Risk, njutning och information anteckningar angående preventionens diskursiva utrymme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk, njutning och information anteckningar angående preventionens diskursiva utrymme"

Transkript

1 ANDERS BERGMARK Risk, njutning och information anteckningar angående preventionens diskursiva utrymme Inledning I en studie av den svenska alkoholpolitiska diskursen (såsom den artikulerats i administrativa och politiska texter mellan 1970 och 1990) identifierade Bergmark och Oscarsson (1992) ett tydligt mönster vars bärande element var en upprepning av såväl alkoholproblemets karaktär som åtgärder för att komma tillrätta med detsamma. Tämligen undantagslöst öppnade de texter som granskades med ett konstaterande av att alkoholproblemet utgör samhällets mest allvarliga sociala och medicinska problem. Den kedja av ensartade beskrivningar som författarna identifierade mellan alkoholpolitiska utredningen (SOU 1974: 90) och Socialstyrelsens handlingsprogram (1990) innehöll en utifrån aktivistiska utgångspunkter förödande tolkningsmöjlighet: att ingenting har hänt. Denna tolkning fick en förstärkt och dubbel innebörd då det visade sig att det upprepande momentet också fanns närvarande när det gällde de åtgärder som bedömdes som adekvata för att komma tillrätta med problemet alla åtgärder som framfördes (i en given framställning) fanns redan närvarande i en föregående text. Bergmark och Oscarsson (op. cit.) konkluderade att den svenska alkoholpolitiska framställningens villkor till vissa grundläggande delar kunde beskrivas som sådana att de framtvingade en serie historielösa upprepningar av åtgärder och förslag. Samspelet mellan formerna för problematisering, den nivå av alkoholpolitiska åtgärder som är historiskt given och karaktären hos de åtgärder som uppfattas som möjliga att genomföra begränsar det diskursiva utrymmet. Problematiseringens intensitet och former anger riktningen och vidden av de alkoholpolitiska ambitioner som skall omsättas i konkreta åtgärder. Samtidigt begränsas åtgärdsarsenalen av det enkla faktum att en rad grundläggande alkoholopolitiska åtgärder redan är tillstädes. Mellan det redan genomförda och det omöjliga finns det diskursiva utrymme i vilket ambitionerna skall transformeras till åtgärdsförslag. Bergmark och Oscarsson konstaterade vidare (op. cit.) att med en viss mått av förenkling kan dessa åtgärdsförslag hänföras till två grundläggande kategorier; idealistiska och intensifierande. Under den idealistiska kategorin inordnades sådana åtgärder som utbildning, information och opinionsbildning, under det att utbyggnad, aktivering och förbättring av redan befintliga åtgärder grupperades under den intensifierande rubriken. Även om Bergmark och Oscarsson studie NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 337

2 befattar sig med en begränsad kulturellt kontext framstår det som rimligt att anta att delar av deras analys också har giltighet inom ett bredare kulturellt utsnitt. Traditionell alkoholpolitik torde på ett generellt plan utvecklas mot en alltmer begränsad repertoar. 1 Utvecklingen inom den Europeiska unionen går uppenbarligen i en riktning där möjligheterna att vidta politiska åtgärder som riktar sig mot alkoholens tillgänglighet (i såväl ekonomisk som fysisk bemärkelse) i allt högre grad begränsas. De mest påtagliga exemplen på denna utveckling återfinns antagligen i några av de nordiska länderna där såväl utrymmet för beskattning som försäljningsmonopolens ställning har försvagats avsevärt (Tigerstedt 1999). Room har sammanfattat alkolholpreventionens nuvarande och allmänna tillstånd via karakteristiken att populära angreppssätt är ineffektiva, effektiva angreppssätt är politisk omöjliga (Room 2001, 21) och pekar därmed på att preventionens tredje ben information/övertalning för närvarande tycks utgöra en huvudstrategi för förebyggandet av alkoholproblem, om än inte en effektiv sådan. I det följande kommer den alkoholpreventiva informationsstrategin att diskuteras med avseende på såväl innehåll som kontext. Diskussionen är inriktad på en analys av det diskursiva utrymmet för prevention av alkoholproblem, med ett fokus på begreppen risk och njutning. Risk och modernitet I en analys av alkoholpolitiken i de nordiska länderna identifierade Tigerstedt (op. cit.) folkhälsoperspektivet som relaterat till en liberal tradition i den meningen att den representerar ett liberalt sätt att organisera relationen mellan samhället och dess medborgare. Ett av de mest centrala kännetecknen för folkhälsoperspektivet är enligt Tigerstedt (op. cit.) att ansvaret överförs från experterna till den upplyste individen. Den mest centrala förutsättningen för denna ansvarsförskjutning förläggs i framväxten av ny riskmedvetenhet. Denna utveckling karakteriseras enligt Tigerstedts analys av etableringen av en ny typ av fjärrkontroll som baseras på individens internalisering av hälsorelaterade värden. Även om det är lätt att vara ense med Tigerstedt och andra att risk utgör ett centralt begrepp för förståelsen av såväl det nutida, moderna samhället i allmänhet (Beck 1999; Giddens 1994; Lupton 2000) som organiseringen av alkoholpreventionen i synnerhet, är det en öppen fråga i vilken utsträckning hans idé om internalisering av riskinformation som en ny form av fjärrkontroll bör uppfattas som rättvisande. En belysning av denna fråga kan med fördel ta sin utgångspunkt i en diskussion kring följderna av den invasion av riskinformation som genomsyrar vardagslivet för dagens individ. En av de mest elaborerade analyserna av detta ämne har framförts av Beck (Beck 1992; 1999). Risk är enligt Beck den moderna ansatsen att förutsäga och kontrollera kommande konsekvenser av mänsklig handling, olika oavsiktliga konsekvenser av radikaliserad modernisering. Den är ett (institutionaliserat) försök att kolonisera framtiden (Beck 1999, 3). Beck betraktar risk, tillsammans med globalisering, individualisering, könsrevolutionen och undersysselsättning, som en av de grundläggande processer som transformerar moderniteten till den andra moderniteten eller den reflexiva moderniteten. I detta perspektiv kan risk förstås som en integrerad del av modernitetens radikalisering som förvandlar kontrollogiken i den första moderniteten till en allt vidare horisont av osäkerhet. I detta sammanhang spelar vetenskapligt producerad kunskap och expertis en central roll när modernitetens radikalisering drivs vidare. Moderniseringsprocessen går hand i hand med en ackumulering av kunskap be- 338 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

3 träffande samhällets alla delar och praktiker. Ju mer kunskap som ackumuleras, desto mer de-traditionaliserat blir samhället. Den befintliga institutionaliseringen sönderfaller och ersätts med kunskapsberoende strukturer som tvingar individen att konfronteras med nya typer av problem och beslut. Vilken mat är (tillräckligt) säker; hur mycket kan vi dricka utan risker; vilken bil skall vi köpa för att överleva en olycka; vilken slags tv-program ökar risken för att våra barn kommer att begå brott? Informationen (kunskapen) om riskerna i samband med alkoholkonsumtion är följaktligen en del av det allmänna flödet av riskinformation. Alla de enskilda delarna av detta slags information är avsedda att kontrollera risker, men sammantaget ger de upphov till ett risksamhälle där sidoeffekterna, inte instrumentell rationalitet, utgör motorn i samhällets utveckling. Projektet att försöka kontrollera framtiden ger upphov till sin motsats, till ett samhälle fyllt av riskscenarion och valsituationer. Poängen är här att ett avgränsat perspektiv på alkoholprevention (och drogprevention för den delen) som grundar sig på tanken att individerna tolkar riskinformationen enligt en instrumentell rationalitet förbiser att denna information är innesluten i det allmänna flödet av riskinformation. Riskinformationen, tillsammans med globaliseringen och individualiseringen, upplöser traditionen som ett sätt att organisera framtiden och öppnar upp en värld av ständiga valsituationer. I enlighet med detta perspektiv blir riskinformationen inte regelmässigt internaliserad och representerar inte i allmänhet en extern fjärrkontroll i Tigerstedts mening (op. cit.), riskinformationen har tvärtom en benägenhet att utvidga osäkerhetens horisont: expertutlåtanden ifrågasätts av kontraexperter; olika riskdiskurser korsar varandra och skapar osäkerhet (eller annorlunda uttryckt en värld av valmöjligheter). Ett exempel på det sistnämnda är det nya sambandet mellan informationen om alkoholrisker och informationen om hjärtkärlsjukdomar. I denna debatt kan man finna stöd för högst olika livsstilar när det gäller de alkoholmängder som rekommenderas av högst namnkunniga vetenskapliga experter. I viss utsträckning kan man påstå att den vetenskapliga produktionen av riskinformation genom sin egen logik kommer att utvidgas till sådana mängder av information som icke-professionella inte har någon möjlighet att överblicka. Rekommendationerna från American Heart Association (2000) beträffande vårt födointag innefattar tolv täta sidor med förhållningsregler som grundar sig på över 200 vetenskapliga referenser. Den vetenskapliga kunskapsvolymen som gäller riskinformation om hjärtkärlsjukdomar gör att sådana rekommendationer med nödvändighet kommer att bli alltmer detaljerade över tid. Samtidigt som kunskaperna om ett närmast oändligt antal interaktionsformer mellan olika typer av lipider och enzymer växer över tid ökar också nödvändigheten av olika typer av reservationer beträffande rekommendationernas förutsättningar och giltighet, det senare som en följd av såväl den vetenskapliga processen i sig som de rättsliga (försäkringsmässiga) konsekvenserna av den ständiga tillväxten av kunskapsunderlagets komplexitet. Men den explosionsartade tillväxten av vetenskapligt producerad riskinformation åtföljs också av ett ökat tvivel på tillförlitligheten hos informationen, såväl inom som utanför de vetenskapliga sfärerna. Taubes (1996) beskriver detaljerat en mängd förhållanden som sammanfattas under konklusionen att epidimiologin har nått sina gränser. Webbplatsen omfattar en databas av förment skräpvetenskap och erbjuder skräpvetenskaplig judo som ett självförsvar mot hälsovarningar och svindel. Tigerstedt (op. cit.) är ingalunda ensam i sin tolkning av riskinformation som den viktigaste strategin för nyliberala regeringar när NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 339

4 de går in för att lämna gamla styrningsformer och främja frivillig självdisciplin. Det s.k. governmentality-perspektivet (Lupton 2000) ( governmentality styrningsmentalitet ö.a.) har riktat uppmärksamhet mot den vikt som regeringar fäster vid betydelsen av individens egen riskhantering på bekostnad av föreställningarna om socialförsäkring och socialpolitik. Men även om detta kan vara sant när det gäller beslutsfattarnas avsikter, har det inte på ett övertygande sätt påvisats att den andra delen av governmentality-perspektivet riskinternaliseringen som en ledande princip för individens beteende de facto är närvarande i enlighet med dessa avsikter. Den avgörande frågan är i vilken utsträckning närvaron av en elaborerad riskinformation faktiskt fungerar som en styrning av individer (och kollektiv) eller ej. I denna mening ansluter Tigerstedt sig till en position som bejakar förekomsten av en dylik styrning då han anför att I folkhälsans namn skapas normer och ideal, som reglerar individernas livsstilar och hela befolkningars eller befolkningsgruppers beteende (op. cit., 81). Empiriska studier över hur individerna de facto uppfattar information om risker tenderar dock att visa upp ett mer komplicerat och kontextberoende mönster. Risk och kontext Begreppet risksamhälle (Beck 1999) betonar huvudsakligen verkningarna av övergången från tradition och institutionalisering till kunskapsberoende strukturer som grundar sig på ett växande nätverk av expertdiskurser. Men begreppet försöker inte explicit förklara den eventuella differentieringen mellan olika slag av risker. Empiriska studier över hur individerna uppfattar bestämda risker har visat på en mängd viktiga distinktioner mellan olika kategorier av risker. Två viktiga aspekter är nya kontra gamla risker och närvaron eller frånvaron av en skräckreaktion. Fischoff o.a. (1978) har visat att alkoholrisker uppfattas som gamla och välbekanta och ger en låg skräckreaktion. Detta kan kontrasteras mot allmänhetens reaktion på identifieringen av BSE ( galna kosjukan ) som karakteriserades av att risken var både ny och genomsyrad av en skräckreaktion (Pfister & Bohm 2001). En annan viktig aspekt är distinktionen mellan allmän och personlig risk. I de flesta fall har det påvisats att personlig risk uppfattas som mindre än allmän risk, dvs. risken för andra individer än en själv (Weinstein 1989). Skillnaden mellan varseblivningen av allmänna och personliga risker korrelerar också med individens uppfattning av hur kontrollerbar risken är (Sjöberg 1998) ju större möjlighet till kontroll individen förbinder med en specifik konkret risk, desto större bedömer han att skillnaden mellan allmän och personlig risk är. Följaktligen tenderar skillnaden mellan allmän och personlig risk att bedömas som liten när det gäller sådana risker som den globala drivhuseffekten och uttunningen av ozonskiktet, och som större när det gäller risker som involverar en aktiv individ. Även om det finns belägg för en positiv korrelation mellan nivån av alkoholkonsumtion och uppfattningen av hur stor risk man utsätter sig för (Sjöberg; op. cit.) och således ett tecken på ett element av rationalitet 2, finns det också starka belägg för en klar tendens att uppfatta alkoholens verkningar på andra som större än på en själv, detta gäller särskilt de negativa effekterna (Leigh 1987). Riskerna som förbinds med alkoholkonsumtion uppvisar ofta en unik skevhet i detta avseende. I en svensk studie av ett omfattande, representativt urval beträffande individernas uppfattning om olika typer av risker sågs alkoholen som en av de största allmänna riskerna, medan den personliga risken förbunden med alkohol värderades som en av de minsta (Sjöberg; op. cit.). Inte heller tycks information om risker i ge- 340 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

5 nerell bemärkelse och den individuella förståelsen av densamma ha en entydig relation till individens förhållningssätt. I en studie av riskbeteende och riskinformation bland studenter har Cook och Bellis (2001) visat att ökad information om risker inte korrelerar med en lägre nivå av riskbeteende. Det var tvärtom mera sannolikt att individer med en bättre kännedom om riskerna tog större risker än individer med en sämre kännedom om de faktiska riskerna. Den moderna njutningsprincipen Om risk kan sägas vara ett av de mest centrala begreppen i nutida diskurser om alkohol- och drogprevention, framträder njutning (eller andra möjliga ekvivalenter) som dess dialektiska motpart. Även om njutning har ett uppenbart samband med risker förbundna med alkohol- och drogkonsumtion, tycks detta begrepp vara strukturellt uteslutet från preventionsdiskurserna (Bergmark & Oscarsson 1992; Room 2002). Det finns en påfallande brist på erkännande av att det framstår som sannolikt att njutningen utgör en av de viktigaste drivkrafterna bakom en stor del av alkohol- och drogkonsumtionen i de flesta moderna samhällen. Det finns dessutom skäl att anta att modernitetens radikalisering har ökat njutningens betydelse som ett centralt begrepp för förståelsen av individuella livsstilar i det nutida, moderna samhället. Det berömda sambandet mellan protestantisk etik och kapitalismens utveckling (Weber 1968) började upplösas i takt med utvecklingen av massproduktion och masskonsumtion, med övergången från ett produktionssamhälle till ett konsumtionssamhälle. För den weberianska protestanten var arbete och askes de centrala värden som underbyggde utvecklingen av välstånd och industrialisering. Men denna värdestruktur kunde inte upprätthållas inom en kontext av massproduktion, där samhället bygger på tillfredsställande av önskningar i stället för behov. Bell (1976) har beskrivit detta som en samhällsförändring där det kulturella, om än inte moraliska, rättfärdigandet av kapitalismen har omvandlats till hedonism, tanken på njutning som ett levnadssätt. Och i den liberala anda som nu är förhärskande har modellen av kulturell image blivit den modernistiska impulsen med dess ideologiska motivering till jakten på impulser som ett beteendemönster (Bell 1976, 21). I ett samhälle av denna typ bryr sig individerna mindre om huruvida de är flitiga eller rättfärdiga, i stället riktar de sig in på och oroar sig för i vilken utsträckning de njuter i tillräcklig omfattning. Njutning och hedonism förstådda i vid mening - spelar också en viktig roll för många perspektiv som framförts inom forskningen i samband med analysen av konsumtion och det nya konsumtionssamhället. Maffesoli (1993) har hävdat att de västerländska samhällena har trätt in i en tidsålder av orgier där sensualitet och känslor utgör de centrala elementen i vår gemenskap. Sulkunen (1997a) skriver: När livsstilens bestämmande faktorer i omgivningen har blivit svaga och den inifrånstyrda fokuseringen på det Vackra livet har påtvingats oss av nödvändigheten att välja, höjs individuell lycka och njutning till centrum för vår existentiella ordning (Sulkunen 1997a, 15). Konsumtionssamhället fundament utgörs av konsumenternas preferenser och individens rätt eller till och med skyldighet att söka efter njutning. Med likartade tankegångar har Schulze myntat termen Erlebnisgesellschaft (1991) för att betona att det nutida moderna samhället är inriktat på en konsumtion av subjektiva sinnestillstånd. Det finns ett klart samband mellan Schulzes idé om Erlebnisgesellschaft och tidigare arbeten som koncentrerar sig på övergången från produktion till konsumtion som den viktigaste drivkraften för samhällsförändring. Bell (1976) utvecklar i The Cultural NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 341

6 Contradictions of Capitalism sambandet mellan det som han betecknar som nöjesmentalitet och konsumtionssamhällets utveckling. Inom vissa varianter av nutida psykoanalytisk teori förekommer njutningstemat i identifieringen av en ny roll för överjaget. Zizek (1991; 1995) förbinder omvandlingen av det moderna samhället med dess upplösning av symboliska förbud och dess allt större friheter för individerna att endast ta hänsyn till de sociala regler som gynnar deras möjligheter till självförverkligande och strävan efter njutning med en parallell omvandling av överjaget. I stället för att vara en instans som påtvingar individen samhälleliga moralregler har överjaget blivit producent av det dubbelbindande imperativet Njut!. Följaktligen är individen inte med utgångspunkt i Zizeks (op. cit.) perspektiv begränsad av institutionaliserade beteenderegler, utan styrs av kravet på maximal njutning som härstammar från överjaget. En sådan förvandling skall inte förväxlas med en befrielse av individen. Zizek hävdar tvärtom att det inte finns ett effektivare sätt att hindra njutning än genom att kräva densamma. Den imperativa formen innebär att det fullständiga budskapet lyder Njut, vare sig du vill det eller inte. En sådan hedonism är också förenad med en externalisering av njutningen i den mening att individen inte kan lita på sina egna känslor och därmed också alltid är beroende av en yttre referens för att kunna avgöra om känslorna är tillräckligt värdefulla eller äkta. Den njutningssökande individen söker ständigt efter godkännande av andra, eftersom han/hon aldrig kan fastslå det objektiva värdet av sina erfarenheter och därför är öppen för möjligheten att hans/hennes njutning inte är nog jämfört med de njutningar som han/hon har missat. Västerländska turister i Sydostasien är ofta involverade i en jakt på den perfekta badstranden och investerar tid och pengar i att skaffa information om var de kan hitta det bästa alternativet. Men när de äntligen anländer till den avlägsna ön i andamandiska havet kommer de inte att kunna njuta (tillräckligt) av den kritvita sanden i den turkosskimrande lagunen, då de blir varse att den senaste versionen av Lonely Planet har identifierat en annan ö i samband med den mest tillfredsställande strandupplevelsen. Preventionens gränser Det konstaterades inledningsvis att växelverkan mellan formerna för alkoholkonsumtionens problematisering, nivån av redan genomförda insatser och karaktären hos de åtgärder som uppfattas som omöjliga att genomföra definierar gränserna för preventionsdiskursen. Även om denna formel uppenbarligen endast är giltig i en begränsad kulturell kontext, utgör den ett försök att formulera en förklaring till att ineffektiva angreppssätt är populära (Room 2001), dvs. varför informations/övertalningsstrategin förblivit det viktigaste alternativet trots alla vetenskapliga rekommendationer för andra typer av prioriteringar. Men som en förklaring kan formeln utvecklas ytterligare med avseende på några av de förhållanden som diskuterats ovan i relation till njutning och risk. Omvandlingen av individualismen från dess universella form till den subjektcentrerade, njutningsinriktade versionen medförde också en viktig förändring beträffande moralens territorium och innebörder. Bristen på objektiva referenser när det gäller vad som är tillräckligt intressant eller meningsfullt begränsar möjligheterna till en traditionell moralisk diskurs. Det som återstår är en oändlig upprepning att var och en är fri att göra vad han eller hon vill eller uttryckt med Zizeks mer krävande formulering att de är tvungna att tillfredsställa sina önskningar. Schulze (op. cit.) hävdar att den sista moraliska ståndpunkten som diskuteras med anspråk på att vara bin- 342 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

7 dande är att ingen skall vara bunden. Den allmänna strukturen i moraliska argument är därför en ren självhänvisning: legitimering genom subjektivitet (Schulze 1991, 47). I denna kontext, när möjligheter till en moralisk diskurs beträffande restriktioner av individens valfrihet av livsstil och konsumtion nästan helt saknas, blir preventionsvokabulären begränsad till att endast behandla de skador som orsakas av alkoholkonsumtion. Preventionsdiskursen saknar såväl legitimitet som en vokabulär för att kunna befatta sig med den motivationsstruktur som hänför sig till individens strävan efter njutning och självförverkligande. Denna begränsning kan ses som en faktor som bidrar till riskens centrala ställning i alkoholpreventionsdiskurserna. Även om riskinformation produceras inom det vetenskapliga samfundet enligt en egen logik, är den också förknippad med individernas växande möjligheter till differentierande val som följer av en subjektcentrerad individualism utan något utrymme för en moralisk diskurs om hur individuell livsstil och identitet skall byggas upp. När moraliska principer inte längre kan reproduceras inom de sfärer som berör individualitetens gestaltning, är det endast risken som kan uppfylla moralens traditionella roll och konstituera en orsak till att avstå från något. Det är ingen tillfällighet att de viktigaste aktörerna på den alkoholpolitiska scenen i traditionella nykterhetssamhällen (som de nordiska) i dag är professionella och byråkrater, inte frivilliga nykterhetsorganisationer (Mäkelä 1983; Sulkunen 1997b) och att de senare i allt högre grad har anammat sina argument från de förra (Mäkelä; op. cit.). Även om den moraliska vokabulären i huvudsak tycks vara frånvarande i alkoholpreventiva framställningar beträffande den allmänna befolkningens alkoholkonsumtion, kan de påträffas i sammanhang som befattar sig med vissa subproblem. Roizen (1993) har identifierat fyra sådana subproblem som särskilt karakteristiska för vår samtid: rattfylleri, det fetala alkoholsyndromet, FAS, ungdomsdrickande och drickande bland kriminella. Roizen betonar att både rattfylleriet och det fetala alkoholsyndromet har andra offer än drinkaren själv (op. cit., 13). I viss mån gäller det också de två andra subproblemen. Drickande unga kan ses som offer för den omständigheten att de inte ännu har förmågan att vara upplysta konsumenter. Problematiseringen av alkoholkonsumtionen bland kriminella grundar sig främst på de eventuella skador som denna konsumtion kan vålla i termer av nya brott, inte på riskerna för den enskilda konsumenten. Moraliska frågor förekommer således i preventionsdiskurserna, men vanligen i form av ett försvar mot skador som vållas av andra inte som en begränsning av den individuella valfriheten. Riskinformationen produceras i huvudsak inom det vetenskapliga samfundet och karakteriseras av sin egen logik när det gäller sättet på vilket den förmedlas. Den förmodas vara objektiv i den mening att den inte skall förknippas med ideologi, utan med fakta som produceras med den exakthet som den vetenskapliga metoden gör möjlig. I linje med detta presenteras riskinformation vanligen som sannolikheter (t.ex. som relativ risk) som har benägenheten att vara svårbegriplig för gemene man. Även om risksannolikheten är relaterad till varseblivningen av risker, är den inte den viktigaste faktorn bakom ett krav på reducering av risker (vilket är betydelsefullt för alla preventionsprogram). Kravet på reducering av en given risk är huvudsakligen betingat av hur allvarliga konsekvenserna framstår. (Sjöberg 1994). En annan aspekt på begränsningen av preventionens diskursiva rum hänför sig till det faktum att varje informationsstrategi grundar sig på antagandet att det faktiskt föreligger en brist på information i en given målgrupp. Men i den utsträckning den tillgängliga informationen inte är ny vilket är fallet med den NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 343

8 största delen av informationen om riskerna av alkoholkonsumtion är det möjligt att påstå att informationen inte är någon information alls, att den är redundant. Som påpekades i det föregående visar empiriska studier av riskperception, att skillnaden mellan gamla och nya risker är en av de mest grundläggande faktorerna. Det är i situationer där informationen är fullständigt ny (och konsekvenserna allvarliga) som i fallet HIV på åttiotalet och BSE på nittiotalet som mera påtagliga verkningar kan väntas och observeras. Inom det vetenskapliga samfundet för alkoholforskning är man medveten om alkoholpolitikens dilemma i det samtida västerländska samhället. Sulkunen (1997b) har diskuterat folkhälsans problematiska situation med hänsyn till spänningen mellan konsumentens fria val och de risker som är förbundna med den faktiska konsumtionen. Room (2002) har beskrivit preventionen som haltande på ett ben, eftersom forskningen är benägen att förbigå de positiva verkningar som är förknippade med konsumtion av olika substanser. Room påpekar att ett begrepp som beroende tycks förutsätta att en konsument av alkohol eller droger har samma motivation att bli botad som en person med ett brutet ben eller en infektion. Han föreslår en breddning av det vetenskapliga studiet av alkohol- och drogkonsumtion ett etablerande av ett perspektiv som också innefattar substansernas prestationsförbättrande kapacitet Det är uppenbart att en sådan förändring i viss utsträckning redan har börjat inom alkoholforskarsamhället och på några av dess närliggande områden. Men det förblir oklart åtminstone för undertecknad i vilken grad analyser av detta slag kan tänkas få någon inverkan på de befintliga preventionsansträngningarna. Med vilken vokabulär, vilka argument och vilken legitimitet förutom riskinformationen kan preventionsåtgärder intervenera i individens strävan efter njutning och självförverkligande? Översättning: Carl-Erik Skarp NOTER 1 En insiktsfull och anonym referee har påpekat att den föreliggande artikeln laborerar med en synnerligen konventionell uppfattning beträffande alkoholpolitikens avgränsning och innehåll. Detta är en korrekt observation och det kan med rätta hävdas att en annan och mer sammansatt konceptualisering av alkoholpolitiken kunde ha gjort min diskussion mer givande. Tills vidare har jag dock med hänvisning till en av vad jag själv uppfattar som en ambition till renodling avstått från denna intressanta invitation. 2 Beteckningen rationell är inte invändningsfri i detta sammanhang, det observerade j-formade sambandet mellan sjuklighet och dödlighet å ena sidan och alkoholkonsumtion å den andra sidan, underminerar en entydig innebörd. Här avses emellertid en i vid bemärkelse positiv korrelation mellan alkoholkonsumtion och perceptionen beträffande omfattningen av den risk konsumtionen medför. REFERENSER American Heart Association (2000): AHA Dietary guidelines. Circulation 102: Beck, U. (1992): Risk society: Towards a new modernity. London: Sage Beck, U. (1999): World risk society. Cambridge: Polity Press Beck, U. (1994): The reinvention of politics: Towards a theory of reflexive modernization. I: Beck, U. & Giddens, A. & Lash, S. (red.): Reflexive Modernization: Politics, traditions and aesthetics in the modern social order. Cambridge: Polity Press Bell, D. (1976): The cultural contradictions of capitalism. London: Heinemann Cook, P. A. & Bellis, M. A. (2001): Knowing the risk: relationships between risk behaviour and health knowledge. Public Health 115: Bergmark, A. & Oscarsson, L. (1992): Den svenska alkoholdiskursens retorik. Den politiska och administrativa nivån. Alkoholpolitik Tidskrift för nordisk alkoholforskning 7: Fischhoff, B. & Slovic, P. & Lichtenstein, S. & Read, S. & Combs, B. (1978): How safe is safe enough? A psychometric study towards technological risks and benefits. Policy Science 9: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

9 Giddens, A. (1994): Living in a Post-Traditional Society. I: Beck, U. & Giddens, A. & Lash, S. (red.): Reflexive Modernization: Politics, traditions and aesthetics in the modern social order. Cambridge: Polity Press Leigh, B. C. (1987): Beliefs about the effects of alcohol. Journal of Studies on Alcohol 48: Lupton, D. (2000): Risk and sociocultural theory new directions and perspectives. New York: Cambridge University Press Maffesoli, M. (1993): The shadow of Dionysus: A contribution to the sociology of the Orgy. Albany: State University of New York Press Mäkelä, K. (1983): Alkoholkonsumtionens vågrörelser och alkoholfrågans historiska former. Sociologisk forskning 20 (1): Pfister, H. R. & Bohm, G. (2001): Social psychological aspects of a controversial risk. Zeitschrift fur socialpsychologie 32: Roizen, R. (1993): Merging alcohol and illicit drugs: A brief commentary on the search for symbolic middle ground between licit and illicit substances. Paper presented at the International conference on Alcohol and Drug Treatment Systems, Toronto, Ontario, Canada, October, 1993 Room, R. (2001): Preventing alcohol problems: popular approaches are ineffective, effective approaches are politically impossible. I: Geest uit de flees: Nationaal Congres over een ontluikend alcoholmatigingsbeleid. Woerden Netherlands: NIGZ Room, R. (2002): Förbättrade prestationer och drogforskning. Alkohol och narkotika 96 (1): Schulze, G. (1991): Die Erlebnisgesellschaft. Kultursoziologie der gegenwart. Frankfurt./New York: McMillan Sjöberg, L. (1998): Risk perception of alcohol consumption. Alcoholism: Clinical and experimental research 22: Sjöberg L. (1994): Perceived risks vs demand for risk reduction. Risk research report No. 18. Stockholm: Center for risk research, Stockholm school of economics Sulkunen, P. (1997a): Introduction. I: Sulkunen, P. & Holmwood, J. & Radner, H. & Schulze, G. (red.): Constructing the new consumer society. London: McMillan Sulkunen, P. (1997b): Logics of prevention: Mundane speech and expert discourse on Alcohol policy. I: Sulkunen, P. & Holmwood, J. & Radner, H. & Schulze, G. (red.): Constructing the new consumer society. London: McMillan Taubes, G. (1996): Epidemiology faces its limits. Science 269: Tigerstedt, C. (1999): Det finns inte längre någon alkoholpolitik. Nordisk Alkohol- och Narkotikatidsskrift 16 (2): Weber, M. (1968): The protestant ethic and the spirit of capitalism. London: Unwin University Books Weinstein, N. D. (1989): Optimistic biases about personal risks. Science Zizek, S. (1991): For they do not know what they are doing. Enjoyment as a political factor. London: Verso Zizek, S. (1995): The metastases of enjoyment. London: Verso. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 345

10 Summary Anders Bergmark: Risk, pleasure and information notes concerning the discursive space of prevention In this paper the notions of risk, pleasure and information are discussed with reference both to their utilization within the prevention discourse and to their relation to a process of detraditionalization. It is suggested that the current lack of options for moral discourse directed towards the individual s freedom of choice, restricts the vocabulary of prevention to deal only with the harm produced by alcohol consumption. Prevention discourses cannot address the motivational structure connected to the individual s pursuit for pleasure and self-fulfilling experiences. This constraint can be seen as a contributing factor to the centrality of risk in alcohol prevention discourses. Although risk-information is produced within the scientific community by a logic of its own, it is also related to the individuals expanding menu of choices that follows with subject-centered individualism with little or no room for moral discourse concerning the individual s construction of lifestyle and identity. When morality is no longer present, only risk can fill its traditional role, that of being a reason for renouncing. It is not by chance that the most important actors on the alcohol policy scene in traditional temperance societies now are professionals and bureaucrats and not voluntary temperance organizations and that the latter have increasingly adopted their arguments from the former. Yhteenveto Anders Bergmark: Riski, nautinto ja tieto kommentteja ennaltaehkäisyn diskursiivisesta tilasta Tässä tutkimuksessa käsitellään riskin, nautinnon ja tiedon käsitteiden käyttöä ennaltaehkäisykeskustelussa ja käsitteiden suhdetta detraditionalisaatioprosessiin. Tutkimuksessa esitetään, että koska yksilön valinnanvapaudesta ei juurikaan käydä moraalista keskustelua, ennaltaehkäisyn sanasto rajoittuu käsittämään vain alkoholin käytöstä koituvia haittoja. Ennaltaehkäisykeskusteluissa ei käsitellä motivaatiorakennetta, joka liittyy yksilön haluun kokea nautintoa ja tyydytystä tuottavia asioita. Tätä rajoitusta voidaan pitää osasyynä siihen, että alkoholiin liittyvässä ennaltaehkäisykeskustelussa keskitytään lähinnä riskeihin. Vaikka riskitietoa tuotetaan tiedeyhteisön sisällä riskitiedon omalla logiikalla, riskitietoisuuteen vaikuttavat myös yksilöiden kasvavat valintamahdollisuudet, jotka ovat seurausta subjektikeskeisestä individualismista, jossa on vain vähän tai ei lainkaan tilaa yksilöiden rakentamaan elämäntapaan ja identiteettiin liittyvälle moraalikeskustelulle. Riskit ovat siis ottaneet moraalin perinteisen sijan lopettamisen syynä. Ei siis ole sattumaa, että tärkeimmät toimijat alkoholipolitiikan alalla ja perinteisissä raittiusliikkeissä ovat ammattilaisia ja byrokraatteja eivätkä vapaaehtoisia raittiusjärjestöjä, ja että viimeksi mainitut ovat enenevässä määrin omaksuneet perusteluitaan edellä mainituilta. Key words: Prevention, risk, pleasure, information 346 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales bör vi moraliskt förbättra människan? Torbjörn Tännsjö i olika debatter sedan början av 1990-talet har jag hävdat att människor bör

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl '7 - Albér t Danielsson Aant Elzinga k. t l: Tore! Nordenstam Alf Sioberg Lennart Torstensson m fl, Under redaktion av Goranzbrl Student1 itteratur 4. Produktionstekniska varden och värderingar Inledning

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Drömmar om arbete. -föreställningar och strukturella villkor hos unga vuxna

Drömmar om arbete. -föreställningar och strukturella villkor hos unga vuxna Drömmar om arbete -föreställningar och strukturella villkor hos unga vuxna Unga vuxna - Vilka är de? Generationsväxlingen Födda 1978-1990 (unga vuxna 18-30) Stora pensionsavgångar mellan 2009-2015 40%

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Datorer och intelligens

Datorer och intelligens Datorer och intelligens (kapitel 4 och 8 av Winograd & Flores) Harko Verhagen Statement One cannot program computers to be intelligent Problem: vad är intelligens? Vad är intelligens? 1. Intelligens =

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Några egna iakttagelser som förefaller relevanta

Några egna iakttagelser som förefaller relevanta Några egna iakttagelser som förefaller relevanta 27 oktober Ledarskap i kontext Det förefaller som om högskolorna närmar sig en omorganiseringsfas (Integration) Det är mer missförstånd i möten än ni tror!

Läs mer

Kniv, gaffel och Internet. Utgångsfråga. Efter Nätet?

Kniv, gaffel och Internet. Utgångsfråga. Efter Nätet? Kniv, gaffel och Internet Om tiden efter Nätet Nicklas Lundblad 020050228 Utgångsfråga Hittills har vi studerat hur Internet förändrar saker: hur Nätet förändrar ekonomi, samhälle, teknik och rättssystem.

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SÅ PÅVERKAR PSYKOLOGI DINA AFFÄRER

SÅ PÅVERKAR PSYKOLOGI DINA AFFÄRER SÅ PÅVERKAR PSYKOLOGI DINA AFFÄRER Föredrag på Stockholm 2012: Framtidens marknad Grand Hôtel, Vinterträdgården, Stockholm 2012-02-21 kl 1520-1540 Docent Patric Andersson Sektionen för media och ekonomisk

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS)

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) En tvärvetenskaplig modell för stöd åt och för att säkra den mobila kompetensen i Europa. 1 1. Förutsättningar 2. Nivåer för säkring och förbättring

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning 22 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Mitt drickande andras huvudvärk? Skador orsakade av andras drickande har under senare år seglat upp som ett hett forsknings

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Does time have a future

Does time have a future Does time have a future globaliseringens tidevarv sker det ett ständigt utbyte mellan kulturer, tid och rum har konvergerat i den I medialiserade världsbilden och det är inte längre tiden som definierar

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer