Hållbarhetsbokslut 2009 Nacka kommun

Transkript

1 Hållbarhetsbokslut 2009 Nacka kommun

2 Innehåll Hållbarhetsbokslut Vi vill gärna veta vad du tycker om Hållbarhetsbokslut 2009!... 6 Nacka idag... 7 Utsläpp till luft och vatten... 7 Luften i Nacka... 7 Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person... 7 Vattnet i Nacka... 7 Nyckeltal för ett hållbart Nacka... 9 Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person... 9 Insamling av farligt avfall, kg/person... 9 Andelen villahushåll som komposterar själva Installation av mark- och bergvärmepumpar Val av uppvärmningskälla för villor Folkhälsonyckeltal Fetma Hjärtinfarkt Rökande blivande mammor Klimatindex för kommuner Fakta om Nacka kommun Befolkning Bostadsbyggande Inkomst och utbildning Arbete Hållbarhet hos företag och organisationer Dipart Sunda värderingar ger hållbar tillväxt

3 Rodamco Forum Nacka sparar miljoner på att vara energieffektiva Naturskyddsföreningen Närnaturen viktig för ett hållbart Nacka Friskis&Svettis Miljösatsning i fokus för Friskis&Svettis Boo FF Booo FF klimatneutraliserade Social hållbarhet Folhälsan är god i Nacka Få feta vuxna och få rökande blivande mammor Folkhälsonyckeltal Fyra områden prioriterade i folkhälsoarbetet Social och emotionell träning förebygger alkoholbruk och psykisk ohälsa Överviktiga barn får coachning Trygg och Säker certifiering på äldreboenden Närnatur viktig för skolor och förskolor Många små områden är av vikt Barnen trivs i "Klippiga bergen" Ungdomar vill påverka sin fritid - men vet inte hur Tror inte att de blir tagna på allvar Möjlighet att påverka gynnar hälsan Röster om ungt inflytande Utanförskap ArbetslinjeN en smidigare väg till ny sysselsättning Klimatanpassning Havsnivåhöjning inget stort hot för Nacka Inga samhällsviktiga faktorer bedöms påverkas

4 Utsatta områden Skärpta riktlinjer för vattennära byggande Dagvattenpolicy ger riktlinjer för klimatanpassning Förväntade förändringar ska beaktas Energi och transporter Klimatanpassat resande framgångsrikt Bilåkandet minskar och därmed utsläppen Resvaneundersökning Cykelgarage skyddar cyklar från vädrets makter Kommande utmaningar Fakta om CERO: Energisnåla förskolor på gång Fakta om Nacka kommuns Energiprojekt: Nacka kommun satsar på vindkraft Strategi för energieffektivt byggande Energikrav vid upphandlingar Markanvisningstävling för bostäder Energinätverk och utbildning för politiker Biogasbrist - ett minne blott? Bärgar bilar till gasmacken Biogas byggs ut Biogasfabrik vid Ältasjön Källsortering av matavfall i Nacka Gaspump i Nacka i höst Fakta om biogas: Natur och biologisk mångfald Födslovåndor för naturreservatet Tollare Fem delar

5 Åsikter om var gränsen ska dras Fler reservat på gång Nackas naturskatter inventerade Ny kunskap om mindre områden och livet under ytan Klassning utifrån skogskänsla och trolska miljöer Nackas utveckling Många utmaningar för Nackas utveckling Medveten planering nyckeln till framtidens hållbara Nacka Allmänt Befolkning och hållbar utveckling Tätare bebyggelse Infrastruktur Grönstruktur Den sociala dimensionen Begreppet hållbar utveckling: Tidigare bokslut

6 Hållbarhetsbokslut 2009 Det här Nackas Hållbarhetsbokslut Det är det andra i ordningen, en del av fortsättningen på en lång serie miljöbokslut och det allra första som görs på webben. I likhet med det tidigare hållbarhetsbokslutet fokuserar det här på alla aspekter av hållbarhetsbegreppet, och handlar både om vad vi i Nacka kommun gör själva, och om andra som arbetar med hållbarhetsfrågor i Nacka och vad de har på gång. Att gå ifrån den tryckta versionen för att istället satsa på webben känns som en naturlig utveckling, och är något som vi tycker stämmer väl med ämnet. Men att presentera något som tidigare gjorts i pappersform på webben innebär också en del utmaningar. Här har vi valt att arbeta med en symbol, som indikerar att den sida man befinner sig på är en del av hållbarhetsbokslutet. Vi vill gärna veta vad du tycker om Hållbarhetsbokslut 2009! Har du frågor, synpunkter eller kommentarer kring hållbarhetsbokslutet eller hållbarhetsarbetet i Nacka i stort? Skicka gärna ett mejl till oss på hallbarutveckling@nacka.se Om Hållbarhetsbokslutet 2009: Ansvarig: Henrik Feldhusen, direktör Hållbar utveckling Idé och texter: Lars-Eric Sjölander och Leif Lövström, Greenit AB Illustrationer: Jenny Findahl, Snowtrail Foton: Leif Lövström, Lars-Eric Sjölander, Olov Norin, Bertil Nordahl Innehållet får kopieras och spridas. Ange gärna källan. Fotografier och illustrationer får inte återpubliceras utan tillstånd av respektive upphovsman. 6

7 Nacka idag För att veta om utvecklingen blir mer eller mindre hållbar behövs uppföljning och jämförelser mot tidigare år, vare sig det gäller ekonomi, folkhälsa eller miljö. Här redovisas ett urval indikatorer och nyckeltal om utvecklingen för Nackas miljö och folkhälsa. Dessutom redovisas basfakta om Nacka kommuns befolkning, arbetsmarknad, bostadsbyggande, invånarnas inkomster och utbildning med mera. Utsläpp till luft och vatten Luft och vatten ska uppfylla de miljökvalitetsnormer som är fastställda i miljölagstiftningen. Om normerna inte uppfylls krävs åtgärder enligt särskilda åtgärdsprogram. För vissa ämnen som koldioxid i luft finns inga miljökvalitetsnormer, men väl miljökvalitetsmål som fastställts av riksdagen. Luften i Nacka I Nacka uppfyller luften i dagsläget gällande miljökvalitetsnormer. Liksom för Stockholmsregionen som helhet är det störst problem att klara normerna för kvävedioxid och partiklar men även luften vid Danviken, som har Nackas mest förorenade luft, har klarat miljökvalitetsnormerna. I diagrammet nedan redovisas utsläpp av koldioxid per Nackainvånare. Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person Diagrammet redovisar olika källor till koldioxidutsläpp inom Nacka kommun. Nackas andel av de utsläpp som sker inom andra kommuner i länet inräknas inte, till exempel från fjärrvärmeanläggningar. De totala koldioxidutsläppen i Nacka har minskat med cirka 1000 kg/person sedan Minskningen har främst skett inom energisektorn genom ökad användning av andra energikällor än fossila bränslen, men en minskning har även skett inom vägtrafiken. Källa: Luftvårdsförbundet Vattnet i Nacka Under 2009 fastställde Vattenmyndigheten miljökvalitetsnormer för Nackas kustvatten. Sjöarna i Nacka anses för små för att få fastställda miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna innebär att Nackas kustvatten ska ha god kemisk status till 2015 (för vissa vattenförekomster till 2021) och god ekologisk status senast I dagsläget är den kemiska statusen dålig och den ekologiska statusen 7

8 måttlig till otillfredsställande. Vattenmyndigheten har också fastställt åtgärdsprogram som riktar sig till kommuner och myndigheter. Bland de åtgärder som är aktuella i Nacka kan nämnas: - åtgärder mot verksamheter vid miljötillsyn - åtgärder mot enskilda avlopp - i samverkan med länsstyrelsen utveckla vatten- och avloppsplaner. Den viktigaste planerade åtgärden i Nacka är att ansluta samtliga cirka 2500 fastigheter med enskilda avlopp i kommunen till kommunalt avlopp. Detta ska enligt planerna ske till cirka 2015 i samband med att kommunens förnyelseområden planläggs. Andra åtgärder är bland annat minskade utsläpp av förorenat dagvatten (läs mer om dagvattenpolicyn här) samt olika projekt inom miljötillsynen. Bland annat pågår ett projekt med syftet att förbättra egenkontrollen och minska utsläpp till vatten från båtklubbar och marinor. Nedan redovisas uppgifter om bräddning av avloppsvatten i Nacka. Bräddning av avloppsvatten, kubikmeter/år Totalt 1542 (2008) 673 (2009) Andra orsaker till bräddning är bland annat elfel och reparationer. Bräddning innebär att en blandning av dagvatten och orenat spillvatten släpps ut från ledningsnätet till något vattendrag. Det sker främst vid kraftiga regn då ledningsnätet inte hinner ta emot allt vatten. I Nacka sker den mesta bräddningen till Saltsjön men bräddning förekommer även till vissa sjöar, under 2009 skedde bräddning till Myrsjön i samband med kraftigt regn. För att hålla bräddningen på en låg nivå arbetar Nacka kommun bland annat med förbättringar av ledningsnätet så att inte grundvatten och dagvatten läcker in i ledningarna. Källa: Nacka kommun Läs mer: Hur mår Nackas natur? (sjöar, kustvatten och luft) 8

9 Nyckeltal för ett hållbart Nacka Nyckeltalen ska spegla hållbarhetsarbetets utveckling för ett hållbarare Nacka. Med hjälp av nyckeltal kan arbetet följas över tiden och användas för jämförelser med liknande verksamheter. Jämförelse görs också med riksgenomsnittet i de fall det finns statistik. Nyckeltalen belyser olika dimensioner av hållbar utveckling, främst miljö- och folkhälsa. Nyckeltalen speglar också trender i hållbarhetsarbetet. Stapeldiagrammen visar om det går åt rätt eller fel håll. Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person Diagrammet redovisar olika källor till koldioxidutsläpp inom Nacka kommun. Nackas andel av de utsläpp som sker inom andra kommuner i länet inräknas inte, till exempel från fjärrvärmeanläggningar. De totala koldioxidutsläppen i Nacka har minskat med cirka 1000 kg/person sedan Minskningen har främst skett inom energisektorn genom ökad användning av andra energikällor än fossila bränslen, men en minskning har även skett inom vägtrafiken. Källa: Luftvårdsförbundet Insamling av farligt avfall, kg/person Insamlingen av farligt avfall var något sämre än 2008, 2,0 kg för

10 Andelen villahushåll som komposterar själva Andelen villahushåll som komposterar själva ligger kvar på samma nivå som 2008, det vill säga 13 procent. Installation av mark- och bergvärmepumpar Antalet anmälningar till Nacka kommun om installation av mark- och bergvärmepumpar under 2009 har minskat med över 20 procent jämfört med

11 Val av uppvärmningskälla för villor Villaägarna i Nacka fortsätter att byta ut olja mot andra energislag, främst värmepumpar men även fjärrvärme och pellets. Diagrammet visar hur många hushåll som använder respektive energislag. Folkhälsonyckeltal Fetma Andel medborgare i åldern år som lider fetma. Hjärtinfarkt Diagrammet visar antalet akuta hjärtinfarkter, hjärtattacker per för medborgare i åldern 20 år och äldre. 11

12 Rökande blivande mammor Andelen rökare vid inskrivning till mödrahälsovården. 12

13 Klimatindex för kommuner Nacka hamnade på plats 51 av de 222 kommuner som svarat när Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete under I topp kom Östersund före Stockholm och Malmö. Nacka backade några platser från plats 24 i 2007 års undersökning. I undersökningen beaktas bland annat vad kommunerna gör för att minska sina utsläpp av växthusgaser och vilka anpassningsåtgärder man vidtar mot klimatförändringar. Undersökningen rankade även klimatarbete inom olika delkategorier och där fick Nacka följande placeringar: Smarta transporter: Nacka på delad åttonde plats (Östersund etta) Energiomställning: Nacka på delad 97:e plats (Sundbyberg etta) Mål och utsläpp: Nacka på delad 93:e plats (fyra kommuner delade ettor) Läs mer: Läs hela rapporten - Klimatindex 2010 (Naturskyddsföreningen) Klimatanpassning Klimatanpassat resande 13

14 Fakta om Nacka kommun God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling är ett av Nacka kommuns åtta övergripande mål. De övriga övergripande målen som antagits av kommunfullmäktige är: God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Starkt medborgarinflytande Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Stor valfrihet Kommunal ekonomi i balans Trygg och säker kommun Med stöd av de övergripande målen har kommunfullmäktige fastställt strategiska mål för nämnderna. De strategiska målen anger inriktningen på verksamheten de kommande 5-10 åren. Fler fakta om mål- och resultatstyrning Befolkning Nacka kommun hade invånare den 31 december Det innebär att Nacka är den tredje största kommunen i Stockholms län och den nittonde i riket. Under 2009 växte befolkningen med personer. Nacka hade den andra största befolkningstillväxten i länet och den tredje största i riket under året. Sedan 2005 har befolkningen växt med invånare. Befolkningstillväxten beror på en stor inflyttning till nybyggda bostäder samt ett stabilt födelseöverskott. Nackas befolkning är förhållandevis ung. Jämfört med riket och Stockholms län bor det en större andel personer i åldrarna 0-19 och år och en mindre andel personer i åldrarna år och över 80 år i Nacka. För åldrarna år har Nacka en högre andel än riket men lägre andel än länet. Fler befolkningsfakta Bostadsbyggande År 2009 byggdes totalt cirka 720 bostäder i Nacka. Av dessa var 600 flerbostadshus och 120 småhus. Under perioden byggdes totalt bostäder i Nacka, varav var flerbostadshus och 715 småhus. Enligt en bostadsprognos från februari 2010 kommer bostadsbyggandet att vara relativt lågt under 2010 för att ta ny fart de kommande åren. Fler fakta om bostadsbyggande Inkomst och utbildning Under 2008 hade Nackabor i åldersgruppen år en medelinkomst på kr. Skillnaden mellan könen var stor, männen hade en medelinkomst på kr medan kvinnorna i genomsnitt tjänade kronor. Motsvarande siffror för riket under samma period var kr totalt, kr för män och kr för kvinnor. 14

15 I Nacka hade 49 % av befolkningen år eftergymnasial utbildning 2008, jämfört med 43 % i länet och 35 % i riket. Fler kvinnor än män i Nacka har eftergymnasial utbildning, 52 % för kvinnor mot 47 % för män. Fler fakta om inkomst och utbildning Arbete Under 2008 förvärvsarbetade personer i Nacka mellan år, vilket motsvarar 82 % av åldersgruppen. Andelen män som arbetade (83 %) var något högre än andelen kvinnor (81 %). Arbetslösheten är relativt låg i Nacka. Under 2008 låg andelen öppet arbetslösa på 2 procent, jämfört med 3 procent för Stockholms län och 4 procent för övriga Sverige. Fler fakta om arbete Läs mer: Statistik om Nacka kommun 15

16 Hållbarhet hos företag och organisationer Det är långt ifrån bara den kommunala verksamheten som blir hållbarare. Många gånger har näringsliv och organisationer kommit ännu längre. Byggföretaget Dipart i Finntorp har gått över till biogas i merparten av sina fordon och visar dessutom ett stort hjärta för hemlösa i Stockholmsregionen genom att hjälpa dem med nya glasögon. Rodamco har sparat in 30 procent av energikostnaderna för driften av Forum Nacka genom olika effektiviseringsåtgärder. Naturskyddsföreningen i Nacka jobbar ideellt för att skydda naturen, till glädje för såväl nuvarande som framtida Nackabor. Föreningen har under 2009 bland annat försökt förhindra byggandet av en bro över Svindersviken som hotar en tallurskog med stora biologiska värden. Friskis & Svettis Nacka-Värmdö får ständigt fler medlemmar vilket bidrar till bättre folkhälsa. Nu är man på gång att miljöcertifiera sin verksamhet. Dipart Sunda värderingar ger hållbar tillväxt Dipart är byggföretaget som värnar om miljön och har ett starkt socialt engagemang. Företaget uppnår idag ambitiösa affärsmål, men det kunde gå ännu bättre om man vid offentliga upphandlingar ställde miljökrav och stöttade företag med miljöbilar. För att värna om miljön fasar Dipart nu ut sina dieselbilar och köper i stället in biogasbilar. - Myndigheter och kommuner ställer sällan gröna krav på företag när tjänster upphandlas. Jag har någon enstaka gång blivit tillfrågad om vilka bilar vi kör. Vi bedöms lika som ett företag med en riktigt gammal bilpark, säger Jens Hoffman, vd för Dipart. Jens får stöd av ny forskning från Lunds universitet, där Lina Wedin i sin avhandling har kommit fram till att offentlig verksamhet är dålig på att ställa gröna krav. - Många har inte kompetensen och vet inte vilka miljökrav man får ställa. Man är också rädd att hamna i en tvist i domstol om man ställer fel krav. Det är svårt, men inte omöjligt att ställa särskilda miljökrav, säger Lina. Växa av mångfald Dipart har byggt upp sin verksamhet kring en gemensam syn på vad som är viktigt både i jobbet och i samhället i stort. Allt började Då satte sig anställda och chefer ner med gula post-it-lappar för att diskutera hur de ville ha det framöver. Alla var ganska snabbt överens om att företaget ska bidra till en sund samhällsutveckling. Samhällsansvar var viktigt. En fråga om varför man bara anställer svenskar fick ledningen att tänka till. Nu har Dipart 70 personer från elva olika länder. Hållbar tillväxt Dipart lyckades nå sin ambitiösa vision om att tiodubbla omsättningen på 8 år omsatte företaget 160 miljoner kronor. Nu har ledningsgruppen formulerat en ny vision som ännu inte har presenterats för medarbetarna. Även den visionen innebär tillväxt. 16

17 - Att företaget växer och mår bra är viktigt både för våra anställda och samhället säger Jens. - Hållbar utveckling handlar ju om att skapa arbetstillfällen och betala skatt så att allt annat också fungerar. Det sociala engagemanget viktigt vid rekrytering Vid rekryteringsintervjuer handlar frågorna inte främst kring hur mycket armering de sökande har hållit på med. Jens stämmer av grundvärderingarna stället, hur de tänker om källsortering, rasism och mobbning. - Då får jag kanske människor som kanske bryr sig lite mer än andra, säger Jens Hoffmann. Han berättar om ett tillfälle när en lärling ville säga upp sig. Jens blev förvånad och satte sig i ett samtal med honom. Först ville han inte berätta, men sen visade det sig att förstemannen hade trakasserat honom, kört med honom och använt honom som springpojke. Jag sa upp förstemannen och behöll lärlingen, berättar Jens. Emot svartjobb Jens Hoffmann har under lång tid engagerat sig emot svartjobb i byggbranschen och bland annat drivit kravet att Skatteverket ska få rätt till oanmälda kontrollbesök på byggen. Dipart har slutat att jobba mot privatpersoner. De blev alltid slagna av andra, oseriösa som lämnade lägre anbud. - De är inte byggföretagare utan oftast kriminella som förstör för alla seriösa, säger Jens Hofmann, om hantverkare som anklagas för fuskbygge. Sponsrar härbärge och glasögon till hemlösa Dipart är ett företag med ett stort hjärta. - Det står i vår värdegrund att vi aktivt ska bidra till de utsatta i samhället, säger Jens. Det som har gjort Dipart mest känt i sociala sammanhang är nog deras samarbete med en grupp kvinnliga optiker. Vision.nu heter organisationen som utför synundersökningar och provar ut begagnade glasögon helt kostnadsfritt ute på härbärgen. - Hemlösa engagerar egentligen mer än mitt jobb. Vårt samarbete med optikerna har nu bidragit till att hemlösa gratis fått nya glasögon, berättar Jens stolt. Utöver detta sponsrar företaget ett härbärge för hiv-positiva hemslösa. De flesta av Diparts anställda bidrar här på sin fritid genom att hjälpa till med enklare ombyggnader. Läs mer: Going green A study of public procurement (pdf) - Lina Wedins avhandling 17

18 Rodamco Forum Nacka sparar miljoner på att vara energieffektiva Forum Nacka har investerat i en mängd olika smarta energilösningar. På bara ett år har man gjort besparingar ungefär 30 procent av kostnaderna för energi. Detta har skett genom ett aktivt energiarbete. - Vi har bland annat installerat rörelsevakter i garagen, energieffektivare belysning i till exempel bakutrymmen samt noga följt upp vår energianvändning säger Mikael Wallner, centrumchef Forum Nacka. Vi kan konstatera att man genom ganska enkla åtgärder kan spara mycket energi och på sikt även sänka kostnaderna för energianvändning. Uppföljning viktigt Energiförbrukningen behöver ständigt följas upp för att behålla sparpotentialen annars är risken att den försvinner illa kvickt. Det kan handla om att upptäcka det som fungerar onormalt i tid, exempelvis fläktar, kylanläggningar och belysning som står och brinner i onödan. Forum Nacka ägs och drivs av Unibail-Rodamco som är ett fransk-nederländskt fastighetsbolag med huvudkontor i Paris. Forum Nacka utsågs till Skandinaviens bästa köpcentrum Bildtext: Ett av garagen i Forum Nacka som styrs av rörelsevakter Naturskyddsföreningen Närnaturen viktig för ett hållbart Nacka Biologisk mångfald, folkhälsa och medborgarinflytande är nyckelområden för ett hållbart Nacka, säger Ronny Fors, vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Nacka. 18

19 Vi möts upp under viadukten till Värmdöleden nära Nacka gymnasium. Målet är Ryssbergen, ett praktiskt tagit orört naturområde endast 5 km från Sergels torg. Ljudet från Värmdöleden är öronbedövande när vi kommer över till Ryssbergen, men när vi kommer in i området som sluttar ner mot Svindersviken avtar trafiklarmet sakta men säkert. Här finns det planer på en avfart till Kvarnholmen i form av en tunnel och bro över Svindersviken vilket Nacka kommun driver. Markägaren (Skanska) planerar för kontor och bostäder i Ryssbergen men ännu finns det inga detaljplaner. - En trädinventering av östra delen av Ryssbergen har gjorts av en naturkonsult på uppdrag av Nacka kommun. Den slår klart fast att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse och att ett vägbygge inte är förenligt med områdets unika natur- och upplevelsevärden, berättar Ronny. Tyresta nationalpark i miniatyr Ryssbergen beskrivs av Skogsstyrelsen som ett "Tyresta nationalpark i miniatyr" och större delen av området är klassat som nyckelbiotop. Här har det inte bedrivits rationellt skogsbruk, utan området består av riktig tallurskog. Några tallar har en omkrets på upp till tre meter, många av träden är närmare 400 år gamla och enstaka kan vara 500 år gamla. - I området finns också en rikedom av död ved i form av torrakor och lågor som torde vara unik i Stockholmsområdet och inte minst i en så tätortsnära skog. Anmärkningsvärt är också mängden grov död ved, till exempel en torraka med en omkrets på närmare två meter, upplyser Ronny Fors. Internationella året för biologisk mångfald FN har utsett 2010 till Internationella året för biologisk mångfald. I oktober samlas världens länder för att besluta om gemensamma mål för att skydda den biologiska mångfalden. Ronny Fors vid en av torrakorna vid Ryssbergen. Biologisk mångfald kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. Arter, naturtyper och ekosystem försvinner i allt snabbare takt. Det är ett av de största problemen som vi människor behöver lösa. 19

20 - Vi tycker det är viktigt att man kan bevara och utveckla den biologiska mångfalden i närmiljön, menar Ronny Fors. Närnaturen viktig för Nackaborna Närnaturen ger många barn den första naturupplevelsen, men ytorna mellan husen blir allt mindre och trafikbullret ökar mer och mer. - Därför är det viktigt att närnaturen inte glöms bort när planerarna skissar på det framtida Nacka, säger Ronny. Opinionsundersökning Naturskyddsföreningen i Nacka tar tempen bland Nackas invånare när det gäller naturfrågor och kommunens utveckling, och genomför nu en opinionsundersökningen som beräknas bli klar veckorna innan valet i september. - En enkät går också ut till alla politiker som kandiderar till kommunfullmäktige i Nacka, säger Ronny Fors. Medborgarinflytande Nacka kommun har ett starkt medborgarinflytande som ett av sina övergripande mål. Medborgarinflytande är en förutsättning för hållbar utveckling vilket betonas i Rio-deklarationen och Agenda 21 om hållbar utveckling. Naturskyddsföreningen i Nacka har tidigare år fått vara med och lämna synpunkter i olika planprojekt i Nacka, men nu får de bara samrådshandlingarna och blir inte kallade till samrådsmötena. - Det är viktigt att vara med på samrådsmöten för att ta del av vad närboende har för synpunkter. Där har man också chansen att ställa frågor till tjänstemännen och byggbolagens representanter, säger Ronny. Ronny hoppas att Nacka kommun ändrar sig och kallar föreningen till samrådsmöten igen, så att man kan föra en dialog. Naturskyddsföreningen i Nacka bildades hösten 1997 och har idag ca medlemmar. Allt arbete görs ideellt. Naturskyddsföreningen har cirka medlemmar i hela Sverige och är landets största miljöorganisation. 20

21 Friskis&Svettis Miljösatsning i fokus för Friskis&Svettis Friskis&Svettis i Nacka-Värmdö växer. Ambitionen är att dubbla antalet medlemmar inom kort. En bättre folkhälsa är självklart grundtänket men även miljöfrågorna prioriteras högt under Vi vill vara proaktiva och satsar stort på miljöfrågorna under Arbetet började redan under 2009 och tanken är att vi nu ska ta på oss miljöglasögon och syna verksamheten, berättar Lennart Örenmark, ordförande Friskis&Svettis i Nacka-Värmdö. Föreningen vill få ordning och reda på miljöfrågorna genom att satsa på ett miljöledningssystem så att man senare kan certifiera eller diplomera verksamheten. Målet som hägrar är att bli första Friskis&Svettis-föreningen i Stockholmstrakten som klarar detta. Allt fler motionerar regelbundet Svenskarna har blivit flitiga motionärer. Nästan varannan svensk (46 procent) rör på sig minst ett par gånger i veckan visar en ny undersökning från SCB som gjorts på uppdrag av Riksidrottsförbundet. För tio år sedan var andelen 38 procent. Samtidigt har andelen som säger att de aldrig motionerar minskat, från 28 till 21 procent. - Det är glädjande men jag är inte direkt förvånad, då vi har märkt att antalet medlemmar har skjutit i höjden rejält de senaste åren, småler Lennart Örenmark. 5 procent av Sveriges befolkning är medlemmar i en Friskis&Svettis-förening. Under 00-talet har medlemsantalet ökat med 120 procent till över medlemmar. Föreningen i Nacka-Värmdö siktar högt och vill fördubbla antalet medlemmar under 2010 från strax över till Satsar i Sickla För att uppnå detta har man etablerat sig i Sickla på baksidan av biblioteket och i gamla Dieselverkstaden. Lokalen har använts av en musikskola och den stora jympasalen har extremt bra ljudisolering. Bildtext: Lennart Örenmark utanför den nya lokalen i Sickla. 21

22 Idrottslyftet Friskis&Svettis i Nacka-Värmdö är en ideell allmännyttig idrottsförening och med i regeringens satsning på Idrottslyftet. Tanken med Idrottslyftet är att öka intresset hos barn och ungdomar för att i olika former träna regelbundet och därmed skapa förutsättningar för en bättre hälsa. Arbetet utgår från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Föreningen har under 2009 även erbjudit träning för barn och ungdomar ifrån Nacka och Värmdö. Boo FF Booo FF klimatneutraliserade Boo FF:s flicklag för 10-åringar kan vara världens första klimatneutrala ungdomsfotbollslag. Genom att cykla eller samåka till träningar och matcher gör flickorna en stor insats för miljön. Men allra störst inverkan kan flickorna ha som förebild för andra idrottare och deras föräldrar och ledare. Mark Duncan är en av tre tränare för Boo FF:s flicklag 00:5. Mark har länge varit engagerad i klimatfrågan och för ett par år sedan började han undersöka hur det egna laget kunde bidra till en bättre miljö. Ganska snabbt kom han in på lagets resor. - Vi hade samåkt till träningar och matcher, men jag tyckte inte det var tillräckligt, säger Mark. Mark kontaktade företaget Respect som arbetar med klimatfrågor i företag och organisationer. Resultatet blev att Respect lovade sponsra laget och att flickorna började med ett projekt för att bli klimatneutrala. Det innebar ett arbete i tre steg: 1. Beräkningar av sin egen klimatpåverkan: För Boo FF 00:5 utsläpp av mellan fyra och fem ton koldioxid per år. 2. Göra ett åtgärdsprogram för minskade utsläpp: Boo FF valde ut tre matcher dit alla tjejer skulle cykla, tillsammans med föräldrar, tränare och lagledare, och hade fullpackade bilar till alla bortamatcher. 3. Neutralisering av de koldioxidutsläpp som inte kan undvikas: Här valde Boo FF att stödja ett projekt för biobränslebaserad elproduktion i Indien. Mark Duncan tror att Boo FF kan vara världens första klimatneutrala ungdomslag. Även om utsläppsminskningen av koldioxid är påtaglig är den förstås inte så betydelsefull om inte andra tar efter Boo FF:s exempel. Glädjande nog verkar flickorna i Boo FF ha inspirerat andra, och exempelvis Stockholms stads miljögrupp har inlett ett cykelprojekt för ungdomslag. Stor potential för minskade utsläpp Potentialen för förbättringar inom ungdomsidrotten är stor. Mark Duncan har räknat ut att om Boo FF är representativa så reser de lagen i St Erikscupen fyra tusen varv runt jorden på ett år. 22

23 Under 2010 har klimatprojektet i Boo FF delvis förändrats. Laget har fått längre att åka till träningarna och en något farligare resväg. Därför samåker man oftare istället för att cykla. Till hösten är det dock sagt att flickorna ska cykla till alla hemmamatcher. Vad tycker flickorna själva om projektet? - De är positiva till att cykla och tycker det är kul att de kan påverka klimatet genom sin egen insats, säger Mark Duncan. Mark tycker själv att det bästa med projektet är att det riktar sig till individen. Han är däremot kritisk till Nacka kommuns klimatinsatser. - Vi i Boo FF gör det här för klimatet. Men vi ser inte mycket av vad Nacka kommun gör i de här frågorna. Jag tycker kommunen borde jobba aktivt med klimatkommunikation gentemot invånare i frågor som till exempel barns idrottande. Minskad trafik ökar även säkerheten för barnen i trafiken och förbättrar närmiljön. Sedan gäller det att påverka där det känns mest, i plånboken, till exempel genom att ta betalt för parkering vid fotbollsplanerna. Parkeringsavgifterna får sedan inte skickas rakt in i kommunbudgeten, utan ska gå direkt till klimatåtgärder som att bygga fler cykelbanor och cykelparkering vid anläggningar. Fakta om klimatkompensering: Respects handlingsprogram för klimatkompensering består av fem steg: 1. Kartläggning av verksamhetens klimatpåverkan enligt internationell standard (Greenhouse Gas protocol) 2. Framtagande och genomförande av ett effektivt åtgärdsprogram 3. Rapportering och granskning 4. Kompensation för återstående utsläpp i internationella klimatprojekt (CDM) 5. Kommunikation och spridning av goda exempel 23

24 Social hållbarhet Folkhälsan är på många sätt god i Nacka kommun. Den senaste folkhälsorapporten visar dock att livsvillkoren skiljer sig mycket mellan kommundelarna och att det finns anledning att vara observant på flera områden. Fyra områden är särskilt prioriterade för förbättringar: Alkoholkonsumtion Psykisk ohälsa Övervikt Äldres hälsa Under 2009 fortsatte det förebyggande arbetet inom dessa områden. Nacka kommun har bland annat arbetat för att certifiera kommunens särskilda boenden som trygga och säkra enligt de normer som WHO Safe Community sätter upp. I slutet av året bildades samordningsförbundet Välfärd i Nacka av Nacka kommun, Arbetsförmedlingen i Nacka, Försäkringskassan i Nacka och Stockholms läns landsting. Förbundet har tagit fram en arbetsmodell (ArbetslinjeN) ska hjälpa arbetslösa till ny sysselsättning på ett bättre sätt än tidigare. Under året genomfördes också en fritidsvaneundersökning för ungdomar som visar att ungdomar vill påverka sin fritid, men att de inte vet hur de ska föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Folhälsan är god i Nacka En jämförelse med övriga riket och jämförbara Stockholmskommuner visar att folkhälsan i Nacka är god inom de flesta områden. Detta framgår av undersökningen Öppna jämförelser av folkhälsan som genomfördes för första gången I rapporten från undersökningen redovisas 21 olika mått på folkhälsa med jämförelser på landstingsnivå och, där det är möjligt, även på kommunnivå. Jämförelser görs också mellan könen och mellan personer med lång respektive kort utbildning. Få feta vuxna och få rökande blivande mammor Nacka hamnar inte dåligt till (sämsta 25 procenten bland kommunerna) för något av de redovisade nyckeltalen utan bra (bästa 25 procenten) i flera kategorier. I Nacka lider relativt få vuxna personer av fetma, och det är inte så många blivande mödrar som röker. Positivt är också att förhållandevis få Nackabor drabbas av akut hjärtinfarkt. Nackas förutsättningar för bra folkhälsa är goda dåmånga medborgare har hög utbildning och goda inkomster, men det finns skillnader mellan olika områden i kommunen. Ansvariga för undersökningen är Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. 24

25 Folkhälsonyckeltal Nackas placering i riket anges inom parentes. Bästa kommun anges dessutom. Fetma - Andel medborgare i åldern år som lider fetma. Hjärtinfarkt - Diagrammet visar antalet akuta hjärtinfarkter, hjärtattacker per bland medborgare i åldern 20 år och äldre. 25

26 Rökande blivande mammor- Andelen rökare vid inskrivning till mödrahälsovården Läs mer: Sammanfattning av rapporten och Nackas siffror (pdf) Öppna jämförelser - Folkhälsa (fullständig rapport) (länk till skl:s webbplats) Fyra områden prioriterade i folkhälsoarbetet Folkhälsoarbete är systematiska, målinriktade insatser för god och jämlik hälsa. Insatserna är hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande. Folkhälsan är på många sätt god i Nacka kommun, men den senaste folkhälsorapporten visar att livsvillkoren skiljer sig mycket mellan kommundelarna och att det finns anledning att vara observant på flera områden. I kommunens folkhälsorapport 2008 pekas fyra områden ut som prioriterade: Alkoholkonsumtion Psykisk ohälsa Övervikt Äldres hälsa Social och emotionell träning förebygger alkoholbruk och psykisk ohälsa Beträffande alkohol riktas kommunens insatser mot ungdomar. Ungdomsenkäten från 2008 visade en ökad alkoholkonsumtion hos ungdomar. Ökningen fanns både bland flickor och pojkar, men var störst bland flickor på gymnasiet där också andelen storkonsumenter av alkohol ökat mest. 26

27 För att förebygga alkoholbruk bland ungdomar satsar kommunen bland annat på information till föräldrar med barn i skolår 7-9. Föräldrarna uppmärksammas bland annat på det faktum att ungdomar tenderar att dricka mer om de blir bjudna på alkohol i hemmet. Dessutom utbildas skolpersonal i social och emotionell träning (SET). Syftet med SET-metoden är att utveckla barn och ungdomars sociala och emotionella förmågor. Utvecklingen av dessa förmågor främjar i sin tur psykisk hälsa och förebygger bland annat alkohol- och droganvändning genom att stärka skyddsfaktorer på individ-, grupp- och klassrumsnivå. Kommunen hade vid årsskiftet 2009/2010 ett hundratal SET-utbildade lärare. Överviktiga barn får coachning Enligt kommunens folkhälsorapport 2008 är övervikt ett stort hälsoproblem, både bland barn och vuxna. Närmare 50 procent av de vuxna männen i Nacka klassas som överviktiga, liksom knappt 30 procent av kvinnorna. Övervikten bland barn har ökat de senaste 20 åren och fortsätter att öka i Nacka. Vid senaste undersökningen 2007 var drygt 14 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna i Nacka överviktiga i skolår 4. I skolår 8 var motsvarande andel 12 respektive 15 procent. Skolhälsovården specialsatsar sedan 2004 på överviktiga barn genom programmet e12 där utvalda barn i skolår 4 får delta i speciellt anpassad träning och får stöd för att ändra sina matvanor. Övriga barn som är överviktiga uppmärksammas inom skolhälsovården där var och en följs upp individuellt. Nacka kommun har dessutom nyligen gått med i ett forskningsprojekt med syftet att stödja föräldrar till överviktiga barn. Trygg och Säker certifiering på äldreboenden Fallskador är ett stort folkhälsoproblem och vanligt bland äldre. I Sverige räknar man med att cirka personer som är 65 år eller äldre dör varje år på grund av fallolyckor. Ungefär 30 procent av alla äldre personer råkar ut för fallskador i sitt boende, och bland dem som bor i särskilt boende drabbas dubbelt så många. För att öka tryggheten och säkerheten i äldres boende har Nacka kommun sedan våren 2009 arbetat för att certifiera kommunens särskilda boenden som trygga och säkra enligt de normer som WHO Safe Community sätter upp. Först ut är Nacka Seniorcenter Ektorp som är i slutskedet med sin ansökan som Tryggt och Säkert särskilt boende. - Sedan går vi vidare med övriga särskilda boenden och hemtjänsten, säger Kerstin Seipel, projektledare på enheten Trygg och Säker. Modellen som används har tagits fram i Nacka och ska nu testas i andra kommuner och även internationellt. Personalen på de särskilda boenden som ska certifieras kommer bland annat att genomföra trygg- och säkerhetsronder och utvärdera sig själva genom egenkontroll. Ett viktigt mål är att öka rapporteringen av inträffade skador och tillbud, framförallt av fallskador. - Genom ökad rapportering får vi bättre kunskap om orsakerna till skadorna och kan därigenom förebygga nya skador, säger Kerstin Seipel. 27

28 Läs mer: Folkhälsorapporten 2008 (pdf) Folkhälsoarbetet i Nacka Närnatur viktig för skolor och förskolor Som en del i kommunens arbete för en långsiktigt hållbar utveckling har Nacka kommun kartlagt förskolors och skolors användning av grönområden i Nacka. Undersökningen utgör underlag till de grönstruktur- och kustprogram som ska presenteras sommaren Många små områden är av vikt Kartläggningen visar bland annat att många små områden i kommunen, områden som inte alltid är markerade som grönområden på kartan, används flitigt av en eller ett par förskole- och skolenheter. Grönområdena används framför allt för fri lek, pedagogisk verksamhet samt naturupplevelser och friluftsliv. Totalt 25 skolor och 31 förskolor svarade på enkäten vilket täcker in 62 procent av Nackas skol- och förskolebarn. Forskning visar att tätortsnära natur är viktig för barns fysiska aktivitetsnivå och det är därför viktigt för skolor och förskolor att ha nära till grönområden. Läs mer: Kartläggning av grönområden (pdf) Grönstrukturplanen dokument Barnen trivs i "Klippiga bergen" Den lilla markremsan vid Skogalundsplatån i Nacka är inte utpekad som värdefull i kommunens naturinventering, men för barnen på Järvens förskola är det den värdefullaste natur de vet, för här leker de varje dag! - Vi brukar leka med pinnar, säger sexårige Alve. - Krig! fyller hans kompis David i. - Vi tittar på djur också. En gång såg vi ett rådjur, säger Omar och petar försiktigt på en myra. Spännande former som inbjuder till klättring, lek och hemligheter Vi är i Klippiga bergen, som barnen kallar sin skog, en hällmarkstallskog med mycket lövinslag i brant terräng. De lågväxande träden har spännande former och inbjuder till klättring, lek och hemliga samtal. Här och i den angränsande Indianskogen finns bland annat ekorrar och fåglar samt olika småkryp. - Barnen älskar gråsuggorna, berättar förskolläraren Bodil Sjöberg. Innan villorna på Stickvägen byggdes var skogen större och förskolans personal var bekymrade över att det skulle bli för lite skog kvar efter bygget. Men de har vant sig och tycker att den skog de använder är jättebra för verksamheten. 28

29 Alve, Omar och David gillar sin skog i Skogalund. Förskollärarna Bodil Sjöberg och Karin Älfvåg. - Vi brukar vara ute med barnen varje dag, i ur och skur, ofta tar vi med oss stormkök och äter ute så vi kan vara kvar hela dagen, säger Bodils kollega Karin Älfvåg. - Oftast är vi här, men en gång i veckan går vi till Nyckelviken och ibland till Långsjön för att utforska naturens skiftningar och plocka bär eller svamp, säger Bodil. Berg bra för motoriken Naturen inbjuder till många pedagogiska övningar i till exempel matematik och språk, och den bergiga terrängen gör att barnens motorik tränas upp. - Vi uppmuntrar barnen att utmana sig i att klättra, det är bara när det är isigt som de får ta det försiktigt, säger Karin. Bodil och Karin uppskattar själva att vara ute så mycket med barnen och tycker att det blir ett annat lugn i gruppen än när de är inne i förskolans lokaler. - När barnen inte har några leksaker får de använda fantasin och komma på egna lekar. Naturen förändras ständigt och barnen tröttnar aldrig på sin skog, säger Bodil. Alve, Omar och David gillar sin skog i Skogalund. Förskollärarna Bodil Sjöberg och Karin Älfvåg. 29

30 Ungdomar vill påverka sin fritid - men vet inte hur Under våren 2009 svarade ungdomar i skolår sju och nio på frågor om vad de tycker om sin fritid, om sina möjligheter till inflytande och hur de upplever sin hälsa och trygghet. En stor majoritet var ganska eller mycket nöjda med sin fritid, men det fanns många förslag på hur fritiden skulle kunna bli ännu bättre. Ungdomarna önskar sig framförallt fler badplatser vid sjöar och fler mötesplatser som ungdomscaféer eller fritidsgårdar. Tror inte att de blir tagna på allvar Många ungdomar vet inte vart de skulle vända sig med en åsikt eller förslag till kommunen och tvivlar på att politikerna skulle ta deras förslag på allvar. För att ändra på detta kom förslag om ungdomsambassadörer som får representera sina kommundelar och andra sätt där ungdomar får komma till tals innan beslut fattas. Möjlighet att påverka gynnar hälsan Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningar för folkhälsa, och även ett av samhällets elva folkhälsomål. - Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet, säger folkhälsoplanerare Nina M Granath på Nacka kommun. 80 procent av ungdomarna i undersökningen tycker att de mår mycket eller ganska bra. Däremot uppger många, och speciellt flickor, att de känner sig otrygga i olika situationer. De platser som upplevs mest otrygga är i kollektivtrafiken, utomhus på allmänna platser och utomhus på kvällen i det egna bostadsområdet. För att öka tryggheten efterlyser ungdomarna bland annat bättre belysning, fler nattvandrare och att det ska bli svårare att få tag på alkohol och tobak. Läs mer: Fritidsvaneundersökningen Röster om ungt inflytande Ebba Andersson och Mathias Brodén deltog 2009 respektive 2008 tillsammans med andra ungdomar i Nacka kommuns projekt Ungt inflytande. Efter utbildning i ungdomars inflytande, rättigheter och engagemang får ungdomarna i projektet olika uppgifter skrev de en rapport åt Nacka kommun om inflytande i skolan, och uppgiften 2008 resulterade i 10 goda råd till Nacka kommun om hur unga kan öka sitt inflytande och möjligheterna att påverka. Nedan svarar Ebba och Mathias på ett par frågor om ungdomars fritid. 30

31 Ebba Andersson, 19 år, Nacka Vad gör du helst på fritiden? - Jag tycker om att umgås med familj och vänner. Nu när det är sommar så är det helt fantastiskt att till exempel ha picknick i en park eller ta en öl eller fika på en uteservering. Så umgås man bäst på sommaren! Vad borde politikerna i Nacka satsa på när det gäller ungdomars fritid? - Fler nattcaféer! Jag tror man skulle kunna lösa väldigt många problem med ungdomar i Nacka om det fanns nattcaféer. När man är 15 år så finns det inte så stort utbud på saker man kan göra en lördagkväll, så för att se till att ungdomarna inte sitter vid en sjö och super eller bara är hemma så är ett nattcafé en bra lösning. Mathias Brodén, 19 år, Älta Vad gör du helst på fritiden? - På fritiden brukar jag främst sysselsätta mig med musikskapande och utövande. Jag repar med ett band i Alphyddan ett par dagar i veckan och försöker spela live så mycket som möjligt på olika tillställningar och konserter. Dessutom har vi nyligen spelat in eget material på egen hand som vi nu håller på att finslipa med mixning. Försöker också gå mycket på konserter, nyligen blev det jazzfestivalens sista dag. Utöver det tycker jag också om att filma och skapa rörliga bilder som jag sedan sitter med och redigerar. Jag sitter också med i styrelsen för det ideella Studieförbundet Vuxenskolan Nacka, där jag arbetar för en utökad folkbildning inom Nacka. 31

32 Där riktar jag in mig på barn/ungdom samt deltar i en marknadsföringsgrupp inom styrelsen. Till hösten ska jag försöka dra igång olika kulturarrangemang, vilket kommer bli spännande. Vad borde politikerna i Nacka satsa på när det gäller ungdomars fritid? - Nacka tycker jag har ett gott utbud av kulturella aktiviteter och det tycker jag man bör fortsätta att uppmuntra. Så fler arrangemang och aktiviteter inom det kulturella och estetiska området skulle jag själv be om. Fritidsgårdarna är viktiga plattformar och mötesplatser för barn och ungdomar, och därför är det viktigt att satsa mer på och utveckla dessa. Tjejverkstaden är idag ett projekt, satsa och gör den till en fast verksamhet, den behövs. Sedan får man inte heller glömma att barn och ungdomar är individer. Alla hänger alltså inte på fritidsgårdar eller kulturella aktiviteter. Satsa därför brett och på mångfald. Möjligheterna för varje person bör fortsätta att utökas. Läs mer: Ungt inflytande 32

33 Utanförskap ArbetslinjeN en smidigare väg till ny sysselsättning Samarbete mellan myndigheterna och fokus på den arbetslöses behov och önskemål är kärnbudskapet för ArbetslinjeN som infördes 2009 av Nacka kommun, Arbetsförmedlingen i Nacka, Försäkringskassan i Nacka och Stockholms läns landsting. Målet är ökad grad av egen försörjning och reellt inflytande för individen. Projektet startade 2007 genom att en gemensam arbetsmodell togs fram för att hjälpa arbetslösa till sysselsättning. Arbetsmodellen, som kallas ArbetslinjeN, testades först i Fisksätra och används sedan den 20 oktober 2009 i hela Nacka kommun. Samma datum bildades samordningsförbundet Välfärd i Nacka mellan parterna. ArbetslinjeN vänder sig dels till arbetslösa, sjukskrivna och personer som behöver starta om på arbetsmarknaden eller starta eget, och dels till arbetsgivare. Den arbetslöse i fokus Genom att sätta den arbetslöse i fokus ska vägen till ny sysselsättning bli enklare och smärtfriare än den många gånger varit tidigare. - Förr kunde det ta ett halvår bara att få tid för uppföljning efter beslut om försörjningsstöd. Nu tar det en dag!, säger Jan-Eric Jansson (kd) som är ordförande för Välfärd i Nacka och en av initiativtagarna till ArbetslinjeN. Jan-Eric Jansson har själv arbetat yrkesmässigt med arbetsförmedling innan han kom in i politiken. Han kände själv att det måste gå att få bukt med de långa ledtiderna där folk fastnar i systemet och förlorar hoppet om att kunna få ett jobb igen. En kartläggning som genomfördes vid årsskiftet 2009/2010 visade att Nacka kommun hade cirka personer i utanförskap från arbetsmarknaden, vilket innebär en kostnad på cirka 640 miljoner kronor för samhället. Om ArbetslinjeN kan medföra en förbättring jämfört med tidigare, blir följderna alltså troligtvis både minskade kostnader och minskat mänskligt lidande. Allt på ett ställe ArbetslinjeN bygger på att den som söker stöd har en gemensam plats ett forum - att vända sig till för alla myndighetskontakter. Än så länge finns inte detta forum rent fysiskt, men det är på gång i Forum Nacka. Vid den första kontakten med forumet kan den arbetslöse vid behov träffa en personlig vägledare som gör en grov bedömning av stödbehoven tillsammans med den arbetslöse. Alternativet är att den arbetslöse får denna bedömning hos den myndighet han eller hon har ärende till. Därefter tar man gemensamt fram ett handlingsprogram som kan inkludera olika moment såsom utbildning, coachning eller rehabilitering. Vid osäkerhet om behoven görs en noggrannare utredning för att komma fram till vad den enskilde individen har störst nytta av. I nästa steg får den arbetslöse själv välja vilket stöd han eller hon vill anlita från ett utbud av särskilt ackrediterade företag som erbjuder sina tjänster till ArbetslinjeN. Principen följer den kundvalsmodell som används inom övrig offentlig omsorg i Nacka, vilket innebäratt den arbetslöse får en check med 33

34 ett visst belopp till sitt förfogande. De företag som anlitas får betalt med en grundavgift samt bonus i förhållande till hur de lyckas ordna arbete åt dem som söker stöd. Ju svårare fall desto högre bonus. Viktigt få med arbetsgivarna En nyckel till lyckade resultat är att få med arbetsgivarna som kan erbjuda jobb eller praktikplatser. - Det är en utmaning vi fortfarande hittar nya former kring tillsammans med näringslivet, säger Malin Westerback, projektchef för ArbetslinjeN. Ännu finns inte så många resultat att redovisa från det praktiska arbetet, men bara under de sista två månaderna 2009 togs handlingsplaner fram för ungefär 30 personer. - På sikt är målet att systemet ska hantera alla arbetslösa, idag ingår inte de som inte behöver försörjningsstöd, säger Jan-Eric Jansson. Läs mer: ArbetslinjeN 34

35 Klimatanpassning Jordens klimat fortsätter att bli varmare och varmare vilket bland annat kan medföra stigande havsnivåer och ökad risk för stor nederbörd på kort tid i Nacka. Under 2009 genomfördes en fördjupad analys av hur Nacka skulle behöva anpassas till ett förändrat klimat. Analysen visade att inga samhällsviktiga funktioner i Nacka kommer att påverkas av stigande havsnivåer de kommande 100 åren. Inom kommunens område finns dock enskilda fastigheter och verksamheter som påverkas, vissa redan i dagens klimat. Som en anpassning till utvecklingen antog Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i november 2009 nya riktlinjer för byggande nära vatten. Riktlinjerna innebär att lägsta grundläggningsnivå för nya byggnader sätts till +2,0 meter jämfört med normalvattennivån. I den dagvattenpolicy som utarbetades av Nacka kommun under 2009 ingår också att förväntade klimatförändringar ska beaktas i den fysiska planeringen när dagvattenlösningar projekteras. Havsnivåhöjning inget stort hot för Nacka Under 2009 gjordes en konsultutredning om lokal anpassning till ett förändrat klimat i Nacka. Utredningens huvudslutsats är att inga samhällsviktiga funktioner i Nacka kommer att påverkas av stigande havsnivåer de kommande 100 åren. Syftet med utredningen var att identifiera riskområden för höga flöden och vattennivåer, vilka konsekvenserna kan bli, och hur Nacka kommun bör gå vidare med dessa frågor. Inga samhällsviktiga faktorer bedöms påverkas Enligt en förstudie som gjordes 2007 kommer Nacka troligen att drabbas av mindre problem när klimatet förändras än många andra svenska kommuner. Detta eftersom Nacka inte har några större vattendrag som kan översvämmas. På längre sikt kan dock en stigande havsnivå bli ett problem vid kusten. Den nya utredningen bekräftar förstudiens slutsatser. Utredningens huvudslutsats är att inga samhällsviktiga funktioner i Nacka bedöms påverkas vid de scenarier för stigande havsnivåer som berörs i utredningen (som mest 2,3 meters höjning av havsytan). Inom kommunens område finns dock enskilda fastigheter och verksamheter som påverkas, vissa redan i dagens klimat. Utredarna föreslår därför att ytterligare inventeringar görs för att bättre bedöma skyddsbehovet. Det gäller bland annat lågt liggande bostäder, transformatorstationer och områden där det finns problem med avledning av dagvatten eller stigande sjöar vid mycket regn. Duvnäs udde är ett av de låglänta områden i Nacka som först får problem vid stigande havsnivå. Utsatta områden De områden som främst är utsatta vid stigande havsnivå är området vid Insjön och Sågsjön samt flacka områden vid bland annat Duvnäs udde, Erstavik, Backeböl och Neglingeviken. Se kartan på sid. 19 i rapporten klimatanpassning Nacka kommun - lokal klimatanpassning (pdf, 1,87MB) 35