Skolledarskap i skolutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolledarskap i skolutveckling"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Box 300 SE Göteborg Skolledarskap i skolutveckling En studie av skolledares erfarenheter av problembaserad skolutveckling Författare: Eleonora Eriksson Handledare: Rolf Lander Fördjupningsarbete 10 poäng Mölndal: VT-06 Program i pedagogik med inriktning mot utbildningsledarskap

2 Innehåll 1. Inledning Syfte och frågeställningar Metod Material, urval och avgränsningar Perspektiv på skolutveckling Särskilda villkor för förståelse av skolan som forskningsområde Forskning om skolutveckling i historiskt perspektiv Forskning om skolutveckling utifrån teorier och modeller Kjell Granström: Förändrade arbetsrelationer Lennart Grosin: Framgångsrika skolor Ulf Blossing: Skolförbättring Gunnar Berg: Frirumsmodellen Hans-Åke Sherp: Problembaserad skolutveckling Jämförande diskussion Forskning om rektor Rektors betydelse för skolutveckling Rektorers vardag Beskrivning av den empiriska undersökningens resultat Synen på den egna rollen Synen på medarbetarna Metoden/processen PBS Analys av resultaten Diskussion av mönster Synen på den egna rollen Synen på medarbetarna Metoden/processen PBS Retorisk analys Vad som inte sägs Sammanfattning.39

3 1. Inledning Ämnet för uppsatsen är skolutveckling. Efter att ha arbetat några år som lärare i gymnasieskolan längtade jag efter utveckling. Jag började fundera på alternativa karriärmöjligheter men återkom till att jag trivdes bra i klassrummet och att mötet med eleverna var givande. Så vad längtade jag efter? Jag längtade efter en genomtänkt kunskaps och elevsyn, verkligt pedagogiskt samarbete med mina kollegor, och ett ledarskap som var inriktat på pedagogisk verksamhet. Min upplevelse var att jag trots stort inflytande över vad som hände i mitt klassrum ändå bara kunde påverka en liten del av helheten. Jag längtade egentligen inte bort till ett annat yrke eller ens en annan arbetsplats, jag längtade efter att det skulle hända något på min arbetsplats. Jag längtade efter skolutveckling. Inom ramarna för skolutveckling finns idag många teorier och metoder som tillämpas i den svenska skolan. En av dem är den problembaserade skolutvecklingen (PBS) som skapats och leds av Hans-Åke Scherp, docent vid Karlstads Universitet. Den problembaserade skolutvecklingen har en praxisnära utgångspunkt då den tar avstamp i vardagsproblem på de enskilda skolorna. Skolutveckling handlar om att hitta lösningar på de problem man möter i undervisningssituationen enligt lärares beskrivningar. Utifrån ett lärar- och skolledarperspektiv är således skolutveckling problembaserad" (www.pbs.kau.se). Den problembaserade skolutvecklingen bedrivs idag i tre nätverk. I nätverk 1 deltar 87 skolor med olika stadier från 9 kommuner, nätverk 2 samlar 49 grundskolor från 9 kommuner och i nätverk 3 deltar 20 gymnasieskolor i 11 kommuner. Totalt bedrivs PBS-projekt i ca 160 skolor. Skolorna arbetar med lärområden som kan handla om allt från språkutveckling eller matematik till elevers lärmiljö eller värdegrundsfrågor. De enskilda skolorna väljer själva sina lärområden utifrån de behov de upplever sig ha. Hans- Åke Scherp och hans medarbetare hå l- ler i introduktion för alla skolor som går med i nätverken och bedriver handledning under processen med målsättningen att skolorna ska bli självledande. Den empiriska studie som uppsatsen innehåller utgår från utsagor skrivna av skolledare under en konferens i oktober 2005 då samtliga nätverksdeltagare var inbjudna. Skolledare och lärare, övriga skolpersonal och politiker, totalt 1400 deltagare, träffades för att utbyta erfarenheter och inspireras till fortsatt skolutvecklingsarbete.

4 2. Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter skolledare som arbetar med skolutveckling inom den problembaserade skolutvecklingen har av skolutvecklingsprocessen. Jag är särskilt intresserad av hur de förstår sin egen roll som ledare, medarbetarnas reaktioner och erfarenheter av att arbeta inom den problembaserade skolutvecklingsteorin (PBS). Uppsatsen frågeställningar är: Vilka erfarenheter beskriver skolledare som arbetar med problembaserad skolutveckling av skolutveckling med avseende på den egna rollen, medarbetarna och teorin/metoden PBS? Vilka mönster finns i de erfarenheter skolledarna beskriver? Den empiriska studien utgår från ett textmaterial författat av skolledare i samband med en nätverksträff för personal som arbetar på skolor engagerade i den problembaserade skolutvecklingen. Texterna är av utvärderingskaraktär där skolledarna beskriver sina erfarenheter. Målet är att finna mönster i texterna, att söka de gemensamma uppfattningarna, men också det unika, det avvikande. Genom att ta de individuella erfarenheterna och lägga dem bredvid va r- andra hoppas jag kunna hitta sådana mönster. 3. Metod Redan tidigt i mitt möte med universitetsutbildning inom olika samhällsvetenskapliga ämnen uppenbarades för mig något som jag uppfattade som en konflikt mellan kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Studieobjekten i de ämnen jag studerade kunde vara nog så lika men jag lärde mig snabbt att det fanns en ideologisk skillnad mellan olika institutioners och enskilda lärares förhållningssätt till sin vetenskap. Konflikten kunde ta sig uttryck i oblygt smutskastande och förfäktande av den egna ståndpunktens överlägsenhet. Jag fann konflikten, som i mitt pre-akademiska liv varit mig fullständigt obekant, fascinerande. I mötet med andra vetenskaper, naturvetenskaper uppfattade jag ofta en kollektiv vetenskaplig underlägsenhet från samhällsvetenskapernas sida. (Min tolkning var att det var ur denna upplevda underlägsenhet som konflikten fötts.) För mig var det en intressant kunskapsresa att kastas mellan, och anamma, polerna. När jag nu står inför val av metod är det med denna intressanta, men förvirrande erfarenhet i bagaget.

5 Idag är min ståndpunkt att val av ansats inte behöver vara en ideologisk fråga utan bör motiveras av vilket studieobjektet är och hur forskningsfrågan är formulerad. Forskare bör sträva efter eklektiska förhållningssätt där goda idéer och metoder kompletterar varandra för att ge en så bred belysning som möjligt. Men det är viktigt att säga något om vilka antaganden valet av metodologisk ansats medför. Forskningsfrågan i den här studien handlar om vilka erfarenheter skolledare som arbetar med skolutveckling utifrån PBS-idéerna har av skolutvecklingsarbete. Studiens fokus ligger alltså på skolledare och deras uppfattningar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ analys av det textmaterial som undersökningen utgår från. Den kvalitativa ansatsen skiljer sig från den kvantitativa i sina vetenskapsteoretiska utgångspunkter, d v s med avseende på hur man betraktar människan, kunskapen, verkligheten och vetenskapen (Starrin & Svensson, 1994). Förenklat ägnar sig kvalitativa metoder i högre grad åt att söka mening och tolka medan kvantitativa ansatser ägnar sig åt teoriprövning och söker förklaringar. Syftet med en kvalitativ analys är att identifiera och bestämma ännu icke kända eller otillfredsställande kända företeelser, egenskaper och innebörder med avseende på variationer, strukturer och processer (Starrin & Svensson, 1994, s 23). En kvantitativ analys har som målsättning att undersöka hur på förhand definierade företeelser och deras egenskaper och innebörder fördelar sig i en population, händelser, situationer (Starrin & Svensson, 1994, s 23). Alvesson och Sköldberg (1994) definierar kvalitativ metod på ett liknande sätt. För det första kännetecknas kvalitativa metoder av beaktande och fokusering på öppen, mångtydig empiri (Alvesson & Sköldberg, 1994, s 10). För det andra utgår de från studiesubjektens perspektiv medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som ska stå i centrum. Den kvalitativa metoden syftar till förståelse snarare än förklarande i meningen fastställande av orsakssamband (det naturvetenskapliga förklaringsbegreppet). Inom samhällsvetenskapen är studieobjektet människan i samhället. Utgångspunkten är att människan är en meningsskapande varelse, hon har en bild av verkligheten och agerar utifrån den. För att förstå människans handlande måste vi förstå den bakomliggande verklighetsbilden.

6 Jag ska göra en avsändarorienterad textanalys. Med det menar jag att jag i sökandet efter mönster bland författarnas utsagor ska inrikta mig på textens betydelse vid dess produktion (Bergström & Boréus, 2005, s 26). Det innebär vissa svårigheter. Vi har alla vår individuella förförståelse som påverkar vår tolkning. Konflikten ligger inte i att skolledarnas uppfattningar står i konflikt med den objektiva verkligheten eftersom det är skolledarnas uppfattningar som intresserar mig, utan att min uppfattning om det skolledarna uttalar sig om kan stå i vägen för min förståelse av vad de menar. Det är alltså viktigt för mig att i mötet med skolledarnas utsagor vara vaksam på hur min förförståelse kan leda mig fel. En viktig fråga inom såväl kvalitativ som kvantitativ metod är hur man skapar god kvalitet i forskningen. Staffan Larsson beskriver i Kvalitativ metod och vetenskapsteori (Starrin & Svensson, 1994) en rad kriterier att ha som hållpunkt för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier. Jag återger här några som jag anser vara relevanta för min studie. För det första efterlyser han perspektivmedvetenhet. Genom att explicitgöra förförståelsen gör man utgångspunkter för tolkningen tydlig (Starrin & Svensson, 1994, s 165). Konkret kan det göras genom att forskaren redovisar forskningsläget, beskriver sina personliga erfarenheter av det studerade och deklarerar eventuell vald tolkningsteori. För det andra bör arbetet ha en intern logik där det finns en harmoni mellan forskningsfrågor, datainsamling och analysteknik och där forskningsfrågorna bör vara styrande för val av de övriga. Kvaliteter hos resultaten som efterfrågas är bl a innebördsrikedom, beskrivningar ska vara fylliga, kategorier som beskriver uppfattningar ska vara rika på innebörd och fånga det väsentliga. Samtidigt är god struktur i form av överskådlighet och reduktion av komplexitet också ett ideal. Validitet och reliabilitet är centrala vetenskapliga kvalitetsbegrepp. De handlar om relevans och tillförlitlighet i undersökningen (Hellevik, 1984). Validitet ställer frågor om den valda mätmetoden, mäter den det den avser att mäta? För att svara på det måste man utgå från frågeställningen. Min frågeställning frågar efter vilka erfarenheter skolledare som arbetar utifrån PBS-idéerna har av skolutveckling med avseende på den egna rollen, medarbetarna och skolutvecklingsmetoden PBS. Med det material jag använder skulle jag kunna göra en kvantitativ innehållsanalys. Den skulle kunna genomföras så att jag räknade hur vanligt förekommande olika utsagor är. Jag valde att inte göra så eftersom jag inte var intresserad av det exakta antalet i varje kategori. Det som intresserade mig var de övergripande mönstren och avvikelserna från dessa.

7 Reliabiliteten handlar om mätresultatens tillförlitlighet. Mätresultaten är i studien mina tolkningar och kategoriseringar. Ett sätt att öka reliabiliteten vid en kategorisering av ett material är att genomföra sk interbedömarereliabilitet. En annan tolkare granskar texterna för att se om slutsatserna blir desamma. Om de två forskarnas bedömningar överensstämmer ökar undersökningens reliabilitet. I den här studien har en sådan reliabilitetsprövning inte genomförts pga tid och resursbrist. Det finns andra förhållningssätt och förutsättningar som påverkar möjligheten att göra goda tolkningar. Bergström & Boréus (2005) tar upp det faktum att det är viktigt att ha information om textens tillkomst: vilken typ av text är det här, vad innebär de speciella förutsättningar som rådde när texten skapades? Jag har på en nivå god kontextkännedom eftersom jag är bekant med skolvärlden i mitt arbete som gymnasielärare och har kunskap om idéerna som skolutvecklingsprojekten arbetar utifrån. Jag deltog under den konferens då texterna skrevs och följde några grupper i deras arbetsprocess för att öka min förståelse av de bakomliggande förutsättningarna. Min kännedom om och erfarenhet av skolvärlden ökar mina möjligheter till förståelse av den yttre kontexten men kan också vara begränsande eftersom jag skapat egna uppfattningar i många frågor och kanske inte alltid är överens med texternas författare. Hur påverkas texterna av den kontext som de uppkommit i? Det finns anledning att göra en retorisk analys av texten i kontexten. Retorik är läran om vältalighet och övertygandets konst. Ett retoriskt anförande är alltid styrt av en vilja att framställa något eller någon på ett särskilt vis i syfte att påverka. Retorik är talekonst men skrivandets konst är en oundgänglig del av talandet. De tre grundbegreppen ethos, logos och pathos är namn på olika typer av argumentation som talet består av. Ethos är talarens framställan av sig själv, de argument som skapar förtroende och en positiv bild av personen. Logos är sakargumenten, de tilltalar mottagarens rationella intellekt. Pathos är den argumentation som syftar till att vinna erkänsla för sakfrågan, det är en känsloladdad argumentation (Rydstedt, 1993). Retoriken studerar också de metoder som en talare använder för att övertyga utöver den uttalade argumentationen. I analysen av de empiriska resultaten genomför jag en enkel retorisk analys för att jämföra resultaten med de resultat man skulle kunna förvänta sig att få utifrån retorikens regler. Analysen utgår från en enkel kommunikationsmodell med en avsändare, en mottagare och ett budskap (texten) som befinner sig i en kontext.

8 Studien var inledningsvis explorativ, jag ville förutsättningslöst ta del av utsagorna. För att få en närhet till dem skrev jag in hela dokumentationen ordagrant på dator. Därefter läste jag utsagorna om och om igen. Frågan jag ställde mig var: vilka mönster finns i materialet? Bland utsagorna om skolutveckling söker jag efter det gemensamma. Vad återkommer? Vilka mönster finns? Jag söker också efter brott mot mönstren, det som avviker, sticker ut. Jag gjorde ett första försök att kategorisera utifrån den uppfattning jag fått om vad de uppehöll sig vid. Jag sökte stöd för mönstren i texterna, reviderade dem efter hand och plockade fram exempel på signifikanta citat från varje kategori. Kategorierna är mönster som jag tycker mig finna i min tolkning och förståelse av utsagorna. De kategorier jag redovisar är av olika karaktär. Flera är sorterande, deras formulering säger inget bestämt om vilka uppfattningar som uttrycks inom kategorins ämne. Andra kategorier är gestaltande. De beskriver tydligt ett bestämt förhållningssätt (Ekholm & Lander, 1993). Jag använder ytterligare två typer av kategorier, en som kan kallas en dimension där jag ställer två skilda förhållningssätt mot varandra och en som jag kallar dilemman. När jag namngivit kategorierna har jag i första hand försökt vara öppen för texternas innehåll med avseende på det valda problemområdet (syn på den egna rollen, syn på medarbetarna, syn på PBS-metoden). Vissa har jag själv skapat utifrån min tolkning av innehållet, andra lutar sig mot etablerade begrepp. De mönster i erfarenheter av skolutveckling som jag eventuellt finner kommer alla från skolor som arbetar med PBS och jag kan alltså bara generalisera inom perspektivet. 4. Material, urval och avgränsningar De skolor som arbetar med problembaserad skolutveckling deltar i nätverk för att kunna dela erfarenheter med andra. Nätverken är indelade geografiskt och träffas någon gång per år. I oktober 2005 bjöds för första gången personal från alla skolor in till en gemensam nätverksträff. Under några dagar hölls föreläsningar, work shops och erfarenhetsutbyten i befattningshomogena och heterogena grupper för 1400 deltagare. Inför och under erfarenhetsutbyten uppmanades de att söka mönster i sina erfarenheter och gemensamt formulera dem i skrift. Varje grupp utsåg en sekreterare som skulle skriva ner gruppens erfarenheter i protokoll som sedan samlades in. Varje enskild deltagare uppmanades också att göra en individuell reflektion. Som stöd för skrivandet fanns ett antal öppna frågor. Dokumentationen har nedskrivits

9 under konferensen, jag vet inte i vilken ordning de tillkommit. Jag har inte haft något inflytande över formuleringen av frågorna. Protokollen samlades in under konferensen och ställdes till mitt förfogande av Hans-Åke Scherp. Beskrivning av uppgiften Frågornas formulering Grupprotokoll Vilka mönster kan ni se i de lärdomar/slutsatser om skolutveckling som gruppdeltagarna presenterat? Vilka reflektioner och ev förklaringar till de olika lärdomarna? De olika deltagarnas lärdomar Mönster i de individuella lärdomarna Viktiga erfarenheter som ligger till grund för våra lärdomar Individuellt protokoll Vilka lärdomar/slutsatser har du dragit om PBS under läsåret? Vad har hänt i din verksamhet som du uppfattar har med PBS att göra? Vilka lärdomar/slutsatser har du dragit om PBS under läsåret ? Vilka tankar, frågor, lärdomar och lösningar har du mött under de två senaste dagarnas lärarbete som du ser som betydelsefullt för det egna skolutvecklingsarbetet? Vad ser du som viktigt för ert fortsatta PBS-arbete på hemmaplan under det kommande året? Möjligheter och dilemman? Det totala materialet är omfattande och jag är tvungen att begränsa mig till att använda en del av det. Jag har valt samtliga reflektioner skrivna individuellt och i grupp av skolledare på grund av mitt intresse för ledarskapet i skolan och den viktiga roll rektor spelar i skolutvecklingsprocessen på organisationsnivå. Totalt omfattar det 45 grupprotokoll och 115 individprotokoll.

10 5. Perspektiv på skolutveckling Skolutvecklingsbegreppet och skolledarrollen är centrala för förståelse av uppsatsen. Den teoretiska bakgrunden redogör för teorier om skolutveckling ur olika perspektiv och forskning om skolledning. Under lång tid har statsmakten försökt påverka skolan i riktning mot uppbrytning av de traditionella arbetssätten. Med stöd i forskningen anser man att det rådande undervisningsparadigmet bör och ska förändras. De aktuella läroplanerna betonar betydelsen av ett varierat arbetssätt men studier visar att undervisningspraktiken i stor utsträckning fortsätter att domineras av förmedlingspedagogiska arbetssätt. De utgår från antaganden om människan och kunskapen som betraktar elever som tomma kärl som ska fyllas med kunskap och förmågor. Skolutvecklingens innehåll innebär bland annat försök att påverka de i skolan verksamma med avseende på kunskapssyn, rollutveckling och undervisningsmönster. Skolutveckling är inte vilken utveckling som helst på en skola. Det är en medvetet initierad och genomförd process som påverkar hela eller stora delar av verksamheten. Skolutveckling kan förstås utifrån ett styrningsperspektiv där politiker och förvaltning beslutar om reformer som den lokala nivån förväntas implementera. Skolutveckling kan också förstås som en process initierad och implementerad i den enskilda organisationen. Nedan följer en genomgång där olika perspektiv läggs på skolutveckling. 5.1 Särskilda villkor för förståelse av skolan som forskningsområde Vad skiljer skolan från annan verksamhet och hur påverkar det forskningen om skolan? För att förstå skolan kan vi ställa den mot det privata näringslivet från vilket de flesta organisationsteorier härrör. Skolans verksamhet är politiskt styrd och offentligfinansierad, den är en myndighet och dess medarbetare är tjänstemän och genomförare av politiska beslut. Verksamheten i skolan bygger på värderingar som inte handlar om kortsiktiga vinster utan om utbildning och socialisation av barn och ungdomar. Fullan (2001) utgår i sin beskrivning av skolan som studieområde och de speciella förutsättningar som råder där, från yrkesrollerna. Han menar att läraryrket präglas av begränsningar i utvecklingen av den tekniska kulturen. Praktiken, undervisningen, styrs i hög utsträckning av trial an error, en metod med begränsad tid för reflektion. Trycket att prestera i förhållande till

11 ständigt förändrade villkor och i mängder av oplanerade och ostrukturerade möten påverkar lärare så att de är nuorienterade och ofta arbetar isolerade från andra vuxna. Tid och ork sätter gränser för möjligheterna till reflektion. Fullan drar av denna verklighetsbeskrivning slutsatsen att alla reformer som syftar till skolutveckling kommer misslyckas tills vi utvecklat och anvä n- der infrastrukturer och processer som engagerar lärarna i att utveckla sin förståelse av villkoren. Berg (2003) beskriver skolans komplexitet utifrån dess komplexa styrkällor. Han skiljer på skolan som institution och skolor som organisationer. De uttalade och outtalade förväntningar som finns på skolan skapar mångsidiga och motstridiga krav på skolor. Lokal ledning och central styrning verkar inte alltid i samma riktning vilket kan skapa dilemman för praktikerna. Samtidigt är variationen stor mellan olika skolor eftersom skolkulturer varierar. De stora variationerna mellan skolors ledning och inre kultur öppnar för att skolors vardagsarbete kan vara utformat på vitt skilda sätt och ändå vara i linje med en del av det uttalade och outtalade uppdraget. 5.2 Forskning om skolutveckling i historiskt perspektiv Sett ur det här perspektivet ska skolutveckling förstås som skolreformer eller skolpolitik. Reformer skapas av de valda representanterna, de är avsedda, planerade och beslutade och förväntas bli omsatta i praktik, även om erfarenheter visar att det ofta inte sker (Bergström, 2003). I det här sammanhanget utgår vi alltså från ambitionen till skolutveckling som den uttrycks av de folkvalda och myndigheter. Göran Bergström försöker i Perspektiv på skolreformer att beskriva och perspektivisera skolreformer i Sverige de senaste 40 åren utifrån framförallt styrning och bakomliggande motiv (Bergström, 2003). Han tar avstamp 1940 och frågar sig vilka skillnader och likheter som finns mellan de skolreformer som genomförts från 1960 till idag? Bergström målar med den breda penseln upp utvecklingen i Sverige under de senaste 40 åren med början i grundskolereformen Reformen drevs igenom av socialdemokraterna med den bakomliggande ambitionen att öka jämlikheten i samhället. Växande barnkullar var en annan drivkraft till förändring. Efter grundskolereformen följde ett behov av en reformering av gymnasieskolan. Läroverken och yrkesskolorna hade funnits sedan 20-talet och hade nu spelat ut sin roll. Samhällsstrukturen var

12 förändrad och arbetsmarknaden efterfrågade andra kvaliteter som t ex ökad självständighet av de anställda. Under 1970-talet hade jämlikhetsfrågan en framträdande plats i samtalet om skolan. Variationerna var stora mellan vilka grupper som valde olika gymnasielinjer och tio procent valde bort gymnasieskolan. Utbildningsklyftorna mellan generationerna uppmärksammades också som ett problem som skulle kunna lösas genom en utveckling av vuxenutbildningen. Förutom jämlikhetsargumentet som så småningom ledde fram till en ny gymnasiereform med programgymnasiet hördes också kravet att skolan skulle vara följsam mot arbetsmarknadens utveckling och krav men det fanns också en spjutspetsambition: att skolan skulle leda samhällsutvecklingen. Under slutet av 1970-talet växte den s k kunskapsrörelsen som reagerade mot vad man kallade flummet i skolan och argumenterade för nyttig kunskap, kulturarv och läraren i centrum (Bergström, 2003, s 340). Under 1990-talet kom nya läroplaner för både den obligatoriska och den frivilliga skolan. Utvecklingen sedan 1990 har inneburit att privatisering av skolväsendet utökats, en förändring vägledd av honnörsord som valfrihet och individualisering. Utvecklingen har gått från centralstyrning till decentralisering, från regelstyrning till målstyrning. Redan med SIA-propositionen under mitten av 1970-talet signalerade statsmakten avreglering och en önskan om decentralisering. Kommunernas ansvar och makt över skolan ökade och kulminerade med kommunaliseringen 1991 då kommunerna fick ansvar för både grund och gymnasieskolan (Svedberg, 2000). Fullan (2001) beskriver det första initiativet till nationella skolreformer i USA under slutet av 1950 och början av 60-talet som ett försök att översvämma skolsystemet med idéer. Det inbegrep såväl organisatoriska reformer som förändring av ämnesinnehåll. Under tidigt 1970-tal forskade man för att studera de förändringar reformerna inneburit och fann att resultaten var obefintliga på klassrumsnivå. Implementeringen hade misslyckats. Man hade ännu inte insett komplexiteten i de processer som leder från beslut till genomförande. Idag har man lärt sig av de misstag som gjorts under de gångna decennierna. För att förändring ska komma till stånd, att lärare ska arbeta naturligt tillsammans, krävs uthållighet och resurser sammanfattar Fullan.

13 5.3 Forskning om skolutveckling utifrån teorier och modeller Presentationen nedan beskriver fem aktuella teorier om skolutveckling. Forskarna som representerar dem är Kjell Granström, Ulf Blossing, Lennart Grosin, Gunnar Berg och Hans-Åke Scherp. De beskrivs i Berg & Scherp (2003) Skolutvecklingens många ansikten. Gemensamt för de fem modellerna är att skolutveckling liknas vid en problemlösningsprocess. Problem är då liktydigt med ett angeläget område som av en eller annan orsak är värt att studeras eller nagelfaras (Berg & Scherp, 2003, s 19). En annan gemensam nämnare för modellerna är att skolutveckling betraktas som något som har bäring på hela skolans verksamhet och vardagsarbete i alla dess delar. Varje teori presenteras utifrån frågorna: Vad är skolutveckling? Hur går skolutveckling till? Vad är rektors roll i skolutvecklingsprocessen? Presentationen avslutas med en diskussion om likheter och olikheter mellan teorierna Kjell Granström: Förändrade arbetsrelationer Vad är skolutveckling? Granströms tankar om skolutveckling tar sin utgångspunkt i gruppsykologiska teorier. Han utgår från antagandet att människor skapar roller i relation till varandra i alla situationer där de möts. Han arbetar med tre olika rollbegrepp: strukturella, interaktionistiska och systemiska roller. Skolutveckling beskrivs som en process där roller och arbetsrelationer förändras. Det strukturella rollbegreppet utgår från organisationen och dess struktur. Alla medlemmar av organisationen har en roll, rollen står för ett bidrag till organisationens verksamhet. Med rollen följer befogenheter och skyldigheter som yttrar sig i handling. Enligt det strukturella rollperspektivet är det rollen som bestämmer hur individen ska vara snarare än individen som väljer rollens innehåll. I skolan ger lärarens roll befogenhet att kräva av eleverna att de kommer i tid och skyldighet att hjälpa elever lära. Elevens roll innebär rättighet att delta i undervisning. Strukturella roller har som sin funktion att förenkla umgänget och förtydliga hur uppgifter, ansvar och makt ska vara fördelat i en organisation ( ) och betraktas därmed som en garant för ordning och stabilitet (Granström, 2003, s 183).

14 Interaktionistiska roller skapas i möten. Enligt den interaktionistiska rollteorin finns inga på förhand givna mönster eller beskrivningar för vilka roller individer ska anta. Rolltagandet sker genom samspel och förhandling. Interaktionistisk rolltagning handlar ofta om makt och underkastelse. I varje ny grupp sker förhandlingar om position och roller, de bidrar till stabilitet och trygghet i gruppen men kan också få destruktiva konsekvenser. Mobbning är ett exempel på destruktivt interaktionistiskt rolltagande. Rolltagande i ett systemiskt perspektiv utgår från att organisationen fungerar som ett organiskt system där alla delar av påverkar varandra. Det gör de deltagande individerna beroende av varandras handlande. I organisationen finns uppgifter som ska lösas och en grupp arbetstagare som kan lösa dem, vem som gör det har mindre betydelse det viktiga är att någon gör det. Systemiskt rolltagande innebär alltså avsaknad av individuella befattningsbeskrivningar. De olika rolltagningsteorierna kompletterar varandra men kan också komma i konflikt med varandra. Så var t ex införandet av arbetslag i skolan ett brott med det strukturella rolltagningsperspektivet och en förändring mot systemiska roller. När gruppen är ansvarig istället för individen frigörs krafter att hantera problem som annars saknas. En systemisk verksamhet ger också utrymme för trygghetsskapande kollektiva processer där gruppen tillsammans hanterar upplevda hot och uppkommen ångest (Granström, 2003, s 189). Helheten kan tillsammans bidra med mer än delarna var för sig. Hur går skolutveckling till? Granström tar sin utgångspunkt för skolutveckling i klassrummet. Det är genom förändrade roller mellan elever och lärare som skolutveckling sker. Han ger konkreta råd för hur sådan rollförändring kan komma till stånd. Strukturella roller är ofta omedvetna och kan förändras bara genom att de medvetandegörs och synliggörs. Därefter kan de fyllas med innehåll lokalt i klassrummet genom diskussion mellan lärare och elever. Genom att synliggöra och fastlägga de strukturella rollernas innehåll skapar man tydlighet vilket Granström menar är en förutsättning för målet: ett demokratiskt ledarskap. Förändring av interaktionistiska roller kan åstadkommas genom ökad förståelse för de gruppprocesser som äger rum i ett klassrum. Genom iscensättanden av undervisningssituationer kan läraren ta med de interaktionistiska rollerna i beräkningen och planera arbetsprocessen utifrån dem. På det sättet kan läraren, genom planerade möten, påverka elevernas inbördes rolltaga n-

15 de. I relationen lärare elever bör läraren sträva efter att bli medveten om sin egen del i rolltagningsprocessen, ett sätt kan vara genom kollegahandledning. Studier visar att lärare i pressade situationer ofta överger sin professionella roll och interagerar med eleverna som privatpersoner. Professionell handledning kan bidra till stärkande av den professionella rollen. Systemiska roller i klassrummet kan tränas genom grupparbeten. Verkliga grupparbeten förutsätter verkligt samarbete. Viktiga faktorer är att frågorna måste vara tydliga, läraren måste vara aktiv och delta i gruppernas arbetsprocess och rimlig tid måste ges för lösning av uppgiften. Rektors roll i skolutveckling I Dynamik i arbetsgrupper - om grupprocesser på arbetet (Granström, 2000) skiljer Granström mellan olika typer av ledarskap beroende på organisationens struktur. Rektor kan vara drivande med ansvar för verksamhetens mål och inriktning. Hans viktigaste funktion blir då att fatta beslut. Rektor kan också vara den som beslutar vilka projekt som ska genomföras och hur arbetet ska fördelas. Även här är beslutsfattandet den viktigaste funktionen. För rektor i den s k teamorganisationen är den viktigaste uppgiften att samordna arbetet. Rektors uppgift är inte att fatta beslut utan att se till att beslut fattas Lennart Grosin: Framgångsrika skolor Vad är skolutveckling? Enligt den internationella teorin om framgångsrika skolor, School Effectivness-rörelsen, är skolutveckling en process som har som mål att fler elever presterar bättre studieresultat, att de får högre betyg. Teorin om framgångsrika skolor lutar sig mot forskning som visar att det finns stora skillnader i kunskapsnivå mellan elever som gått i olika skolor. Socioekonomisk status är en viktig faktor för studieresultat men den är en faktor som avsevärt minskar i betydelse om eleven går i en framgångsrik skola. Ett grundläggande antagande är att möjligheterna att påverka elevers nuvarande socioekonomiska förhållanden är små. Det skolutvecklingen har möjlighet att påverka är elevernas framtida förhållanden. Elevernas samlade studieresultat används som mått på framgång eftersom betyg antas vara ett mått på kunskap. Man menar att ett tydligt samband finns mellan studieresultat och framgång efter skolan, både yrkesmässigt och socialt i vidare mening. Skolans möjligheter att påverka elevers kunskapsinhämtning och resultat är stora, skolan har alltså möjlighet att bidra till förändring av elevers framtida socioekonomiska status.

16 Vad kännetecknar en framgångsrik skola? En framgångsrik skola är en skola där elevernas prestationer väsentligt överstiger resultaten i skolor i allmänhet med motsvarande villkor, främst med avseende på ele vernas socioekonomiska bakgrund (Grosin, 2003, s 140). Framgångsfaktorerna definieras genom karaktärisering av skolors pedagogiska och sociala klimat, PESOK. PESOK är djupt liggande värderingar och normer hos skolledning och lärarkår som kommer till uttryck i praktiska handlingsmönster i relationen till eleverna. Hur går skolutveckling till? Skolutveckling innebär förändring av det pedagogiska och sociala klimatet i riktning mot: prioritering av kunskapsmålen, tydliga sociala spelregler, elevfokuserat arbetssätt och ett aktivt pedagogiskt ledarskap. Rektors roll i skolutveckling I sin forskningsrapport Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan och högstadieskolor beskriver Grosin (2004) hur rektors agerande är av avgörande betydelse för utvecklandet av ett gott pedagogiskt och socialt klimat. Ett tydligt, demokratiskt, kraftfullt ledarskap inriktat på skolans kunskapsmål gagnar framgång. Det ska inte förstås som ett peka med hela handen ledarskap. Dialog är centralt, men rektor ska stå fast vid den vision som formuleras. Rektor ska ha höga förväntningar på elevernas resultat och uppmuntra och belöna bra arbetsinsatser bland lärarna. Genom att skapa tydliga regler som efterlevs konsekvent får skolan ordning och reda. Måttfulla sanktioner för brott mot reglerna ska finnas Ulf Blossing: Skolförbättring Vad är skolutveckling? Ulf Blossing tillhör förespråkarna för den internationella School Improvement-rörelsen, skolförbättring på svenska. Skolutveckling, enligt det här perspektivet, innebär ett ökat samarbete kring den pedagogiska verksamheten. Planering, genomförande, samtal om förutsättningar, metodik och didaktik ska vara gemensamma angelägenheter med målet att alla elever ska ges lika möjligheter. Blossing beskriver en verklighet där samarbetskultur är ovanligt. Lärare är konservativa, individualistiska och nuorienterade. Undervisningsmönster betraktas som individuellt och personligt betingade och inte som uttryck för andra mer grundläggande intressen i samhället.

17 Skolans viktigaste uppdrag, det som skolutvecklingen ytterst syftar till att förbättra, är enligt Blossing det emancipatoriska uppdraget. Skolan ska befria elever från de olikheter i förutsättningar som finns i samhället och påverkar individen. Genom att ge alla samma möjlighet till utbildning ger man dem möjlighet att frigöra sig från ekonomiskt, socialt och kulturellt förtryck. Hur går skolutveckling till? Blossing använder sig av kulturbegreppet för att beskriva skolverkligheten. Skolans kultur påverkas av och påverkar många dimensioner av verksamheten. Han hänvisar till Hargreaves kategorisering av skolkultur utifrån fyra kulturtyper: den individualistiska, den balkaniserade, den påtvingat kollegiala och den samarbetande. Den sistnämnda är den mest önskvärda ur skolutvecklingssynpunkt. Blossing utgår från en beskrivning av skolans infrastruktur för att visa på olikheter i skolors uppbyggnad. Infrastrukturen byggs av grupperingssystem för läraroch elevarbetet, målhanteringssystem där skolans mål omvandlas till praktisk verksamhet och ett kommunikationssystem för att kommunikationen ska nå ut till organisationens olika delar. Infrastrukturen innefattar också beslutssystemet, den struktur för beslutsfattande som används, normsystemet som reglerar den sociala samvaron på skolan och belöningssystemet för goda prestationer. Slutligen innefattar infrastrukturen även skolans kvalitetssäkringssystem som har som funktion att granska och förbättra verksamheten. På alla ovan nämnda punkter beskriver Blossing mer och mindre framgångsrika strategier skolor använder. Vissa leder till skolförbättring. Deras gemensamma nämnare är att de innebär samarbete, öppen kommunikation och utrymme för reflektion, prestigelöshet, flexibla organisationslösningar och platta beslutshierarkier. För att skapa en förändrad skolkultur bör vissa roller vara tillsatta inom organisationen eftersom det behövs olika förmågor i skolutvecklingens olika faser. I inledningen behövs visionärer som kan skapa levande bilder av framtiden, i implementeringens första fas behövs uppfinnare som kan komma med olika idéer om vilka vägar man ska pröva. Tidiga tillämpare kallas de som prövar först. När utvecklingen möter motstånd behövs pådrivare och målhävdare. Granskare behövs för att se att utvecklingsprojektet håller rätt kurs. Den konserverande rollen, kvarhållaren, påminner om det som inte behöver förändras (www.blossing.se).

18 Rektors roll i skolutveckling Blossing (2000) ger i Praktiserad skolförbättring en bild av hur den förbättringsinriktade skolledaren bör arbeta. Rektor bör ställa pedagogiskdidaktiska förbättringskrav i verksamheten. Ett sätt att verka för uppbrytande av rådande föreställningar och uppmuntra ett inre behov av utveckling är att skapa pedagogiskdidaktiskt inriktade möten. Det kan vara möten inom skolan men också mellan skolans medarbetare och omvärlden. Rektor ska stödja de medarbetare som verkar för organisationens utveckling genom löneökningar och framhållande av deras prestationer Gunnar Berg: Frirumsmodellen Vad är skolutveckling? Bergs beskrivning av skolan i Att förstå skolan En teori om skolan som institution och skolor som organisationer utgår från ett åtskiljande mellan skolan som institution och skolor som organisationer (Berg, 2003). Skolans styrning är komplex och ofta både mångtydig och motsägelsefull, de uttalade och outtalade förväntningarna som sammanfattat kan kallas skolans uppdrag är omfattande. Mångtydigheten lämnar ett stort tolkningsutrymme på organisationsnivå för skolledning och de professionella. Berg använder bilder för att beskriva det s k frirummet där potentiell skolutveckling kan ske. Frirummet finns i utrymmet mellan de yttre gränser som sätts för skolan som institution (styrning) och de inre gränser som skolan som organisation internt skapar (ledning). De inre gränserna påverkas av faktorer som sammantaget kan kallas skolkultur och varierar alltså mellan olika organisationer som alla arbetar utifrån samma uppdrag. På så sätt blir villkoren, utrymmet olika på olika skolor och det är det utrymmet Berg kallar frirum. Skolutveckling är en process som syftar till att, i varje skola, upptäcka och erövra det tillgängliga frirummet. Det arbetet måste göras av de professionella genom att de aktivt söker de yttre och inre gränserna. Hur går skolutveckling till? Berg beskriver hur beslutsfattande och implementering principiellt kan utformas på två sätt. Det ena är top-down då politiker fattar de övergripande besluten och förvaltningen genomför dem. Här finns en tydlig åtskillnad mellan beslutsfattare och verkställare med avseende på deras uppgifter. Det andra är bottom- up som ger möjlighet till beslutsfattande med stark påver-

19 kan från de professionella. Det förutsätter starka professioner med tolkningsutrymme som kan lyfta aktuella styrbehov till den beslutande nivån. I praktiskt arbete i skolan som organisation är frirumserövrandet en process som sträcker sig över flera år och som genomförs av de i verksamheten aktiva (bottom- up). Den första fasen kallar Berg analysfasen. Den syftar till att kartlägga var skolan befinner sig och vilka möjligheter och behov för skolutveckling som finns. Berg tänker sig att en arbetsgrupp bestående av olika personalkategorier gemensamt genomför arbetet med handledarstöd. Arbetet resulterar i ett program som uttrycker gruppens bedömning, ambition och idéer för framtida skolutveckling. Under det fortsatta arbetet är det centralt att hela organisationen engageras. Det är också viktigt att arbetet och målen kontinuerligt utvärderas, omprövas och revideras. Skolutvecklingen syftar till att förbättra möjligheterna för elevers lärande. Skolan ska upptäcka och erövra frirummet för den enskilde elevens bästa. Berg trycker på att det är en professionell angelägenhet. Att försöka skapa generella framgångsfaktorer för skolans del är i praktiken liktydigt med försök att toppstyra och därmed inskränka frihetsgraderna i lärares professionella autonomi (Berg, 2003, s 54). Inte heller skolforskningen ska betraktas som ett verktyg för att styra vardagsarbetet utan istället arbeta för att tydliggöra premisserna för detsamma. Däremot är det av allas intresse att de professionella har goda möjligheter att genomföra skolutveckling och det är här kunskapen om frirummet kommer in. Rektors roll i skolutveckling Bergs skolutvecklingsbefrämjande skolledare bevakar att gränserna för frirummet hålls men också att frirummet utnyttjas. Han talar om en gränsbevakande chef, frirumsuppmuntrande ledare (Berg, 2000, s 131). Alla aspekter av skolans verksamhet är angelägenheter för skolledaren, inklusive klassrumsarbetet Hans-Åke Sherp: Problembaserad skolutveckling Vad är skolutveckling? Problembaserad skolutveckling (PBS) utgår från de problem som uppstår i vardagsarbetet i verksamheten. Skolutveckling innebär problemlösning. Men inte i sin mest vardagliga bemärkelse. De problem som behandlas måste ges sin bestämning utifrån en genomarbetad tolkning av uppdraget. Förståelsen av uppdraget är avgörande både för hur man förstår och definierar problemet och för de lösningar som man väljer att tillämpa (Scherp, 2003, s 36).

20 Scherp har i studier undersökt vad som påverkar lärares sätt att utforma sin praktik och där kommit fram till att styrdokument som skolplaner, verksamhetsplaner eller arbetsplaner överhuvudtaget inte nämns som påverkansfaktorer, läroplan och utvärderingar i liten utsträckning. Istället är det erfarenheter från undervisningen som styr utformningen av yrkespraktiken. Den kunskapen (antagandet) om verkligheten är grundläggande för vidareutvecklingen av den problembaserade skolutvecklingsteorin. Scherp menar att den rådande mål och resultatstyrningen utgår från alltför rationalistiska och instrumentella utgångspunkter som inte passar in i skolverklighetens komplexitet. I betonandet av kontroll och förenklad mätbarhet stjälper man istället för hjälper. Skolutvecklingens mål är att påverka lärare att förändra sitt undervisningsmönster så att elevernas inlärningsmöjligheter förbättras (Scherp, 1998). För att kunna förbättra inlärningsmöjligheter krävs kunskaper om hur lärande går till. Scherp förespråkar ett lärande grundat i erfarenheten med möjligheter till reflektion. Den goda undervisningen tar avstamp i elevernas erfarenhetsvärld. Hur går skolutveckling till? Kunskapsbildning handlar om att upptäcka mönster, ge dem mening och försöka förklara varför de ser ut som de gör. Så fungerar även lärares lärande. Scherp talar om ett förståelseinriktat arbete där lärare i undervisningen skapar variation i arbetssätt, utvärderar, reflekterar och söker mönster i erfarenheten. Styrningen bör utformas så att erfarenhetslärande stimuleras. Mål och resultatstyrningen förskjuter fokus från process till snabba resultat, från reflektion till görande. PBS förespråkar ett lärande organisationsperspektiv. Det innebär att man genom att utveckla en organisation med beredskap för och förmåga till medvetet och systematiskt lärande, skapar den bästa grunden för att hantera vardagsproblem. De lärdomar som skapas ska dokumenteras i ett kollektivt minne. Eftersom lärares erfarenhetslärande är styrande för hur de utformar undervisningen bör den vara i centrum för skolutvecklingen. Men erfarenhetslärande är inte saliggörande per automatik. Tvärtom finns det en konserverande kraft i den eftersom vi tenderar att bekräfta våra erfarenheter snarare än utmana dem. En viktig del av arbetet är att skapa utmanande möten där olika perspektiv möts. Utmanandet kan t ex finnas i form av återkoppling av andra. Den centrala idén i skolutveckling är alltså att skapa goda lärmiljöer för lärare. Det ska ske som en del av vardagsarbetet, inte som tillfälliga insatser, projekt som avslutas och löper vid sidan

21 av den övriga verksamheten. Skolutvecklingen ska genomsyra hela verksamheten. Förståelsen av uppdraget är den grundbult som styr lärares utformning av arbetet. Förändrad förståelse av uppdraget innebär att man drar andra slutsatser än tidigare av vardagshändelser. Det är viktigt att förståelsen är gemensam bland de lärare som ska uppnå gemensamma mål. Det är skolledaren som ska leda det förståelsefördjupande arbetet kring uppdragets innehåll. Rektors roll i skolutveckling I sin avhandling Utmanande eller utmanat ledarskap studerar Hans-Åke Scherp rektors betydelse för lärares förändrade undervisningsmönster och konstaterar att ett starkt samband finns. Scherps skolutvecklande skolledare är utmanande. När en skolledares ifrågasätter lärares reflektioner och slutsatser om lärande och undervisning och hävdar andra slutsatser eller för fram vetenskapliga resultat, som avviker från lärarens förhärskande föreställningar, är hon utmana n- de (Scherp, 1998, s. 90). Skolledaren ska skapa en inre nödvändighet av förändring hos medarbetarna genom att hjälpa dem att identifiera mönster och avvikelser från dem. Yttre nödvändighet av förändring uppnås genom förändring av organisationen, t ex schema, men också genom att skolledaren pekar på omvärldens förändringar, den nya kontext skolan befinner sig i (Scherp, 1998, s. 90). Scherps utmanande skolutvecklingsledare är en orädd konflikthanterare som möter motståndet. I empiriska studier har Scherp funnit stöd för att det utmanande ledarskapet i högre grad bidrar till förändrade föreställningar och undervisningsmönster än ett serviceinriktat ledarskap Jämförande diskussion Som sades inledningsvis har de ovan beskrivna teorierna en del gemensamt men också mycket som skiljer. Jag ska här lyfta några ytterligare likheter och olikheter. Teorierna beskriver skolverkligheten på olika nivåer och de menar att skolutvecklingen har sitt ursprung på olika nivåer. Granströms beskrivningar utgår från klassrummet medan Berg rör sig mellan makro och mikronivå. PBS utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Det medför att organisationer måste förstås som helheter som inte kan reduceras till sina delar och att problem betraktas som systemproblem som har sina lösningar på systemnivå. Med ett sådant perspektiv blir det inte möjligt att tänka sig skolutveckling som en isolerad del i ett enskilt klassrum eller enbart i relationen skolledare pedagoger. Det ligger inte nödvändigtvis en konflikt i att teorierna tar avstamp på olika nivåer, men det kan göra det.

22 En annan yttre olikhet är att teorierna, vid sidan av pedagogiken, tar avstamp i olika vetenskapliga discipliner. Granström utgår från socialpsykologi och sociologi, Berg från statsvetenskap och sociologi, Grosin hämtar delar av sina organisationsteorier från företagsekonomin. Scherp är systemteoretiker och gestaltteoretiker (psykologi). Dessa skillnader i utgångspunkt förklarar val av nivå och att de delvis talar olika språk. Som nämndes i samband med beskrivning av Bergs skolutvecklingsteori finns det två principiella vägar för beslut och genomförande, top-down och bottom.up. PBS står för ett underifrånperspektiv där medarbetarna själva tar initiativ till skolutveckling. Man är dock medveten om att verkligheten ser annorlunda ut och att initiativ ofta tas uppifrån. Att förankra blir då en viktig del av det fortsatta arbetet. Vissa av teorierna utgår från fastslagna mål och medel för skolutvecklingen (standardisering), andra menar att skolutvecklingens innehåll kan vara vad som helst (inom ramarna för uppdraget) beroende på vilka behov man har i den enskilda organisationen (individualisering). Mest standardiserad i sin beskrivning är teorin om framgångsrika skolor. Målet är här att eleverna ska få högre betyg och det målet gäller alla skolor. De högre betygen betraktas som garant för att eleverna har större kunskaper och anses medföra större framgång i livet för individen. Den problembaserade skolutvecklingen menar att skolans verksamhet handlar om att stödja elever i deras lärande och utveckling. Här sägs inget om strävan efter höga betyg. Snarare framhålls det problematiska med att skolors effektivitet mäts i betygsresultat. Individualiseringen uttrycks genom att det är lokala behov som ska vara vägledande, verksamhetens problem är skolutvecklingens utgångspunkt. Samtliga teorier vilar på uttalade eller outtalade verklighetsantaganden om hur människan är (människosyn) och hur kunskapande går till (kunskapssyn). Utifrån antaganden om hur människan är skapas en samhällssyn, en syn på hur samhället fungerar. Till det läggs värderingar om hur det borde vara. De verklighetsantaganden som ligger bakom de presenterade skolutvecklingsteorierna är i olika utsträckning uttalade, några exempel har redan diskuterats. Forskarna väljer att i olika hög grad (manifest) problematisera sina utgångspunkter, vilket i sig kan säga något intressant. Att Grosin väljer att avproblematisera sambandet mellan kunskap betyg och framgång i livet behöver inte förstås som att han anser att det är sant, att verklig kunskap kan mätas på ett enkelt sätt. Det kan också förklaras så att han utgår från vad han anser vara möjligt

23 och rimligt för skolan att förändra. Om samhället har en sådan syn på kunskap och kunskapsmätning är det inte upp till skolan att ändra den. Habermas utvecklade på 1960-talet en teori om att all vetenskap driva av tre olika s k kunskapsintressen (Gytz Olesen & Möller Pedersen, 2004). Enligt den kritiska teorin, som Habermas vidareutvecklade, drivs vetenskapen av ett industriellt/kapitalistiskt intresse som uttrycks som ett intresse att förutsäga och kontrollera. Det är det instrumentella kunskapsintresset. Det finns också ett förståelseinriktat kunskapsintresse syftande till att begripliggöra sociala relationer. Slutligen finns det kritiskt-emancipatoriska kunskapsintresset. Sett ur skolutvecklingsperspektiv handlar det instrumentella och det förståelseinriktade perspektivet om att förändra inom de rådande ramarna (undervisningsparadigm, skolkultur, samhälle i vidare mening). Det instrumentella intresset arbetar med utveckling av metoder och tekniker så att den egna metodarsenalen utökas (Scherp, 1998). Förståelseintresset handlar om att som lärare närma sig eleverna som individer och se deras svårigheter i syfte att hjälpa. Det kritiska-emancipatoriska intresset ser utanför undervisningsparadigmets ramar genom att studera systemet som helhet. Vilka gränser sätter samhället för undervisningen, hur påverkar det synen på kunskap och lärande och hur kan man skapa förändring? Grosins kalibrering av skolan mot idén om framgången andas instrumentalism. Blossing har ett uttalat emancipatoriskt mål med skolutveckling liksom den problembaserade skolutvecklingen. Något Scherp och Grosin däremot är överens om är skolledarens betydelse för skolutvecklingen. Rektor ska vara tydlig, bära visionen och våga utmana. Samtliga redovisade teorier beskriver skolledaren som en central aktör i utvecklingsarbetet. 5.4 Forskning om rektor Uppsatsens empiriska del behandlar utsagor från rektorer. Därför vill jag säga något om hur rektorers verklighet beskrivs i forskningen Rektors betydelse för skolutveckling Har skolledarskapets utformning någon betydelse för skolans utvecklingsmöjligheter? De resultat från skolledarforskningen som jag studerat är överens om att betydelsen är stor. De framgångsrika, effektiva skolledarna påverkar skolutvecklingen i positiv riktning och gör goda resultat. Men hur sambandet ser ut är på många sätt oklart. En avgörande fråga är hur begrep-

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012

Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Blogg: http://www.miun.se/blogg/gunnar Berg STAT KOMMUN MARKNAD FÖRÄLDRAR VÅRDNADS-

Läs mer

Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig

Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig Rektorsprogrammets introduktionsdagar Västerås 18-19 nov 2009 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Skylt på Sätergläntans kursgård,

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm Fokus Förstelärare - med uppdrag att stärka och driva skolans pedagogiska utveckling ens förskola mot högre måluppfyllelse 2014 Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Blogg: http://www.miun.se/blogg/gunnar Berg

Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Blogg: http://www.miun.se/blogg/gunnar Berg Rektorer som resultat - och verksamhetsansvariga. Seminarium med gymnasierektorer 2012 23-24 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Blogg: http://www.miun.se/blogg/gunnar Berg Skylt på Sätergläntans

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014 De femton första som anmäler sig får boken: Lärandebaserad skolutveckling av Hans-Åke Scherp ANMÄL DIG NU!! Fokus Förstelärare - med uppdrag att stärka och driva skolans pedagogiska utveckling mot högre

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen. Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Ledningsgruppens resa från att definiera begreppet pedagogiskt ledarskap till att aktionsforska på sitt pedagogiska ledarskap Från vad till hur via varför

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer