+LPSHP) Pajala Muonion- Enontekiön ktt ky LSHP - network (Rovaniemi) LSHP - PACS NLLNET Kolari VPN -gateway Norrbotten PACS (GE Centricity) VPN -gateway Pello VPN -gateway Övertorneå LPSHP - PACS Ylitornio Haparanda RIKSGRÄNSEN Tornio LPSHP -network (Kemi) Bild 8. Flödes- och lagringsmodell för röntgenbilder i Gränslös vård. 17

18 på CD byts ut mot digital överföring av bilder varvid risken att förlora bilder på vägen elimineras. Dessutom kommer bilderna fram direkt och kan därmed knytas snabbare till röntgenremissen som då kan skickas snabbare till remittent. Detta kostnadseffektiva, enkla och smidiga arbetssättet garanterar hög patientsäkerhet, vilket medicinskt ansvariga läkare och röntgensköterskorna på ömse sidor om gränsen är särskilt nöjda över. IT-arbetsgruppen föreslår därför att den digitala hanteringen av röntgenbilder tas i produktion efter avslutat projekt. Före produktionstagning fastställs SLA-nivåer och andra gränssnittsfrågor mellan berörda vårdgivare. 4. Elektronisk meddelandehantering MÅL - Remiss- och svarssändning av lab-, röntgen- och brevremisser mellan finsk hälsovårdscentral och svensk vårdcentral. RESULTAT I fas I fastställdes att användarna vill kunna sända elektroniska recept, laboratorie-, röntgen-, EKG och andra remisser mellan varandra. I fas II har övergripande processerna för användning, arbetsflöde och verksamhetsstöd för hantering av remisser och svar utretts för hälso- och vårdcentraler över riksgränsen, se bilaga Remissanvändning över riksgränsen i Tornedalen. Vi har vi utrett olika elektroniska meddelandehanteringssystem och kommit fram till att det svenskutvecklade Meddix RoS-systemet uppfyller kraven och kriterierna för elektronisk överföring av lab-, röntgen- och brevremisser mellan finsk hälsovårdscentral och svensk vårdcentral. Systemet är väl beprövat och används sedan många år av organisationer och privata företag som sänder röntgenremisser till röntgenkliniken samt labremisser och -prov till Kemlab på Sunderby sjukhus som Meddix RoS är integrerad med, se nästa bild. MEDDIX RoS Två sätt att arbeta Kaksi tapaa työskennellä Web applikation Webapplikaatio 1. Direktanvändning av webapplikation Webapplikaation suora käyttö MEDDIX Internettjänst Internetpalvelu www Kundsystem Asiakkaan systeemi RTG, Lab etc Applikation Applikaatio Databas Tietokanta Kommunikation Kommunikaatio 2. eller integrererade med kundens system tai integroitu asiakkaan systeemeihin Säkerhet Varmuus 2010 Tieto Corporation Page 1 Bild 9. Remiss- och svarsflödet i meddelandehanteringssystemet Meddix RoS. 18

19 Systemet består av en webbapplikation, är möjlig att integrera i ordinarie verksamhetssystem och innehåller färdiga formulär mot röntgen-, kem- och allmänremiss. Systemet stödjer olika format på remisser till och svar från labsystem och använder välkända integrationstekniker såsom mail och webbtjänster. Remiss- och svarsmottagare styrs m h a kodregister. All information som sänds och lagras är krypterad. Inför eventuellt införande av ett gemensamt verksamhetsstöd måste skillnaderna på detaljnivå klarläggas avseende terminologin som till exempel namn på kemiska provanalyser, gränsvärden och andra parametrar för respektive system och gemensamma kopplingstabeller skapas. Utredningen visar att denna hantering av remisser och svar kommer sannolikt att kräva visst dubbelarbete i gränssamarbetet. Detta är naturligtvis inte något att sträva efter men kan i viss mån accepteras av verksamheten, om man tar hänsyn till att nyttjandegraden (antal patienter) åtminstone initialt inte kommer att ligga på betydande nivå. Förutom gränssamarbetet mellan VC och TK berörs också laboratorie- och röntgenenheterna av förändringen och ska därför vara beredda att lägga ned det arbete som krävs för denna anpassning. Förändringen innebär initialt en utvecklingskostnad och därtill kommer en avgift per varje meddelande som sänds. Beroende utvecklingens omfattning fordras också en utbildningsinsats. IT-arbetsgruppen föreslår därför att eventuell framtida utveckling ska föregås av fördjupad utredning såväl IT-tekniskt, laboratorie- som kostnadsmässigt samt omfatta eventuella nya alternativ, som kan finnas t.ex. på marknaden. 5. Infrastruktur MÅL - Kartläggning av infrastrukturella förutsättningar och möjligheter, t.ex. möjligheter att koppla ihop nätverk och system. RESULTAT Vi har utrett vilka skyddade (krypterade) nätverk som finns på ömse sidor om riksgränsen samt vilka av dessa är möjliga att kopplas ihop logiskt samt kostnadsmässigt. De svenska vårdcentraler och sjukhusen är anslutna till NLLNET som är Norrbottens läns landstinges eget nätverk. De finska hälsovårdscentralerna är anslutna till respektive kommuns nätverk och är knutna till de två sjukhusen som har egna nät. På svenska sidan finns det gemensamma landsomfattande skyddade krypterade nätverket Sjunet som svenska landstingen, andra myndigheter och organisationer samt även organisationer och företag utanför Sverige är anslutna till. Företaget Inera ansvarar för den avtalsmässiga delen av Sjunet och det svenska företaget TDC ansvarar för den tekniska delen, upplägg, drift samt prisuppgifter avseende Sjunet. De svenska och finska TDC bolagen har bekräftat att det är tekniskt möjligt att ansluta finska gränskommuners nätverk till Sjunet, d.v.s att koppla ihop svenska vårdcentraler och finska hälsovårdscentraler. Presumtiva kunder får ansöka om anslutning samt därvid genomgå en särskild granskning och ska uppfylla Sjunets krav för anslutning. Denna process genomfördes inte eftersom de finska kommunerna fann denna lösning för kostsam för att, i dagsläget, enbart användas för överföring av röntgenbilder. Vi har också utrett möjligheter att sända röntgenbilder via krypterad förbindelse över Internet och då studerat olika leverantörer inom detta område såsom Crossport byggd på stora överföringsvolumer av röntgenbilder och som är en i detta sammanhang mycket dyr lösning. Som en tredje lösning har vi utrett en direkt, fast anslutning mellan vårdgivarna via en s.k. VPN-förbindelse för överföring av röntgenbilder, som också testats framgångsrikt, se avsnitt 3. Digital överföring av röntgenbilder samt tillhörande bilagor som nämns där. 6. Säkerhet och åtkomst MÅL - Kartläggning och utredning av säker åtkomst till information i varandras system genom kartläggning av såväl tekniska lösningar som vilken behörighetsstruktur som ska tillämpas. RESULTAT Detta är möjligt genom olika tekniska lösningar såsom VPN (Virtual Private Network) och Portwise. Båda är exempel på applikationer som kan användas för att skapa en säker extern inloggning varvid en krypterad tunnel skapas mellan användaren och det aktuella nätverket tills användaren avslutar inloggningen. Portwise används inom NLL för extern åtkomst till landstingets interna nätverk NLLNET. VPN kan också användas för att skapa en permanent tunnel för överföring av röntgenbilder, som beskrivs i avsnitt 3 Digital överföring av röntgenbilder. Behörigheterna i patientjournalsystemen och andra vårdsystem är upplagda och fungerar på ett likartat sätt, enligt likartade principer och säkerhetskrav på ömse sidor om riksgränsen. Medlemmar i arbetsgruppen Paula Hurula, Norrbottens läns landsting, Sverige. Ansvarig för samordning av till projektet relaterade IT-frågor inom NLL. Janne Okkonen, Länsi-Pohjan sairaanhoitopiirin ky/uula, Finland och ansvarig för samordning av till projektet relaterade IT-frågor för finska gränskommuner och hälsovårdscentraler. 19

20 Ordlista Ord AC ARD-modul CE-märkning CMAD Distans-konsultation Fin HC IT Norrbotten Kemlab Lab LSHP LPSHP Lumiora Meddix RoS MT-produkt NLL NLLNET Pello Polycom PW RTG Sjunet SLA Tandberg TDC TK VAS Video-konsultation VPN VC Ötå vc Förklaring Arctic Connect, leverantör av videosystem och -applikationer. Arctic Communicator videosystem. Arctic Remote Desktop-applikation för fjärrstyrning av dator. Produktmärkning utförd av Läkemedelsverket CMAdesktop, desktop video (pc, webkamera, ljud via t.ex. hörlurar, högtalarmick). Läkar- eller annan specialistkonsultation via brev, telefon, video o.s.v. där läkaren är på annan fysisk plats än patienten. Se videokonsultation. Finland/Finsk. Finsk hälsovårdscentral Terveyskeskus, se även TK. IT Norrbotten Access till Europas största öppna bredbandsnät. Se även Lumiora. Kemiskt Laboratorium för analys av kemiska prover. Laboratorium för analys av prover. Lapin Sairaanhoitopiiri = Lapplands sjukvårdsdistrikt, specialistsjukhuset i Rovaniemi, Finland. Länsipohjan Sairaanhoitopiiri = Västerbottens sjukvårdsdistrikt, specialistsjukhuset i Kemi, Finland. Gemensamt höghastighetsnät. Kokemuksia kuituverkon hyödyistä kunnissa ja terveydenhuollossa Pohjois-Ruotsissa. Se även IT Norrbotten. Internetbaserat Remiss- och Svarssystem ägd av Tieto Sweden AB, Sverige. Medicinteknisk produkt. Norrbottens läns landsting. NLL:s gemensamma länsomfattande nätverk för data och IP-telefoni. Pello avser den finska kommunen Pello (ej svenska Pello). Videoleverantör, erbjuder teknisk plattform för kundens egenanpassade videosystem. Andra leverantörer är bl.a. Tandberg. Portwise. Krypterad VPN-förbindelse för anslutning till t ex ett journalsystem. Röntgen (-bilder o.s.v.) Skyddat datornätverk för Sveriges landsting och andra organisationer). Service Level Agreement Supportavtal. Videoleverantör, erbjuder teknisk plattform för kundens egenanpassade videosystem. Andra leverantörer är bl.a. Polycom. Företaget är operatör och en systemintegratör som erbjuder helhetslösningar inom tal, data och video till företag och organisationer. Terveyskeskus finsk hälsovårdscentral, se även HC. Vårdadministrativt System, Norrbottens läns landstings patientjournalsystem. Distanskonsultation via video, t ex läkar-, specialistkonsultation osv. Virtual Private Network. Svensk vårdcentral. Övertorneå vårdcentral. 20

Gränsöverskridande vård

Gränsöverskridande vård Gränsöverskridande vård Anna-Greta Brodin Regionchef för primärvården i Östra Norrbotten Norrbottens läns landsting Anna-Greta.Brodin@nll.se Maria Jansson Projektledare Norrbottens läns landsting Maria.Jansson@nll.se

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del

Läs mer

23 Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) om journalsystemet på Capio S:t Görans sjukhus HSN

23 Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) om journalsystemet på Capio S:t Görans sjukhus HSN 23 Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) om journalsystemet på Capio S:t Görans sjukhus HSN 2018-1406 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-1406 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-02-01

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Hur initiera och driva projekt inom NLL?

Hur initiera och driva projekt inom NLL? Hur initiera och driva projekt inom NLL? Kenneth Sjaunja EU-samordnare Regionala enheten kommunikationsteknologi i syfte att främja vård och omsorg. [Bild 24] Projektidé Modell för projektstyrning Projektgrupp

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

Så skapade Norrbotten journalåtkomst mellan huvudmännen

Så skapade Norrbotten journalåtkomst mellan huvudmännen Så skapade Norrbotten journalåtkomst mellan huvudmännen Christina Hansson, Irene Lundmark och Carina Kapraali Inledning Samverkan organisation och arbetssätt Hur vi har löst Informationsåtkomst Nyttan

Läs mer

Sammanfattning: När många samarbetar för patientens bästa

Sammanfattning: När många samarbetar för patientens bästa Sammanfattning: När många samarbetar för patientens bästa Sammanfattning av en första delrapport från Ineras förstudie Stöd för multidisciplinära konferenser 2018 02 19 SAMMANFATTNING: NÄR MÅNGA SAMARBETAR

Läs mer

Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt!

Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt! Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt! Vision och syfte med Samverkande sjukvård Att tillgodose invånarens behov av god hälso- och sjukvård och samordna sjukvårdsresurserna som finns

Läs mer

Avtal om Kundens användning av tjänsten Video- och distansmöte

Avtal om Kundens användning av tjänsten Video- och distansmöte Avtal om Kundens användning av tjänsten Video- och distansmöte Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Videooch distansmöte Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Referenser... 3 2.2 Definitioner...

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Digital samverkan. Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser

Digital samverkan. Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser Digital samverkan Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser 2019 06 17 DIGITAL SAMVERKAN FÖRSLAG FRÅN PROJEKT STÖD FÖR MULTIDISCIPLINÄRA KONFERENSER 2019-06-17 Ett strategiskt viktigt

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest. I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem

Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest. I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem 2012-11-06 Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem Göran Karlström Projektet skall bidra till att lösa en av

Läs mer

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan

Läs mer

Bill Nilsson Ordförande. Anders Sundström Justerare. Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Bill Nilsson Ordförande. Anders Sundström Justerare. Kjell-Åke Halldén Sekreterare 69/77 Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s) Älvsbyn Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (s), Kiruna Iris Dimitri, (v), Gällivare Anders Sundström,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter Örebro kommun Örebro läns landsting

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter Örebro kommun Örebro läns landsting Erfarenheter Örebro kommun Örebro läns landsting Planerarna Förvaltningskontor vård och stöd 2009-05-14 Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun Befolkning: 130 429 personer Slottet Svampen Wadköping

Läs mer

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte? Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte? Ny lag om nationell läkemedelslista Lagen gäller från 1 juni 2020, anslutningskrav från 1 juni 2022 Register hos E-hälsomyndigheten Förskrivna och

Läs mer

Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv

Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning och förvaltning Anvisning Datum 2017-03-01 Version 1.0 1 (5) Hantering av elektroniska underskrifter

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

Remiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Remiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-17 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av KSL:s rekommendation

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR REGION VÄSTMANLANDS DIGITALISERINGSSTRATEGI,

HANDLINGSPLAN FÖR REGION VÄSTMANLANDS DIGITALISERINGSSTRATEGI, HANDLINGSPLAN 1 (6) Regionstyrelsen beslutade 2018-01-31 att anta en digitaliseringsstrategi för åren 2018 2020. I den framgår att arbetet ska ske med bibehållen kvalitet och i enlighet med regionplanens

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle.

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Division Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Mål: Landstingets självklara partner för att säkerställa de bästa, säkraste och mest effektiva IT- och Medicintekniska lösningar.

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Sida nr. FIA-PROJEKTET 1(11) Per Jonsson Nilsson 03/12/2010 0.1. Dokumentid. FIA-projekten. Projektägare: EIC

Sida nr. FIA-PROJEKTET 1(11) Per Jonsson Nilsson 03/12/2010 0.1. Dokumentid. FIA-projekten. Projektägare: EIC FIA-PROJEKTET 1(11) FIA-projekten Projektägare: EIC FIA-PROJEKTET 2(11) 1. KLINIKSPECIFIKA TJÄNSTER 4 Beskrivning(syfte och mål) 4 Mål 4 Projektfas (Aktuell status och övergripande tidplan) 4 Viktiga beroenden

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Famnas kompetensforum i ehälsa

Famnas kompetensforum i ehälsa Famnas kompetensforum i ehälsa Slutrapport Ersta Diakonisällskap Sammanfattning Ersta diakoni fick i december 2015 anslag för två e-hälsocoacher under en 3-årsperiod via Famnas ESF-projekt Famnas kompetensforum

Läs mer

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5

Läs mer

Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid

Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Sofie Zetterström, vice vd 27 oktober 2016 Sofie Zetterström Sofie.zetterstrom@inera.se Fram till idag över 40 tjänster 1999

Läs mer

Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)

Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet

Läs mer

Projektbeskrivning NeC etapp 3

Projektbeskrivning NeC etapp 3 Projektbeskrivning NeC etapp 3 Effektivare anläggningstransporter och maskintjänster Stockholm 2015-11-17 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Tidigare projekt Det här dokumentet bygger på ansökan till SBUF för

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne

BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar

Läs mer

Interoperabilitet mellan system för hantering av Medicinsk Journalinformation

Interoperabilitet mellan system för hantering av Medicinsk Journalinformation Interoperabilitet mellan system för hantering av Medicinsk Journalinformation Mats-Åke Hugoson, Kalevi Pessi 2012-03-27 1 Den aktuella situationen Många olika system av olika slag Utvecklingen har skett

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-21 AN-2014/390.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län 1(5) Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Mats Bojestig Landstingsstyrelsen Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Planeringsdelegationen

Läs mer

Case: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården

Case: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården Case: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården SAMMANFATTNING Det digitala signeringssystemet möjliggör att omvårdnadspersonal

Läs mer

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Anvisning för Journal via nätet

Anvisning för Journal via nätet Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (5) Anvisning för Journal via nätet Bakgrund Landstingsstyrelsen antog den 17 juni 2015 ett regelverk för Journal via nätet, det vill säga den tjänst som

Läs mer

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom

Läs mer

CGM J4. Det självklara valet för dig i företagshälsovården. Journalsystemet där du enkelt hanterar avtal och tjänster för alla kunder.

CGM J4. Det självklara valet för dig i företagshälsovården. Journalsystemet där du enkelt hanterar avtal och tjänster för alla kunder. CGM J4 Det självklara valet för dig i företagshälsovården Journalsystemet där du enkelt hanterar avtal och tjänster för alla kunder. Enkel och effektiv ekonomisk uppföljning CGM J4 Journalsystemet där

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Nationell flerpartstjänst. En pilotstudie

Nationell flerpartstjänst. En pilotstudie Nationell flerpartstjänst En pilotstudie 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Om piloten... 2 4. Resultat... 3 4.1 Administration av piloten av projektet... 3 4.2 Intryck från användarna... 3 5. Norge har

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd. Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Journal via nätet. Frågor och svar. Koncernkontoret Hälso- och sjukvård. Om e-tjänsten Journalen

Journal via nätet. Frågor och svar. Koncernkontoret Hälso- och sjukvård. Om e-tjänsten Journalen Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Journal via nätet Frågor och svar Om e-tjänsten Journalen Vad är e-tjänsten Journalen? Journalen är en tjänst som gör det möjligt för invånarna att läsa journalinformation

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Regelverk för skanning av patientinformation i PMO

Regelverk för skanning av patientinformation i PMO Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Dokumentslag: Styrande Datum: 2017-05-10 Dokumenttyp: Instruktion Version:1.2 Regelverk för skanning av patientinformation i PMO INOM

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Procentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ.

Procentfältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Bilaga 2 Webbaserad enkät fältet anger hur stor andel av de som gjort frågan som kryssat för respektive alternativ. Observera att en del frågor beror av vad respondenten svarat i föregående frågor varför

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna

Läs mer

Tre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten

Tre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten Tre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten RPB 2019-2021 Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Fem målområden Inkluderande invånare/patienter Skapa trygghet,

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Uppsala. Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård. Nämnden för hälsa och omsorg

Uppsala. Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård. Nämnden för hälsa och omsorg Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Karina Bodin Datum 2014-10-07 Diarienummer NHO-2014-0106.37 Nämnden för hälsa och omsorg Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Ökad personlig integritet för patienten

Ökad personlig integritet för patienten 1(2) Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-12-11 RS130150, Stefan Kunkel, utvecklare HSS130076 VO Hälso- och sjukvård Regionfullmäktige Ökad personlig integritet för patienten Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Respondenter: Marita / Operativa avdelningen Inger / Operationsavdelningen Katja / Operationsavdelningen INNEHÅLL Inledning

Läs mer

Nu tar vi arkiven till en ny digital nivå - slutrapport Författare: projektledare Johan Eriksson

Nu tar vi arkiven till en ny digital nivå - slutrapport Författare: projektledare Johan Eriksson Nu tar vi arkiven till en ny digital nivå - slutrapport Författare: projektledare Johan Eriksson 1. Sammanfattning Projektet Nu tar vi arkiven till en ny digital nivå pågick under perioden 20170418 20171213

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen 1 (5) Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen Aktuellt läge Pascal ordinationsverktyg används hos 700 vårdgivare för cirka 185 000 dospatienter och antalet inloggningar från start är nu

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan

Läs mer

Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång. Klippans kommun

Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång. Klippans kommun Revisionsrapport Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång Björn Johrén, Säkerhetsspecialist Klippans kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1.

Läs mer

Verksamhetsinriktning hösten 2018

Verksamhetsinriktning hösten 2018 2018-06-27 Verksamhetsinriktning hösten 2018 Innehåll 1. Verksamhetsinriktning hösten 2018... 3 1.1 Händelser som påverkar esam... 3 1.2 Förslag till övergripande inriktning hösten 2018... 3 2. Mål och

Läs mer

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation 1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,

Läs mer

Uppföljning vård på distans och mobila lösningar

Uppföljning vård på distans och mobila lösningar 1(6) Uppföljning vård på distans och mobila lösningar Inledning Detta dokument är en kortfattad sammanställning av de utvecklingsaktiviteter som pågår eller genomförts det senaste året inom området för

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-02-23 1333-2009 City Dental i Stockholm AB Box 16156 111 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Uppföljningsrapport. Kommunikation i Uppsala län utan stöd av fax

Uppföljningsrapport. Kommunikation i Uppsala län utan stöd av fax srapport Kommunikation i Uppsala län utan stöd INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 PROJEKTSTATUS 3 3 RESULTAT AV UPPFÖLJNING 4 4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 5 2 (7) 1 Bakgrund Landstinget (numera Region

Läs mer

C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv..

C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv.. Sjukvård i Sverige Ett mellanstort sjukhus C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv.. Det finns 70 sjukhus till! Och vårdcentraler!! Och privata

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Riktlinje för informationshantering och journalföring RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Rapport från den Operativa tjänstemannaberedningen Nordost. Fokusområde 2019

Rapport från den Operativa tjänstemannaberedningen Nordost. Fokusområde 2019 Rapport från den Operativa tjänstemannaberedningen Nordost Fokusområde 2019 Fokusområde 2019 SIP Läkarstöd, det mobila stödet i samverkan. Kompetens- och personalförsörjning E-Hälsa 1. Utmaningar 2. Fokusgrupper

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer