SAMTAL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMTAL. ann-charlotte.rohman-roth@lnu.se 0470-708274"

Transkript

1 SAMTAL Samtal och samtalsteori Vardagssamtal och institutionella samtal Kunskapskonstruerande samtal Dialog och monolog Relevant samtalsforskning för lärare

2

3 SAMTAL OCH SAMTALSTEORI

4 Språklig anpassning och kontakt 4

5 SEMANTIK OCH PRAGMATIK Pragmatik (situationell betydelse) ord och uttryck har viss betydelse, beroende av användningssituationen Semantik (konventionell betydelse) ord och uttryck har viss betydelse, oberoende av användningssituationen

6 -Lagom trevlig fest! Vem, vad, hur och när? PRAGMATIK Nadia säger till bästisen Anna: Men lilla gumman jag ska visa dig hur du ska räkna ut det här bråket Läraren Eva säger Parallellklasskompisen Anton säger samma sak, betydelseskillnad?

7 SAMTALETS TRE SIDOR SEMANTIK Betydelse Vardaglig associativ Vetenskaplig - hierarkisk PRAGMATIK Användning Olika regler i olika situationer. Vad? När? Hur? STRUKTUR Ordval och meningsbyggnad

8 BRUS

9 DIREKTA OCH INDIREKTA TALHANDLINGAR direkt talhandling: form = funktion fråga för interrogativ avsikt påstående för deklarativ avsikt uppmaning för imperativ avsikt indirekt talhandling: form funktion indirekt uppmaning indirekt påstående indirekt fråga

10 KOMMUNIKATIONSPRINCIPER SAMTALSMAXIMER (GRICE 1975) generell princip (samarbetsprincipen) samtliga deltagare i samtalet ansvarar för att samtalet lyckas undergrupper till samarbetsprincipen kvantitet (informationsmängd) kvalitet (informationsinnehåll) relevans sätt (hur något sägs)

11 NONCHALERANDE AV MAXIMER nonchalerande av kvantitet mer information än frågan kräver nonchalerande av kvalitet antydningar och vissa stilfigurer nonchalerande av relevans skyla över sociala fadäser nonchalerande av klarhet medveten tve- eller otydlighet

12 KOMMUNIKATIVA STRATEGIER (GOFFMAN 1981) motsägelsefulla självbilder andra ska förstå, hålla med, dela önskningar vill ej ifrågasättas, begränsas av andras intressen taktstrategier solidaritetsstrategi (för närhet) Ta hänsyn! respektstrategi (för oberoende) Var artig!

13 SAMTALSANALYS kontextbundet direkt avgörande för tolkning av samtalet ansiktsräddande åtgärder (Goffman) dynamik och diskurs deltagarna bygger gemensamt upp kontexten kommunikationsprinciper (Grice) samtalsregler extralingvistiska inslag

14 KONKRET SAMTALSANALYS utgå från transkriberat samtal analysera principer för: turtagningsregler dominans lingvistiska signaler ämnesval

15 KONKRET SAMTALSANALYS: TURTAGNINGSREGLER vem som talar och hur länge antal turer längd på turerna pauser kan vara lika talande som talet

16 SAMTALSREGLER Turtagningsprinciper TBP (turbytesplats) regler för hur ordet fördelas mellan deltagarna del av socialiseringsprocessen anpassning till kontext och diskurs samtalsunderstöd återkoppling och feed-back

17 SAMTALSREGLER Turtagning den tid som en talare har rätt eller skyldighet att ta till orda i ett samtal 1) att talare A utser nästa talare genom att rikta sig till B 2) om regel 1 inte tillämpas, går ordet till den som först ta ordet. 3) Om ingen tar ordet enligt regel 2, går ordet till A om denne sätter igång innan någon annan har gjort det. Om alltså B inte säger något kan/bör A fortsätta. 4) Om regel 3 inte tillämpas (ingen säger något) gäller regel 2 17

18 Typiskt för samtalet Dialog Här och nu, flyktigt Kort planeringstid/oplanerat Odokumenterat Direkt återkoppling både verbalt och ickeverbalt samtalsstöd Tämligen regellöst Kulturellt betingad turtagning Det typiska samtalet äger rum i det privata

19 EGENHETER I TALSPRÅK (MELIN 2004) Avbrott Upprepningar Korrigeringar Felplacerade adverbial: på riktigt studenter dom är fantastiska. Tvekpauser och pausfyllnader Samordning Ellipser

20 VARDAGSSAMTAL OCH INSTITUTIONELLA SAMTAL

21 VAD ÄR SPRÅKSOCIOLOGI? Språksociologi är studiet av språklig variation och förändring i ett kulturellt och socialt perspektiv. Einarsson 2009:16 Språksociologi (sociologi) Sociolingvistik (språkvetenskap)

22 GEMENSAMT FÖR FORSKARE MED INRIKTNING MOT SAMTALSANALYS ÄR (EINARSSON 2009) Fokus på språk i naturliga, ickearrangerade, kommunikationssituationer Särskild vikt vid språkets situationella, kulturella, språkliga, mentala kontext Intresse för språkets funktion och betydelse Intresse för hur vi med språkets hjälp hanterar relationer mellan människor (talarelyssnare-åhörare) Användande av kvalitativa metoder snarare än kvantitativa 22

23 ETNOGRAFISKA STUDIER FOKUSERAR PÅ DET NORMALA Talbeteenden i en viss talgemenskap här kan ske tvärkulturella missförstånd som bottnar i den egna gruppens normer. De egna normerna används som måttstock när man bedömer människor ur andra grupper. Studier av detta brukar kallas taletnografi och är ett viktigt inslag i språksociologin.

24 SPRÅK, GENUS OCH SKOLA SAMTAL I SKOLAN I den klassiska undervisningssituationen deltar mest pojkarna i samtalet Att reda ut konflikter eller diskutera moraliska frågor, flickorna mer aktiva Flickor med högutbildade föräldrar ställde fler frågor till lärarna och fick också fler frågor att besvara. Flickor med lågutbildade föräldrar var jämförelsevis tysta, men det är inte pojkar med lågutbildade föräldrar. Flickor som hjälplärare Pojkarna bröt mot reglerna för klassrumsbeteende Vilken elevgrupp trivs bäst i skolan?

25 BARNS MEDVETENHET OM SEXOLEKTISKA DRAG SPRÅKLIG VARIATION BARNS MEDVETENHET OM KÖNSSKILLNADER (EINARSSON 2004) -Åh en så förfärlig film (80-4) -Sicken djävla skitfilm (81-1) -Djävligt fin är den här babyn som är fyra månader och har dubbla blöjor (74-9) -Så förtjusande fin är den här motorcykeln som har fyra cylindrar och dubbla förgasare (70-12)

26 SPRÅK, GENUS OCH SKOLA Vi beter oss på olika sätt mot pojkar och flickor Mörk och hård röst till pojkar Ljus och mjuk röst till flickor Mer vuxet till pojkar Mer barnsligt till flickor

27 SPRÅKSOCIOLOGI:SPRÅK OCH KÖN/GENUS I SKOLAN Lärare behandlar flickor och pojkar på olika sätt tycks vara uppenbart för eleverna De flesta lärare är numera medvetna om att de omedvetet särbehandlar flickor och pojkar En del lärare har blivit överraskade, när de har studerat sitt eget beteende på videoinspelningar, det stämmer inte med det beteende de tror sig ha haft (Einarsson 2004:331)

28 KUNSKAPSKONSTRUERANDE SAMTAL

29 SAMTAL (PETERSON & FRENCH 2008, GJEMS 2008) Att samtala innebär att samarbeta att existera som social varelse i samvaro och samverkan i ett samhälle Samtal är en språklig interaktion som äger rum när två eller flera deltagare har samma perceptuella eller mentala fokus (Gjems 2011:59) Vad är ett samtal och varför är de så viktiga i barns lärandeprocess? Kunskapskonstruktion och utveckling av förståelse sker i samtal om något man ej förstår men tycker är viktigt 29

30 KUNSKAP, LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (PALMER 2010:17FF) Behavioristiska synsätt Sociokulturell kunskapssyn (konstruktivistisk syn) och semiotisk beskrivning av kommunikation (mening skapas) Kommunikativ kompetens Språklig produktion Språklig reception Språklig interaktion Funktionell språksyn 30

31 BEHAVIORISTISK SYN PÅ KOMMUNIKATION (PALMER 2010) 31

32 SEMIOTISK SYN PÅ KOMMUNIKATION (PALMER 2010) 32

33 FUNKTIONELL SPRÅKSYN VAD ÄR DET? Svenskämnesdidaktisk forskning visar idag på en språksyn där språk betraktas som levande kommunikation som fungerar i verkliga situationer (Palmér 2010, Mercer & Littleton 2007 Thinking together ). 33

34 SPRÅKUTVECKLING OCH KUNSKAPSUTVECKLING BYGGER PÅ SAMARBETE OCH INTERAKTION Traditionellt helklassamtal IRF-struktur (initiering, respons, feedback) Kunskap är något som konstrueras genom samarbete. Detta samarbete är nära knutet till kontexten. Samarbete är ofta språkligt och vi lär oss när vi i samtal bearbetar, vrider och vänder på våra föreställningar om verkligheten. Det krävs en mer dynamisk samtalstyp är det traditionella helklassamtalet (Palmér 2010) 34

35 En lyssnande ledare lyssnar uppmärksamt och ger lyssnarrespons: uppbackar; fortsättningssignal, kvittering, instämmande uppbackning, minimal respons, upprepning, ifyllnad (Palmér 2010, Wedin 2010) 35

36 Kunskapskonstruktion försiggår i samtal där samtalspartners: kommer med tillägg och utvidgar ämnet föreslår förklaringar på fenomen Hittar lösningar på problem Eller presenterar invändningar och motförslag Vi utvecklar också förståelse och konstruerar kunskap När vi fantiserar skojar eller småpratar (Gjems 2011:59)

37 UNDER TIDIGA ÅR STÖTTAS BARN I ATT FÅ UTTRYCKA SINA ERFARENHETER, TANKAR OCH ÅSIKTER GENOM ATT: Ha samtal med barn i mindre grupper (PALMER 2010, GJEMS 2011) gärna i samband med någon annan aktiviteter Lugn och ro, ge varje barn tid, och tillfälle att svara Smågruppssamtal Sociala samspel Lär eleverna att ge varandra samtalsstöd, att samarbeta i samtalet.

38 UTFORSKANDE SAMTAL Because, agree, I think Ett utforskande samtal innebär att barnen tänker högt, formulerar hypoteser, tvekar och ändrar vid behov. Att de omskapar sina tankar. (Enligt Barnes & Todd 1995) öppna samtal se också Mercer & Littleton 2007) Motsatsförhållande är ett redigerat språk dvs traditionellt skolsamtal där eleven redovisar sina kunskaper inför läraren.

39 KLASSRUMMETS MUNTLIGA KOMMUNIKATION FRÅN MONOLOG TILL DIALOG (PALMER 2010:10FF) Elevens egen språkutveckling Kunskapsutveckling i olika ämnen Demokratiaspekten 39

40 VAD GÖR DÅ LÄRAREN FÖR ATT STÖTTA ELEVER (ROHMAN ROTH 2012) Kommenterar det eleverna bidrar med i klassrummet Ger eleverna uppskattning för bidragen Ger eleverna uppmuntran att bidra till klassens aktivitet Ger responsen i direkt anslutning till elevernas bidrag

41 DIALOG OCH MONOLOG

42 VAD ÄR EN DIALOG? Dialogen kännetecknas av det dynamiska, heterogena och mångfaldiga i rösternas möte Dialogen som lärandearena representerar ett perspektiv på lärande där barn aktiveras genom att uppmuntas att delta i samtal och bidra med att utveckla förståelse av ett ämne Språklig interaktion (Linell 1998)

43 FÖR ATT HA DIALOG KRÄVS VISS GRAD AV KOORDINATION, GEMENSAMT FOKUS OCH ÖMSESIDIGHET Linell: Dialoger och kommunikation äger rum mellan deltagare som samspelar utifrån olika positioner och som trots olikhet och asymmetri uppnår en viss grad av gemensam förståelse en viss grad av samarbete, sammanhang, växelverkan och ömsesidighet

44 UPPBACKNINGAR (SE NORRBY 2004) Talare- lyssnare Vittnar om aktivt lyssnarskap; nickningar, yttrar små hummanden, korta inpass kallas lyssnarsignaler, returord, stödsignaler, samtalsstöd och uppbackningar (Linell Gustavsson 1987) Stöd; hm, mm, ja när någon annan har turen Hur mycket uppbackning får en uppbackning innehålla?...småord som signalerar var snäll och fortsätt Signalerar att lyssnare hört, förstått, instämt i det talaren sagt

45 UPPBACKNINGAR OCH STÖDJANDE TAL Genusforskningen visar att kvinnor (Norrby 2004, Nordenstam 1990) använder uppbackningar och stödjande tal i högre grad än män 10% i kvinnosamtal var stödsignaler (hm, ja, åh vad säger du?, jajaja, javisst ) större variation 6% i männens samtal var samtalsstöd (män saknade utrop av typen (oj, usch nä, vad säger du)

46 RESONEMANG Undersökande resonemang består av frågor och förklarande svar. Resonemang där hypoteser prövas hjälper elever att tänka och att tolka omvärlden (Palmer 2010). Samtal för att bearbeta kunskap Vi använder språket för att tänka och ta till oss ny kunskap Enskilt eller tillsammans med andra Samtal där innehållet utvecklas och fördjupas En topik (ett samtalsämne) leder till en annan 46

47 FÖRKLARINGAR TRE HUVUDFORMER AV STÖTTANDE SOM LÄRARE PRAKTISERADE FÖR ATT FRÄMJA BARNS FÖRKLARING (PETERSON & FRENCH 2008) Öppna frågor Antaganden om vad barnen tycker och trodde Uppmuntran av barnens kommentarer till olika händelser och företeelser

48 FÖRKLARINGAR; SJU OLIKA FORMER Förklaringar som handlar om varför något sker eller skedde Förklaringar av intentionen bakom en fråga Förklaring av intentionen bakom ett antagande om skälet till att någon gör som hon eller han gör Förklaring av inre tillstånd, varför någon känner som hon eller han gör, vill det hon eller han vill eller har de avsikter hon eller han har

49 FÖRKLARINGAR FORTS Definerande och beskrivande förklaringar som handlar om vad något är eller vad något betyder Förklaring knuten till procedurer eller tillvägagångssätt Förklaring som bevisar något (Gjems 2011:125 ff)

50 VERBAL OCH ICKEVERBAL KOMMUNIKATION (SE EXEMPELVIS BACKLUND 1997) Enligt samtalsforskare består en mindre del av samtalet av verbal kommunikation Störst del av samtalet utgörs av den ickeverbala kommunikationen Fniss, skratt, samtalsstöd Maktens frågande ögonbryn eller maktlöshetens skratt titta bort

51 ICKEVERBALA SIGNALER I TALAD KOMMUNIKATION Rummets utrustning Hur vi placerar oss i rummet Användning av föremål, bilder och teknisk utrustning Avstånd till andra Kläder, smycken, dofter Hållning och gester Mimik Ögonrörelser och ögonkontakt Skratt, hummanden och andra pausutfyllnader Olika röst- och taluttryck

52 SAMTAL:DU PÅVERKAR GENOM DIN RÖST Andning Hållning Talhastighet Pausering Röstvolym Röstläge Tonfall Artikulation/tydlighet Du kommer stressad och andfådd till presentationen Prata för fort vad händer? Prata för långsamt vad ger det för intryck? Överdriven tydlighet hur känner sig mottagaren? Otydligt vilka känslor får dina lyssnare?

53 PARALINGVISTISKA SIGNALER I SAMTALET (PARA- GREK. BREDVID SPRÅKET) Omfång och satsmelodi Resonans Styrka Tempo Tonhöjd Kvantitet och tryckstyrka Klang

54 EXTRALINGVISTISKA SIGNALER I SAMTALET (EXTRA- GREK. UTÖVER SPRÅKET) Gester beskrivande, ledsagande, signalerande Olika kroppsställningar Placering i rummet Mimik Ögonens signaler Kläder, smycken, frisyrer, smink och andra föremål

55 ICKEVERBAL KOMMUNIKATION - KROPPSSPRÅKET, RÖSTEN OCH HÅLLNINGEN (FÄLLMAN 2002) Människans kroppshållning: Närmande Tillbakalutad Öppen Sammandragen Kroppsspråksforskning tyst kunskap, intuition, personkemi (kroppens outtalade men synliga signaler) Relationsteoretiker (explicit om ironi): 7% meningsinnehåll 38% rösten; röstläge och klang 55% kroppsspråket

56 SPRÅKLIG ANPASSNING OCH KONTAKT Ackommodation: konvergerar divergerar Idiolekten kan alltså betraktas som resultatet av påverkan från olika språkliga gemenskaper och genom konvergent och divergens ackommodation i dessa (Einarsson 2009:212)

57 TYSTNADEN Tystnad, paus och tystlåtenhet. Burke/La Rochefoucauld/de Bellegard skilde mellan olika sorters tystnader: spefull tystnad, respektfull tystnad, du-gillande och föraktfull tystnad. Tystnad är kontext- och kulturbundet. Jmfr. Stum dum

58 LYSSNANDET Lyssnandet kan ses ur två olika perspektiv Barnets förmåga att rikta sin uppmärksamhet mot ljud, språkliga såväl som icke-språkliga Samtalspartnerns förmåga att lyssna 58 Vid ett års ålder riktas uppmärksamhet mot språk i barnets omgivning Att fostret reagerar på ljud kände man till redan på 1920-talet. Bristande uppmärksamhet (inre/yttre), att hålla fokus, anses avgörande för avvikelser i den språkliga utvecklingen

59 ATT UTVECKLA SITT LYSSNANDE Det är skillnad på att höra och på att lyssna Att lyssna är en aktivitet och en förmåga som kan utvecklas Exempel: barnen kan lyssna på musik och samtala om sitt lyssnade och urskilja aspekter av ljudet (instrument, olika röster, tempo, dynamik etc) (se ex vis Pramling 2010)

60 RELEVANT SAMTALSFORSKNING FÖR LÄRARE

61 RETORISK ANSATS (SE EXEMPELVIS KINDEBERG 2010, OLSSON JERS 2012, PALMER 2010) Undervisningskonst handlar om att i rätt ögonblick välja ord som känns motiverande och rätt för de närvarande även om det som sägs vare sig är planerat eller väntat (Kindeberg 2010:71). Forskning rörande effektiv undervisning har försökt att finna vad som är bästa praktik samt att identifiera vad som kännetecknar framgångsrika lärare inom olika områden (Kindeberg 2010).

62 1+1=2 PISTIS ÖVERTYGA OCH TILLIT Aristoteles olika argument för att vad än det gäller finna vad som är bäst ägnat att övertyga Ethos: Förtroendeingivande karaktär och personlighet Sympati och trovärdighet Sätt att röra och föra sig Pathos: Logos: Sakinnehållet i framställningen Logiska argument och/eller exempel Fakta, förnuft, intellekt De känslor talaren kan visa upp eller väcka 62

63 SE KURSBOK PALMER (2010) 63

64 DINA SPRÅKHANDLINGAR -DITT SPRÅK SKA: movere engagera, röra docere delectare bevisa, behaga, lära roa 64 64

65 OLIKA PRESENTATIONSSITUATIONER Informera: förklara, instruera, definiera, demonstrera eller undervisa Övertyga: påverkar, motiverar, säljer, predikar eller stimulerar till handling. Underhålla: roar, inspirerar, livar upp, hyllar eller skapar minnesvärda bilder.

66 INTRESSANT SPRÅK (HARALDSSON 2011) Tala med energi: inlevelse, närvaro, tro på ditt budskap, visas med språket, kroppen, rösten Tala med variation: (variatio) röst,stil, tempo, infallsvinkel Tala med retoriska finesser: ca 300 retoriska figurer

67 LÄRARES SAMTAL I TIDIGA ÅR (ROHMAN ROTH 2012) KLASSRUMSSITUATION I KLASS 1. L=LÄRARE J,P,E=ELEV Episod 2 L: Julia J: de är kul att va på cirkus L: det är kul att vara på cirkus (.) L: ºjättebraº (2) Episod 5 L: du sa ett ord till kan du säga det högre P: ºmellanrumº L:ºjaº (.) L: varför är det så viktigt att vi ska ha mellanrum mellan orden (.) L: Emma E: annars kan man inte läsa och skriva L: [javisst] (1) det blir ju lite svårt (.) och så ser vi (.) det ser ju inte så fint ut heller det ska ju se snyggt å prydligt ut (2) stor bokstav (.) mellanrum å punkt Ur episod 6 L: berätta er sak (.) och sen sätter man en punkt (1) >och så börjar man på nåt nytt< så sätter man punkt (.) så att man inte bara berättar och ºberättar och berättar åsså sätter man en punkt där man tyckerº sätt en punkt (2) när man har berättat (.) något (.) ja

68 LÄRARENS DIALOGISKA SAMTALSSTIL Läraren instruerar, ställer frågor, uppmanar Retoriska figurer: Parallellism, pleonasm, hopning Paralingvistiska signaler: frågeintonation, betoning och tryckstyrka, högre stämma, intonation Ur episod 3 L: och vad ska vi alltid tänka på KNÄPPER när vi skriver våra meningar i början och på slutet (.) ni vet två saker (.) vad ska vi tänka på Ur episod 5 L: varför är det så viktigt att vi ska ha mellanrum mellan orden (.) L: Emma E: annars kan man inte läsa och skriva L: [javisst] (1) det blir ju lite svårt (.) och så ser vi (.) Ur episod 7 L: det är kul att vara på cirkus finns det fler meningar som ni kan ge Elvira? lite mer tips? L ja Ur episod 8 L: finns det <fler meningar> tänk till (1) så att Elvira får lite hjälp

69 SOCIALT SPRÅK NÄRVARO (HARALDSSON 2011) Respektfullhet eunoia välvilja visa samhörighet visa uppmärksamhet visa öppenhet Humor överdrifter - underdrifter - självironi 69

70 BEGRIPLIGHET FÖRSTÅELSE (HARALDSSON 2011) Tala enkelt Tala korrekt evidentio målande beskrivning Tala logiskt bygg en trappa, A till B Utan styltor Gläns inte med kunskaper och din klokhet Tala inte uppifrån och ned Var inte aggressiv 70

71 VAD ANVÄNDER SIG LÄRARE AV I SITT SAMTAL (ROHMAN ROTH 2012) I dialogen responderas det flitigt Textkedjor va de de du tänkte på?, är det det du menar?, ja sa du e, och sen?, Retoriska figurer, såsom parallellismer: upprepningar, hopningar, anaforer individualiserar Episod 6 L: eh (.) >vad tänkte du på?< P: ºclowner är roligaº L: +Javisst är de det+ L: och ett ºtipsº (.) ºvill ni ha ett tips?º (1.5) P: ja L: berätta er sak (.) och sen sätter ni punkt (1) >och så börjar man på nåt nytt< så sätter man punkt (.) så att man inte bara berättar och Rad ºberättar och berättar åsså sätter man en punkt där man tyckerº sätta en punkt (2) när man har berättat (.) något (.) ja Läraren aktualiserar, uppmanar, ställer kontrollfrågar, jakande respons, påstår Ur episod 3 L: och vad ska vi alltid tänka på KNÄPPER när vi skriver våra meningar i början och på slutet (.) ni vet två saker (.) vad ska vi tänka på P: ºatt vi början står det stor bokstav och mening slutar med punktº L: ja (.) va de de du tänkte på

72 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Forskningen om lärarens agerande dialogisk undervisning och anpassning till respektive elev och till undervisningskontexten föredras (Wedin 2009, Odenbring 2010, Björn 1996, Sandström Kjellin 2002) Internationella studier visar att dialog är av vikt för kvaliteten på undervisningen, lyhörda och omtänksamma lärare är positivt för skriftspråksutvecklingen (Harms, Clifford & Cryer 1998) Interaktionen mellan lärare och elev utvecklas vid snabb direkt respons till eleven (Bredekamp & Copple1997) Tvåvägsinteraktion stimulerar tidigt lärande och tidig språkutveckling (de Kruif m.fl. 2000)

73 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Textkedjor text rekonstrueras i undervisningssituationer, taveltext sammanfattar undervisningen och klassens arbete (Danielsson & Ekvall 2007, Mindedal 2011). Metodval är av underordnad betydelse, mycket uppmuntran och uppmärksamhet från läraren behövs hos barn med låg motivation för läsinlärning (Nyström 2002, Wedin 2010).

74 FORSKNING OM LÄRARENS SPRÅK Internationell forskning om lärarens språk och respons: Repetitioner är frekvent använda i undervisningssammanhang, respons är förväntad och hör till klassrumssamtal i större grad än andra samtal, lärares omformulering och repetering av elevsvar, respons understödjer och utvärderar samt ger ämnesspecifik uppföljning, läraren agerar filter och upprepar sig själv (se Burke 1969, Georgakopoulou 1998, Jarvis & Robinson 1997, Cullen 1998, 2002, Juzwik 2004 och Edwards Mercer 1987)

75 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Internationella studier om lärares interaktion visar att de lärare som bäst introducerar oengagerade elever för nya aktiviteter, utvecklade och följde upp deras intressen, tillrättavisade dem, berömde och backade upp dem, informerade dem samt uppmärksammade dem i samtalet också är de lärare vars elever når längst i sin skriftspråksutveckling.

76 FORSKNING OM HUR UNDERVISNING GENOMFÖRS Forskningen visar sammanfattningsvis att lärarens agerande har stor betydelse och att den undervisning som sker med hjälp av dialogisk undervisning och är anpassad till respektive elev och till undervisningskontexten föredras.

77 AVSLUTNINGSVIS Jag vet att du tror att du förstår det du tror att jag sa, men jag är inte säker på att du inser att det du hörde kanske inte är vad jag menar.

78 SAMTAL Tack för idag och lycka till med samtalandets konst hälsar Lotta Frågor:

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får!

10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får! 10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får! Kenth Åkerman Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar innebär att man riskerar att förändras av det man

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Maria drömmer om att sjunga i en kör, ställa upp i poetry slam och hålla tal på sin brors 50-årsfest men är tveksam om rösten bär.

Maria drömmer om att sjunga i en kör, ställa upp i poetry slam och hålla tal på sin brors 50-årsfest men är tveksam om rösten bär. Vad gör en logonom? Agneta Stolpe Anna har nyss börjat som chef på ett stort företag. Hon representerar ofta företaget, leder möten, förhandlar och för dialog med sina medarbetare. När hon blir stressad

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1 Pragmatiska svårigheter hos förskolebarn: Vad är det egentligen? Pragmatisk förmåga - definitioner Användning av språk i socialt samspel på ett adekvat sätt i en viss given kontext (Bishop, 1997) Lisen

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Linda Sandgren Inpre 3 KN3060 Produktutveckling med formgivning Vt -07 Inledning Idag sälls det allt större krav på företag att snabbt få ut

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Kommunikation Interaktion och kommunikation. Interaktion studera människan. Studera människan, forts. Interaktion en form av dialog

Kommunikation Interaktion och kommunikation. Interaktion studera människan. Studera människan, forts. Interaktion en form av dialog Kommunikation Interaktion och kommunikation En process som sammankopplar sändare och mottagare av meddelanden över rymd och tid Fundamental och universell Föreläsning 25/9 2003 Är närvarande hos allt levande

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Vi gör er bättre än tystnaden

Vi gör er bättre än tystnaden Vi gör er bättre än tystnaden Snacka Snyggt bildades 2010 av en av Sveriges mest anlitade retorik konsulter Elaine Bergqvist. Elaine har en fil kand i retorik och medverkar ofta som retorikexpert i tv-sofforna

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 1 Kommunikation Kommunikation mellan människor? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Vad är kommunikation? Överallt där vi möts kommunicerar vi öppna eller dolda budskap. Det går helt enkelt

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar Ändamål: Effektiv utbildning i presentationsförmåga är inte bara att lära sig att stå upp och presentera. Det innehåller skickligheter som är utomordentligt

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer