Tala Tydligt i Tyresö. Debatter i Tyresö kommunfullmäktige - analys ur ett retoriskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tala Tydligt i Tyresö. Debatter i Tyresö kommunfullmäktige - analys ur ett retoriskt perspektiv"

Transkript

1 Tala Tydligt i Tyresö Debatter i Tyresö kommunfullmäktige - analys ur ett retoriskt perspektiv

2 1 INNEHÅLL INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 DEFINITION AV BEGREPPET DEBATT... 2 RAPPORTENS INNEHÅLL VÅR RESPONS... 3 SPRÅK OCH STIL I ANALYSEN... 3 ANALYSENS DISPOSITION... 4 TEORI OCH METOD... 4 ANALYS... 5 KOMMUNFULLMÄKTIGEMÖTET SOM RETORISK SITUATION... 5 Status... 6 Variation... 6 Rummet... 7 TALAREN... 7 Genus TALET Syfte, målgruppsanpassning och perspektivbyte Disposition Språk och innehåll Skriftspråk kontra talspråk LYSSNANDET LYSSNAREN DISKUSSION LITTERATURLISTA... 21

3 2 INLEDNING Bakgrund På uppdrag av demokratiberedningen i Tyresö kommun har vi genomfört retorikprojektet Tala Tydligt i Tyresö. Enligt kravspecifikationen framgick det att det var några punkter som särskilt skulle beaktas. Hur uppfattas debatten och besluten? Det finns olika synpunkter på klimatet i fullmäktige, hur kändes stämningen? Vad är bra, vad är tydligt, vad är dåligt och otydligt? Finns det långa inlägg och/eller tröttande upprepningar? Finns det återkommande "käpphästar"? Vi vill inledningsvis upprepa vårt tack för det förtroende som vi fått i och med detta uppdrag. Genomförandet av projektet har givit oss värdefulla kunskaper och insikter som vi värdesätter högt inför vårt framtida värv som retorikkonsulter. Att vi dessutom fått chansen att förkovra oss i kommunpolitikens, för oss okända värld, är vi också tacksamma för. Sedan ett år tillbaka är fullmäktigemötena tillgängliga för kommuninnevånarna på ett helt nytt sätt i och med webbsändningar och radio. Något som i allt högre grad kräver att den debatt som förs i kommunfullmäktige behöver anpassas för att nå målgrupper utöver ledamöter och åhörare i C3L. Sändningarna innebär en möjlighet för partierna att synliggöra ideologiska skillnader. Men också för enskilda ledamöter att profilera sig i syfte att få förnyat förtroende. Dessutom tjänar debatten som en spegling av det arbete som genomförs på de möten som inte är öppna för allmänheten. Indirekt ger alltså debatten i kommunfullmäktige en bild av de beslut som fattas men också en bild av hur de överväganden och den debatt som föregår besluten ser ut. Definition av begreppet debatt Under arbetet med såväl analys som sammanställning av densamma har vi utgått från professor Lennart Hellspongs definition av debatt: ordväxlingar inför publik där två eller flera företrädare för skilda meningsriktningar låter sina åsikter brytas mot varandra i syfte att propagera för dem inför åhörarna. [ ] syftet är att inför åhörarna visa den egna ståndpunktens styrka och kanske också sin egen debattskicklighet genom att segra i en talarduell. 1 1 Hellspong, Lennart, Konsten att tala övningsbok i retorik, s. 53

4 3 Analysens innehåll vår respons Respons och kritik är en oumbärlig del i utvecklingsarbete av olika slag, och feedback fungerar som en katalysator för den vidare utvecklingen. Vi är övertygade om att vårt arbete som retorikkonsulter skulle förfelas om vi väjde för att kritisera företeelser som ur en retorisk aspekt är mindre lyckade. Vi hoppas därför att ni ska uppskatta vår uppriktighet när vi här redovisar våra observationer. Vi har under vår granskning funnit både bra och dåliga exempel på diskussion och debatt, och vi kommer att redogöra för båda delarna. Någon hundraprocentigt objektiv sanning eller tolkning av vad som händer under kommunfullmäktigemötena finns naturligtvis inte. Men vi tror att det faktum att vi har ett utifrånperspektiv ska hjälpa oss att se på saken på ett relativt neutralt sätt. Neutrala är vi så till vida att vi saknar förkunskap om underliggande konflikter i ett historiskt perspektiv som kan grumla vår analys, dessutom är vi partipolitiskt obundna. När vi introducerade vårt projekt för kommunfullmäktige den 2 november 2006 noterade vi några olika reaktioner hos er ledamöter. Uppskattande och jakande nickar när vi talade om ambitionen att göra fullmäktigemötena mer dynamiska, men också uppenbart skeptiska reaktioner i form av att skaka på huvudet eller ta sig för pannan. Dessa olika typer av reaktioner kommer vi med all sannolikhet att stöta på även när vi muntligen redogör för våra observationer och våra konklusioner. Några av er har också verbalt uttryckt en positiv förväntan på vår analys och ett intresse för vårt arbete. Det tycker vi är uppmuntrande. En återkommande kommentar från ledamöternas sida direkt till oss som metakommentarer i egna debattinlägg, eller som direkta vädjanden från ordförande har kretsat kring ämnet långrandighet. Käcka tillrop riktade till oss: Jaha, ni är vakna fortfarande! eller Vad duktiga ni var som höll ut så länge vittnar om en klarsyn över att det finns en utvecklingspotential och även en ambition att förbättra den delen av retoriken. Vi återkommer till det under några av analyspunkterna. Vi hoppas att våra kunskapsluckor inom ämnet kommunfullmäktigearbete, och som eventuellt blottas i rapporten, ska vägas upp av vårt kunnande inom det retoriska området. Språk och stil i analysen Inom retoriken, liksom inom politiken och många andra specifika områden, slänger man sig ofta med en uppsjö av fackuttryck. I retorikens värld använder vi oss gärna av grekiska eller latin för att på ett kärnfullt sätt beskriva olika företeelser eller begrepp. I vår strävan att nå fram till dig som läsare kommer vi att i största möjliga mån välja bort dessa uttryck till förmån för ett mer allmänt språk som inte kräver några retoriska förkunskaper. Vi vill också undvika att överdosera mängden krångliga och abstrakta ord, något som vi har förstått går helt i linje med det klarspråksarbete som Tyresö kommun har anammat. Den

5 4 som vid läsandet av vår analys väntar sig strikta akademiska resonemang och vetenskapliga formuleringar kommer därför att bli grymt besviken! Man skulle kunna säga att vi sätter vår vilja att beröra och påverka dig som läsare framför möjligheten att briljera med ett invecklat språk översållat med retoriska uttryck. Analysens disposition För att göra analysen överskådlig har vi valt att dela upp den i olika underavdelningar; Talaren, Talet, Lyssnandet, Lyssnaren samt inledningsvis Den retoriska situationen. Rubriksättning är normalt sett en vansklig verksamhet, så även här, eftersom de olika variablerna i ett retoriskt synsätt oundvikligen är förenade och sammanlänkade genom sin kontext i detta fall en debattsituation i Tyresö kommunfullmäktige. Det här gör att vår analys i vissa stycken kan leda till upprepningar. Något som är en nödvändighet eftersom det är omöjligt att separera talet från talaren, talaren från lyssnaren, eller talet från den situation i vilken talet framförs. Vi tror ändå att en viss grad av repetition kan fungera väl som ett pedagogiskt instrument. Teori och metod Retorisk teori och praktik sträcker sig så långt som år tillbaka i tiden. Namnkunniga herrar som Aristoteles, Quintilianus och Cicero har genom studier och praxis utarbetat teorier om retoriken som är hållbara och relevanta även i våra dagar. I teorierna avhandlas en mängd aspekter, ämnen som talarens karaktär och hur den ramar in hans tankar, hur talet ska anpassas till publiken i språkval och ton men även i val av argument för att bara nämna ett fåtal. De kvinnliga retorikerna då, undrar kanske vän av ordning Då vill vi påminna om kvinnor som Heliga Birgitta och Drottning Kristina, vilka besatt gedigen retorisk kompetens. 2 Som nutida exempel kan vi bland andra framhålla Lottie Knutsson på Fritidsresor, som under tsunamikatastrofen visade prov på retorisk och kommunikativ lyhördhet. I syfte att vara så objektiva och neutrala som det är möjligt, har vi aktivt valt bort att ha direkta kontakter med er ledamöter. Vi har granskat mötena ut ett retoriskt perspektiv, och vår analys stödjer sig på retorisk teori och praktik. Vi har även strävat efter att göra ett perspektivbyte och sätta oss in i rollen som åhörare hemmahörande i Tyresö kommun. Perspektivbyte är för övrigt en retorisk hörnsten i retorisk praxis. Under hösten 2006 har vi varit åhörare på de möten som hållits den12 oktober, 2 november, 23 november samt den 14 december. Utöver de möten vi bevistat som åhörare på plats i C3L, har vi via webb-tv granskat de möten som ligger på Tyresö kommuns webbsida. 2 Mral Brigitte, Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key

6 5 ANALYS Kommunfullmäktigemötet som retorisk situation Med retorisk situation menas en situation där det talade ordet är en lämplig form för att nå ett uppställt mål. Under ett kommunfullmäktigemöte kan vi identifiera ett antal olika mål som samspelar. Det handlar om att synliggöra det egna partiets budskap, hävda partiets och den egna personens position och prestige, samt att stärka sin egen ställning och försvaga motpartens, som Hellspong skriver i sitt ännu opublicerade verk Riksdagsretorik. I den retoriska situationen ingår också ditt syfte, den effekt du vill uppnå med ditt tal och dina personliga förutsättningar som talare, närmare bestämt din relation till publiken, dina förkunskaper om ämnet och din talarförmåga. Sist men inte minst dina lyssnare, din publik, och deras intellektuella och sociala mognad, deras kunskaper förväntningar, behov och känsloläge. 3 I kommunfullmäktigesituationen ser vi att ni har en blandad målgrupp: 1) närvarande fullmäktigeledamöter 2) journalister 3) allmänheten på plats i C3L och 4) allmänhet som följer hela eller delar av debatten via radio och webb-tv. När det gäller närvarande ledamöter kan vi dela in dem i sådana som talaren riktar sig speciellt till, någon eller några som förväntas delta aktivt i debatten, samt de lyssnare som talaren inte förväntar sig något gensvar ifrån i det aktuella ämnet. Även allmänheten kan delas in i olika lyssnarkategorier beroende på saker som politisk hemvist, grad av engagemang i sakfrågan och annat. Här är det viktigt att fundera över på vilket sätt den politiska debatten uppfattas, inte bara internt av er ledamöter, men även av den enskilde medborgaren. Är det så att den politiska retoriken kan skada förtroendet hos gemene man? Vad du säger och det sätt på vilket du säger det kan ha negativa effekter på respekten både för dig själv och för din meningsmotståndare. I förlängningen kan det spä på det politikerförakt som de facto finns i samhället. Å andra sidan kan du ju utnyttja den retoriska situationen till att uppnå precis det motsatta; att få människor intresserade och engagerade i kommunpolitik och inte minst - att bygga upp ett förtroende för dig, ditt parti och er politik. I vår roll som dels retoriker, dels åhörare reagerar vi på att man i tonen mot de båda ordförandena ibland är raljant och insinuant. Är det inte så att dessa borde behandlas mer respektfullt beroende på sin status? Här är det viktigt att reflektera över att sättet på vilket man bemöter ordförandena med all sannolikhet kan uppfattas olika. De gamla rävarna, med lång erfarenhet från förtroendeuppdrag av den här typen reagerar möjligtvis på ett sätt. Och mer nytillkomna ledamöter och åhörare av olika kategorier reagerar på ett annat sätt. Vi är medvetna om att vi är relativa noviser på området 3 Hellspong, Konsten att tala, s. 72

7 6 kommunfullmäktigemöten, men det är sannolikt något som vi delar med många av de utomstående lyssnarna till debatterna. Vår negativa reaktion på de raljanta, på gränsen till respektlösa kommentarerna skulle därför kunna vara representativ även för andra lyssnare. Det som i en sluten krets uppfattas som en hård men hjärtlig atmosfär kan av utomstående uppfattas som otrevligt och därför påverka negativt ur ett förtroendeperspektiv. Det är möjligt att vi är fel ute här men, vi vill ändå dela med oss av våra reflektioner. När det gäller debatten mellan enskilda ledamöter har vi har också noterat att de debattinlägg som präglades av en direkt och mer offensiv stil också framkallade mer skratt från ledamöternas sida. En paradox kan tyckas. Det skulle kunna finnas flera förklaringar till fenomenet. Är det kanske så att denna debattstil i mindre grad framkallar taedum, leda hos lyssnaren? Eller är det kanske så att ett förlösande skratt kan verka som en balansering av det hätska inslaget. Alltså som en slags motvikt till offensiva och ibland på gränsen till aggressiva inlägg i debatten. Det skulle också kunna vara en kombination av dessa två. Status Minoriteten kan av hävd vara mer offensiv mot majoriteten. Kvinnor kan av hävd vara mer offensiva mot män än vad män kan vara mot kvinnor. Här spelar även ålder och erfarenhet in. En erfaren ledamot vinner förmodligen på att gå försiktigt fram med en mindre erfaren ledamot. Variation Vi har konstaterat att en relativt liten del av kommunfullmäktiges ledamöter tar plats i talarstolen, vilket betyder att det är många som är osynliga i debattsituationen. Ett större antal talare skulle innebära variation på flera plan. Olika sätt att uttrycka sig, olika infallsvinklar även om man delar samma ideologiska inriktning. Olika ålder och kön kan verka målgruppsanpassande eftersom man som lyssnare lätt tenderar att identifiera sig med människor som liknar en själv. Såväl de unga männen som unga kvinnorna är relativt osynliga. Detta väcker ett antal frågor. Vilka signaler sänder detta till kommuninnevånarna? Hur väl kan de unga identifiera sig med dem som arbetar i kommunfullmäktige och därmed det arbete som utförs där? Är det så att de ledamöter som dominerar i debatten också är de som dominerar i det arbete som sker i de olika utskotten? Eller har respektive parti utsett talespersoner som varierar beroende på vilken typ av ämne som avhandlas? De här frågorna är relevanta ur flera perspektiv. Hur påverkar bilden tyresöbons syn på det politiska arbetet? Vad är resultatet ur ett nyrekryteringsperspektiv? Kan det vara så att en ökad variationsrikedom av diskussionsstilar, ålder, kön och nationalitet skulle främja mångfalden och skapa ett bredare spektrum av politikerstilar?

8 7 Ett antal större representanter i talarstolen skulle dessutom kunna ge allmänheten en spegling av att en fråga är genomlyst ur ett större antal perspektiv innan man går till beslut, om vi ponerar att varje individ representerar ett enskilt perspektiv. Fyra ögon ser bättre än två, som man säger. Rummet Majoritet och minoritet sitter avskilda från varandra, inte lika skarpt som t.ex. i det engelska parlamentet, men klart mer antagonistiskt än den placering som riksdagsledamöterna har efter geografisk hemvist. Denna rumsliga uppdelning verkar symboliskt för att understryka åsiktsskillnader. Något som också de båda talarstolarnas placering bidrar till. Det retoriska rummet har utvidgats i och med radio och webb-tv sändningarna. Talaren Aristoteles talar om ethos, logos och pathos, vilka han menar är de medel hos en talare som denne måste uppvisa i en talsituation för att göra intryck på lyssnaren. Talaren ska finna en god balans mellan de tre medlen, en gyllene medelväg. 4 Ethos handlar om talarens karaktär, personlighet, humor, stil, kläder, utstrålning (eller avsaknad av utstrålning), trovärdighet och social position. Ditt ethos är inget du förvärvar och har på obestämd framtid, ethos är ingen konstant i tillvaron.. Det är något du måste förvalta och förädla kontinuerligt. Varje gång du deltar i politisk verksamhet av något slag prövas ditt ethos, det försvagas, stärks eller behålls. Som talare bör du alltså visa dina lyssnare att du är värdig som talare i den givna situationen. Du kan ställa dig frågan: Vem är jag att tala om det här och varför? Logos står för det som sägs, själva orden. Det står också för förnuftet, du ska framstå som klok och kunnig i ämnet. Du framstår alltså som en auktoritet hos lyssnarna om du visar att du är sakkunnig. Du pratar förnuftigt och känner till relevanta fakta. Det gäller alltså att vara väl påläst i ämnet. Det visar du att du är genom att vara förberedd. Pathos handlar om den känsla som talet väcker hos lyssnaren. Detta står oftast i relation med den känsla och inlevelse talaren själv visar vid talet. Visar du inlevelse för det du talar om visar det också lyssnaren att du tror på det du säger. Det visar att du är engagerad i frågan. Du ska alltså finna en god balans mellan ethos, logos och pathos. Med god balans menas alltså inte att det ska finnas exakt lika stor del av de olika medlen i alla situationer utan att varje situation är unik. Det gäller alltså att finna 4 Hellspong, Konsten att tala, s. 35

9 8 balansen utifrån den givna situationen. Syftet är att skapa förtroende och tillit i förhållande till publiken. Vi har sett många goda exempel på föredömliga inlägg, då våra retorikerhjärtan slagit saltomortaler av lycka. Vi har sett exempel på när ledamöterna har visat en härlig mix av pondus, auktoritet, humor, känsla och inlevelse. Det kan vara ett tecken på att talaren finner en god balans mellan genom ethos, logos och pathos. Pondus och auktoritet kan exempelvis ta sig uttryck i att talaren tar in lyssnarna, att talaren känner av stämningen och har lyssnarnas fulla fokus innan hon börjar tala. Samtidigt som hon visar sig kunnig inom ämnet genom att vara påläst men ändå bjuder på humor eller känsla och inlevelse genom att dela med sig av berättelser eller personliga erfarenheter. Om du väntar ett par extra sekunder och tar in lyssnarna innan du börjar tala skapar det generellt en förväntan hos lyssnarna. Till viss del handlar det också om vilken relation du som talare redan har till lyssnarna. Det kan exempelvis handla om hur länge du suttit i kommunfullmäktige. Här ser vi exempel på hur väl lyssnandet hänger ihop med talaren och talet. Har du redan utvecklat en god relation till lyssnarna eller redan framstår som trovärdig så har du mycket lättare att påverka dina lyssnare eller nå fram till dina lyssnare. Vi har också sett inlägg som vi tycker har fungerat mindre bra. Dessa inlägg har inte haft den balans mellan ethos, logos och pathos som är grunden för en effektiv kommunikation. Oftast har logos överdimensionerats på bekostnad av ethos och pathos. Detta har gjort sig gällande i form av krångliga resonemang, byråkratiska uttryck och ibland oändliga uppstaplingar av procentsatser, årtal och decimaltal. Det förekommer att inlägg i kommunfullmäktige läses innantill. Ur kommunikationssynpunkt är detta är inte särskilt effektivt. Detta medför en rad negativa konsekvenser. Ofta går den naturliga kontakten med lyssnarna förlorad. Då menar vi inte att det är nödvändigt att ha ögonkontakt med var och bland lyssnarna, däremot menar vi att inlägget och det du säger i sig, i regel, når fram bättre om du tittar mot dem som lyssnar. Du riskerar då inte att fokusera på dokumentet istället för att koncentrera dig på nå ut med det du ska säga. I viss mån är det också viktigt att tala med kroppsspråket. Vi menar inte att man nödvändigtvis ska gestikulera som i antikens Grekland, men innantilläsning kan hämma ditt naturliga kroppsspråk på ett sätt som gör talet mindre effektivt. Dessutom kan din trovärdighet påverkas negativt. Det är att föredra att veta vad man ska säga, det är ju trots allt partipolitiska sakfrågor som diskuteras. Vi förstår att med en hög arbetsbelastning, är det näst intill en omöjlighet att i detalj minnas och läsa in sig på alla frågor. Ett förslag är då att du i största möjliga mån sätter dig in i sakfrågan och skriver upp stödord vilka

10 9 du kan luta dig emot under inlägget. Stödorden får sedan fungera som den grund som bär upp ditt inlägg. Andra typer av mindre bra företeelser som vi iakttagit vid innantilläsning, är att pauseringen ofta hamnar på fel ställen, att fel ord betonas samt att rösten tenderar att bli monoton. Detta medför således att själva talet i sig förlorar i intensitet. Inlägget tenderar också att bli väldigt skriftspråkligt. Logos är inte att förakta då det förmedlar det förnuft, kunnighet och klokhet som du som talare står för. Men - vi efterlyser ändå pathos, inlevelse. Att i exakta ordalag beskriva procentsatser och årtal och fackspråkliga termer blir väldigt enformigt, tradigt och svårt för lyssnaren att ta till sig. Korrekthet till uttråkandets gräns. Kanske är det så att alla för oss utomstående komplexa formaliteter räcker som ethoshöjare? Det faktum att du talar i kommunfullmäktige ger dig en viss pondus i lyssnarens ögon och öron! Men det kan också vara så att man per automatik anser att det är extremt tråkigt. Därför kan det vara mycket effektivt öka på sitt pathos. Detta går vi också in närmare på under nästa rubrik. Det förekommer inlägg som är ostrukturerade, osammanhängande och näst intill oförståeliga. Talaren har mumlat eller gjort långa pauser och som lyssnare har vi fått intrycket av att talaren inte alls vet vad denne ska säga. Detta har varit inlägg då talaren har talat fritt utan manus. Att tala utan manus är alltså inte ett självändamål, särskilt inte om du inte vet vad du ska tala om. Vi förstår att kommunfullmäktigesituationen inte tillåter att man förbereder sig inför varje inlägg, men det verkar inte nödvändigt att äntra talarstolen om budskapet ändå inte går fram. Man ska tänka på att man inte bara skadar sitt eget ethos utan även partiets. Som talare företräder du ju ditt parti. Ibland kan det vara effektivt att vara defensiv istället för offensiv, lågmäld istället för högröstad, mörka på sin retoriska kunskap och kompetens. Hur framstår din personlighet i talarsituationen och i förhållande till din motståndare? Att manövrera sin motståndare genom att byta debattstil har av historien visat sig vara effektivt. Raljant framtoning kan bemötas med raka motsatsen - med humor eller empati. Det kan vara ett effektivt retoriskt vapen. Och om en talare är extremt generell kan man bemöta detta med att föra in diskussionen på en specifik nivå eller vice versa! En annan företeelse som vi har lagt märke till är att det förekommer att talare går från talarstolen utan att riktigt ha pratat klart. Talaren säger alltså sista meningen i sitt inlägg samtidigt som denne går från talarstolen. Vi vet inte vad detta beror på men för en utomstående lyssnare kan detta uppfattas som nonchalant. Tala till punkt i talarstolen, det påverkar ditt ethos positivt!

11 10 Genus Alla har vi olika sätt att debattera och samtala. Men finns det en typisk kvinnlig respektive manlig debattstil? Att när det gäller debattstilar, enbart titta på skillnader mellan manligt och kvinnligt, och utifrån detta dra slutsatser är vanskligt. Generella slutsatser skulle kunna leda till att stereotypa föreställningar om mäns och kvinnors språk ska cementeras och fungera som självuppfyllande profetior. Något som man då kan bortse från är faktorer som ålder, social position, etnicitet eller hur länge man suttit i fullmäktige, vilket naturligtvis påverkar samtals- och debattstilarna. Men att sticka huvudet i sanden och låtsas som om inga skillnader finns blir inte heller bra. Vi måste bli medvetna om att mönstren finns, mer eller mindre, oavsett vad de beror på. Catrin Norrby, docent i nordiska språk, skriver om kvinnliga och manliga samtalsstilar. Nu är det dock inte samtal som förekommer i kommunfullmäktige men det handlar ändå om att föra fram sina ståndpunkter på olika sätt. 5 Kvinnor talar om människor och relationer mer dialog samarbete fler uppbackningar indirekt stil Män talar om saker och rapporter mer monolog konkurrens färre uppbackningar direkt stil Detta är således tendenser som kan urskiljas och som till stor del grundar sig på generaliseringar. Vi vill därför inte göra någon närmare genusanalys på kommunfullmäktige vad gäller genusaspekten då vi anser att exempelvis ålder och erfarenhet kan ha en lika stor betydelse som könstillhörighet för hur man debatterar. Däremot visar Norrby på att det finns skillnader, och att kunskaper om dessa skillnader här kan fylla sin funktion. 5 Norrby, Catrin, Samtalsanalys, s

12 11 Talet Syfte, målgruppsanpassning och perspektivbyte Retoriken värnar om perspektivbyte, målgruppsanpassning och syfte. Dessa tre fungerar dock inte var och en för sig. När du tar hänsyn till det ena måste du ta hänsyn till det andra. När man inom retoriken analyserar målgruppen och gör ett perspektivbyte så ställer man sig frågan: Vilka ska jag tala till? Dessutom måste man som talare försöka sätta sig in i lyssnarnas situation, betänka hur ålder, etnicitet, kön, social position kan påverka deras intryck, du gör ett perspektivbyte. Syfte är också en viktig del inom retoriken. Du kan ha flera olika syften med ditt inlägg, exempelvis att värva väljare, provocera motståndarna eller att få med dig motståndarna på din sida. Oavsett hur många syften du har så är det viktigt att de uppmärksammas, och att de hierarkiseras. Du ska veta varför du talar! Hellspong skriver: Ett klart syfte fungerar som en ledfyr och utan ett mål riskerar du att bara irra omkring. Du vet ju inte vart du ska! 6 Om inte du vet vart du ska, hur ska då publiken veta vart du är på väg? Även om du inte hinner förbereda ett inlägg så måste syftet vara klart innan du talar. Du ska ställa dig frågan: Varför ska jag tala? Vad gäller syftet så beror det också på vilken din målgrupp är. Hur du vill påverka dina lyssnare beror ju på vilka som lyssnar. En sammanfattande fråga bör därför bli: Till vilka ska jag tala och varför? Den romerske politikern och vältalaren Cicero (död 43 f Kr) introducerar i sin bok De Oratore (om Talaren) sina tankar och teorier kring talarens plikter. 7 Talarens plikter är: - movere talaren ska röra, gripa tag i lyssnarens känslor och motivera till handling. - docere talaren ska lära ut något, undervisa - delectare talaren ska behaga, roa, underhålla, ge publiken njutning och lustkänslor Anledningen till att vi väljer att ha med talarens plikter under talet och inte under talaren beror på att man kan koppla dessa tre begrepp till syftet. Om du ställer dig frågan: Till vilka ska jag tala och varför? ska du också beakta hur du vill att lyssnarna ska reagera. 6 Hellspong, Konsten att tala, s Hellspong, Konsten att tala, s. 34

13 12 Hellspong skriver om de olika movere, docere och delectare och hur de kan kopplas till syftet: 8 Movere att röra viljan attitydskapande syften vilket betyder att lyssnarna ska inta en viss inställning till något eller någon handlingsutlösande syften innebär att lyssnarna ska reagera på något så att de handlar Docere att lära ut informativa syften lyssnarna ska få veta något instruktiva syften lyssnarna ska kunna göra något Docere att behaga emotionella syften lyssnarnas känslor ska påverkas positivt sociala syften talaren knyter an band mellan sig och lyssnarna eller mellan lyssnarna sinsemellan Vi tror alltså att om talarna i högre grad ägnar mer tankar åt att tänka igenom syftet så får inläggen mer struktur. Du kan som sagt ha flera syften med ett inlägg då målgruppen är blandad. Samma inlägg kan ha alltså ha ett informativt syfte riktat mot vissa lyssnargrupper samtidigt som det innehåller en handlingsmaning gentemot andra lyssnargrupper. Nu har vi kopplat de tre funktionerna, movere, docere och delectare till syftet. Det är dock inte så att du endast ska använda dig av docere, att undervisa, om ditt syfte är att informera dina lyssnare. På samma sätt som det ska finnas en god balans mellan ethos, logos och pathos, ska det finnas en god balans mellan movere, docere och delectare. Kurt Johannesson, professor emeritus i retorik, skriver: Docere och movere måste alltså förenas i det politiska språket, för att tala med retorikens termer, först då kan man övertyga människor. 9 Det handlar alltså inte bara om att dosera ut information man måste beröra människor, så att de kan känna en vilja att förändra något. Disposition För att talet ska nå ut krävs det att du som talare tänker igenom inläggets disposition. Det du säger ska vara sammanhängande och de olika delarna ska hänga ihop med varandra eller knyta an till varandra på ett smidigt sätt. Du kan också välja att rama in talet. Vi menar då att talaren exempelvis säger: För det första, för det andra, för det tredje eller inledningsvis vill jag säga, för att sedan. Detta visar att man delar in inlägget i olika delar, det 8 Hellspong, Konsten att tala, s Johannesson, Kurt, Retorik, s. 20

14 13 skapar struktur och ett flyt. Lyssnarna tar lättare till sig det som sägs och talaren får också lättare att minnas vad som ska sägas. Frågan om disposition avspeglar sig även på ett annat sätt; mötesordförande påminner gång på gång ledamöterna om att inte överskrida den maxtid som finns till förfogande. Tidsaspekten verkar vara ett återkommande tema i inlägg respektive repliker. Ni vill ha kortare, eller i alla fall effektivare fullmäktigemöten. Mötesordförande påminner också om att hålla er till ämnet. Att dessa två aspekter är top of mind i kommunfullmäktige kan helt enkelt bero på att många inlägg har brister i dispositionen. Vi har sett att man tenderar att klämma in väldigt mycket information i sina inlägg. Det är kanske är bättre att reducera antalet teser - påståenden, och argument i varje enskilt inlägg. Man kan ställa sig frågan om det är viktigt att få med allt om ändå ingen orkar lyssna? Genom att göra inläggen mer fokuserade kring en eller två teser och några få underbyggande argument kanske det också blir lättare att hålla sig till ämnet och att skapa struktur i inlägget, vilket gör det lättare för lyssnaren att hänga med. Att stapla teser påståenden - på varandra kan vara en strategi för majoriteten. Motsvarande strategi för minoriteten/oppositionen kan vara att bombardera den andre med frågor. Ett inlägg som till största delen består av påståenden kan mycket väl vara ett effektivt svar på motståndarens störtflod av frågor. För oss som lyssnare blir det dessvärre en oerhört enahanda uppvisning. Strategin att ställa en otalig mängd frågor i ett och samma inlägg är inte heller speciellt lyckad. Här riskerar du som frågeställare att din motståndare väljer ut de enklaste frågorna och låter bli att svara på de tuffaste. Talet ska appellera till partikamraterna, det ska bemöta motståndarens argument, det ska tydliggöra partiets ståndpunkter för tyresöborna. Vi har uppfattat att det också har anmärkts på stämningen i kommunfullmäktige. Men är det kanske så, att när inläggen är ostrukturerade, pratiga och överfyllda med påståenden och information så blir det svårt att angripa sakfrågan? Är det kanske då man går till personangrepp? Vi är övertygade om att debatten skulle bli mer dynamisk och effektiv om inläggen blev mer strukturerade. Vi har sett att man ofta begär replik eller vill göra inlägg på något som ter sig vara lättast att angripa. Detta resulterar i irritation och tjafs, där ordförande får påminna ledamöterna om att sköta sig. Vi tror alltså att debattnivån kan komma att höjas och klimatet kan komma att bli trevligare om inläggen struktureras och disponeras.

15 14 Språk och innehåll Ett inlägg ska inte bara vara strukturerat till sin karaktär, det bör vara konstruktivt också. Vi har sett olika typer av något som Hellspong kallar för argumentsfällor, fallasier. De fallasier vi har sett förekomma är bland annat de som kallas för pådyvling och belastad tes. 10 Pådyvling man pådyvlar motparten en uppfattning denne egentligen inte har. Man tolkar åt motparten och ger motparten således egenskaper eller åsikter. Syftet är således att få motparten att framstå som dum eller ovetande. Belastad tes argumentet eller tesen innehåller värdeladdade ord som egentligen inte säger något, ett påstående ingen kan argumentera mot. Exempel på belastade teser: Vi bör ha ett jämlikt Sverige. Vi ska ha lagom långa fängelsestraff. Det är påståenden som ingen egentligen kan säga emot. Problemet med fallasier är att de oftast inte skapar dynamik eller för debatten framåt, argumentationen blir således ganska platt. Lär man sig dock att se igenom den här typen av argumentfällor kan man alltså lättare angripa motståndaren. Tyvärr hör man allt som oftast människor som uttrycker att politik är tråkigt och att det inte engagerar. Och av er ledamöter har vi till och med blivit hälsade med kommentarer som: jaså, ni håller er vakna än. Det tycker vi tyder på en viss medvetenhet om att mötenas långrandighet. I praktiken innebär det att politik blir något ganska tråkigt i alla fall för utomstående. Men så behöver det inte vara. Vi menar naturligtvis inte att man ska berätta roliga historier i kommunfullmäktige eller förvandla debatten till en varietéföreställning, men ett visst mått av humor kan du våga dig på, om du tycker att det passar för situationen. Här kanske vän av ordning invänder att en talare som är kvick och underhållande tappar i saklighet och seriositet. Men för att engagera och inspirera människor krävs det mer än sakskäl, man måste också beröra, och där spelar ett rikt språk och ett rörligt intellekt stor roll. Kanske är det så att vi rutinmässigt tillmäter logosargumenten det största värdet, och det är klart att de utgör en viktig del. Men de kan inte stå för sig själva, de måste balanseras upp av ethos- och pathosargument för att göra argumentationen riktigt lyckad. Inom retoriken finns en rad riktlinjer att gå efter för att kommunicera på ett föredömligt sätt. De inlägg vi tycker har fungerat bra har följt alla, eller delar av dessa riktlinjer. Exempelvis har vi sett prov på när talaren har använt sig av evidentia. Detta innebär att talaren använder sig av en skildringskonst som vinner trovärdighet genom sin konkretion. Det gäller att tala så levande, 10 Hellspong, Argumentationens retorik

16 15 målande och uttrycksfullt att verkligheten liksom visar sig för lyssnarna. Aldrig blir de så övertygade som då. De måste ju tro sina egna ögon. 11 Talaren ger lyssnarna en bild av verkligheten för att bryta ner eventuell misstro som finns hos dem, det handlar om framställningens påtaglighet. Det gäller att tala levande, målande och uttrycksfullt så att lyssnarna liksom kan se verkligheten framför sina ögon. 12 Ofta fungerar en berättelse som evidentia. Vi syftar då på berättelser tagna ur verkligheten, eller vad som förmodas vara en verklighet, där personer och händelser lyfts fram och får komma till tals. Det kan handla om att talaren berättar om en vän, sig själv, sina barn eller något de har beskådat, detta i syfte att exemplifiera och tydliggöra, föra fram sina åsikter i en specifik fråga eller partiets ideologi. Det för in trovärdighet i inlägget och det sätter in lyssnaren i en situation. Det skapar en bild för vårt inre och vi känner med talaren. Vi förstår dennes ställningstagande. Berättelsen som evidentia är alltså något vi har sett exempel på i kommunfullmäktige. Retoriska stilfigurer kan ge inlägg extra slagkraft, vilket vi har sett prov på. Talaren har då ramat in sina inlägg eller repliker. Med det menar vi att man exempelvis upprepar sig, likt det berömda talet av Martin Luther King i I have a Dream, där han inledde ett antal meningar med identiska ord. Detta kallas för anafor. Det skapar dynamik och förmedlar att det knyter an till det som tidigare sagts, men att något nytt tillkommer. 13 Andra retoriska stilfigurer som vi har sett förekomma är metaforen och liknelsen. Metaforen och liknelsen står i nära relation till varandra, och handlar om uttryck man inte ska ta bokstavligt utan bildligt. Man kan således likna en företeelse vid något annat för att vidga lyssnarnas intressen och på så sätt öka förståelsen. Och man kan uttrycka något i en metafor av samma orsak. Kronan flyter är en ekonomisk metafor som säkert är bekant. Ironi kan faktiskt också fungera som retorisk stilfigur. Vi har sett att ironi ofta bidrar till humor när man för fram en åsikt som på ett sätt där kontext och framförande tydligt visar att du har rakt motsatt övertygelse. Skriftspråk kontra talspråk Inom retoriken talar man ofta om vikten av att förbereda sig men också det kraftfulla i att gripa tillfället när det kommer, att tala improviserat. Vissa inlägg görs med stöd av manus och vissa, till synes mer improviserat. Manus har både fördelar och nackdelar. Fördelen är att talaren har förberett och - förhoppningsvis- tänkt igenom sina ståndpunkter. Manus kan också bidra till att talaren skapar en struktur, en disposition i argumentationen. Nackdelen är 11 Hellspong, Konsten att tala, s Hellspong, Konsten att tala, s Hellspong, Konsten att tala, s. 121

17 16 att manus stör kontakten mellan talaren och lyssnarna. Det gäller främst ögonkontakten med lyssnarna. Men även talarens naturliga kroppsspråk, vilket kan vara en indikator för talarens engagemang i frågan, påverkas negativt. Man kan också tänka sig att ståndpunkter, språkliga formuleringar och resonemang som talaren har svårt att minnas även är svåra att minnas och svårare att ta till sig för den som lyssnar. Resultatet blir att den manusbundne förvisso kan klämma in en stor mängd fakta, infallsvinklar och aspekter i ett och samma anförande, men detta sker på bekostnad av att de som lyssnar inte kommer ihåg vad som sagts. Ett annat problem som förekommer när man läser innantill är det faktum att det levande och talspråkliga får stå tillbaka för ett skriftspråk som ofta är byråkratiskt till sin art. Inlevelsen går på så sätt förlorad, för vem engageras av byråkratsvenska? Pauseringarna sker ofta på fel ställen i meningar och fel ord betonas. Detta medför att trovärdigheten påverkas och inlägget förlorar i intensitet. Om du vill få fram dina och dina partikamraters ståndpunkt effektivt ska det vara slagkraftigt och med inlevelse, inte lamt och monotont, där fel ord betonas. Att tala utan manus är alltså att föredra om man kan sin sak och vet vad man ska säga. Vid ett flertal tillfällen har vi sett talare som gått upp i talarstolen och i sitt inlägg tyvärr mest irrat omkring. Lyssnandet Lyssnandet är en aktivitet som allt som oftast kommer i skymundan när man talar om retorik i allmänhet - och debatt i synnerhet! Man glömmer gärna att ett aktivt lyssnande är en förutsättning för en lyckad argumentation. Inte bara på det sättet, att du genom att lyssna på vad din opponent verkligen säger, kan ifrågasätta eller visa på brister i argumentationen, men också för att det någon annan säger kan ge dig uppslag som leder vidare i debatten. Här efterlyser vi förberedda inlägg som ändå kan omformas för att anpassa sig till replikskiften. En slags förberedd spontanitet skulle man kunna säga! Kanske är det så att du vet att en ledamot eller ett parti har en viss förkärlek för en viss typ av argument. Då kan du genom att noga lyssna efter denna typ av upprepningar bemöta dem blixtsnabbt, och på så sätt vinna värdefulla poäng i debatten. Genom ett aktivt lyssnande kan du också avgöra klarheten och stringensen i inläggen. Är det kanske så att en debattör har som retorisk strategi att uttrycka sig oklart? Och i så fall i vilket syfte? Det kan vara så att ett luddigt formulerat inlägg underlättar ett åsiktsbyte vid en senare tidpunkt och på så sätt tjänar till att hålla handlingsvägarna öppna. Det kan också tyda på att man inte tagit full ställning i frågan, vilket skulle kunna öppna upp för att personen i fråga är påverkbar genom ytterligare argumentation. Att vara vag kan dessutom vara en strategi för att slippa ytterligare angrepp och konfrontation. Om du lyssnar aktivt och uppmärksamt har du möjlighet att bemöta den här typen av debattstil

18 17 på ett mer framgångsrikt sätt. En större grad av medvetenhet om hur ni identifierar och bemöter vagheter i argumentationen skulle kunna verka berikande för dynamiken i debatten i C3L. Vad kan man då säga om ledamöternas lyssnande i Tyresö kommunfullmäktige? Eftersom lyssnande är en aktivitet som inte behöver yttra sig fysiskt även om den kan göra det genom hummanden, nickningar eller blickar - är det svårt att ge ett uttömmande svar på den frågan. Följden blir att det är lättare att observera tecken på dåligt lyssnande än på det motsatta. Vi har noterat hur några kategoriskt undviker att möta blicken på den person som står i talarstolen, vilken är en form av härskarteknik osynliggörande. 14 Ett annat exempel på samma teknik är när ledamöter - avsiktligt eller oavsiktligt lämnar möteslokalen, konfererar med annan ledamot eller bläddrar bland sina papper. Som vi tidigare sagt är vi medvetna om att denna typ av aktiviteter är en naturlig del av ett kommunfullmäktigemöte, men vi vill ändå poängtera att de kan användas som en retorisk strategi. Huruvida det är en slump eller en strategi kan bara bestämmas av uppsåtet hos respektive ledamot. Vad vi däremot vet, är att osynliggörande inte kvalar in under det som karaktäriserar Den gode lyssnaren. Och vi vet också att alla inte har en strävan att vara en god lyssnare av olika skäl. I detta sammanhang kan man också knyta an till den tidigare diskussionen om kommunfullmäktigemötet och dess former så som det uppfattas av mer erfarna ledamöter kontra nytillträdda ledamöter och externa observatörer. Det kan vara bra att påminna sig om att de sociala regler som tillämpas i vardagliga sammanhang, i umgänge med vänner och bekanta eller ute på arbetsplatser delvis är satta ur spel i fullmäktigekontexten. I de tidigare situationerna är det mer sällan förkommande att man ser prov på den här typen av dåligt lyssnande, och i de fall de skulle uppträda är vi säkra på att de skulle uppfattas på ett negativt sätt. Debatten och debattstilen uppfattas alltså på olika sätt beroende på om man som lyssnare tillhör allmänheten eller politikerskaran. Bristande uppmärksamhet för vad som sägs yttrar sig också direkt i kvalitén på debatten. Återkommande har vi sett hur frågor förblir obesvarade, vilket även det i och för sig kan vara ett retoriskt knep. Men då kan man ju som frågeställare ändå kommentera det faktum att opponenten inte besvarat frågan och därmed göra detta till ett argument i debatten. Eller så kan man ju ställa frågan ytterligare en gång! Är du vass i din argumentation så kräver det också sin lyssnare. Istället för att stapla resonemang och teser på varandra - ta med de viktigaste - då latar inte lyssnaren till sig. 14 Åhs, Berit, Kvinner i alla lande Håndbok i frigøring år 1981

19 18 Dåligt lyssnande kan också vara orsaken till att ni ibland talar förbi varandra. Två ledamöter som staplar ett antal teser på varandra och slungar dessa mellan talarstolarna gör ingen lycklig. Det leder till debatter som inte direkt ökar lyssnandegraden och engagemanget hos de ledamöter som inte deltar i ordväxlingen och inte heller hos oss åhörare. Det vi däremot har sett klara exempel på är att uppmärksamheten hos oss som lyssnare ökar vid rappa replikskiften där ni bemöter varandras argument snarare än varandra. De snabba replikskiftena fungerar som intresseväckare och skapar en spänning för vad som komma skall härnäst. Här är återigen på sin plats att påminna om att ni inte bara talar till den för tillfället debatterar med, ni ska även skapa intresse hos övriga ledamöter och åhörare. Genom att lyssna på andra talare kan du dessutom förkovra dig retoriskt genom att analysera deras förtjänster och tillkortakommanden. Det här förespråkade redan Quintilianus 100 år före Kristus, då studier och imitation av framstående talare, var en del av den retoriska utbildningen. Lyssnaren Oavsett vilken kategori lyssnaren tillhör; journalist, majoritetsledamot, minoritetsledamot, medborgare i Tyresö kommun på plats i kommunfullmäktige, eller hemma vid radion eller webb-tv-sändningen ingår de i din målgrupp. Utöver målgruppstillhörighet finns det också olika sätt att reagera på det som sägs. Det kan hänga ihop med saker som personlighet, ämne, engagemang etc. Det är i förhållande till dessa målgrupper du ska lägga upp ditt tal och som vi tidigare nämnt gäller det att hitta en balans mellan movere, docere och delectare. Det är dessa tre begrepp som är grundläggande för hur väl du som talare lyckas nå fram med ditt budskap och dina åsikter. Här vill vi återkomma till berättelsens styrka. De gånger en ledamot argumenterar genom att berätta något sker en reaktion hos lyssnaren, en känslomässig beröring. Berättelsen blir ett välkommet avbrott i en ibland förutsägbar, långrandig eller på annat sätt tröttande debatt. Den fungerar alltså som en underhållande och kontaktskapande del av en argumentation. I vår granskning av kommunfullmäktiges möten har vi sett flera exempel på berättelsens kraft. Allt ifrån kortare inlägg bestående av fyra, fem meningar till fullt utbyggda allegorier på fem minuter. Som lyssnare kan jag också identifiera mig i det som sägs eftersom berättelsen i sig skapar en relation till talaren och talet. Man vaknar till, man berörs och framför allt man minns det som sagts! Tänk på alla de berättelser du själv har samlat på dig under åren, och som du med all sannolikhet kan återberätta!

20 19 Minnet är alltså en förutsättning för både talandet och lyssnandet. Det du inte själv kommer ihåg utan att läsa innantill kommer förmodligen inte heller lyssnaren ihåg! DISKUSSION Vad innebär då en debatt i Tyresö kommunfullmäktige? Hur påverkar de olika faktorerna den stämning som skapas? Kommunfullmäktigemötet i sig består som vi tidigare sagt av talaren, talet, lyssnandet och lyssnaren och det är samverkan mellan dessa som skapar stämningen. Och att känna av stämningen var en av de delar som ingick i vårt uppdrag. Den blandade bild av stämningen som vi kommer att redovisa nedan är ju också något som också vi har känt av rent personligen i när vi varit i C3L. Vår slutsats är att stämningen ibland upplevs som irriterad snarare än aggressiv er ledamöter emellan. Vid upprepade tillfällen har ni å andra sidan också skrattat hjärtligt med anledning av någon oavsiktlig felsägning eller annat. Just skrattet har en social funktion, då det representerar pathos, och vi tror att de här inslagen i debatten är viktiga för ert arbete i kommunfullmäktige både ur ett internt och ett extern perspektiv. Det signalerar att ni trots åsiktsmotsättningar ändå kan fungera tillsammans på ett socialt plan, något som vi som utomstående upplevde som mycket positivt. Vi instämmer också i den självkritik som många av er har uttryckt många inlägg är väldigt långa och ostrukturerade! Förutom att dessa inlägg förlänger mötestiden, så känner man sig övergiven som lyssnare/debattör. Man känner att talaren har glömt mig, och talar enkom för sin egen skull för att uttrycka det lite vardagligt. Inlägg av det här slaget är lika trevligt som middagsgästen som inleder med jag är ingen talare men och som ägnar tjugo minuter åt att bevisa det! Receptet mot denna åkomma är som tidigare nämnts glöm aldrig dina lyssnare, överge dem inte, lämna dem inte i sticket! Utöver det så händer det ofta att ni inte bemöter varandras argument, snarare pratar förbi varandra, något som vi tror kan vara upphov till den här irritationen som vi ibland ser lysa igenom. Att som talare känna sig inte-lyssnad-på ger upphov till frustration, vilket i sin tur skapar irritation. Det är ju sällan som du blir irriterad över någon annans argument, eller hur? Irriterad kan man däremot bli över någon annans debattstil eller annat. Vi ser att irritation skadar stämningen mer än aggressivitet. Vi inledde med professor Lennart Hellspongs definition av debatt, vilken väl får sägas vara den retoriska definitionen. Vi tror emellertid att det finns många skilda uppfattningar hos er ledamöter, liksom hos allmänheten, om vad en debatt är och vad man kan förvänta sig av en debatt. Och kanske är det just det som är pudelns kärna. Olika syn på vad en debatt är och olika förhållningssätt och ageranden i samband med debatten är det som skapar reaktioner som skulle kunna undvikas. En debatt om debatten skulle därför kunna vara en väg att klargöra de olika synvinklar som finns representerade hos er ledamöter. Och

21 20 om inte en debatt, i alla fall ett samtal i seminarieform där detta ventilerades varför inte som ett stående inslag i början på varje mandatperiod? Att varje parti ansvarar för en grundläggande retorisk skolning av sina representanter ser vi som retorikkonsulter naturligtvis som en självklarhet! Kunskaper i retorik ger inte bara mer slagkraftiga debattörer, de gör också att du som ledamot ser på debatten ur ett annat perspektiv. Avslutningsvis vill vi tacka för att du tog dig tid att läsa vår analys. Vår förhoppning är att du ska ha funnit åtminstone en gnutta matnyttigt om retorik i allmänhet och om debatten i Tyresö kommunfullmäktige i synnerhet i vår sammanställning. Vi hoppas också att det vi skrivit har givit upphov till reaktioner, insikter eller frågor från din sida. Den sista reaktion vi önskar är ett lakoniskt: Jaså Kontakta oss alltså gärna via e-post för att ge kritik på vår kritik! Södertörns Högskola i februari 2007 Jenny Erika Larsson Katti Sandberg

22 21 LITTERATURLISTA Cicero, De Oratore Einarsson, Jan, Språksociologi Hellspong, Lennart, Retorik konsten att tala Hellspong, Lennart, Argumentationens retorik, kompendium Hellspong Lennart, Riksdagsretorik. Ett retoriskt perspektiv på en institutionell politisk diskurs. Johannesson, Kurt, Retorik Mral Brigitte, Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key Norrby, Catrin, Samtalsanalys Quintilianus, Den fulländade talaren Åhs, Berit, Kvinner i alla lande Håndbok i frigøring år 1981

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Retorikens grunder - sammanfattning

Retorikens grunder - sammanfattning Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Retorik = konsten att övertyga

Retorik = konsten att övertyga Retorik = konsten att övertyga Lite retorikhistoria Retorik betyder talarkonst, vältalighet och vältalighetslära. Aristoteles kallade retoriken läran om konsten att övertyga. Retorik är läran om hur man

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Att skriva och hålla tal

Att skriva och hålla tal Att skriva och hålla tal Konsten att hålla tal, s.k. retorik, är viktig ur flera aspekter i vårt dagliga liv. Dels kan det göra att man lättare blir förstådd och dels att man blir bättre på att övertyga

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande

RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande 1 RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande CJU Christer Johansson Utbildning Mail:info.cju@telia.com Hemsida: http://www.cju.se 2 INNEHÅLL Tankar om att våga 3 Sju sätt att hantera nervositet

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Liten hjälpreda för talare.

Liten hjälpreda för talare. Liten hjälpreda för talare. Jörgen Bodner www.replikskiften.com Retoriken söker inte sanningen utan det sannolika. Förberedelsefaser. Intention. Inventering. Disposition. Stil. Memorering. Genomförande.

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Linda Sandgren Inpre 3 KN3060 Produktutveckling med formgivning Vt -07 Inledning Idag sälls det allt större krav på företag att snabbt få ut

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Vi gör er bättre än tystnaden

Vi gör er bättre än tystnaden Vi gör er bättre än tystnaden Snacka Snyggt bildades 2010 av en av Sveriges mest anlitade retorik konsulter Elaine Bergqvist. Elaine har en fil kand i retorik och medverkar ofta som retorikexpert i tv-sofforna

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården Arbetshäfte för Etikarbete i Kriminalvården 2 Grunden för vårt handlande Under senare år har arbetet med Kriminalvårdens värdegrund intensifierats. Det är ett viktigt arbete. Det ger en ökad tydlighet,

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer