Prat, möten och praktisk retorik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prat, möten och praktisk retorik"

Transkript

1 Prat, möten och praktisk retorik Rätt kontakter öppnar nya världar. Dataföreningens konvent 20 november 2006 Gunilla Persson - Tala

2 Talet är kraftfullare än skriften Talet fungerar mycket mer påverkande och entusiasmerande än den skrivna texten. Med talet kan man få åhöraren att bli intresserad av ett nytt ämne, få lust att lära sig mer etc. Men det förutsätter att man tar kontakt och jobbar med att tala till åhörarna. Det vanligaste felet vi gör som talare är att vi är fast i materialet, det vill säga fast i den information vi ska förmedla. Många blir upptagna av att utforma sina power point-bilder. Detta medför att vi lägger mycket krut på att skriva en text och att göra bilder. Det vi bör lägga krut på är i själva verket kontaktgrepp och att visa vårt personliga engagemang. Tänk alltid så här före en muntlig presentation: De som är framför mig är läskunniga. Vad kan jag göra som är mer än det som står i texten? Lobbying är troligtvis så stort och viktigt i dag på grund av att man då kommunicerar muntligt på ett informellt sätt. Man förmedlar information i ett samtal. Ja, kort och gott så skapar man ett möte människor emellan. När vi studerar stora kända talare i klassisk retorik, studerar vi personer som vill väcka uppmärksamhet kring sig själva, sin person och sitt budskap. Den muntliga kommunikation vi har i mötessammanhang i modernt yrkesliv söker inte uppmärksamhet. Det skulle till och med kunna verka uppblåst och dåligt för talarens trovärdighet. I stället ska vi söka känsla av gemenskap. Söka känsla av dialog och samtal. Skillnaden mellan talad och skriven presentation flyktig (process) (produkt) struktur beständig möjlighet till kontakt och dialog - icke-linjär struktur logisk upprepa sig stringens mindre informationsmängd informationsmängd enklare språk komplext språk Kommunikation vs information Skilj mellan: Den skrivna presentationen. stor mer 2

3 Den talade presentationen. Det vanliga samtalet. Den skrivna presentationen är information. Det vanliga samtalet är mest av allt kommunikation. Den talade presentationen ligger däremellan. Det finns alltid en risk att den muntliga presentationen blir information. Skapa gemenskap i samtalet skapa uppmärksamhet i samtalet 3

4 Ta kontakt! Kontaktknep: - Samtalets pronomenspråk: jag, du, ni, vi - Gemenskapsmarkörer: småbarnsföräldrar vi småbarnsföräldrar - Frågor - Retoriska frågor - Uppmaningar: Hör här! Se här! - Röra sig fram och luta sig fram. - Titta viktigast av allt. Titta stadigt och sprejmåla inte. Titta långt bak och sedan långt fram och så bak igen. - (le om man är en leende typ) Frågor Ett av de bästa sätten att vara samtalande och dialogisk. Om man har en person eller en liten grupp framför sig kan man arbeta med så kallade öppna frågor. Öppna frågor börjar med frågeord (Vem? Vad? Vilka? Hur? När? etc) Svaren är substantiella och bär information. Den som ställer den här typen av fråga vill ha information från den som lyssnar. De öppna frågorna är i stort sett omöjliga att ställa till en riktigt stor publik. I samtal är de utmärkta och signalerar nyfikenhet och öppenhet från den som talar. Har man en stor grupp framför sig använder man frågor för att låtsas dialog. Då ställer man de slutna frågorna. De börjar med verb och har ja eller nej som svar (Vill? Ska? Brukar? Känner ni igen? Äter? etc). Svaren är med andra ord inte substantiella, utan söker bekräftelse. Den som talar kan använda dem för att visa att han talar med publiken och undrar om de är med honom. I samtal fungerar de gärna som bekräftelse på talaren. Men de kan också fungera som bekräftelse på gemenskapen: Vi tycker likadant och är samma typ av personer. I enskilda professionella samtal kan de slutna frågorna användas manipulativt. Jag tänker på intervjuer och medarbetarsamtal. Den som ställer frågan formulerar ju innehållet och kan sedan föra svaret vidare som om innehållet var formulerat av den som svarade. De retoriska frågorna kan man använda för att väcak intresse för sitt ämne eller som ett slags rubrik för att tala om vilket ämne man ska presentera. I inledningen av en presentaion är det alltid svårt att verkligen få svar på fråga. Därför passar de retoriska frågorna bättre initialt. om man står inför en grupp. Om man inte får svar på en fråga som ställer ska man aldrig säger 4

5 aldrig pressa frågan genom att upprepa den och kommentera att ingen svarar. Det skapar inte kontakt. Det skapar avstånd! Knyt an här och nu. Se gärna till att det finns något gemensamt som vi kan börja med. Under konventet introducerade jag begreppet desciptio. Ni kommer ihåg hon med de bruna silverfiskarna och hon med bärnstenen och alla de som hade jobbat på Ericsson. Viktigt var inte att ni gjorde en descriptio i er grupp men ni hade något att referera till som hade hänt här och nu. Det hjälper för att börja få kontakt. Tystnad Får de trötta att vakna om det är en grupp. Fungerar kontaktskapande (!!). I samtalet kan det vara ett sätt att släppa in den andre. Men tystanden kan också vara besvärande. Det finns alltid de som så att säga tar ansvar för tysnaden och börjar prata om något. Dessa personer är ofta sådana som tar ansvar för gemenskapen i största allmänhet. Tystnaden här också till ett av de skarpaste journalistknepen. Min man är journalist och han hävdar med emfas att de bästa och mest intressanta svaren får han när han själv är tyst. Det förutsätter förstås att den som intervjuas tar ansvar för tystnaden. Viktig talad information måste upprepas. Ibland faller man i fällan att man tror att information är överförd bara för att man sagt det. Så är det ingalunda för talat språk. Det pågår så mycket annat när vi möts att det som sägs ibland kan hamna i marginalen. Upprepa därför alltid den viktigaste fakta du har med dig till mötet. zzzz Alla ska sova en stund. Räkna med det. Därför: Upprepa! Retoriken: blanda fakta och känsla. Fakta kan ni. Känsla är: narratio, descriptio, engagemang och kontaktgrepp. Narratio. Berätta! Informera inte! Exemplum. Story-telling Kontaktskapande. Känsloappellerande. Minnestekniskt effektivt. (En krok i minnet alltså) I muntliga kulturer berättar man oerhört mycket. Detta är inte i första hand ett sätt att umgås eller att vara trevlig. I muntliga kulturer vet man att det är berättelserna som sätter sig som avtryck i minnet. Därför ska man sträva efter att 5

6 berätta sådant som fungerar som åskådliggörande exempel, som beskriver ett sakförhållande. Johan Forsberg berättade historien om WE:s grundare som gick fram till en kille på gatan och gav honom 500:- Detta var en typisk narratio. Läs mer om vad jag skriver om att berätta under stycket Axplock från samtalsforskningen. Det här med svenska landskapslagar tog jag aldrig upp. Vad jag vill beskriva är att de gamla lanskapslagarna var muntlig information som presenterades en gång om året för alla fri män på tinget. För att de skulle minnas alal paragrafer var/är varje paragraf behäftad med en historia. Den som står här är en av de kortaste (från Dalalagen tror jag). Kolla gäran på nätet för de finns där. Det är god läsning. Svensk landskapslag: berättelse först som åskådliggör paragrafen, därefter följer paragrafen: Till och med en tupp kan vålla en människas död. En gång hängde en yxa på en vägg och en tupp flög upp och satte sig på den. Yxan föll ner och i magen på en man. Det dog han av. Då kallar man fram ägaren till tuppen på tinget och dömer honom till tre marks böter. På samma sätt gör man om en galt eller en bock eller en häst vållar någons död: ägaren kallas fram på tinget och döms till tre marks böter. Descriptio. Beskrivande detaljer. Beskriv med många detaljer. Fånga speciella detaljer ur arbetsvardagen. Detaljerna ska antingen var udda och därmed underhållande eller typiska och därmed igenkännande. De där specifika detaljerna skapar i första fallet (de udda) uppmärksamhet och väcker intresse, de blir underhållande. De specifika detaljerna i andra fallet (de typiska) skapar gemenskap och kontakt. Såväl de udda som de specifika detaljerna fungerar som avbrott i faktaflödet samt som minnestekniska krokar. Välj att tala om det du är engagerad i det kan sorteras till känslodelen. Samtalet är en blandning av fakta och känsla. 6

7 Några axplock från samtalsforskningen: Att ge någon komplimanger Är man flera runt ett middagsbord och alla vill ge värden/värdinnan komplimanger för maten, tenderar man att överglänsa varandra, att öka på styrkan i komplimangen. Se upp med att göra samma sak om någon berättar något som han upplevt som en stor eller fantastisk sak. Då tar man ju ner honom i stället. Tänk på Hasse & Tages spik i foten. Disprefererade svar Det socialt disprefererade svaret följs i allmänhet av en förklaring. Det disprefererade är inte kopplat till individen och psykologin i första hand. I stället kopplat till det sociala sammanhanget. Det prefererade svaret är kort och rakt. Det disprefererade svaret följs av en förklaring. Pröva att hur du svarar på erbjudandet om ett biobesök. - Vill du följa med på bio i kväll? - Ja, gärna. - Nej, jag måste tyvärr åka till Åkersberga ikväll för min mamma har blivit sjuk. Pröva att göra tvärtom: - Vill du följa med på bio i kväll? - Ja, gärna. Men först måste jag åka till Åkersberga ikväll för min mamma har blivit sjuk. - Nej, tyvärr. Det långa jakande svaret tenderar att verka som att den som svarar är lite besvärad och att hela grejen med biobesöket känns lite krånglig. Hur många gånger har man inte kontrat: - Men du, om du vill kan vi ta det en annan gång. Det korta nekande svaret känns extremt avvisande. Frågor Öppna frågor. Frågeord. Vem? Vad? Varför? Varifrån? Vilket? När? Hur? Slutna frågor. Svaret är ja eller nej. Börjar med verb. Åkte du? Är du? Brukar du..? Bygger du? Sanning eller lögn I normal samtalskonversation utgår man i de flesta fall från att det som sägs är sant. Att explicit ifrågasätta vad någon säger kan uppfattas som en oförskämdhet. I sin ledarroll måste 7

8 man vara mycket försiktig med att uttrycka sina misstankar om att ens medarbetare inte talar sanning. I samtal är detta på gränsen till omöjligt. Upprepad bekräftelse och invändning Ett sådant uttryck för tvivel om att informationen inte är sann är att kräva upprepad bekräftelse och sedan invända. Exemplen är hämtade från polisförhör och ska absolut inte blandas ihop med exempelvis medarbetarsamtal. Exemplen är tydliga, därför använder jag dem. Polis: (kräver information) - År det vad som hände? Misstänkt: (ger information) - Jag passerade inte kassan. Polis: (kräver bekräftelse) - Jasså, det har du inte gjort? (misstroende) Misstänkt: (bekräftar) - Nej. Polis: (invänder) - Nu står det så på anmälan, men det är alltså fel? (misstroende) Berättande i samtalsmötet skapar ibland gemenskap, ibland uppmärksamhet I sociala sammanhang lägger vi ner mycket energi på att framstå i god dager (Goffman). På en arbetsplats gäller det att framstå som en kompetent medarbetare och att ha en socialt acceptable personlighet. När vi samtalar kan vi med andra ord inte undgå att skapa en bild av oss själva en självpresentation genom vad vi säger och hur vi säger det. Varje gång en mötesdeltagare säger något får de övriga deltagarna därmed tillgång till information med vars hjälp de kan dra slutsatser angående deltagarens person. Genom berättandet har berättaren möjlighet att skapa en positiv bild av sig själv på flera plan: - Dels som deltagare och eventuellt aktör i berättelsen - Dels som en berättande person. Och det här ska kopplas till retorikens narratio. Narratio lägger till en funktion hos berättelsen. Den är också pedagogisk: en förklarande minneskrok. Formella möten och informella möten Informella möten blir allt vanligare i vår arbetsvardag. De informella mötena är arenor för informationsöverföring, diskussion och beslutsfattande. En fördel är att alla på ett icke-formaliserat sätt kan komma till tals. I stället för formaliserade yttranden används kommunikationssätt som har drag av vardagliga samtal. De goda informella mötena verkar vid sidan av information, diskussion och beslutsfattande också 8

9 för gemenskapheten i arbetsgruppen. Min varning här är rör den samtalslika karaktären. Sådant som rör samtalets karaktär (bräckande av komplimanger, disprererade svar, frågor, tystander, sant och lögn, berättandet som medel för identitet etc) sätt i spel under de informella mötena. Var vaksamma alltså! Formella möten: Man har kallelse som går ut med post cirka en vecka i förväg, föredragninslista, ordförande som öppnar, avslutar, håller i klubban, leder mötet genom föredragningslistan, sakfrågor som kan avgöras i dag eller senare (bordläggning), man kan votera och protokoll förs. Sekreteraren för protokoll, ordförande ansvarar för protokollet och det justeras av en justerare. Det formella fmötet är ett demokratiskt sätt att fatta beslut och lösa problem: deltagare/medborgare kan dels komma till tals, dels vara delaktiga i beslut. Informella möten: Möten som inte har en i förväg utsänd dagordning. Ofta leds mötet av en ordförande som kontrollerar samtalet och turtagningarna. Det är också vanligt med en sekreterare som för protokoll. Män och kvinnor i möten Jag får ofta frågor om skillnaden i hur män och kvinnor kommunicerar. Jag är dock lite ovillig att tala i termer av genus. Det finns en del forskning på området. En del forskning visar att kvinnor gynnas av informella möten. Carole Edelsky (1993) gjorde exempelvis en undersökning om hur män och kvinnor talar under ett och samma möte. Hon visar att kvinnor deltar lika mycket i samtalsmötet när: - Det är relativt fri turtagning. - Mycket sammanfallande tal. - Frekventa turbyten. Männen dominerar när deltagarna talar en i taget och tar längre turer. Jag uppmanar er att fundera på era egna erfarenheter och ställa dem i relation till vad Edelsky får fram. Själv driver jag inte denna fråga. Kanske mest för att jag tycker att det är ointressant att diskutera genus och kommunikation och för att jag tror att påståenden om att kvinnor gör så och män gör så tenderar att bekräfta förhållanden och i värsta fall cementera dem. Stora och små möten Det handlar alltid om att mer eller mindre skapa en känsla av att man är dialogisk och för ett samtal med auditoriet. Man 9

10 arbetar därför med kontaktgrepp som vi finner hos retoriken och språkligt har man en samtalande ton. Vad gäller röst och kropp handlar det om att röra sig fram, luta sig framåt, ha en gestik som är naturlig för talaren och en röst med tryck på innehållsviktiga ord och kärninformation samt att göra pauser. Viktigast av allt är att använda blicken och titta på dem som lyssnar. Inför ett möte ska man alltid ställa sig frågan varför man över huvud taget ska tala när de som kommer är läskunniga. Det handlar om att addera något till texten, en funktion som skriven text inte har. När den gudabenådade trumpetaren Miles Davis kom till Europa var förväntningarna var stora. Miles skulle ge en konsert i Paris. Alla biljetter var slutsålda. In på scenen kommer han, den gudabenådade, med trumpeten i handen. Publiken vill aldrig sluta applådera. Och så börjar han. Men han spelar med ryggen vänd mot publiken hela konserten. Efteråt var alla som varit där rasande. Varför hade han vänt sig från dem? I en intervju efteråt sa Miles: Ni kom väl för att lyssna på min musik, inte för att titta på mig. Jag tror att han hade fel. De som var där vill också se den store, inte bara lyssna. Skapa gemenskap i samtalet skapa uppmärksamhet i samtalet markera makt 10

11 Och rent fysiskt då? Kroppen som spegel Känslor. Trovärdighet. Kroppen och rösten är usla lögnare. Vi kan ljuga med ord eller i varje fall använda språket till att dölja våra tankar med. Det är inte lika lätt med kroppen. Tala sanning. Tala om det som du tycker är viktigt och engagerande. Då kan du i stort sätt sluta tänka på allt man ska göra och allt man inte ska göra med kropp och röst när man talar. Om du själv tycker att det du talar om är ointressant kommer det också att synas och kanske framför allt höras. Då gånger du är ålagd att tala om något som inte engagerar dig kommer det heller inte att bli lika bra som de gånger du brinner för dittt ämne. Kroppen som verktyg Innehåll. Begriplighet. Kroppen och rösten kan användas som verktyg för att lyfta fram och förstärka det budskap vi vill förmedla. Men också här finns det känslor. Den som talar engagerat rör sig fram, tittar, trycker på innehållehållsviktiga ord och gör pauser. Det är på det här sättet man både kan vara tydlig och påverkande. Det är det där trycket som jag kallar prominens. Prominens Prominens eller tryck och fet stil är naturligt i vanliga samtal. Prominens understryker vad du säger. Därför ska du markera de innehållsviktiga orden. Den som läser upp en text tenderar att markera punkt, komma och frågetecken. Det gör talet mindre kommunikativt. Prominens och särskilt gestiken är illustrerande. Tänk på hur gärna man visar Å ena sidan å andra sidan med höger respektive vänster hand. Exempel på god prominens är nyhetsuppläsare och diskussionsledare i debattprogram på tv. Lyssna gärna på nyhetsuppläsare. - paus - före och efter - tryckstyrka - starkare röst eller svagare - tempo - långsammare eller snabbare - blick - titta upp och på lyssnaren - luta sig fram - kan vara aggressivt Kontroll vs dynamik Sammanfattningsvis kan man om kroppen säga att det dels är viktigt att kontrollera sin kropp, det vill säga att kontrollera hur den nervösa energin tar form, dels är viktigt att släppa fram sitt engagemang genom att vara i rörelse med gestik, klara steg framåt och blick. Glöm inte att du har den röst du har och det kroppsspråk du har. Hitta inte på något som är onaturligt för dig. Lyft fram det som är du! 11

12 Varning dock för händerna i ansiktet och andra aktiviteter såsom skramlande nycklar, klickande pennor, skruvade ringar etc. Vänd inte åhörarna ryggen. Gör inte en Miles Davies! Teaterns sätt att se på kroppsspråk: hög och låg status Hög status Låg status långsamma rörelserhastiga rörelser mjuka rörelser ryckiga rörelser fast blick flackande blick god hållning dålig hållning avspänd kropp överspänd/stel kropp utmejslade ord många småord och småljud Talängslan Snarast exponeringsängslan. när vi talar inför grupp. Vi exponeras rent fysiskt, men också innehållsligt och som talare. Paradox i att ett av talets mest grundläggande krav är att dra till sig andras uppmärksamhet, både till det vi har att säga och vår person. I samtalet är exponeringen betydligt mindre. Det förklarar varför vissa är bekväma och starka i samtal, men inte lika starka på en scen. Retoriken slutligen: Måste man vara en kul typ för att vara en bra talare? Nej, men det hjälper. Om du är humoristisk så använd dig av det. Det är värdefullt. Annars kompensera med: engagemang var personlig konkretion bra historier och detaljer kontakt Den goda talaren älskar att tala. De bästa talarena hyser ett genuint intresse för andra människor. De goda talarna visar engagemang inför talsituationen, men också för sitt ämne. Tala om sådant ni gillar och känner engagemang för. En säljare bör välja de produkter i sin portfölj som han känner mest för, som är viktigast, roligast, bäst, enligt säljaren själv. De bästa talarna vågar visa vilka de är. Utplåna inte dig själv och din person. Bjud på dig själv. Var personlig men inte privat. Hämta exempel från den egna vardagen och egna erfarenheter som här till ämnet och som på det viset också 12

13 konkretiserar vad du vill säga. Retoriken kaller detta exemplum. Allt detta bidrar till kontakt med åhörarna. Liksom börjor (exordium). Knyt också an till det som händer i rummet som du talar i. Och sist men inte minst: Våga tala om tung fakta, svåra saker och komplicerade relationer Det är balansen av fakta och känsla som avgör om du framstår som professionell och intressant. Det är rätt balans av fakta och känsla som ger dig trovärdighet. gemenskap uppmärksamhet makt 13

14 Litteraturtips: Samtliga böcker (utom Matti Bergströms) bör finnas på Akademibokhandeln. Adelswärd, Viveka: Prat, skratt, skvaller och gräl. Bromberg 1991 (finns i senare upplagor) Bergström, Matti: Hjärnans resurser en bok om idéernas uppkomst, Seminarium Förlag 1990 (osäkert om denna finns i bokhandeln, då kan man köpa vad som helst av Matti Bergström som skriver om kunskap och inlärning, han skriver alltid intressant och populärt denne finlandssvenske hjärnforskare, rekommenderas varmt) Johannesson, Kurt: Retorik eller konsten att övertyga, Norstedts 1999 Johannesson, Kurt: Tala väl 10 lektioner i praktisk retorik, Norstedts 2001 Karlberg, Maria & Mral, Brigitte: Heder och påverkan, Natur och Kultur 1998 Lundström, Erland: Talaren, talet, lyssnaren. Handbok i praktisk retorik, Bilda Förlag 2002 Mullern, Tomas & Stein, Johan: Övertygandets ledarskap om retorik vid strategiska förändringar, Studentlitteratur 1999 Norrby, Catrin: Samtalsanalys. Så gör vi när vi samtalar med varandra, Studentlitteratur 1996 Ong, Walter: Muntlig och skriftlig kultur teknologiseringen av ordet, Anthropos (1990) 2003 Det finns också en populärvetenskaplig tidskrift som heter Retorikmagasinet som är riktigt bra. En del av materialet finns på nätet. 14

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Talängslan något vi inte kan blunda för

Talängslan något vi inte kan blunda för Hjälp dina elever och studenter att behärska sin ängslan för att tala inför publik. av Ulrika Axelsson Talängslan något vi inte kan blunda för JAG FÅR PANIK och börjar svettas, blir röd i ansiktet och

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. www.megalomania.se. Jenny Åkerblom

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. www.megalomania.se. Jenny Åkerblom Tala för publik Jenny Åkerblom www.megalomania.se Tala för publik Jenny Åkerblom Framförandet Öga mot öga Att möta en publik Det påstås att när man i undersökningar frågat vad människor är räddast för

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28)

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Kursen riktar sig till den som vill utveckla sina praktiska färdigheter i presentationsteknik. Den innehåller övningar i att framföra ett budskap på bästa sätt med avseende

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

Presentationsteknik. Industriell design. Presentationens syfte. -att sälja in något? -att informera? -att rapportera?

Presentationsteknik. Industriell design. Presentationens syfte. -att sälja in något? -att informera? -att rapportera? Presentationens syfte -att sälja in något? -att informera? -att rapportera? People buy people before they buy products (results)! Förberedelser manus, att träna in presentationen, rätt tid, att använda

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Information till eleverna

Information till eleverna information till eleverna: kopieringsunderlag K Information till eleverna Provmaterial Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är identitet och utseende. Provet är uppdelat i tre olika

Läs mer

Åhörarkopia till Eva Thors föreläsning ABC för vuxna

Åhörarkopia till Eva Thors föreläsning ABC för vuxna Åhörarkopia till Eva Thors föreläsning ABC för vuxna Här nedan följer några citat ur kurslitteratur i specialpedagogik kopplade till delar av den undervisningsmetod som presenteras i föreläsningen. Läsning

Läs mer

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande

RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande 1 RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande CJU Christer Johansson Utbildning Mail:info.cju@telia.com Hemsida: http://www.cju.se 2 INNEHÅLL Tankar om att våga 3 Sju sätt att hantera nervositet

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

BLI EN BÄTTRE SÄLJARE

BLI EN BÄTTRE SÄLJARE BLI EN BÄTTRE SÄLJARE Johnny Rydholm, säljchef på SpeedLedger e-bokföring, berättar sin historia och ger dig sina bästa tips från säljvärlden! INGA KUNDER - INGEN VERKSAMHET Som egenföretagare jobbar du

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings Möten för miljarder! Onsdagen den 26 november klockan sju minuter över sju samlades ett hundratal Malmöföretagare på Slagthuset för att diskutera nyttan med just möten. Vad ska det här frukostmötet leda

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

Röstteknik och Läsmetod

Röstteknik och Läsmetod Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer