Metodhandbok för informationsinsatser om utvecklingsfrågor och bistånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodhandbok för informationsinsatser om utvecklingsfrågor och bistånd"

Transkript

1 Metodhandbok för informationsinsatser om utvecklingsfrågor och bistånd 26 april 2013 Jocke Nyberg Klas Palm för Forum Syd

2 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 2 1. INLEDNING GOD KOMMUNIKATION Kommunikationsplanering inte lösningen på allt Personella resurser Flexibilitet Trovärdighet och erkännande stärker varumärket RESULTATSTYRNING BEGREPPSDEFINITION GRUNDERNA Information, kommunikation, relationer Tre steg. Lyssna, tolka, sända Lärandeprocesser så hur går det till Budskapsstrategi DEN GRUNDLÄGGANDE FRÅGAN Organisationens övergripande mål Planera för rätt syfte och i rätt ordning OMVÄRLDSANALYS Att förstå sammanhanget Modeller för omvärldsanalys Omvärldsanalys om utvecklingsfrågor och bistånd KOMMUNIKATIONSMÅL SMART-modellen Mål som förväntade resultat resultatkedjan Indikatorer MÅLGRUPPER METODER UPPFÖLJNING UTVÄRDERING KOSTNADSEFFEKTIVITET EXEMPEL PÅ INFORMATIONSNYTTA SOM GÅR ATT UTVÄRDERA OCH STÄLLA I RELATION TILL VAD DET KOSTAT ATT UPPNÅ DENNA EFFEKT TIPS LITTERATUR OCH WEBSAJTER Websajter Litteratur... 36

3 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 3 DEL I. God kommunikation är mer än kommunikationsplanering 1. INLEDNING Metodhandboken i kommunikationsplanering syftar till att vara en praktisk hjälpreda till de svenska enskilda organisationer (SvEO) och grupper som ansöker om ekonomiskt stöd till och genomför tidsbegränsade informationsprojekt finansierade av Sida och vidareförmedlade av Forum Syd. Informationsprojekten har förmedlats av Forum Syd sedan Såväl Sida som Forum Syd vägleds av regeringens informations- och kommunikationsstrategi. Målen är enligt den innevarande strategin ( ) att insatserna ska bidra till ökad kunskap om utvecklingsfrågor och det svenska biståndets resultat. Projekten får inte explicit har som syfte och mål att påverka politik och politiska aktörer, enligt den innevarande strategin. Just gränsdragningen mellan kunskap och beteende (såsom engagemang, handlandet, agerandet etc) har statsmakterna diskuterat i olika sammanhang. Frågan är kopplad till opinionsbildning och särskilt politisk sådan. SOU 2007:107 slog fast att myndigheterna (i detta fall Sida om än indirekt) inte bör bedriva opinionsbildning i politiskt kontroversiella frågor som står inför ett avgörande. I Prop. 2009/10: heter det att Det bör inte vara en uppgift för en myndighet att bedriva opinionsbildning eller företräda särintressen inom sitt verksamhetsområde. Å andra sida konstaterade samma proposition: Även om en åtskillnad görs mellan information och opinionsbildning uppkommer oundvikligen gränsdragningsproblem. Enligt regeringens mening är någon generell reglering inom detta område inte möjlig, utan den väg som bör väljas är att vid behov förtydliga och avgränsa myndigheternas informationsuppgifter. Handboken tar inte specifikt upp sådana gränsdragningsproblem därför att information och kommunikation inte kan sätta en skarp gräns mellan effekter som påverkar intresse, förståelse, kunskap, attityd och beteende. Handboken består av tre delar: Del 1 konstaterar att god kommunikation i organisationsvärlden inte bara handlar om, eller ens främst, kommunikationsplanering. Andra perspektiv är minst lika viktiga. Del 2 går kort igenom kommunikationsteorins grunder. Del 3 är den praktiska hjälpredan i kommunikationsplanering. 1:a upplagan, Stockholm

4 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 4 2. GOD KOMMUNIKATION 2.1 Kommunikationsplanering inte lösningen på allt God kommunikation handlar inte bara om planering. Det finns andra aspekter i en organisation som utgör viktiga förutsättningar för framgång, ekonomiska och mänskliga. Strategisk planering och resultatuppföljning är verktyg för att uppnå ett bra resultat. Organisationskultur (1), mänskliga och ekonomiska resurser (2), trovärdighet och legitimitet (3) och flexibilitet (4) är andra perspektiv som ofta har större inverkan på huruvida resultatet av arbetet blir bra eller inte. Det kan också vara så att själva planeringsprocessen (3) hur vi gör har lika stor eller större betydelse för kommunikationsarbetets kvalité och resultat än vad som står i själva planeringsdokumentet. Vägar till god kommunikation (1) Organisationskultur (2) Mänskliga och ekonomiska resurser God kommunikation (3) Trovärdighet och legitimitet (4) Flexibilitet (5) Kommunikations- planering

5 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 5 Det vill säga att hur organisationens internt arbetar med att ta fram mål, målgrupper, metoder etc, är mer betydelsefullt för om informationsarbetet blir bra eller inte än vad som till slut kommer att stå i kommunikationsplanen. Det är alltså viktigt att tänka igenom hur planeringsprocessen skall gå till. Vilka skall vara med? Hur skall vi säkerställa att vi är kreativa och kommer på de bästa idéerna? Därmed inte sagt att den strategiska planeringen och uppföljningen är oviktig. Men det är viktigt att minnas att en organisation inte uppnår god kommunikation bara för att man har en bra plan eller är duktig på uppföljning. Det omvända gäller naturligtvis också. En organisation som är bra på kommunikation behöver inte vara bra på kommunikationsplanering eller uppföljning. Processen väger ofta tyngre än själva dokumentet 2.2 Personella resurser Den kanske enskilt viktigaste faktorn för att en organisation uppnår god kommunikation är de personella resurserna i organisationen. Genom att ha kompetent och kommunikationsutbildad personal ökar förutsättningarna för god kommunikation. Kompetensutveckling och kreativ miljö är framgångsrecept för en lyckad och resultatinriktad kommunikation. Att lyckas nå fram till målgrupper i den flod av information som flödar i det moderna samhället kräver en god portion påhittighet och nytänkande. Det kräver i sin tur högt i tak och en organisationskultur som stimulerar kreativitet och nytänkande. 2.3 Flexibilitet För att lyckas med god kommunikation behövs en kombination av och balans mellan planering och flexibilitet. Samtidigt som målen och strategierna är viktiga måste man ta tillfällen i akt och rida på vågor som hjälper oss nå våra mål. Varje organisation måste vara flexibel och lyhörd för vad som händer i omvärlden och utnyttja tillfällen som bjuds. Rent generellt kan det vara lämpligt att tänka att beslut fattade på en övergripande nivå inte bör ändras på grund av att nya vindar blåser eller att möjligheter plötsligt uppstår. Däremot bör beslut gällande metoder, kanaler, budskap och eventuellt målgrupper flexibelt anpassas utifrån möjligheter och samhällsförändringar. 2.4 Trovärdighet och erkännande stärker varumärket Varumärkesbyggande Grunderna i effektiv kommunikation har inte förändrats särskilt mycket över tid. En sändare måste anpassa sitt budskap till mottagarens föreställningar, intresse och förmåga att ta till det till sig. Sändarens trovärdighet och legitimitet har alltid varit viktig men takt ökningen av informationsmängden och de som sprider den detta blivit ännu viktigare. Att till exempel bygga och

6 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 6 stärka kommersiella varumärken handlar inte längre enbart om att framhålla produkters kvalité, pris och användbarhet. Varumärkesbyggandet fokuserar alltmer på värderingar, nytta och existens egenskaper som tidigare mest förknippades med idéburna organisationer. Utvecklingen är tydlig, alla vill framstå som världsförbättrare för att vinna konsumenternas gunst och trofasthet. Människor köper inte vad du producerar utan varför du gör det! Om du gör något meningsfullt, kommer du förmodligen att göra pengar. Tala om varför du finns, inte vad du tillverkar eller säljer. Erbjud människor något att tro på, inte på något att köpa. Det är några varianter på likartade på budskap som marknadsdirektörer för globala storföretag och framträdande opinionsbildare sprider till anställda och på utbildningar i marknadskommunikation och varumärkesbyggande. Målet är att skapa positiva varaktiga attityder till organisationen/företaget som samhällsnyttig, bortom varan, tjänsten och den idé man tidigare mest varit förknippad med. Värderingar uttryckt i bland annat vision och mission står i centrum. Men vad göra om alla säger ungefär samma sak? Generellt har den så kallade allmänheten blivit allt kunnigare på att genomskåda retorik samtidigt som vi lever i en tid präglad av narcissism (självupptagenhet, självförhärligande). Det gäller att framstå som mer trovärdig än andra. Pålitlighet är vid sidan om kunskap och kompetens är din organisations kanske främsta kapital. En gång i tiden hade antalet medlemmar enorm betydelse för trovärdigheten. Detta gäller fortfarande men bara delvis. Nu är det lika mycket, eller kanske snarare, dina spetskunskaper, vilken nytta de gör i världen och förmågan att kommunicera dem som är väsentlig i kommunikationen. Vad vill jag att målgruppen ska tycka om min organisation?

7 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 7 Den frågan är viktigare än: Vad vill jag att målgruppen ska tycka om sakfrågan?. Skälet till det är att känslor mer än förnuft och rationalitet styr vår hjärna och därmed vad vi tycker och handlar. Som de flesta är medvetna om är det ett mödosamt arbete under lång tid att bygga upp ett trovärdigt varumärke. Och det behövs inte så mycket för att trovärdigheten snabbt det skall raseras eller i alla fall naggas rejält i kanten. Många större organisationer arbetar mycket medvetet med att bygga upp sitt varumärke. Det kan inte små organisationer göra på samma sätt på grund av små resurser. Men det är ändå viktigt att tänka på den egna trovärdigheten och ibland just försöka ta reda på hur den uppfattas och utvecklas, till exempel före och efter en kampanj eller större informationsinsats Konsten att berätta en historia Andra egenskaper som bygger trovärdighet och erkännande är förmågan att berätta en historia, till och med en sådan som liknar en saga: tydlig dramaturgi, enkla byggstenar med det goda och det onda. Berättelsen placerar in din organisation i rätt socialt och kulturellt sammanhang. Här är din organisations erfarenheter av arbete i världen en viktig beståndsdel. Du har förutom den tematiska kompetensen, inklusive teoribildning, ett ben i verkligheten som kan levandegöra en historia och därmed fånga känslor och skapa förståelse för problem och problemlösningar, och detta på ett trovärdigt och intresseväckande sätt. Och desto mer vi kan relatera historien till vår egen tillvaro desto större chans har den att nå fram.

8 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 8 Byggstenarna som skapar trovärdighet kan grafiskt beskrivas så här: Kunskap och kompetens (Erkänt skicklig i sakfrågan) Samhällsnytta som målgrupperna enkelt förstår (Vision, mission) Berättelsen från verkligheten (Exempel på vårt arbete som gett resultat/har betydelse) Trovärdighe och legitimitet (Starkt varumärke) 3. RESULTATSTYRNING Resultatstyrning är en viktig metod för ledningar inom organisationer att planera, följa upp och resultatrapportera gärna projektorienterad verksamhet. Att försöka mäta produktivitet och effektivitet är en del av metoden. Sida använde begreppet Result Based Management (RBM) första gången Innan dess hade aktiviteter likställts med resultat. De flesta finansiärer i biståndsvärlden har gått ifrån det synsättet. Det finns en flora expertlitteratur om RBM, om dess för och nackdelar tillämpat på bistånd. Några av fördelarna som nämns är att projektens kvalité just därför att projektägaren måste anstränga sig för att fokusera på realistiska mål och förväntade resultat. Det underlättar också kommunikationen, det är enkelt att berätta vad projektet handlar om och uträttar. Det bidrar i sin tur till att stärka projektägarens planerings- och uppföljningsförmåga och reducerar olika typer av risker. R e s u l t a t

9 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 9 Resultatkedjan bygger på den enkla och logiska idén om orsak och verkan: gör du A så inträffar B och i bästa fall också C. På engelska, originalspråket i detta sammanhang, kallas länkarna i figuren ovan för activities, outputs, outcomes och impact. Att outcomes och impact är effekter är oomtvistat. Effekt på samhällsnivå. (Eng. Impact) Är ofta av större slag och med viss varaktighet. Att en målgrupp utvecklar högre kunskap i en fråga är inte en sådan större effekt, inte inom ramen för ett informations- eller kommunikationsprojekt. Kunskapen måste leda till ett beteende, en handling. Effekter på kort- och medellång sikt. ( Eng. Outcomes) Resultat av bland annat utveckling av kunskap, engagemang i eller utanför en organisation, handlingar och ageranden som kan leda till förändringar men knappast på samhällsnivå. Produkter. (Eng. Outputs) Varor och i vissa fall tjänster som produceras. Kan vara foldrar, hemsidor, nyhetsbrev och möjligtvis även en filmfestival.. I kommunikationsprojekt kan aktiviteter och produkter vara snarlika. Därför har vi i denna handbok valt att göra länken/boxen/rutan produkter lite mindre. Steget kan, om man så vill, i vissa fall hoppas över. Effekter på samhällsnivå (impact) är i kommunikationsprojekt, särskilt med begränsade resurser, svåra att uppnå. Det är svårt att bevisa eller vederlägga att informationen eller kommunikationen är huvudorsaken till påverkan på samhällsnivå. Det ligger nästan alltid utanför informations- och kommunikationsinsatsernas inflytande. Att det är så beror på att det inte finns några skarpa gränser mellan hur och varför vi tar in kunskap och hur och varför vi sedan använder den. Neurologer, beteendeforskare, pedagoger och kommunikatörer är eniga om att relationen mellan attityder och beteenden är komplext, därför att den mänskliga hjärnan funktionssätt är komplex. Det är naturligtvis inte självklart huruvida en effekt skall beskrivas som kortvarig eller långvarig och varje unik situation får avgöra tolkningen. 4. BEGREPPSDEFINITION I många fall har vi en gemensam förståelse för vad begrepp står för. I de allra flesta fall räcker det med en generell gemensam förståelse för ordens innebörd. Läsaren av en text förstår författarens tankar genom att vi gör en gemensam tolkning av orden och begreppen. I vissa fall är ordens betydelse inte lika självklar och kan ha olika betydelser beroende på sammanhang och författarens och läsarens olika bakgrunder. När man arbetar med att beskriva en komplex process, exempelvis planerad kommunikation, kan betydelsen av vissa ord bli avgörande för vad vi menar och hur beskrivningen uppfattas av läsaren. I en kommunikationsplan måste ofta centrala begrepp förklaras för att skapa förståelse kring vad planen egentligen vill säga. Ord som påverka, kunskap, engagemang måste preciseras, och brytas ned så att alla förstår dem på samma sätt. Ibland talar man om primära och sekundära målgrupper. Dessa begrepp kan vara förvillande då det inte är självklart vad som är den primära eller den sekundära målgruppen. Det kan vara tydligare att tala om slutmålgrupp och mellanliggande målgrupp. Begreppen slutmålgrupp och mellanliggande målgrupp ger en tydlig bild av vilka vi vill nå. D.v.s. slutmålgruppen. Dessa slutmålgrupper kan vara breda om vi i målformuleringar sätter upp mål som inte innebär några mer genomgripande förändringar hos målgruppen och de kan vara smalare när vi vill åstadkomma mer djupgående effekter med informationsinsatserna. De mellanliggande målgrupperna är sådana vi går via för att nå

10 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 10 de slutgiltiga. Det kan vara lärare för att nå elever eller resebranschens representanter för att nå resenärer. Ett annat exempel är begreppet mätbarhet. Det är en stor skillnad mellan mätbarhet och utvärderingsbarhet. När vi talar om mätbarhet så blir det ett kvantitativt betraktningssätt som i vissa fall är i princip omöjligt att ha när det handlar om kommunikationsmål och förväntade effekter hos målgrupper. Däremot kan man arbeta med begreppet utvärderingsbarhet, men kanske inte genom att mäta, utan mer genom att utvärdera genom kvalitativa metoder. I ordlistan i slutet av handboken finns ett urval centrala begrepp om information i kommunikationsbegrepp.

11 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 11 DEL II. KORT OM KOMMUNIKATIONSTEORI 5. Grunderna 5.1 Information, kommunikation, relationer Grunderna i kommunikationsplanering har inte förändrats särskilt mycket över tid. Kommunikation handlar om att nå fram till människor och i grunden skapa en relation för att kunna påverka Kommunikation är per definition en tvåvägsprocess. Och den processen startar i varje människas hjärna eller hjärta. Vill du kommunicera effektivt är det hos mottagaren du skall börja. 5.2 Tre steg. Lyssna, tolka, sända Steg 1: Lyssna Information är en enkelriktad process. Från mig till dig, klart slut. Den kräver inget svar och ger ingen plats för återkoppling, feedback. En tågtidtabell t ex är information. Sälja biljetter är däremot kommunikation. Kommunikation är information tur och retur, frågor och svar, påståenden och reaktioner. Kommunikation underlättas av att man gör sig mödan att i förväg ta reda på vad som rör sig i mottagarens föreställningsvärld i form av verklig kunskap eller skenkunskap, positiva eller negativa attityder, känslor etc, och följer upp reaktioner efteråt. Först när man kommunicerar utifrån den sortens kunskap - hur reagerar mottagarna på informationen, hur vill de kommunicera med sändaren - börjar man skapa en relation. Att bygga relationer är centralt i kommunikation, inte minst när det gäller att påverka attityder och beteenden, vare sig det är fråga om att sälja datorer eller påverka politik. En god relation är avgörande för att skapa intresse hos målgruppen, få den att söka egen information, engagera sig och bidra till att uppfylla sändarens mål. Relationsbyggande handlar också om att stärka förtroendet/tilliten för din organisation. Public Relations (PR) och Investor Relations är två begrepp förknippade med relationsbyggande inom bland annat den politiska sfären och företagssfären. Information Sändare Mottagare Kommunikation Relation

12 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 12 Steg 2: Tolka Både sändandet och mottagandet i en kommunikationsprocess innebär tolkning. Hur man tolkar budskapen styr de strategiska valen. Strategier svarar alltid på frågan hur vi skall arbeta eller verka. Oftast finns det olika målgrupper för olika informationer, därför blir också strategierna olika för varje grupp. Först när man är klar över detta är man beredd att börja kommunicera, utforma budskapen till målgrupperna. Förarbetet är alltså viktigt - lyssnandet och tolkningen/analysen. Har det gjorts rätt är förutsättningarna bättre för att man skall nå mottagaren. Steg 3: Sända Metoderna att sända/sprida information är fler än någonsin. Datorer, e-post och Internet har revolutionerat kommunikation och informationsverksamheten. Tekniken att producera information har blivit varje människas egendom. Ett effektivt sätt för kommunikation är det personliga samtalet. Den mänskliga närvaron skapar intresse, nyanser och reaktioner. 5.3 Lärandeprocesser så hur går det till Grundläggande för lärandeprocesser är repetition. Att känna till målgruppens motivation drivkraft med ett annat ord - för lärande är centralt. Att sedan få en målgrupp att röra sig från de lägre nivåerna i trappan kunskap-attityd-beteende till de högre kräver upprepning. Intensiv exponering för ett budskap är ofta effektivt för att fånga en mottagares uppmärksamhet. Jag har information, nu vill jag veta vad det är frågan om. (Henrik Tikkanen) En etablerad hypotes om effektiv inlärning är att lärande ska leda till förståelse. Peter Gärdenfors professor i kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet, menar att kunskap och information är abstrakta begrepp. Det är därför kommunikationsforskarna framhåller vikten av att budskapet som sänds till en mottagare måste avkodas, det måste uppfattas som begripligt. Det sker på tre sätt, informationen tolkas, värderas och relateras till annan kunskap mottagaren har. Det är så kunskap konstrueras, hjärnan resonerar med de olika budskapen och intresse och förståelse växer. Motsatt gäller tyvärr lika ofta: Hjärnan gör motstånd mot budskapet och sorterar bort det. Det blir ingen uppmärksamhet och budskapet när inte fram. Psykologen Steven Reiss menar att vi har hela 16 basbehov som formar vår personlighet och därmed också vår förmåga att ta till oss kunskap och hur det påverkar våra handlingar: 2. Makt behovet att påverka andra 3. Status behovet av social ställning 4. Oberoende behovet av självständighet 5. Nyfikenhet behovet av kunskap 6. Acceptans behovet av tillhörighet 7. Ordning behovet av struktur 8. Idealism behovet av social rättvisa 9. Social kontakt behovet av kamratskap 10. Revansch behovet av att ge igen (hämnd) 11. Romantik behovet av sex och skönhet 12. Lugn behovet av harmoni 13. Fysisk aktivitet behovet av kondition, styrka och smidighet 14. Mat behovet av att inta föda 15. Familj behovet av att fostra barn 16. Sparande behovet att samla saker

13 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 13 Alla behov manifestas förstås inte av alla och ännu mindre samtidigt, men enligt Reiss har människor ofta minst tre av dessa behov samtidigt när vi kommunicerar. Och när två eller fler personer inte förstår varandra är förklaringen oftast brist på vetskap eller förståelse för behoven. Vilka är de viktigaste behoven för målgruppen i ditt informationsprojekt som din organisation kan identifiera? Andra närliggande aspekter på hur vi tar till oss information och kommunicerar handlar om drivkrafter. Att identifiera sådana är inte lika komplicerat som basbehoven ovan. Går jag på ett föredrag för att jag är nyfiken i största allmänhet, behöver jag uppgifter till mina studier eller mitt arbete, eller för att jag vill träffa andra o s v. Att känna till sådana egenskaper har betydelse för vilka mål man formulerar. 5.4 Budskapsstrategi Ju mer sändaren känner till om målgruppens motivation, drivkrafter, specifika syften och behov, desto större möjligheter att anpassa budskapet för väcka uppmärksamhet och skapa intresse. Man brukar säga att först när det lyckas då kan bidra till kunskapsutveckling. Frågans närhet till målgruppen är ett begrepp som kommunikationsforskningen använder. Med det menas att frågan ligger inom mottagarnas befintliga intresseområden. Frågan ska vara begriplig (= inte för komplex) och känslomässigt beröra målgruppen, gärna genom att utgå från en berättad historia med dramatiska inslag som utgår från en eller flera individer (och inte ett stort kollektiv). Att frågan sen blir en snackis är ännu bättre. Kommunikationsforskningen brukar exemplifiera med den generella sanningen att unga människor är mest engagerade om globala frågor, personer i medelåldern är intresserade av privatekonomi medan äldre är intresserade av hälsofrågor.

14 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 14 DEL III. Kommunikationsplanering 6. Den grundläggande frågan 6.1 Organisationens övergripande mål Den första frågan man måste ställa sig är: Vilka av organisationens övergripande mål kan kommunikationsinsatsen bidra till att nå? Är just kommunikation den mest kostnadseffektiva metoden? En kommunikationsinsats kan inte lösa alla problem eller vara enda vägen till att nå organisationens övergripande mål. Verksamhet i Syd/Öst Organisationens övergripande mål Arbete med insamling av ekonomiska medel Planerad kommunikation

15 PLANERINGSRIKTNING Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 15 Flertalet SvEO som erhållit informationsbidrag genom Forum Syd har eller har haft biståndsfinansierad verksamhet i Syd/Öst. Sådan verksamhet utgör en viktig faktor - eller annorlunda uttryckt beståndsdel i organisationernas övergripande mål. Även organisationer utan bistånd har omfattande internationella kontakter genom att ingår i internationella förbund och nätverk. Även då finns en helhetssyn på världen som präglar organisationens övergripande mål. 6.2 Planera för rätt syfte och i rätt ordning I alla former av planering är det följande steg som behöver tänkas igenom. Men storleken och arbetsinsatsen för analys och planering bör naturligtvis anpassas till utmaningarnas komplexitet och organisationens storlek. Koppling till organisationens övergripande mål Behovsanalys Omvärldsanalys Kommunikationsmål på samhällseffektnivå Kommunikationsmål på målgruppsnivå Slutgiltiga- och mellanliggande målgrupper Budskap Metoder /aktiviteter Uppföljning Utvärdering De fyra översta stegen kan lämpligen utarbetas på flerårig nivå och utgöra en långsiktig strategi. De därpå följande kan utgöra en mer operativ kommunikationsplan som bygger på planer på tidsperioder ett till fyra år. I planeringsarbetet är det viktigt att fundera och tänka utifrån hur de olika momenten hänger samman. Resonemanget måste bygga på en logisk kedja där de strategiska valen bygger på tidigare ställningstaganden. Det är därför viktigt att man planerar från rätt håll. Det vill säga att man utgår från organisationens vision, därefter mål på en hög nivå, för att arbeta sig genom mål på en lägre nivå och därefter fundera på målgrupper, aktiviteter tidpunkter och ansvar. Allt för ofta utgår planeringen från en aktivitet som vi redan gör. Det riskerar att konservera metoder och aktiviteter som inte är anpassade till de behov och den kontext vi analyserat.

16 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 16 Var är vi? Vart vill vi? Hur ska vi nå dit? Är det kostnadseffektivt och realistiskt? I en strategi måste det vara lätt att förstå vilka mål som skall uppnås med respektive målgrupp, via vissa definierade aktiviteter. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att redan i de första planeringsmomenten av vision och mål ha klart för sig vilka omständigheter och förutsättningar som råder. Målen styrs ju bland annat av vilka resurser vi har till förfogande. 7. OMVÄRLDSANALYS 7.1 Att förstå sammanhanget All kommunikation sker i ett sammanhang. Det är viktigt att förstå i vilken den politisk, social och ekonomisk kontext kommunikationen kommer att ske. För att få en bild av dessa kan man göra en omvärldsanalys. Ett vanligt misstag är att göra omvärldsanalysen på en för hög eller abstrakt nivå i relation till den fråga eller det problem som informationsinsatsen handlar om. Då riskerar omvärldsanalysen att bli irrelevant. Vi behöver inte ta in sexhandelns hela historia för att analysera hur vi höjer kunskapen hos svenska Thailandsresenärer om prostitutionens konsekvens för unga kvinnors sociala status, hälsa och möjlighet att få makt att förändra sina liv. Omvärldsanalys i kommunikationssammanhang handlar ofta om att studera förändringar över tid inom en organisation eller i ett samhälle. Ett snarlikt begrepp är då omvärldsbevakning (på engelska intelligence). En del forskare använder då begreppet analys av olika arenor som har betydelse för kommunikationsplanering, till exempel den politiska arenan, marknadsarenan, organisationsarenan etc. Då ligger det nära till hands att man inkluderar en analys av målgruppen i omvärldsanalysen, vilket belyser hus svårt det kan vara att avgränsa ämnet. Man bör dock hålla isär termerna och de aktiviteter som krävs för att utföra en omvärlds- respektive målgruppsanalys.

17 EXTERNA FAKTORER SvEOs INTERNA KAPACITET Metodhandbok för info-projekt Forum Syd Modeller för omvärldsanalys Det finns olika metoder för att göra omvärldsanalyser. En vanlig och ganska känd är SWOT-analys där S stor för Strengths (styrkor) W för Weaknesses (svagheter), O för Opportunities (möjligheter) och T for Threats (hot). Styrkor och svagheter beskriver den egna organisationen medan möjligheter och hot beskriver de yttre förutsättningarna. Här ett enkelt exempel på en påbörjad SWOT i samband med på planer på att söka finansiering för att genomföra ett informationsprojekt. STÖD FÖR GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET Styrkor Erfaren personal Många goda relevanta kontakter Många medlemmar har visat nyvaknat intresse och vill engagera sig Vår webbsida har just aktualiserats med mycket ny intressant info MOTVERKAR GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET Svagheter Saknar en ekonom Låg kunskap om sociala medier Budgeten låst för resten av året Kansliet är redan överarbetat Möjligheter Vår info-fråga är i ropet, mer info efterfrågas dagligen Andra SvEO vill samarbeta om projektet. Våra partners har just publicerat ny studie som fått uppmärksamhet Kommande stor global konferens kring vår sakfråga Hot Berörda stora aktörer vägrar lämna information. SCBs statistik tar inte upp frågan. Vågar vi lita på att våra partners studie är trovärdig? Starka krafter har diametralt motsatt uppfattning i sakfrågan Tips: omvärldsanalys Gör inte omvärldsanalysen för allmän eller för omfattande även om det är sant att allt hänger i någon mening samman. Fråga dig vad som är relevant för vår kommunikation i allmänhet eller för den specifika informationsinsatsen, till exempel status i sakfrågan, kartläggning av intressenter (vem gör vad, hur, varför och var) och hur kopplar vi dessa förhållanden till våra mål. 7.3 Omvärldsanalys om utvecklingsfrågor och bistånd Hur ser förutsättningarna ut att kommunicera utvecklingsfrågor i Sverige idag? Under de senaste åren har intresset för situationen i utvecklingsländer ökat och medias rapportering har blivit mer nyanserad. Vad betyder det för förutsättningar för kommunikation? Intresset för frågor som rör företagens ansvarstagande för miljö, människor och CSR-frågor, miljö, klimat har ökat och de sociala medierna har skapat nya förutsättningar för kommunikation. Vad betyder det för vår organisation?

18 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 18 Tips: omvärldsanalys i biståndssammanhang Frågor att ställa sig: Vad tenderar massmedierna att rapportera om just vår (min organisations) sakfråga? Vilka faktorer påverkar kortvarigt respektive långvarigt intresse för vår sakfråga? Vad säger till exempel Sidas opinionsundersökningar om intresset för utvecklingsfrågor? Intressetrender kring specifika teman, länder, företeelser, personer? Hur kan de intressetrenderna kopplas till vår sakfråga och vår organisation? Vad gör andra aktörer (organisationer, myndigheter, företag etc) om vår sakfråga? Andra och kanske nya infallsvinklar som vi kan ha nytta av? Koppla det lilla, lokala med det stora, globala. Vilken är kopplingen ut mellan min organisations konkreta arbete med familjer/individer/grupper i Syd/Nord med det som berör målgruppen i Sverige? Använd individ/familj som exempel på det konkreta, lilla och knyt till det stora, kollektiva. Hur berättar vi en bra historia som framkallar känslor och väcker lust till engagemang? Vilka sorters engagemang vill vi ha, och kan hantera? Har vi tillräckliga kunskaper om sakfrågan, också tekniska aspekter och inte blott grundade på våra tyckanden och värderingar? Är vi trovärdiga? EXEMPEL PÅ RELEVANT OMVÄRLDSANALYS I ANSÖKAN Vi ser att den diskussion kring bra mat och råvaror som odlats i Sverige under lång tid börjar ta fart. Konsumenterna vill ha bättre mat med bättre kvalitet och utan tillsatser. Att få ett internationellt perspektiv på detta är viktigt eftersom en stor del av den mat som vi äter importeras till Sverige. Det finns behov av ökad kunskap och förståelse för situationen i Syd hos den svenska allmänheten om den odlade biologiska mångfalden och den kamp som människor och organisationer för där. I Sverige finns en ökad diskussion kring vår odlade mångfald genom bland annat POM, Programmet för odlad mångfald vid SLU i Alnarp. Detta är något som våra medlemmar arbetar med i Syd och vi vill genom detta tema använda oss av den svenska debatten och visa på kampen i syd. Genom att dra dessa paralleller tro vi att vi kan öka genomslaget för den odlade mångfalden i Syd och den organisering som sker kring detta. Organisationer som arbetar med dessa frågor i Sverige har litet internationellt perspektiv. Vi tror att denna arena kan har ett intresse men saknar kanaler vilket Framtidsjorden kan bidra med. De internationella besöken under Lära av Syd är en mycket viktig del för att nå ut till målgruppen. Att personligen få chansen att möta någon som arbetar med dessa frågor och få tillfälle att ställa frågor ökar engagemanget och förståelse hos målgruppen.

19 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd KOMMUNIKATIONSMÅL 8.1 SMART-modellen Att ha mål för sin verksamhet underlättar i den meningen att vi alla vet vart vi ska. Mål prioriterar verksamheten. I kommunikationssammanhang hjälper den oss att vara tydliga. SMART-modellen känner många till. Målen skall vara: Specifika, vilket betyder konkreta och tydliga. Fokusera på resultat, inte aktiviteter. Mätbara. Egentligen är det viktigare att målen är utvärderingsbara än just mätbara vilket genast får oss att tänka på kvantitativa utvärderingsmetoder. Kvantitativa aspekter av målen bör vara mätbara, (hur många produkter, seminarier, uppvaktningar etc skall vi göra i informationsprojektet). Kvalitativa aspekter av målen bör vara utvärderingsbara, d.v.s. de kan vara utvärderingsbara med en kvalitativ utvärderingsmetod utan att vara mätbara. Accepterade: Målet skall vara sanktionerat och kommunicerat till berörda i organisationen. Realistiska: Målen skall kunna nås givet organisationens resurser.. Tidsbundna: Informationsinsatsen har en början och ett slut, en tidsram. 8.2 Mål som förväntade resultat resultatkedjan Ofta vill vi visa på vilka stora effekter vi tänker oss åstadkomma med våra insatser. Då sätter vi mål som kanske ligger utanför vår reella möjlighet att verkligen uppnå. Det ligger inte i vår makt att faktiskt nå dessa mål oavsett hur väl vi arbetar. Alla är betjänta av realistiska och uppnåbara mål.

20 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 20 Detta kan leda till att man måste vara försiktig med att formulera mål på samhällsförändringsnivå. Man måste avgränsa och se vad som är realistiskt. Kanske är det så att mindre organisationer inte kan formulera mål på denna nivå för sin kommunikationsverksamhet. Målen skrivs lämpligen i presens. T ex att målgruppen har god kunskap om FNs millenniemål i stället för att målgruppen skall öka sin kunskap. Presensformen indikerar vad vi har uppnått när arbetet är slutfört. Det vill säga målet, inte resan. Effekter för målgrupperna på kort och medellång sikt är en viktig nivå i kommunikationsplaneringen. Det är på den nivån som vi formulerar vad vi vill skall hända hos vår målgrupp för insatserna. Oavsett om vi arbetar med information och kommunikation riktat till en kommersiell marknad, till politiker, medlemmar, kollegor på en arbetsplats etc så tänker vi oss att målgruppen måste ta sig upp för en trappa på väg mot förändring. Uppmärk -samhet Kunskap Attityd Beteende

21 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 21 Uppmärksamhet, kunskap, attityd och beteende sammanfattar huvudstegen i trappan. Verklighetens trappa är inte lika linjär och innehåller många mellansteg vilka i sig kan vara krokiga och komplexa. Pedagoger, beteendevetare och kommunikationsforskare har utvecklat olika modeller för trappan och mellanstegen. Kommunikationsforskaren Steve McGuires trappa har 12 steg, här en anpassad variant på 11 av dessa. Även om dessa trappmodeller är etablerade inom kommunikationsvetenskapen är alla samtidigt överens om att det inte självklart alltid följer denna trappa. Ibland är det värt om, att en handling utlöser attityd eller intresse. Trots det är trappan en bra hjälp när vi planerar kommunikationsprojekt. Man kan också sätta en kvantitativ ribba för hur många individer vi vill uppnå. Ibland är vi rädda för att sätta kvantitativa målnivåer. Vi menar att det inte låter sig göras och blir för statiskt. Men det kan vara bra med en tydlig ribba, så att man vet när ett kvantitativt mål är nått. Inte minst ur ett arbetshälsoperspektiv är det ibland viktigt med en förutbestämd målribba. 8.3 Indikatorer Ofta vill vi ett senare skede utvärdera målen. Detta är det viktigt att ha i åtanke redan då vi formulerar målen. Målen måste formuleras så att de går att utvärdera. Därför måste man också i målformuleringsarbetet ställa sig frågan: - hur kan vi göra för att se om målen blivit uppfyllda? Var och hur skall vi om några år undersöka för att se om målen blev uppfyllda? Svaret på dessa sista frågor är att utarbeta indikatorer. Mål visar på vad man vill skall hända, indikatorer är vad som visar om detta har hänt.

22 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 22 Om man upplever att det inte går att formulera en indikator för ett mål då bör man ta sig en allvarlig funderar på om målet är bra formulerat. Då bör man omformulera målet så att det går att följa upp genom en från början identifierad indikator. Detta kan vara mycket svårt då vi talar om mål i form av förändringar i kunskap eller attityd hos en målgrupp. Målet kan också formuleras med olika förväntade resultat i enlighet med den tidigare presenterade resultatkedjan. Målet kan formuleras som "kännedom om", "intresse av", "kunskap om" eller som ett förändrat beteende hos målgruppen. Vilken nivå man väljer att formulera målet på styrs bland annat av var målgruppen befinner sig från början och vilka resurser vi har till vårt förfogande. Arbetet med att formulera indikatorer måste ske samtidigt som man arbetar med målformulering. Indikatorerna hjälper oss att testa målformuleringarna och även vår verksamhets inriktning och relation till övergripande mål. Det gäller att hantera arbetet med indikatorer på ett sådant sätt att vi verkligen tar hänsyn till de resurser vi har för att följa upp indikatorerna. Det kan vara lätt att hitta på indikatorer, en helt annan sak att några år senare följa upp dessa. Därför är det viktigt att inte ta fram för många indikatorer. Svårighetsgraden av att utarbeta indikatorer hänger samman med komplexiteten på målformuleringarna. Om målet är komplext eller svårt att utvärdera (vilket de ofta är i kommunikationssammanhang), då behöver vi indikatorer för att ta reda på om vi lyckats. Man kan många gånger behöva två typer av indikatorer för att testa måluppfyllelsen. Dels indikatorer för att se måluppfyllelsen, och dels indikatorer som visar på just vårt bidrag till måluppfyllelsen. Indikatorer innebär alltid en förenkling av komplexa sammanhang. Men ibland måste vi tillåta oss att förenkla för att över huvud taget hitta utvärderingsbara metoder. EXEMPEL PÅ INDIKATORER Mål på kort och medellång sikt Gymnasieelever i Mälardalen har kunskap om Millenniemålen. Indikatorer Elevernas egenupplevda kunskap om Millenniemålen. Eleverna har talat om Millenniemålen utanför klassrummet, med vänner eller föräldrar. Eleverna upplever att de fått adekvat information från FN-förbundet om milleniemålen.

23 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd MÅLGRUPPER Tips: mål och indikatorer Sätt mål på flera nivåer, till exempel övergripande mål, programmål, effektmål och aktivitetsmål. Sätt både kvantitativa och kvalitativa mål på den nivå eller i den kategori mål där det passar När vi arbetar med mål och indikatorer vill vi att målen skall beskriva hur det ser det ut när insatsen lyckats samtidigt som indikatorerna beskriver hur vi vet att vi har lyckats Kan vara kvantitativa (ex antal människor som ) eller kvalitativa (ex hur målgruppens kunskap har förändrats från vad den var innan kommunikationsinsatsen till vad den är efter kommunikationsinsatsen.) Man måste ha en plan för hur informationen till indikatorerna skall samlas in Indikatorer kan formuleras så att information fås genom att intervjua representanter ur målgruppen som själva får resonera kring egenuppskattad förändring genom kommunikationsinsatsen. Det finns flera skäl till att på planeringsstadiet analysera målgrupperna. Den första och mest grundläggande frågan är målgruppsvalet: vilka är viktigast att informera, upplysa, föra dialog och ha goda relationer med för att kommunikationsarbetet skall bidra till måluppfyllelse, både av vår organisations övergripande mål och mål på de andra nivåerna. I denna fråga finns dimensioner som målgruppens egenskaper som intresseområden, värderingar, inflytande, kön, ålder och kunskapsnivå. Man kan utgå från två grundläggande frågor: Vilka är det viktigast eller mest relevant att nå och vilka är det lättast att nå? Dessa två frågor kan man placera i en matris och få fram ett arbetsredskap som hjälper oss att identifiera de lämpligaste målgrupperna.

24 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 24 De målgrupper som hamnar högt till vänster är lämpliga målgrupper att arbeta med. Målgruppens relevans kan också beskrivas som att olika målgrupper har olika strategisk vikt enligt nedanstående modell. Vilka målgrupper som har vilken vikt beror på vilken målsättning man har.

25 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 25 Målgruppernas strategiska vikt i relation till de mål vi formulerat. Ett projekt kan ha flera olika målgrupper. Det kan dels handla om målgrupper som nås direkt (i klassrummet, på seminarier, på gatan), dels om målgrupper som nås indirekt (via hemsidor, sociala medier, mail, post, annonser, artiklar i media). Målgruppens vikt kan variera från projekt till projekt, beroende på typ av fråga som det handlar om och även målen. Men det är bra att tydliggöra vilken typ av grupper som projektet har störst nytta av att nå, som ett slags riktmärke. Man kan göra en tabell med realistiskt antal människor som projektet ska försöka nå på olika nivå i samhället. Exemplet tydliggör att alla inte ska nås, i detta fall inte studenter/elever. : Hur många kvantitativa mål i de olika målgrupperna ska vi nå, direkt och indirekt? Direkt Indirekt Kvinnor Män Kvinnor Män 7 Riksdagsfolk, parti-ledare/-funktionärer Beslutsfattare Företagare Yrkesfolk (lärare, journalister) Vidareinformatörer Studenter/elever Allmänheten SUMMA

26 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 26 Observera att det inte ligger en värdering i att de som nås direkt skulle vara mer värda än de som nås indirekt. Begreppen används för att särskilja kommunikationsmetoder. De målgrupper man vill nå kan man antingen nå genom att direkt rikta sin kommunikation till dessa. Men man kan i vissa fall även arbeta via andra målgrupper som man kan kalla mellanliggande målgrupper. Det tydligaste exemplet på en mellanliggande målgrupp är lärare för att nå den slutliga målgruppen elever. Man kan då göra en analys av hur olika målgrupper förhåller sig till varandra. Hur relaterar målgrupperna till varandra och hur går kommunikationsströmmarna? Beslutsfattare (politiker, företagsledare ) Förebilder 1: (föräldrar, chefer) Opinionsbildare (journalister, kändisar, forskare) Slutmålgrupp (utvecklingsoch biståndsintresserad allmänhet) Förmedlare (lärare, cirkelledare) Förebilder 2: (kändisar, studiecirkelmedlemmar, grannar, kompisar) Tips: verktyg för att avgöra lämplighet på målgruppens storlek Ett verktyg för att avgöra hur stor en målgrupp bör vara är att man efter att ha identifierat en målgrupp ställa sig två frågor: Kan man kommunicera med samma budskap till hela målgruppen? Kan man kommunicera med samma metoder med hela målgruppen? Om svaret är ja på båda dessa frågor så är gruppen inte för stor, då kan man å andra sidan fundera på om gruppen även kan inkludera andra viktiga målgrupper. Om svaret är nej på någon av de två frågorna måste man dela upp målgruppen i mindre grupper.

27 Relation Kommunikation Kommunikation Information Metodhandbok för info-projekt Forum Syd Metoder Utifrån val av målgrupp, mål och tillgängliga resurser bör metoder väljas. Ett sätt att arbeta är att kombinera det vi redan sagt om att man kan arbeta med information, kommunikation och att skapa relation och kombinera det med trappan. Om man vill arbeta med de lägre nivåerna i trappan kan man arbeta med information. Om man vill arbeta sig upp för trappstegen blir det viktigare och viktigare med kommunikation eller relationsskapande aktiviteter ju högre man vill att målgruppen skall komma. Uppmärk samhet Kunskap Attityd Beteende En mycket användbar metod för att skapa intresse och förståelse är att involvera målgruppen. Att skapa förutsättningar får deltagande i metoden. Graden av involvering står ofta i direkt proportion till graden av förändring. Stora volymer information och många kanaler ökar chansen att för frågans uppmärksamhet. Det påverkar också chansen att skapa intresse. Upprepning är lärandets moder brukar det heta. Ambitiösa mål om förändring av en politik eller en stor målgrupps attityder och beteende kräver omfattande information, kommunikation och relationsbyggande. En annan viktig aspekt är förhållande mellan hur många man vill nå och hur lång tid man tänker sig att kommunicera med målgruppen. Upprepning och enträgen kommunikation är viktiga metodologiska metoder för att uppnå effekter hos målgruppen. Om man har en viss mängd ekonomiska resurser så förhåller sig ofta antalet människor man kan nå i relation till hur länge man kan arbeta med samma människor via olika upprepningsmetoder. Ju fler människor man når ju kortare tid har man råd att arbeta med dessa. Det blir en balans mellan att nå många eller att nå djupare genom repetition. Ofta tenderar vi till att hellre arbeta med en bredare målgrupper i stället för att nå djupare med vissa genom repetition.

28 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 28 Valet av metoder styrs också av graden av lärande i termer av intressen, kunskap och förståelse man vill nå, och hur det kopplar till mål som handlar om engagemang och handling. Vissa metoder påverkar enligt socialpsykologisk och pedagogisk forskning graden av inlärning. Det finns beprövade teorier om relationen mellan tillämpad metod och effekt på lärande. En avgörande faktor är att försöka bedöma målgruppens motivation som styr graden av uppmärksamhet och intresse och därmed kunskapsinhämtningen. Den så kallade läropyramiden ger en grov fingervisning om vilka metoder som ger olika effekter på kunskapsutveckling. Lära andra/undervisa Praktisera inövade kunskaper upprepade tillfällen Delta i diskussion Delta på demonstration/manifestation Se på film/bildspel Delta på föreläsning/föredrag Läsa tidningsartikel

29 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 29 I de fyra nedersta stegen, där inlärningen är större än i de tre övre stegen finns deltagandet, helst tillsammans med andra, som en aspekt. När deltagandet står i centrum blir det möjligt att undersöka motivationen eller med ett annat ord skälen till kunskapssökandet, snarare än kunskapen i sig. När man arbetar med mindre målgrupper kan sådana bedömningar bidra till att man väljer en kommunikationsmetod före en annan. Att tänka nytt är svårt. Man förväntas lyfta sig själv ur gamla hjulspår och tänka kreativt. Detta förutsätter att man skapar ett klimat där det finns utrymme för kreativitet och innovativt tänkande. Just när det handlar om metodval kan det vara viktigt att arbeta kreativt och söka se nya möjligheter. Om man skall leda en vän på vägen mot ett gemensamt mål kan jag ju inte utgå från var jag står utan jag måste utgå från var hon står. Det låter självklart men är samtidigt så väldigt svårt. Detta då vi inte är varse hur pass färgade vi faktiskt är av vår förförståelse och historia och hur lite vi kanske kan sätta oss in i målgruppen situation. Eller som en norsk författare uttryckt det; genom sig själv känner man inte andra. Tips: brainstorming Ett sätt att tänka kreativt är att arbeta med nya lösningar utifrån vissa regler. Ta er tid att spåna helt fritt kring nya vägar att kommunicera. Man kan utgå från några enkla regler under ett sådant brainstormmöte: Ingen kritik Alla deltar aktivt Ingen idé är fel, släpp loss alla idéer ni kommer på Gärna många idéer. Kvantitet är viktigare än kvalité Bygg vidare på andras idéer Anteckna alla idéer 11. Uppföljning Uppföljning är en mindre avstämning av i första hand aktiviteter, metoder och målgrupper under projektårets gång. Man måste vara vaksam på att man gör det man förutsatt att man skall göra så att genomförda aktiviteter kan tänkas ge förväntade resultat. Uppföljningen bedömer också relevansen i de dittills genomförda aktiviteterna. Utvärdering är en större, systematisk och objektiv bedömningen av hela kommunikationsinsatsen (se kapitel 13). Uppföljningsarbetet används för att under projektårets gång korrigera t ex en metod som inte visat sig fungera. Eller ge uppmuntran och inspiration inför nästa aktivitet. Uppföljningen ger dessutom ett bra underlag till den avslutande utvärderingen. Uppföljningen kan framför allt vara ett stöd vid bedömning och analys av produktionsmål. Uppföljningsarbetet kan också göras kvalitativt och interaktivt tillsammans med målgruppen. I en uppföljning kan man också ägna omvärlden en tanke. Har förutsättningarna förändrats för kommunikationsarbetet på ett sådant sätt att det bör leda till omprioriteringar i arbetet? Utifrån uppföljningen kan man sedan fundera på eventuell omorientering av kommunikationsarbetet. Generellt kan vi säga att ju högre upp man kommer i mål- och målgruppsstrategin, ju försiktigare skall man vara med omorienteringar och att ändra formuleringar längs resans gång. Och ju lägre ner i strukturerna vi kommer, ju närmare planeringen av varje enskild

30 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 30 aktivitet, ju öppnare kan man vara för förändringar i relation till det planerade. Det är viktigt att varje gång man omorienterar kunna svara på frågan hur man bättre uppnår kommunikationsplanens övergripande mål med den omprioritering som gjorts. Ett exempel på omorienteringsbehov är när ett projekt inte har kunnat genomföra sina dialogaktiviteter då deltagare på grund av konflikt och oroligheter inte kunnat ta sig till den plats där dialogmötena skulle äga rum. Då tvingas projektet att söka nya vägar för att uppnå det övergripande konflikthanteringsmålet. Målet och målgrupperna är fortfarande desamma medan aktiviteten förändras. I uppföljningsarbetet kan vi också samla på oss underlag som kommer att vara användbart i utvärderingen. Relationen mellan uppföljning och utvärdering Uppföljning INDIKATORER INDIKATORER Om möjligt. Uppföljningen bidrar till utvärderingen Utvärdering Ett väl fungerande systematiskt uppföljningssystem av genomförda aktiviteter är oftast bättre än att lägga ner pengar på dyra utvärderingar. Det ger användarna, projektgenomförarna, mycket större hjälp i styrning och lärande för framtiden, än utvärderingar i efterskott.

31 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 31 Tips: metoder för enkel uppföljning Enkäter i klassrum, seminarier etc RAM-mätningar, (Research and Analysis of Media) Antal nedladdningar av appar och antal klick på annonsbanners Personliga berättelser Observationer vid möten, dokumentation, fotografier Intervjuer med individer Gruppdiskussioner Statistik (kring t.ex. kontakter, besök, frågor) Under en workshop kan man t ex använda någon av följande metoder: Fyra-hörn-metoden: T ex programmet motsvarade mina förväntningar: Helt (hörn 1), till stor del (hörn 2), till viss del (hörn 3), inte alls (hörn 4). Spontana ord i en ring: Alla i ringen får spontant i tur och ordning säga ett ord som beskriver deras syn på workshopen. Skriva upp de olika programpunkterna på blädderblock och be deltagarna sätta betygen ett, två eller tre plus på de olika programpunkterna. Väggtidningsutvärdering: Ge deltagarna vid dagens slut skriva ner sina intryck på en whiteboard. RAM mäter och redovisar hur annonser och artiklar läses och uppfattas och vilken effekt de har. Systemet är utvecklat för att täcka mediers behov av undersökningar och bygger främst på standardiserade frågeformulär som anslutna medier beställer online. Undersökningarna skickas automatiskt till mediespecifika paneler via e-post och resultaten lagras i en dynamisk referensdatabas. 12. Utvärdering Om resurserna för utvärdering är begränsade är det viktigaste att utvärdera förändringar hos målgrupperna på kort och medellång sikt. Om man har utarbetat bra indikatorer kan man arbeta med att titta på vad indikatorerna säger och på det viset få en bild av hur resultatet blev. Rent generellt kan en utvärdering vara strukturerad så att den svarar på två grundläggande frågor: Hur blev det? Och varför blev det som det så? Den första frågan vi vill ta reda på är Hur blev det? I utvärderingen vill vi veta om det blev bra eller dåligt. Men då måste vi bestämma oss för vad "bra" är för någonting. Bra kan ofta vara att vi nådde målen. Om ett projekt blev bra eller dåligt avgörs av i vilken utsträckning man nått de mål man från början satte upp för arbetet. En förutsättning för att kunna göra ett bra arbete är alltså att man - innan projektet drog igång - formulerade mål som är möjliga att utvärdera. Grunden för en utvärdering läggs alltså redan i planeringsstadiet av en kommunikationsinsats. För att få en bra bild av måluppfyllelse utarbetar vi indikatorer. Indikatorer visar om målen är uppfyllda.

32 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 32 En stor del av utmaningen i utvärderingsarbetet är att identifiera lämpliga och möjliga indikatorer. Om man har formulerat realistiska mål och indikatorer som man kan utvärdera då har man planerat för ett bra uppföljningsarbete. Dock är det svårt att formulera bra indikatorer för mål vi formulerar utifrån de steg vi använder på förändringsstegen; Medvetenhet Kunskap Intresse Handling. Det sista steget är det lättaste, handlingar manifesteras i yttre beteenden och förändringar en de tidigare stegen, medvetenhet, kunskap, attityd och intention att handla, det syns inte på individen och manifesteras inte nödvändigtvis i handlingar. Så vilka indikatorer kan man då sätta? Vad vi vill veta är vad som händer i målgruppens medvetande. D.v.s. vad som händer i dess hjärna. Hur får vi reda på det? I princip alltid genom att fråga representanter för målgruppen själv. I skolans värld arbetar med man tester och prov för att ta reda på huruvida studenterna vunnit ny kunskap. Detta är sällan en bra metod när vi vill utvärdera resultatet av kommunikationsinsatser. Det som då återstår är att fråga målgruppen hur den själv upplever att den fått kunskap eller ändrat attityd utifrån vad vi kommunicerat om. Det vill säga egenupplevd förändring genom kommunikationsinsatserna. Man kan naturligtvis även arbeta med att söka andra former av indikatorer för förändringar i målgruppers medvetenhet, kunskap och attityder. Man kan analysera textmaterial som målgruppen producerar, dess agerande på sociala medier, etc. Svårigheten att avgöra effekter utan en intervju med målgruppen ligger ofta i att avgöra just vår informationsinsats relation till de uppmätta effekterna. Detta, att söka utvärdera just sambanden mellan vår specifika kommunikationsinsats och målgruppens förändring gällande. Medvetenhet Kunskap Intresse Handling är på det hela taget mycket svårt eftersom vi som individer inte är medvetna om hur vi blir påverkade och hur vi rör oss över förändringstegen. Men genom ett resonemang med målgruppen går det i en intervju att få indikationer hur målgruppen uppfattar att de påverkats av den specifika informationsinsatsen vi vill utvärdera. Varför blev det som det blev? Denna fråga kan ofta lämpligtvis delas upp i en fråga om interna och externa hinder för hög måluppfyllelse och likaledes interna och externa framgångsfaktorer för hög måluppfyllelse. Utvärderingsmetoden styrs av vilka frågor vi vill ha svar på. I praktiken är det nästan alltid lämpligt att arbeta både med en kvalitativ och med en kvantitativ utvärderingsmetod. Den kvalitativa för att följa upp och utvärdera aktivitets- och produktionsmål medan den kvalitativa utvärderingsmetoden används för att utvärdera resultat i termer av effekter. För att utvärdera det uppnådda resultatet bör man få information direkt från den målgrupp som insatserna vände sig till. Man får göra ett slumpvis eller strategiskt urval från målgruppen och intervjua dessa. Hur stort urvalet är styrs till del av de ekonomiska resurser som man har till förfogande. Ett bra sätt att arbeta är att intervjua tills en viss mättnad uppstår. Det vill säga att man inte får några direkt nya svar även om man fortsätter intervjua. Då vet man att man har fått en bra bild av det man vill studera. Tajming Utvärderingen startar i och med projektplaneringen. Det är då man knåpar ihop de målformuleringar som sedan ska utvärderas. En utvärdering får gärna var klar i god tid innan planeringen av en eventuell fortsättning eller planeringen av ett nytt projekt tar sin början, så att man kan bygga på de erfarenheter som utvärderingen lyft fram. I praktiken är detta ofta svårt eftersom en utvärdering många gånger görs efter att planeringen för nästa fas har påbörjats.

33 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 33 Tiden som gått mellan utvärderingen och den insats som ska undersökas har också betydelse. Ett längre tidsspann är nödvändigt för att kunna se långsiktiga effekter, mindre informationsaktiviteter glöms samtidigt snart bort och kan därför behöva utvärderas en kort tid efter genomförandet. Avgränsning Om resurserna är begränsade mår en utvärdering ofta bra av en avgränsning. Att man väljer ett mål, en del av ett projekt eller endast en målgrupp. I sådana fall kan det vara mer intressant att utvärdera det som inte gått så bra, än att utvärdera det arbete som hade framgång. En sådan analys ger möjlighet till utveckling inför kommande engagemang. Tips: utvärderingar Utvärderingar kostar, oavsett om de görs internt inom en organisation eller en extern konsult. Utvärderingars syfta är särskilt att bedöma resultaten i informationsprojekt men också relevans, metoder, kostnadseffektivitet och andra aspekter. Utvärderingen ska stärka organisationens lärande. Vill din organisation ha en utvärdering, se därför till att det finns budget för den redan i ansökan. utvärderingar behöver inte inkludera alla aspekter i ett informationsprojekt, fokusera på det viktigaste din organisation är intresserad av. Utvärderingskostnaden blir då lägre. Utvärderare är beroende av din organisations medverkan. Avsett därför egen tid för dialog med utvärderaren. 13. Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet handlar om relationen mellan utnyttjade resurser (tid, pengar, lokaler, material etc) och uppnådda resultat. Det är alltså ett relativt begrepp, ofta missförstått därför många tror att det är begränsat till att jämföra kostnader mellan varor och tjänster. Begreppet består av två komponenter. Kostnad och effektivitet. Dessa måste först hanteras och definieras var för sig för att man senare skall kunna kombinera dem. Kostnad är det enklare av dessa begrepp. Grunden för kostnadsberäkningen är kostnad i kronor. Men det kan vara många olika parametrar som bidrar till kostnaden. Arbetskraft i form av direkta insatser eller indirekta i form administrativa kostnader, investeringar, förbrukningsmaterial, förtroende och goodwill. Dessa parametrar går det att sätta värden på och få fram ett kostnadsvärde. Kostnaden bör räknas fram för den insats eller projekt vars kostnadseffektivitet skall analyseras. Effektivitet är däremot betydligt svårare att beräkna. Ett projektresultat i kommunikationssammanhang kan handla om både förändringsdjup och förändringsbredd. Hög effektivitet kan antingen vara att nå många men inte så djupt eller nå få men djupare. Här kan det vara viktigt för organisationen att bestämma sig för vilken sorts effekt som är viktigast och p åbästa sätt leder till organisationens övergripande mål. Är det en djupare sittande förändring eller en bredare med ytligare? Hur kan man påverka kostnadseffektiviteten? Vad är det för variabler vi har att spela med för att söka höja kostnadseffektiviteten? Alla de kommunikationsvariabler vi skriver om i denna metodhandbok är sådana variabler som påverkar effekten. Det vill säga val av målgrupper, metoder, timing, budskap och organisatorisk kapacitet. Men naturligtvis påverkas kostnadseffektiviteten även av organisationens rykte och trovärdighet.

34 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 34 Ett sätt att söka uppskatta kostandseffektiviteten är att använda ett diagram och ta en variabel i taget (exempelvis metoder) och resonera kring var olika metoder hamnar i detta diagram givet de målgrupper, omständigheter och mål man arbetar med. För att utvärdera kostnadseffektivitet bör man kombinera kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder. Man tar sin utgångspunkt I att sammanställa kvantitativa perspektiv. D.v.s. en kartläggning av hur många människor eller organisationer har förändrats genom kommunikationsinsatsen eller projektet. Detta kombineras med en kartläggning av vilken typ av förändring som har uppnåtts. Det senare kräver nästan alltid en kvalitativ utvärdering oftast genom intervjuer med ett mindre urval av den målgrupp som påverkats. Genom att kombinera dessa två tekniker får vi en uppskattning av effekten. Detta ställs sedan mot den faktiska kostnaden vi haft för att denna nå denna effekt. Vi kan då ställa oss frågan, var det värt kostnaden? Var det kostnadseffektivt? Den viktigaste frågan är kanske om det hade funnits något alternativt sätt att uppnå samma effekt men till en lägre kostnad? Genom att ställa oss den frågan lär vi av vårt arbete och kan utveckla insatsen till nästa gång. Man kan också knyta kostnadseffektivitetsbegreppet till måluppfyllelse. Vi kan resonera som så att om vi har en 100% måluppfyllelse med de budgeterade medlen då har vi en hög kostnadseffektivitet (förutsatt att vi gjort en bra planering). Om vi har utarbetat bra indikatorer kan vi sen följa upp måluppfyllelsen och ställa den i relation till resursanvändningen. Om vi har en 75 % måluppfyllelse och en 100 % resursanvändning har vi en kostnadseffektivitet på 75 %. Detta förutsätter tydliga och utvärderingsbara mål. Det räcker inte att säga att man har nått fram till si eller så många människor med informationsinsatsen för att kunna ange en måluppfyllelse med ett visst procenttal. Man måste också ha koll på kvalitén i förändringen hos målgruppen. Måluppfyllelsens procentsats måste vara en kombination av hur många man nått och till vilken grad. Ett sätt att hantera detta är att låta måluppfyllelsen till hälften styras av de kvantitativa perspektiven av måluppfyllelsen och till hälften styras av de kvalitativa. Om man till exempel har nått så många människor man planerat har man 50 % av måluppfyllelsen i hamn. Om alla dessa förändrats precis i enlighet med målformuleringarna då har vi ytterligare 50 % av måluppfyllelsen i hamn, d.v.s. totalt 100 % måluppfyllelse. Men om målgruppen förändrats endast till viss del i enlighet till den i målen formulerade förändringen (exempelvis att kunskapen inte sitter kvar som det var tänkt över tid) då har vi kanske endast 25 % måluppfyllelse att addera till den 50% kvantitativa delen. Vi får då en 75 % måluppfyllelse. Denna typ av räkneexempel måste alltid göras med en stor portion försiktighet och insikt om att det är mycket oprecisa värden som räknas fram.

35 Metodhandbok för info-projekt Forum Syd 35 EXEMPEL PÅ INFORMATIONSNYTTA SOM GÅR ATT STÄLLA I RELATION TILL VAD DET KOSTAT ATT UPPNÅ DENNA EFFEKT Effekter på kort- och medellång sikt: Har målgruppen uppmärksammat budskapet. Ökad kunskap. Har målgruppen enligt egen uppfattning förstått och ökat sin kunskap. Förändrad attityd hos målgruppen I relation till det fenomen som informationen berört. Förändrat beteende, använt nyvunnen kunskap. Har målgruppen använt kunskapen i något sammanhang?

Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt

Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt Introduktion till ansökan bidrag från Forum Syd för Mindre informationsprojekt Nedan följer en kort presentation av hur ni går tillväga för att ansöka om bidrag till Mindre informationsprojekt. SvEO betyder

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation.

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation. Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation. Välfärdskonferens Vänersborg augusti 2014 Pedagog: Elisabeth Ericson, Lindfors & Co 070-797 87 20 elisabeth@lindforsco.se Kulturkapital Alla företag,

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Catrin Johansson Docent Mittuniversitetet Omfattning kontinuerliga små förändringar omvälvande stora förändringar

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering

Läs mer

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation KOMIN UNF:s policy för intern kommunikation Om KOMIN Detta är UNF-förbundets policy för kommunikationen internt i organisationen, KO- MIN helt enkelt. Syftet med dokumentet är att säkerställa en tydlig,

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Innehåll Förord s 3 Kommunikationsarbetet s 4 Övergripande riktlinjer för intern och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad Kompetenskriterier för chefer i Göteborgs Stad Kompetenskriterier på operativ och strategisk nivå Utveckling av chefskapet i Göteborgs Stad är en strategiskt viktig fråga. Synsättet präglar stadens arbete

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Kommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunikationsstrategi år 2014 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 juli 2014 Kommunikationsstrategi för samhällsbyggnadsförvaltningen Gäller till 31 december 2016 Inledning Med kommunikation kan vi styra

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Kommunikationens förhållningssätt... 2 Framgångsrik kommunikation...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer