Projektmaterial. Hållands folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial SJÄLVOBSERVATIONER OCH SJÄLVUTVÄRDERING EN PERSONLIG LÄRANDEPROCESS MED DATORSTÖD Hållands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Självobservationer och självutvärdering En personlig lärandeprocess med datorstöd Ett projekt inom delegationen för IT i skolan ITiS Januari 2002 Maj 2002 Författare: Kerstin Oderhem Sven-Erik Jönsson Hans Bolin Ulf Göransson 1

3 Innehållsförteckning. Inledning 3 Bakgrund, projektbeskrivning mål och syfte.4 Metod 5 Byggstenar ingående i projektet 6 Projektets uppläggning och processen i arbetslaget...7 Diskussion 12 2

4 Inledning. Retoriken i den allmänna debatten kring Sveriges möjligheter att behålla välfärden upprepas begrepp som utbildning, kompetensutveckling i ett livslångt lärande. Vad innebär detta för skolan i allmänhet och kanske vuxenutbildningen i synnerhet? Är systemen och individen förberedda och anpassade till detta förhållningssätt? Är pedagogiken och metodiken strukturerad och systematiserad för att öka medvetenheten hos individen i lärandet, att varsebli processen i det man själv skall vara delaktig i och som idag benämns med begreppet livslångt lärande. Vilken pedagogik och vilka redskap förfogar vuxenutbildningen över idag för att nå detta? Behovet och utvecklingen av nya redskap i den pedagogiska och metodiska diskussionen har till stor del koncentrerats kring ekonomi och frågor om lärarresurser men till stor del glömt den studerades lärosituation. Tänker och pratar lärare/ elev och elev/lärare med varandra på ett sådant sätt att samtalen kan värderas som dialog, består kommunikationen av ett tvåvägs samtal? Dialog / tvåvägskommunikation är en av förutsättningarna vid utvecklande samtal. Det vi idag inom skolan bland annat skall tränar på är dialog/tvåvägs kommunikation som ska leda fram till en ökad motivation hos den studerande. Har lärare och studerande samma erfarenheter av att strukturera och systematisera observationer av sig själv för att sedan sammanfatta observationerna och reflektera över resultaten och därefter ta med detta in i en dialog, såsom vid utvecklande samtal. Det som vi i vårt arbete kallar egenutvärdering. Som en ide - i den pedagogiska debatten gällande vuxnas lärande till livslångt lärande påbörjar vi ett projekt om egenutvärdering inom det nationella projektet IT i skolan. Det som metodiskt ska bli ett verktyget i vårt arbete med att förbereda studerande för ett livslångt lärande i en globala kommunikation kommer att ske med hjälp av en html-fil knuten till skolans hemsida. 3

5 Bakgrund Projektbeskrivningen som diskuteras fram under Januari 2002 som ett dokument för våra fortsatta diskussioner. Bakgrundgrunden till vårt projekt och vår inriktning. Hållands Folkhögskola är i en intensiv utvecklingsprocess som berör i huvudsak 3 områden, kvalitetsarbetet, arbetslaget och lärandeprocessen. I kvalitetsarbetet återfinns komponenterna utvärdering och återkoppling. Dessa komponenter ser vi som aktiva delar vid analysen av genomförd kurs för att därefter utgöra underlaget vid förändringarna inom pågående kvalitetsarbete. Vårt arbetslag är ej sammansatt som det traditionellt är vid skolor, ett visst antal lärare bildar ett arbetslag som arbetar med samma elevgrupp. Vårt arbetslag är temabaserat där temat är vårt projekt som till största delen fokuserar på det tredje området, nämligen en del i lärandeprocessen, egenutvärdering. Tillsammans utgör ovanstående en utgångspunkt med aktiva komponenter från samtliga 3 områden, kvalitetsarbetet, arbetslaget och lärandeprocess/egenutvärdering. Hållands Folkhögskola har också i sina mål sagt att eleven ska vara i centrum och att arbetsmetoderna vid folkhögskolan ska stimulera till ett livslångt lärande. Vår tanke med projektet är att foga samman detta till en helhet och fokusera på en del i den personliga lärandeprocessen/egenutvärderingen med datorstöd. De delar som vi tänker oss ska samverka i projektet är sjävutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation. Mål. Under vårterminen 2002 förbereda höstterminen 2002 för att då sjösätta en modell för egenutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation lärare/studerande. Syfte. Att öka och stärka medvetenheten och motivationen hos såväl lärare som studerande genom egenutvärdering, datorstöd som motivations höjande kommunikation och kontinuerlig uppföljning i lärprocessen för livslångt lärande. Projektets upplägg våren Arbetslagets förbereder sig genom samtal och diskussion om den kvalitativa bakgrunden till området självutvärdering för att initiera samtal gällande projektet med studerande. 2. Outlook som kommunikationsinstrument och dataarena. Uppdatering av kunskaper kommer att behövas hos såväl lärare som studerande. 3. Samtal och förberedelser med studerandegrupperna för att forma och genomföra en pilotstudie. 4. Utvärdering och analys av genomförd pilotstudie som underlag för utformning av självutvärderings- och kommunikationsinstrument 4

6 Metod Metoden är först och främst att söka förståelse av området sjävutvärdering som en del i lärandet. Den metod som vi nyttjat vid våra arbetslagsträffar kan beskrivas som konstruktivistisk med en hermeneutisk ansats, mao att konstruera och begripa. Därefter söka förståelse för en del av sambanden mellan självutvärdering och lärandeprocessen hos vuxenstuderande vid Hållands Folkhögskola. Förstudien har genomförts i flera studerandegrupper och vid tre olika tillfällen på Hållands folkhögskola och vi har haft en konstruktivistisk ansats. De studerande har vid två tillfällen varit delaktiga vid såväl utformning som urval av frågor. Det tredje tillfället är mer att betrakta som en inventering av de studerandes egenuppfattning inom några av oss gjorda urval av studierelaterade situationer. Vid det tredje tillfället genomfördes en enkätundersökning med bundna svarsalternativ. Vårt val av de studierelaterade enkätfrågorna och tillhörande svarsalternativ är däremot kopplat till den konstruktiva tanke vi har för att senare forma underlaget till självutvärdering. Begrepp och definitioner Begreppen som projektet cirkulerar runt är egenuppfattning, självobservationer och självutvärdering. De definitioner som vi har för dessa begrepp inom arbetslaget och i vårt rapport är: Egenuppfattning är hur personen uppfattar sig själv och sitt handlande i olika studierelaterade situationer. Självobservationer är de egna systematiska och registrerade iakttagelserna enligt ett strukturerat schema. Självutvärdering är den egna personliga reflektionen utifrån sina registrerade självobservationer. 5

7 Byggstenar ingående i projektet Under de första samtalen om kommande projekt inom IT i skolan är vi överens om att forma något för vår framtida skolutveckling. Efter en probleminventering inom vuxenundervisningen enas vi om att egenuppfattning/självbild och egna observationer av eget handlande är viktiga delar i lärandet. Vid projektbeskrivningens framväxt vidgade vi vid flera tillfällen diskussionen att även omfatta : Hur ska vi ställa frågorna i självutvärderande syfte? Hur ofta ska frågorna återkomma? Ska alla studerande oberoende grupp/klass få samma typ av frågor? Ska det finas utrymme i frågeformuläret att ställa specifika frågor till de olika grupperna /klasserna? Datorn som verktyg skall också ingå men hur och efter vilka krav och principer ska frågorna distribueras till den studerande? Det som vi beskriver som byggstenar är delarna som ingå i vårt projekt och skall leda till, självutvärdering. Egenuppfattning Självobservationer Specifika frågor Generella frågor Verktyget 6

8 Projektets upplägg och processen i arbetslaget. Projektets upplägg våren 2002, ett utdrag från vår projektbeskrivning januari Arbetslaget förbereder sig genom samtal och diskussion om den kvalitativa bakgrunden till området självutvärdering för att initiera samtal gällande projektet med studerande. 2. Outlook som kommunikationsinstrument och dataarena. Uppdatering av kunskaper kommer att behövas hos såväl lärare som studerande. 3. Samtal och förberedelser med studerandegrupperna för att forma och genomföra en pilotstudie. 4. Utvärdering och analys av genomförd förstudie som underlag för utformning av självutvärderings- och kommunikations instrument. Ovanstående fyra punkter kommer att beskrivas i korthet eftersom vi är i början av det tilltänkta och fullskaliga projektet som är planlagt att genomförs, hösten Att sjösätta en modell för egenutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation lärare/studerande. Arbetslagets förberedelser I vår förberedelse fas har stor del av tiden ägnats åt att klargöra och nå varandra i ord och tanke. Här har var och en av arbetslagets deltagare fått tid och plats i samtalet vid våra träffar. Tid att formulera sina tankar om de olika ordens betydelse som vi använder oss av i projektet. Vilka frågor skulle vara möjliga att ställa till de studerande för deras och vårt eget behov vid självobservationer och självutvärdering? Vilket språk och ordval är möjligt att använda inom projektet så att vi får förståelse för vår ansats med självutvärdering som del i lärandeprocessen? Slutligen skall vi också komma fram till ett verktyg så utformat att det på ett tillfredställande sätt kan fungera som datorstöd i processen både för lärare och studerande.. Vi samtalade och funderade runt vad vi ska lägga i begreppet egenutvärdering? Vilka områden vill vi beröra och vilka frågor vill vi ställa utifrån de mål och syften vi vill nå? Utifrån detta ritade vi upp en första skiss såsom en mind mapp. Här nedan redogör vi för de olika tankar och frågeställningar som vi resonerat om. Fig 1. Tillbakablick Lärandeprocess jag Omgivningen Åtgärder Fig.1 7

9 Tillbakablick. Här finns frågorna om vad finns bakåt som kanske kan hindra eleven framåt? Vi är tydliga med att vi inte vill att frågorna ska vara själavårdande till sin karaktär, men det kan ju finnas erfarenheter som en elev vill dela med sig för att vi lättare ska förstå situation. Här finns också den kontinuerliga utvärderingen, hur blev det? Omgivningen. Hur är det som finns runt omkring den studerande? Finns det störande moment som hindrar eleven från att studera på det sätt som den skulle önska? Irritation, fritidssysslor. Här finns också frågorna om det stödjande i omgivningen, om uppmuntran och vänner. Lärande process. Här har vi de flesta av frågorna om attityder, närvaro, och det egna lärandet. Vad som inspirerar och om personen vet hur den bäst lär sig. Även frågor som rör resultat, målsättningar och delmål hör hemma här. Åtgärder. Hur kan eleven förändra sin situation? Är eleven aktiv för förändring eller motarbetar han/hon förändring. Förstudie Processen fortgår enligt den uppgjorda planen och förstudien, samtal och förberedelser med studiegrupper kan beskrivas som en skriftlig dialog vid 2 olika tillfällen och i 2 skilda grupper. Det tredje tillfället är mera att betrakta som en inventering av de studerandes egenuppfattning inom några av oss gjorda urval av studierelaterade situationer. Sammantaget ska dessa undersökningstillfällen ge oss en bild och förståelse för urval och formuleringar av kommande frågor till enkäten för självutvärdering Undersökningstillfälle 1 Vid det första tillfället tillfogades fyra frågor till elevernas tidigare utlämnade loggbok / studiedagbok, vilken lämnas in i treveckorsintervaller under läsåret. Frågeställningarna berörde effektivitet, inlärning, samarbete, samt egen sinnesstämning. (eleverna uppmanas att fylla en 1:a, 2:a och en 3:a för respektive vecka i varje rad.) Tanken är att resultaten senare ska kunna bearbetas såväl på individ- som på gruppbasis. De fyra frågeställningarna som tillägg till loggboken: Effektivitet (Hur effektivt har jag utnyttjat min studietid?) Samarbete (Hur mycket har jag samarbetet med andra?)

10 Inlärning (Har jag lär mig något nytt under perioden?) Egen sinnesstämning (Hur har studierna känts under perioden?) Undersökningstillfälle 2 Vid tillfälle nummer två gavs uppgiften att kommentera frågorna och föreslå nya formulering till en grupp studerande. De första förslagen står först, bakom respektive siffra. Under svarsalternativen kommer elevernas kommentarer, därefter den nya frågeställningen. 1. Är du nöjd med undervisningen? (ur pedagogisk synvinkel) Nej Ja 2. Hur går det för dig att planera din studietid/dina studier? Dåligt Bra 3. Hur har studierna känts under perioden? Dåligt Bra (elevernas kommentarer) Känts är kanske lite för bred fråga? (den nya frågeställningen) Hur har dina studier fungerat under perioden? 4. Har du gjort något själv för att ev. förändra detta? Lite Mycket Förbättra vore bättre. Gäller det båda de tidigare frågorna? Har du gjort något för att dina studier skall fungera på bästa sätt? 5. Har någon av dina förväntningar uppfyllts? Nej Ja Inga Många i stället Det räcker ju med en av 100 för att helt svara Ja(10), byt ut någon Har dina förväntningar på studierna uppfyllts? 6. Har du gjort något för att dina förväntningar ska uppfyllas? Nej Ja Lite Mycket i stället 7. Hur tycker du att studiemiljön på Hållands folkhögskola fungerar? Dåligt Bra 8. Har du fått stöd den senaste tiden? Nej Ja Stöd? På vilket sätt? Från kamraterna eller? Precisera frågan Har du haft behov av personligt stöd för att genomföra din planlagda studietid? 9

11 9. Har du stöttat någon den senaste tiden? Nej Ja Byt ut Nej Ja till något annat Har du varit personligt stöd till någon elev vid några studiesituationer under perioden? 10. Har du fått dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter i studiesammanhang? Nej Ja Tycker du att dina kunskaper och erfarenheter kommer till nytta i studierna? Undersökningstillfälle 3 Vårt arbete fortsätter i den påbörjade andan med en konstruktivistisk ansats. Vi genomför ytterligare en enkätstudie, en inventering i en tredje studerandegrupp. Hur uppfattar de studerande sig själva i olika studierelaterade situationer? Vid den inventeringen av den studerande och dennes egenuppfattning och hur de själva klarar av några utvalda studiesituationer, bestämdes att enkät en skulle innehålla bundna svarsalternativ. Egenuppfattning Jag är kreativ för att lösa gruppuppgifter Jag försöker alltid göra mitt bästa Jag lämnar in uppgifter i rätt tid På kvällen reflekterar jag över dagens arbete Jag kommer förberedd till lektioner och samlingar Jag skaffar alltid kurslitteratur till respektive kurs Jag tar ansvar för självstudietid och schemalagd tid Jag är aktiv och delaktig på lektionerna/ samlingar Jag kommer på utsatt tid vid samlingar Jag prioriterar kursen och tillhörande gruppaktiviteter framför personliga aktiviteter Egna exempel på uppgifter du vill nämna Bra Halvbra Sämre Fig.2 Resultat av ovanstående frågor: De studerande har en mycket positiv bild av sitt eget handlande, de områden där de själva anser sig endast vara halvbra är inom: Lämna in uppgifter i rätt tid, reflektera över dagens arbete och komma förberedd till lektioner och samlingar. Endast en av de tillfrågade svarande, är sämre på att reflektera över dagens arbete. Med hjälp vilka av dessa förstudier fortsatte sedan diskussionen om antalet frågor, frågors utformning och vad som kan var mest ändamålsenligt. Hur skall den studerande få tillgång till självutvärderingsinstrumentet och erhållna resultat. Här i processen blir vår diskussion om val av verktyg en konkret fråga. Vilka krav kommer att ställas på vårt verktyg för att fylla de tilltänkta behoven och sekretessen? 10

12 Verktyget Förutsättningarna vid samtalen inför val av verktyg i arbetet med självutvärdering är följande: En stor grupp studerande befinner sig på skolan största delen av studietiden. Vissa grupper är under långa perioder och studerar på andra håll i världen. Enkelt att använda för den studerande oberoende av vistelseort Möjligheten att bearbeta svaren på ett enkelt sätt och med en given sekretess nivå. Möjlighet at ställa allmänna frågor för alla linjer och specifika frågor för skilda linjer. Verktyget skall vara konstruerat så att det går att skicka ut frågor och samla in svaren för bearbetning på ett funktionellt sätt. Med dessa förutsättningar började vi att fundera på att kommunicera med studerande via e- mail. Det positiva med denna kommunikationsform är att den ger möjlighet till en direkt kontakt med varje studerande och det går även att kommunicera vare sig de befinner sig på skolan eller i vida världen. Arbetssättet med skulle innebära att ett frågeformulär skickades ut efter en grupplista. Formuläret med frågorna kunde ligga direkt i brevet eller som bifogad fil. Elevernas returnerade svar skulle då ha bearbetats av oss. Detta var ett arbetssätt som kändes alldeles för omständligt. En annan faktor var att eleverna som inte befinner sig på skolan har olika mailprogram som skickar div. reklam och annat skräp med tillbaka. Vi beslöt oss för att lämna som ett verktyg. FirstClass Detta är ett väl beprövat verktyg för kommunikation i flera olika miljöer. Vi tänkte skapa en konferens med inloggning för respektive klass. Till First Class går det att komma både via webben och med FirstClass Client. Vi beslöt att inte använda First Class eftersom det ej täcker vår kravspecifikation. Eportfolio är ett webbaserat sätt att arbeta med portfolio. Här är läraren den som administrerar och eleverna är användare. Det finns kalenderfunktion, forum, intern post, loggbok, projekthanterare, mm. Trots denna mängd funktioner saknades för vårt behov viktiga delar. Redan från början fanns det tankar om att använda Hållands folkhögskolas hemsida som verktyg för vår kommunikation med eleverna. Efter att prövat en del andra alternativ väljer vi att utveckla skolans hemsida som vårt blivande verktyg. Det som nu följer är en beskrivning av hur vi till dags datum håller på att utformat hemsidan till ett verktyg för att arbeta med självutvärderig. Användaren kommer via en wwwadress till en inloggnings sida. Där markerar han/hon sin linje och loggar in med ett lösenord. Efter detta visar sig ett formulär. Ett formulär är en samling fält som du använder för att Fig.3 11

13 inhämta information från personer som besöker din webbplats. Besökarna fyller i formuläret genom att skriva text, klicka på alternativ knappar och kryss rutor. När besökarna har fyllt i formuläret skickar de informationen. På detta formulär, se fig.3, ligger frågorna som användaren skall svara på. Frågornas, svarsalternativ graderas mellan 1 och 10. Rutan för kommentarer har ett begränsat utrymme för att de öppna svaren ej ska bli dominerande. Kalle Kula Egenutvärdering 1 Ped 2 Studier 3 Åtgärd 4 Planera5 Förväntan6 Åtgärd v v Åtgärd 5 Förväntan 1 Ped Planera 2 Studier 3 Åtgärd Kalle v.17 v.20 När eleven skickat formuläret går svaret på vägar som jag ej tekniskt beskriver till en annan sida på Internet. Till den sidan är ett dokument i Excel kopplat. Excel är ett smidigt sätt att behandla informationen som ligger i svaren, fig.4. Fördelen med att använda hemsidan som grund för självutvärderingen är att den är åtkomlig för alla via internet, både studerande som är på och utanför skolan. Utvecklingen av formuläret, frågorna och svarshanteringen är något vi själva styr helt. Fig. 4 Diskussion Som vi belyst tidigare så befinner sig hela projektet endast i en första fas, förstudien. Förarbetet omfattar i detta skede grundläggande samtal mellan oss lärare för att skapa en gemensam plattform för projektet. Förstudier i skriftlig form och dialogsamtal mellan lärare och studerande för att skapa en realistisk utgångspunkt för urval och utformning av frågor till kommande frågeformulär. En låg och trevande process har pågått med genomgång av tekniska och pedagogiska frågor i försöken att finna ett passande verktyg för vårt behov. Nya horisonter har skapats främst hos oss lärare under hela processen. De mål och syften som anges i projektplanen har vi ej provat inom den nuvarande tiden. Däremot har vår planläggning genomförts till största delen som planerades vid projektets inledning jan Avvikelsen från det planerade är under punkten Verktyg. Urval och konstruktion av verktyg har skett efter vårt behov av instrument för självutvärdering och inte efter färdiga tekniska lösningar. Slutet på vår resa för att finna det mest lämpliga verktyget slutade hemma inom Hållands folkhögskolas hemsida. 12

14 Den lösning som vi just nu har färdigt men ännu ej provat är en konstruktion, en sk. Html-fil som tillägg inom vår egen hemsida. I den fasen som projektet befinner sig i just nu ska den här rapporten betraktas som en lägesrapport Resa fortsätter mot målet, att förbereda oss inför hösten 2002 och då sjösätta den första fasen för självobservationer en modell i självutvärdering för att öka den studerandes självkontroll och motivation via systematiska observationer och registrering av egna prioriteringar och rutiner vid studier. 13