Projektmaterial. Hållands folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. Hållands folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial SJÄLVOBSERVATIONER OCH SJÄLVUTVÄRDERING EN PERSONLIG LÄRANDEPROCESS MED DATORSTÖD Hållands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Självobservationer och självutvärdering En personlig lärandeprocess med datorstöd Ett projekt inom delegationen för IT i skolan ITiS Januari 2002 Maj 2002 Författare: Kerstin Oderhem Sven-Erik Jönsson Hans Bolin Ulf Göransson 1

3 Innehållsförteckning. Inledning 3 Bakgrund, projektbeskrivning mål och syfte.4 Metod 5 Byggstenar ingående i projektet 6 Projektets uppläggning och processen i arbetslaget...7 Diskussion 12 2

4 Inledning. Retoriken i den allmänna debatten kring Sveriges möjligheter att behålla välfärden upprepas begrepp som utbildning, kompetensutveckling i ett livslångt lärande. Vad innebär detta för skolan i allmänhet och kanske vuxenutbildningen i synnerhet? Är systemen och individen förberedda och anpassade till detta förhållningssätt? Är pedagogiken och metodiken strukturerad och systematiserad för att öka medvetenheten hos individen i lärandet, att varsebli processen i det man själv skall vara delaktig i och som idag benämns med begreppet livslångt lärande. Vilken pedagogik och vilka redskap förfogar vuxenutbildningen över idag för att nå detta? Behovet och utvecklingen av nya redskap i den pedagogiska och metodiska diskussionen har till stor del koncentrerats kring ekonomi och frågor om lärarresurser men till stor del glömt den studerades lärosituation. Tänker och pratar lärare/ elev och elev/lärare med varandra på ett sådant sätt att samtalen kan värderas som dialog, består kommunikationen av ett tvåvägs samtal? Dialog / tvåvägskommunikation är en av förutsättningarna vid utvecklande samtal. Det vi idag inom skolan bland annat skall tränar på är dialog/tvåvägs kommunikation som ska leda fram till en ökad motivation hos den studerande. Har lärare och studerande samma erfarenheter av att strukturera och systematisera observationer av sig själv för att sedan sammanfatta observationerna och reflektera över resultaten och därefter ta med detta in i en dialog, såsom vid utvecklande samtal. Det som vi i vårt arbete kallar egenutvärdering. Som en ide - i den pedagogiska debatten gällande vuxnas lärande till livslångt lärande påbörjar vi ett projekt om egenutvärdering inom det nationella projektet IT i skolan. Det som metodiskt ska bli ett verktyget i vårt arbete med att förbereda studerande för ett livslångt lärande i en globala kommunikation kommer att ske med hjälp av en html-fil knuten till skolans hemsida. 3

5 Bakgrund Projektbeskrivningen som diskuteras fram under Januari 2002 som ett dokument för våra fortsatta diskussioner. Bakgrundgrunden till vårt projekt och vår inriktning. Hållands Folkhögskola är i en intensiv utvecklingsprocess som berör i huvudsak 3 områden, kvalitetsarbetet, arbetslaget och lärandeprocessen. I kvalitetsarbetet återfinns komponenterna utvärdering och återkoppling. Dessa komponenter ser vi som aktiva delar vid analysen av genomförd kurs för att därefter utgöra underlaget vid förändringarna inom pågående kvalitetsarbete. Vårt arbetslag är ej sammansatt som det traditionellt är vid skolor, ett visst antal lärare bildar ett arbetslag som arbetar med samma elevgrupp. Vårt arbetslag är temabaserat där temat är vårt projekt som till största delen fokuserar på det tredje området, nämligen en del i lärandeprocessen, egenutvärdering. Tillsammans utgör ovanstående en utgångspunkt med aktiva komponenter från samtliga 3 områden, kvalitetsarbetet, arbetslaget och lärandeprocess/egenutvärdering. Hållands Folkhögskola har också i sina mål sagt att eleven ska vara i centrum och att arbetsmetoderna vid folkhögskolan ska stimulera till ett livslångt lärande. Vår tanke med projektet är att foga samman detta till en helhet och fokusera på en del i den personliga lärandeprocessen/egenutvärderingen med datorstöd. De delar som vi tänker oss ska samverka i projektet är sjävutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation. Mål. Under vårterminen 2002 förbereda höstterminen 2002 för att då sjösätta en modell för egenutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation lärare/studerande. Syfte. Att öka och stärka medvetenheten och motivationen hos såväl lärare som studerande genom egenutvärdering, datorstöd som motivations höjande kommunikation och kontinuerlig uppföljning i lärprocessen för livslångt lärande. Projektets upplägg våren Arbetslagets förbereder sig genom samtal och diskussion om den kvalitativa bakgrunden till området självutvärdering för att initiera samtal gällande projektet med studerande. 2. Outlook som kommunikationsinstrument och dataarena. Uppdatering av kunskaper kommer att behövas hos såväl lärare som studerande. 3. Samtal och förberedelser med studerandegrupperna för att forma och genomföra en pilotstudie. 4. Utvärdering och analys av genomförd pilotstudie som underlag för utformning av självutvärderings- och kommunikationsinstrument 4

6 Metod Metoden är först och främst att söka förståelse av området sjävutvärdering som en del i lärandet. Den metod som vi nyttjat vid våra arbetslagsträffar kan beskrivas som konstruktivistisk med en hermeneutisk ansats, mao att konstruera och begripa. Därefter söka förståelse för en del av sambanden mellan självutvärdering och lärandeprocessen hos vuxenstuderande vid Hållands Folkhögskola. Förstudien har genomförts i flera studerandegrupper och vid tre olika tillfällen på Hållands folkhögskola och vi har haft en konstruktivistisk ansats. De studerande har vid två tillfällen varit delaktiga vid såväl utformning som urval av frågor. Det tredje tillfället är mer att betrakta som en inventering av de studerandes egenuppfattning inom några av oss gjorda urval av studierelaterade situationer. Vid det tredje tillfället genomfördes en enkätundersökning med bundna svarsalternativ. Vårt val av de studierelaterade enkätfrågorna och tillhörande svarsalternativ är däremot kopplat till den konstruktiva tanke vi har för att senare forma underlaget till självutvärdering. Begrepp och definitioner Begreppen som projektet cirkulerar runt är egenuppfattning, självobservationer och självutvärdering. De definitioner som vi har för dessa begrepp inom arbetslaget och i vårt rapport är: Egenuppfattning är hur personen uppfattar sig själv och sitt handlande i olika studierelaterade situationer. Självobservationer är de egna systematiska och registrerade iakttagelserna enligt ett strukturerat schema. Självutvärdering är den egna personliga reflektionen utifrån sina registrerade självobservationer. 5

7 Byggstenar ingående i projektet Under de första samtalen om kommande projekt inom IT i skolan är vi överens om att forma något för vår framtida skolutveckling. Efter en probleminventering inom vuxenundervisningen enas vi om att egenuppfattning/självbild och egna observationer av eget handlande är viktiga delar i lärandet. Vid projektbeskrivningens framväxt vidgade vi vid flera tillfällen diskussionen att även omfatta : Hur ska vi ställa frågorna i självutvärderande syfte? Hur ofta ska frågorna återkomma? Ska alla studerande oberoende grupp/klass få samma typ av frågor? Ska det finas utrymme i frågeformuläret att ställa specifika frågor till de olika grupperna /klasserna? Datorn som verktyg skall också ingå men hur och efter vilka krav och principer ska frågorna distribueras till den studerande? Det som vi beskriver som byggstenar är delarna som ingå i vårt projekt och skall leda till, självutvärdering. Egenuppfattning Självobservationer Specifika frågor Generella frågor Verktyget 6

8 Projektets upplägg och processen i arbetslaget. Projektets upplägg våren 2002, ett utdrag från vår projektbeskrivning januari Arbetslaget förbereder sig genom samtal och diskussion om den kvalitativa bakgrunden till området självutvärdering för att initiera samtal gällande projektet med studerande. 2. Outlook som kommunikationsinstrument och dataarena. Uppdatering av kunskaper kommer att behövas hos såväl lärare som studerande. 3. Samtal och förberedelser med studerandegrupperna för att forma och genomföra en pilotstudie. 4. Utvärdering och analys av genomförd förstudie som underlag för utformning av självutvärderings- och kommunikations instrument. Ovanstående fyra punkter kommer att beskrivas i korthet eftersom vi är i början av det tilltänkta och fullskaliga projektet som är planlagt att genomförs, hösten Att sjösätta en modell för egenutvärdering och datorstöd som motivations höjande kommunikation lärare/studerande. Arbetslagets förberedelser I vår förberedelse fas har stor del av tiden ägnats åt att klargöra och nå varandra i ord och tanke. Här har var och en av arbetslagets deltagare fått tid och plats i samtalet vid våra träffar. Tid att formulera sina tankar om de olika ordens betydelse som vi använder oss av i projektet. Vilka frågor skulle vara möjliga att ställa till de studerande för deras och vårt eget behov vid självobservationer och självutvärdering? Vilket språk och ordval är möjligt att använda inom projektet så att vi får förståelse för vår ansats med självutvärdering som del i lärandeprocessen? Slutligen skall vi också komma fram till ett verktyg så utformat att det på ett tillfredställande sätt kan fungera som datorstöd i processen både för lärare och studerande.. Vi samtalade och funderade runt vad vi ska lägga i begreppet egenutvärdering? Vilka områden vill vi beröra och vilka frågor vill vi ställa utifrån de mål och syften vi vill nå? Utifrån detta ritade vi upp en första skiss såsom en mind mapp. Här nedan redogör vi för de olika tankar och frågeställningar som vi resonerat om. Fig 1. Tillbakablick Lärandeprocess jag Omgivningen Åtgärder Fig.1 7

9 Tillbakablick. Här finns frågorna om vad finns bakåt som kanske kan hindra eleven framåt? Vi är tydliga med att vi inte vill att frågorna ska vara själavårdande till sin karaktär, men det kan ju finnas erfarenheter som en elev vill dela med sig för att vi lättare ska förstå situation. Här finns också den kontinuerliga utvärderingen, hur blev det? Omgivningen. Hur är det som finns runt omkring den studerande? Finns det störande moment som hindrar eleven från att studera på det sätt som den skulle önska? Irritation, fritidssysslor. Här finns också frågorna om det stödjande i omgivningen, om uppmuntran och vänner. Lärande process. Här har vi de flesta av frågorna om attityder, närvaro, och det egna lärandet. Vad som inspirerar och om personen vet hur den bäst lär sig. Även frågor som rör resultat, målsättningar och delmål hör hemma här. Åtgärder. Hur kan eleven förändra sin situation? Är eleven aktiv för förändring eller motarbetar han/hon förändring. Förstudie Processen fortgår enligt den uppgjorda planen och förstudien, samtal och förberedelser med studiegrupper kan beskrivas som en skriftlig dialog vid 2 olika tillfällen och i 2 skilda grupper. Det tredje tillfället är mera att betrakta som en inventering av de studerandes egenuppfattning inom några av oss gjorda urval av studierelaterade situationer. Sammantaget ska dessa undersökningstillfällen ge oss en bild och förståelse för urval och formuleringar av kommande frågor till enkäten för självutvärdering Undersökningstillfälle 1 Vid det första tillfället tillfogades fyra frågor till elevernas tidigare utlämnade loggbok / studiedagbok, vilken lämnas in i treveckorsintervaller under läsåret. Frågeställningarna berörde effektivitet, inlärning, samarbete, samt egen sinnesstämning. (eleverna uppmanas att fylla en 1:a, 2:a och en 3:a för respektive vecka i varje rad.) Tanken är att resultaten senare ska kunna bearbetas såväl på individ- som på gruppbasis. De fyra frågeställningarna som tillägg till loggboken: Effektivitet (Hur effektivt har jag utnyttjat min studietid?) Samarbete (Hur mycket har jag samarbetet med andra?)

10 Inlärning (Har jag lär mig något nytt under perioden?) Egen sinnesstämning (Hur har studierna känts under perioden?) Undersökningstillfälle 2 Vid tillfälle nummer två gavs uppgiften att kommentera frågorna och föreslå nya formulering till en grupp studerande. De första förslagen står först, bakom respektive siffra. Under svarsalternativen kommer elevernas kommentarer, därefter den nya frågeställningen. 1. Är du nöjd med undervisningen? (ur pedagogisk synvinkel) Nej Ja 2. Hur går det för dig att planera din studietid/dina studier? Dåligt Bra 3. Hur har studierna känts under perioden? Dåligt Bra (elevernas kommentarer) Känts är kanske lite för bred fråga? (den nya frågeställningen) Hur har dina studier fungerat under perioden? 4. Har du gjort något själv för att ev. förändra detta? Lite Mycket Förbättra vore bättre. Gäller det båda de tidigare frågorna? Har du gjort något för att dina studier skall fungera på bästa sätt? 5. Har någon av dina förväntningar uppfyllts? Nej Ja Inga Många i stället Det räcker ju med en av 100 för att helt svara Ja(10), byt ut någon Har dina förväntningar på studierna uppfyllts? 6. Har du gjort något för att dina förväntningar ska uppfyllas? Nej Ja Lite Mycket i stället 7. Hur tycker du att studiemiljön på Hållands folkhögskola fungerar? Dåligt Bra 8. Har du fått stöd den senaste tiden? Nej Ja Stöd? På vilket sätt? Från kamraterna eller? Precisera frågan Har du haft behov av personligt stöd för att genomföra din planlagda studietid? 9

11 9. Har du stöttat någon den senaste tiden? Nej Ja Byt ut Nej Ja till något annat Har du varit personligt stöd till någon elev vid några studiesituationer under perioden? 10. Har du fått dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter i studiesammanhang? Nej Ja Tycker du att dina kunskaper och erfarenheter kommer till nytta i studierna? Undersökningstillfälle 3 Vårt arbete fortsätter i den påbörjade andan med en konstruktivistisk ansats. Vi genomför ytterligare en enkätstudie, en inventering i en tredje studerandegrupp. Hur uppfattar de studerande sig själva i olika studierelaterade situationer? Vid den inventeringen av den studerande och dennes egenuppfattning och hur de själva klarar av några utvalda studiesituationer, bestämdes att enkät en skulle innehålla bundna svarsalternativ. Egenuppfattning Jag är kreativ för att lösa gruppuppgifter Jag försöker alltid göra mitt bästa Jag lämnar in uppgifter i rätt tid På kvällen reflekterar jag över dagens arbete Jag kommer förberedd till lektioner och samlingar Jag skaffar alltid kurslitteratur till respektive kurs Jag tar ansvar för självstudietid och schemalagd tid Jag är aktiv och delaktig på lektionerna/ samlingar Jag kommer på utsatt tid vid samlingar Jag prioriterar kursen och tillhörande gruppaktiviteter framför personliga aktiviteter Egna exempel på uppgifter du vill nämna Bra Halvbra Sämre Fig.2 Resultat av ovanstående frågor: De studerande har en mycket positiv bild av sitt eget handlande, de områden där de själva anser sig endast vara halvbra är inom: Lämna in uppgifter i rätt tid, reflektera över dagens arbete och komma förberedd till lektioner och samlingar. Endast en av de tillfrågade svarande, är sämre på att reflektera över dagens arbete. Med hjälp vilka av dessa förstudier fortsatte sedan diskussionen om antalet frågor, frågors utformning och vad som kan var mest ändamålsenligt. Hur skall den studerande få tillgång till självutvärderingsinstrumentet och erhållna resultat. Här i processen blir vår diskussion om val av verktyg en konkret fråga. Vilka krav kommer att ställas på vårt verktyg för att fylla de tilltänkta behoven och sekretessen? 10

12 Verktyget Förutsättningarna vid samtalen inför val av verktyg i arbetet med självutvärdering är följande: En stor grupp studerande befinner sig på skolan största delen av studietiden. Vissa grupper är under långa perioder och studerar på andra håll i världen. Enkelt att använda för den studerande oberoende av vistelseort Möjligheten att bearbeta svaren på ett enkelt sätt och med en given sekretess nivå. Möjlighet at ställa allmänna frågor för alla linjer och specifika frågor för skilda linjer. Verktyget skall vara konstruerat så att det går att skicka ut frågor och samla in svaren för bearbetning på ett funktionellt sätt. Med dessa förutsättningar började vi att fundera på att kommunicera med studerande via e- mail. Det positiva med denna kommunikationsform är att den ger möjlighet till en direkt kontakt med varje studerande och det går även att kommunicera vare sig de befinner sig på skolan eller i vida världen. Arbetssättet med skulle innebära att ett frågeformulär skickades ut efter en grupplista. Formuläret med frågorna kunde ligga direkt i brevet eller som bifogad fil. Elevernas returnerade svar skulle då ha bearbetats av oss. Detta var ett arbetssätt som kändes alldeles för omständligt. En annan faktor var att eleverna som inte befinner sig på skolan har olika mailprogram som skickar div. reklam och annat skräp med tillbaka. Vi beslöt oss för att lämna som ett verktyg. FirstClass Detta är ett väl beprövat verktyg för kommunikation i flera olika miljöer. Vi tänkte skapa en konferens med inloggning för respektive klass. Till First Class går det att komma både via webben och med FirstClass Client. Vi beslöt att inte använda First Class eftersom det ej täcker vår kravspecifikation. Eportfolio är ett webbaserat sätt att arbeta med portfolio. Här är läraren den som administrerar och eleverna är användare. Det finns kalenderfunktion, forum, intern post, loggbok, projekthanterare, mm. Trots denna mängd funktioner saknades för vårt behov viktiga delar. Redan från början fanns det tankar om att använda Hållands folkhögskolas hemsida som verktyg för vår kommunikation med eleverna. Efter att prövat en del andra alternativ väljer vi att utveckla skolans hemsida som vårt blivande verktyg. Det som nu följer är en beskrivning av hur vi till dags datum håller på att utformat hemsidan till ett verktyg för att arbeta med självutvärderig. Användaren kommer via en wwwadress till en inloggnings sida. Där markerar han/hon sin linje och loggar in med ett lösenord. Efter detta visar sig ett formulär. Ett formulär är en samling fält som du använder för att Fig.3 11

13 inhämta information från personer som besöker din webbplats. Besökarna fyller i formuläret genom att skriva text, klicka på alternativ knappar och kryss rutor. När besökarna har fyllt i formuläret skickar de informationen. På detta formulär, se fig.3, ligger frågorna som användaren skall svara på. Frågornas, svarsalternativ graderas mellan 1 och 10. Rutan för kommentarer har ett begränsat utrymme för att de öppna svaren ej ska bli dominerande. Kalle Kula Egenutvärdering 1 Ped 2 Studier 3 Åtgärd 4 Planera5 Förväntan6 Åtgärd v v Åtgärd 5 Förväntan 1 Ped Planera 2 Studier 3 Åtgärd Kalle v.17 v.20 När eleven skickat formuläret går svaret på vägar som jag ej tekniskt beskriver till en annan sida på Internet. Till den sidan är ett dokument i Excel kopplat. Excel är ett smidigt sätt att behandla informationen som ligger i svaren, fig.4. Fördelen med att använda hemsidan som grund för självutvärderingen är att den är åtkomlig för alla via internet, både studerande som är på och utanför skolan. Utvecklingen av formuläret, frågorna och svarshanteringen är något vi själva styr helt. Fig. 4 Diskussion Som vi belyst tidigare så befinner sig hela projektet endast i en första fas, förstudien. Förarbetet omfattar i detta skede grundläggande samtal mellan oss lärare för att skapa en gemensam plattform för projektet. Förstudier i skriftlig form och dialogsamtal mellan lärare och studerande för att skapa en realistisk utgångspunkt för urval och utformning av frågor till kommande frågeformulär. En låg och trevande process har pågått med genomgång av tekniska och pedagogiska frågor i försöken att finna ett passande verktyg för vårt behov. Nya horisonter har skapats främst hos oss lärare under hela processen. De mål och syften som anges i projektplanen har vi ej provat inom den nuvarande tiden. Däremot har vår planläggning genomförts till största delen som planerades vid projektets inledning jan Avvikelsen från det planerade är under punkten Verktyg. Urval och konstruktion av verktyg har skett efter vårt behov av instrument för självutvärdering och inte efter färdiga tekniska lösningar. Slutet på vår resa för att finna det mest lämpliga verktyget slutade hemma inom Hållands folkhögskolas hemsida. 12

14 Den lösning som vi just nu har färdigt men ännu ej provat är en konstruktion, en sk. Html-fil som tillägg inom vår egen hemsida. I den fasen som projektet befinner sig i just nu ska den här rapporten betraktas som en lägesrapport Resa fortsätter mot målet, att förbereda oss inför hösten 2002 och då sjösätta den första fasen för självobservationer en modell i självutvärdering för att öka den studerandes självkontroll och motivation via systematiska observationer och registrering av egna prioriteringar och rutiner vid studier. 13

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Välkommen till JENSEN online!

Välkommen till JENSEN online! Välkommen till JENSEN online! Logga in! Den här guiden ger en kort introduktion till hur dina distansstudier på JENSEN vuxenutbildning går till. Om det är första gången du studerar via JENSEN online, behöver

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

www.skolutveckling.se Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14

www.skolutveckling.se Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14 Nordisk konferens i Nynäshamn Kvalitet i vuxnas lärande 2008-05 -14 Jag vet inte vad god kvalitet är, men jag känner igen den när jag ser den Citat ur stödmaterialet: Att granska och förbättra Kvalitet

Läs mer

Användarmanual Vklass lärplattform. Student

Användarmanual Vklass lärplattform. Student Användarmanual Vklass lärplattform Student Användarmanual Vklass lärplattform (Lärare) Sida 2 av 52 Innehållsförteckning Om Vklass lärplattform... 4 Videomanualer... 5 Inloggning till Vklass... 6 Vad är

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

UTV5 Lathund för skolledning (2013-12-10)

UTV5 Lathund för skolledning (2013-12-10) UTV5 Lathund för skolledning (2013-12-10) Innehåll Sid 2 Inledning Sid 3 Logga in Sid 4 Startsidan Sid 5 Obligatoriska frågor Sid 6 Kursutvärderingar Sid 10 Statistik Sid 12 Formulär Sid 16 Skapa utvärdering

Läs mer

SchoolSoft för elever

SchoolSoft för elever SchoolSoft för elever 2013-11-22 Logga in... 3 Ändra kontaktuppgifter... 4 Startsidan... 5 Veckovyn... 5 Dagsvyn... 6 Aktuellt... 8 Nyheter... 8 Kalender... 8 Matsedel... 11 Bokningar... 11 Meddelanden...

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Multiröstning och enkäter via Outlook eller Google Dokument

Multiröstning och enkäter via Outlook eller Google Dokument Multiröstning och enkäter via Outlook eller Google Dokument /Fredrik Wiberg Detta dokument beskriver två enkla sätt att via mail göra allt ifrån snabba omröstningar till mer avancerade enkäter. Båda metoderna

Läs mer

Lathund till First Class

Lathund till First Class Lathund till First Class Vägga Vuxenutbildning, Karlshamn KARLSHAMNS KOMMUN Senast reviderad: 2013-12-09 Ursprunglig version: 2011-11-29 Författare: Jim Nilsson Prolog Denna lathund är till för de som

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Manual webb-bokning. Giltig från 2015-02-01. Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla.

Manual webb-bokning. Giltig från 2015-02-01. Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla. Manual webb-bokning Giltig från 2015-02-01 Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla.se Innehåll 1. Inledning och webbadress 2. Söka tider 3. Schemat

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

EasySurveyor. Snabbguide. Skapa ny enkät. Webbenkätsystem

EasySurveyor. Snabbguide. Skapa ny enkät. Webbenkätsystem EasySurveyor Webbenkätsystem Snabbguide För att komma igång snabbt och effektivt med EasySurveyor följer nu en guide med 6 enkla steg. Om man följer dessa kan man snabbt börja designa egna enkäter och

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Språkutbildning från start till mål

Språkutbildning från start till mål Språkutbildning från start till mål Folkuniversitetet Språkutbildning från start till mål Utbildningspr0cessen Utvärdering 5 1 Behovsinventering och Nivåbedömning Framstegsbedömning 4 2 Målformulering

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Manual för Menys webbaserade kurser i Fronter

Manual för Menys webbaserade kurser i Fronter Manual för Menys webbaserade kurser i Fronter Innehållsförteckning Introduktion 3 Inloggning & Lösenordsbyte 4 Idagsidan 5 Kursens rum (startsida) 6 Webblektion 7 Deltagare 8 Inlämning 9 Kalender 11 Diskussionsforum

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Hur använder du som elev Fronter?

Hur använder du som elev Fronter? Hur använder du som elev Fronter? Fronter är en lärplattform. Det är ett digitalt verktyg som du som elev ska använda dig av för att hitta uppgifter, länkar och dokument från alla dina lärare, lämna in

Läs mer

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef Uppdaterad 2010-05-11 Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef 1 Innehållsförteckning Handläggarens roll och ansvarsuppgifter... 3 Närmaste chefs roll och ansvarsuppgifter... 3 Praktisk handläggning

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Manual Attestering av fakturor på webb

Manual Attestering av fakturor på webb Manual Attestering av fakturor på webb Innehåll Förutsättningar...2 Mail och inloggning...3 Ekonomisk attest...5 Åtgärdsknappar för ekonomisk attestant... 10 Alternativ 1 - Fakturan är korrekt... 11 Alternativ

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Handbok för medborgare i Dexter

Handbok för medborgare i Dexter Handbok för medborgare i Dexter Version 2.0 för Dexter 3.9 Reviderad Motala kommun version 1.0 130313 IT-stöd för morgondagens skola & förskola IST erbjuder skolledare, pedagoger, elever och vårdnadshavare

Läs mer

SchoolSoft för vårdnadshavare

SchoolSoft för vårdnadshavare SchoolSoft för vårdnadshavare 2014-03-07 Logga in... 4 Ändra kontaktuppgifter... 6 Startsidan... 9 Veckovyn... 9 Dagsvyn... 10 Aktuellt... 11 Nyheter... 11 Kalender... 11 Matsedel... 14 Bokningar... 14

Läs mer

Ledarskapsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se

Ledarskapsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 1 Ledarskapsprogrammet Arbetsglädje och hälsa Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 2 Syfte och mål Det övergripande syftet med ledarskapsprogrammet Arbetsglädje och hälsa

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

First Class ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATIONEN

First Class ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATIONEN ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATIONEN Det händer, speciellt i datorer med spärrkort att man, trots installationen, manuellt måste ställa in adress till FirstClass servern. Detta gör man endast om ett felmeddelande

Läs mer

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2013 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter... 2 Inloggning... 2 Komplettera användaruppgifter... 4 Anpassa Min sida... 5 Verktygen på Min sida... 6 Notiser & E-post...

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Lathund: Skapa egna ansökningsformulär

Lathund: Skapa egna ansökningsformulär INFORMATION TILL FOLKHÖGSKOLORNA Lathund: Skapa egna ansökningsformulär Folkhögskola.nu har utvecklat en funktion där skoladministratörer kan skapa unika digitala ansökningsformulär för olika kurser. Genom

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Innehållsförteckning Inloggning: Allmänna inställningar hur du ändrar utseende och språk samt navigerar i menyn högst upp i bildkant.

Innehållsförteckning Inloggning: Allmänna inställningar hur du ändrar utseende och språk samt navigerar i menyn högst upp i bildkant. 1 Innehållsförteckning Inloggning: 2 Så här skaffar du E-id/Bank-id:... 2 Mobilt Bank-id/E-id... 2 Var och hur loggar jag in med användarnamn och lösenord?... 2 Hur loggar jag in med Bank-id/E-id?... 3

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Webbsidekurs för nybörjare

Webbsidekurs för nybörjare Webbsidekurs för nybörjare Hörselskadades distrikt i Stockholms län (www.distriktet.info) Inledande faktaruta Alla HRF föreningar erbjuds möjligheten att kostnadsfritt publicera information på en egen

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum 2010-09-13 Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren kommer undervisningen

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Manual Attestering av fakturor på webb

Manual Attestering av fakturor på webb Manual Attestering av fakturor på webb Förutsättningar...2 Beställningsreferens...3 Mail och inloggning...3 Sakattestera...5 Alternativ 1 Fakturan betalas av 1 projekt... 9 Alternativ 2- Fakturan betalas

Läs mer