SAMTAL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMTAL. ann-charlotte.rohman-roth@lnu.se 0470-708274"

Transkript

1 SAMTAL Samtal och samtalsteori Vardagssamtal och institutionella samtal Kunskapskonstruerande samtal Dialog och monolog Relevant samtalsforskning för lärare

2

3 SAMTAL OCH SAMTALSTEORI

4 Språklig anpassning och kontakt 4

5 SEMANTIK OCH PRAGMATIK Pragmatik (situationell betydelse) ord och uttryck har viss betydelse, beroende av användningssituationen Semantik (konventionell betydelse) ord och uttryck har viss betydelse, oberoende av användningssituationen

6 -Lagom trevlig fest! Vem, vad, hur och när? PRAGMATIK Nadia säger till bästisen Anna: Men lilla gumman jag ska visa dig hur du ska räkna ut det här bråket Läraren Eva säger Parallellklasskompisen Anton säger samma sak, betydelseskillnad?

7 SAMTALETS TRE SIDOR SEMANTIK Betydelse Vardaglig associativ Vetenskaplig - hierarkisk PRAGMATIK Användning Olika regler i olika situationer. Vad? När? Hur? STRUKTUR Ordval och meningsbyggnad

8 BRUS

9 DIREKTA OCH INDIREKTA TALHANDLINGAR direkt talhandling: form = funktion fråga för interrogativ avsikt påstående för deklarativ avsikt uppmaning för imperativ avsikt indirekt talhandling: form funktion indirekt uppmaning indirekt påstående indirekt fråga

10 KOMMUNIKATIONSPRINCIPER SAMTALSMAXIMER (GRICE 1975) generell princip (samarbetsprincipen) samtliga deltagare i samtalet ansvarar för att samtalet lyckas undergrupper till samarbetsprincipen kvantitet (informationsmängd) kvalitet (informationsinnehåll) relevans sätt (hur något sägs)

11 NONCHALERANDE AV MAXIMER nonchalerande av kvantitet mer information än frågan kräver nonchalerande av kvalitet antydningar och vissa stilfigurer nonchalerande av relevans skyla över sociala fadäser nonchalerande av klarhet medveten tve- eller otydlighet

12 KOMMUNIKATIVA STRATEGIER (GOFFMAN 1981) motsägelsefulla självbilder andra ska förstå, hålla med, dela önskningar vill ej ifrågasättas, begränsas av andras intressen taktstrategier solidaritetsstrategi (för närhet) Ta hänsyn! respektstrategi (för oberoende) Var artig!

13 SAMTALSANALYS kontextbundet direkt avgörande för tolkning av samtalet ansiktsräddande åtgärder (Goffman) dynamik och diskurs deltagarna bygger gemensamt upp kontexten kommunikationsprinciper (Grice) samtalsregler extralingvistiska inslag

14 KONKRET SAMTALSANALYS utgå från transkriberat samtal analysera principer för: turtagningsregler dominans lingvistiska signaler ämnesval

15 KONKRET SAMTALSANALYS: TURTAGNINGSREGLER vem som talar och hur länge antal turer längd på turerna pauser kan vara lika talande som talet

16 SAMTALSREGLER Turtagningsprinciper TBP (turbytesplats) regler för hur ordet fördelas mellan deltagarna del av socialiseringsprocessen anpassning till kontext och diskurs samtalsunderstöd återkoppling och feed-back

17 SAMTALSREGLER Turtagning den tid som en talare har rätt eller skyldighet att ta till orda i ett samtal 1) att talare A utser nästa talare genom att rikta sig till B 2) om regel 1 inte tillämpas, går ordet till den som först ta ordet. 3) Om ingen tar ordet enligt regel 2, går ordet till A om denne sätter igång innan någon annan har gjort det. Om alltså B inte säger något kan/bör A fortsätta. 4) Om regel 3 inte tillämpas (ingen säger något) gäller regel 2 17

18 Typiskt för samtalet Dialog Här och nu, flyktigt Kort planeringstid/oplanerat Odokumenterat Direkt återkoppling både verbalt och ickeverbalt samtalsstöd Tämligen regellöst Kulturellt betingad turtagning Det typiska samtalet äger rum i det privata

19 EGENHETER I TALSPRÅK (MELIN 2004) Avbrott Upprepningar Korrigeringar Felplacerade adverbial: på riktigt studenter dom är fantastiska. Tvekpauser och pausfyllnader Samordning Ellipser

20 VARDAGSSAMTAL OCH INSTITUTIONELLA SAMTAL

21 VAD ÄR SPRÅKSOCIOLOGI? Språksociologi är studiet av språklig variation och förändring i ett kulturellt och socialt perspektiv. Einarsson 2009:16 Språksociologi (sociologi) Sociolingvistik (språkvetenskap)

22 GEMENSAMT FÖR FORSKARE MED INRIKTNING MOT SAMTALSANALYS ÄR (EINARSSON 2009) Fokus på språk i naturliga, ickearrangerade, kommunikationssituationer Särskild vikt vid språkets situationella, kulturella, språkliga, mentala kontext Intresse för språkets funktion och betydelse Intresse för hur vi med språkets hjälp hanterar relationer mellan människor (talarelyssnare-åhörare) Användande av kvalitativa metoder snarare än kvantitativa 22

23 ETNOGRAFISKA STUDIER FOKUSERAR PÅ DET NORMALA Talbeteenden i en viss talgemenskap här kan ske tvärkulturella missförstånd som bottnar i den egna gruppens normer. De egna normerna används som måttstock när man bedömer människor ur andra grupper. Studier av detta brukar kallas taletnografi och är ett viktigt inslag i språksociologin.

24 SPRÅK, GENUS OCH SKOLA SAMTAL I SKOLAN I den klassiska undervisningssituationen deltar mest pojkarna i samtalet Att reda ut konflikter eller diskutera moraliska frågor, flickorna mer aktiva Flickor med högutbildade föräldrar ställde fler frågor till lärarna och fick också fler frågor att besvara. Flickor med lågutbildade föräldrar var jämförelsevis tysta, men det är inte pojkar med lågutbildade föräldrar. Flickor som hjälplärare Pojkarna bröt mot reglerna för klassrumsbeteende Vilken elevgrupp trivs bäst i skolan?

25 BARNS MEDVETENHET OM SEXOLEKTISKA DRAG SPRÅKLIG VARIATION BARNS MEDVETENHET OM KÖNSSKILLNADER (EINARSSON 2004) -Åh en så förfärlig film (80-4) -Sicken djävla skitfilm (81-1) -Djävligt fin är den här babyn som är fyra månader och har dubbla blöjor (74-9) -Så förtjusande fin är den här motorcykeln som har fyra cylindrar och dubbla förgasare (70-12)

26 SPRÅK, GENUS OCH SKOLA Vi beter oss på olika sätt mot pojkar och flickor Mörk och hård röst till pojkar Ljus och mjuk röst till flickor Mer vuxet till pojkar Mer barnsligt till flickor

27 SPRÅKSOCIOLOGI:SPRÅK OCH KÖN/GENUS I SKOLAN Lärare behandlar flickor och pojkar på olika sätt tycks vara uppenbart för eleverna De flesta lärare är numera medvetna om att de omedvetet särbehandlar flickor och pojkar En del lärare har blivit överraskade, när de har studerat sitt eget beteende på videoinspelningar, det stämmer inte med det beteende de tror sig ha haft (Einarsson 2004:331)

28 KUNSKAPSKONSTRUERANDE SAMTAL

29 SAMTAL (PETERSON & FRENCH 2008, GJEMS 2008) Att samtala innebär att samarbeta att existera som social varelse i samvaro och samverkan i ett samhälle Samtal är en språklig interaktion som äger rum när två eller flera deltagare har samma perceptuella eller mentala fokus (Gjems 2011:59) Vad är ett samtal och varför är de så viktiga i barns lärandeprocess? Kunskapskonstruktion och utveckling av förståelse sker i samtal om något man ej förstår men tycker är viktigt 29

30 KUNSKAP, LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (PALMER 2010:17FF) Behavioristiska synsätt Sociokulturell kunskapssyn (konstruktivistisk syn) och semiotisk beskrivning av kommunikation (mening skapas) Kommunikativ kompetens Språklig produktion Språklig reception Språklig interaktion Funktionell språksyn 30

31 BEHAVIORISTISK SYN PÅ KOMMUNIKATION (PALMER 2010) 31

32 SEMIOTISK SYN PÅ KOMMUNIKATION (PALMER 2010) 32

33 FUNKTIONELL SPRÅKSYN VAD ÄR DET? Svenskämnesdidaktisk forskning visar idag på en språksyn där språk betraktas som levande kommunikation som fungerar i verkliga situationer (Palmér 2010, Mercer & Littleton 2007 Thinking together ). 33

34 SPRÅKUTVECKLING OCH KUNSKAPSUTVECKLING BYGGER PÅ SAMARBETE OCH INTERAKTION Traditionellt helklassamtal IRF-struktur (initiering, respons, feedback) Kunskap är något som konstrueras genom samarbete. Detta samarbete är nära knutet till kontexten. Samarbete är ofta språkligt och vi lär oss när vi i samtal bearbetar, vrider och vänder på våra föreställningar om verkligheten. Det krävs en mer dynamisk samtalstyp är det traditionella helklassamtalet (Palmér 2010) 34

35 En lyssnande ledare lyssnar uppmärksamt och ger lyssnarrespons: uppbackar; fortsättningssignal, kvittering, instämmande uppbackning, minimal respons, upprepning, ifyllnad (Palmér 2010, Wedin 2010) 35

36 Kunskapskonstruktion försiggår i samtal där samtalspartners: kommer med tillägg och utvidgar ämnet föreslår förklaringar på fenomen Hittar lösningar på problem Eller presenterar invändningar och motförslag Vi utvecklar också förståelse och konstruerar kunskap När vi fantiserar skojar eller småpratar (Gjems 2011:59)

37 UNDER TIDIGA ÅR STÖTTAS BARN I ATT FÅ UTTRYCKA SINA ERFARENHETER, TANKAR OCH ÅSIKTER GENOM ATT: Ha samtal med barn i mindre grupper (PALMER 2010, GJEMS 2011) gärna i samband med någon annan aktiviteter Lugn och ro, ge varje barn tid, och tillfälle att svara Smågruppssamtal Sociala samspel Lär eleverna att ge varandra samtalsstöd, att samarbeta i samtalet.

38 UTFORSKANDE SAMTAL Because, agree, I think Ett utforskande samtal innebär att barnen tänker högt, formulerar hypoteser, tvekar och ändrar vid behov. Att de omskapar sina tankar. (Enligt Barnes & Todd 1995) öppna samtal se också Mercer & Littleton 2007) Motsatsförhållande är ett redigerat språk dvs traditionellt skolsamtal där eleven redovisar sina kunskaper inför läraren.

39 KLASSRUMMETS MUNTLIGA KOMMUNIKATION FRÅN MONOLOG TILL DIALOG (PALMER 2010:10FF) Elevens egen språkutveckling Kunskapsutveckling i olika ämnen Demokratiaspekten 39

40 VAD GÖR DÅ LÄRAREN FÖR ATT STÖTTA ELEVER (ROHMAN ROTH 2012) Kommenterar det eleverna bidrar med i klassrummet Ger eleverna uppskattning för bidragen Ger eleverna uppmuntran att bidra till klassens aktivitet Ger responsen i direkt anslutning till elevernas bidrag

41 DIALOG OCH MONOLOG

42 VAD ÄR EN DIALOG? Dialogen kännetecknas av det dynamiska, heterogena och mångfaldiga i rösternas möte Dialogen som lärandearena representerar ett perspektiv på lärande där barn aktiveras genom att uppmuntas att delta i samtal och bidra med att utveckla förståelse av ett ämne Språklig interaktion (Linell 1998)

43 FÖR ATT HA DIALOG KRÄVS VISS GRAD AV KOORDINATION, GEMENSAMT FOKUS OCH ÖMSESIDIGHET Linell: Dialoger och kommunikation äger rum mellan deltagare som samspelar utifrån olika positioner och som trots olikhet och asymmetri uppnår en viss grad av gemensam förståelse en viss grad av samarbete, sammanhang, växelverkan och ömsesidighet

44 UPPBACKNINGAR (SE NORRBY 2004) Talare- lyssnare Vittnar om aktivt lyssnarskap; nickningar, yttrar små hummanden, korta inpass kallas lyssnarsignaler, returord, stödsignaler, samtalsstöd och uppbackningar (Linell Gustavsson 1987) Stöd; hm, mm, ja när någon annan har turen Hur mycket uppbackning får en uppbackning innehålla?...småord som signalerar var snäll och fortsätt Signalerar att lyssnare hört, förstått, instämt i det talaren sagt

45 UPPBACKNINGAR OCH STÖDJANDE TAL Genusforskningen visar att kvinnor (Norrby 2004, Nordenstam 1990) använder uppbackningar och stödjande tal i högre grad än män 10% i kvinnosamtal var stödsignaler (hm, ja, åh vad säger du?, jajaja, javisst ) större variation 6% i männens samtal var samtalsstöd (män saknade utrop av typen (oj, usch nä, vad säger du)

46 RESONEMANG Undersökande resonemang består av frågor och förklarande svar. Resonemang där hypoteser prövas hjälper elever att tänka och att tolka omvärlden (Palmer 2010). Samtal för att bearbeta kunskap Vi använder språket för att tänka och ta till oss ny kunskap Enskilt eller tillsammans med andra Samtal där innehållet utvecklas och fördjupas En topik (ett samtalsämne) leder till en annan 46

47 FÖRKLARINGAR TRE HUVUDFORMER AV STÖTTANDE SOM LÄRARE PRAKTISERADE FÖR ATT FRÄMJA BARNS FÖRKLARING (PETERSON & FRENCH 2008) Öppna frågor Antaganden om vad barnen tycker och trodde Uppmuntran av barnens kommentarer till olika händelser och företeelser

48 FÖRKLARINGAR; SJU OLIKA FORMER Förklaringar som handlar om varför något sker eller skedde Förklaringar av intentionen bakom en fråga Förklaring av intentionen bakom ett antagande om skälet till att någon gör som hon eller han gör Förklaring av inre tillstånd, varför någon känner som hon eller han gör, vill det hon eller han vill eller har de avsikter hon eller han har

49 FÖRKLARINGAR FORTS Definerande och beskrivande förklaringar som handlar om vad något är eller vad något betyder Förklaring knuten till procedurer eller tillvägagångssätt Förklaring som bevisar något (Gjems 2011:125 ff)

50 VERBAL OCH ICKEVERBAL KOMMUNIKATION (SE EXEMPELVIS BACKLUND 1997) Enligt samtalsforskare består en mindre del av samtalet av verbal kommunikation Störst del av samtalet utgörs av den ickeverbala kommunikationen Fniss, skratt, samtalsstöd Maktens frågande ögonbryn eller maktlöshetens skratt titta bort

51 ICKEVERBALA SIGNALER I TALAD KOMMUNIKATION Rummets utrustning Hur vi placerar oss i rummet Användning av föremål, bilder och teknisk utrustning Avstånd till andra Kläder, smycken, dofter Hållning och gester Mimik Ögonrörelser och ögonkontakt Skratt, hummanden och andra pausutfyllnader Olika röst- och taluttryck

52 SAMTAL:DU PÅVERKAR GENOM DIN RÖST Andning Hållning Talhastighet Pausering Röstvolym Röstläge Tonfall Artikulation/tydlighet Du kommer stressad och andfådd till presentationen Prata för fort vad händer? Prata för långsamt vad ger det för intryck? Överdriven tydlighet hur känner sig mottagaren? Otydligt vilka känslor får dina lyssnare?

53 PARALINGVISTISKA SIGNALER I SAMTALET (PARA- GREK. BREDVID SPRÅKET) Omfång och satsmelodi Resonans Styrka Tempo Tonhöjd Kvantitet och tryckstyrka Klang

54 EXTRALINGVISTISKA SIGNALER I SAMTALET (EXTRA- GREK. UTÖVER SPRÅKET) Gester beskrivande, ledsagande, signalerande Olika kroppsställningar Placering i rummet Mimik Ögonens signaler Kläder, smycken, frisyrer, smink och andra föremål

55 ICKEVERBAL KOMMUNIKATION - KROPPSSPRÅKET, RÖSTEN OCH HÅLLNINGEN (FÄLLMAN 2002) Människans kroppshållning: Närmande Tillbakalutad Öppen Sammandragen Kroppsspråksforskning tyst kunskap, intuition, personkemi (kroppens outtalade men synliga signaler) Relationsteoretiker (explicit om ironi): 7% meningsinnehåll 38% rösten; röstläge och klang 55% kroppsspråket

56 SPRÅKLIG ANPASSNING OCH KONTAKT Ackommodation: konvergerar divergerar Idiolekten kan alltså betraktas som resultatet av påverkan från olika språkliga gemenskaper och genom konvergent och divergens ackommodation i dessa (Einarsson 2009:212)

57 TYSTNADEN Tystnad, paus och tystlåtenhet. Burke/La Rochefoucauld/de Bellegard skilde mellan olika sorters tystnader: spefull tystnad, respektfull tystnad, du-gillande och föraktfull tystnad. Tystnad är kontext- och kulturbundet. Jmfr. Stum dum

58 LYSSNANDET Lyssnandet kan ses ur två olika perspektiv Barnets förmåga att rikta sin uppmärksamhet mot ljud, språkliga såväl som icke-språkliga Samtalspartnerns förmåga att lyssna 58 Vid ett års ålder riktas uppmärksamhet mot språk i barnets omgivning Att fostret reagerar på ljud kände man till redan på 1920-talet. Bristande uppmärksamhet (inre/yttre), att hålla fokus, anses avgörande för avvikelser i den språkliga utvecklingen

59 ATT UTVECKLA SITT LYSSNANDE Det är skillnad på att höra och på att lyssna Att lyssna är en aktivitet och en förmåga som kan utvecklas Exempel: barnen kan lyssna på musik och samtala om sitt lyssnade och urskilja aspekter av ljudet (instrument, olika röster, tempo, dynamik etc) (se ex vis Pramling 2010)

60 RELEVANT SAMTALSFORSKNING FÖR LÄRARE

61 RETORISK ANSATS (SE EXEMPELVIS KINDEBERG 2010, OLSSON JERS 2012, PALMER 2010) Undervisningskonst handlar om att i rätt ögonblick välja ord som känns motiverande och rätt för de närvarande även om det som sägs vare sig är planerat eller väntat (Kindeberg 2010:71). Forskning rörande effektiv undervisning har försökt att finna vad som är bästa praktik samt att identifiera vad som kännetecknar framgångsrika lärare inom olika områden (Kindeberg 2010).

62 1+1=2 PISTIS ÖVERTYGA OCH TILLIT Aristoteles olika argument för att vad än det gäller finna vad som är bäst ägnat att övertyga Ethos: Förtroendeingivande karaktär och personlighet Sympati och trovärdighet Sätt att röra och föra sig Pathos: Logos: Sakinnehållet i framställningen Logiska argument och/eller exempel Fakta, förnuft, intellekt De känslor talaren kan visa upp eller väcka 62

63 SE KURSBOK PALMER (2010) 63

64 DINA SPRÅKHANDLINGAR -DITT SPRÅK SKA: movere engagera, röra docere delectare bevisa, behaga, lära roa 64 64

65 OLIKA PRESENTATIONSSITUATIONER Informera: förklara, instruera, definiera, demonstrera eller undervisa Övertyga: påverkar, motiverar, säljer, predikar eller stimulerar till handling. Underhålla: roar, inspirerar, livar upp, hyllar eller skapar minnesvärda bilder.

66 INTRESSANT SPRÅK (HARALDSSON 2011) Tala med energi: inlevelse, närvaro, tro på ditt budskap, visas med språket, kroppen, rösten Tala med variation: (variatio) röst,stil, tempo, infallsvinkel Tala med retoriska finesser: ca 300 retoriska figurer

67 LÄRARES SAMTAL I TIDIGA ÅR (ROHMAN ROTH 2012) KLASSRUMSSITUATION I KLASS 1. L=LÄRARE J,P,E=ELEV Episod 2 L: Julia J: de är kul att va på cirkus L: det är kul att vara på cirkus (.) L: ºjättebraº (2) Episod 5 L: du sa ett ord till kan du säga det högre P: ºmellanrumº L:ºjaº (.) L: varför är det så viktigt att vi ska ha mellanrum mellan orden (.) L: Emma E: annars kan man inte läsa och skriva L: [javisst] (1) det blir ju lite svårt (.) och så ser vi (.) det ser ju inte så fint ut heller det ska ju se snyggt å prydligt ut (2) stor bokstav (.) mellanrum å punkt Ur episod 6 L: berätta er sak (.) och sen sätter man en punkt (1) >och så börjar man på nåt nytt< så sätter man punkt (.) så att man inte bara berättar och ºberättar och berättar åsså sätter man en punkt där man tyckerº sätt en punkt (2) när man har berättat (.) något (.) ja

68 LÄRARENS DIALOGISKA SAMTALSSTIL Läraren instruerar, ställer frågor, uppmanar Retoriska figurer: Parallellism, pleonasm, hopning Paralingvistiska signaler: frågeintonation, betoning och tryckstyrka, högre stämma, intonation Ur episod 3 L: och vad ska vi alltid tänka på KNÄPPER när vi skriver våra meningar i början och på slutet (.) ni vet två saker (.) vad ska vi tänka på Ur episod 5 L: varför är det så viktigt att vi ska ha mellanrum mellan orden (.) L: Emma E: annars kan man inte läsa och skriva L: [javisst] (1) det blir ju lite svårt (.) och så ser vi (.) Ur episod 7 L: det är kul att vara på cirkus finns det fler meningar som ni kan ge Elvira? lite mer tips? L ja Ur episod 8 L: finns det <fler meningar> tänk till (1) så att Elvira får lite hjälp

69 SOCIALT SPRÅK NÄRVARO (HARALDSSON 2011) Respektfullhet eunoia välvilja visa samhörighet visa uppmärksamhet visa öppenhet Humor överdrifter - underdrifter - självironi 69

70 BEGRIPLIGHET FÖRSTÅELSE (HARALDSSON 2011) Tala enkelt Tala korrekt evidentio målande beskrivning Tala logiskt bygg en trappa, A till B Utan styltor Gläns inte med kunskaper och din klokhet Tala inte uppifrån och ned Var inte aggressiv 70

71 VAD ANVÄNDER SIG LÄRARE AV I SITT SAMTAL (ROHMAN ROTH 2012) I dialogen responderas det flitigt Textkedjor va de de du tänkte på?, är det det du menar?, ja sa du e, och sen?, Retoriska figurer, såsom parallellismer: upprepningar, hopningar, anaforer individualiserar Episod 6 L: eh (.) >vad tänkte du på?< P: ºclowner är roligaº L: +Javisst är de det+ L: och ett ºtipsº (.) ºvill ni ha ett tips?º (1.5) P: ja L: berätta er sak (.) och sen sätter ni punkt (1) >och så börjar man på nåt nytt< så sätter man punkt (.) så att man inte bara berättar och Rad ºberättar och berättar åsså sätter man en punkt där man tyckerº sätta en punkt (2) när man har berättat (.) något (.) ja Läraren aktualiserar, uppmanar, ställer kontrollfrågar, jakande respons, påstår Ur episod 3 L: och vad ska vi alltid tänka på KNÄPPER när vi skriver våra meningar i början och på slutet (.) ni vet två saker (.) vad ska vi tänka på P: ºatt vi början står det stor bokstav och mening slutar med punktº L: ja (.) va de de du tänkte på

72 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Forskningen om lärarens agerande dialogisk undervisning och anpassning till respektive elev och till undervisningskontexten föredras (Wedin 2009, Odenbring 2010, Björn 1996, Sandström Kjellin 2002) Internationella studier visar att dialog är av vikt för kvaliteten på undervisningen, lyhörda och omtänksamma lärare är positivt för skriftspråksutvecklingen (Harms, Clifford & Cryer 1998) Interaktionen mellan lärare och elev utvecklas vid snabb direkt respons till eleven (Bredekamp & Copple1997) Tvåvägsinteraktion stimulerar tidigt lärande och tidig språkutveckling (de Kruif m.fl. 2000)

73 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Textkedjor text rekonstrueras i undervisningssituationer, taveltext sammanfattar undervisningen och klassens arbete (Danielsson & Ekvall 2007, Mindedal 2011). Metodval är av underordnad betydelse, mycket uppmuntran och uppmärksamhet från läraren behövs hos barn med låg motivation för läsinlärning (Nyström 2002, Wedin 2010).

74 FORSKNING OM LÄRARENS SPRÅK Internationell forskning om lärarens språk och respons: Repetitioner är frekvent använda i undervisningssammanhang, respons är förväntad och hör till klassrumssamtal i större grad än andra samtal, lärares omformulering och repetering av elevsvar, respons understödjer och utvärderar samt ger ämnesspecifik uppföljning, läraren agerar filter och upprepar sig själv (se Burke 1969, Georgakopoulou 1998, Jarvis & Robinson 1997, Cullen 1998, 2002, Juzwik 2004 och Edwards Mercer 1987)

75 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Internationella studier om lärares interaktion visar att de lärare som bäst introducerar oengagerade elever för nya aktiviteter, utvecklade och följde upp deras intressen, tillrättavisade dem, berömde och backade upp dem, informerade dem samt uppmärksammade dem i samtalet också är de lärare vars elever når längst i sin skriftspråksutveckling.

76 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Forskningen visar sammanfattningsvis att lärarens agerande har stor betydelse och att den undervisning som sker med hjälp av dialogisk undervisning och är anpassad till respektive elev och till undervisningskontexten föredras.

77 AVSLUTNINGSVIS Jag vet att du tror att du förstår det du tror att jag sa, men jag är inte säker på att du inser att det du hörde kanske inte är vad jag menar.

78 SAMTAL Tack för idag och lycka till med samtalandets konst hälsar Lotta Frågor:

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation DD1393 Mjukvarukonstruktion Presentationsteknik Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation Kommunikation på DD1393 1,5hp Föreläsning 1 Presentationsteknik

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Kommunikation för dataloger (DA3013) Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2016 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Moderna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17

Moderna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17 Moderna Språk LGR 11 och verkligheten Cajsa Uddefors 2011-10-17 Mitt uppdrag idag! Visa och beskriva hur jag gör för att stimulera elevernas livslånga språkutveckling.! Hur gör jag för att utveckla de

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Grice s samarbetsprincip

Grice s samarbetsprincip Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Prövning i Moderna språk 3

Prövning i Moderna språk 3 Prövning i Moderna språk 3 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Muntlig presentation

Muntlig presentation Muntlig presentation Kommunikationsprocessen Sändare Budskap Mottagare Syftet Överföra ra information och tankar (informativt) Uttrycka känslor k och attityder (expressivt) Påverka och förmf rmå till handling

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Vinterprat. Syfte. Vad kan man prata om? Här följer några förslag;

Vinterprat. Syfte. Vad kan man prata om? Här följer några förslag; Vinterprat Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande. Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter

Läs mer