Utgiven av Religionspedagogiskt idéforum Nr 28 Hösten 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utgiven av Religionspedagogiskt idéforum Nr 28 Hösten 2014"

Transkript

1 Utgiven av Religionspedagogiskt idéforum Nr 28 Hösten 2014

2 Innehåll Redaktionellt Kalender Rapport från seminarierna med Groome, maj 2014 Religionens roll i det offentliga rummet. Rapport från REA:s konferens i Boston nov 2013 av Anders Hedman Religionskunskapsläraren och religionerna av Ola Björlin Dialogen som tankefigur av Caroline Gustavsson Introduktion. Kommer det att finnas tro på jorden? av Thomas H. Groome Religionspedagogisk och religionsdidaktisk forskning. Referenser från Skolverkets hemsida Kerstin von Brömssen: Att förstå religiositet i dagens Europa Religiös bakgrund påverkar intresset för religionskunskap Christina Osbeck: Dramaundervisning ger positiva attityder till religiös mångfald Religionsdidaktiska handböcker Olika didaktiker för undervisning i religionskunskap Religionsundervisning riskerar att uppfattas som stereotyp Viktigt att välja hur religioner ska presenteras i klassrummet Kristen norm ger stolthet över egna perspektiv Etikdidaktisk forskning närmast obefintlig Fasta undervisningsmål kan försvåra genuin klassrumsdialog Mediaperspektivens inflytande på undervisningen Sammanhanget viktigt för upplevelsen av religiös mångfald Livstolkande i gymnasieskolan sker på flera olika arenor Litteratur Martin Rothnagel/Thomas Schlag/ Friedrich Schweitzer (eds) Basics of Religious Education Perspektiv på religionskunskap i svensk skola. Föreningen lärare i religionskunskap, Årsbok 2013 Tod und Auferstehung Jesu im Religionsunterrich. Schulfach Religion Philipp David, Hartmut Rosenau, Aaron Schart (Hg) Wagnis und Vertrauen. Denkimpulse zu Ehren von Horst-Martin Barnikol In memoriam. Lektor Sten Rodhe av Sven- Åke Selander Redaktionellt Det här numret behåller det gamla formatet men publiceras bara som PDF. Välkommen att tanka ned det, helt eller i de delar du själv bestämmer. Kommande nummer hoppas vi ha ett modernare format. Kalendern är nedbantad. Här räknar vi med att hemsidan blir den framtida vägen för information om både sådant RPI själv anordnar men också intressanta arrangemang av våra medlemmar och internationella organ inom vårt intresseområde. Vi börjar med ett par reportage. Det första ger några glimtar från vårens seminarier med Thomas Groome. Det följs av några glimtar från den amerikanska kongressen för snart ett år sedan (REA Religious Education Association) med temat, Religionens roll i det offentliga rummet. I artikeln Religionskunskapsläraren och religionern diskuterar Ola Björlin två grundläggande förhållningssätt mellan lärare och elev. Kunskapsrelationen är väletablerad och respekterad men hur är det med den etiska relationen, som blir så viktig på grund av den maktrelation som av naturliga skäl finns mellan de båda parterna. Det aktualiserar frågor om förutsättningarna och möjliheterna för en icke-konfessionell religionsundervisning och innebörder av religionsfrihet, religion, konfession och samhälle. Caroline Gustavsson diskuterar Dialogen som tankefigur, där hon genomför en kritisk och klargörande diskussion om dialogens innebörder i olika kyrkliga kontexter. Hon skiljer bl.a. på en form av teknisk dialog, begränsad till utbyte RPT Nr 28 Hösten

3 av information och en dialog som i grunden är inkluderande, där deltagarnas tankar och värderingar inkluderas i dialogen. RPI förbereder just nu en översättning av Thomas H. Groomes senaste bok, Will There Be Faith? Vi har valt att ge ett smakprov på den svenska utgåvan och publicerar introduktionen, där han redogör för bakgrund, syfte och uppläggning av boken. Ibland klagar vi över bristen på forskning inom det religionspedagogiska och religionsdidaktiska området. Ändå händer det en hel del. Vi tog en titt på skolverkets hemsida och hittade faktiskt en hel del presentationer och sammanfattningar av aktuell forskning. Lite överraskande var det kanske att det rika materialet helt hållet tagits fram av två forksare, nämligen Kerstin von Brömssen och Christina Osbeck. Den forskning de presenterar visar prov på en mångskiftande svensk, skandinavisk och världsvid forskning som förtjänar att bli spridd. Vi säger bara: Läs och häpna över omfattningen och bredden i den forskning som bedrivs och ett varmt tack till de båda forskarna för allt arbete de lagt ned liksom till skolverket för att publiceringen. Ta del av de korta notiserna vi tagit med här och gå till skolverkets hemsida för utförligare presentationer. Religionspedagogisk tidskrift (RPT) Adress till redaktion och distribution: Furugatan 16, Lomma. Tel mobil: E-post: ISSN RPT utges av Religionspedagogiskt idéforum. Tidningen I numrets sista avdelning anmäler vi några nyutkomna böcker. Den första Basics of Religious Education är en tysk handbok i religionspedagogik på engelska! Denna välmatade volym borde ingå i grundutbildningen för varje svensk religionslärare. Den ger en god inblick i ett brett spektrum av det religionspedagogiska fältet ur ett tyskt perspektiv men ändå väl integrerat i det internationella forskningsfältet. FLR förser oss varje år vid sidan om sin tidskrift, Religion & Livsfrågor med en tematiskt upplagd årsbok. Den senaste ger en rad perspektiv på Religionskunskap i svensk skola. Det hela blir extra spännande genom att de svenska bidragen kompletterats med initierade betraktare från andra delar av världen. Den österrikiska föreningen för (evangeliska) religionslärare förser varje år sina medlemmar med ett mycket ambitiöst fortbildningsmaterial i form av sin tidskrift, Schulfach Religion. Det senaste numret bjuder på ett omfattade material på temat Jesu död och uppståndelse i religionsundervisningen. Ämnet är förmodligen inte enkelt ens i ett land där undervisningen bedrivs inom en konfessionell ram. Även om vi har en annan kontext finns det anledning också för den svenska skolan att fundera över hur detta centrala tema i kristendomstraditionen skall kunna behandlas. framställs med bidrag från Stiftelsen C. L. Lindauers fond. Redaktion: Rune Larsson och Hanna Zipernovszky. Layout: Fredrik Larsson. Tidningen publiceras endast i pdf-format och kan hämtas ned gratis på RPI:s hemsida: eller genom direktkontakt med RPI Den sista boken är en festskrift till Horst-Martin Barnikol som under sina år som lärarutbildare i en tysk delstat kombinerat systematisk teologi och pedagogik. Bokens huvuddelar är följande (i preliminär översättning): Människa i relationer, Europaperspektiv på bildning och religion, Undervisa för frihet och rättvisa och Praktisk kunskap med plats för kroppslighet. Tidningen avslutas med en kort minnesruna över lektor Sten Rodhe, som under mer än ett halvsekel innehade en ledande roll som lärare och lärarutbildare för svensk religionsundervisning. Kalender nov 2014 Symposium och workshop Bibliodrama på Bromma folkhögskola. Mer information på januari Kongress för församlingspedagoger januari 2015 med temat: Där tradition och personlig livstolkning möts! Plats: Stiftsgården Åkersberg, Höör. Medverkanden bl.a. KG Hammar, Bernt Gustavsson, Björn Wiedel, Caroline Gustavsson. Anmälan senast 5 dec.: mars 2015 (datum, se hemsida efter 1 dec.) Seminarium och årsmöte för RPI. Mer information läggs ut på RPI:s hemsida senast 1 dec. RPT Nr 28 Hösten

4 Rapport från seminarierna med Groome, maj 2014 För ett par år sedan publicerade Thomas H. Groome en bok med den någotndramatiska titeln Will There Be Faith? Egentligen är det ett citat av Jesus, som mot sliutet av sin verksamhet ställer sig frågan, om det kommer att finnas tro på jorden när han kommer tillbaka. Boken är en församlingspedagogisk handbok men betydligt bredare än så. Den visar på betydelsen för varje kristen församling och kyrka att se hela sitt arbete och sitt liv som ett sätt att berätta om sin tro. Boken inleds med lättläst teoretisk grund och analys av Jesu sätt att undervisa och utvecklar därefter en rad praktiska förslag och strategier för undervisning och lärande i församling och hem. Inom RPI bestämde vi oss för att bjuda in Groome för att berätta om sin bok. Det resulterade i en serie seminarier den maj, då han fick möta över 300 församlingspedagoger, kateketer, ungdomsledare, präster och pastorer från Växjö i söder till Umeå i norr. Starten skedde med ett seminarium den 12 maj på Sankt Sigfrids folkhögskola utanför Växjö och fortsatte dagen därpå i Stockholm med överfyllda lokaler. Under tisdagskvällen ordnades ett öppet seminarium i S:ta Eugenia, som vände sig till kyrkliga medarbetare i området. Onsdagens seminarium kombinerades med inslag från en arbetsgrupp, som med inspiration från Groomes pedagogik nyligen publicerat boken Vägens Folk en resa genom kristen tro, som är ett lärjunga- och konfirmationsmaterial. Det innebar att seminariet formades till en kombination av föreläsning, samtal och dialog med Groome och författarna till Vägens Folk, Skander Kurtin och Magnus Sternegård. Och självfallet också här som i övriga seminarier aktiva och engagerade deltagare. Den avslutande dagen i Umeå inleddes med att Groome fick möta lärarkollegiet vid den religionsvetenskapliga institution, där det i förväg planerade (och utsända) föreläsningen om den praktiska teologins pedagogik i allt väsentligt ersattes av ett synnerligen konstruktivt erfarenhetsutbyte bland de deltagande. Eftermiddagen ägnades av ett något avkortat seminarium med ansats i Groomes bok. Seminarierna anordnades i samarbete med Bilda, Växjö stift, Katolska Pedagogiska Nämnden och Umeå universitet. RPI har beslutat att ge ut Groomes bok, Will There Be Faith? på svenska och den beräknas vara tillgänglig under senare delen av hösten Håll koll på RPI:s hemsida om detta. (www.rpi.se) RPT Nr 28 Hösten

5 Religionens roll i det offentliga rummet Rapport från REA:s konferens i Boston nov 2013 av Anders Hedman Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Lärare i Kristendomsdidaktik med konfirmandkateketik, präst. Det verkar som att religionens roll i det offentliga rummet debatteras minst lika mycket i USA och England som här i Sverige. Det här är en kort rapport från REAs (Religious Education Association) årliga möte 7-10/11, som i år var förlagt till Boston. Temat för mötet var Coming out religiously Religion, the public sphere and religious identity formation. Den första talaren var Marshall Ganz, professor vid Harvard Kennedy School of Government. Han har utvecklat metoder för demokrati och ledarskap. Ganz tog upp en av de första kända berättelserna som behandlar att organisation och ledarskap. Den handlar om hur en grupp människor som var tvungna att bygga pyramider under förfärliga arbetsförhållanden och gick ut i strejk. Ganz syftade på Mose och uttåget ur Egypten. Hela hans framförande kretsade kring hur man kan använda berättelser som ett medel för förändring. Att möjliggöra något är att organisera något. Relationer, berättelser och strategier är hörnstenar för att få människor att stå upp för varandra och skapa en medmänskligare värld. Föreläsningen avslutades med en försäkran: Vi är aldrig tillräckligt förberedda för framtiden. Det var inte Mose heller. Därför bör man ställa sig frågan: Om inte jag, vem? Sedan talade Dianne L Moore, professor vid Harvard Faculty of Divinity, över sin bok Overcoming religious illiteracy. Det handlar om hur vår förståelse av religioner gradvis uttunnas och förytligas. Hon pekar på att den religionsundervisning som förekommer på många ställen i världen nöjer sig med att lik- ställa islam med sina fem pelare och kristendom med tio Guds bud. Det bidrar till en oförståelse för reli- gion som riskerar att leda till ökade religiösa och kulturella motsättningar istället för tvärtom. Hon riktade kritik mot att den religiösa undervisningen skulle kunna inta en objektiv och neutral hållning. Det är som att tro att vi kan se everything from nowhere. Betydelsen av att leva sin tro och undervisa genom goda relationer har återkommit bland flera deltagare. En katolsk föreläsare förordade a more mystical understanding of theology. Han använde en klassisk låt av gruppen Supertramp, The logical song, som ett exempel på hur många upplever religiös undervisning som tråkig, logisk, intellektuell och frånvaro av liv och kreativitet. Man upplever sig andlig men inte religiös. Föra att möta den längtan förordade han a theotic religious education for the Christian west. Det betyder att den kristna undervisningen i större utsträckning praktiserar ett kristet liv i förening med Gud istället för att bara prata om det. Till sist kan jag rekommendera de som forskar inom religionspedagogik eller arbetar i skola och församling att, om tillfälle ges, delta i den årliga konferensen för att möta utländska kollegor och få nya perspektiv på sitt eget arbete. Nästa års konferens är 7-9/ i Oak Brook, Illinois RPT Nr 28 Hösten

6 Religionskunskapsläraren och religionerna 1 1 av Ola Björlin Ola Björlin är magister i pedagogik och har arbetat som lärare i religionskunskap och filosofi på gymnasieskolan, lärarutbildare och läroboksförfattare, mångårigt engagemang i FLR och numera ledamot i RPI:s styrelse. Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas Tranströmer: Preludium II) Till att börja med I läraryrket finns åtminstone två typer av förhållningssätt med stor betydelse för relationen mellan lärare och elev. I undervisningssammanhang är det inte långsökt att tänka att där dominerar en kunskapsrelation. Läraren vet mera än eleven om ett visst ämnesområde och har därför något slags legitimitet att undervisa henne. Det är vetandet om ett visst kunskapsinnehåll som motiverar varför en person får rätten att utöva ett visst slags inflytande över en annan. Detta lärarens överlägsna vetande ska helst vara dokumenterat i akademiska meriter av olika slag och 1 Artikeln har tidigare varit införd i FLR:s årsbok 2008 i olika grad; kraven på meritnivå höjs i stort sett med elevgruppens ålder; kortare lärarutbildning om det handlar om små barn, längre om det handlar om elever på högstadie- och gymnasienivå. På universitetsnivån är utbildningstiden ofta dubbelt så lång som för lärare på skolnivån. Och det är kanske gott och väl. Ingen vill väl förneka det självklara i att den som undervisar barn och ungdomar ska ha goda kunskaper inom sitt ämnesområde och kanske också helst vara åtminstone en aning allmänbildad. Men det andra slaget av förhållningssätt, vad innebär det? Jag ska i det följande försöka ge en bild av den sida av läraryrket, med fokus på religionskunskapslärarens profession, som inte enbart kan diskuteras i termer av teoretisk kunskap. Eftersom relationen mellan läraren och eleven/studenten inte är en jämlikhetsrelation utan en maktrelation där läraren har ett såväl formellt som informellt övertag, så måste vi också beakta den etiska relation som detta innebär. Alla som i sin yrkesroll har ett tjänstemannaansvar och i detta har makt och möjlighet att som samhällsrepresentanter utöva handlingar som får konsekvenser för andra människors liv, måste det ställas extra höga och ofta specifika, etiska krav på. Vilka är de specifika etiska kraven som bör ställas på den lärare som undervisar barn och ungdomar om religioner, livsfrågor och etik? Icke-konfessionell undervisning om konfessioner Jag avser inte här att beröra de yrkesetiska krav som kan sägas vara generella för undervisande personal; det kan gälla frågor om betygsättning och uppförandekoder av olika slag som till stor del också gäller många andra yrkesområden. Jag vill här istället ta upp några aspekter som direkt berör undervisningen om religioner i ett polykulturellt samhälle som det svenska 2. 2 Jag väljer att i Zygmunt Baumans efterföljd använda begreppet polykulturell för en mångfald av ståndpunkter i värderings- och livssynsfrågor, där inte individen behöver representera en viss kommunitet av något slag utan ses som en person med en unik kombinationsidentitet. Ordet mångkulturell är besvärligt eftersom det ibland motsvarar polykulturell och ibland står för en mångkommunitarism, där mångfalden i första hand ses som en närvaro av olika religioner och där individen blir bärare av en kollektiv markör ( se vidare Bauman, 2000 och Björlin, 2008). RPT Nr 28 Hösten

7 Den blivande religionskunskapsläraren läser vissa kurser gemensamt med blivande religionsvetare och präster. Det kan handla om korta komprimerade specialdesignade kurser avsedda för lärare för de lägre stadierna i skolan. För lärare på högstadium och gymnasium blir det längre kurser och djupare studier. Kurserna handlar om etik, kristendomen, islam, indiska religioner och ett obligatoriskt examensarbete som kandidaten lägger fram handlar ofta om läromedelsanalys eller analyser av enkäter kring olika frågor som berör undervisningens innehåll. Ytterst lite, och under 2000-talet allt mindre, berör religionskunskapslärarens arbete i klassrummet med förhållningssätt till livsåskådningsmässiga skillnader och metodiska överväganden med hänsyn till den polykulturella kontexten, i alla fall är det den erfarenhet jag har efter mina år som lärarutbildare på 90- och 00-talen. Och ändå är det inom det området som avgörande frågor gömmer sig inom religionsdidaktiken. Den här texten vill peka på några problemfält inom religionskunskapsämnet som inte på samma sätt behöver möta dem som forskar inom ämnet eller som utbildar sig för att bli präster eller teologer av olika slag, men som religionsläraren i skolans värld ställs inför vare sig hon vill eller inte. Det svenska samhället kan med rätta beskrivas som sekulariserat, i den bemärkelsen att religiöst liv och religiösa aktiviteter inte spelar någon stor roll för maktutövningen i stat och i kommuner eller i hänsynstagandet till religiösa aspekter vid beslutsfattande i de politiska församlingarna. Det betyder inte att det svenska samhället skulle sakna en livssynsmässigt profilerad värdegrund. För skolans del finns den uttryckt i olika sammanhang, inte minst i läroplanen från 1994 (och för förskolan från 1998). En sådan värdebas för samhället är på många sätt svårtolkad och utsatt för ett korsdrag av intressen. Denna vaghet gäller även hur religionsfriheten ska tolkas. Eftersom Sverige har ett skolsystem som är icke-konfessionellt blir religionsfrihetsbegreppet extra viktigt att analysera. Även friskolor med konfessionell profil ska följa i stort samma läroplan som de kommunala skolorna i det här avseendet om än skolan i vissa avseenden kan tillåtas färgas av en egen etos med t ex frivillig morgonbön och konfessionella inslag i vissa valbara kurser. Den svenska religionsfrihetslagtiftningen från 1951 ska garantera individuell trosfrihet men samtidigt är Europakonventionen som Sverige ratificerat och som är svensk lag - tydlig med att föräldrarnas inflytande på barns uppfostran även innefattar trosfrågor: Artikel 2 Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. ( Sveriges lagar, 1998, s 58) Konflikten ställs på sin spets när den demokratiska sekulära statens behov ställs mot religionsfriheten, påpekar Erica Appelros i uppsatsen Religion som ideologiskt styrmedel (Appelros, 2006). Hon påpekar att religionen riskerar att få en instrumentell funktion i relation till de rådande politiska idealen: Den initialt nämnda spänningen mellan religionsfriheten och statens behov av att kontrollera sina medborgares värderingar och ideal verkar i praktiken ha fått sin lösning genom att religionsfriheten begränsas av de värderingar som bäst främjar den demokratiska sekulära statens behov. (Appelros, 2006) Om skolans icke-konfessionella religionsundervisning ska hitta en väg i spänningen mellan den sekulära staten och religionsfriheten såsom den tolkas i många grupper så måste man i nästa steg försöka att finna en mer preciserad uppfattning om vad religionsfrihetens innebörd är i det svenska samhället idag. Vi måste i det här sammanhanget ta oss förbi den besvärliga frågan hur vi ska kunna definiera de två ord som religionsfriheten består av: religion och frihet. Maria Klasson Sundin har nyligen i en uppsats visat på hur religionsfrihetsbegreppet kan preciseras i olika riktningar utan att därför slutligt behöva ta ställning till en alltför skarp precisering av de två delarna av begreppet (Klasson Sundin 2006). Hon urskiljer tre modeller som renodlar innebörden av kombinationer av begreppen religion, frihet och autonomi: Traditionsmodellen, där religion i första hand ses som praxis, friheten är en frihet till den egna traditionen där samhället garanterar friheten och aktivt gör den möjlig och autonomin i första hand tillkommer familjen, kommuniteten och barnet i ett senare stadium av livet, Tankefrihetsmodellen, där religion ses som i första hand trosinnehåll, friheten som en frihet RPT Nr 28 Hösten

8 från yttre påverkan på individen/barnet och autonomin därmed något som ska garanteras individen/barnet, och för det tredje, Livstolkningsmodellen, där religion i första hand ses i sina livstolkningsfunktioner, friheten är en frihet till existentiella verktyg som ska förmedlas av samhälle och familj och autonomin hos barnet utvecklas successivt hos barnet genom relationer av olika slag. De första två modellerna kan väl förenklat sägas uttrycka ett kommunitaristiskt resp. ett liberalt och sekulärt perspektiv på religionsfriheten, medan det tredje är en modell som kan sägas ganska väl beskriva den dominerande didaktiska diskurs och därmed en implicit tolkning av hur religionsfriheten gestaltas i det svenska skolsystemet - som ligger bakom kursplanerna i religionskunskap i det svenska skolsystemet. Det finns, som Klasson Sundin påpekar, för- och nackdelar med alla modellerna. Vi kan i det här sammanhanget bara konstatera att de alla (mer eller mindre renodlade) är representerade i den svenska samhälls- och skoldebatten. För den som undervisar om religioner i det svenska skolväsendet så är frågan förstås om det är självklart att religionsfrihetsbegreppet ska gestaltas bara som i livstolkningsmodellen. Humanistiska förbundet kan i sin kritik av religionsundervisningen sägas företräda en uppfattning där tankefrihetsmodellen borde gälla, även i skolans värld. Många religiöst praktiserande menar att det är traditionsmodellen som är den bästa tolkningen av vad religionsfrihet borde innebära. En del av dessa väljer just av detta skäl religiösa friskolor för sina barn. Religionen kan inte, hur gärna en del skulle vilja det, reduceras till en privatsak. En sådan inställning är i sig ett ställningstagande för en viss livssyn och kan inte sägas stå neutral och gentemot alla som har en religiös tro. Religionskunskapen är därför också, vid sidan av sin livstolkningsinriktade undervisning, en samhällsundervisning om det polykulturella samhällets förutsättningar. Den fråga jag vill väcka med detta första avsnitt är alltså: På vilket sätt spelar tolkningen av religionsfrihetsbegreppet in när vi skriver kursplaner och utformar undervisningen i religionskunskap i en icke-konfessionell skola? Jag återkommer till frågan senare, men ska nu gå vidare med att formulera några frågeställningar som har att göra med religionskunskapsämnet som en polykulturell mötesplats. Didaktik, metodik och etik Min erfarenhet av religionslärarkåren idag utan att kunna hänvisa till någon forskning i ämnet är att den till stor del består av personer med liten eller ingen erfarenhet av religiös praxis. Låt oss för diskussionens skull göra detta antagande. Det borde i så fall vara en god förutsättning för en icke-konfessionell undervisning om tros- och värdefrågor, kan det tyckas. Men detta kan om jag har rätt i mitt antagande också leda till att trosläran dominerar i den didaktiska praktiken, inte andra aspekter av religiöst liv som mera berör det praktiska utövandet av tron. Trosdogmer är förstås lättare att lära sig själv och att lära ut än insikter om den mera sammansatta kunskap som tar fasta på hur religionen levs och praktiseras i olika kontexter. Kunskaper om trosinnehåll kunde kanske kallas ett slags knowledge by description medan den kunskap som uppkommer ur en deltagande praxis snarast kan ses som knowledge by acquiantance, kunskap genom beskrivning till skillnad från kunskap genom bekantskap. En slutsats av det här kan vara att det är en kompetensmässig tillgång att själv ha en egen tydlig situering i en viss religiös praktik om man ska undervisa om religiös praxis, eftersom den personliga erfarenheten här kan ge stoff åt att kunna ge en nyanserad och problematiserande bild av religiositetens olika sidor. En sådan erfarenhet är naturligtvis inte en tillräcklig grund RPT Nr 28 Hösten

9 för att undervisningen ska bli opartisk och ickekonfessionellt rimlig, heller inte en nödvändig förutsättning, men kan ändå tillmätas betydelse. Men är det rimligt att påstå att lärare i religionskunskap bör ha en egen religiös eller annan livsåskådningspraxis att falla tillbaka på? Knappast. Det handlar ju om undervisning i en icke-konfessionell skola, inte om att undervisningen skall leda fram till en inskolning i en viss religion. Lite förenklat kan man, som vissa didaktiker, skilja mellan en undervisning som leder in i en tro, som ger kunskaper om en tro eller som ger kunskaper utifrån studiet av en tro (Schreiner,2000). En konfessionellt inriktad undervisning, den religiösa instruktionen, har som syfte att föra personen in i ett visst sätt att tro och leva. Konfirmationsundervisning kunde vara ett bra exempel. I religionsvetenskapliga studier handlar det om att på akademiskt sätt lära sig mera om något, utan att detta på något sätt behöver beröra den egna personens existentiella liv. I skolans religionsundervisning, betonas detta studieperspektiv, men där antyds också att det finns en aspekt där studiet av olika livsåskådningar också bidrar till den egna personens utveckling utan att det därför handlar om ett konfessionellt studium. Man kan utvecklas i sin egen tro och sitt eget liv genom att lära sig hur andra tror och lever. Man kunde kanske kalla detta för en religionsdialogisk undervisning, där det viktiga är att förstå och utveckla sin egen hållning i existentiella frågor genom att intressera sig för den Andres hållning till dessa frågor. I den här delen skulle jag vilja utveckla problematiken utifrån de didaktiska grundfrågorna vad?, hur? och varför?: Vad? Om jag har rätt i mitt antagande kan man förvänta sig att innehållet i skolans undervisning tenderar att i praktiken byggas upp kring en abstrakt framställning om vad personer i en viss religion tror på, d v s vilka trosuppfattningar som omfattas av de flesta (i någon viss tolkning av religionens huvudtankar). Betydligt svårare, särskilt om lärarens egen erfarenhet av religiös praktik ö h t saknas eller är svag, är att kunna beskriva den religiösa praktikens integration av tro, liv, spiritualitet och etik. Ett ställningstagande i den riktning jag förespråkar skulle vara att hellre undervisa om muslimer, kristna, humanister än om kristendomen, islam och humanismen, och därmed få undervisningen om tros- och värdeföreställningar situerade i konkreta människors liv. Ett annat ställningstagande när det gäller Vad? -frågan är att inrikta sig lika mycket på vad som förenar oss människor som vad som skiljer oss åt när det gäller tro och kultur. Att överdriva likhetsaspekten kan lätt leda till ett slags egentligen är alla som vi -tänkande. Att å andra sidan överdriva skillnadsaspekten medför ett exotistiskt sätt att se på de andra. Båda dessa sätt att undvika ett nödvändigt bifokalt seende ( där såväl likheter som skillnader tilllåts ta plats) riskerar att skapa tendenser till ett slags majoritetssekterism; minoriteters livssyner definieras bort som onödiga eller obegripliga (Liechty&Clegg, 2001). Hur? Metodiken, som utgör olika slags svar på didaktikens andra fråga, kan inte ses frikopplad från det didaktiska grundkonceptet, åtminstone delvis kopplat till en bakomliggande syn på religionsfrihet, som läraren verkar utifrån. Som tidigare sagts är det orimligt och utan grund att hävda att undervisningen automatiskt skulle förbättras om läraren var praktiserande inom en religion eller inom t ex Förbundet Humanisterna. Det är dock fullt möjligt kanske troligt? att ett sådant engagemang skulle vara en tillgång i den mån läraren lyckas förena sin egen livsåskådningsmässiga tillhörighet med kravet på icke-konfessionalitet i undervisningen. Men en strategi för att utveckla metodiken inom religionsundervisningen måste bygga på tros-oberoende strategier. Några exempel: Att ta med eleverna på studiebesök i kyrkor och moskéer är ett sätt att öka inifrånperspektivet. Men utfallet av ett studiebesök kan vara såväl ökad förståelse som ökad misstänksamhet; allt beror på förberedelser, utformningen av besöket och efterarbetet. Grunden för möten med människor i ett visst trossamfund måste vara dialogen och denna bygger på att båda sidor är förberedda på att lyssna efter nyanser och betoningar. Samma sak gäller för lektionsbesöken. Väl förberedda från såväl skolans som den besökandes sida kan dessa vara värdefulla för att öka inifrånperspektivet. Om en dialog förbereds genom förarbete och kontakter kan utfallet bli bra och skapa ökad vilja att förstå. Oförberedda besök kan, om oturen är framme, leda till ökad misstro och främlingskap på båda hållen. En väg att förbättra undervisningen om vårt polykulturella samhälle är att skapa en samtals- RPT Nr 28 Hösten

10 grupp på skolan (eller i kommunen) bestående av lärare i religionskunskap och företrädare för olika samfund och trosriktningar. Man kunde kalla det ett närverk, dels för att det är ett nätverk av lärare och resurspersoner som finns i närheten av skolan och kan medverka vid studiebesök och lektionsbesök, dels är närande för undervisningen vad gäller att skapa större insikt i trospraxis och den mångfald som finns inom trosriktningarna. Närverket bör formalisera sig så att man träffas för dialog ett par gånger per termin och bestämmer ett tema för träffarna. Exempel på ämnen kunde vara läroboksgranskning och diskussion av skolans styrdokument vad gäller undervisning i religionskunskap. Ett annat viktigt tema för samtal är vad religionsföreträdarna önskar att lärarna gör för att förbereda studiebesök och lektionsbesök och vad lärarna har för förväntningar på de församlingar som tar emot elever. En sådan dialoggrupp kan också, genom att man lär känna varandra personligen, bli ett forum för samtal om aktuella frågor och problem som berör möjligheten att göra det polykulturella samhällets relationer mellan människor av olika tro mera hållbara. I ett samhälle som vårt, med en hög andel människor som inte är religiöst praktiserande, bör också personer som representerar andra synsätt finnas i gruppen, kanske företrädare för Humanisterna och företrädare för yrkesgrupper som har tunga etiska uppdrag inom sjukvård, begravningsväsende eller socialvård. Alla dessa vägar att vandra på är ägnade att parera ett utifrånperspektiv som på någon sätt är inbyggt i det icke-konfessionella uppdraget som skolan har. Risken är att ett sådant perspektiv kan generera en avståndspedagogik där rädslan att också ge ett kompletterande inifrånperspektiv leder till att en sekulär utanförposition blir normen och all religiös praktik bedöms utifrån denna normalitet av frånvaro av religiös praktik som därmed blir den utsiktspunkt varifrån hela troslandskapet får sina normalkoordinater. Varför? Hans-Ingvar Roth har diskuterat den pluralitet, den mångfald av tros- och värdesystem vi behandlar här och han gör en distinktion mellan positiv och negativ mångfald (Roth, 2005). Den positiva pluraliteten är en önskad mångfald, den tycks gynna deltagarna från olika kulturellt, etniskt eller religiöst definierade grupper. Den negativa pluraliteten är däremot påtvingad. Han använder begreppen avstånd och närhet för grupper med olika kulturell eller religiös bakgrund och menar att avståndet kan vara önskat eller oönskat; närhet kan vara önskad eller oönskad. Vad gäller det notoriskt svårbehandlade begreppet integration menar han ungefär så här: ett negativt avstånd är vad vi menar med segregation ( i boende, skola, arbetsliv); positivt avstånd är för enskilda eller grupper en önskad autonomi och självständighet. Negativ närhet är ett assimilationstryck där det gemensamma är att grupper och individer tvingas samman mot sin önskan och man förbiser skillnad. Positiv närhet och positivt avstånd, till sist, står för vad som kan menas med en lyckad integration ; grupper och individer utgör en polykulturell kontext och ser de möjligheter och den utveckling som ett deltagande kan innebära. Vilket slags pluralitet är det som skapas i våra skolor och våra religionskunskapskurser? Finns den kunskap och öppenhet hos oss lärare som gör eleverna trygga i situationen och benägna att gå in i en dialog med de andra? Mitt svar på frågan varför? är alltså till en början att det handlar om att skapa förutsättningar för hållbara relationer mellan människor i en polykulturell kontext mellan människor som har RPT Nr 28 Hösten

11 olika bakgrund, religiös hemmahörighet, kulturell identitet och livsstil. Men denna ambition hänger också nära samman med ambitionen att låta lektionerna i religionskunskap vara ett dialogforum där individen får verktyg att utvecklas och mogna till större autonomi och öppenhet för nyanser, både i sin egen hittillsvarande livssyn och i mötet med andras livshållning. Var kan unga människor finna sådana dialogtorg i övrigt i samhället? Min erfarenhet är att skolan här har en unik och betydelsefull möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Mimesis och syndabockar Rene Girard har i sina studier av relationen mellan kultur och religion funnit att de religiösa berättelserna, religionens myter och ritualer, spelar en avgörande roll i uppkomsten och stabiliteten i kulturen ( Girard, 2007). Han har särskilt betonat offrets roll i kultursamhällenas dynamik med inkludering och exkludering av människor. Vi lär oss genom att ta efter de personer som vi står nära och lär av. Särskilt eftersträvar vi det som vår förebild har i sin ägo: habitus i egenskap av talanger, egendom, vänskapsrelationer och livsstil. Sammanfattningsbegreppet för detta är mimesis, och i förstärkt form begärets mimesis. Uppkomsten av konflikter och kriser i samhället är nära förbunden med mimetiska konflikter mellan individer och grupper. Ett stabilt tillstånd alltid grundat på viss exkludering och ytterst på våld kan sättas ur balans genom att mimetiska konflikter urladdas och har ofta genom historien lösts genom bortdrivandet av syndabocken, den grupp som ges ( ofta helt godtyckligt) skulden för krisen. Begreppet syndabock får en tydlig referenspunkt i berättelsen i den judiska Bibelns Tredje Mosebok: När Aron har fullbordat försoningen för helgedomen, uppenbarelsetältet och altaret, skall han föra fram den levande bocken. Han skall lägga båda händerna på den levande bockens huvud och över den bekänna israeliternas alla skulder och brott, alla deras synder, och därmed lägga dem på bockens huvud. Sedan skall bocken föras ut i öknen av en man som står beredd. Bocken skall bära alla deras synder med sig ut i ödemarken och släppas lös där ute i öknen. (3 Mos 16:20-22) Bibelstället visar tydligt att det handlar om ett försoningsoffer. Girard menar att det i våra samtida samhällen är samma mekanismer som ligger under olika konflikter, även om det i våra dagar antagligen är svårare att utlösa utdrivandet av syndabockar och därigenom återställa ett slags jämvikt. Så här beskrivs mekanismen av Roel Kaptein i en framställning av tillämpningen av Girards tankar i den nordirländska kontexten (Kaptein, 1994): Det var insikterna om dessa mekanismer som gjorde att man i den nordirländska fredsprocessen fann att konflikten mellan irländska, katolska nationalister och brittiska, protestantiska unionister, följde detta mönster av sammanflätning av religion och kultur, av mimetiska processer (samma landområde betraktas av vissa som en naturlig del av republiken Irland, av andra som en del av United Kingdom). Corrymeela Community, en freds- och försoningskommunitet, har dragit pedagogiska slutsatser av denna insikt och såväl i teori som praktik RPT Nr 28 Hösten

12 försökt bygga upp olika safe spaces, trygga dialogplatser, där ungdomar från de båda traditionerna kan mötas, lära känna varandra och lära sig mera om mekanismerna bakom den ständigt hotande sekterismen (Björlin, 2008). För att återvända till den svenska skolans situation och uppdraget att arbeta i den mångfald av livssyner och religionstillhörigheter som kännetecknar klassrummet i stora delar av landet, så menar jag att man bör beakta den typ av erfarenheter som gjorts på många håll i arbetet för att motverka sekterism och främlingskap mellan olika grupper i skolan och i samhället. Den definition av sekterism som utvecklats i och kring det nordirländska projektet Moving Beyond Sectarianism lyder sålunda: Sectarianism. is a system of attitudes, actions, beliefs, and structures - at personal, communal, and institutional levels - which always involves religion, and typically involves a negative mixing of religion and politics which arises as a distorted expression of positive, human needs especially for belonging, identity, and free expression of difference and is expressed in destructive patterns of relating: -hardening the boundaries between groups -overlooking others belittling, dehumanising, or demonishing others -justifying, or collaborating in the domination of others -physically or verbally intimidating or attacking others (Liechty&Clegg, 2001) Delvis är den här definitionen präglad av den långdragna konflikten mellan de nordirländska aktörerna, men jag menar att den innehåller många viktiga nyanseringar som har bäring på hur vi måste arbeta i det polykulturella samhället för att motverka en sekteristisk utveckling även hos oss. I Sverige finns t ex risken för en majoritetssekterism som ser den sekulära statens neutralitet i förhållande till de religiösa minoriteterna som den egentliga punkt varifrån alla de andra kan ses. Undervisningen i religionskunskap löper risken att likna ett smörgåsbord av mer eller mindre märkliga livssyns-maträtter som eleverna ska betrakta på lagom distans. Liberalism och kommunitarism Det här är knappast platsen att diskutera den politiska filosofins analys av moderna samhällsproblem. 3 Men jag vill åtminstone antyda en koppling mellan de olika synsätt på människan och samhället som ryms där och de definitioner av religionsfrihet som vi mötte i början av den här texten. De skillnader som finns mellan de olika religionsfrihetsbegrepp som vi presenterade tycks ha en koppling till begreppen libe- 3 Många filosofiska standardverk tar upp dessa begrepp, men en koppling mellan dessa och olika pedagogiska strategier berörs t.ex. i antologin Philosophy and Education, (red. Blake, Smeyers, Smith & Standish). ralism och kommunitarism, begrepp som stått i fokus för den politiska filosofin i flera decennier. Traditionsmodellen av religionsfrihet betonar, liksom den kommunitaristiska filosofin, människans tillhörighet till gruppen, det grupporienterade identitetskonceptet och det mångkulturella samhället som ett mångkommunitärt projekt. Tankefrihetsmodellen är däremot individualistisk och liberalt universalistisk med en betoning på individens rationella val, där människans autonomi står i fokus och samhället, även det mångkulturella, är en samling av individer där tillhörigheter till kommuniteter är sekundär i förhållande till personens relation till staten. Den tredje modellen, livstolkningsmodellen, är kanske ofta tolkad i ljuset av tankefrihetsmodellen, eller snarast genom denna, men kunde ändå sägas beskriva personens tillägnande av verktyg för att nå en mogen, egen livssyn och hållning i religionsfrågor i någorlunda neutralitet mellan de två första tolkningarna. Didaktisk praxis i den svenska icke-konfessionella religionskunskapsundervisningen måste utgå från att det inte råder någon konsensus om hur religionsfriheten slutgiltigt ska utläggas. I den polykulturella klassrumssituationen måste vi lära oss att leva med en mångfald även i detta avseende. Min egen uppfattning, inifrån mitt lärarperspektiv, är att den tredje definitionen bör ses som en pragmatisk grundhållning, ett slags pedagogisk plattform, inför denna spänning mellan en liberal, sekulär religionsfrihetsuppfattning och en mera kommunitär och traditionalistisk syn. Vi måste förmå att ge utrymme åt båda synsätten i sättet att behandla religionerna och livssynerna om vi ska göra rättvisa åt de olika RPT Nr 28 Hösten

13 synsätt på religionsfrihet som är inbyggda i den polykulturella undervisningssituationen. Avslutande kommentar Jag har velat peka ut några olika aspekter som belyser religionslärarens specifika etiska ansvar det som handlar om att kunna hantera den icke-konfessionella religionsundervisningen så att den gör rättvisa åt olika tro- och värdeuppfattningar i det polykulturella klassrummet. En insikt om detta specifika etiska ansvar torde ha vissa konsekvenser för såväl utbildningen av lärare i religionskunskap som undervisningspraktiken i klassrummet. Man kan, naturligtvis förenklat, beskriva religionskunskapslärarens uppdrag i den svenska skolan som tvådelat: För det första att ge varje elev kunskaper och insikter om de olika livsåskådningar som präglar Sverige nu och också om de som är de dominerande livssynerna globalt och att elever får begrepp och verktyg att utveckla ett personligt förhållningssätt till sin egen tro och andras. För det andra så ser jag uppdraget så att vi måste utveckla en didaktisk grundsyn som gestaltar undervisningen så att eleven ges möjlighet att delta i dialog och tankeutbyte med de andra så att de tendenser till misstänksamhet och exkludering av människor med annan tro som finns nu i vårt samhälle, inte växer till stormstyrka. Religionskunskap kan med andra ord inte reduceras till kunskap om privata trosföreställningar utan samhälleliga konsekvenser. För detta krävs insikter i hur religionsdialog och mötesplatser mellan människor med olika tro- och värdeuppfattningar kan skapas och utvecklas. Skolan kan i bästa fall då bidra till den positiva närhet och det positiva avstånd som är nycklar till ett hållbart polykulturellt samhälle. För det är ofta vårt sätt att betrakta andra som låser in dem i deras snävaste lojaliteter. Och det är samtidigt vårt sätt att betrakta dem som kan göra dem fria. (Amin Maalouf, 2000, författarens övers.) Litteratur Appelros, E. (2006).Religion som ideologiskt styrmedel. I J Modée& H. Strandberg. Frihetet och gränser. Filosofiska perspektiv på religionsfrihet och tolerans. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion Bauman, Z.(1999). In Search of Politics. Great Britain: Stanford University Press Bibeln (2001). Jongbloed: Svenska Bibelsällskapet och Verbums förlag Björlin, O.(2006). Att göra skillnad. I C.A. Säfström (red), Den mångtydiga skolan. Utbildning i det postmoderna samhället. Danmark: Studentlitteratur Björlin, O. (2008). Ett problem för varje lösning: Corrymeela Community, René Girard och den mångtydiga mångfalden. ( ) Girard, R. (2007). Syndaocken - en antologi. Red. Anders Ohlsson. Övers. Gunilla von Malmborg. Stockholm: Themis Kaptein, R.(1993). On the Way of Freedom. With the cooperation of Duncan Morrow. Dublin: The Columba Press Klasson Sundin, M. (2006). Barnens religionsfrihet eller föräldrarnas? I J Modée& H. Strandberg. Frihetet och gränser. Filosofiska perspektiv på religionsfrihet och tolerans. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion Liechty, J. & Clegg, C.(2001). Moving Beyond Sectarianism. Religion, Conflict and Reconciliation in Northern Ireland. Dublin: The Columba Press Maalouf, A. (2000). On Identity. London: The Harvill Press Blake,N., Smeyers,P., Smith, R.,Standish P. (ed.)(2003) Philosophy of Education. Cornwall: Blackwell Publishing Roth, H.I. (2005). Mångkulturalismens utmaningar. Lund: Studentlitteratur Schreiner, Peter (2002). Religious Education in the European context. I Issues in religious Education. Ed. Lynne Broadbent and Alan Brown. London: Routledge Falmer. Stenmark, M. (2001). Kristnas och muslimers syn på varandra och andras religiösa tro. En religionsfilosofisk analys. Uppsala: Swedish Science Press Sveriges lagar (1998) Tranströmer, T.(1984). Dikter. England: Albert Bonniers Förlag AB RPT Nr 28 Hösten

14 DIALOGEN SOM TANKEFIGUR 4 4 av Caroline Gustavsson Caroline Gustavsson disputerade 2013 vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet med avhandlingen Existentiella konfigurationer. Om hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang. Sedan hösten 2013 lektor vid Teologiska högskolan med ansvar för ämnet Religionspedagogik. Från samma tid och under två år också anställd vid Svenska kyrkans forskningsenhet. Hennes forskning kretsar kring existentiella teman, unga vuxna och den sociala kontextens betydelse för hur människor tolkar och förstår sina liv. Det senare tar sig uttryck bland annat i ett intresse för hur unga människor idag uppfattar den kristna trons relevans som tolkningsram när de fogar samman sina erfarenheter till en för dem meningsfull helhet. Begreppet dialog förknippar många människor med något gott och önskvärt. Genom att skriva fram den jämlika dialogen som ideal förväntas, kanske mindre medvetet, att människor genom samtal och gemensam reflektion ska lära av varandra och konstruera och rekonstruera den 4 Tidigare publicerad i:tankefigurer från Svenska kyrkans forskningsenhet 2014:5 gemensamma förståelsen. I detta ljus framträder aggressivitet och fientlighet, fördomar och konflikter som dialogens motsats gav Boel Englund och Birgitta Sandström, tillsammans med andra forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik, ut en bok med titeln Dialogen som idé och praktik. De visar att dialog idag är ett honnörsord i en politisk-administrativ diskurs och de lyfter fram exempel på dialogen som en tankefigur av betydelse inom skola, vård och omsorg. I denna text vill jag lyfta fram några ytterligare exempel på den tillsynes okritiska användningen av begreppet dialog och den betydelse denna tankefigur har också i Svenska kyrkans olika sammanhang. Betraktad som en tankefigur har dialog, i likhet med andra tankefigurer, ett särskilt tvingande sätt att skapa mening och riskerar därför att dölja frågor om makt och tolkningsutrymme, frågor som jag menar det vara av betydelse att lyfta. I ett historiskt perspektiv går dialogen som utgångspunkt och förutsättning långt tillbaks i tiden. Platons dialoger och de sokratiska samtalen brukar betraktas som en startpunkt men det var först under 1970-talet som dialogpedagogik i ett svenskt perspektiv blev ett honnörsord för undervisning och fick ett fotfäste inom pedagogiskt tänkande och verksamhet. Att Michail Bachtin, Hans-Georg Gadamer och Martin Buber idag kan uppfattas som akademiska standardreferenser kan enligt Boel Englund (2012) ses som ett exempel på att dialog och dialogicitet under senare år fått ett påtagligt stort utrymme. Dialog har, menar jag, blivit en beteckning på den samtalsstil och det förhållningssätt som man också värderar inom kyrkan där interreligiös dialog och ungdomsdialog anger exempel. Dialog implicerar att människor ska bli bemötta som individer och få komma till tals och kan i kyrkan betraktas som ett ideal mot bakgrund av en historia av auktoritära präster, förmedlingspedagogik och en svårkommunicerad dogmatik. Dialogbegreppets moraliska dimension talar om ett mjukare, mänskligare och icke-auktoritärt samhälle och de filosofer vi förknippar med talet om dialog och dialogicitet uttrycker, om än på olika sätt, föreställningarna RPT Nr 28 Hösten

15 om oavslutadhet, obestämbarhet, öppenhet och frihet, tillsammans med en icke-objektiverande syn på den andre (Englund 2012). I ett kyrkligt sammanhang är det inte svårt att finna exempel på denna önskan om utrymme för den icke- objektiverande syn på människan som dialogicitet implicerar. Men det går också att finna exempel på hur människors förväntan om att bli bemötta som ett Du, inte infrias trots en uttalat dialogisk föresatts. En, i några fall, okritisk användning av dialogbegreppet kan spåras i de fyra policydokument som tillsammans utgör Grunddokument för Svenska kyrkans undervisning. I dessa texter skrivs ett slags dialogpedagogiskt perspektiv fram som en motsats till ett mer förmedlingspedagogiskt perspektiv. Dokumentet Konfirmandriktlinjer ger här det tydligaste exemplet på en genomarbetad dialogpedagogisk ansats och det är också det dokument som jag uppfattar som tydligast teologiskt reflekterat av de fyra. Kanske krävs det en stark kärna för att utan gränser kunna agera i dialog med sin omvärld? Trots en uttalad ambition om dialogicitet finner de förmedlingspedagogiska perspektiven intressant nog sina tydligaste exempel I dialog med barn. Det konsekventa särskrivandet av barn och vuxna får det att framstå som om den vuxne har de svar som barnet söker trots den starkt uttalade ambitionen att möta barnet i dialog. Det konsekventa talet om dialog riskerar därför att skymma maktförhållanden och barnens bristande tolkningsutrymme. Redan på 70-talet talar KG Hammar i sin bok Dialog i kyrkan (1975) om dialogen som en livsform och menar, inspirerad av Buber, att dessa tankar självklart är möjliga att förankra också bibliskt. I sin bok skriver Hammar samtidigt att dialog är ett mycket missbrukat ord. Ett exempel på det senare är det som i kyrkan omtalas i termer av dialogpredikningar, en predikan där två har ordet. I bästa fall, skriver Hammar, lyckas de föra ett samtal men i sämsta fall håller de var sitt föredrag eller var sin predikan. Hammar menar att det senare är exempel på förklädd monolog och det är därför också exempel på vad jag menar kan betraktas som en, bakom dialogbegreppet, dold maktobalans. Talet om dialog är så att säga ingen garanti för att en dialog verkligen tar gestalt utan kan istället innebära att olika personer utan granskning för fram sin position eller tolkning. Det finns teoretiker och forskare som menar att dialogbegreppet som en följd av denna slags missanvändning har tömts på sitt innehåll. Jag vill tro att dialogbegreppet fortfarande är relevant och att dialogicitet kan uttrycka något eftersträvansvärt men jag tror därtill att en tillsynes okritisk användning av begreppet måste skärskådas. En utgångspunkt för en mer kritisk granskning av dialogen som tankefigur kan tas i den distinktion som Hammar (1975) gör mellan teknisk och principiell dialog. Teknisk dialog innebär ett utbyte av information och erfarenheter, av budskap, genom att kommunikationssignaler sänds i båda riktningar. Ett samtal med en vän brukar uppfattas som ett exempel på det senare. Principiell dialog handlar istället om en förhandsinställning hos den som kommunicerar och kan jämföras med vad Buber talar om som en livshållning. Tekniskt sett kan en principiell dialog därför vara såväl monologisk som dialogisk förutsatt att den enligt Hammar till sitt väsen är inkluderande, vilket innebär att den söker inkludera mottagarens tankar och värderingar i det budskap som sänds. Eftersom intentionen hos den enskilde inte är något andra kan framtvinga så är det långt ifrån självklart att en dialog i principiell mening tar gestalt genom benämningen i sig. Med andra ord är det inte självklart att människor möts som subjekt bara för att vi benämner det dialog utan tvärtom tycks benämningen istället riskera att dölja missbruk av densamma. Jag ser det som en utmaning för Svenska kyrkan att på olika nivåer, i dokument av principiell karaktär och i församlingarnas verksamhet, bruka begreppet dialog mer varsamt. Om dialogbegreppet används utan urskiljning finns risken att frågor om makt och tolkningsutrymme osynliggörs. Får alla människor i våra medelklasskyrkor samma talutrymme? Är barnen del i att konstruera och rekonstruera den gemensamma förståelsen? Är du och jag beredda att avstå en del av vår makt? Genom att skilja mellan teknisk och principiell dialog kan kyrkan få hjälp att lyfta fram avarterna i ljuset och ge den enskilde mandat att pröva och själv avgöra om han eller hon blev bemött som ett Du. Genom att använda dialogbegreppet mer varsamt och i de sammanhang där dess betydelse, i teknisk mening, får framträda finns utrymme att kritiskt granska en annars dold maktobalans. Vid sidan av dialog bör det, vilket Englund (2012) också påtalar, finnas utrymme för diskussioner, argumentation, debatt och det motstånd som ibland kan vara fullgoda alternativ. Alternativ som inte självklart motsäger en livshållning som är dialogisk i principiell mening. RPT Nr 28 Hösten

16 Introduktion Kommer det att finnas tro på jorden? Det beror på hur vi delar den av Thomas H. Groome, Boston College 5 Thomas H. Groome är professor i Theology och Religious Education vid Boston Colleges School of Theology and Ministry där han också är dekan för dess Department of Religious Pastoral Ministry. Han har tidigare publicerat ett stort antal böcker och artiklar och flera av dem 5 Inledningen till den svenska utgåvan av Will There Be Faith?, som inom kort publiceras i svensk översättning av RPI. också i svensk översättning. Mer information på samt anmälan av boken Will There Be Faith? i nummer 26 och 27 av denna tidning. Mot slutet av sin offentliga verksamhet hör vi Jesus ställa frågan: Men Människosonen, skall han finna någon tro här på jorden när han kommer? (Luk 18:8). Även om ursprung, innebörd och översättningen av ordet Människosonen är omdebatterad, används det i samtliga fyra evangelier som Jesu favoritbenämning på sig själv. Här kommer Jesu undrande som en överraskning. Omedelbart efter hans undervisning om att vara uthållig i bönen och den inspirerande berättelsen om den envisa kvinnan, som aldrig ville ge sig. Jesu fråga framstår närmast som ett sidospår eller en retorisk upprepning som han riktar till sig själv. Vid närmare eftertanke verkar det ändå som om han verkligen menade allvar med frågan om hans verk skulle bestå: Kommer det att finnas tro på jorden? Jesu fråga har blivit allt mer aktuell i vår postmoderna tid, åtminstone i de västerländska demokratierna. Samhällsvetare är numera överens om att dagens kulturklimat inte längre precis uppmuntrar till religiös tro, utan tvärtom aktivt motverkar den. Ett strå i vinden är en återkommande fras i de så kallade nya ateisternas ofta ganska populära böcker. Dessa författare sätter fokus på de sämsta tänkbara formerna av religion som det ju finns alltför gott om. Med detta som bakgrund hävdar de att religionerna ger religiös legitimitet åt våld, sexism, rasism, homofobi, våld i hemmet, miljöförstöring och allehanda former av missförhållanden i samhället och att religionen utgör ett allvarligt hinder för mänsklig lycka och utveckling. Gudstro och religiös praxis, menar de, går helt enkelt inte att förena med upplysta människors intellekt. Därför borde man en gång för alla göra sig kvitt de destruktiva och förtryckande religionerna. Ändå oroar mig osäkerheten och missmodet jag möter hos många goda föräldrar och lärare betydligt mer än dessa nya ateister. Allt för ofta känner de sig överväldigade av uppgiften att undervisa unga människor i kristen tro. De verkar känna sig mera nedtryckta än stärkta på sin egen trosväg. Jag överdriver inte om jag påstår att jag under mina resor hört tusentals berättelser om hinder som tornar upp sig i deras strävan att det skall finnas tro på jorden, en tro som vibrerar i människors liv, i vår tid. Ofta är det djupt smärtsamma berättelser. Det är genomgående för dessa berättare att de är djupt övertygade om att den tro de bär på handlar om det största som någonsin hänt, att kristen tro är en underbar säd att så och att den kommer att växa till och berika livet. De är fast övertygade om att Jesus är vägen, sanningen och livet (Joh. 14:6) och att det inte finns något bättre sätt att leva än att som hans lärjunge följa det exempel han formade och gjorde möjligt att efterlikna. De fruktar att den rika andliga vishet Jesus efterlämnade för att världen skall leva (Joh. 6:51), kommer att gå förlorad för den unga generationen. Tron på Jesus kommer att tyna RPT Nr 28 Hösten

17 bort. För dem som befinner sig i frontlinjen kan kampen ibland förefalla övermäktig. Låt oss nu ändå göra antagandet att förmedlingen av kristen tro varit en utmaning i alla tider. Tänk bara på tonåringarnas benägenhet att ifrågasätta och protestera mot föräldrarnas värderingar! Det verkar närmast vara något konstitutivt för den mänskliga naturen och är alls inte något modernt fenomen. Det bekräftas t ex tydligt av Jesu liknelse om den förlorade sonen (Luk 15:11-32). Lägg märke till att också den andre sonen hade sin stund av protest; hoppas att han trots detta gick på festen. Dagens samhällsvetare hävdar ändå att vår tid förmodligen är ett större hot mot tron än någonsin tidigare. Och några av de teorier jag tagit del av förmodar att svårigheterna inte bara kan skyllas på den postmoderna tidens sekulära förhållanden, utan också på kyrkan själv. När jag påstår att vi behöver en helt ny vision och modell för kristen undervisning för att tron skall blomstra i vår tid och vår kultur, har jag redan antytt att resultatet inte är givet. Troende människor föreställer sig ofta, ibland kanske omedvetet, att Gud skall se till att tron blomstrar. Ur ett perspektiv kan det uppfattas som ett uttryck för tro, att man visar sin tillit till löftet från den uppstånde Kristus att han skall vara med oss alla dagar ända till tidens slut (Matt 28:20) och att den Helige Ande fortsätter Guds frälsningsverk i världen. Det kan så vara. Men om inte Jesus själv först hade ställt den ödesmättade frågan: kommer det att finnas tro på jorden?, skulle min undran låta väl skeptisk och till och med opassande. Här vill jag ändå slå fast att det alltid finns en fara för kristna att förlita sig på det man ibland kallar billig nåd, att överlämna åt Gud att göra sådant som faktiskt utgör vår del av förbundet mellan Gud och hans folk, det som är vårt eget ansvar. Historien visar många varnande exempel på att vi inte bara helt lugnt kan förvänta oss att tron alltid ska växa och leva kvar i varje sammanhang. Det fanns exempelvis en gång stora kristna församlingar i Nordafrika under Augustinus av Hippos tid ( e.kr.). De har försvunnit. Stora delar av Europa, som en gång hade en djup kristen tro, tycks vara sekulariserade. Lägg också märke till hur kyrkans betydelse snabbt har minskat i områden som in i vår egen tid präglades av en stark kristen katolsk närvaro som i exempelvis Quebec och på Irland. I båda fallen har anslutningen av en stor majoritet på upp till 80 procent i vissa områden rasat till omkring tio. Att detta kunde hända bara över en natt är något av ett sociologiskt fenomen. Vi vet att vi kan förlita oss på att Guds nåd kan väcka tro på jorden, men, som jag återkommer till många gånger i denna bok, tron kommer alltid till oss som ett ansvar och förmåga att ta detta ansvar. 6 Kommer det att finnas tro? 7 erbjuder läsaren en ny vision som kan ge föräldrar och lärare hjälp att ta sitt ansvar för kristen undervisning i vår tid och att med Guds nåd genomföra den på bästa sätt. Den pedagogiska modell jag föreslår är tidsenlig, naturlig, holistisk och flexibel. I korthet sammanfattar jag den mycket enkelt med att föra liv till tro och tro till liv. 8 Den är tidsenlig för att den tar vår nutida sociokulturella situation på allvar, använder sig av dess förtjänster (för det finns sådana), och möter dess utmaningar för undervisning i tro. Den gör det genom att hämta kunskaper från kyrkans erfarenhet under två tu- 6 Här använder förf. en ordlek: a responsibility a response-ability (övers. anm.) 7 Titeln anspelar på en utmärkt bok av min kollega, John Westerhoff, Will Our Children Have Faith? (New York; Seabury, 1975). Nära fyrtio år senare handlar frågan inte längre bara om våra barn utan om hela kyrkan och samhället. 8 Bringing life to Faith and Faith to life. RPT Nr 28 Hösten

18 sen åren av undervisning och börjar med att berätta om Jesu eget sätt att undervisa. Liv till tro till liv-modellen är också naturlig genom att den svarar mot den process som ständigt pågår i våra tankar och vårt inre i alla de sammanhang där vi tar till oss insikter om livet som formar oss till det vi är och ger oss vägledning om hur vi skall leva. Sådant som verkligen betyder något. Eftersom modellen är naturlig kan varje förälder och lärare använda den på ett relevant och effektivt sätt. Den är också holistisk genom att den har med helheten att göra och, precis som den kristna tron, formar tro, relationer och värderingar och är en modell som engagerar människors huvud, hjärta och händer. Samtidigt uppmuntrar den familj och församling att samarbeta för tro på jorden. Liv till tro till liv-modellen är också flexibel. Den kan användas i det mer formella klassrummet. Jag har använt den från förskola och upp till doktorandnivå och det har också tusentals lärare gjort. Den fungerar också bra i mindre formella sammanhang, exempelvis i samlingar med ungdomsledare, grupper för vuxenundervisning, bibellstudier i församlingen och undervisning, retreater och grupper där man delar sin tro med varandra. Föräldrar kan mycket väl använda modellen för att dela sin tro och använda den som stöd för vardagliga samtal om smått och stort i livet, sådant som ständigt dyker upp i en familj. En del har också upptäckt att liv till tro till livmodellen kan användas som predikoform och i andlig vägledning, även om jag inte tar upp det här. 9 Däremot tar jag hjälp av ett stort antal 9 Del III i min bok Sharing Faith: A Comprehensive Aproach to Religious Education and Pastoral Minisexempel och erfarenheter från mina trettiofem år som lärarutbildare och egen undervisningspraktik, liksom min senkomna erfarenhet som förälder. Mitt fokus är uttalat kristet och speglar ofta mitt katolska perspektiv, min personliga identitet och kontext. Av erfarenhet vet jag ändå att liv till tro till liv-modellen kan passa in i ett brett spektrum av kristna kyrkor och församlingar. Genom åren har många studenter från de andra stora världsreligionerna upptäckt att den fungerar väl även i deras trosundervisning. Modellen kan faktiskt också användas i en icke-konfessionell kontext så länge människor är inställda på att lära sig från och inte endast om kristen tro eller andra religioner. Slutligen försöker jag skriva på ett lätttillgängligt språk och begränsa noter och tekniska termer till ett minimum. 10 Kort sagt vänder sig boken till alla föräldrar och lärare, pastorer och lekmän som är involverade i eller intresserade av frågan om det kommer att finnas tro på jorden. Det går inte så bra tuffa tider Utöver den kunskap jag skaffat mig genom personliga erfarenheter finns det mängder av empiriska data som bekräftar att den kristna undervisningen inte fungerar så bra i de traditionella kyrkorna i USA. 11 Också för kyrkor som tycks try (San Francisco: HarperSanFrancisco, 1991) behandlar detta. 10 För utförligare framställning hänvisar Groome här till tidigare skrifter, t ex den tidigare nämnda Sharing Faith (1991) (övers. anm.) 11 Robert Wuthnows forskning vid Princetons ha viss framgång i arbetet med att behålla sina unga visar forskning att tron hos de unga ofta präglas av en moralistisk terapeutisk deism snarare än en autentisk kristendom. De kan föreställa sig Gud som en trevlig typ, som hjälper och tröstar, som man kallar på vid behov och som inte ställer några egentliga krav på hur man lever till vardags annat än att man skall vara god, snäll och schysst mot andra. 12 För mitt eget katolska sammanhang pekar all statistik på en tydligt nedgående trend när det gäller praktiserad tro. Den senaste rapporten från Pew Forum 13 visar, att det finns inte mindre än 30 miljoner före detta katoliker i USA. 14 Att den katolska populationen i USA ändå tycks förbli stabil, beror uteslutande på immigration från södra halvklotet. Pew Forums undersökning avslöjar också att de traditionella kyrkorna tappar sina unga och unga vuxna i en alarmerande omfattning, även om katolikerna är den grupp som drabbas allra mest. Låt oss, i stället för att ta till enkla förklaringar eller låtsas om ingenting, ärligt konstatera, att vi lever i en utomordentligt svår tid för tron på jorden. university slår fast att det finns en växande religiös illiteratism i Amerika; se hans America and the Challenge of Religious Diversity (Princeton, NJ: Princeton Univ. Press, Christian Smith with Melinda Lundquist Denton, Soul Searching: The Religious and Spiritual Lives of American Teenagers (New York: Oxford Univ. Press, 2005), Forskningscenter för publikundersökningar (övers. anm.). 14 Se Pew Report, U.S. Religious Landscapoe Survey, April 2009; tillgänglig online på http//religions.pewforum.org/. RPT Nr 28 Hösten

19 Utöver kritiken från de aktiva nya ateisterna finns det en rad ganska subtila sociala och kulturella faktorer som bidrar till att tron förlorar i betydelse. Den framstående socialfilosofen Charles Taylor hänvisar till att västerlandet en gång hade sociokulturella förhållanden som hade en positiv inverkan på religiös tro, ja, som närmast krävde en sådan. Den som inte trodde i den tidens samhälle kunde orsaka Guds vrede över alla. Därför krävde samhället att alla medborgare både skulle tro och praktisera sin tro. För de flesta människor framstod vår del av världen som en lycksalighetens ö, där tron på Gud och på en andlig verklighet genomsyrade vardagen ända fram till omkring år Med undantag för en begränsad elit var tanken på ateism något främmande. En stark kollektiv identitet bland vanligt folk gjorde det naturligt att tro eftersom hela gemenskapen trodde. Det innebar att den sociala kontexten i hög grad var positiv till en religiös tro. Taylor framför övertygande argument om att vi nu lever i en sekulär tid, där de sociokulturella förhållandena aktivt missgynnar tron. Av många anledningar har vi förlorat lycksaligheten i den meningen att vi inte längre ser hur det religiösa och andliga genomsyrar det offetliga och privata livet eller är nödvändigt för att hålla de onda makterna på avstånd, för att legitimera den civila auktoriteten eller för mänsklig välfärd. Om människor alls vänder sig till Gud gör de det mest i form av en terapeutisk deism, där Gud mest liknar barndomens tomte. I stället för att som i förmodern tid förlita sig på en religös tro som grund för livet, hävdar Taylor att människor i det postmoderna samhället omfattar en exklusiv humanism. Exklusiv i den meningen att den utelämnar varje hänvisning till Gud som garant för humanitet. I stället uppmuntrar denna riktning till självtillräcklighet och en egofixerad individualism som målet för vår mänskliga strävan, utan hänvisningar till transcendent ursprung, värderingar eller hopp. 15 Inför bilden av en sådan sociokulturell utmaning finns det exempel på starka konservativa drag i min katolska kontext, en slags nostalgi med försök att återvända till det som en gång var. Inom exempelvis den kristna undervisningen visar sig dessa känslor i krav på att stärka undervisningen i kristen tro eller fler insatser för läromässiga framställningar av tron. Många tänker sig möjligheten att återvända till den form av minnesorienterad fråga-svar-metod som dominerade katolsk undervisning under kanske fyrahundra år 16 och att detta skulle föra människor tillbaka till kristen tro. Forskare har emellertid konstaterat att memorerade faktakunskaper inte har någon bestående inverkan på människors värderingar eller identitet. Och det är ändå just värderingar och identitet som är det mest centrala för trosgemenskaperna. Även om det finns ett utrymme för memorering av böner, texter ur Skriften, trosbekännelser och etiska riktlinjer 17 (mer om detta längre fram), skulle en återgång till en fråga-svar-undervisning eller 15 Charles Taylors mest kompletta analys finns i A Secular Age (Cambridge, MA: Harvard Univ. Press, 2007). 16 Det fanns några lokala katekeser under hela medeltiden. Men den första fråga-svar-katekesen och lätt-att minnas-sammanfattningen av kristen tro var Luthers Lilla katekes (1529). 17 Se min artikel Questinos and Answers again from the Baltimore Catechism (2010. andra former av läromässig inprägling av kristen tro leda oss till något ännu värre än det vi nu har. Istället är det alldeles nödvändigt att utveckla en modell som bygger på en helhetssyn på den kristna undervisningen, en modell som fungerar i vår tid och är användarvänlig för både lärare och föräldrar. Kommer det att finnas tro? är ett försök att presentera en sådan. Undervisning i religion ett grundläggande mänskligt behov Oberoende av att situation idag säger motsatsen kommer tro av något slag alltid att förbli något universellt eller allmängiltigt för människan. Alla behöver ett värdemässigt centrum att orientera livet omkring, en uppsättning av grundläggande föreställningar som ger mening och sammanhang i livet. Oavsett vad detta centrum består av bygger det alltid på ett inslag av tro. Det kan vara knutet till någon yttersta andlig verklighet eller transcendens, som den kristna föreställningen om Gud, eller något helt inomvärldsligt öde eller lycka, makt, glädje eller prestige, RPT Nr 28 Hösten

20 ja till och med det egna självet. Det kan göra detsamma vad det är, alla har en gud. Om man utgår från uppfattningen om den mänskliga varelsens andliga natur borde inte tanken om trons allmängiltighet förvåna. De båda skapelseberättelserna i Bibeln speglar övertygelsen om att människan är skapad till Guds avbild och likhet (1 Mos. 1:26f) och att livet kommer till genom att Gud blåser in livet i människan (2:7). Som en bekräftelse på sanningen i en sådan text har människor alltifrån historiens början reflekterat över förmågan och längtan att nå fram till något bortom dem själva. Det må vara i förundran inför det skapade och önskan om att finna något meningsfullt i livet eller ett antagande grundat på medvetandets dynamik (dvs vår förmåga att tänka, för att sedan tänka över vårt tänkande och dra slutsatser av detta), som människor har känt sig hänvisade till något andligt eller själsligt i sökandet efter svaret på sin inneboende längtan efter något transcendent. I sin strävan efter att förverkliga sig själva som andliga varelser har människor utvecklat religioner, dvs trossystem, praxis och etik som svarar mot deras föreställning av och svar på det transcendenta; varvid det senare alltid tänks vara överordnat. Ofta har människor skapat religioner utifrån en stor ledares andliga erfarenhet, när dennas erfarenhet svarat mot deras egen eller helt enkelt för att de uppfattade det religiösa som alltför oklart och illusoriskt om det inte gavs en konkret form. Vår tids omfattande brist på religiositet kommer inte att utplåna människans inneboende disposition för andlighet eller religion. Lika lite som pornografin kan utplåna människans längtan efter kärlek och sexuell intimitet kommer religionens negativa former att utplåna den mänskliga förmågan och viljan att sträcka sig mot det transcendenta. Den store franske skolastikern Blaise Pascal ( ) ger en utmärkt sammanfattning av detta: Det finns ett gudaskapat tomrum i människans hjärta som inte kan fyllas av någonting annat. Det är detta som driver den religiösa gemenskapen att förmedla sin tro till kommande generationer och att uppmuntra sina vuxna att växa i trons liv i enlighet med religionens grunder. Religiös undervisning är alltså ett vitalt ansvar för varje trosgemenskap, om så bara för dess egen överlevnad. Särskilt för kristen tro gäller det stora uppdrag som den uppståndne Kristus gav den lilla gruppen som fanns kvar på berget i Galliléen, gå därför ut och gör alla folk till lärjungar lär dem vad han hade lärt dem (Matt. 28:16-19). Det finns inget större ansvar för den kristna kyrkan än att undervisa i kristen tro på ett levande och livgivande sätt i varje tid och på varje plats. Undervisning i religion som en angelägen social uppgift Hur och med vilket syfte trosgemenskaper genomför sin undervisning är också en angelägen social fråga. Det blir allt tydligare att religionens kvalitet har en avgörande betydelse för det civila samhället och det allmänna välbefinnandet. Upplysningen och den moderna tidens tankeströmningar drev drev tesen om sekulariseringens nödvändighet, inriktade på att bannlysa religionens inflytande i det offentliga rummet. Idag har emellertid dessa förväntningar gäckats av den kraft med vilken religionen återtagit en central plats som ett ofrånkomligt tema i det offentliga rummet. Genom hela 1900-talet levde vi med föreställningen att ekonomin var det viktigaste. Detta visade sig bl a i den politiska uppdelningen mellan kommunism och kapitalism. Den uppfattningen verkar vara passé. Nu verkar RPT Nr 28 Hösten

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Korta beskrivningar av äldre nummer från starten hösten 2000 till nr 13 hösten 2006

Korta beskrivningar av äldre nummer från starten hösten 2000 till nr 13 hösten 2006 Religionspedagogiskt idéforum (tidigare Religionspedagogiska institutet) Förteckning och kort översikt av äldre nummer av tidningen RPI-nätet, numera Religionspedagogisk tidskrift. Korta beskrivningar

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA. Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! 1 (5) Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! Varmt välkommen till Stockholms universitet och institutionen för pedagogik och didaktik. Du har blivit antagen till magisterprogrammet i utbildningsledning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Kristendomen och andra livsåskådningar

Kristendomen och andra livsåskådningar Kristendomen och andra livsåskådningar Världens mest kända människa, eller var Han Guds Son? PLANERING AV SO: RELIGION, MOMENT: KRISTENDOMEN OCH ANDRA LIVSÅSKÄDNINGAR Klass: 8D HT 2012 LÄRARE: ROLF JOHNNY

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer