SAMTAL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMTAL. ann-charlotte.rohman-roth@lnu.se 0470-708274"

Transkript

1 SAMTAL Samtal och samtalsteori Vardagssamtal och institutionella samtal Kunskapskonstruerande samtal Dialog och monolog Relevant samtalsforskning för lärare

2

3 SAMTAL OCH SAMTALSTEORI

4 Språklig anpassning och kontakt 4

5 SEMANTIK OCH PRAGMATIK Pragmatik (situationell betydelse) ord och uttryck har viss betydelse, beroende av användningssituationen Semantik (konventionell betydelse) ord och uttryck har viss betydelse, oberoende av användningssituationen

6 -Lagom trevlig fest! Vem, vad, hur och när? PRAGMATIK Nadia säger till bästisen Anna: Men lilla gumman jag ska visa dig hur du ska räkna ut det här bråket Läraren Eva säger Parallellklasskompisen Anton säger samma sak, betydelseskillnad?

7 SAMTALETS TRE SIDOR SEMANTIK Betydelse Vardaglig associativ Vetenskaplig - hierarkisk PRAGMATIK Användning Olika regler i olika situationer. Vad? När? Hur? STRUKTUR Ordval och meningsbyggnad

8 BRUS

9 DIREKTA OCH INDIREKTA TALHANDLINGAR direkt talhandling: form = funktion fråga för interrogativ avsikt påstående för deklarativ avsikt uppmaning för imperativ avsikt indirekt talhandling: form funktion indirekt uppmaning indirekt påstående indirekt fråga

10 KOMMUNIKATIONSPRINCIPER SAMTALSMAXIMER (GRICE 1975) generell princip (samarbetsprincipen) samtliga deltagare i samtalet ansvarar för att samtalet lyckas undergrupper till samarbetsprincipen kvantitet (informationsmängd) kvalitet (informationsinnehåll) relevans sätt (hur något sägs)

11 NONCHALERANDE AV MAXIMER nonchalerande av kvantitet mer information än frågan kräver nonchalerande av kvalitet antydningar och vissa stilfigurer nonchalerande av relevans skyla över sociala fadäser nonchalerande av klarhet medveten tve- eller otydlighet

12 KOMMUNIKATIVA STRATEGIER (GOFFMAN 1981) motsägelsefulla självbilder andra ska förstå, hålla med, dela önskningar vill ej ifrågasättas, begränsas av andras intressen taktstrategier solidaritetsstrategi (för närhet) Ta hänsyn! respektstrategi (för oberoende) Var artig!

13 SAMTALSANALYS kontextbundet direkt avgörande för tolkning av samtalet ansiktsräddande åtgärder (Goffman) dynamik och diskurs deltagarna bygger gemensamt upp kontexten kommunikationsprinciper (Grice) samtalsregler extralingvistiska inslag

14 KONKRET SAMTALSANALYS utgå från transkriberat samtal analysera principer för: turtagningsregler dominans lingvistiska signaler ämnesval

15 KONKRET SAMTALSANALYS: TURTAGNINGSREGLER vem som talar och hur länge antal turer längd på turerna pauser kan vara lika talande som talet

16 SAMTALSREGLER Turtagningsprinciper TBP (turbytesplats) regler för hur ordet fördelas mellan deltagarna del av socialiseringsprocessen anpassning till kontext och diskurs samtalsunderstöd återkoppling och feed-back

17 SAMTALSREGLER Turtagning den tid som en talare har rätt eller skyldighet att ta till orda i ett samtal 1) att talare A utser nästa talare genom att rikta sig till B 2) om regel 1 inte tillämpas, går ordet till den som först ta ordet. 3) Om ingen tar ordet enligt regel 2, går ordet till A om denne sätter igång innan någon annan har gjort det. Om alltså B inte säger något kan/bör A fortsätta. 4) Om regel 3 inte tillämpas (ingen säger något) gäller regel 2 17

18 Typiskt för samtalet Dialog Här och nu, flyktigt Kort planeringstid/oplanerat Odokumenterat Direkt återkoppling både verbalt och ickeverbalt samtalsstöd Tämligen regellöst Kulturellt betingad turtagning Det typiska samtalet äger rum i det privata

19 EGENHETER I TALSPRÅK (MELIN 2004) Avbrott Upprepningar Korrigeringar Felplacerade adverbial: på riktigt studenter dom är fantastiska. Tvekpauser och pausfyllnader Samordning Ellipser

20 VARDAGSSAMTAL OCH INSTITUTIONELLA SAMTAL

21 VAD ÄR SPRÅKSOCIOLOGI? Språksociologi är studiet av språklig variation och förändring i ett kulturellt och socialt perspektiv. Einarsson 2009:16 Språksociologi (sociologi) Sociolingvistik (språkvetenskap)

22 GEMENSAMT FÖR FORSKARE MED INRIKTNING MOT SAMTALSANALYS ÄR (EINARSSON 2009) Fokus på språk i naturliga, ickearrangerade, kommunikationssituationer Särskild vikt vid språkets situationella, kulturella, språkliga, mentala kontext Intresse för språkets funktion och betydelse Intresse för hur vi med språkets hjälp hanterar relationer mellan människor (talarelyssnare-åhörare) Användande av kvalitativa metoder snarare än kvantitativa 22

23 ETNOGRAFISKA STUDIER FOKUSERAR PÅ DET NORMALA Talbeteenden i en viss talgemenskap här kan ske tvärkulturella missförstånd som bottnar i den egna gruppens normer. De egna normerna används som måttstock när man bedömer människor ur andra grupper. Studier av detta brukar kallas taletnografi och är ett viktigt inslag i språksociologin.

24 SPRÅK, GENUS OCH SKOLA SAMTAL I SKOLAN I den klassiska undervisningssituationen deltar mest pojkarna i samtalet Att reda ut konflikter eller diskutera moraliska frågor, flickorna mer aktiva Flickor med högutbildade föräldrar ställde fler frågor till lärarna och fick också fler frågor att besvara. Flickor med lågutbildade föräldrar var jämförelsevis tysta, men det är inte pojkar med lågutbildade föräldrar. Flickor som hjälplärare Pojkarna bröt mot reglerna för klassrumsbeteende Vilken elevgrupp trivs bäst i skolan?

25 BARNS MEDVETENHET OM SEXOLEKTISKA DRAG SPRÅKLIG VARIATION BARNS MEDVETENHET OM KÖNSSKILLNADER (EINARSSON 2004) -Åh en så förfärlig film (80-4) -Sicken djävla skitfilm (81-1) -Djävligt fin är den här babyn som är fyra månader och har dubbla blöjor (74-9) -Så förtjusande fin är den här motorcykeln som har fyra cylindrar och dubbla förgasare (70-12)

26 SPRÅK, GENUS OCH SKOLA Vi beter oss på olika sätt mot pojkar och flickor Mörk och hård röst till pojkar Ljus och mjuk röst till flickor Mer vuxet till pojkar Mer barnsligt till flickor

27 SPRÅKSOCIOLOGI:SPRÅK OCH KÖN/GENUS I SKOLAN Lärare behandlar flickor och pojkar på olika sätt tycks vara uppenbart för eleverna De flesta lärare är numera medvetna om att de omedvetet särbehandlar flickor och pojkar En del lärare har blivit överraskade, när de har studerat sitt eget beteende på videoinspelningar, det stämmer inte med det beteende de tror sig ha haft (Einarsson 2004:331)

28 KUNSKAPSKONSTRUERANDE SAMTAL

29 SAMTAL (PETERSON & FRENCH 2008, GJEMS 2008) Att samtala innebär att samarbeta att existera som social varelse i samvaro och samverkan i ett samhälle Samtal är en språklig interaktion som äger rum när två eller flera deltagare har samma perceptuella eller mentala fokus (Gjems 2011:59) Vad är ett samtal och varför är de så viktiga i barns lärandeprocess? Kunskapskonstruktion och utveckling av förståelse sker i samtal om något man ej förstår men tycker är viktigt 29

30 KUNSKAP, LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (PALMER 2010:17FF) Behavioristiska synsätt Sociokulturell kunskapssyn (konstruktivistisk syn) och semiotisk beskrivning av kommunikation (mening skapas) Kommunikativ kompetens Språklig produktion Språklig reception Språklig interaktion Funktionell språksyn 30

31 BEHAVIORISTISK SYN PÅ KOMMUNIKATION (PALMER 2010) 31

32 SEMIOTISK SYN PÅ KOMMUNIKATION (PALMER 2010) 32

33 FUNKTIONELL SPRÅKSYN VAD ÄR DET? Svenskämnesdidaktisk forskning visar idag på en språksyn där språk betraktas som levande kommunikation som fungerar i verkliga situationer (Palmér 2010, Mercer & Littleton 2007 Thinking together ). 33

34 SPRÅKUTVECKLING OCH KUNSKAPSUTVECKLING BYGGER PÅ SAMARBETE OCH INTERAKTION Traditionellt helklassamtal IRF-struktur (initiering, respons, feedback) Kunskap är något som konstrueras genom samarbete. Detta samarbete är nära knutet till kontexten. Samarbete är ofta språkligt och vi lär oss när vi i samtal bearbetar, vrider och vänder på våra föreställningar om verkligheten. Det krävs en mer dynamisk samtalstyp är det traditionella helklassamtalet (Palmér 2010) 34

35 En lyssnande ledare lyssnar uppmärksamt och ger lyssnarrespons: uppbackar; fortsättningssignal, kvittering, instämmande uppbackning, minimal respons, upprepning, ifyllnad (Palmér 2010, Wedin 2010) 35

36 Kunskapskonstruktion försiggår i samtal där samtalspartners: kommer med tillägg och utvidgar ämnet föreslår förklaringar på fenomen Hittar lösningar på problem Eller presenterar invändningar och motförslag Vi utvecklar också förståelse och konstruerar kunskap När vi fantiserar skojar eller småpratar (Gjems 2011:59)

37 UNDER TIDIGA ÅR STÖTTAS BARN I ATT FÅ UTTRYCKA SINA ERFARENHETER, TANKAR OCH ÅSIKTER GENOM ATT: Ha samtal med barn i mindre grupper (PALMER 2010, GJEMS 2011) gärna i samband med någon annan aktiviteter Lugn och ro, ge varje barn tid, och tillfälle att svara Smågruppssamtal Sociala samspel Lär eleverna att ge varandra samtalsstöd, att samarbeta i samtalet.

38 UTFORSKANDE SAMTAL Because, agree, I think Ett utforskande samtal innebär att barnen tänker högt, formulerar hypoteser, tvekar och ändrar vid behov. Att de omskapar sina tankar. (Enligt Barnes & Todd 1995) öppna samtal se också Mercer & Littleton 2007) Motsatsförhållande är ett redigerat språk dvs traditionellt skolsamtal där eleven redovisar sina kunskaper inför läraren.

39 KLASSRUMMETS MUNTLIGA KOMMUNIKATION FRÅN MONOLOG TILL DIALOG (PALMER 2010:10FF) Elevens egen språkutveckling Kunskapsutveckling i olika ämnen Demokratiaspekten 39

40 VAD GÖR DÅ LÄRAREN FÖR ATT STÖTTA ELEVER (ROHMAN ROTH 2012) Kommenterar det eleverna bidrar med i klassrummet Ger eleverna uppskattning för bidragen Ger eleverna uppmuntran att bidra till klassens aktivitet Ger responsen i direkt anslutning till elevernas bidrag

41 DIALOG OCH MONOLOG

42 VAD ÄR EN DIALOG? Dialogen kännetecknas av det dynamiska, heterogena och mångfaldiga i rösternas möte Dialogen som lärandearena representerar ett perspektiv på lärande där barn aktiveras genom att uppmuntas att delta i samtal och bidra med att utveckla förståelse av ett ämne Språklig interaktion (Linell 1998)

43 FÖR ATT HA DIALOG KRÄVS VISS GRAD AV KOORDINATION, GEMENSAMT FOKUS OCH ÖMSESIDIGHET Linell: Dialoger och kommunikation äger rum mellan deltagare som samspelar utifrån olika positioner och som trots olikhet och asymmetri uppnår en viss grad av gemensam förståelse en viss grad av samarbete, sammanhang, växelverkan och ömsesidighet

44 UPPBACKNINGAR (SE NORRBY 2004) Talare- lyssnare Vittnar om aktivt lyssnarskap; nickningar, yttrar små hummanden, korta inpass kallas lyssnarsignaler, returord, stödsignaler, samtalsstöd och uppbackningar (Linell Gustavsson 1987) Stöd; hm, mm, ja när någon annan har turen Hur mycket uppbackning får en uppbackning innehålla?...småord som signalerar var snäll och fortsätt Signalerar att lyssnare hört, förstått, instämt i det talaren sagt

45 UPPBACKNINGAR OCH STÖDJANDE TAL Genusforskningen visar att kvinnor (Norrby 2004, Nordenstam 1990) använder uppbackningar och stödjande tal i högre grad än män 10% i kvinnosamtal var stödsignaler (hm, ja, åh vad säger du?, jajaja, javisst ) större variation 6% i männens samtal var samtalsstöd (män saknade utrop av typen (oj, usch nä, vad säger du)

46 RESONEMANG Undersökande resonemang består av frågor och förklarande svar. Resonemang där hypoteser prövas hjälper elever att tänka och att tolka omvärlden (Palmer 2010). Samtal för att bearbeta kunskap Vi använder språket för att tänka och ta till oss ny kunskap Enskilt eller tillsammans med andra Samtal där innehållet utvecklas och fördjupas En topik (ett samtalsämne) leder till en annan 46

47 FÖRKLARINGAR TRE HUVUDFORMER AV STÖTTANDE SOM LÄRARE PRAKTISERADE FÖR ATT FRÄMJA BARNS FÖRKLARING (PETERSON & FRENCH 2008) Öppna frågor Antaganden om vad barnen tycker och trodde Uppmuntran av barnens kommentarer till olika händelser och företeelser

48 FÖRKLARINGAR; SJU OLIKA FORMER Förklaringar som handlar om varför något sker eller skedde Förklaringar av intentionen bakom en fråga Förklaring av intentionen bakom ett antagande om skälet till att någon gör som hon eller han gör Förklaring av inre tillstånd, varför någon känner som hon eller han gör, vill det hon eller han vill eller har de avsikter hon eller han har

49 FÖRKLARINGAR FORTS Definerande och beskrivande förklaringar som handlar om vad något är eller vad något betyder Förklaring knuten till procedurer eller tillvägagångssätt Förklaring som bevisar något (Gjems 2011:125 ff)

50 VERBAL OCH ICKEVERBAL KOMMUNIKATION (SE EXEMPELVIS BACKLUND 1997) Enligt samtalsforskare består en mindre del av samtalet av verbal kommunikation Störst del av samtalet utgörs av den ickeverbala kommunikationen Fniss, skratt, samtalsstöd Maktens frågande ögonbryn eller maktlöshetens skratt titta bort

51 ICKEVERBALA SIGNALER I TALAD KOMMUNIKATION Rummets utrustning Hur vi placerar oss i rummet Användning av föremål, bilder och teknisk utrustning Avstånd till andra Kläder, smycken, dofter Hållning och gester Mimik Ögonrörelser och ögonkontakt Skratt, hummanden och andra pausutfyllnader Olika röst- och taluttryck

52 SAMTAL:DU PÅVERKAR GENOM DIN RÖST Andning Hållning Talhastighet Pausering Röstvolym Röstläge Tonfall Artikulation/tydlighet Du kommer stressad och andfådd till presentationen Prata för fort vad händer? Prata för långsamt vad ger det för intryck? Överdriven tydlighet hur känner sig mottagaren? Otydligt vilka känslor får dina lyssnare?

53 PARALINGVISTISKA SIGNALER I SAMTALET (PARA- GREK. BREDVID SPRÅKET) Omfång och satsmelodi Resonans Styrka Tempo Tonhöjd Kvantitet och tryckstyrka Klang

54 EXTRALINGVISTISKA SIGNALER I SAMTALET (EXTRA- GREK. UTÖVER SPRÅKET) Gester beskrivande, ledsagande, signalerande Olika kroppsställningar Placering i rummet Mimik Ögonens signaler Kläder, smycken, frisyrer, smink och andra föremål

55 ICKEVERBAL KOMMUNIKATION - KROPPSSPRÅKET, RÖSTEN OCH HÅLLNINGEN (FÄLLMAN 2002) Människans kroppshållning: Närmande Tillbakalutad Öppen Sammandragen Kroppsspråksforskning tyst kunskap, intuition, personkemi (kroppens outtalade men synliga signaler) Relationsteoretiker (explicit om ironi): 7% meningsinnehåll 38% rösten; röstläge och klang 55% kroppsspråket

56 SPRÅKLIG ANPASSNING OCH KONTAKT Ackommodation: konvergerar divergerar Idiolekten kan alltså betraktas som resultatet av påverkan från olika språkliga gemenskaper och genom konvergent och divergens ackommodation i dessa (Einarsson 2009:212)

57 TYSTNADEN Tystnad, paus och tystlåtenhet. Burke/La Rochefoucauld/de Bellegard skilde mellan olika sorters tystnader: spefull tystnad, respektfull tystnad, du-gillande och föraktfull tystnad. Tystnad är kontext- och kulturbundet. Jmfr. Stum dum

58 LYSSNANDET Lyssnandet kan ses ur två olika perspektiv Barnets förmåga att rikta sin uppmärksamhet mot ljud, språkliga såväl som icke-språkliga Samtalspartnerns förmåga att lyssna 58 Vid ett års ålder riktas uppmärksamhet mot språk i barnets omgivning Att fostret reagerar på ljud kände man till redan på 1920-talet. Bristande uppmärksamhet (inre/yttre), att hålla fokus, anses avgörande för avvikelser i den språkliga utvecklingen

59 ATT UTVECKLA SITT LYSSNANDE Det är skillnad på att höra och på att lyssna Att lyssna är en aktivitet och en förmåga som kan utvecklas Exempel: barnen kan lyssna på musik och samtala om sitt lyssnade och urskilja aspekter av ljudet (instrument, olika röster, tempo, dynamik etc) (se ex vis Pramling 2010)

60 RELEVANT SAMTALSFORSKNING FÖR LÄRARE

61 RETORISK ANSATS (SE EXEMPELVIS KINDEBERG 2010, OLSSON JERS 2012, PALMER 2010) Undervisningskonst handlar om att i rätt ögonblick välja ord som känns motiverande och rätt för de närvarande även om det som sägs vare sig är planerat eller väntat (Kindeberg 2010:71). Forskning rörande effektiv undervisning har försökt att finna vad som är bästa praktik samt att identifiera vad som kännetecknar framgångsrika lärare inom olika områden (Kindeberg 2010).

62 1+1=2 PISTIS ÖVERTYGA OCH TILLIT Aristoteles olika argument för att vad än det gäller finna vad som är bäst ägnat att övertyga Ethos: Förtroendeingivande karaktär och personlighet Sympati och trovärdighet Sätt att röra och föra sig Pathos: Logos: Sakinnehållet i framställningen Logiska argument och/eller exempel Fakta, förnuft, intellekt De känslor talaren kan visa upp eller väcka 62

63 SE KURSBOK PALMER (2010) 63

64 DINA SPRÅKHANDLINGAR -DITT SPRÅK SKA: movere engagera, röra docere delectare bevisa, behaga, lära roa 64 64

65 OLIKA PRESENTATIONSSITUATIONER Informera: förklara, instruera, definiera, demonstrera eller undervisa Övertyga: påverkar, motiverar, säljer, predikar eller stimulerar till handling. Underhålla: roar, inspirerar, livar upp, hyllar eller skapar minnesvärda bilder.

66 INTRESSANT SPRÅK (HARALDSSON 2011) Tala med energi: inlevelse, närvaro, tro på ditt budskap, visas med språket, kroppen, rösten Tala med variation: (variatio) röst,stil, tempo, infallsvinkel Tala med retoriska finesser: ca 300 retoriska figurer

67 LÄRARES SAMTAL I TIDIGA ÅR (ROHMAN ROTH 2012) KLASSRUMSSITUATION I KLASS 1. L=LÄRARE J,P,E=ELEV Episod 2 L: Julia J: de är kul att va på cirkus L: det är kul att vara på cirkus (.) L: ºjättebraº (2) Episod 5 L: du sa ett ord till kan du säga det högre P: ºmellanrumº L:ºjaº (.) L: varför är det så viktigt att vi ska ha mellanrum mellan orden (.) L: Emma E: annars kan man inte läsa och skriva L: [javisst] (1) det blir ju lite svårt (.) och så ser vi (.) det ser ju inte så fint ut heller det ska ju se snyggt å prydligt ut (2) stor bokstav (.) mellanrum å punkt Ur episod 6 L: berätta er sak (.) och sen sätter man en punkt (1) >och så börjar man på nåt nytt< så sätter man punkt (.) så att man inte bara berättar och ºberättar och berättar åsså sätter man en punkt där man tyckerº sätt en punkt (2) när man har berättat (.) något (.) ja

68 LÄRARENS DIALOGISKA SAMTALSSTIL Läraren instruerar, ställer frågor, uppmanar Retoriska figurer: Parallellism, pleonasm, hopning Paralingvistiska signaler: frågeintonation, betoning och tryckstyrka, högre stämma, intonation Ur episod 3 L: och vad ska vi alltid tänka på KNÄPPER när vi skriver våra meningar i början och på slutet (.) ni vet två saker (.) vad ska vi tänka på Ur episod 5 L: varför är det så viktigt att vi ska ha mellanrum mellan orden (.) L: Emma E: annars kan man inte läsa och skriva L: [javisst] (1) det blir ju lite svårt (.) och så ser vi (.) Ur episod 7 L: det är kul att vara på cirkus finns det fler meningar som ni kan ge Elvira? lite mer tips? L ja Ur episod 8 L: finns det <fler meningar> tänk till (1) så att Elvira får lite hjälp

69 SOCIALT SPRÅK NÄRVARO (HARALDSSON 2011) Respektfullhet eunoia välvilja visa samhörighet visa uppmärksamhet visa öppenhet Humor överdrifter - underdrifter - självironi 69

70 BEGRIPLIGHET FÖRSTÅELSE (HARALDSSON 2011) Tala enkelt Tala korrekt evidentio målande beskrivning Tala logiskt bygg en trappa, A till B Utan styltor Gläns inte med kunskaper och din klokhet Tala inte uppifrån och ned Var inte aggressiv 70

71 VAD ANVÄNDER SIG LÄRARE AV I SITT SAMTAL (ROHMAN ROTH 2012) I dialogen responderas det flitigt Textkedjor va de de du tänkte på?, är det det du menar?, ja sa du e, och sen?, Retoriska figurer, såsom parallellismer: upprepningar, hopningar, anaforer individualiserar Episod 6 L: eh (.) >vad tänkte du på?< P: ºclowner är roligaº L: +Javisst är de det+ L: och ett ºtipsº (.) ºvill ni ha ett tips?º (1.5) P: ja L: berätta er sak (.) och sen sätter ni punkt (1) >och så börjar man på nåt nytt< så sätter man punkt (.) så att man inte bara berättar och Rad ºberättar och berättar åsså sätter man en punkt där man tyckerº sätta en punkt (2) när man har berättat (.) något (.) ja Läraren aktualiserar, uppmanar, ställer kontrollfrågar, jakande respons, påstår Ur episod 3 L: och vad ska vi alltid tänka på KNÄPPER när vi skriver våra meningar i början och på slutet (.) ni vet två saker (.) vad ska vi tänka på P: ºatt vi början står det stor bokstav och mening slutar med punktº L: ja (.) va de de du tänkte på

72 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Forskningen om lärarens agerande dialogisk undervisning och anpassning till respektive elev och till undervisningskontexten föredras (Wedin 2009, Odenbring 2010, Björn 1996, Sandström Kjellin 2002) Internationella studier visar att dialog är av vikt för kvaliteten på undervisningen, lyhörda och omtänksamma lärare är positivt för skriftspråksutvecklingen (Harms, Clifford & Cryer 1998) Interaktionen mellan lärare och elev utvecklas vid snabb direkt respons till eleven (Bredekamp & Copple1997) Tvåvägsinteraktion stimulerar tidigt lärande och tidig språkutveckling (de Kruif m.fl. 2000)

73 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Textkedjor text rekonstrueras i undervisningssituationer, taveltext sammanfattar undervisningen och klassens arbete (Danielsson & Ekvall 2007, Mindedal 2011). Metodval är av underordnad betydelse, mycket uppmuntran och uppmärksamhet från läraren behövs hos barn med låg motivation för läsinlärning (Nyström 2002, Wedin 2010).

74 FORSKNING OM LÄRARENS SPRÅK Internationell forskning om lärarens språk och respons: Repetitioner är frekvent använda i undervisningssammanhang, respons är förväntad och hör till klassrumssamtal i större grad än andra samtal, lärares omformulering och repetering av elevsvar, respons understödjer och utvärderar samt ger ämnesspecifik uppföljning, läraren agerar filter och upprepar sig själv (se Burke 1969, Georgakopoulou 1998, Jarvis & Robinson 1997, Cullen 1998, 2002, Juzwik 2004 och Edwards Mercer 1987)

75 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Internationella studier om lärares interaktion visar att de lärare som bäst introducerar oengagerade elever för nya aktiviteter, utvecklade och följde upp deras intressen, tillrättavisade dem, berömde och backade upp dem, informerade dem samt uppmärksammade dem i samtalet också är de lärare vars elever når längst i sin skriftspråksutveckling.

76 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Forskningen visar sammanfattningsvis att lärarens agerande har stor betydelse och att den undervisning som sker med hjälp av dialogisk undervisning och är anpassad till respektive elev och till undervisningskontexten föredras.

77 AVSLUTNINGSVIS Jag vet att du tror att du förstår det du tror att jag sa, men jag är inte säker på att du inser att det du hörde kanske inte är vad jag menar.

78 SAMTAL Tack för idag och lycka till med samtalandets konst hälsar Lotta Frågor:

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får!

10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får! 10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får! Kenth Åkerman Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar innebär att man riskerar att förändras av det man

Läs mer

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Maria drömmer om att sjunga i en kör, ställa upp i poetry slam och hålla tal på sin brors 50-årsfest men är tveksam om rösten bär.

Maria drömmer om att sjunga i en kör, ställa upp i poetry slam och hålla tal på sin brors 50-årsfest men är tveksam om rösten bär. Vad gör en logonom? Agneta Stolpe Anna har nyss börjat som chef på ett stort företag. Hon representerar ofta företaget, leder möten, förhandlar och för dialog med sina medarbetare. När hon blir stressad

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Vi gör er bättre än tystnaden

Vi gör er bättre än tystnaden Vi gör er bättre än tystnaden Snacka Snyggt bildades 2010 av en av Sveriges mest anlitade retorik konsulter Elaine Bergqvist. Elaine har en fil kand i retorik och medverkar ofta som retorikexpert i tv-sofforna

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Retorik = konsten att övertyga

Retorik = konsten att övertyga Retorik = konsten att övertyga Lite retorikhistoria Retorik betyder talarkonst, vältalighet och vältalighetslära. Aristoteles kallade retoriken läran om konsten att övertyga. Retorik är läran om hur man

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration Ulrihca Malmberg Att göra rika problem rika Att använda rika problem och utnyttja deras potential är inte helt lätt. Här behandlas några svårigheter och problem som visat sig och som varit utgångspunkt

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Röstteknik och Läsmetod

Röstteknik och Läsmetod Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan 1(16) SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan Ankomststämpel Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. www.megalomania.se. Jenny Åkerblom

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. www.megalomania.se. Jenny Åkerblom Tala för publik Jenny Åkerblom www.megalomania.se Tala för publik Jenny Åkerblom Framförandet Öga mot öga Att möta en publik Det påstås att när man i undersökningar frågat vad människor är räddast för

Läs mer

Eleven som talare -Hur sex lärare arbetar med muntliga framställningar i årskurs 3

Eleven som talare -Hur sex lärare arbetar med muntliga framställningar i årskurs 3 Linköpings universitet Lärarprogrammet Anna Claug Josefin Wallin Eleven som talare -Hur sex lärare arbetar med muntliga framställningar i årskurs 3 Examensarbete 15 hp LIU-LÄR-L-A--13/95--SE Handledare:

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Play Music 4 elgitarrer och fem förstärkare med effekter

Play Music 4 elgitarrer och fem förstärkare med effekter Förslag till tolkningar: 1. Fri lek Bestäm inte så mycket, utan låt stycket växa fram av sig självt. Längden blir då precis så lång som ni vill spela. 2. Utveckling: Arbeta med att station 1, 2 och 3 spelar

Läs mer

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB Mia Börjesson Auk socionom Fil mag. i socialt arbete Grundläggande Psykoterapeututbildning Diplomerad lösningsfokus korttids terapeut Handledare/veiledare Certifierad Coach ICF Mia Börjesson +46703058952

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Syfte Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och

Läs mer

Talängslan något vi inte kan blunda för

Talängslan något vi inte kan blunda för Hjälp dina elever och studenter att behärska sin ängslan för att tala inför publik. av Ulrika Axelsson Talängslan något vi inte kan blunda för JAG FÅR PANIK och börjar svettas, blir röd i ansiktet och

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday Kunskapskrav För betyget E: -Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VARDAGSSAMTAL

VÄLKOMMEN TILL VARDAGSSAMTAL VÄLKOMMEN TILL VARDAGSSAMTAL Arbetsmaterial För ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom 0 Grupp i Vardagssamtal För ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom Detta är ett gruppmaterial som ursprungligen

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Kurs i Vardagssamtal

Kurs i Vardagssamtal Kurs i Vardagssamtal För ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom (Arbetspärm) Detta är ett kursmaterial som ursprungligen utarbetats vid Clinical Research Center for Schizophrenia & Psychiatric Rehabilitation,

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer