Tillsammans i ST Facklig grundutbildning för STs medlemmar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsammans i ST Facklig grundutbildning för STs medlemmar"

Transkript

1 Tillsammans i ST Facklig grundutbildning för STs medlemmar Fackförbundet ST Box 5308, Stockholm Besök: Sturegatan 15 Telefon: Fax: ST Direkt: E-post: Webbplats:

2 Innehåll Inledning 5 1. Tillsammans med andra blir du starkare 7 Meningen med fackföreningar 8 Kollektivavtal den svenska modellen 16 STs organisation Du kan påverka 33 Ditt inflytande på arbetsplatsen 34 Ditt inflytande i facket Morgondagens ST 47 Kollektivavtalet din trygghet 48 Därför väljer jag ST 52 Facklig historik 60 ST, Produktion: STs informationsenhet. Tryck: Elanders, juli Upplaga: 5000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: Fax: Webbplats: Ange artikelnr 1143.

3 Inledning Välkommen till STs grundutbildning för medlemmar. I det här materialet kommer du att få veta mer om facket och vad det innebär att vara medlem i Fackförbundet ST. Fackligt arbete bygger på den enkla grundtanken att fler är starkare än en. Goda arbetsvillkor och fackligt engagemang handlar om kollektivet, hur vi alla har det på jobbet, oavsett om du är nyutbildad och sugen på att göra karriär, småbarnsförälder, 50+ eller nära pensionen. Konkret kan det gälla vilka faktorer som ska ge högre lön, bra semestervillkor, möjligheter att påverka vid en omorganisation, säkerhet, trygghet, rättvisa och grundläggande utbildning om rättigheter och skyldigheter som anställd. De fackliga spelreglerna ser till att du aldrig hamnar vid sidan av, att du alltid har stöd vid förändringar och att du får förmåner som du annars inte skulle ha haft. För dig som individ betyder medlemskapet i facket att du får kunskap och praktiska redskap i din egen karriärplanering, dina lönesamtal och naturligtvis stöd om du hamnar i konkreta svårigheter på jobbet. Kort sagt handlar det om ramarna för goda arbetsvillkor och hur du kan vara med och påverka dem.

4 1 Tillsammans med andra blir du starkare Du har valt att vara med i ST. Det är ett bra val. ST är fackförbundet för alla som arbetar på statens och medborgarnas uppdrag. I det här avsnittet får du läsa om vad som är meningen med fackföreningar, om kollektivavtal och STs organisation. 7

5 Meningen med fackföreningar Fackförbundet ST Du och STs övriga medlemmar representerar många olika yrken och bakgrunder. De flesta arbetar inom statliga verksamheter, på myndigheter, i affärsverk, på högskolor och universitet, i statligt ägda bolag eller i statligt finansierade stiftelser. ST har också medlemmar som arbetar i privata bolag. ST arbetar för att alla på arbetsplatsen oavsett befattning, arbetsuppgifter och utbildning samlas i en facklig organisation. För ST är det en poäng att förbundet är organiserat på detta vertikala sätt. Alla anställda har samma intresse av goda arbetsförhållanden. Om alla arbetar mot samma mål blir det lättare att få igenom krav och få gehör för förslag och idéer. Det arbetssättet ökar den fackliga styrkan och stärker sammanhållningen och solidariteten på arbetsplatsen. STs medlemmar arbetar inom statliga verksamheter, högskolor och universitet, i statligt och privat ägda bolag eller i statligt finansierade stiftelser. Demokrati Det fackliga arbetet ska vara demokratiskt. ST är en demokratisk organisation där medlemmarnas behov och önskemål ska styra det fackliga arbetet. Verksamheten formas och drivs av medlemmarna tillsammans, dina åsikter spelar roll. För ST är det viktigt att hävda medlemmarnas rätt att påverka arbetsvillkoren på jobben. Det är inte självklart på alla arbetsplatser. Alla vågar inte ta upp missförhållanden 8

6 ST ingår som ett förbund i TCO, Tjänstemännens centralorganisation. TCO har sammanfattat den fackliga ideologin i orden trygghet, demokrati, rättvisa, solidaritet och sammanhållning. I demokratin ligger inte enbart rättigheter och möjligheter utan också förpliktelser engagerade medlemmar och förtroendevalda som tar ansvar. och praktiska frågor som inte fungerar, av rädsla för att förlora jobbet, att inte få förlängt vikariat eller kanske för att bli trakasserad eller orättvist behandlad. Individen i kollektivet Solidaritet handlar om att alla ska få den hjälp de behöver, och att alla efter bästa förmåga hjälper till att ge den hjälpen. Man håller ihop och har ett gemensamt ansvar för hur hela arbetsgruppen eller medlemskåren har det. Man ser med andra ord till det gemensammas bästa, inte bara till sitt eget bästa. Det ger styrka, gemenskap och ökad sammanhållning. Solidaritet betyder inte att du som individ är oviktig. Goda och trygga villkor på en arbetsplats leder till att alla har det bra. Det ger även dig som individ goda möjligheter att utvecklas utifrån dina egna ambitioner och önskemål. Solidaritet ur fackligt perspektiv innebär bland annat: En solidarisk lönepolitik, där lika arbete ger lika lön och inte används som ett konkurrensmedel mellan olika arbetsgivare Krav på likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och trosuppfattning Den fackliga solidariteten spelar stor roll även på andra håll i samhället. ST vill ge sitt stöd till organisationer och grupper som har svårt att göra sin röst hörd, både i Sverige och utanför. Som medlem i ST får du del av ett sammanhang och djupt förankrade värderingar som handlar om vad som är basen för goda arbetsvillkor. I ST står vi för värden som trygghet, inflytande, delaktighet och sammanhållning, men också för demokrati och solidaritet. Det är värderingar som vilar på humanistisk grund och en tro på demokratin och anställdas rätt att påverka sin vardag. ST arbetar aktivt för att arbetsplatser och samhället i stort ska vila på de fackliga grundvärderingarna. Det handlar inte om partipolitik, ST är en partipolitiskt obunden organisation, som tar ställning utifrån medlemmarnas behov. ST slår vakt om tanken att det är medlemmarna som tillsammans formar den fackliga verksamheten. Det är du som tillsammans med andra medlemmar avgör vilka frågor som facket ska driva på din arbetsplats. ST arbetar också internationellt för att stärka det fackliga arbetet i länder där mänskliga och fackliga fri- och rättigheter inte är självklara. Trygghet STs strategi för bättre anställningsvillkor och trygghet blir än viktigare när arbetsuppgifter och arbetsplatser ST och tryggheten Trygghet är rätten till: Arbete Rätt ersättning för utfört arbete Rimlig arbetstid Fysiskt och psykiskt trygg arbetssituation Semester Trygghet i samband med föräldraledighet Trygghet vid arbets - oförmåga på grund av sjukdom Trygghet vid arbetslöshet Trygghet vid avslutat arbetsliv 10

7 Internationella E-postlistan förändras allt snabbare. Vi kan inte längre lita på att den utbildning och de erfarenheter vi har, räcker till på en föränderlig arbetsmarknad. Utbildning är idag nödvändig under hela yrkeslivet och en väg för att öka de anställdas valmöjligheter och trygghet på arbetsmarknaden. Trygghet är en viktig fråga för STs medlemmar och en förutsättning för att kunna prestera och må bra på arbetsplatsen. Om du vill veta mer om STs internationella arbete kan du anmäla ditt intresse via STs webbplats. Internationellt arbete I många länder kan det innebära stora risker att engagera sig fackligt. I delar av världen avskedas, förföljs, arresteras, torteras och mördas arbetstagare på grund av sitt fackliga engagemang. Rätten att organisera sig och mötas på arbetsplatsen är med andra ord ingen självklarhet inte ens i Europa. Därför är det viktigt och självklart för ST att ge stöd till det fackliga arbetet i andra länder. Några av grunderna för STs internationella arbete är solidaritet mellan arbetstagare, humanism och rättvisa utan gränser. Det innebär konkret att ST arbetar för: att uppnå förenings- och förhandlingsrätt i alla länder att fackliga företrädare får verka utan risk för förföljelse öppenhet och yttrandefrihet att värna asylrätt och en human invandrings- och flyktingpolitik Internationellt samarbete ST samarbetar med sina systerorganisationer i Norden och övriga Europa för att stärka det fackliga arbetet. ST är också med i olika internationella fackliga organisationer för att kunna arbeta med större tyngd. Det gäller bland annat: International Public Service IPS (International för stats- och kommunalanställda) Union Network International UNI (International) Internationella Transportarbetar federationen ITF ST samarbetar med andra organisationer som har gemensamma intressen med förbundet, bland annat genom medlemskap i TCO 12 13

8 ST driver också praktiska projekt i stora delar av världen till exempel ett demokratiprojekt som löpt under flera år i Colombia, samt olika kvinnoprojekt. Arbetsplatsfacket För ST är det viktigt med sammanhållningen. Gemensamma visioner och gemensamt arbete för att nå mål, ger ett starkt team. ST har sammanfattat det synsättet i sitt motto En arbetsplats en fackförening. Alla på arbetsplatsen är välkomna som medlemmar oavsett utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Att många drar åt samma håll skapar sammanhållning och gemenskap, vilket gör att STs styrka på arbetsplatsen ökar. Det innebär i sin tur att ST kan driva frågor som är viktiga för dig och andra medlemmar. För att ST ska fortsätta att vara ett starkt fackförbund måste vi tillsammans arbeta för att så många som möjligt på arbetsplatsen blir medlemmar i ST. En hög organisationsgrad ger en ökad facklig styrka. Att vara många ger tyngd bakom kraven och argumenten. Det ger faktiskt fördelar åt båda håll. Du som individ kan bli starkare av att ingå i det fackliga kollektivet. Som enskild medlem i ST kan du med kraften av övriga medlemmar få gehör för de frågor och förändringar som du tycker är viktiga. Du och STs övriga medlemmar representerar många olika yrken och bakgrunder. Alla på arbetsplatsen är välkomna som medlemmar oavsett utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Att diskutera Varför valde du att gå med i ST? Vad tycker du om STs grundvärderingar? Lever vi upp till de värderingarna? Känns begrepp som trygghet, demokrati, solidaritet och sammanhållning viktiga idag?

9 Kollektivavtal den svenska modellen Vad är ett kollektivavtal? Ett kollektivavtal är enligt definitionen i Medbestämmandelagen MBL ett skriftligt avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation, om den anställdes villkor eller andra förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Avtalet är förmånligare för de anställda än de rättigheter som olika lagar ger. I avtalen kan man också ta upp helt andra förmåner och villkor än de som regleras i lagen. Kollektivavtalet gäller alla anställda, även den som inte är fackligt ansluten. Men bara den som är fackligt organiserad kan påverka kollektivavtalets innehåll. Vid en kollektivavtalsförhandling mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen måste parterna komma överens. Om de inte kan enas blir det inget avtal. Vid kollektivavtalsförhandlingar är parterna likvärdiga, till skillnad från till exempel förhandlingar enligt Medbestämmandelagen MBL, där arbetsgivaren fattar de slutgiltiga besluten. Bra villkor till alla Kollektivavtal är det bästa sättet att ge bra anställningsförhållanden till alla på arbetsplatsen. Genom återkommande förhandlingar om kollektivavtalet kan ST skapa både generella förbättringar och ge medlemmarna stöd och skydd när det gäller de egna löne- och anställningsvillkoren. Alternativet är ju annars att överlåta besluten till arbetsgivaren. Då blir du och dina arbetskamrater beroende av det arbetsgivaren bestämmer och ni tvingas att var och en föra diskussioner och driva varje fråga om till exempel anställningstrygghet, uppsägningstid, lön, sjukförmåner, rätt till utveckling och utbildning, pensionsförmåner och mycket annat. Kollektivavtal är positivt också för arbetsgivaren som inte behöver förhandla med varje individ om detaljer och förändringar i vars och ens anställningsavtal. Avtalen utvecklas mer och mer till att dels ge ett grundläggande skydd för alla anställda på arbetsplatsen, dels ge dig som individ utrymme och möjlighet att själv utveckla och påverka din arbetssituation

10 OFR SACO-S Arbetsgivarverket Almega SEKO Fackliga organisationer inom statens område I Sverige finns tre fackliga centralorganisationer TCO, LO och SACO. TCO (Tjänstemännens centralorganisation) är centralorganisation för 17 olika fackförbund och samlar omkring 1,3 miljoner medlemmar. Organisationen är partipolitiskt obunden och ståndpunkterna bygger på grundläggande demokratiska värderingar. ST är medlem i TCO och finns på statens område. LO (Landsorganisationen) i Sverige är centralorganisation för 15 svenska fackförbund, med totalt ca två miljoner medlemmar, och är kopplat till det socialdemokratiska partiet. SEKO (facket för service och kommunikation) är medlem i LO och finns på statens område. De organiserar medlemmar inom olika branscher, civil, energi, försvar, post, sjöfolk, tele, trafik, vård, väg o ban. SACO (Sveriges Akademikers Centralorganisation) - är centralorganisationen för 24 olika fackförbund och samlar ca medlemmar, med den gemensamma nämnaren att de är yrkes- och examensgrupper, exempelvis ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier, och de representeras av enskilda förbund på de statliga arbetsplatserna exempelvis Jusek, DIK, Civilekonomerna. Parter som förhandlar inom staten Inom statens område finns tre fackliga organisationer som har rätt att teckna kollektivavtal. Det är OFR (Offentliganställdas förhandlingsråd, där ST är det största förbundet), SACO-S och SEKO. Sedan många år tillbaka samarbetar ST med andra förbund inom den offentliga sektorn genom förhandlingskartellen OFR. ST samförhandlar där med Polisförbundet, Lärarförbundet, Tull-Kust, Ledarna, Vårdförbundet, Försvarsförbundet, Officersförbundet och SFHL (Svenska folkhögskolans lärarförbund). OFR förhandlar med Arbetsgivarverket, som är arbetsgivar organisationen och det största avtalsområdet inom staten. Här återfinns flertalet myndigheter, Försäkringskassan och stiftelser. SACO-S och SEKO förhandlar också med Arbetsgivar verket. För de statliga bolagen förhandlar ST (förbundet) centralt med Almega, som är arbetsgivarorganisationen för de statliga bolagen. ST kan genom att vara ett starkt fack med många medlemmar förhandla fram bra kollektivavtal med arbetsgivaren. I OFR har ST en samordnande roll i förhandlingsarbetet. Mängden medlemmar har betydelse, ju fler desto större inflytande. LO SACO TCO 18 19

11 Arbetsrättens uppbyggnad Arbetsrätten i Sverige, det vill säga din trygghet som anställd och din rätt till inflytande, är uppbyggd i flera steg. Vissa grundläggande frågor regleras i olika lagar som sedan kompletteras med kollektivavtal. Avtal på olika nivåer Normalt görs centrala kollektivavtal, till exempel för hela statsförvaltningen, som ett ramavtal. Det sluts mellan arbetsgivarpartens och fackförbundens centrala förhandlare och tar upp vissa miniminivåer eller innehåller vissa grundläggande rättigheter. Några exempel på kollektivavtal RamAvtalLöner Staten (RALS) Samverkan för utveckling Pensions Avtal (PA 03) Trygghets avtal (TA) Allmänt Löne- och FörmånsAvtal (ALFA) Avtalen gäller inom Arbetsgivarverkets område men liknande avtal finns också för de andra avtalsområdena. Ett kollektivavtal som gäller en hel myndighet eller ett statligt bolag är exempel på ett lokalt kollektivavtal. Det kan gälla till exempel hela Skatteverket, med regionala organisationer. I de lokala avtalen utgår man ifrån det centrala avtalet och förhandlar fram ett lokalt avtal som anpassas för just den enskilda myndigheten/bolaget. Villkoren bör aldrig bli sämre än vad det centrala avtalet säger. Kollektivavtal på lokal nivå förhandlas fram mellan STavdelning och respektive myndighet. Man kan också bestämma ännu mer detaljerade frågor som gäller en enskild arbetsplats på myndigheten, bolaget eller på en enskild enhet. Då har man slutit ett lokal-lokalt avtal. På lokal-lokal nivå är det ST-sektionen som förhandlar med till exempel regionchefer och motsvarande. På olika arbetsplatser kan 20 21

12 det också förekomma kollektivavtal på klubbnivå. Kollektivavtal inom Almegas område sluts som ett branschavtal för en hel bransch, ett exempel kan vara inom spårtrafiken. Det lokala facket och arbetsgivaren tecknar därefter ett lokalt avtal för företaget och arbetsplatserna. För att få reda på exakt vilka villkor som gäller för dig måste du tala med ST på din arbetsplats. En del rättigheter för dig som anställd finns reglerad i lagar. Det gäller till exempel semestern och rätt till föräldraledighet, men det finns till exempel inte någon lag som säger att vi ska ha lön när vi arbetar eller hur mycket. Om rättigheten inte finns reglerad i en lag, är det arbetsgivaren ensam som bestämmer. Stabilitet på arbetsmarknaden och i anställningsvillkoren Kollektivavtalen ger också stabilitet på arbetsmarknaden och i anställningsvillkoren genom att skapa arbetsfred och tydliga spelregler. Arbetsgivaren vet vad som gäller under perioden och vilka kostnader avtalet medför. Arbetsgivaren slipper också förhandla med varje individ om detaljer och förändringar i vars och ens anställningsavtal. Reglerna efterlevs för det mesta, eftersom parterna själva har skapat dem och därmed har de ett gemensamt ansvar. Varför är det bra med kollektivavtal? Rätten att bilda fackföreningar och fackföreningarnas rätt att förhandla och träffa kollektivavtal, är grundläggande rättigheter i ett demokratiskt samhälle. Därför har åtta av tio arbetsplatser i Sverige kollektivavtal. Det är ingen slump. Alla har något att vinna på att det finns enhetliga regler för villkoren på jobbet. I Sverige har vi valt att låta parterna på arbetsmarknaden reglera villkoren för arbetet för att kunna anpassa villkoren efter varje verksamhet och bransch. Alternativet att stifta lagar som man gör i många andra länder skulle innebära ett mer statiskt system. STs vision ST ska vara ett stöd för medlem - mens individuella utveckling och vara arbetsplatsfacket för alla. STs mål Målet är att stärka STs ställning på arbetsplatserna genom ökad representativitet och organisationsgrad. 22

13 Modell för att lösa tvister Att ett kollektivavtal träffats innebär att det finns en modell för att lösa tvister i de frågor kollektivavtalet reglerar. Om en arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal, bryter mot avtalet kan facket kalla till tvisteförhandling. Tvisteförhandlingar kan föras både lokalt och centralt. Kan parterna inte lösa tvisten genom förhandlingar kan frågan föras till AD, Arbetsdomstolen, för avgörande. Fredsplikt När ett avtal är påskrivet gäller så kallad fredsplikt. Då får ingen av parterna vidta någon konfliktåtgärd som strejk och lockout. Konfliktåtgärder kan bara genomföras när ett centralt avtal har löpt ut och under tiden man förhandlar om ett nytt avtal. Den mest dramatiska konfliktåtgärden som facket kan använda är strejk. Det är ett verktyg som används väldigt sällan och det kan bara utlysas från förbundet. Därför är det bra med kollektivavtal. Kollektivavtalen stärker individen och motverkar godtycke och diskriminering och ger dig bättre villkor än vad som sägs i lagarna. Det ger dig, via din fackliga organisation, stora möjligheter att påverka villkoren för din anställning och på din arbetsplats. Att diskutera Vilka lokala kollektivavtal finns på din arbetsplats? Vad kan hända med inflytandet över kollektivavtalen om ni blir för få ST medlemmar på din arbetsplats? Hur ser er organisationsgrad och representativitet ut idag? Organisationsgrad = hur många av de anställda som är medlemmar i ST Representativitet = vilken sammansättning ST har på arbetsplatsen (av exempelvis yrkeskategorier, kön, ålder och etnisk bakgrund). Bred representativitet innebär facklig styrka då ST kan säga sig företräda alla på arbetsplatsen = arbetsplatsfacket för alla. 25

14 STs organisation Medlemmar Medlemmar ST har omkring medlemmar. Så här kan den fackliga organisationen se ut: På arbetsplatserna finns arbetsplatsombud och skyddsombud som har till uppgift att informera och stödja medlemmarna, aktivera och stimulera till att diskutera verksamheten på arbetsplatsen. Arbetsplatsombudet/skyddsombudet är de som finns närmast medlemmarna. De ska vara den förmedlande länken i olika sammanhang. Sektionens/klubbens uppgift är att samla medlemmar till möten, rekrytera medlemmar, företräda och förhandla/ha överläggningar för dessa samt vara kontaktledet mellan de olika nivåerna inom organisationen. Sektions-/klubbstyrelsen bör samla arbetsplatsombuden regelbundet för diskussioner. I nästan varje län finns dessutom Regionalt råd, nätverk där deltagarna väljs av avdelningar/sektioner/klubbar på årliga Regionkonferenser. Regionala råden ansvarar tillsammans med kansliet för ortssamverkan, opinionsbildning, utbildningsplanering. För den gemensamma verksamheten inom myndigheten/ bolaget svarar avdelningsstyrelsen, med till exempel verksamhetsövergripande förhandlingar, information till och utbildning av förtroendevalda. Lokal avdelning Arbetsplatsombud Klubb Sektion Rikstäckande avdelning Förbundsstyrelse Avdelning Grundprincipen är att varje medlem tillhör en avdelning. Inom ST finns ungefär 90 avdelningar. I allmänhet motsvarar en avdelning en myndighet eller ett statligt bolag. En avdelning kan vara rikstäckande eller lokal. Kongress/Förbundsstämma STs organisation består av omkring medlemmar. Avtalsråd 26 27

15 Fakta om ST En rikstäckande avdelning finns till exempel på en myndighet som har både central och regional verksamhet. Vanligtvis är en rikstäckande avdelning stor med många medlemmar och är därför ofta uppdelad i sektioner och klubbar. En lokal avdelning finns på till exempel en myndighet som bedriver sin verksamhet på ett enda ställe. Det är avdelningarna som i första hand genomför myndighetsövergripande förhandlingar och överläggningar med arbetsgivaren. ST har cirka medlemmar Omkring av medlemmarna är förtroendevalda i ST. I ST finns nästan 100 avdelningar och cirka 1200 lokala fackklubbar. ST finns på 5000 arbetsplatser. STs största avdelning har omkring medlemmar. Den minsta har färre än 10 medlemmar. Cirka 70 procent av medlemmarna är kvinnor och 30 procent är män. ST är medlem i centralorganisationen TCO. Förbundsstyrelse Mellan kongresserna är STs högsta beslutande organ förbundsstyrelsen. Den består av 14 ledamöter, varav en personalrepresentant. Ledamöterna, med undantag av personalrepresentanten, väljs av kongressen. Förbundsstyrelsens arbete leds av ett presidium. Det består av förbundsordföranden och de två vice ordföranden. Såväl presidium som styrelse utses av STs kongress för en period av fyra år. Avtalsråd Avtalsråden är rådgivande organ till förbundsstyrelsen. De kallas in i samband med avtalsrörelser. Representanterna i avtalsråden utses av STs avdelningar. Förbundsstämma En gång per år, med undantag av kongressår, hålls förbundsstämma. I princip är detta en minikongress. Stämmans uppgift är bland annat att förrätta fyllnadsval, rekommendera ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen, svara på frågor som väckts av avdelningar och lämna rekommendationer vad gäller förbundets verksamhetsplan och budget. Kongress STs högsta beslutande organ är kongressen. Den hålls vart fjärde år och består av ombud från STs avdelningar. I kongressen ingår också förbundsstyrelsens ledamöter och revisorer. Kongressens uppgift är bland annat att utse förbundsstyrelse, svara på motioner, fastställa verksamhetsplan och budget för kongressperioden, fastställa medlemsavgift och besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. Kansliet Kansliet tar hand om de övergripande frågorna, sköter avtalsrörelsen, tar fram utbildningsmaterial, utbildar medlemmar och förtroendevalda, förhandlar fram medlemsförmåner i form av bland annat bra och förmånliga försäkringar. På kansliet finns också specialister på arbetsrätt, lönefrågor och andra viktiga områden

16 STs kansliorganisation Umeå (För dig som bor i Västerbottens eller Norrbottens län) Postadress: Box 299, Umeå Besök: Rådhusesplanaden 12, 1 tr Telefon: Fax: E-post: Sundsvall (För dig som bor i Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs eller Uppsala län) Postadress: Box 309, Sundsvall Besök: Rådhusgatan 34 Telefon: Fax: E-post: Stockholm (För dig som bor i Stockholms eller Gotlands län) Postadress: Box 5308, Stockholm Besök: Sturegatan 15 Telefon: Fax: E-post: Örebro (För dig som bor i Värmlands, Örebro, Västmanlands eller Dalarnas län) Postadress: Box 10, Örebro Besök: Olaigatan 15, 6 tr Telefon: Fax: E-post: Göteborg (För dig som bor i Hallands eller Västra Götalands län) Postadress: Box 2532, Göteborg Besök: Ekelundsgatan 3, 9tr Telefon: Fax: E-post: Malmö (För dig som bor i Skåne, Blekinge, Kalmar eller Kronobergs län) Postadress: Västra Varvsgatan 19, Malmö Besök: Västra Varvsgatan 19 Telefon: Fax: E-post: Norrköping (För dig som bor i Södermanlands, Östergötlands eller Jönköpings län) Postadress: Box 2114, Norrköping Besök: Repslagaregatan 3, 5 tr Telefon: Fax: E-post: STs webbplats ST Direkt - en jourlinje för STs medlemmar Du är alltid välkommen att höra av dig om du behöver facklig hjälp. Då ringer du ST Direkt som är en jourlinje för STs medlemmar. Du kan få hjälp med frågor om medlemskapet, studieledighet, föräldraledighet, vilken lön du ska begära om du söker nytt jobb eller något annat som du undrar över. Samtalet till ST Direkt är kostnadsfritt. Du kan också mejla, faxa eller skriva frågor om allt som gäller jobbet och facket. Våra rådgivare besvarar din fråga, oftast direkt och senast inom 24 timmar. ST Direkt är öppen klockan varje vardag, även klämdagar. ST Direkt telefon: ST Direkt e-post: ST Direkt fax: ST Direkt postadress: Box 5308, Stockholm ST Direkt har öppet alla vardagar mellan kl Att diskutera Hur är ST organiserat på din arbetsplats? Vilken avdelning/sektion/klubb tillhör du? Vilka är förtroendevalda på din arbetsplats och vilka uppgifter har de? Är ST facket på din arbetsplats? 30 31

17 2 Du kan påverka I det här avsnittet kan du läsa om vilka möjligheter du och dina arbetskamrater har för att påverka dina arbetsförhållanden. Du har två arenor till ditt förfogande. Den ena är förstås din arbetsplats. Under åren som gått har ST drivit fram ett kollektivavtal för hur du och dina arbetskamrater i ett nära samarbete med arbetsgivaren och dina chefer ska kunna påverka vardagliga frågor som gäller jobbet. Arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är ett resultat av många års fackliga förhandlingar och diskussioner. Den andra arenan för inflytande är ST som organisation. Som medlem har du möjlighet att påverka hur ST driver utvecklingen, vilka frågor som hamnar först på dagordningen i det fackliga arbetet, lokalt och centralt. I det fackliga arbetet får du helt enkelt chansen att påverka och göra insatser för dina arbetskamrater och era gemensamma arbetsvillkor. 33

18 representativ demokrati. Facket företräder sina medlemmar i samtal med arbetsgivaren. Ditt inflytande på arbetsplatsen Direktinflytande genom samverkansavtalet Hösten 1997 skrevs det första samverkansavtalet på den statliga sidan under av centrala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Avtalet kallas Samverkan för Utveckling. I avtalet beskriver parterna gemensamt vad de menar med utveckling av både verksamheten och enskilda anställda. En viktig utgångspunkt i avtalet är att varje arbetsplats ska hitta en metod för hur man kan nå utveckling genom samverkan. Det ska vara en arbetsmodell som ska leda till att alla anställdas kompetens och färdigheter tillvaratas, att verksamheten utvecklas och att medborgarnas krav på rättsäkerhet och kvalitet upprätthålls. Konkret handlar det om utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Det finns två formaliserade modeller för inflytande på arbetsplatsen. Antingen följer man bara reglerna i Medbestämmandelagen (MBL) eller så arbetar man efter den samverkansmodell som facket och arbetsgivaren i kollektivavtal blivit överens om. Samverkan ersätter inte MBL utan kompletterar den. Tanken bakom samverkan är att du och dina kollegor ska kunna påverka på ett tidigt stadium till exempel vid förändringar på arbetsplatsen. Din röst är viktig och man kan beskriva samverkan lite mer som direktdemokrati, där man löser de flesta frågor. Inflytande enligt MBL handlar mer om att den fackliga organisationen får möjlighet att påverka det som händer på jobbet via traditionella förhandlingar i ett arbetssätt som mer liknar Skillnaden mellan MBL och samverkan MBL Förhandlar Företräder Före beslut Samverkan Samverkar Direktinflytande På idéstadiet 34 35

19 2. Arbetsplatsträffar Inflytande på tre nivåer Du och alla andra anställda ska ha möjlighet att delta i både verksamhetsutvecklingen och den egna kompetensutvecklingen. Individuella utvecklingssamtal mellan dig och chefen om verksamheten och din egen utveckling. Arbetsplatsträffar, där alla anställda ska vara med och få chansen att ta upp olika frågor och problem. Samverkansgrupp, när ni inte blir överens på en arbetsplatsträff eller om frågan berör fler arbetsteam eller enheter. Här representeras du av STs fackliga ombud. 1. Utvecklingssamtal Det finns många olika sorters samtal som förs mellan anställda och den närmaste chefen och i olika organisationer kan de ha olika namn. De kan kallas medarbetarsamtal, utvecklingssamtal, lönesamtal, eller något annat. De kan också betyda olika saker i olika organisationer. Oavsett vad samtalet kallas är det viktigt att du och din chef: Tydliggör mål och uppgifter och att du och chefen utvärderar hur de genomförs. Diskuterar frågor som bidrar till att utveckla arbetsklimatet och samarbetet på arbetsplatsen. För att hitta snabba lösningar på vardagliga arbetsproblem måste man träffas och stämma av läget, och försöka hitta lösningar. Därför talar samverkansavtalet om arbetsplatsträffar. Istället för formella MBL-förhandlingar, träffas anställda, inom det naturliga arbetslaget med liknande arbetsuppgifter, både chefer och medarbetare, i en gemensam arbetsplatsträff, helst var fjortonde dag. Här löser man tillsammans till exempel hur verksamheten kan utvecklas och hantera de arbetsmiljöfrågor som dyker upp. Alla har rätt att lyfta upp frågor som gäller arbetet. Och alla får vara med och forma lösningen. Meningen är att arbetsplatsträffarna ska ge dig och dina arbetskamrater chansen att påverka allt. Tips för bra arbetsplatsträffar: Ha max tolv deltagare. Det ska vara samma deltagare varje gång. Minst var fjortonde dag regelbundenheten är viktig. Inte för långt möte max en timme. Alla prioriterar mötet. I förväg känd dagordning (gärna en stående dagordning). Ordförandeskapet och sekreterarsysslan kan cirkulera i gruppen. Engagerade och aktiva deltagare är viktigt uppmuntra dem som brukar vara tysta. Minnesanteckningar eller protokoll som delas till deltagarna. Diskuterar dina behov av kompetensutveckling och stöd för att uppfylla målen. Att få samverkan att fungera tar tid. Det handlar ofta om ett nytt sätt att arbeta, och då syns resultaten kanske först efter en tid. Det finns fler bra tips på hur en arbetsplatsträff bör genomföras på 36

20 3. Samverkansgrupp Om ni inte kan komma överens på arbetsplatsträffen eller en fråga rör fler än den egna enheten, kan frågorna lyftas till samverkansgruppen. Där deltar chefer och representanter för de olika facken. På vissa arbetsplatser finns också en central samverkansgrupp. I denna grupp förs de mer myndighetsövergripande diskussionerna. Samverkansgruppen kan också fungera som skyddskommitté, något som måste finnas enligt arbetsmiljölagen om man har minst 50 anställda. När MBL träder in Samverkan mellan arbetsgivare och anställda är nästan alltid bäst. Men det kan finnas situationer när man inte kan eller vill komma överens på det sättet. Då finns de arbetsrättsliga lagarna. Finns inte förutsättningar för att gå vidare i samverkan i en speciell fråga eller ett särskilt område, kan ST använda den traditionella förhandlingsmodellen enligt MBL. Grunder för samverkan Effektivitet och bra utveckling är en av grundtankarna när det gäller samverkansmodellen. Målen och förutsättningarna för samverkan kan sammanfattas så här: tydliga verksamhetsmål tydlig koppling mellan mål, den egna arbetsinsatsen och resultatet tydlig ansvarsfördelning balans mellan ansvar och befogenheter att arbetet tar tillvara alla anställdas kunskaper och erfarenheter jämställdhet möjlighet till personlig utveckling och kontinuerligt lärande för alla anställda möjlighet för alla anställda att genom påverkan av den egna arbetssituationen kunna bidra till utveckling av verksamheten att arbetet organiseras så att det skapar goda kommunikationer mellan människor och ett öppet och utvecklande klimat Att diskutera Har ni samverkansavtal på din arbetsplats? Vad händer om ni inte kan enas i en fråga på arbetsplatsträffen? Vad händer om arbetsgivaren och ni anställda är oeniga i någon fråga? Hur hanterar ni arbetsmiljöfrågorna i samverkan? Vilka fördelar och nackdelar har samverkan respektive MBL? ett meningsfullt arbete som ger möjlighet till variation. 39

21 Ditt inflytande i facket ST arbetar tillsammans med dig för att du ska få det bättre på jobbet. Och omvänt är det du och de andra medlemmarna som är grunden för ST och driver de fackliga frågorna framåt. Som medlem kan du själv vara med och påverka vilka frågor som ST ska arbeta med. Du kan engagera dig som förtroendevald på din arbetsplats eller i din ST-klubb, sektion eller avdelning. Du kan också påverka arbetet genom att vara en aktiv medlem som diskuterar och föreslår vilka frågor ST ska driva. Dialog i vardagen Det är du tillsammans med de andra medlemmarna på arbetsplatsen som vet bäst vad som behöver göras. Och det är också där det finns störst möjligheter att påverka. Det brukar inte saknas samtalsämnen om hur det är och hur det borde vara på jobbet, när arbetskamrater träffas för en eftermiddagsfika. De samtalen är lysande. Engagemang är en av de viktigaste förutsättningarna när man vill förändra något. Frågan är om man vill låta det hela stanna vid prat eller om man vill gå vidare och faktiskt göra något åt det man inte tycker fungerar. Vill ni göra något åt det som inte fungerar, kontakta ST. ST på arbetsplatsen har stor kunskap om bland annat anställningsvillkor, lönesättning, utvecklingsmöjligheter, inflytande och rätt till delaktighet och företräder dig i förhandlingar med din arbetsgivare eller ger dig stöd och hjälp inför samtalen om lön. Om något händer på din arbetsplats, har du stöd och tillgång till de fackliga tjänster som ST erbjuder. STs samlade kompetens och erfarenhet, både lokalt och centralt, står till ditt förfogande för att hävda dina intressen

22 Din röst på medlemsmöten Att delta på medlemsmöten är också ett bra sätt att göra sin röst hörd. Kontakta STs arbetsplatsombud på klubb-, sektions- eller avdelningsnivå, om att ni vill att ett medlemsmöte borde äga rum för att diskutera en viss fråga. Kallar ST till ett möte till exempel inför lönerevisionen är det ett lysande tillfälle att påverka resonemangen om lönesättningen. Vad det är i arbetsuppgifterna och i de personliga kvalifikationerna som ska påverka lönen? För dina fackliga företrädare är medlemsmötet ett sätt att lyssna på medlemmarna och vilken hållning ST ska ha i en fråga. Dessutom är mötena ofta trevliga och informativa och läggs kanske som en fackfrukost, fackfika eller facklunch. STs hjärtefrågor Inom ST finns ett antal övergripande grundfrågor, så kallade traditionella fackliga frågor, som ST ständigt driver. Det gäller: Lön och andra anställningsvillkor Utveckling och Inflytande i arbetet Jämställdhet och Mångfald Arbetsmiljö och Trygghet Årsmöten Årsmöten är ett forum där ST kan besluta om stora och viktiga frågor. Medlemmarna tar ställning till förslag/motioner och bestämmer riktlinjerna för nästa års arbete. På årsmötet läggs de lokala verksamhetsplanerna fast, där väljs ledamöter till styrelsen och där förs de viktiga diskussionerna om hur det fackliga arbetet har skötts under året och vad som behöver förnyas. Förslag till årsmötet Om du finns på en arbetsplats där ni har en rikstäckande avdelning är kanske klubben den fackliga enhet som finns närmast dig. Klubben arbetar med frågor som berör din arbetsplats och vill du att klubben ska jobba med en speciell fråga skickar du in en motion till klubben där du talar om vad du vill att klubben ska göra. Klubbstyrelsen tar ställning till din motion. Ibland kan frågan vara för stor för klubben och då kan de skicka den vidare till sektionen. Kan frågan inte heller hanteras av sektionsstyrelsen kan de vidarebefordra den till avdelningsstyrelsen. Om det är en förbundsövergripande fråga kan avdelningsstyrelsen välja att skicka in den som en motion till förbundsstyrelsen, som ska svara motionären inom tre månader. Ta reda på beslutsvägarna Om man vill driva en fråga inom sin egen fackliga organisation är det bra att känna till hur beslutsvägarna går. På så sätt skiljer sig ST inte från andra demokratiska organisationer. Ibland är det bra att ta lokala strider och diskussioner och ibland är det bra att lyfta frågorna högre upp i organisationen och därmed ge dem större tyngd. Om du och dina arbetskamrater länge har drivit en specifik fråga på din arbetsplats, kanske ni till slut tröttnar. Då kan ni välja att driva frågan vidare inom ST. Oavsett var inom STs organisation du befinner dig, handlar det då om att föra frågan framåt. Det kan gå till på flera 42 43

23 olika sätt. Antingen tar du kontakt med ST Direkt eller till ditt närmaste ST-kontor och berättar om problemet och ber om hjälp på lämpligt sätt, eller så låter du frågan vandra den formella vägen. Motionera till ST Enligt förbundets stadgar har en medlem, klubb, sektion eller avdelning rätt att när som helst komma in med motioner och förslag till förbundsstyrelsen. Är du som motionär inte nöjd med styrelsens svar, kan du begära att frågan ska behandlas på nästa förbundsstämma. Under kongressår behandlas en sådan fråga av den ordinarie kongressen.. I princip kan du motionera om vad som helst. Det är svårt att ange vad man kan ta upp i en motion. Allmänt kan man säga att det fungerar bäst att framföra sådana förslag som förbundsstyrelsen kan besluta om. Lokala och kortfristiga frågor kan det vara bättre att framföra till den egna klubben, sektionen eller avdelningen. Att diskutera Har ni regelbundna medlemsmöten på er arbetsplats? Vilka frågor känns angelägna just nu att arbeta med? Hur jobbar ni vidare med dessa frågor? Motionsformulär finns på under För medlemmar

24 3 Morgondagens ST ST, liksom övriga fackliga organisationer i Sverige, står inför en rad utmaningar. Vi påverkas av vår omvärld och utvecklingen både globalt och här i Sverige. Hur ska facket förändras för att svara upp till de nya kraven på arbetsmarknaden? Hur kan vi behålla vår fackliga styrka så att vi även i fortsättningen har ett inflytande över anställningsvillkoren på våra arbetsplatser genom att vara ett attraktivt fackförbund för nya medlemmar? Hur kan vi tillsammans arbeta för att värna och utveckla den svenska modellen? Och vilket engagemang vill du själv lägga på att forma framtidens arbetsvillkor och Morgondagens ST? 46 47

25 Kollektivavtal din trygghet Arbetsmarknaden har förändrats mycket under de senaste åren. För att även i fortsättningen ha inflytande över arbetsvillkoren på arbetsplatserna måste ST rekrytera fler medlemmar. Facklig styrka är beroende av storlek. Om antalet medlemmar i ST minskar, samtidigt som avtalen allt mer blir lokala för den enskilda arbetsplatsen, blir det svårt för de anställda att få inflytande över löner och anställningsvillkor. Utvecklingen kan då bli att det blir allt mer upp till arbetsgivaren att ensidigt bestämma över innehållet i avtalen, eller säga upp dem. I den offentliga debatten får man ibland intrycket av att kollektivavtal är något negativt och till och med ett hinder för var och en att påverka sina anställningsvillkor. Det är precis tvärtom! Kollektivavtalet ger dig och dina arbetskamrater ett skydd och ett inflytande över löner och anställningsvillkor. Det är ett avtal mellan arbetsgivaren och fackföreningen som reglerar löne- och anställningsvillkor och vissa andra frågor på arbetsplatsen. Genom avtalen ökar vi löner och förbättrar anställningsvillkoren och ser till att arbetsgivaren inte ensidigt avgör vad som ska gälla. Korta anställningar En utveckling på arbetsmarknaden i stort, och även inom STs organisationsområde, är att antalet visstidsanställningar ökar. En utmaning för ST blir att attrahera och rekrytera även de med kortare anställningar som medlemmar. ST ska vara det självklara valet på arbetsplatsen, oavsett anställningsform. Den fackliga nyttan kan dessutom vara större för den som inte är tillsvidareanställd, då ST på arbetsplatsen kan verka för bättre villkor och fortsatt anställning för dem med visstidsanställningar. Att ST representerar alla på arbetsplatsen, och då även de med visstidsanställningar, är ytterligare en faktor som ökar den fackliga styrkan. ST framtidsfacket Hur ska ST som fackförbund bäst vara organiserat i framtiden? Hur fungerar facket bäst på arbetsplatsen? Hur fungerar det bäst i Sverige i stort? ST är idag en mycket decentraliserad organisation. I stort sett alla frågor beslutas på lokal-lokal nivå, det vill säga på de enskilda arbetsplatserna. STs förbundsstyrelse har delegerat beslutsrätten i de flesta frågor till STs avdelningar, som i sin tur har rätten att själva välja att delegera vidare hantering, förhandlings- och beslutsrätt till sina eventuella sektioner och klubbar. I framtiden kommer allt större fokus för det fackliga arbetet ligga på den egna arbetsplatsen. Då är det viktigt att ST lokalt hittar det bästa sättet att arbeta, både gentemot medlemmarna och arbetsgivaren. Även om avtalen i sin konstruktion blir allt mer lokala, kommer ST på rikstäckande nivå att få större betydelse när det gäller opinionsbildning och övergripande avtalsförhandlingar. En del frågor är viktiga att förhandla om centralt så att det inte blir alltför olika villkor mellan olika arbetsgivare och arbetsplatser. Framtidens medlem När vi funderar över Morgondagens ST är det självklart att fundera över hur framtidens medlem ser ut. Det fackliga arbetet har utvecklats från att vara ett medlemskap där en facklig företrädare just företrädde medlemmen och förde hans/hennes talan gentemot arbetsgivaren. Idag är det fackliga medlemskapet mer inriktat på att vara en resurs som 48 49

26 medlemmen själv efterfrågar vid behov. Det kan till exempel gälla stöd inför lönesamtalet. Framtidens medlem har kanske andra prioriteringar när det gäller innehållet i avtalen än vad dagens medlemmar har. Kanske är det egna inflytandet över när och var man arbetar viktigare än pensionsfrågorna? Hur kan vi då erbjuda medlemmen ett större inflytande över avtalen på den egna arbetsplatsen? Vilken arbetsplanering, vilka villkor och rutiner ska anpassas så att det blir lättare att kombinera privatliv och yrkesliv på arbetsplatsen? Framtidens medlemskap Arbetsuppgifter och arbetsplatser förändras allt snabbare. På vilket sätt ska ST utveckla tryggheten och medverka till att ge medlemmarna bättre förutsättningar och stöd vid organisationsförändringar? Idag är det fackliga medlemskapet i ST mycket av ett fackligt smörgåsbord som erbjuder tjänster och resurser vid efterfrågan. Hur kan vi tillsammans göra medlemskapet till något som inbjuder till påverkan och medverkan? Hur kan vi ge plats för både de medlemmar som vill kunna välja från det befintliga smörgåsbordet och de medlemmar som själva vill vara med och påverka innehållet och utbudet? Framtidens medlemsinflytande På vilket sätt kan vi erbjuda ett inflytande för medlemmarna över det fackliga arbetet i ST i stort? Vilka övergripande frågor ska ST arbeta med i framtiden? Är dagens demokratiska struktur i ST den allra bästa, eller ska medlemmarna via till exempel rådslag på webben få ett större inflytande över förbundets arbete? Du är ST i framtiden Oavsett var du jobbar och hur du tänker kring ditt medlemskap i ST är du den viktigaste resursen för förbundet. Det är dina och övriga medlemmars tankar och åsikter som driver förbundets arbete framåt. Fundera gärna lite över hur du kan vara med och påverka STs arbete i framtiden. Vill du engagera dig som förtroendevald på din arbetsplats, eller brinner du extra för en specifik fråga? Ta kontakt med ST på din arbetsplats om du vill engagera dig. Vad du gör av ditt medlemskap är upp till dig. Många medlemmar är passiva. Det kan du också välja att vara, men tänk på att du kan göra skillnad om du tar vara på möjligheten att påverka. Att arbeta tillsammans med andra ger mod och styrka och det finns oändligt många exempel på framgångar man kan nå på det sättet. Att diskutera Kommer STs nuvarande organisation att fungera i framtiden? På er arbetsplats? I Sverige i stort? Hur ser ditt engagemang ut idag? Hur ser du på individen och kollektivet i det fackliga arbetet? Hur kan du bidra till att utveckla det fackliga arbetet på din arbetsplats? Vilka nya verktyg skulle du vilja ha om du engagerade dig mer aktivt? 50

27 Därför väljer jag ST Tydliga värderingar I ST är de grundläggande fackliga värderingarna viktiga. Vi arbetar aktivt för demokrati, rättvisa, humanism och solidaritet. ST arbetar också internationellt för att stärka fackligt arbete i länder där mänskliga och fackliga fri- och rättigheter inte är självklara. Viktiga frågor Bättre arbetsvillkor är vårt viktigaste mål. Det gäller främst lön och andra anställningsvillkor, rätten till utveckling och inflytande i arbetet, gott ledarskap och god arbetsmiljö. ST kämpar för jämställdhet mellan könen, arbetar för en ökad mångfald och motverkar alla former av diskriminering. En arbetsplats en fackförening STs motto är En arbetsplats en fackförening. Alla är välkomna som medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Det ger styrka, gemenskap och ökar sammanhållningen. Helhetssyn på arbetet Goda arbetsvillkor förutsätter både individuell utveckling och utveckling av verksamheten. ST arbetar för att medlemmen dels ska få större inflytande över sitt arbete, dels kunna påverka det som händer på arbetsplatsen. Medlemmarna styr Medlemmarnas behov och önskemål styr det fackliga arbetet. Verksamheten formas och drivs av medlemmarna tillsammans. Alla uppmuntras att delta och påverka vilka frågor som ska prioriteras. På arbetsplatsen där möjligheterna att påverka är störst finns arbetsplatsombud som medlemmarna själva har valt. Samarbete ger styrka För ST är samarbete viktigt både i den egna organisationen och med andra. Det ger kraft i förhandlingar, opinionsbildning och internationellt arbete. Kompetens och erfarenhet ST vet hur det är att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Vi har lång erfarenhet och expertkunskap om de frågor som är viktiga för medlemmen och verksamheten. Det gör att ST kan påverka arbetsgivaren och genomdriva förändringar. Partipolitiskt obundet ST är inte kopplat till något politiskt parti. När ST tar ställning i politiska frågor är det utifrån medlemmarnas perspektiv och intressen

28 Egna anteckningar 54 55

29 Egna anteckningar 56 57

30 Egna anteckningar 58 59

31 Facklig historik 1985 Stor konflikt för statligt anställda om följsamheten i löneutveckling i förhållande till industrin. Ca medlemmar i TCOförbunden i den offentliga sektorn är i strejk eller lockoutade Storstrejken Lag om kollektivavtal och lag om arbetsdomstol träder ikraft. Kollektivavtalet etableras således i lagstiftningen. Lagen gör anställningsavtal som strider mot kollektivavtal ogiltiga och förbjuder stridsåtgärder i frågor som är reglerade i kollektivavtal Ådalen strejkande arbetare skjuts till döds av militär under en demonstration Semesterlagen ger rätt till tre veckors semester 1966 Även offentligt anställda får lagfäst rätt till förhandlingar och rätt att vidta stridsåtgärder Lag om styrelserepresentation för anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar träder ikraft Lagen om anställningsskydd införs. I och med denna lag var arbetsgivarens fria uppsägningsrätt upphävd. Anställning gäller normalt tills vidare och uppsägning av ett anställningsavtal får bara ske om saklig grund föreligger. MBL träder ikraft, och ersätter därmed 1928 års lag om kollektivavtal, samt 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt Arbetsmiljölagen träder ikraft och ersätter arbetarskyddslagen. Den psykosociala arbetsmiljön uppmärksammas Sverige blir medlem i EU Nya Jämställdhetslagen träder ikraft med utbyggda regler om aktivt jämställdhetsarbete. Även indirekt könsdiskriminering förbjuds Samverkansavtal för staten tecknas 2004 Sifferlösa avtal för staten med individgaranti för STs medlemmar, vilket ställer större krav på lokala facket STs medlemmar får möjlighet att diskutera avtalsrörelsen på webben STs föregångare bildas Decemberkompromissen SAF accepterar rätten att bilda fackföreningar och förhandla om anställningsvillkoren mot att LO accepterar att arbetsgivaren har rätt att fritt anställa och avskeda, samt att leda och fördela arbetet Allmän och lika rösträtt för män Allmän och lika rösträtt för kvinnor Lagen om förenings- och förhandlingsrätt träder ikraft. Dock med undantag för den offentliga sektorn Saltsjöbadsavtalet mellan SAF och LO. Avtalet reglerar bland annat förhandlingsordning för rättstvister, uppsägning av arbetsavtal, begränsning av ekonomiska stridsåtgärder, samt behandling av konflikter som berör samhällsviktiga funktioner Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen träder ikraft. Ger rätt att vara fackligt aktiv på arbetstid Ny semesterlag fem veckor samt ett större inflytande för arbetstagaren över semesterförläggningen Ny LAS (Lagen om anställningsskydd) träder ikraft, med vidgade möjligheter till att tidsbegränsa anställningar Jämställdhetslagen träder ikraft och en jämställdhetsombudsman tillsätts Televerket och andra affärsverk bolagiseras 1996 Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering, diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder, och lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning träder ikraft Sifferlösa centrala kollektivavtal börjar slutas på arbetsmarknaden. Lönebildningen förskjuts alltmer ner till fredspliktsbundna lokala förhandlingar. Individuell lönesättning blir alltmer dominerande.

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Demokratisk process i Officersförbundet

Demokratisk process i Officersförbundet Demokratisk process i Officersförbundet Medlemmar Officersförening Kansli Förbundsstyrelse rättshjälp ledighet arbetsvillkor arbetsmiljö förmåner löner pensioner försäkringar Lars Fresker Officersförbundets

Läs mer

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER Juseks uppfattning är att tyngdpunkten i det fackliga arbetet bör ligga lokalt. På detta sätt kan verksamheten anpassas till de förutsättningar

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Handbok för arbetsplatsombud

Handbok för arbetsplatsombud Välkommen som arbetsplatsombud för Arbetsplatsombudets kännedom om institutionens/enhetens verksamhet och medlemmarnas villkor är en tillgång för att bättre ta tillvara medlemmarnas intressen. Ombudets

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2 VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent

IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent Kongress var 3e år - 300 valda ombud från avdelningarna. - Högst beslutande organ. - Beslutar om mål och

Läs mer

LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068

LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken

Nu med Bilda chefssektion. Bra struktur på klubben. Klubbstadgar i praktiken Nu med Bilda chefssektion Bra struktur på klubben Klubbstadgar i praktiken Vi har tagit fram det här häftet som ett stöd till dig som är förtroendevald i en Unionenklubb och som funderar kring hur ni

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING Vår verksamhetsplan för 2015 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2014 beslutade om. Vi

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar 1 ST inom Sveriges Domstolar FÖR MEDLEMSREKRYTERING OCH MEDLEMSVÅRD Reviderad 2006-05-31 Reviderad 2008-11-11 2 Innehållsförteckning Medlemsrekrytering allmänt s. 3 Rutiner vid nyanställning s. 4 Rutin

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Steg 1. Inledning och presentation. Modul 1

Steg 1. Inledning och presentation. Modul 1 Modul 1 Inledning och presentation I den här modulen får deltagarna en uppfattning om dagen i sin helhet, praktiska detaljer etc. Kursledningen presenterar sig och deltagarna ska presentera sig för övriga

Läs mer

Förbundsstyrelsen föreslår. att arbeta offensivt för att utveckla tillämpningen av det individuella lönesystemet för dessa yrkeskategorier.

Förbundsstyrelsen föreslår. att arbeta offensivt för att utveckla tillämpningen av det individuella lönesystemet för dessa yrkeskategorier. Förbundsmötet 2014 Utskott nummer 9 Sekreterare: Karl Lundberg Sida 1 Motion med förslag Motion nr 81. Bättre ingångslön och löneökning för tandsköterskor och administrativ personal inom vården Motionär:

Läs mer

Samverkansavtal 2005-05-09

Samverkansavtal 2005-05-09 2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Checklista 1. Hitta medlemmarna 2. Bjud in till medlemsmöte och föreslå att förening bildas 3. Bilda gärna arbetsgrupp/interrimsstyrelse

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Diskussionsunderlag. Avtalsdiskussion på arbetsplatsen

Diskussionsunderlag. Avtalsdiskussion på arbetsplatsen Diskussionsunderlag Avtalsdiskussion på arbetsplatsen AVTAL 2016 2 Ta chansen att påverka! Kollektivavtalen ger oss en gemensam bas för anställningsvillkoren. Kollektivavtalen skapar förutsättningar för

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer