En handlingsplan för Europa. April Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En handlingsplan för Europa. April 2014. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén"

Transkript

1 En handlingsplan för Europa April 2014 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

2

3 Sammanfattning Förord... 4 Inledning... 5 I. EESK:s förklaring... 6 II. Argument för en handlingsplan för Europa... 7 III. EESK:s handlingsplan... 9 A. En ekonomisk union... 9 B. En social union C. En demokratisk och medborgarvänlig union Bibliografi... 18

4 Förord Sätt kurs mot ett nytt EU! Sätt kurs mot ett starkt och solidariskt Europa! Finanskrisen 2008 avslöjade svagheterna i den europeiska konstruktionen och i en långt ifrån fullbordad ekonomisk och monetär union som endast har kunnat överleva till priset av kriser och konflikter som skadat dess trovärdighet såväl i omvärldens som i de egna medborgarnas ögon. EU:s största problem i dag är dess växande impopularitet i samtliga medlemsländer utan undantag. Man kan frukta en verklig «jordbävning» vid Europavalet i maj. De «manifest» och «kataloger» med förslag som florerar i samband med valkampanjen ger sken av att Europa måsta välja mellan tre alternativ som alla leder till ett dödläge. En avveckling av EU och återgång till mellanstatliga system, vilket skulle innebära slutet på en europeisk dröm om ett folkens Europa samt äventyra freden och hota kom mande generationer. Status quo, vilket skulle innebära att man behåller ett ofullbordat Europa som inte kan skydda medborgarna och som tenderar att splittra i stället för att ena dem. En tillflykt till den federala modellen, vilket trots att det förefaller frestande innebär problem eftersom majoriteten av EU-medborgarna ställer sig skeptisk till denna modell: Hur ska man kunna acceptera att ge mer makt åt institutioner som visat sig oförmögna att lyssna och ta hänsyn till EUmedborgarnas önskemål? Men det finns ett annat alternativ som skulle innebära att vi tar stöd av de ekonomiska och sociala krafterna för att kartlägga och konsolidera våra gemensamma intressen och på denna grundval utarbeta politiska strategier som kan skapa en gemensam solidaritet. Det handlar om en återgång till den sedan tidigare beprövade gemenskapsmetoden, som infördes av Jean Monnet. Utgångspunkten är en bestämd kurs med olika etapper, inte en ideologi. Europeiska unionen måste bli starkare för att kunna stå emot kommande kriser. Därför behövs större solidaritet, inte bara mellan medlemsstaterna utan även mellan medborgarna. Vi måste föreslå medborgarna en sann ekonomisk integration något som under alla omständigheter är nödvändigt för de länder som uppfyller kraven för den gemensamma valutan som ska genomföras inom en överskådlig framtid på 10 till 15 år. Det innebär en successiv sammanslagning av budgetmässiga, skattemässiga och sociala befogenheter. Först med en stark och solidarisk ekonomisk union kan EU fortsätta sin väg framåt mot en långtgående politisk union, utformad i enlighet med medborgarnas önskemål. Vi får inte göra samma misstag som med det konstitutionella fördraget: Inte förrän medborgarna konkret upplever att EU ger dem ytterligare en identitet som innebär en fördel kommer de att vara beredda att acceptera en eventuell överföring av den politiska suveräniteten till EU. Det är därför som det är nödvändigt att denna befogenhetsöverföring får stöd av de politiska krafterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén spelar en mycket viktig roll i detta sammanhang. Dess ledamöter är medvetna om detta ansvar och har enats om en «handlingsplan för Europa». Med denna konkreta och tydliga plan sätter kommittén kurs mot ett morgondagens Europa i medborgarnas tjänst. Henri Malosse EESK:s ordförande 4

5 Inledning Nedanstående förklaring riktar sig i första hand till Europas medborgare. Utan dem och deras engagemang skulle det europeiska projektet falla sönder. EU-medborgarna står i förgrunden i dessa svåra tider. I dokumentets andra del förklaras orsakerna till översynen av formerna för EU:s styrning i syfte att till fullo mobilisera det europeiska organiserade civila samhällets potential med utgångspunkt i gemenskapsmetoden. I den tredje delen av handlingsplanen, som i första hand riktar sig till det nya Europaparlamentet och den nya kommissionen, föreslås en rad konkreta åtgärder baserade på EESK:s verksamhet och yttranden. 5

6 I. Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) förklaring Din röst för en konkurrenskraftig, social, rättvis och demokratisk Europeisk union. Fem år för att rädda EU! Europa står inför ett vägskäl. Vi har fem år på oss att rädda och återuppbygga EU genom att lära av finanskrisen som har lett till en social och politisk kris. Både valet till Europaparlamentet och förnyelsen av kommissionen 2014 utgör en möjlighet till politiska förändringar och en bred debatt om Europas framtid. I sin egenskap av en bro till det civila samhället uppmanar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén alla politiska aktörer att arbeta vidare för att uppnå en social och rättvis integration för alla. Vi måste främja solidaritet för att motverka nationella motsättningar och växande egoism. Den misslyckade krishanteringen har uppmuntrat populism och gett de EU-fientliga rörelserna ny vind i seglen. Därför behöver vi ett tydligt och uttömmande svar på EU-medborgarnas farhågor när det gäller den ekonomiska situationen och arbetslösheten. Svaret är inte nationalism och populism, utan åtgärder från EU:s sida. Vad som behövs är ett investeringsprogram i syfte att strukturera ekonomin och samhället på ett sådant sätt att de blir resurseffektiva, hållbara, innovativa, inkluderande och kan tillfredsställa behoven hos en åldrande europeisk befolkning. Därigenom förbereds Europa för framtiden och vi blir mer internationellt konkurrenskraftiga. Åtgärderna bör fokusera på medborgarna. Europaparlamentet spelar en avgörande roll när det gäller att lägga om kursen på den nuvarande politiken. Parlamentet kan hjälpa EU att stöpa om sig genom att konsolidera den ekonomiska unionen, den sociala unionen och den demokratiska medborgarunionen och återskapa förtroendet hos EU-medborgarna. Vi efterlyser en konkurrenskraftig, social, rättvis och demokratisk union som gör fullt bruk av Europas potential, en union med starka värderingar och rättigheter och en stark politik en äkta union. Det är därför som det är så viktigt att rösta! 6

7 II. Argument för en handlingsplan för Europa En värdegemenskap. Tidigare och nuvarande utmaningar och en vision för framtiden Det är viktigt att dra sig till minnes under vilka omständigheter Europeiska gemenskapen grundades och vad som gjorde den nödvändig. Efter de båda världskrigen var gemenskapen ett rationellt svar på de värsta konflikter mänskligheten någonsin upplevt. Efter 70 år av fred har man på sina håll glömt att utan denna bedrift skulle inget av de efterföljande resultaten varit möjligt. Europa genomlevde den stora depressionen som en splittrad kontinent, och konsekvenserna av detta var traumatiska: massarbetslöshet, hunger och förtvivlan, en ekonomisk kris som underblåste nationalism och ras- och klasshat. Dessa förhållanden och motsättningar ledde direkt till ett krig. Fast beslutna att aldrig låta detta hända igen bildade det enade Europas grundare först Europeiska koloch stålgemenskapen (EKSG). Den fred som blev resultatet av upprättandet av Europeiska gemenskaperna var deras viktigaste gärning. Även om historien inte upprepas vet vi att finns det vissa mönster som både kan och kommer att upprepas. I dag måste vi därför återigen tydligt och bestämt hävda de odelbara och universella värden respekten för människans värdighet, frihet, jämlikhet, solidaritet och mångfald som Europa bygger på, och de centrala principer demokratin, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna som är en förutsättning för att de kunnat genomföras. För att stödja dessa värden har EU utvecklat demokratiska, sociala integrationsprocesser och -instrument. Det har också blivit en prioritering att undervisa EU-medborgarna om dessa värden, så att de gör dem till sina och förmedlar dem vidare. Europa behöver en politik som överensstämmer med dessa värden. Historiskt sett är Europeiska gemenskapen och dess efterföljare Europeiska unionen något fullständigt unikt. Europa har vid avgörande tidpunkter i sin historia åstadkommit modig och långtgående demokratisk och institutionell innovation. Så varför inte innovera i dag, vid en tidpunkt då det råder integrationströtthet, då solidariteten mellan länder är bräcklig och då medborgarna går ut på gatorna för att kräva bättre levnadsvillkor och ett reellt deltagande i de demokratiska processerna? Kommittén är fast övertygad om att två alternativ för EU:s framtid är uteslutna. Det första, som innebär att EU avvecklas och att man återgår till en mellanstatlig strategi, skulle innebära slutet på den europeiska drömmen om ett folkens Europa. Detta alternativ, som lanseras av de politiska krafter som i många länder är de starkaste motståndarna till den europeiska integrationen, kan helt enkelt bli ett hot mot freden och de kommande generationerna. Det andra alternativet, som innebär att allt förblir som det är, föreslås de facto av de flesta politiska krafterna. Detta skulle innebära att man bibehåller en Europeisk union med en slagsida, med å ena sidan en omfattande marknad som öppnas alltmer mot världen, och å andra sidan en byråkratisk övervakning och byråkratiska samordningsförfaranden. Det är uppenbart att fler och fler människor avvisar detta ofullständiga och komplexa Europa, som inte skyddar dem och splittrar dem i stället för att förena dem. Kommittén förespråkar en annan väg, en väg som skulle innebära att man involverar EU:s ekonomiska och sociala aktörer i strävandena att identifiera och konsolidera våra gemensamma intressen, och att man på denna grundval utarbetar en gemensam politik som främjar det europeiska medborgarskapet, demokrati och ömsesidig solidaritet. Denna väg förutsätter att man på nytt uppfinner den gemenskapsmetod som Jean Monnet hade i tankarna. Den förstärkta gemenskapsmetoden skulle innebära starka institutioner med en tydlig europeisk vision som arbetar tillsammans med det civila samhället för att föra det europeiska projektet framåt. Det skulle också innebära att den mellanstatliga dimensionen reduceras 1. 7

8 Europa åstadkommer demokratisk innovation genom olika initiativ på lokal, nationell och europeisk nivå (t.ex. det europeiska medborgarinitiativet). Den förstärkta gemenskapsmetoden är en mer strukturerad och omfattande metod och ett betydande framsteg i förhållande till det traditionella samrådsförfarandet. Den är ett uttryck för en vision om en reell dialog med de viktigaste sociala och ekonomiska aktörerna, en dialog som har ett direkt inflytande på EU:s politik. Lissabonfördraget har redan banat väg för ökad deltagardemokrati i Europa, men denna potential bör utvecklas ytterligare. Ett beslut som fattats i ett land kan få stor betydelse för människor i andra länder. Vi behöver starkare institutioner om medlemsstaterna ska kunna hantera denna situation. Med detta för ögonen och som uppföljning till valet till Europaparlamentet och förnyandet av kommissionen är 2015 den lämpligaste tidpunkten för att anordna ett europeiskt konvent baserat på deltagardemokrati och aktivt medborgarskap. Detta konvent är nödvändigt, inte bara för att komma vidare i debatten om Europas demokratiska utformning, utan även för att skapa en reell agenda för EU-medborgarna som EU och medlemsstaterna måste förhålla sig till. Ett medborgarorienterat EU bör bemöta EU-medborgarnas viktigaste problem. Enligt Eurobarometerundersökningen från december har medborgarnas förtroende för EU sjunkit till 31 %, en historiskt låg nivå, och två tredjedelar anser att deras röst inte räknas i EU. Arbetslösheten och den ekonomiska situationen (som anges av 51 % respektive 33 % av uppgiftslämnarna) är de två oftast angivna orsakerna till bekymmer för EU-medborgarna, medan de två viktigaste frågorna som EU står inför anses vara arbetslösheten (48 % av uppgiftslämnarna) och den ekonomiska situationen (38 % av uppgiftslämnarna). Trots det låga förtroendet för EU:s förmåga att lösa krisen uppfattas EU fortfarande som den aktör som är bäst lämpad när det gäller att vidta effektiva åtgärder för att motverka konsekvenserna av den finansiella och ekonomiska krisen (22 % av uppgiftslämnarna en relativ majoritet). Krisen, som européerna inte ser någon utväg ur, gör att skyddet av de grundläggande rättigheterna hotas av ökande skillnader och antidemokratiska inställningar, och detta skydd måste därför stå högt upp på EU:s agenda. Den närliggande frågan om tillgänglighet, som en mänsklig rättighet för personer med funktionsnedsättningar, måste också ägnas särskild uppmärksamhet 3. EESK kan bidra till att stödja den demokratiska motståndskraften de politiska institutionernas och sociala organisationernas förmåga att främja grundläggande rättigheter, demokratiska värderingar, mångfald och tolerans. Den ekonomiska krisen och dess konsekvenser utgör i nuläget de främsta drivkrafterna i EU:s agenda. Att motverka den antidemokratiska retorik och de antidemokratiska inställningar som är farligt nära att bli en del av den politiska mittfåran i vissa europeiska länder är en prioriterad fråga för EU-institutionerna. Det är också viktigt att stärka de institutioner som deltar i den civila dialogen på alla nivåer. Beslutsfattandet bör åter kopplas till de frågor som är viktiga för medborgarna, genom samverkan med det organiserade civila samhället. EU-institutionernas och de nationella institutionernas långsiktiga överlevnad står på spel, och processer som bygger på samråd och samförstånd kan förbättra legitimiteten och underlaget. Slutligen måste solidaritetsbegreppet utvidgas till att omfatta andra typer av växelverkan (t.ex. solidaritet mellan generationerna och mellan personer med och utan funktionsnedsättningar). Solidaritet är något som byggs upp gradvis, över tid och genom en ihållande utbildningsprocess. Solidaritet är avgörande för skapandet av en stabil och ändamålsenlig politisk struktur, vilket även förutsätter en större EU-budget. I handlingsplanen läggs det fram konkreta förslag inom tre områden som direkt påverkar möjligheterna i livet för alla människor som bor och arbetar i EU. 8

9 III. EESK:s handlingsplan: ett värdenas Europa i praktiken EU är statt i ständig förändring. Vi behöver en tydlig utvärdering av tillståndet i det europeiska samhället och den europeiska politiken samt en tydlig förståelse av de utmaningar som vi nu står inför. EESK ansvarar för att göra det europeiska civila samhället delaktigt i den institutionella omvandlingen och stimulera dess potential att bidra till ytterligare europeisk integration. Handlingsplanen bygger på EESK-ledamöternas erfarenheter och sakkunskap, och den innehåller en rad förslag som skulle bidra till att föra EU närmare sitt mål, samtidigt som man tar itu med nuvarande och framtida utmaningar. I handlingsplanen föreslås konkreta åtgärder inom tre viktiga sammankopplade och kompletterande områden. A. Att bygga ett välmående Europa genom att konsolidera den ekonomiska unionen EESK har vid flera tillfällen under de senaste åren lagt fram idéer och förslag om EU:s nya ekonomiska styrningsinstrument 4. Dessa avspeglar civilsamhällesorganisationernas syn på hur EU bör gå mot ekonomisk och social integration. I dessa yttranden har man konsekvent framhållit att det för att européerna ska kunna dra nytta av den inre marknaden krävs en fullbordad ekonomisk och monetär union samt djupare ekonomisk integration och social sammanhållning, och inte bara bättre samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik. Krisen har tydligt visat både de ekonomiska och sociala kostnaderna av icke-europa och skillnaderna samt mervärdet av en ekonomisk politik på EU-nivå, särskilt men inte enbart för länderna i euroområdet. Inrättandet av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och tillkännagivandet av ECB:s ordförande Mario Draghi i juli 2012 att han skulle göra allt som krävs för att rädda den gemensamma valutan har tillfälligt dämpat marknadsvolatiliteten och återställt förtroendet hos européerna och företagen i hela världen för att EU inte kommer att falla sönder och att den europeiska solidariteten fortfarande fungerar. EESK har därför välkomnat den gemensamma strategin från de fyra ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen, Eurogruppen och ECB i rapporten Mot en verklig ekonomisk och monetär union, som kommittén lade fram för Europeiska rådet i juni , för att under det kommande årtiondet gå mot en starkare struktur för EMU som bygger på integrerade finansiella, budgetmässiga och ekonomiska ramar samt på en starkare social dimension. Tyvärr har den process som inleddes i juni 2012 till största delen begränsat sig till den mellanstatliga nivån i rådet, medan Europaparlamentet och EESK alltid har klargjort att en lyckad fördjupning av EU-integrationen i första hand förutsätter att EU-medborgarna görs delaktiga i processen redan från början. EESK befarar att en rent mellanstatlig strategi kommer att minska de politiska krafternas, arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets stöd för ett mer integrerat Europa ytterligare. Därför har EESK lagt fram detaljerade rekommendationer om hur det civila samhället kan göras mer delaktigt i den ekonomiska styrningen på både europeisk och nationell nivå 6. 9

10 10 EESK anser att det finns ett brådskande behov av framsteg mot en ekonomisk union, eftersom EU:s grundläggande problem fortfarande finns kvar. Av de fyra byggstenar för en omstrukturering av EMU som anges i ovanstående rapport kvarstår det mycket lite av försöket att undanröja systembristerna i EMU-konstruktionen från Maastricht. Mot denna bakgrund uppmanar EESK EU-institutionerna att verka för en ekonomisk och finanspolitisk union inom de kommande fem åren som ett nödvändigt komplement till den monetära unionen. Den ekonomiska och finanspolitiska unionen bör bygga på budgetsynergier mellan medlemsstaterna och omfatta följande:

11 1. Gemensamma europeiska insatser för investeringar: En europeisk investeringsplan inom en integrerad finansiell ram för att trygga tillräckliga investeringar i moderniseringen av Europa, varaktigt välstånd och sysselsättning för alla samt högre livskvalitet genom kvalitativ tillväxt. Energipolitiken i Europa är avgörande i detta sammanhang. En plan av detta slag, med ett starkt inslag av sociala investeringar i fler och bättre arbetstillfällen, skulle syfta till att kombinera långsiktig produktivitetstillväxt med ekonomisk återhämtning på kort sikt. Den skulle kunna ge nya impulser för kvalitativ tillväxt genom en hållbar industri- och tjänstenäringspolitik där en varsam resursanvändning betonas. 2. Gemensam skuldhantering för euroområdet 7, vilket omfattar en sådan skuldinlösenfond som Europaparlamentet har efterlyst 8 samt införande av euroområdesobligationer i enlighet med kommissionens grönbok 9 och fler kortfristiga euroskuldväxlar. 3. Bättre samordning av finanspolitiken, inte bara på utgiftssidan i enlighet med sexpacken, tvåpacken och finanspaktsfördraget utan också på inkomstsidan genom bättre samordnad skattepolitik för att förhindra skatteundandragande och stärka den demokratiska legitimiteten Insättningsgarantier och en möjlighet för Europeiska stabilitetsmekanismen att direkt rekapitalisera banker som är illikvida men inte insolventa, samt en trovärdig finanspolitisk säkerhetsmekanism för att återställa förtroendet för banksektorn och lösa upp kreditåtstramningen, särskilt för små och medelstora företag Genomförande av förhandssamordning av den ekonomiska politiken såsom kommissionen har föreslagit 12, inklusive en mekanism för finanspolitisk kapacitet och solidaritet på EU-nivå för att absorbera asymmetriska chocker 13. EESK har välkomnat förfarandet vid makroekonomiska obalanser som ett viktigt instrument i EU:s nya ekonomiska styrningsstruktur. Det nuvarande förfarandet vid makroekonomiska obalanser inom den europeiska planeringsterminen måste dock ses över och förstärkas så att både underskott och överskott minskas symmetriskt Framsteg mot en samstämmig budgetunion och finanspolitisk union genom en verklig samordning av de nationella budgetarna och EU-budgeten, samtidigt som man verkar för ett successivt införande av en gemensam budget för euroområdet som gestaltar den makroekonomiska politiken, som ett komplement till penningpolitiken på EU-nivå Fortsatt arbete för att införa ett system med en europeisk arbetslöshetsförsäkring 16 i syfte att lindra det monetära trycket och förhindra att medlemsstaternas lönepolitik får bära hela bördan av eventuella asymmetriska chocker. 8. Uppmuntrande av företagarandan och underlättande av skapandet och bibehållandet av företag. Medlemsstaternas myndigheter bör skapa ett klimat som gynnar företagsverksamhet genom rättvisa konkurrensregler, genom att förbättra tillämpningen av lagstiftningen och rättssystemets funktionssätt samt genom att se till att regelverket är så stabilt som möjligt. 9. EU och medlemsstaterna har gemensamt enats om att sätta principen om hållbar utveckling i centrum för EU:s politik för miljö, ekonomi och framför allt energi. EU måste ta itu med den oro som just nu finns bland allmänheten när det gäller energikostnader, kolvätebränslen för transporter samt värme-, ljus- och elförsörjning för hushåll och företag. EESK rekommenderar att man fullbordar den inre energimarknaden genom att göra framsteg när det gäller planerna på att koppla samman de nationella energinäten till ett europeiskt nät som gör det möjligt att optimera produktionen av förnybar energi och harmonisera prisnivåerna i medlemsstaterna. 10. Förstärkning av konsumentskyddet och konsumenträttigheterna som en del av de medborgerliga rättigheterna, i syfte att öka konsumenternas deltagande och göra dem starkare vid utarbetandet av hållbara och ansvarsfulla ekonomiska och sociala tillväxtsstrategier. 11

12

13 B. Att bygga ett rättvist Europa genom att utveckla den sociala unionen för ökad tillväxt och sysselsättning På grund av den ekonomiska krisen och dess sociala följder fruktar många medborgare att den europeiska sociala modellen är i fara och att marknadsintegrationen dominerar EU:s dagordning. Det gör att de förlorar förtroendet för EU-institutionernas vilja och förmåga att förbättra människornas arbets- och levnadsvillkor. Vilka har hittills varit de grundläggande inslagen i ett socialt Europa? I kommissionens vitbok om socialpolitik från 1994 beskrevs en europeisk social modell med utgångspunkt i värderingar som demokrati och individuella rättigheter, fria kollektivförhandlingar, marknadsekonomi, lika möjligheter för alla samt socialt skydd och solidaritet. Denna modell bygger på övertygelsen om att ekonomiska och sociala framsteg är oskiljaktiga: Både konkurrenskraft och solidaritet har beaktats i uppbyggnaden av ett framgångsrikt Europa för framtiden 17. EESK har alltid betonat att EU inte bara är en inre marknad utan ett stort politiskt projekt som bygger på starka värderingar och grundläggande sociala rättigheter, samt att den ekonomiska tillväxten i EU alltid bör gå hand i hand med sociala framsteg. En central utmaning efter krisen är att minska fattigdomen och återställa förtroendet för en rättvis och social integrationsprocess. Sociala obalanser bör därför ägnas lika stor uppmärksamhet som ekonomiska obalanser. Socialpolitiken är visserligen en delad befogenhet mellan EU och medlemsstaterna, där olika nationella sociala system och politiska åtgärder samt EUinitiativ måste komplettera varandra, men den är avgörande för att integrationsprocessen ska accepteras. Grundläggande inslag i en mer social union som en drivkraft för en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi där man eftersträvar full sysselsättning och sociala framsteg samt en hög skyddsnivå är därför europeiska sociala minimistandarder, solidaritetsmekanismer genom program och finansiering, sociala stabilisatorer och initiativ för att trygga likabehandling och rättvis rörlighet för alla på den europeiska arbetsmarknaden. EESK anser att politiken snarare måste vara inriktad på människorna än på marknaderna. På senare år har EESK ofta framhållit att man bör ägna särskild uppmärksamhet åt full sysselsättning och skapande av arbetstillfällen, uppdatering av färdigheter och en bättre överensstämmelse mellan kvalifikationer och arbetsmarknadsbehov, anställbarhet, arbetets kvalitet samt skapande av gröna och bättre arbetstillfällen. EU måste tillhandahålla mer stimulans och trovärdighet för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås. Detta omfattar också ökad övervakning inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Lissabonfördraget skapar nya möjligheter att stärka EU:s sociala aspekter som ännu inte har undersökts fullt ut. I detta syfte uppmanar EESK EU-institutionerna att utveckla en social union med följande centrala prioriteringar: 1. Fokusera på social sammanhållning inom alla politikområden: Den senaste EU-utvidgningen, som följdes av den sociala krisen, de ökade skillnaderna både mellan och inom medlemsstaterna, samt löftet om social sammanhållning och sociala framsteg, som inte har infriats för alla. Det behövs därför nya impulser för social sammanhållning. 2. Utarbeta en ny europeisk social agenda i samarbete med alla berörda parter: Ett socialt program med en handlingsplan skulle kunna innehålla tydliga och konkreta mål, både kvalitativa och kvantitativa, som bygger på och förbättrar de mål som redan fastställts för Europa 2020-strategin, i synnerhet i syfte att stödja insatserna för att återindustrialisera Europa, förbättra tjänsterna, minska och utrota massarbetslösheten, säkerställa grundläggande sociala rättigheter, främja företagande och nya arbetstillfällen, bekämpa fattigdomen, upprätthålla den sociala delaktigheten, underlätta sociala investeringar, främja högre utbildning, förbättra den rättvisa rörligheten samt utveckla social styrning och ägarskap och delaktighet i det europeiska projektet Säkerställa arbetstagarnas fria rörlighet och på så sätt trygga rätten att arbeta och bo i ett annat land som en av EU:s grundläggande friheter. Förbudet mot all slags diskriminering, som är förankrat i stadgan om de grundläggande rättigheterna och EU:s fördrag, är mycket viktigt för EU-medborgarna. EESK motsätter sig alla begränsningar av denna grundläggande frihet, och vi är oroade över att arbetstagarnas fria rörlighet nu ifrågasätts. Dessutom kommer det under de närmaste fem åren att behövas effektiva åtgärder för att säkerställa rättvis rörlighet. 13

14 4. Fastställa standarder för en minimiinkomst: En av lärdomarna av den sociala krisen är att vi måste se till att medborgarna skyddas bättre. Det räcker inte att ge bankerna en fallskärm även människorna behöver en. EESK har därför efterlyst ett EU-initiativ för att fastställa EU-standarder för en minimiinkomst. I kristider behöver Europa starka ekonomiska och sociala stabilisatorer Förbättra framtidsutsikterna för unga människor: EU kan inte bara vänta på att den ekonomiska situationen ska förbättras. Man måste agera snabbt och effektivt för att förbättra de unga européernas utsikter till sysselsättning. Dessutom måste många medlemsstater ta itu med strukturella problem genom att reformera arbetsmarknaderna och utbildningssystemen. En förlorad generation där unga människors potential förblir outnyttjad kan äventyra själva tanken på europeisk integration. Tillräckliga medel måste avsättas för detta ändamål. I enlighet med modellen med globaliseringsfonden måste ett EU-program för ungdomssysselsättning inrättas (fond för ungdomssysselsättning) Främja socialt partnerskap och kollektivförhandlingarnas oberoende: Det är mycket viktigt att främja arbetsmarknadsparternas oberoende och deras särskilda roll enligt fördragen, särskilt att till fullo respektera löneförhandlingarnas oberoende inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Dessutom måste EU se till att överenskommelserna mellan de europeiska arbetsmarknadsparterna respekteras fullt ut. Detta innebär att överenskommelser som nåtts genom social dialog bör omvandlas till bindande lagstiftning om arbetsmarknadsparterna så önskar. 7. Utarbeta en EU-agenda för arbete 4.0 med förbindelser mellan arbetsmarknadens parter som tryggar demokrati på arbetsplatsen: Tillräckliga arbetstagarrättigheter och bra hälso- och säkerhetsbestämmelser är avgörande för utformningen och moderniseringen av den europeiska sociala modellen. Nya tekniska och ekonomiska utvecklingstendenser såsom molndatortjänster, utveckling av värdekedjan för stordata och data, smarta fabriker, robotteknik osv. förändrar arbetslivet och arbetet. För den nödvändiga moderniseringen av EU:s industriella bas och tjänster måste de anställda vara delaktiga och delta aktivt i de sociala innovationsprocesserna. 8. Säkerställa antidiskriminering och lika möjligheter för alla: Detta innebär a) ingen könsdiskriminering med avseende på socialt skydd, en effektivare garanti för lika lön, en ökad andel kvinnor i styrelser och tillsynsorgan samt en utvidgning av likabehandlingsdirektivets tillämpningsområde utanför arbetslivet och b) ingen diskriminering på grund av funktionsnedsättning med avseende på socialt skydd och effektivare garantier för att alla personer med funktionsnedsättning ska komma i lika åtnjutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. 9. Ett protokoll om sociala framsteg i fördragen: EESK har redan föreslagit att ett protokoll om sociala framsteg ska införas i EUfördragen, i syfte att klargöra förhållandet mellan grundläggande sociala rättigheter och ekonomiska friheter genom att slå fast att den inre marknaden inte är ett mål i sig utan inrättades för att uppnå sociala framsteg för alla EU-medborgare

15 C. Att bygga ett demokratiskt och medborgerligt Europa genom uppkomsten av ett europeiskt offentligt rum Den ekonomiska krisen har på nytt visat hur sammanlänkat det europeiska samhället är. Det står klart att beslutsprocessen på EUnivå inte kan vara legitim och effektiv om den inte stöds av lämpliga styrningsarrangemang. En demokratisk politisk organisation vilar på två pelare, en medborgerlig och en politisk. Dessa är sammankopplade i begreppet aktivt medborgarskap. EU kan inte överleva den ekonomiska och institutionella krisen om man inte vidtar djärva åtgärder för att bli en demokratisk politisk gemenskap. 15

16 Därför uppmanar EESK EU-institutionerna att verka för snabba framsteg när det gäller demokrati och medborgardeltagande, särskilt genom att genomföra följande förslag: 1. EU bör anordna ett europeiskt konvent som bygger på deltagandedemokrati och aktivt medborgarskap. Konventet bör inledas under Mekanismerna för deltagandedemokrati enligt artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) bör stärkas. Vad gäller den horisontella civila dialogen (artikel 11.1) och den vertikala civila dialogen (artikel 11.2) efterlyser kommittén regler om förfaranden och deltagare 22. EESK rekommenderar också att man gör en grundlig undersökning av det civila samhällets nuvarande möjligheter till deltagande, att öppenhetsregistret utvidgas till att även omfatta rådet, att EU-institutionerna inrättar en gemensam databas med information om kontakter, samråd och dialog med det civila samhället samt att man utarbetar en årsrapport, som kan bli ett användbart kommunikationsredskap för att visa på deltagandedemokratins omfattning i EU Man bör införa kurser om Europa, dess kultur och dess historia i alla medlemsstater, och kurser i medborgarutbildning bör få större vikt i skolornas läroplaner samt stödjas och samordnas på EU-nivå. 4. Man bör ägna särskild uppmärksamhet åt de grundläggande rättigheter som EU-medborgarskapet medför. EESK anser att EU bör stärka kulturen av grundläggande rättigheter på EU-nivå och att de grundläggande sociala rättigheterna är oskiljaktiga från de medborgerliga och politiska rättigheterna och därför måste ägnas särskild uppmärksamhet, med hänsyn tagen till slutsatserna och rekommendationerna i Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om sysselsättningsaspekter och sociala aspekter av trojkans (kommissionen, ECB och IMF) roll och verksamhet beträffande programländerna i euroområdet 24. EESK uppmanar därför medlemsstaterna att skapa en kultur av grundläggande rättigheter som är inriktad på skydd och främjande på alla styresnivåer och inom alla politik- och lagstiftningsområden, och uppmuntrar starkt kommissionen att agera effektivt på detta område i enlighet med sin roll som fördragens väktare och föreslå ytterligare åtgärder och stödverksamhet Man bör anta en stadga för europeiska stiftelser och europeiska föreningar. EESK upprepar också sitt stöd för förslaget till stadga för europeiska stiftelser, och framhåller att man måste undvika all diskriminering mellan sådana stiftelser och europeiska politiska stiftelser 26. Kommittén uppmanar även återigen kommissionen att lägga fram ett förslag till en europeisk stadga för föreningar

17 6. Kommissionen bör omgående se över miniminormerna för samråd i syfte att införa bättre normer för det civila samhällets deltagande i EU:s beslutsfattande genom mer systematiska, strukturerade och vid behov finansiellt stödda samrådsmekanismer. Medlemsstaterna bör åtminstone se till att det på lämplig nivå inrättas samrådsorgan som utarbetar rekommendationer om miljömässig, ekonomisk och social utveckling och som omfattar många olika civilsamhällesorganisationer i syfte att främja den civila dialogen och samförståndet om demokratiskt styre Kommissionen bör lägga fram en grönbok med ett tydligt politiskt förslag om att upprätta en permanent och stabil ram för vertikal, transversell och horisontell civil dialog. Medlemsstaterna uppmanas att inrätta nödvändiga mekanismer och organ för att möjliggöra civil dialog på nationell och subnationell nivå. 8. Tredjelandsmedborgare som har bott länge i EU bör ges samma rättigheter som EU-medborgare. Stadgan om de grundläggande rättigheterna är tillämplig på alla som bor i EU, inte bara EU-medborgare. Därför bör EU anta en invandringskodex som bidrar till större öppenhet och rättslig tydlighet när det gäller rättigheter och friheter för tredjelandsmedborgare bosatta i EU. Kommittén anser att EUlagstiftningen om invandring måste garantera likabehandling och principen om icke-diskriminering Man bör främja projekt som är synliga för allmänheten, t.ex. det europeiska ungdomskortet, Europeiska universitetsinstitutet och uppbyggnaden av ett strukturerat offentligt rum för europeisk civil dialog. 17

18 Bibliografi 1 Se yttrandet om "Uppdatering av gemenskapsmetoden (riktlinjer)" av den 21 oktober 2010, SC/033 CESE 1363/ Standard Eurobarometer 80, december 2013, public_opinion/archives/eb/eb80/eb80_first_en.pdf. 8 Se Europaparlamentets resolution om möjligheten att införa stabilitetsobligationer av den 16 januari 2013 P7_TA-PROV(2013) Se yttrandet om "Grönbok om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer" av den 11 juli 2012, ECO/326 CESE 1576/ Se yttrandet om "Rekommendation till rådets rekommendation om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater som har euron som valuta" av den 13 februari 2013, ECO/336 CESE 1932/ Se yttrandet om "Tillgänglighet en mänsklig rättighet för personer med funktionsnedsättning" av den 21 januari 2014, TEN/515 CESE 3000/ Utöver de yttranden som anges nedan, se t.ex. yttrandena om "Meddelande från kommissionen Förstärkt samordning av den ekonomiska politiken för stabilitet, tillväxt och nya arbetstillfällen" av den 17 februari 2011, ECO/282 CESE 352/2011, om "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet", ECO/285 CESE 798/2011, och om "Grönbok Långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin" av den 10 juli 2013, ECO/347 CESE 2677/ Se yttrandet om "Meddelande från kommissionen Årlig tillväxtöversikt för 2014" av den 26 februari 2014, EUR/006 CESE 7466/ Se yttrandena om "Tillväxt och statsskuld i EU" av den 23 februari 2012, ECO/307 CESE 474/2012, om "EU:s ekonomiska och politiska framtid och det nya fördraget" av den 22 maj 2013, ECO/334 CESE 1929/2012, och om "Meddelande från kommissionen En plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union Inledningen till en debatt om Europa" av den 22 maj 2013, ECO/340 CESE 166/ Se yttrandena om "Efter tio år vilken framtid har euron? EU:s ekonomiska och politiska framtid och det nya fördraget" av den 22 maj 2013, ECO/334 CESE 1929/2012, och om "Rekommendation till rådets rekommendation om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater som har euron som valuta" av den 13 februari 2013, ECO/336 CESE 1932/2012. OECD medgav nyligen att det finns brister i dess prognoser, som delvis beror på en underskattning av de samtidiga åtstramningsåtgärderna i euroområdet. Se "OECD forecasts during and after the financial crisis: a post mortem", OECD Economics Department Policy Note, nr 23, eco/outlook/oecd-forecast-post-mortem-policy-note.pdf. 12 Se kommissionens meddelanden "Mot en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union: ett instrument för konvergens och konkurrenskraft" (COM(2013) 165 final) och "Mot en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union: Förhandssamordning av planer för större reformer av den ekonomiska politiken" (COM(2013) 166 final) av den 20 mars Se yttrandet om de två meddelandena av den 22 maj 2013, ECO/348 CESE 3043/

19 14 Se yttrandena om "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet" och "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser" av den 5 maj 2011, ECO/286 CESE 799/2011, om "EU:s ekonomiska och politiska framtid och det nya fördraget" av den 22 maj 2013, ECO/334 CESE 1929/2012, och om "Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen" av den 15 mars 2011, EUR/001 CESE 544/ Se de två yttrandena ECO/334 och ECO/340, som nämns i fotnot Se yttrandet om "Meddelande från kommissionen: Inremarknadsakt II Tillsammans för ny tillväxt" av den 16 januari 2013, INT/655 CESE 2039/ Se yttrandet om "Genomförandet av Lissabonfördraget: deltagandedemokrati och medborgarinitiativ (art. 11)" av den 17 mars 2010, SC/032 CESE 465/ Se yttrandet om "Principer, förfaranden och åtgärder för tillämpningen av artikel 11.1 och 11.2 i Lissabonfördraget" av den 14 november 2012, SOC/423 CESE 766/ En reflektionsprocess har ägt rum, och på grundval av denna utarbetades ett underlag för kommissionen ("A euro-area wide unemployment insurance as an automatic stabiliser: Who benefits and who pays?"), men inget kommissionsförslag har lagts fram. I två meddelanden (COM(2012) 777 final/2 och COM(2013) 690 final) nämns en finanspolitisk kapacitet för euroområdet och en stabiliseringsordning med bredare räckvidd. För mer information se: press-release_memo _en.htm, "Why has the Commission not proposed a euro area unemployment insurance scheme?" 17 Vitboken "European Social Policy A way forward for the Union" av den 27 juli 1994, COM(94) 333 final. 18 Se yttrandet "Ekonomiska och monetära unionens sociala dimension" av den 22 maj 2013, CESE 1566/ Se yttrandet om "Europeisk minimiinkomst och fattigdomsindikatorer" av den 10 december 2013, SOC/482 CESE 1960/ Se yttrandet om "Meddelande från kommissionen Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning" av den 15 november 2012, SOC/463 CESE 1279/ P7_TA(2014) Se yttrandet om "Kommissionens meddelande Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna" av den 21 september 2011, SOC/401 CESE 1381/2011, EUT C 376, , s Se yttrandet om "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser" av den 14 februari 2013, SC/036 CESE 920/ Se det yttrande som nämns i fotnot Se även yttrandet om "Europaåret för medborgarna (2013)" av den 29 mars 2012, SOC/428 CESE 822/ Se yttrandet om "Ett mer inkluderande medborgarskap som står öppet för invandrare" av den 16 oktober 2013, SOC/479 CESE 3210/

20 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Rue Belliard/Belliardstraat Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Ansvarig utgivare: Enheten för besök och publikationer EESC SV Europeiska unionen, 2011 Kopiering tillåten med angivande av källan. Pictures: Shutterstock 2014/NB_Factory QE SV-C ISBN doi: /59553 SV REG.NO. BE - BXL - 27

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska unionens budget En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag SV EESK verkar för att skattebetalarnas pengar ska användas på bästa sätt Europeiska

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Upptäck vad EESK kan göra för dig

Upptäck vad EESK kan göra för dig REG.NO. BE - BXL - 27 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Rue Belliard/Belliardstraat 99 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Ansvarig utgivare: Enheten för besök och publikationer EESC-2015-82-SV

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria En europeisk pelare för sociala rättigheter Statsrådsberedningen 2017-05-31 Dokumentbeteckning KOM (2017) 250 Meddelande om etablerandet av en europeisk pelare för sociala

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 Personer med funktionshinder uppgår till 80 miljoner människor i EU (16 % av befolkningen). En av fyra familjer i EU har en person med funktionshinder.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 301 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.2.2013 2012/2321(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kooperativs bidrag till att övervinna krisen (2012/2321(INI)) Utskottet

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

15375/16 ck/ab 1 DRI

15375/16 ck/ab 1 DRI Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15375/16 NOT från: till: POLGEN 163 INST 521 CODEC 1849 PE 119 Ständiga representanternas kommitté (Coreper II) Rådet Föreg. dok. nr: 15145/16

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska investeringsbanken (EIB) främjar Europeiska unionens målsättningar genom att erbjuda långsiktig projektfinansiering, garantier och rådgivning. EIB stöder projekt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A

10417/16 CJS/ss 1 DG B 3A Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10417/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna SOC 418 GENDER 29 ANTIDISCRIM 41 FREMP 119 Föreg. dok. nr: 9948/16 SOC

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER Europeiska unionen och euroområdet har under de senaste 18 månaderna gjort mycket för att förbättra den

Läs mer

Kommissionens arbetsprogram 2015

Kommissionens arbetsprogram 2015 Civilutskottets yttrande 2014/15:CU2y Kommissionens arbetsprogram 2015 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har gett civilutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram 2015 En ny

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Nederländernas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Nederländernas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 339 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Nederländernas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Nederländernas

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.6.2014 COM(2014) 325 final 2014/0169 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen SV SV MOTIVERING

Läs mer

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt.

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt. Annotering 2016-01-08 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 15 januari 2016 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom den 22 december 2015. 1. Godkännande av

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 2-23

ÄNDRINGSFÖRSLAG 2-23 Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2016/0110(COD) 9.9.2016 ÄNDRINGSFÖRSLAG 2-23 Förslag till betänkande Theodor Dumitru Stolojan (PE585.761v01-00) Förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM3. Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM3. Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd Justitiedepartementet 2015-10-13 Dokumentbeteckning KOM(2015) 450 Förslag till

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2017-02-06 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017 Kommenterad dagordning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 9 oktober 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 31.10.2011 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Zita Gurmai (PE472.270v01-00) om rapporten om EU-medborgarskapet 2010: Att undanröja hindren

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 11.3.2014 2014/2020(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Förslag till betänkande Jean-Luc Dehaene, Anne E. Jensen (PE1020611v01-00) Genomförandebestämmelser till systemet

Läs mer

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C Europeiska unionens råd Bryssel den 9 juni 2016 (OR. en) 10005/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 9 juni 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8946/16, 9455/16 FREMP 108 JAI 551

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.9.2016 COM(2016) 604 final 2016/0283 (APP) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Mot en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Mot en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2011 KOM(2011) 211 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Mot en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 20.1.2012 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Adina-Ioana Vălean (PE473.706v02-00) Rapporten om EU-medborgarskapet 2010:

Läs mer

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén YTTRANDE

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén YTTRANDE Europeiska ekonomiska och sociala kommittén NAT/624 En ny EU-skogsstrategi Bryssel den 10 juli 2014 YTTRANDE från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om åtgärder för att gradvis införa en enad representation för euroområdet i Internationella valutafonden

Förslag till RÅDETS BESLUT. om åtgärder för att gradvis införa en enad representation för euroområdet i Internationella valutafonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2015 COM(2015) 603 final 2015/0250 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om åtgärder för att gradvis införa en enad representation för euroområdet i Internationella

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS BESLUT. om upphävande av beslut 2009/589/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen

Rekommendation till RÅDETS BESLUT. om upphävande av beslut 2009/589/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 243 final Rekommendation till RÅDETS BESLUT om upphävande av beslut 2009/589/EG om förekomsten av ett alltför stort underskott i Polen SV SV Rekommendation

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer