Risk, njutning och information anteckningar angående preventionens diskursiva utrymme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk, njutning och information anteckningar angående preventionens diskursiva utrymme"

Transkript

1 ANDERS BERGMARK Risk, njutning och information anteckningar angående preventionens diskursiva utrymme Inledning I en studie av den svenska alkoholpolitiska diskursen (såsom den artikulerats i administrativa och politiska texter mellan 1970 och 1990) identifierade Bergmark och Oscarsson (1992) ett tydligt mönster vars bärande element var en upprepning av såväl alkoholproblemets karaktär som åtgärder för att komma tillrätta med detsamma. Tämligen undantagslöst öppnade de texter som granskades med ett konstaterande av att alkoholproblemet utgör samhällets mest allvarliga sociala och medicinska problem. Den kedja av ensartade beskrivningar som författarna identifierade mellan alkoholpolitiska utredningen (SOU 1974: 90) och Socialstyrelsens handlingsprogram (1990) innehöll en utifrån aktivistiska utgångspunkter förödande tolkningsmöjlighet: att ingenting har hänt. Denna tolkning fick en förstärkt och dubbel innebörd då det visade sig att det upprepande momentet också fanns närvarande när det gällde de åtgärder som bedömdes som adekvata för att komma tillrätta med problemet alla åtgärder som framfördes (i en given framställning) fanns redan närvarande i en föregående text. Bergmark och Oscarsson (op. cit.) konkluderade att den svenska alkoholpolitiska framställningens villkor till vissa grundläggande delar kunde beskrivas som sådana att de framtvingade en serie historielösa upprepningar av åtgärder och förslag. Samspelet mellan formerna för problematisering, den nivå av alkoholpolitiska åtgärder som är historiskt given och karaktären hos de åtgärder som uppfattas som möjliga att genomföra begränsar det diskursiva utrymmet. Problematiseringens intensitet och former anger riktningen och vidden av de alkoholpolitiska ambitioner som skall omsättas i konkreta åtgärder. Samtidigt begränsas åtgärdsarsenalen av det enkla faktum att en rad grundläggande alkoholopolitiska åtgärder redan är tillstädes. Mellan det redan genomförda och det omöjliga finns det diskursiva utrymme i vilket ambitionerna skall transformeras till åtgärdsförslag. Bergmark och Oscarsson konstaterade vidare (op. cit.) att med en viss mått av förenkling kan dessa åtgärdsförslag hänföras till två grundläggande kategorier; idealistiska och intensifierande. Under den idealistiska kategorin inordnades sådana åtgärder som utbildning, information och opinionsbildning, under det att utbyggnad, aktivering och förbättring av redan befintliga åtgärder grupperades under den intensifierande rubriken. Även om Bergmark och Oscarsson studie NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 337

2 befattar sig med en begränsad kulturellt kontext framstår det som rimligt att anta att delar av deras analys också har giltighet inom ett bredare kulturellt utsnitt. Traditionell alkoholpolitik torde på ett generellt plan utvecklas mot en alltmer begränsad repertoar. 1 Utvecklingen inom den Europeiska unionen går uppenbarligen i en riktning där möjligheterna att vidta politiska åtgärder som riktar sig mot alkoholens tillgänglighet (i såväl ekonomisk som fysisk bemärkelse) i allt högre grad begränsas. De mest påtagliga exemplen på denna utveckling återfinns antagligen i några av de nordiska länderna där såväl utrymmet för beskattning som försäljningsmonopolens ställning har försvagats avsevärt (Tigerstedt 1999). Room har sammanfattat alkolholpreventionens nuvarande och allmänna tillstånd via karakteristiken att populära angreppssätt är ineffektiva, effektiva angreppssätt är politisk omöjliga (Room 2001, 21) och pekar därmed på att preventionens tredje ben information/övertalning för närvarande tycks utgöra en huvudstrategi för förebyggandet av alkoholproblem, om än inte en effektiv sådan. I det följande kommer den alkoholpreventiva informationsstrategin att diskuteras med avseende på såväl innehåll som kontext. Diskussionen är inriktad på en analys av det diskursiva utrymmet för prevention av alkoholproblem, med ett fokus på begreppen risk och njutning. Risk och modernitet I en analys av alkoholpolitiken i de nordiska länderna identifierade Tigerstedt (op. cit.) folkhälsoperspektivet som relaterat till en liberal tradition i den meningen att den representerar ett liberalt sätt att organisera relationen mellan samhället och dess medborgare. Ett av de mest centrala kännetecknen för folkhälsoperspektivet är enligt Tigerstedt (op. cit.) att ansvaret överförs från experterna till den upplyste individen. Den mest centrala förutsättningen för denna ansvarsförskjutning förläggs i framväxten av ny riskmedvetenhet. Denna utveckling karakteriseras enligt Tigerstedts analys av etableringen av en ny typ av fjärrkontroll som baseras på individens internalisering av hälsorelaterade värden. Även om det är lätt att vara ense med Tigerstedt och andra att risk utgör ett centralt begrepp för förståelsen av såväl det nutida, moderna samhället i allmänhet (Beck 1999; Giddens 1994; Lupton 2000) som organiseringen av alkoholpreventionen i synnerhet, är det en öppen fråga i vilken utsträckning hans idé om internalisering av riskinformation som en ny form av fjärrkontroll bör uppfattas som rättvisande. En belysning av denna fråga kan med fördel ta sin utgångspunkt i en diskussion kring följderna av den invasion av riskinformation som genomsyrar vardagslivet för dagens individ. En av de mest elaborerade analyserna av detta ämne har framförts av Beck (Beck 1992; 1999). Risk är enligt Beck den moderna ansatsen att förutsäga och kontrollera kommande konsekvenser av mänsklig handling, olika oavsiktliga konsekvenser av radikaliserad modernisering. Den är ett (institutionaliserat) försök att kolonisera framtiden (Beck 1999, 3). Beck betraktar risk, tillsammans med globalisering, individualisering, könsrevolutionen och undersysselsättning, som en av de grundläggande processer som transformerar moderniteten till den andra moderniteten eller den reflexiva moderniteten. I detta perspektiv kan risk förstås som en integrerad del av modernitetens radikalisering som förvandlar kontrollogiken i den första moderniteten till en allt vidare horisont av osäkerhet. I detta sammanhang spelar vetenskapligt producerad kunskap och expertis en central roll när modernitetens radikalisering drivs vidare. Moderniseringsprocessen går hand i hand med en ackumulering av kunskap be- 338 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

3 träffande samhällets alla delar och praktiker. Ju mer kunskap som ackumuleras, desto mer de-traditionaliserat blir samhället. Den befintliga institutionaliseringen sönderfaller och ersätts med kunskapsberoende strukturer som tvingar individen att konfronteras med nya typer av problem och beslut. Vilken mat är (tillräckligt) säker; hur mycket kan vi dricka utan risker; vilken bil skall vi köpa för att överleva en olycka; vilken slags tv-program ökar risken för att våra barn kommer att begå brott? Informationen (kunskapen) om riskerna i samband med alkoholkonsumtion är följaktligen en del av det allmänna flödet av riskinformation. Alla de enskilda delarna av detta slags information är avsedda att kontrollera risker, men sammantaget ger de upphov till ett risksamhälle där sidoeffekterna, inte instrumentell rationalitet, utgör motorn i samhällets utveckling. Projektet att försöka kontrollera framtiden ger upphov till sin motsats, till ett samhälle fyllt av riskscenarion och valsituationer. Poängen är här att ett avgränsat perspektiv på alkoholprevention (och drogprevention för den delen) som grundar sig på tanken att individerna tolkar riskinformationen enligt en instrumentell rationalitet förbiser att denna information är innesluten i det allmänna flödet av riskinformation. Riskinformationen, tillsammans med globaliseringen och individualiseringen, upplöser traditionen som ett sätt att organisera framtiden och öppnar upp en värld av ständiga valsituationer. I enlighet med detta perspektiv blir riskinformationen inte regelmässigt internaliserad och representerar inte i allmänhet en extern fjärrkontroll i Tigerstedts mening (op. cit.), riskinformationen har tvärtom en benägenhet att utvidga osäkerhetens horisont: expertutlåtanden ifrågasätts av kontraexperter; olika riskdiskurser korsar varandra och skapar osäkerhet (eller annorlunda uttryckt en värld av valmöjligheter). Ett exempel på det sistnämnda är det nya sambandet mellan informationen om alkoholrisker och informationen om hjärtkärlsjukdomar. I denna debatt kan man finna stöd för högst olika livsstilar när det gäller de alkoholmängder som rekommenderas av högst namnkunniga vetenskapliga experter. I viss utsträckning kan man påstå att den vetenskapliga produktionen av riskinformation genom sin egen logik kommer att utvidgas till sådana mängder av information som icke-professionella inte har någon möjlighet att överblicka. Rekommendationerna från American Heart Association (2000) beträffande vårt födointag innefattar tolv täta sidor med förhållningsregler som grundar sig på över 200 vetenskapliga referenser. Den vetenskapliga kunskapsvolymen som gäller riskinformation om hjärtkärlsjukdomar gör att sådana rekommendationer med nödvändighet kommer att bli alltmer detaljerade över tid. Samtidigt som kunskaperna om ett närmast oändligt antal interaktionsformer mellan olika typer av lipider och enzymer växer över tid ökar också nödvändigheten av olika typer av reservationer beträffande rekommendationernas förutsättningar och giltighet, det senare som en följd av såväl den vetenskapliga processen i sig som de rättsliga (försäkringsmässiga) konsekvenserna av den ständiga tillväxten av kunskapsunderlagets komplexitet. Men den explosionsartade tillväxten av vetenskapligt producerad riskinformation åtföljs också av ett ökat tvivel på tillförlitligheten hos informationen, såväl inom som utanför de vetenskapliga sfärerna. Taubes (1996) beskriver detaljerat en mängd förhållanden som sammanfattas under konklusionen att epidimiologin har nått sina gränser. Webbplatsen omfattar en databas av förment skräpvetenskap och erbjuder skräpvetenskaplig judo som ett självförsvar mot hälsovarningar och svindel. Tigerstedt (op. cit.) är ingalunda ensam i sin tolkning av riskinformation som den viktigaste strategin för nyliberala regeringar när NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 339

4 de går in för att lämna gamla styrningsformer och främja frivillig självdisciplin. Det s.k. governmentality-perspektivet (Lupton 2000) ( governmentality styrningsmentalitet ö.a.) har riktat uppmärksamhet mot den vikt som regeringar fäster vid betydelsen av individens egen riskhantering på bekostnad av föreställningarna om socialförsäkring och socialpolitik. Men även om detta kan vara sant när det gäller beslutsfattarnas avsikter, har det inte på ett övertygande sätt påvisats att den andra delen av governmentality-perspektivet riskinternaliseringen som en ledande princip för individens beteende de facto är närvarande i enlighet med dessa avsikter. Den avgörande frågan är i vilken utsträckning närvaron av en elaborerad riskinformation faktiskt fungerar som en styrning av individer (och kollektiv) eller ej. I denna mening ansluter Tigerstedt sig till en position som bejakar förekomsten av en dylik styrning då han anför att I folkhälsans namn skapas normer och ideal, som reglerar individernas livsstilar och hela befolkningars eller befolkningsgruppers beteende (op. cit., 81). Empiriska studier över hur individerna de facto uppfattar information om risker tenderar dock att visa upp ett mer komplicerat och kontextberoende mönster. Risk och kontext Begreppet risksamhälle (Beck 1999) betonar huvudsakligen verkningarna av övergången från tradition och institutionalisering till kunskapsberoende strukturer som grundar sig på ett växande nätverk av expertdiskurser. Men begreppet försöker inte explicit förklara den eventuella differentieringen mellan olika slag av risker. Empiriska studier över hur individerna uppfattar bestämda risker har visat på en mängd viktiga distinktioner mellan olika kategorier av risker. Två viktiga aspekter är nya kontra gamla risker och närvaron eller frånvaron av en skräckreaktion. Fischoff o.a. (1978) har visat att alkoholrisker uppfattas som gamla och välbekanta och ger en låg skräckreaktion. Detta kan kontrasteras mot allmänhetens reaktion på identifieringen av BSE ( galna kosjukan ) som karakteriserades av att risken var både ny och genomsyrad av en skräckreaktion (Pfister & Bohm 2001). En annan viktig aspekt är distinktionen mellan allmän och personlig risk. I de flesta fall har det påvisats att personlig risk uppfattas som mindre än allmän risk, dvs. risken för andra individer än en själv (Weinstein 1989). Skillnaden mellan varseblivningen av allmänna och personliga risker korrelerar också med individens uppfattning av hur kontrollerbar risken är (Sjöberg 1998) ju större möjlighet till kontroll individen förbinder med en specifik konkret risk, desto större bedömer han att skillnaden mellan allmän och personlig risk är. Följaktligen tenderar skillnaden mellan allmän och personlig risk att bedömas som liten när det gäller sådana risker som den globala drivhuseffekten och uttunningen av ozonskiktet, och som större när det gäller risker som involverar en aktiv individ. Även om det finns belägg för en positiv korrelation mellan nivån av alkoholkonsumtion och uppfattningen av hur stor risk man utsätter sig för (Sjöberg; op. cit.) och således ett tecken på ett element av rationalitet 2, finns det också starka belägg för en klar tendens att uppfatta alkoholens verkningar på andra som större än på en själv, detta gäller särskilt de negativa effekterna (Leigh 1987). Riskerna som förbinds med alkoholkonsumtion uppvisar ofta en unik skevhet i detta avseende. I en svensk studie av ett omfattande, representativt urval beträffande individernas uppfattning om olika typer av risker sågs alkoholen som en av de största allmänna riskerna, medan den personliga risken förbunden med alkohol värderades som en av de minsta (Sjöberg; op. cit.). Inte heller tycks information om risker i ge- 340 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

5 nerell bemärkelse och den individuella förståelsen av densamma ha en entydig relation till individens förhållningssätt. I en studie av riskbeteende och riskinformation bland studenter har Cook och Bellis (2001) visat att ökad information om risker inte korrelerar med en lägre nivå av riskbeteende. Det var tvärtom mera sannolikt att individer med en bättre kännedom om riskerna tog större risker än individer med en sämre kännedom om de faktiska riskerna. Den moderna njutningsprincipen Om risk kan sägas vara ett av de mest centrala begreppen i nutida diskurser om alkohol- och drogprevention, framträder njutning (eller andra möjliga ekvivalenter) som dess dialektiska motpart. Även om njutning har ett uppenbart samband med risker förbundna med alkohol- och drogkonsumtion, tycks detta begrepp vara strukturellt uteslutet från preventionsdiskurserna (Bergmark & Oscarsson 1992; Room 2002). Det finns en påfallande brist på erkännande av att det framstår som sannolikt att njutningen utgör en av de viktigaste drivkrafterna bakom en stor del av alkohol- och drogkonsumtionen i de flesta moderna samhällen. Det finns dessutom skäl att anta att modernitetens radikalisering har ökat njutningens betydelse som ett centralt begrepp för förståelsen av individuella livsstilar i det nutida, moderna samhället. Det berömda sambandet mellan protestantisk etik och kapitalismens utveckling (Weber 1968) började upplösas i takt med utvecklingen av massproduktion och masskonsumtion, med övergången från ett produktionssamhälle till ett konsumtionssamhälle. För den weberianska protestanten var arbete och askes de centrala värden som underbyggde utvecklingen av välstånd och industrialisering. Men denna värdestruktur kunde inte upprätthållas inom en kontext av massproduktion, där samhället bygger på tillfredsställande av önskningar i stället för behov. Bell (1976) har beskrivit detta som en samhällsförändring där det kulturella, om än inte moraliska, rättfärdigandet av kapitalismen har omvandlats till hedonism, tanken på njutning som ett levnadssätt. Och i den liberala anda som nu är förhärskande har modellen av kulturell image blivit den modernistiska impulsen med dess ideologiska motivering till jakten på impulser som ett beteendemönster (Bell 1976, 21). I ett samhälle av denna typ bryr sig individerna mindre om huruvida de är flitiga eller rättfärdiga, i stället riktar de sig in på och oroar sig för i vilken utsträckning de njuter i tillräcklig omfattning. Njutning och hedonism förstådda i vid mening - spelar också en viktig roll för många perspektiv som framförts inom forskningen i samband med analysen av konsumtion och det nya konsumtionssamhället. Maffesoli (1993) har hävdat att de västerländska samhällena har trätt in i en tidsålder av orgier där sensualitet och känslor utgör de centrala elementen i vår gemenskap. Sulkunen (1997a) skriver: När livsstilens bestämmande faktorer i omgivningen har blivit svaga och den inifrånstyrda fokuseringen på det Vackra livet har påtvingats oss av nödvändigheten att välja, höjs individuell lycka och njutning till centrum för vår existentiella ordning (Sulkunen 1997a, 15). Konsumtionssamhället fundament utgörs av konsumenternas preferenser och individens rätt eller till och med skyldighet att söka efter njutning. Med likartade tankegångar har Schulze myntat termen Erlebnisgesellschaft (1991) för att betona att det nutida moderna samhället är inriktat på en konsumtion av subjektiva sinnestillstånd. Det finns ett klart samband mellan Schulzes idé om Erlebnisgesellschaft och tidigare arbeten som koncentrerar sig på övergången från produktion till konsumtion som den viktigaste drivkraften för samhällsförändring. Bell (1976) utvecklar i The Cultural NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 341

6 Contradictions of Capitalism sambandet mellan det som han betecknar som nöjesmentalitet och konsumtionssamhällets utveckling. Inom vissa varianter av nutida psykoanalytisk teori förekommer njutningstemat i identifieringen av en ny roll för överjaget. Zizek (1991; 1995) förbinder omvandlingen av det moderna samhället med dess upplösning av symboliska förbud och dess allt större friheter för individerna att endast ta hänsyn till de sociala regler som gynnar deras möjligheter till självförverkligande och strävan efter njutning med en parallell omvandling av överjaget. I stället för att vara en instans som påtvingar individen samhälleliga moralregler har överjaget blivit producent av det dubbelbindande imperativet Njut!. Följaktligen är individen inte med utgångspunkt i Zizeks (op. cit.) perspektiv begränsad av institutionaliserade beteenderegler, utan styrs av kravet på maximal njutning som härstammar från överjaget. En sådan förvandling skall inte förväxlas med en befrielse av individen. Zizek hävdar tvärtom att det inte finns ett effektivare sätt att hindra njutning än genom att kräva densamma. Den imperativa formen innebär att det fullständiga budskapet lyder Njut, vare sig du vill det eller inte. En sådan hedonism är också förenad med en externalisering av njutningen i den mening att individen inte kan lita på sina egna känslor och därmed också alltid är beroende av en yttre referens för att kunna avgöra om känslorna är tillräckligt värdefulla eller äkta. Den njutningssökande individen söker ständigt efter godkännande av andra, eftersom han/hon aldrig kan fastslå det objektiva värdet av sina erfarenheter och därför är öppen för möjligheten att hans/hennes njutning inte är nog jämfört med de njutningar som han/hon har missat. Västerländska turister i Sydostasien är ofta involverade i en jakt på den perfekta badstranden och investerar tid och pengar i att skaffa information om var de kan hitta det bästa alternativet. Men när de äntligen anländer till den avlägsna ön i andamandiska havet kommer de inte att kunna njuta (tillräckligt) av den kritvita sanden i den turkosskimrande lagunen, då de blir varse att den senaste versionen av Lonely Planet har identifierat en annan ö i samband med den mest tillfredsställande strandupplevelsen. Preventionens gränser Det konstaterades inledningsvis att växelverkan mellan formerna för alkoholkonsumtionens problematisering, nivån av redan genomförda insatser och karaktären hos de åtgärder som uppfattas som omöjliga att genomföra definierar gränserna för preventionsdiskursen. Även om denna formel uppenbarligen endast är giltig i en begränsad kulturell kontext, utgör den ett försök att formulera en förklaring till att ineffektiva angreppssätt är populära (Room 2001), dvs. varför informations/övertalningsstrategin förblivit det viktigaste alternativet trots alla vetenskapliga rekommendationer för andra typer av prioriteringar. Men som en förklaring kan formeln utvecklas ytterligare med avseende på några av de förhållanden som diskuterats ovan i relation till njutning och risk. Omvandlingen av individualismen från dess universella form till den subjektcentrerade, njutningsinriktade versionen medförde också en viktig förändring beträffande moralens territorium och innebörder. Bristen på objektiva referenser när det gäller vad som är tillräckligt intressant eller meningsfullt begränsar möjligheterna till en traditionell moralisk diskurs. Det som återstår är en oändlig upprepning att var och en är fri att göra vad han eller hon vill eller uttryckt med Zizeks mer krävande formulering att de är tvungna att tillfredsställa sina önskningar. Schulze (op. cit.) hävdar att den sista moraliska ståndpunkten som diskuteras med anspråk på att vara bin- 342 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

7 dande är att ingen skall vara bunden. Den allmänna strukturen i moraliska argument är därför en ren självhänvisning: legitimering genom subjektivitet (Schulze 1991, 47). I denna kontext, när möjligheter till en moralisk diskurs beträffande restriktioner av individens valfrihet av livsstil och konsumtion nästan helt saknas, blir preventionsvokabulären begränsad till att endast behandla de skador som orsakas av alkoholkonsumtion. Preventionsdiskursen saknar såväl legitimitet som en vokabulär för att kunna befatta sig med den motivationsstruktur som hänför sig till individens strävan efter njutning och självförverkligande. Denna begränsning kan ses som en faktor som bidrar till riskens centrala ställning i alkoholpreventionsdiskurserna. Även om riskinformation produceras inom det vetenskapliga samfundet enligt en egen logik, är den också förknippad med individernas växande möjligheter till differentierande val som följer av en subjektcentrerad individualism utan något utrymme för en moralisk diskurs om hur individuell livsstil och identitet skall byggas upp. När moraliska principer inte längre kan reproduceras inom de sfärer som berör individualitetens gestaltning, är det endast risken som kan uppfylla moralens traditionella roll och konstituera en orsak till att avstå från något. Det är ingen tillfällighet att de viktigaste aktörerna på den alkoholpolitiska scenen i traditionella nykterhetssamhällen (som de nordiska) i dag är professionella och byråkrater, inte frivilliga nykterhetsorganisationer (Mäkelä 1983; Sulkunen 1997b) och att de senare i allt högre grad har anammat sina argument från de förra (Mäkelä; op. cit.). Även om den moraliska vokabulären i huvudsak tycks vara frånvarande i alkoholpreventiva framställningar beträffande den allmänna befolkningens alkoholkonsumtion, kan de påträffas i sammanhang som befattar sig med vissa subproblem. Roizen (1993) har identifierat fyra sådana subproblem som särskilt karakteristiska för vår samtid: rattfylleri, det fetala alkoholsyndromet, FAS, ungdomsdrickande och drickande bland kriminella. Roizen betonar att både rattfylleriet och det fetala alkoholsyndromet har andra offer än drinkaren själv (op. cit., 13). I viss mån gäller det också de två andra subproblemen. Drickande unga kan ses som offer för den omständigheten att de inte ännu har förmågan att vara upplysta konsumenter. Problematiseringen av alkoholkonsumtionen bland kriminella grundar sig främst på de eventuella skador som denna konsumtion kan vålla i termer av nya brott, inte på riskerna för den enskilda konsumenten. Moraliska frågor förekommer således i preventionsdiskurserna, men vanligen i form av ett försvar mot skador som vållas av andra inte som en begränsning av den individuella valfriheten. Riskinformationen produceras i huvudsak inom det vetenskapliga samfundet och karakteriseras av sin egen logik när det gäller sättet på vilket den förmedlas. Den förmodas vara objektiv i den mening att den inte skall förknippas med ideologi, utan med fakta som produceras med den exakthet som den vetenskapliga metoden gör möjlig. I linje med detta presenteras riskinformation vanligen som sannolikheter (t.ex. som relativ risk) som har benägenheten att vara svårbegriplig för gemene man. Även om risksannolikheten är relaterad till varseblivningen av risker, är den inte den viktigaste faktorn bakom ett krav på reducering av risker (vilket är betydelsefullt för alla preventionsprogram). Kravet på reducering av en given risk är huvudsakligen betingat av hur allvarliga konsekvenserna framstår. (Sjöberg 1994). En annan aspekt på begränsningen av preventionens diskursiva rum hänför sig till det faktum att varje informationsstrategi grundar sig på antagandet att det faktiskt föreligger en brist på information i en given målgrupp. Men i den utsträckning den tillgängliga informationen inte är ny vilket är fallet med den NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 343

8 största delen av informationen om riskerna av alkoholkonsumtion är det möjligt att påstå att informationen inte är någon information alls, att den är redundant. Som påpekades i det föregående visar empiriska studier av riskperception, att skillnaden mellan gamla och nya risker är en av de mest grundläggande faktorerna. Det är i situationer där informationen är fullständigt ny (och konsekvenserna allvarliga) som i fallet HIV på åttiotalet och BSE på nittiotalet som mera påtagliga verkningar kan väntas och observeras. Inom det vetenskapliga samfundet för alkoholforskning är man medveten om alkoholpolitikens dilemma i det samtida västerländska samhället. Sulkunen (1997b) har diskuterat folkhälsans problematiska situation med hänsyn till spänningen mellan konsumentens fria val och de risker som är förbundna med den faktiska konsumtionen. Room (2002) har beskrivit preventionen som haltande på ett ben, eftersom forskningen är benägen att förbigå de positiva verkningar som är förknippade med konsumtion av olika substanser. Room påpekar att ett begrepp som beroende tycks förutsätta att en konsument av alkohol eller droger har samma motivation att bli botad som en person med ett brutet ben eller en infektion. Han föreslår en breddning av det vetenskapliga studiet av alkohol- och drogkonsumtion ett etablerande av ett perspektiv som också innefattar substansernas prestationsförbättrande kapacitet Det är uppenbart att en sådan förändring i viss utsträckning redan har börjat inom alkoholforskarsamhället och på några av dess närliggande områden. Men det förblir oklart åtminstone för undertecknad i vilken grad analyser av detta slag kan tänkas få någon inverkan på de befintliga preventionsansträngningarna. Med vilken vokabulär, vilka argument och vilken legitimitet förutom riskinformationen kan preventionsåtgärder intervenera i individens strävan efter njutning och självförverkligande? Översättning: Carl-Erik Skarp NOTER 1 En insiktsfull och anonym referee har påpekat att den föreliggande artikeln laborerar med en synnerligen konventionell uppfattning beträffande alkoholpolitikens avgränsning och innehåll. Detta är en korrekt observation och det kan med rätta hävdas att en annan och mer sammansatt konceptualisering av alkoholpolitiken kunde ha gjort min diskussion mer givande. Tills vidare har jag dock med hänvisning till en av vad jag själv uppfattar som en ambition till renodling avstått från denna intressanta invitation. 2 Beteckningen rationell är inte invändningsfri i detta sammanhang, det observerade j-formade sambandet mellan sjuklighet och dödlighet å ena sidan och alkoholkonsumtion å den andra sidan, underminerar en entydig innebörd. Här avses emellertid en i vid bemärkelse positiv korrelation mellan alkoholkonsumtion och perceptionen beträffande omfattningen av den risk konsumtionen medför. REFERENSER American Heart Association (2000): AHA Dietary guidelines. Circulation 102: Beck, U. (1992): Risk society: Towards a new modernity. London: Sage Beck, U. (1999): World risk society. Cambridge: Polity Press Beck, U. (1994): The reinvention of politics: Towards a theory of reflexive modernization. I: Beck, U. & Giddens, A. & Lash, S. (red.): Reflexive Modernization: Politics, traditions and aesthetics in the modern social order. Cambridge: Polity Press Bell, D. (1976): The cultural contradictions of capitalism. London: Heinemann Cook, P. A. & Bellis, M. A. (2001): Knowing the risk: relationships between risk behaviour and health knowledge. Public Health 115: Bergmark, A. & Oscarsson, L. (1992): Den svenska alkoholdiskursens retorik. Den politiska och administrativa nivån. Alkoholpolitik Tidskrift för nordisk alkoholforskning 7: Fischhoff, B. & Slovic, P. & Lichtenstein, S. & Read, S. & Combs, B. (1978): How safe is safe enough? A psychometric study towards technological risks and benefits. Policy Science 9: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

9 Giddens, A. (1994): Living in a Post-Traditional Society. I: Beck, U. & Giddens, A. & Lash, S. (red.): Reflexive Modernization: Politics, traditions and aesthetics in the modern social order. Cambridge: Polity Press Leigh, B. C. (1987): Beliefs about the effects of alcohol. Journal of Studies on Alcohol 48: Lupton, D. (2000): Risk and sociocultural theory new directions and perspectives. New York: Cambridge University Press Maffesoli, M. (1993): The shadow of Dionysus: A contribution to the sociology of the Orgy. Albany: State University of New York Press Mäkelä, K. (1983): Alkoholkonsumtionens vågrörelser och alkoholfrågans historiska former. Sociologisk forskning 20 (1): Pfister, H. R. & Bohm, G. (2001): Social psychological aspects of a controversial risk. Zeitschrift fur socialpsychologie 32: Roizen, R. (1993): Merging alcohol and illicit drugs: A brief commentary on the search for symbolic middle ground between licit and illicit substances. Paper presented at the International conference on Alcohol and Drug Treatment Systems, Toronto, Ontario, Canada, October, 1993 Room, R. (2001): Preventing alcohol problems: popular approaches are ineffective, effective approaches are politically impossible. I: Geest uit de flees: Nationaal Congres over een ontluikend alcoholmatigingsbeleid. Woerden Netherlands: NIGZ Room, R. (2002): Förbättrade prestationer och drogforskning. Alkohol och narkotika 96 (1): Schulze, G. (1991): Die Erlebnisgesellschaft. Kultursoziologie der gegenwart. Frankfurt./New York: McMillan Sjöberg, L. (1998): Risk perception of alcohol consumption. Alcoholism: Clinical and experimental research 22: Sjöberg L. (1994): Perceived risks vs demand for risk reduction. Risk research report No. 18. Stockholm: Center for risk research, Stockholm school of economics Sulkunen, P. (1997a): Introduction. I: Sulkunen, P. & Holmwood, J. & Radner, H. & Schulze, G. (red.): Constructing the new consumer society. London: McMillan Sulkunen, P. (1997b): Logics of prevention: Mundane speech and expert discourse on Alcohol policy. I: Sulkunen, P. & Holmwood, J. & Radner, H. & Schulze, G. (red.): Constructing the new consumer society. London: McMillan Taubes, G. (1996): Epidemiology faces its limits. Science 269: Tigerstedt, C. (1999): Det finns inte längre någon alkoholpolitik. Nordisk Alkohol- och Narkotikatidsskrift 16 (2): Weber, M. (1968): The protestant ethic and the spirit of capitalism. London: Unwin University Books Weinstein, N. D. (1989): Optimistic biases about personal risks. Science Zizek, S. (1991): For they do not know what they are doing. Enjoyment as a political factor. London: Verso Zizek, S. (1995): The metastases of enjoyment. London: Verso. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 345

10 Summary Anders Bergmark: Risk, pleasure and information notes concerning the discursive space of prevention In this paper the notions of risk, pleasure and information are discussed with reference both to their utilization within the prevention discourse and to their relation to a process of detraditionalization. It is suggested that the current lack of options for moral discourse directed towards the individual s freedom of choice, restricts the vocabulary of prevention to deal only with the harm produced by alcohol consumption. Prevention discourses cannot address the motivational structure connected to the individual s pursuit for pleasure and self-fulfilling experiences. This constraint can be seen as a contributing factor to the centrality of risk in alcohol prevention discourses. Although risk-information is produced within the scientific community by a logic of its own, it is also related to the individuals expanding menu of choices that follows with subject-centered individualism with little or no room for moral discourse concerning the individual s construction of lifestyle and identity. When morality is no longer present, only risk can fill its traditional role, that of being a reason for renouncing. It is not by chance that the most important actors on the alcohol policy scene in traditional temperance societies now are professionals and bureaucrats and not voluntary temperance organizations and that the latter have increasingly adopted their arguments from the former. Yhteenveto Anders Bergmark: Riski, nautinto ja tieto kommentteja ennaltaehkäisyn diskursiivisesta tilasta Tässä tutkimuksessa käsitellään riskin, nautinnon ja tiedon käsitteiden käyttöä ennaltaehkäisykeskustelussa ja käsitteiden suhdetta detraditionalisaatioprosessiin. Tutkimuksessa esitetään, että koska yksilön valinnanvapaudesta ei juurikaan käydä moraalista keskustelua, ennaltaehkäisyn sanasto rajoittuu käsittämään vain alkoholin käytöstä koituvia haittoja. Ennaltaehkäisykeskusteluissa ei käsitellä motivaatiorakennetta, joka liittyy yksilön haluun kokea nautintoa ja tyydytystä tuottavia asioita. Tätä rajoitusta voidaan pitää osasyynä siihen, että alkoholiin liittyvässä ennaltaehkäisykeskustelussa keskitytään lähinnä riskeihin. Vaikka riskitietoa tuotetaan tiedeyhteisön sisällä riskitiedon omalla logiikalla, riskitietoisuuteen vaikuttavat myös yksilöiden kasvavat valintamahdollisuudet, jotka ovat seurausta subjektikeskeisestä individualismista, jossa on vain vähän tai ei lainkaan tilaa yksilöiden rakentamaan elämäntapaan ja identiteettiin liittyvälle moraalikeskustelulle. Riskit ovat siis ottaneet moraalin perinteisen sijan lopettamisen syynä. Ei siis ole sattumaa, että tärkeimmät toimijat alkoholipolitiikan alalla ja perinteisissä raittiusliikkeissä ovat ammattilaisia ja byrokraatteja eivätkä vapaaehtoisia raittiusjärjestöjä, ja että viimeksi mainitut ovat enenevässä määrin omaksuneet perusteluitaan edellä mainituilta. Key words: Prevention, risk, pleasure, information 346 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Peter Berger. The Sacred Canopy

Peter Berger. The Sacred Canopy Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa 171 82 Solna RFSU:s yttrande om Nationell handlingsplan mot hiv och andra STI bland homo- och bisexuella män och andra män som har sex

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vad får oss att ändra beteende?

Vad får oss att ändra beteende? Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan kring barn som far illa Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv Institutionella perspektiv på policyanalys Rational choice perspektiv Föreläsningens uppläggning Genomgång av olika institutionella rational choice traditioner Att hantera kollektivt handlande: centrala

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige En nykomling frågar Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN 1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras.

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter 5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Nationalekonomi GR (C), 30 hp

Nationalekonomi GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Nationalekonomi GR (C), 30 hp Economics BA (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression NA003G Nationalekonomi Grundnivå (C) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19

Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19 Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19 Foto Erik Hedlund/Louise Weibull Försvarshögskolan Rapport FoT pedagogik 2010 Försvarshögskolan

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales bör vi moraliskt förbättra människan? Torbjörn Tännsjö i olika debatter sedan början av 1990-talet har jag hävdat att människor bör

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Sociala perspektiv på missbruk och beroende

Sociala perspektiv på missbruk och beroende Sociala perspektiv på missbruk och beroende Grundläggande utgångspunkter Människan handlar intentionellt Individens livsstil och identitet formas i samspel med andra Missbruk och beroende sker i och kan

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer