Projektmaterial. Hållands folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. Hållands folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial SJÄLVOBSERVATIONER OCH SJÄLVUTVÄRDERING EN PERSONLIG LÄRANDEPROCESS MED DATORSTÖD Hållands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Självobservationer och självutvärdering En personlig lärandeprocess med datorstöd Ett projekt inom delegationen för IT i skolan ITiS Januari 2002 Maj 2002 Författare: Kerstin Oderhem Sven-Erik Jönsson Hans Bolin Ulf Göransson 1

3 Innehållsförteckning. Inledning 3 Bakgrund, projektbeskrivning mål och syfte.4 Metod 5 Byggstenar ingående i projektet 6 Projektets uppläggning och processen i arbetslaget...7 Diskussion 12 2

4 Inledning. Retoriken i den allmänna debatten kring Sveriges möjligheter att behålla välfärden upprepas begrepp som utbildning, kompetensutveckling i ett livslångt lärande. Vad innebär detta för skolan i allmänhet och kanske vuxenutbildningen i synnerhet? Är systemen och individen förberedda och anpassade till detta förhållningssätt? Är pedagogiken och metodiken strukturerad och systematiserad för att öka medvetenheten hos individen i lärandet, att varsebli processen i det man själv skall vara delaktig i och som idag benämns med begreppet livslångt lärande. Vilken pedagogik och vilka redskap förfogar vuxenutbildningen över idag för att nå detta? Behovet och utvecklingen av nya redskap i den pedagogiska och metodiska diskussionen har till stor del koncentrerats kring ekonomi och frågor om lärarresurser men till stor del glömt den studerades lärosituation. Tänker och pratar lärare/ elev och elev/lärare med varandra på ett sådant sätt att samtalen kan värderas som dialog, består kommunikationen av ett tvåvägs samtal? Dialog / tvåvägskommunikation är en av förutsättningarna vid utvecklande samtal. Det vi idag inom skolan bland annat skall tränar på är dialog/tvåvägs kommunikation som ska leda fram till en ökad motivation hos den studerande. Har lärare och studerande samma erfarenheter av att strukturera och systematisera observationer av sig själv för att sedan sammanfatta observationerna och reflektera över resultaten och därefter ta med detta in i en dialog, såsom vid utvecklande samtal. Det som vi i vårt arbete kallar egenutvärdering. Som en ide - i den pedagogiska debatten gällande vuxnas lärande till livslångt lärande påbörjar vi ett projekt om egenutvärdering inom det nationella projektet IT i skolan. Det som metodiskt ska bli ett verktyget i vårt arbete med att förbereda studerande för ett livslångt lärande i en globala kommunikation kommer att ske med hjälp av en html-fil knuten till skolans hemsida. 3

5 Bakgrund Projektbeskrivningen som diskuteras fram under Januari 2002 som ett dokument för våra fortsatta diskussioner. Bakgrundgrunden till vårt projekt och vår inriktning. Hållands Folkhögskola är i en intensiv utvecklingsprocess som berör i huvudsak 3 områden, kvalitetsarbetet, arbetslaget och lärandeprocessen. I kvalitetsarbetet återfinns komponenterna utvärdering och återkoppling. Dessa komponenter ser vi som aktiva delar vid analysen av genomförd kurs för att därefter utgöra underlaget vid förändringarna inom pågående kvalitetsarbete. Vårt arbetslag är ej sammansatt som det traditionellt är vid skolor, ett visst antal lärare bildar ett arbetslag som arbetar med samma elevgrupp. Vårt arbetslag är temabaserat där temat är vårt projekt som till största delen fokuserar på det tredje området, nämligen en del i lärandeprocessen, egenutvärdering. Tillsammans utgör ovanstående en utgångspunkt med aktiva komponenter från samtliga 3 områden, kvalitetsarbetet, arbetslaget och lärandeprocess/egenutvärdering. Hållands Folkhögskola har också i sina mål sagt att eleven ska vara i centrum och att arbetsmetoderna vid folkhögskolan ska stimulera till ett livslångt lärande. Vår tanke med projektet är att foga samman detta till en helhet och fokusera på en del i den personliga lärandeprocessen/egenutvärderingen med datorstöd. De delar som vi tänker oss ska samverka i projektet är sjävutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation. Mål. Under vårterminen 2002 förbereda höstterminen 2002 för att då sjösätta en modell för egenutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation lärare/studerande. Syfte. Att öka och stärka medvetenheten och motivationen hos såväl lärare som studerande genom egenutvärdering, datorstöd som motivations höjande kommunikation och kontinuerlig uppföljning i lärprocessen för livslångt lärande. Projektets upplägg våren Arbetslagets förbereder sig genom samtal och diskussion om den kvalitativa bakgrunden till området självutvärdering för att initiera samtal gällande projektet med studerande. 2. Outlook som kommunikationsinstrument och dataarena. Uppdatering av kunskaper kommer att behövas hos såväl lärare som studerande. 3. Samtal och förberedelser med studerandegrupperna för att forma och genomföra en pilotstudie. 4. Utvärdering och analys av genomförd pilotstudie som underlag för utformning av självutvärderings- och kommunikationsinstrument 4

6 Metod Metoden är först och främst att söka förståelse av området sjävutvärdering som en del i lärandet. Den metod som vi nyttjat vid våra arbetslagsträffar kan beskrivas som konstruktivistisk med en hermeneutisk ansats, mao att konstruera och begripa. Därefter söka förståelse för en del av sambanden mellan självutvärdering och lärandeprocessen hos vuxenstuderande vid Hållands Folkhögskola. Förstudien har genomförts i flera studerandegrupper och vid tre olika tillfällen på Hållands folkhögskola och vi har haft en konstruktivistisk ansats. De studerande har vid två tillfällen varit delaktiga vid såväl utformning som urval av frågor. Det tredje tillfället är mer att betrakta som en inventering av de studerandes egenuppfattning inom några av oss gjorda urval av studierelaterade situationer. Vid det tredje tillfället genomfördes en enkätundersökning med bundna svarsalternativ. Vårt val av de studierelaterade enkätfrågorna och tillhörande svarsalternativ är däremot kopplat till den konstruktiva tanke vi har för att senare forma underlaget till självutvärdering. Begrepp och definitioner Begreppen som projektet cirkulerar runt är egenuppfattning, självobservationer och självutvärdering. De definitioner som vi har för dessa begrepp inom arbetslaget och i vårt rapport är: Egenuppfattning är hur personen uppfattar sig själv och sitt handlande i olika studierelaterade situationer. Självobservationer är de egna systematiska och registrerade iakttagelserna enligt ett strukturerat schema. Självutvärdering är den egna personliga reflektionen utifrån sina registrerade självobservationer. 5

7 Byggstenar ingående i projektet Under de första samtalen om kommande projekt inom IT i skolan är vi överens om att forma något för vår framtida skolutveckling. Efter en probleminventering inom vuxenundervisningen enas vi om att egenuppfattning/självbild och egna observationer av eget handlande är viktiga delar i lärandet. Vid projektbeskrivningens framväxt vidgade vi vid flera tillfällen diskussionen att även omfatta : Hur ska vi ställa frågorna i självutvärderande syfte? Hur ofta ska frågorna återkomma? Ska alla studerande oberoende grupp/klass få samma typ av frågor? Ska det finas utrymme i frågeformuläret att ställa specifika frågor till de olika grupperna /klasserna? Datorn som verktyg skall också ingå men hur och efter vilka krav och principer ska frågorna distribueras till den studerande? Det som vi beskriver som byggstenar är delarna som ingå i vårt projekt och skall leda till, självutvärdering. Egenuppfattning Självobservationer Specifika frågor Generella frågor Verktyget 6

8 Projektets upplägg och processen i arbetslaget. Projektets upplägg våren 2002, ett utdrag från vår projektbeskrivning januari Arbetslaget förbereder sig genom samtal och diskussion om den kvalitativa bakgrunden till området självutvärdering för att initiera samtal gällande projektet med studerande. 2. Outlook som kommunikationsinstrument och dataarena. Uppdatering av kunskaper kommer att behövas hos såväl lärare som studerande. 3. Samtal och förberedelser med studerandegrupperna för att forma och genomföra en pilotstudie. 4. Utvärdering och analys av genomförd förstudie som underlag för utformning av självutvärderings- och kommunikations instrument. Ovanstående fyra punkter kommer att beskrivas i korthet eftersom vi är i början av det tilltänkta och fullskaliga projektet som är planlagt att genomförs, hösten Att sjösätta en modell för egenutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation lärare/studerande. Arbetslagets förberedelser I vår förberedelse fas har stor del av tiden ägnats åt att klargöra och nå varandra i ord och tanke. Här har var och en av arbetslagets deltagare fått tid och plats i samtalet vid våra träffar. Tid att formulera sina tankar om de olika ordens betydelse som vi använder oss av i projektet. Vilka frågor skulle vara möjliga att ställa till de studerande för deras och vårt eget behov vid självobservationer och självutvärdering? Vilket språk och ordval är möjligt att använda inom projektet så att vi får förståelse för vår ansats med självutvärdering som del i lärandeprocessen? Slutligen skall vi också komma fram till ett verktyg så utformat att det på ett tillfredställande sätt kan fungera som datorstöd i processen både för lärare och studerande.. Vi samtalade och funderade runt vad vi ska lägga i begreppet egenutvärdering? Vilka områden vill vi beröra och vilka frågor vill vi ställa utifrån de mål och syften vi vill nå? Utifrån detta ritade vi upp en första skiss såsom en mind mapp. Här nedan redogör vi för de olika tankar och frågeställningar som vi resonerat om. Fig 1. Tillbakablick Lärandeprocess jag Omgivningen Åtgärder Fig.1 7

9 Tillbakablick. Här finns frågorna om vad finns bakåt som kanske kan hindra eleven framåt? Vi är tydliga med att vi inte vill att frågorna ska vara själavårdande till sin karaktär, men det kan ju finnas erfarenheter som en elev vill dela med sig för att vi lättare ska förstå situation. Här finns också den kontinuerliga utvärderingen, hur blev det? Omgivningen. Hur är det som finns runt omkring den studerande? Finns det störande moment som hindrar eleven från att studera på det sätt som den skulle önska? Irritation, fritidssysslor. Här finns också frågorna om det stödjande i omgivningen, om uppmuntran och vänner. Lärande process. Här har vi de flesta av frågorna om attityder, närvaro, och det egna lärandet. Vad som inspirerar och om personen vet hur den bäst lär sig. Även frågor som rör resultat, målsättningar och delmål hör hemma här. Åtgärder. Hur kan eleven förändra sin situation? Är eleven aktiv för förändring eller motarbetar han/hon förändring. Förstudie Processen fortgår enligt den uppgjorda planen och förstudien, samtal och förberedelser med studiegrupper kan beskrivas som en skriftlig dialog vid 2 olika tillfällen och i 2 skilda grupper. Det tredje tillfället är mera att betrakta som en inventering av de studerandes egenuppfattning inom några av oss gjorda urval av studierelaterade situationer. Sammantaget ska dessa undersökningstillfällen ge oss en bild och förståelse för urval och formuleringar av kommande frågor till enkäten för självutvärdering Undersökningstillfälle 1 Vid det första tillfället tillfogades fyra frågor till elevernas tidigare utlämnade loggbok / studiedagbok, vilken lämnas in i treveckorsintervaller under läsåret. Frågeställningarna berörde effektivitet, inlärning, samarbete, samt egen sinnesstämning. (eleverna uppmanas att fylla en 1:a, 2:a och en 3:a för respektive vecka i varje rad.) Tanken är att resultaten senare ska kunna bearbetas såväl på individ- som på gruppbasis. De fyra frågeställningarna som tillägg till loggboken: Effektivitet (Hur effektivt har jag utnyttjat min studietid?) Samarbete (Hur mycket har jag samarbetet med andra?)

10 Inlärning (Har jag lär mig något nytt under perioden?) Egen sinnesstämning (Hur har studierna känts under perioden?) Undersökningstillfälle 2 Vid tillfälle nummer två gavs uppgiften att kommentera frågorna och föreslå nya formulering till en grupp studerande. De första förslagen står först, bakom respektive siffra. Under svarsalternativen kommer elevernas kommentarer, därefter den nya frågeställningen. 1. Är du nöjd med undervisningen? (ur pedagogisk synvinkel) Nej Ja 2. Hur går det för dig att planera din studietid/dina studier? Dåligt Bra 3. Hur har studierna känts under perioden? Dåligt Bra (elevernas kommentarer) Känts är kanske lite för bred fråga? (den nya frågeställningen) Hur har dina studier fungerat under perioden? 4. Har du gjort något själv för att ev. förändra detta? Lite Mycket Förbättra vore bättre. Gäller det båda de tidigare frågorna? Har du gjort något för att dina studier skall fungera på bästa sätt? 5. Har någon av dina förväntningar uppfyllts? Nej Ja Inga Många i stället Det räcker ju med en av 100 för att helt svara Ja(10), byt ut någon Har dina förväntningar på studierna uppfyllts? 6. Har du gjort något för att dina förväntningar ska uppfyllas? Nej Ja Lite Mycket i stället 7. Hur tycker du att studiemiljön på Hållands folkhögskola fungerar? Dåligt Bra 8. Har du fått stöd den senaste tiden? Nej Ja Stöd? På vilket sätt? Från kamraterna eller? Precisera frågan Har du haft behov av personligt stöd för att genomföra din planlagda studietid? 9

11 9. Har du stöttat någon den senaste tiden? Nej Ja Byt ut Nej Ja till något annat Har du varit personligt stöd till någon elev vid några studiesituationer under perioden? 10. Har du fått dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter i studiesammanhang? Nej Ja Tycker du att dina kunskaper och erfarenheter kommer till nytta i studierna? Undersökningstillfälle 3 Vårt arbete fortsätter i den påbörjade andan med en konstruktivistisk ansats. Vi genomför ytterligare en enkätstudie, en inventering i en tredje studerandegrupp. Hur uppfattar de studerande sig själva i olika studierelaterade situationer? Vid den inventeringen av den studerande och dennes egenuppfattning och hur de själva klarar av några utvalda studiesituationer, bestämdes att enkät en skulle innehålla bundna svarsalternativ. Egenuppfattning Jag är kreativ för att lösa gruppuppgifter Jag försöker alltid göra mitt bästa Jag lämnar in uppgifter i rätt tid På kvällen reflekterar jag över dagens arbete Jag kommer förberedd till lektioner och samlingar Jag skaffar alltid kurslitteratur till respektive kurs Jag tar ansvar för självstudietid och schemalagd tid Jag är aktiv och delaktig på lektionerna/ samlingar Jag kommer på utsatt tid vid samlingar Jag prioriterar kursen och tillhörande gruppaktiviteter framför personliga aktiviteter Egna exempel på uppgifter du vill nämna Bra Halvbra Sämre Fig.2 Resultat av ovanstående frågor: De studerande har en mycket positiv bild av sitt eget handlande, de områden där de själva anser sig endast vara halvbra är inom: Lämna in uppgifter i rätt tid, reflektera över dagens arbete och komma förberedd till lektioner och samlingar. Endast en av de tillfrågade svarande, är sämre på att reflektera över dagens arbete. Med hjälp vilka av dessa förstudier fortsatte sedan diskussionen om antalet frågor, frågors utformning och vad som kan var mest ändamålsenligt. Hur skall den studerande få tillgång till självutvärderingsinstrumentet och erhållna resultat. Här i processen blir vår diskussion om val av verktyg en konkret fråga. Vilka krav kommer att ställas på vårt verktyg för att fylla de tilltänkta behoven och sekretessen? 10

12 Verktyget Förutsättningarna vid samtalen inför val av verktyg i arbetet med självutvärdering är följande: En stor grupp studerande befinner sig på skolan största delen av studietiden. Vissa grupper är under långa perioder och studerar på andra håll i världen. Enkelt att använda för den studerande oberoende av vistelseort Möjligheten att bearbeta svaren på ett enkelt sätt och med en given sekretess nivå. Möjlighet at ställa allmänna frågor för alla linjer och specifika frågor för skilda linjer. Verktyget skall vara konstruerat så att det går att skicka ut frågor och samla in svaren för bearbetning på ett funktionellt sätt. Med dessa förutsättningar började vi att fundera på att kommunicera med studerande via e- mail. Det positiva med denna kommunikationsform är att den ger möjlighet till en direkt kontakt med varje studerande och det går även att kommunicera vare sig de befinner sig på skolan eller i vida världen. Arbetssättet med skulle innebära att ett frågeformulär skickades ut efter en grupplista. Formuläret med frågorna kunde ligga direkt i brevet eller som bifogad fil. Elevernas returnerade svar skulle då ha bearbetats av oss. Detta var ett arbetssätt som kändes alldeles för omständligt. En annan faktor var att eleverna som inte befinner sig på skolan har olika mailprogram som skickar div. reklam och annat skräp med tillbaka. Vi beslöt oss för att lämna som ett verktyg. FirstClass Detta är ett väl beprövat verktyg för kommunikation i flera olika miljöer. Vi tänkte skapa en konferens med inloggning för respektive klass. Till First Class går det att komma både via webben och med FirstClass Client. Vi beslöt att inte använda First Class eftersom det ej täcker vår kravspecifikation. Eportfolio är ett webbaserat sätt att arbeta med portfolio. Här är läraren den som administrerar och eleverna är användare. Det finns kalenderfunktion, forum, intern post, loggbok, projekthanterare, mm. Trots denna mängd funktioner saknades för vårt behov viktiga delar. Redan från början fanns det tankar om att använda Hållands folkhögskolas hemsida som verktyg för vår kommunikation med eleverna. Efter att prövat en del andra alternativ väljer vi att utveckla skolans hemsida som vårt blivande verktyg. Det som nu följer är en beskrivning av hur vi till dags datum håller på att utformat hemsidan till ett verktyg för att arbeta med självutvärderig. Användaren kommer via en wwwadress till en inloggnings sida. Där markerar han/hon sin linje och loggar in med ett lösenord. Efter detta visar sig ett formulär. Ett formulär är en samling fält som du använder för att Fig.3 11

13 inhämta information från personer som besöker din webbplats. Besökarna fyller i formuläret genom att skriva text, klicka på alternativ knappar och kryss rutor. När besökarna har fyllt i formuläret skickar de informationen. På detta formulär, se fig.3, ligger frågorna som användaren skall svara på. Frågornas, svarsalternativ graderas mellan 1 och 10. Rutan för kommentarer har ett begränsat utrymme för att de öppna svaren ej ska bli dominerande. Kalle Kula Egenutvärdering 1 Ped 2 Studier 3 Åtgärd 4 Planera5 Förväntan6 Åtgärd v v Åtgärd 5 Förväntan 1 Ped Planera 2 Studier 3 Åtgärd Kalle v.17 v.20 När eleven skickat formuläret går svaret på vägar som jag ej tekniskt beskriver till en annan sida på Internet. Till den sidan är ett dokument i Excel kopplat. Excel är ett smidigt sätt att behandla informationen som ligger i svaren, fig.4. Fördelen med att använda hemsidan som grund för självutvärderingen är att den är åtkomlig för alla via internet, både studerande som är på och utanför skolan. Utvecklingen av formuläret, frågorna och svarshanteringen är något vi själva styr helt. Fig. 4 Diskussion Som vi belyst tidigare så befinner sig hela projektet endast i en första fas, förstudien. Förarbetet omfattar i detta skede grundläggande samtal mellan oss lärare för att skapa en gemensam plattform för projektet. Förstudier i skriftlig form och dialogsamtal mellan lärare och studerande för att skapa en realistisk utgångspunkt för urval och utformning av frågor till kommande frågeformulär. En låg och trevande process har pågått med genomgång av tekniska och pedagogiska frågor i försöken att finna ett passande verktyg för vårt behov. Nya horisonter har skapats främst hos oss lärare under hela processen. De mål och syften som anges i projektplanen har vi ej provat inom den nuvarande tiden. Däremot har vår planläggning genomförts till största delen som planerades vid projektets inledning jan Avvikelsen från det planerade är under punkten Verktyg. Urval och konstruktion av verktyg har skett efter vårt behov av instrument för självutvärdering och inte efter färdiga tekniska lösningar. Slutet på vår resa för att finna det mest lämpliga verktyget slutade hemma inom Hållands folkhögskolas hemsida. 12

14 Den lösning som vi just nu har färdigt men ännu ej provat är en konstruktion, en sk. Html-fil som tillägg inom vår egen hemsida. I den fasen som projektet befinner sig i just nu ska den här rapporten betraktas som en lägesrapport Resa fortsätter mot målet, att förbereda oss inför hösten 2002 och då sjösätta den första fasen för självobservationer en modell i självutvärdering för att öka den studerandes självkontroll och motivation via systematiska observationer och registrering av egna prioriteringar och rutiner vid studier. 13

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Lärande och kunskaper Övergripande mål: Uppföljning, utvärdering och utveckling Ingela Nyberg, Barn och Utbildning,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Välkommen till JENSEN online!

Välkommen till JENSEN online! Välkommen till JENSEN online! Logga in! Den här guiden ger en kort introduktion till hur dina distansstudier på JENSEN vuxenutbildning går till. Om det är första gången du studerar via JENSEN online, behöver

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Linköpings Universitet CUL. Lärarmanual

Linköpings Universitet CUL. Lärarmanual Linköpings Universitet CUL Lärarmanual 2011-09-05 Lärarmanual It s learning OBS! Vi rekommenderar att du går in på Its learnings hjälpsidor för att få korrekt beskrivning av hur de olika elementen fungerar.

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Projektmaterial. Kjesäters folkhögskola

Projektmaterial. Kjesäters folkhögskola Projektmaterial INTERAKTIV PORTFOLIO Kjesäters folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Kursvärdering. Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar.

Kursvärdering. Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar. Kursvärdering Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar. Här finns även tips på några olika sätt att skapa en kursvärdering

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning grin Skolinspektionen Bes Huvudman info.forskolansputnik@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Sputniks förskola belägen i Stockholms kommun med Sputnik

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.

Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs. Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.se Ärendetyp Datum 2007-01-04 1(6) Elementär Websurveyandvänding

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Frontermanual för Rektorsprogrammet

Frontermanual för Rektorsprogrammet Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

UTV5 Lathund för skolledning (2013-12-10)

UTV5 Lathund för skolledning (2013-12-10) UTV5 Lathund för skolledning (2013-12-10) Innehåll Sid 2 Inledning Sid 3 Logga in Sid 4 Startsidan Sid 5 Obligatoriska frågor Sid 6 Kursutvärderingar Sid 10 Statistik Sid 12 Formulär Sid 16 Skapa utvärdering

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 IKT-Strategi En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 Barn- och utbildningskontoret Norrtälje kommun Framtidskompetenser Synligt lärande Kollegialt

Läs mer

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2007 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter...2 Inloggning...2 Ändra användaruppgifter...4 Anpassa Min sida...5 Verktygen på Min sida...6 Notiser...7 Mitt arkiv...9 Fronter

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Utformning av den verksamhetsförlagda utbildningen av lärarstudenter (VFU) i Upplands-Bro kommun

Utformning av den verksamhetsförlagda utbildningen av lärarstudenter (VFU) i Upplands-Bro kommun Bildningsförvaltningen 2008-06-24 Handlingsplan för: Utformning av den verksamhetsförlagda utbildningen av lärarstudenter (VFU) i Upplands-Bro kommun Detta dokument är en handlingsplan för genomförandet

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 6 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 6 Anita Eklöf, Sektionen för pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås. 2015-02-16 1 ATT LOGGA IN... 1 2 STARTSIDAN...

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning aplhandledare.skolverket.se Webbaserad handledarutbildning din roll som utbildare Du är viktig som utbildare av

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer