Prat, möten och praktisk retorik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prat, möten och praktisk retorik"

Transkript

1 Prat, möten och praktisk retorik Rätt kontakter öppnar nya världar. Dataföreningens konvent 20 november 2006 Gunilla Persson - Tala

2 Talet är kraftfullare än skriften Talet fungerar mycket mer påverkande och entusiasmerande än den skrivna texten. Med talet kan man få åhöraren att bli intresserad av ett nytt ämne, få lust att lära sig mer etc. Men det förutsätter att man tar kontakt och jobbar med att tala till åhörarna. Det vanligaste felet vi gör som talare är att vi är fast i materialet, det vill säga fast i den information vi ska förmedla. Många blir upptagna av att utforma sina power point-bilder. Detta medför att vi lägger mycket krut på att skriva en text och att göra bilder. Det vi bör lägga krut på är i själva verket kontaktgrepp och att visa vårt personliga engagemang. Tänk alltid så här före en muntlig presentation: De som är framför mig är läskunniga. Vad kan jag göra som är mer än det som står i texten? Lobbying är troligtvis så stort och viktigt i dag på grund av att man då kommunicerar muntligt på ett informellt sätt. Man förmedlar information i ett samtal. Ja, kort och gott så skapar man ett möte människor emellan. När vi studerar stora kända talare i klassisk retorik, studerar vi personer som vill väcka uppmärksamhet kring sig själva, sin person och sitt budskap. Den muntliga kommunikation vi har i mötessammanhang i modernt yrkesliv söker inte uppmärksamhet. Det skulle till och med kunna verka uppblåst och dåligt för talarens trovärdighet. I stället ska vi söka känsla av gemenskap. Söka känsla av dialog och samtal. Skillnaden mellan talad och skriven presentation flyktig (process) (produkt) struktur beständig möjlighet till kontakt och dialog - icke-linjär struktur logisk upprepa sig stringens mindre informationsmängd informationsmängd enklare språk komplext språk Kommunikation vs information Skilj mellan: Den skrivna presentationen. stor mer 2

3 Den talade presentationen. Det vanliga samtalet. Den skrivna presentationen är information. Det vanliga samtalet är mest av allt kommunikation. Den talade presentationen ligger däremellan. Det finns alltid en risk att den muntliga presentationen blir information. Skapa gemenskap i samtalet skapa uppmärksamhet i samtalet 3

4 Ta kontakt! Kontaktknep: - Samtalets pronomenspråk: jag, du, ni, vi - Gemenskapsmarkörer: småbarnsföräldrar vi småbarnsföräldrar - Frågor - Retoriska frågor - Uppmaningar: Hör här! Se här! - Röra sig fram och luta sig fram. - Titta viktigast av allt. Titta stadigt och sprejmåla inte. Titta långt bak och sedan långt fram och så bak igen. - (le om man är en leende typ) Frågor Ett av de bästa sätten att vara samtalande och dialogisk. Om man har en person eller en liten grupp framför sig kan man arbeta med så kallade öppna frågor. Öppna frågor börjar med frågeord (Vem? Vad? Vilka? Hur? När? etc) Svaren är substantiella och bär information. Den som ställer den här typen av fråga vill ha information från den som lyssnar. De öppna frågorna är i stort sett omöjliga att ställa till en riktigt stor publik. I samtal är de utmärkta och signalerar nyfikenhet och öppenhet från den som talar. Har man en stor grupp framför sig använder man frågor för att låtsas dialog. Då ställer man de slutna frågorna. De börjar med verb och har ja eller nej som svar (Vill? Ska? Brukar? Känner ni igen? Äter? etc). Svaren är med andra ord inte substantiella, utan söker bekräftelse. Den som talar kan använda dem för att visa att han talar med publiken och undrar om de är med honom. I samtal fungerar de gärna som bekräftelse på talaren. Men de kan också fungera som bekräftelse på gemenskapen: Vi tycker likadant och är samma typ av personer. I enskilda professionella samtal kan de slutna frågorna användas manipulativt. Jag tänker på intervjuer och medarbetarsamtal. Den som ställer frågan formulerar ju innehållet och kan sedan föra svaret vidare som om innehållet var formulerat av den som svarade. De retoriska frågorna kan man använda för att väcak intresse för sitt ämne eller som ett slags rubrik för att tala om vilket ämne man ska presentera. I inledningen av en presentaion är det alltid svårt att verkligen få svar på fråga. Därför passar de retoriska frågorna bättre initialt. om man står inför en grupp. Om man inte får svar på en fråga som ställer ska man aldrig säger 4

5 aldrig pressa frågan genom att upprepa den och kommentera att ingen svarar. Det skapar inte kontakt. Det skapar avstånd! Knyt an här och nu. Se gärna till att det finns något gemensamt som vi kan börja med. Under konventet introducerade jag begreppet desciptio. Ni kommer ihåg hon med de bruna silverfiskarna och hon med bärnstenen och alla de som hade jobbat på Ericsson. Viktigt var inte att ni gjorde en descriptio i er grupp men ni hade något att referera till som hade hänt här och nu. Det hjälper för att börja få kontakt. Tystnad Får de trötta att vakna om det är en grupp. Fungerar kontaktskapande (!!). I samtalet kan det vara ett sätt att släppa in den andre. Men tystanden kan också vara besvärande. Det finns alltid de som så att säga tar ansvar för tysnaden och börjar prata om något. Dessa personer är ofta sådana som tar ansvar för gemenskapen i största allmänhet. Tystnaden här också till ett av de skarpaste journalistknepen. Min man är journalist och han hävdar med emfas att de bästa och mest intressanta svaren får han när han själv är tyst. Det förutsätter förstås att den som intervjuas tar ansvar för tystnaden. Viktig talad information måste upprepas. Ibland faller man i fällan att man tror att information är överförd bara för att man sagt det. Så är det ingalunda för talat språk. Det pågår så mycket annat när vi möts att det som sägs ibland kan hamna i marginalen. Upprepa därför alltid den viktigaste fakta du har med dig till mötet. zzzz Alla ska sova en stund. Räkna med det. Därför: Upprepa! Retoriken: blanda fakta och känsla. Fakta kan ni. Känsla är: narratio, descriptio, engagemang och kontaktgrepp. Narratio. Berätta! Informera inte! Exemplum. Story-telling Kontaktskapande. Känsloappellerande. Minnestekniskt effektivt. (En krok i minnet alltså) I muntliga kulturer berättar man oerhört mycket. Detta är inte i första hand ett sätt att umgås eller att vara trevlig. I muntliga kulturer vet man att det är berättelserna som sätter sig som avtryck i minnet. Därför ska man sträva efter att 5

6 berätta sådant som fungerar som åskådliggörande exempel, som beskriver ett sakförhållande. Johan Forsberg berättade historien om WE:s grundare som gick fram till en kille på gatan och gav honom 500:- Detta var en typisk narratio. Läs mer om vad jag skriver om att berätta under stycket Axplock från samtalsforskningen. Det här med svenska landskapslagar tog jag aldrig upp. Vad jag vill beskriva är att de gamla lanskapslagarna var muntlig information som presenterades en gång om året för alla fri män på tinget. För att de skulle minnas alal paragrafer var/är varje paragraf behäftad med en historia. Den som står här är en av de kortaste (från Dalalagen tror jag). Kolla gäran på nätet för de finns där. Det är god läsning. Svensk landskapslag: berättelse först som åskådliggör paragrafen, därefter följer paragrafen: Till och med en tupp kan vålla en människas död. En gång hängde en yxa på en vägg och en tupp flög upp och satte sig på den. Yxan föll ner och i magen på en man. Det dog han av. Då kallar man fram ägaren till tuppen på tinget och dömer honom till tre marks böter. På samma sätt gör man om en galt eller en bock eller en häst vållar någons död: ägaren kallas fram på tinget och döms till tre marks böter. Descriptio. Beskrivande detaljer. Beskriv med många detaljer. Fånga speciella detaljer ur arbetsvardagen. Detaljerna ska antingen var udda och därmed underhållande eller typiska och därmed igenkännande. De där specifika detaljerna skapar i första fallet (de udda) uppmärksamhet och väcker intresse, de blir underhållande. De specifika detaljerna i andra fallet (de typiska) skapar gemenskap och kontakt. Såväl de udda som de specifika detaljerna fungerar som avbrott i faktaflödet samt som minnestekniska krokar. Välj att tala om det du är engagerad i det kan sorteras till känslodelen. Samtalet är en blandning av fakta och känsla. 6

7 Några axplock från samtalsforskningen: Att ge någon komplimanger Är man flera runt ett middagsbord och alla vill ge värden/värdinnan komplimanger för maten, tenderar man att överglänsa varandra, att öka på styrkan i komplimangen. Se upp med att göra samma sak om någon berättar något som han upplevt som en stor eller fantastisk sak. Då tar man ju ner honom i stället. Tänk på Hasse & Tages spik i foten. Disprefererade svar Det socialt disprefererade svaret följs i allmänhet av en förklaring. Det disprefererade är inte kopplat till individen och psykologin i första hand. I stället kopplat till det sociala sammanhanget. Det prefererade svaret är kort och rakt. Det disprefererade svaret följs av en förklaring. Pröva att hur du svarar på erbjudandet om ett biobesök. - Vill du följa med på bio i kväll? - Ja, gärna. - Nej, jag måste tyvärr åka till Åkersberga ikväll för min mamma har blivit sjuk. Pröva att göra tvärtom: - Vill du följa med på bio i kväll? - Ja, gärna. Men först måste jag åka till Åkersberga ikväll för min mamma har blivit sjuk. - Nej, tyvärr. Det långa jakande svaret tenderar att verka som att den som svarar är lite besvärad och att hela grejen med biobesöket känns lite krånglig. Hur många gånger har man inte kontrat: - Men du, om du vill kan vi ta det en annan gång. Det korta nekande svaret känns extremt avvisande. Frågor Öppna frågor. Frågeord. Vem? Vad? Varför? Varifrån? Vilket? När? Hur? Slutna frågor. Svaret är ja eller nej. Börjar med verb. Åkte du? Är du? Brukar du..? Bygger du? Sanning eller lögn I normal samtalskonversation utgår man i de flesta fall från att det som sägs är sant. Att explicit ifrågasätta vad någon säger kan uppfattas som en oförskämdhet. I sin ledarroll måste 7

8 man vara mycket försiktig med att uttrycka sina misstankar om att ens medarbetare inte talar sanning. I samtal är detta på gränsen till omöjligt. Upprepad bekräftelse och invändning Ett sådant uttryck för tvivel om att informationen inte är sann är att kräva upprepad bekräftelse och sedan invända. Exemplen är hämtade från polisförhör och ska absolut inte blandas ihop med exempelvis medarbetarsamtal. Exemplen är tydliga, därför använder jag dem. Polis: (kräver information) - År det vad som hände? Misstänkt: (ger information) - Jag passerade inte kassan. Polis: (kräver bekräftelse) - Jasså, det har du inte gjort? (misstroende) Misstänkt: (bekräftar) - Nej. Polis: (invänder) - Nu står det så på anmälan, men det är alltså fel? (misstroende) Berättande i samtalsmötet skapar ibland gemenskap, ibland uppmärksamhet I sociala sammanhang lägger vi ner mycket energi på att framstå i god dager (Goffman). På en arbetsplats gäller det att framstå som en kompetent medarbetare och att ha en socialt acceptable personlighet. När vi samtalar kan vi med andra ord inte undgå att skapa en bild av oss själva en självpresentation genom vad vi säger och hur vi säger det. Varje gång en mötesdeltagare säger något får de övriga deltagarna därmed tillgång till information med vars hjälp de kan dra slutsatser angående deltagarens person. Genom berättandet har berättaren möjlighet att skapa en positiv bild av sig själv på flera plan: - Dels som deltagare och eventuellt aktör i berättelsen - Dels som en berättande person. Och det här ska kopplas till retorikens narratio. Narratio lägger till en funktion hos berättelsen. Den är också pedagogisk: en förklarande minneskrok. Formella möten och informella möten Informella möten blir allt vanligare i vår arbetsvardag. De informella mötena är arenor för informationsöverföring, diskussion och beslutsfattande. En fördel är att alla på ett icke-formaliserat sätt kan komma till tals. I stället för formaliserade yttranden används kommunikationssätt som har drag av vardagliga samtal. De goda informella mötena verkar vid sidan av information, diskussion och beslutsfattande också 8

9 för gemenskapheten i arbetsgruppen. Min varning här är rör den samtalslika karaktären. Sådant som rör samtalets karaktär (bräckande av komplimanger, disprererade svar, frågor, tystander, sant och lögn, berättandet som medel för identitet etc) sätt i spel under de informella mötena. Var vaksamma alltså! Formella möten: Man har kallelse som går ut med post cirka en vecka i förväg, föredragninslista, ordförande som öppnar, avslutar, håller i klubban, leder mötet genom föredragningslistan, sakfrågor som kan avgöras i dag eller senare (bordläggning), man kan votera och protokoll förs. Sekreteraren för protokoll, ordförande ansvarar för protokollet och det justeras av en justerare. Det formella fmötet är ett demokratiskt sätt att fatta beslut och lösa problem: deltagare/medborgare kan dels komma till tals, dels vara delaktiga i beslut. Informella möten: Möten som inte har en i förväg utsänd dagordning. Ofta leds mötet av en ordförande som kontrollerar samtalet och turtagningarna. Det är också vanligt med en sekreterare som för protokoll. Män och kvinnor i möten Jag får ofta frågor om skillnaden i hur män och kvinnor kommunicerar. Jag är dock lite ovillig att tala i termer av genus. Det finns en del forskning på området. En del forskning visar att kvinnor gynnas av informella möten. Carole Edelsky (1993) gjorde exempelvis en undersökning om hur män och kvinnor talar under ett och samma möte. Hon visar att kvinnor deltar lika mycket i samtalsmötet när: - Det är relativt fri turtagning. - Mycket sammanfallande tal. - Frekventa turbyten. Männen dominerar när deltagarna talar en i taget och tar längre turer. Jag uppmanar er att fundera på era egna erfarenheter och ställa dem i relation till vad Edelsky får fram. Själv driver jag inte denna fråga. Kanske mest för att jag tycker att det är ointressant att diskutera genus och kommunikation och för att jag tror att påståenden om att kvinnor gör så och män gör så tenderar att bekräfta förhållanden och i värsta fall cementera dem. Stora och små möten Det handlar alltid om att mer eller mindre skapa en känsla av att man är dialogisk och för ett samtal med auditoriet. Man 9

10 arbetar därför med kontaktgrepp som vi finner hos retoriken och språkligt har man en samtalande ton. Vad gäller röst och kropp handlar det om att röra sig fram, luta sig framåt, ha en gestik som är naturlig för talaren och en röst med tryck på innehållsviktiga ord och kärninformation samt att göra pauser. Viktigast av allt är att använda blicken och titta på dem som lyssnar. Inför ett möte ska man alltid ställa sig frågan varför man över huvud taget ska tala när de som kommer är läskunniga. Det handlar om att addera något till texten, en funktion som skriven text inte har. När den gudabenådade trumpetaren Miles Davis kom till Europa var förväntningarna var stora. Miles skulle ge en konsert i Paris. Alla biljetter var slutsålda. In på scenen kommer han, den gudabenådade, med trumpeten i handen. Publiken vill aldrig sluta applådera. Och så börjar han. Men han spelar med ryggen vänd mot publiken hela konserten. Efteråt var alla som varit där rasande. Varför hade han vänt sig från dem? I en intervju efteråt sa Miles: Ni kom väl för att lyssna på min musik, inte för att titta på mig. Jag tror att han hade fel. De som var där vill också se den store, inte bara lyssna. Skapa gemenskap i samtalet skapa uppmärksamhet i samtalet markera makt 10

11 Och rent fysiskt då? Kroppen som spegel Känslor. Trovärdighet. Kroppen och rösten är usla lögnare. Vi kan ljuga med ord eller i varje fall använda språket till att dölja våra tankar med. Det är inte lika lätt med kroppen. Tala sanning. Tala om det som du tycker är viktigt och engagerande. Då kan du i stort sätt sluta tänka på allt man ska göra och allt man inte ska göra med kropp och röst när man talar. Om du själv tycker att det du talar om är ointressant kommer det också att synas och kanske framför allt höras. Då gånger du är ålagd att tala om något som inte engagerar dig kommer det heller inte att bli lika bra som de gånger du brinner för dittt ämne. Kroppen som verktyg Innehåll. Begriplighet. Kroppen och rösten kan användas som verktyg för att lyfta fram och förstärka det budskap vi vill förmedla. Men också här finns det känslor. Den som talar engagerat rör sig fram, tittar, trycker på innehållehållsviktiga ord och gör pauser. Det är på det här sättet man både kan vara tydlig och påverkande. Det är det där trycket som jag kallar prominens. Prominens Prominens eller tryck och fet stil är naturligt i vanliga samtal. Prominens understryker vad du säger. Därför ska du markera de innehållsviktiga orden. Den som läser upp en text tenderar att markera punkt, komma och frågetecken. Det gör talet mindre kommunikativt. Prominens och särskilt gestiken är illustrerande. Tänk på hur gärna man visar Å ena sidan å andra sidan med höger respektive vänster hand. Exempel på god prominens är nyhetsuppläsare och diskussionsledare i debattprogram på tv. Lyssna gärna på nyhetsuppläsare. - paus - före och efter - tryckstyrka - starkare röst eller svagare - tempo - långsammare eller snabbare - blick - titta upp och på lyssnaren - luta sig fram - kan vara aggressivt Kontroll vs dynamik Sammanfattningsvis kan man om kroppen säga att det dels är viktigt att kontrollera sin kropp, det vill säga att kontrollera hur den nervösa energin tar form, dels är viktigt att släppa fram sitt engagemang genom att vara i rörelse med gestik, klara steg framåt och blick. Glöm inte att du har den röst du har och det kroppsspråk du har. Hitta inte på något som är onaturligt för dig. Lyft fram det som är du! 11

12 Varning dock för händerna i ansiktet och andra aktiviteter såsom skramlande nycklar, klickande pennor, skruvade ringar etc. Vänd inte åhörarna ryggen. Gör inte en Miles Davies! Teaterns sätt att se på kroppsspråk: hög och låg status Hög status Låg status långsamma rörelserhastiga rörelser mjuka rörelser ryckiga rörelser fast blick flackande blick god hållning dålig hållning avspänd kropp överspänd/stel kropp utmejslade ord många småord och småljud Talängslan Snarast exponeringsängslan. när vi talar inför grupp. Vi exponeras rent fysiskt, men också innehållsligt och som talare. Paradox i att ett av talets mest grundläggande krav är att dra till sig andras uppmärksamhet, både till det vi har att säga och vår person. I samtalet är exponeringen betydligt mindre. Det förklarar varför vissa är bekväma och starka i samtal, men inte lika starka på en scen. Retoriken slutligen: Måste man vara en kul typ för att vara en bra talare? Nej, men det hjälper. Om du är humoristisk så använd dig av det. Det är värdefullt. Annars kompensera med: engagemang var personlig konkretion bra historier och detaljer kontakt Den goda talaren älskar att tala. De bästa talarena hyser ett genuint intresse för andra människor. De goda talarna visar engagemang inför talsituationen, men också för sitt ämne. Tala om sådant ni gillar och känner engagemang för. En säljare bör välja de produkter i sin portfölj som han känner mest för, som är viktigast, roligast, bäst, enligt säljaren själv. De bästa talarna vågar visa vilka de är. Utplåna inte dig själv och din person. Bjud på dig själv. Var personlig men inte privat. Hämta exempel från den egna vardagen och egna erfarenheter som här till ämnet och som på det viset också 12

13 konkretiserar vad du vill säga. Retoriken kaller detta exemplum. Allt detta bidrar till kontakt med åhörarna. Liksom börjor (exordium). Knyt också an till det som händer i rummet som du talar i. Och sist men inte minst: Våga tala om tung fakta, svåra saker och komplicerade relationer Det är balansen av fakta och känsla som avgör om du framstår som professionell och intressant. Det är rätt balans av fakta och känsla som ger dig trovärdighet. gemenskap uppmärksamhet makt 13

14 Litteraturtips: Samtliga böcker (utom Matti Bergströms) bör finnas på Akademibokhandeln. Adelswärd, Viveka: Prat, skratt, skvaller och gräl. Bromberg 1991 (finns i senare upplagor) Bergström, Matti: Hjärnans resurser en bok om idéernas uppkomst, Seminarium Förlag 1990 (osäkert om denna finns i bokhandeln, då kan man köpa vad som helst av Matti Bergström som skriver om kunskap och inlärning, han skriver alltid intressant och populärt denne finlandssvenske hjärnforskare, rekommenderas varmt) Johannesson, Kurt: Retorik eller konsten att övertyga, Norstedts 1999 Johannesson, Kurt: Tala väl 10 lektioner i praktisk retorik, Norstedts 2001 Karlberg, Maria & Mral, Brigitte: Heder och påverkan, Natur och Kultur 1998 Lundström, Erland: Talaren, talet, lyssnaren. Handbok i praktisk retorik, Bilda Förlag 2002 Mullern, Tomas & Stein, Johan: Övertygandets ledarskap om retorik vid strategiska förändringar, Studentlitteratur 1999 Norrby, Catrin: Samtalsanalys. Så gör vi när vi samtalar med varandra, Studentlitteratur 1996 Ong, Walter: Muntlig och skriftlig kultur teknologiseringen av ordet, Anthropos (1990) 2003 Det finns också en populärvetenskaplig tidskrift som heter Retorikmagasinet som är riktigt bra. En del av materialet finns på nätet. 14

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation DD1393 Mjukvarukonstruktion Presentationsteknik Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation Kommunikation på DD1393 1,5hp Föreläsning 1 Presentationsteknik

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL

Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig dag 4 2017-04-03 Agneta Stolpe påverka & påverkas Det händer något i mötet Hela du kommunicerar Alternativ & nyanser Vi påverkar varandra hela tiden tid tanke

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal. Inleda ett samtal Introduktion Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal. Vi tar alltså upp små vardagliga samtal som kanske inte känns så viktiga för stunden men som

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation

Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Inledning Muntlig presentation har blivit allt viktigare i utbildning och yrkesliv. Allt oftare hamnar vi i situationer där vi måste redovisa

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

Rollen som kommunikationsrådgivare

Rollen som kommunikationsrådgivare Rollen som kommunikationsrådgivare Styrkor, svagheter och utmaningar i praktisk kommunikationsrådgivning Helle Petersen, PhD, MPO Forskningsgruppchef och lektor, Roskilde Universitet Kort om mig PhD och

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00 Samtal om ledarskap Välkomna! Lokalt ledarskap platsspecifikt och gränsöverskridande. Jobba med perspektivet individ grupp verksamhet. Metoder för att genomföra arbete tillsammans.! SLUT 21.00 Förväntningar

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-09-07 Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD Ref. 66010 Ref. 66010 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "BONDGÅRDEN" INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas Läsnyckel Mingla och Errol av Åsa Storck Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras på olika

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Studieanvisning. Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, tel:

Studieanvisning. Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, tel: Studieanvisning Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, ulrika.axelsson@liu.se, tel: 013-28 18 03 Examinator: Ulrika Axelsson Administratör: Olivia Hallberg, olivia.hallberg@liu.se,

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Catrin Ankh Vad handlar boken om? Sara, Anna, Kevin och Leo är bästa vänner. De sitter på sitt favoritcafé och pluggar inför matteprovet i morgon. Sara tröttnar och vill

Läs mer

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer