Hållbarhetsbokslut 2009 Nacka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsbokslut 2009 Nacka kommun"

Transkript

1 Hållbarhetsbokslut 2009 Nacka kommun

2 Innehåll Hållbarhetsbokslut Vi vill gärna veta vad du tycker om Hållbarhetsbokslut 2009!... 6 Nacka idag... 7 Utsläpp till luft och vatten... 7 Luften i Nacka... 7 Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person... 7 Vattnet i Nacka... 7 Nyckeltal för ett hållbart Nacka... 9 Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person... 9 Insamling av farligt avfall, kg/person... 9 Andelen villahushåll som komposterar själva Installation av mark- och bergvärmepumpar Val av uppvärmningskälla för villor Folkhälsonyckeltal Fetma Hjärtinfarkt Rökande blivande mammor Klimatindex för kommuner Fakta om Nacka kommun Befolkning Bostadsbyggande Inkomst och utbildning Arbete Hållbarhet hos företag och organisationer Dipart Sunda värderingar ger hållbar tillväxt

3 Rodamco Forum Nacka sparar miljoner på att vara energieffektiva Naturskyddsföreningen Närnaturen viktig för ett hållbart Nacka Friskis&Svettis Miljösatsning i fokus för Friskis&Svettis Boo FF Booo FF klimatneutraliserade Social hållbarhet Folhälsan är god i Nacka Få feta vuxna och få rökande blivande mammor Folkhälsonyckeltal Fyra områden prioriterade i folkhälsoarbetet Social och emotionell träning förebygger alkoholbruk och psykisk ohälsa Överviktiga barn får coachning Trygg och Säker certifiering på äldreboenden Närnatur viktig för skolor och förskolor Många små områden är av vikt Barnen trivs i "Klippiga bergen" Ungdomar vill påverka sin fritid - men vet inte hur Tror inte att de blir tagna på allvar Möjlighet att påverka gynnar hälsan Röster om ungt inflytande Utanförskap ArbetslinjeN en smidigare väg till ny sysselsättning Klimatanpassning Havsnivåhöjning inget stort hot för Nacka Inga samhällsviktiga faktorer bedöms påverkas

4 Utsatta områden Skärpta riktlinjer för vattennära byggande Dagvattenpolicy ger riktlinjer för klimatanpassning Förväntade förändringar ska beaktas Energi och transporter Klimatanpassat resande framgångsrikt Bilåkandet minskar och därmed utsläppen Resvaneundersökning Cykelgarage skyddar cyklar från vädrets makter Kommande utmaningar Fakta om CERO: Energisnåla förskolor på gång Fakta om Nacka kommuns Energiprojekt: Nacka kommun satsar på vindkraft Strategi för energieffektivt byggande Energikrav vid upphandlingar Markanvisningstävling för bostäder Energinätverk och utbildning för politiker Biogasbrist - ett minne blott? Bärgar bilar till gasmacken Biogas byggs ut Biogasfabrik vid Ältasjön Källsortering av matavfall i Nacka Gaspump i Nacka i höst Fakta om biogas: Natur och biologisk mångfald Födslovåndor för naturreservatet Tollare Fem delar

5 Åsikter om var gränsen ska dras Fler reservat på gång Nackas naturskatter inventerade Ny kunskap om mindre områden och livet under ytan Klassning utifrån skogskänsla och trolska miljöer Nackas utveckling Många utmaningar för Nackas utveckling Medveten planering nyckeln till framtidens hållbara Nacka Allmänt Befolkning och hållbar utveckling Tätare bebyggelse Infrastruktur Grönstruktur Den sociala dimensionen Begreppet hållbar utveckling: Tidigare bokslut

6 Hållbarhetsbokslut 2009 Det här Nackas Hållbarhetsbokslut Det är det andra i ordningen, en del av fortsättningen på en lång serie miljöbokslut och det allra första som görs på webben. I likhet med det tidigare hållbarhetsbokslutet fokuserar det här på alla aspekter av hållbarhetsbegreppet, och handlar både om vad vi i Nacka kommun gör själva, och om andra som arbetar med hållbarhetsfrågor i Nacka och vad de har på gång. Att gå ifrån den tryckta versionen för att istället satsa på webben känns som en naturlig utveckling, och är något som vi tycker stämmer väl med ämnet. Men att presentera något som tidigare gjorts i pappersform på webben innebär också en del utmaningar. Här har vi valt att arbeta med en symbol, som indikerar att den sida man befinner sig på är en del av hållbarhetsbokslutet. Vi vill gärna veta vad du tycker om Hållbarhetsbokslut 2009! Har du frågor, synpunkter eller kommentarer kring hållbarhetsbokslutet eller hållbarhetsarbetet i Nacka i stort? Skicka gärna ett mejl till oss på Om Hållbarhetsbokslutet 2009: Ansvarig: Henrik Feldhusen, direktör Hållbar utveckling Idé och texter: Lars-Eric Sjölander och Leif Lövström, Greenit AB Illustrationer: Jenny Findahl, Snowtrail Foton: Leif Lövström, Lars-Eric Sjölander, Olov Norin, Bertil Nordahl Innehållet får kopieras och spridas. Ange gärna källan. Fotografier och illustrationer får inte återpubliceras utan tillstånd av respektive upphovsman. 6

7 Nacka idag För att veta om utvecklingen blir mer eller mindre hållbar behövs uppföljning och jämförelser mot tidigare år, vare sig det gäller ekonomi, folkhälsa eller miljö. Här redovisas ett urval indikatorer och nyckeltal om utvecklingen för Nackas miljö och folkhälsa. Dessutom redovisas basfakta om Nacka kommuns befolkning, arbetsmarknad, bostadsbyggande, invånarnas inkomster och utbildning med mera. Utsläpp till luft och vatten Luft och vatten ska uppfylla de miljökvalitetsnormer som är fastställda i miljölagstiftningen. Om normerna inte uppfylls krävs åtgärder enligt särskilda åtgärdsprogram. För vissa ämnen som koldioxid i luft finns inga miljökvalitetsnormer, men väl miljökvalitetsmål som fastställts av riksdagen. Luften i Nacka I Nacka uppfyller luften i dagsläget gällande miljökvalitetsnormer. Liksom för Stockholmsregionen som helhet är det störst problem att klara normerna för kvävedioxid och partiklar men även luften vid Danviken, som har Nackas mest förorenade luft, har klarat miljökvalitetsnormerna. I diagrammet nedan redovisas utsläpp av koldioxid per Nackainvånare. Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person Diagrammet redovisar olika källor till koldioxidutsläpp inom Nacka kommun. Nackas andel av de utsläpp som sker inom andra kommuner i länet inräknas inte, till exempel från fjärrvärmeanläggningar. De totala koldioxidutsläppen i Nacka har minskat med cirka 1000 kg/person sedan Minskningen har främst skett inom energisektorn genom ökad användning av andra energikällor än fossila bränslen, men en minskning har även skett inom vägtrafiken. Källa: Luftvårdsförbundet Vattnet i Nacka Under 2009 fastställde Vattenmyndigheten miljökvalitetsnormer för Nackas kustvatten. Sjöarna i Nacka anses för små för att få fastställda miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna innebär att Nackas kustvatten ska ha god kemisk status till 2015 (för vissa vattenförekomster till 2021) och god ekologisk status senast I dagsläget är den kemiska statusen dålig och den ekologiska statusen 7

8 måttlig till otillfredsställande. Vattenmyndigheten har också fastställt åtgärdsprogram som riktar sig till kommuner och myndigheter. Bland de åtgärder som är aktuella i Nacka kan nämnas: - åtgärder mot verksamheter vid miljötillsyn - åtgärder mot enskilda avlopp - i samverkan med länsstyrelsen utveckla vatten- och avloppsplaner. Den viktigaste planerade åtgärden i Nacka är att ansluta samtliga cirka 2500 fastigheter med enskilda avlopp i kommunen till kommunalt avlopp. Detta ska enligt planerna ske till cirka 2015 i samband med att kommunens förnyelseområden planläggs. Andra åtgärder är bland annat minskade utsläpp av förorenat dagvatten (läs mer om dagvattenpolicyn här) samt olika projekt inom miljötillsynen. Bland annat pågår ett projekt med syftet att förbättra egenkontrollen och minska utsläpp till vatten från båtklubbar och marinor. Nedan redovisas uppgifter om bräddning av avloppsvatten i Nacka. Bräddning av avloppsvatten, kubikmeter/år Totalt 1542 (2008) 673 (2009) Andra orsaker till bräddning är bland annat elfel och reparationer. Bräddning innebär att en blandning av dagvatten och orenat spillvatten släpps ut från ledningsnätet till något vattendrag. Det sker främst vid kraftiga regn då ledningsnätet inte hinner ta emot allt vatten. I Nacka sker den mesta bräddningen till Saltsjön men bräddning förekommer även till vissa sjöar, under 2009 skedde bräddning till Myrsjön i samband med kraftigt regn. För att hålla bräddningen på en låg nivå arbetar Nacka kommun bland annat med förbättringar av ledningsnätet så att inte grundvatten och dagvatten läcker in i ledningarna. Källa: Nacka kommun Läs mer: Hur mår Nackas natur? (sjöar, kustvatten och luft) 8

9 Nyckeltal för ett hållbart Nacka Nyckeltalen ska spegla hållbarhetsarbetets utveckling för ett hållbarare Nacka. Med hjälp av nyckeltal kan arbetet följas över tiden och användas för jämförelser med liknande verksamheter. Jämförelse görs också med riksgenomsnittet i de fall det finns statistik. Nyckeltalen belyser olika dimensioner av hållbar utveckling, främst miljö- och folkhälsa. Nyckeltalen speglar också trender i hållbarhetsarbetet. Stapeldiagrammen visar om det går åt rätt eller fel håll. Koldioxidutsläpp i Nacka, kg/person Diagrammet redovisar olika källor till koldioxidutsläpp inom Nacka kommun. Nackas andel av de utsläpp som sker inom andra kommuner i länet inräknas inte, till exempel från fjärrvärmeanläggningar. De totala koldioxidutsläppen i Nacka har minskat med cirka 1000 kg/person sedan Minskningen har främst skett inom energisektorn genom ökad användning av andra energikällor än fossila bränslen, men en minskning har även skett inom vägtrafiken. Källa: Luftvårdsförbundet Insamling av farligt avfall, kg/person Insamlingen av farligt avfall var något sämre än 2008, 2,0 kg för

10 Andelen villahushåll som komposterar själva Andelen villahushåll som komposterar själva ligger kvar på samma nivå som 2008, det vill säga 13 procent. Installation av mark- och bergvärmepumpar Antalet anmälningar till Nacka kommun om installation av mark- och bergvärmepumpar under 2009 har minskat med över 20 procent jämfört med

11 Val av uppvärmningskälla för villor Villaägarna i Nacka fortsätter att byta ut olja mot andra energislag, främst värmepumpar men även fjärrvärme och pellets. Diagrammet visar hur många hushåll som använder respektive energislag. Folkhälsonyckeltal Fetma Andel medborgare i åldern år som lider fetma. Hjärtinfarkt Diagrammet visar antalet akuta hjärtinfarkter, hjärtattacker per för medborgare i åldern 20 år och äldre. 11

12 Rökande blivande mammor Andelen rökare vid inskrivning till mödrahälsovården. 12

13 Klimatindex för kommuner Nacka hamnade på plats 51 av de 222 kommuner som svarat när Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete under I topp kom Östersund före Stockholm och Malmö. Nacka backade några platser från plats 24 i 2007 års undersökning. I undersökningen beaktas bland annat vad kommunerna gör för att minska sina utsläpp av växthusgaser och vilka anpassningsåtgärder man vidtar mot klimatförändringar. Undersökningen rankade även klimatarbete inom olika delkategorier och där fick Nacka följande placeringar: Smarta transporter: Nacka på delad åttonde plats (Östersund etta) Energiomställning: Nacka på delad 97:e plats (Sundbyberg etta) Mål och utsläpp: Nacka på delad 93:e plats (fyra kommuner delade ettor) Läs mer: Läs hela rapporten - Klimatindex 2010 (Naturskyddsföreningen) Klimatanpassning Klimatanpassat resande 13

14 Fakta om Nacka kommun God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling är ett av Nacka kommuns åtta övergripande mål. De övriga övergripande målen som antagits av kommunfullmäktige är: God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Starkt medborgarinflytande Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Stor valfrihet Kommunal ekonomi i balans Trygg och säker kommun Med stöd av de övergripande målen har kommunfullmäktige fastställt strategiska mål för nämnderna. De strategiska målen anger inriktningen på verksamheten de kommande 5-10 åren. Fler fakta om mål- och resultatstyrning Befolkning Nacka kommun hade invånare den 31 december Det innebär att Nacka är den tredje största kommunen i Stockholms län och den nittonde i riket. Under 2009 växte befolkningen med personer. Nacka hade den andra största befolkningstillväxten i länet och den tredje största i riket under året. Sedan 2005 har befolkningen växt med invånare. Befolkningstillväxten beror på en stor inflyttning till nybyggda bostäder samt ett stabilt födelseöverskott. Nackas befolkning är förhållandevis ung. Jämfört med riket och Stockholms län bor det en större andel personer i åldrarna 0-19 och år och en mindre andel personer i åldrarna år och över 80 år i Nacka. För åldrarna år har Nacka en högre andel än riket men lägre andel än länet. Fler befolkningsfakta Bostadsbyggande År 2009 byggdes totalt cirka 720 bostäder i Nacka. Av dessa var 600 flerbostadshus och 120 småhus. Under perioden byggdes totalt bostäder i Nacka, varav var flerbostadshus och 715 småhus. Enligt en bostadsprognos från februari 2010 kommer bostadsbyggandet att vara relativt lågt under 2010 för att ta ny fart de kommande åren. Fler fakta om bostadsbyggande Inkomst och utbildning Under 2008 hade Nackabor i åldersgruppen år en medelinkomst på kr. Skillnaden mellan könen var stor, männen hade en medelinkomst på kr medan kvinnorna i genomsnitt tjänade kronor. Motsvarande siffror för riket under samma period var kr totalt, kr för män och kr för kvinnor. 14

15 I Nacka hade 49 % av befolkningen år eftergymnasial utbildning 2008, jämfört med 43 % i länet och 35 % i riket. Fler kvinnor än män i Nacka har eftergymnasial utbildning, 52 % för kvinnor mot 47 % för män. Fler fakta om inkomst och utbildning Arbete Under 2008 förvärvsarbetade personer i Nacka mellan år, vilket motsvarar 82 % av åldersgruppen. Andelen män som arbetade (83 %) var något högre än andelen kvinnor (81 %). Arbetslösheten är relativt låg i Nacka. Under 2008 låg andelen öppet arbetslösa på 2 procent, jämfört med 3 procent för Stockholms län och 4 procent för övriga Sverige. Fler fakta om arbete Läs mer: Statistik om Nacka kommun 15

16 Hållbarhet hos företag och organisationer Det är långt ifrån bara den kommunala verksamheten som blir hållbarare. Många gånger har näringsliv och organisationer kommit ännu längre. Byggföretaget Dipart i Finntorp har gått över till biogas i merparten av sina fordon och visar dessutom ett stort hjärta för hemlösa i Stockholmsregionen genom att hjälpa dem med nya glasögon. Rodamco har sparat in 30 procent av energikostnaderna för driften av Forum Nacka genom olika effektiviseringsåtgärder. Naturskyddsföreningen i Nacka jobbar ideellt för att skydda naturen, till glädje för såväl nuvarande som framtida Nackabor. Föreningen har under 2009 bland annat försökt förhindra byggandet av en bro över Svindersviken som hotar en tallurskog med stora biologiska värden. Friskis & Svettis Nacka-Värmdö får ständigt fler medlemmar vilket bidrar till bättre folkhälsa. Nu är man på gång att miljöcertifiera sin verksamhet. Dipart Sunda värderingar ger hållbar tillväxt Dipart är byggföretaget som värnar om miljön och har ett starkt socialt engagemang. Företaget uppnår idag ambitiösa affärsmål, men det kunde gå ännu bättre om man vid offentliga upphandlingar ställde miljökrav och stöttade företag med miljöbilar. För att värna om miljön fasar Dipart nu ut sina dieselbilar och köper i stället in biogasbilar. - Myndigheter och kommuner ställer sällan gröna krav på företag när tjänster upphandlas. Jag har någon enstaka gång blivit tillfrågad om vilka bilar vi kör. Vi bedöms lika som ett företag med en riktigt gammal bilpark, säger Jens Hoffman, vd för Dipart. Jens får stöd av ny forskning från Lunds universitet, där Lina Wedin i sin avhandling har kommit fram till att offentlig verksamhet är dålig på att ställa gröna krav. - Många har inte kompetensen och vet inte vilka miljökrav man får ställa. Man är också rädd att hamna i en tvist i domstol om man ställer fel krav. Det är svårt, men inte omöjligt att ställa särskilda miljökrav, säger Lina. Växa av mångfald Dipart har byggt upp sin verksamhet kring en gemensam syn på vad som är viktigt både i jobbet och i samhället i stort. Allt började Då satte sig anställda och chefer ner med gula post-it-lappar för att diskutera hur de ville ha det framöver. Alla var ganska snabbt överens om att företaget ska bidra till en sund samhällsutveckling. Samhällsansvar var viktigt. En fråga om varför man bara anställer svenskar fick ledningen att tänka till. Nu har Dipart 70 personer från elva olika länder. Hållbar tillväxt Dipart lyckades nå sin ambitiösa vision om att tiodubbla omsättningen på 8 år omsatte företaget 160 miljoner kronor. Nu har ledningsgruppen formulerat en ny vision som ännu inte har presenterats för medarbetarna. Även den visionen innebär tillväxt. 16

17 - Att företaget växer och mår bra är viktigt både för våra anställda och samhället säger Jens. - Hållbar utveckling handlar ju om att skapa arbetstillfällen och betala skatt så att allt annat också fungerar. Det sociala engagemanget viktigt vid rekrytering Vid rekryteringsintervjuer handlar frågorna inte främst kring hur mycket armering de sökande har hållit på med. Jens stämmer av grundvärderingarna stället, hur de tänker om källsortering, rasism och mobbning. - Då får jag kanske människor som kanske bryr sig lite mer än andra, säger Jens Hoffmann. Han berättar om ett tillfälle när en lärling ville säga upp sig. Jens blev förvånad och satte sig i ett samtal med honom. Först ville han inte berätta, men sen visade det sig att förstemannen hade trakasserat honom, kört med honom och använt honom som springpojke. Jag sa upp förstemannen och behöll lärlingen, berättar Jens. Emot svartjobb Jens Hoffmann har under lång tid engagerat sig emot svartjobb i byggbranschen och bland annat drivit kravet att Skatteverket ska få rätt till oanmälda kontrollbesök på byggen. Dipart har slutat att jobba mot privatpersoner. De blev alltid slagna av andra, oseriösa som lämnade lägre anbud. - De är inte byggföretagare utan oftast kriminella som förstör för alla seriösa, säger Jens Hofmann, om hantverkare som anklagas för fuskbygge. Sponsrar härbärge och glasögon till hemlösa Dipart är ett företag med ett stort hjärta. - Det står i vår värdegrund att vi aktivt ska bidra till de utsatta i samhället, säger Jens. Det som har gjort Dipart mest känt i sociala sammanhang är nog deras samarbete med en grupp kvinnliga optiker. Vision.nu heter organisationen som utför synundersökningar och provar ut begagnade glasögon helt kostnadsfritt ute på härbärgen. - Hemlösa engagerar egentligen mer än mitt jobb. Vårt samarbete med optikerna har nu bidragit till att hemlösa gratis fått nya glasögon, berättar Jens stolt. Utöver detta sponsrar företaget ett härbärge för hiv-positiva hemslösa. De flesta av Diparts anställda bidrar här på sin fritid genom att hjälpa till med enklare ombyggnader. Läs mer: Going green A study of public procurement (pdf) - Lina Wedins avhandling 17

18 Rodamco Forum Nacka sparar miljoner på att vara energieffektiva Forum Nacka har investerat i en mängd olika smarta energilösningar. På bara ett år har man gjort besparingar ungefär 30 procent av kostnaderna för energi. Detta har skett genom ett aktivt energiarbete. - Vi har bland annat installerat rörelsevakter i garagen, energieffektivare belysning i till exempel bakutrymmen samt noga följt upp vår energianvändning säger Mikael Wallner, centrumchef Forum Nacka. Vi kan konstatera att man genom ganska enkla åtgärder kan spara mycket energi och på sikt även sänka kostnaderna för energianvändning. Uppföljning viktigt Energiförbrukningen behöver ständigt följas upp för att behålla sparpotentialen annars är risken att den försvinner illa kvickt. Det kan handla om att upptäcka det som fungerar onormalt i tid, exempelvis fläktar, kylanläggningar och belysning som står och brinner i onödan. Forum Nacka ägs och drivs av Unibail-Rodamco som är ett fransk-nederländskt fastighetsbolag med huvudkontor i Paris. Forum Nacka utsågs till Skandinaviens bästa köpcentrum Bildtext: Ett av garagen i Forum Nacka som styrs av rörelsevakter Naturskyddsföreningen Närnaturen viktig för ett hållbart Nacka Biologisk mångfald, folkhälsa och medborgarinflytande är nyckelområden för ett hållbart Nacka, säger Ronny Fors, vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Nacka. 18

19 Vi möts upp under viadukten till Värmdöleden nära Nacka gymnasium. Målet är Ryssbergen, ett praktiskt tagit orört naturområde endast 5 km från Sergels torg. Ljudet från Värmdöleden är öronbedövande när vi kommer över till Ryssbergen, men när vi kommer in i området som sluttar ner mot Svindersviken avtar trafiklarmet sakta men säkert. Här finns det planer på en avfart till Kvarnholmen i form av en tunnel och bro över Svindersviken vilket Nacka kommun driver. Markägaren (Skanska) planerar för kontor och bostäder i Ryssbergen men ännu finns det inga detaljplaner. - En trädinventering av östra delen av Ryssbergen har gjorts av en naturkonsult på uppdrag av Nacka kommun. Den slår klart fast att Ryssbergens naturvärden är av regionalt intresse och att ett vägbygge inte är förenligt med områdets unika natur- och upplevelsevärden, berättar Ronny. Tyresta nationalpark i miniatyr Ryssbergen beskrivs av Skogsstyrelsen som ett "Tyresta nationalpark i miniatyr" och större delen av området är klassat som nyckelbiotop. Här har det inte bedrivits rationellt skogsbruk, utan området består av riktig tallurskog. Några tallar har en omkrets på upp till tre meter, många av träden är närmare 400 år gamla och enstaka kan vara 500 år gamla. - I området finns också en rikedom av död ved i form av torrakor och lågor som torde vara unik i Stockholmsområdet och inte minst i en så tätortsnära skog. Anmärkningsvärt är också mängden grov död ved, till exempel en torraka med en omkrets på närmare två meter, upplyser Ronny Fors. Internationella året för biologisk mångfald FN har utsett 2010 till Internationella året för biologisk mångfald. I oktober samlas världens länder för att besluta om gemensamma mål för att skydda den biologiska mångfalden. Ronny Fors vid en av torrakorna vid Ryssbergen. Biologisk mångfald kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. Arter, naturtyper och ekosystem försvinner i allt snabbare takt. Det är ett av de största problemen som vi människor behöver lösa. 19

20 - Vi tycker det är viktigt att man kan bevara och utveckla den biologiska mångfalden i närmiljön, menar Ronny Fors. Närnaturen viktig för Nackaborna Närnaturen ger många barn den första naturupplevelsen, men ytorna mellan husen blir allt mindre och trafikbullret ökar mer och mer. - Därför är det viktigt att närnaturen inte glöms bort när planerarna skissar på det framtida Nacka, säger Ronny. Opinionsundersökning Naturskyddsföreningen i Nacka tar tempen bland Nackas invånare när det gäller naturfrågor och kommunens utveckling, och genomför nu en opinionsundersökningen som beräknas bli klar veckorna innan valet i september. - En enkät går också ut till alla politiker som kandiderar till kommunfullmäktige i Nacka, säger Ronny Fors. Medborgarinflytande Nacka kommun har ett starkt medborgarinflytande som ett av sina övergripande mål. Medborgarinflytande är en förutsättning för hållbar utveckling vilket betonas i Rio-deklarationen och Agenda 21 om hållbar utveckling. Naturskyddsföreningen i Nacka har tidigare år fått vara med och lämna synpunkter i olika planprojekt i Nacka, men nu får de bara samrådshandlingarna och blir inte kallade till samrådsmötena. - Det är viktigt att vara med på samrådsmöten för att ta del av vad närboende har för synpunkter. Där har man också chansen att ställa frågor till tjänstemännen och byggbolagens representanter, säger Ronny. Ronny hoppas att Nacka kommun ändrar sig och kallar föreningen till samrådsmöten igen, så att man kan föra en dialog. Naturskyddsföreningen i Nacka bildades hösten 1997 och har idag ca medlemmar. Allt arbete görs ideellt. Naturskyddsföreningen har cirka medlemmar i hela Sverige och är landets största miljöorganisation. 20

21 Friskis&Svettis Miljösatsning i fokus för Friskis&Svettis Friskis&Svettis i Nacka-Värmdö växer. Ambitionen är att dubbla antalet medlemmar inom kort. En bättre folkhälsa är självklart grundtänket men även miljöfrågorna prioriteras högt under Vi vill vara proaktiva och satsar stort på miljöfrågorna under Arbetet började redan under 2009 och tanken är att vi nu ska ta på oss miljöglasögon och syna verksamheten, berättar Lennart Örenmark, ordförande Friskis&Svettis i Nacka-Värmdö. Föreningen vill få ordning och reda på miljöfrågorna genom att satsa på ett miljöledningssystem så att man senare kan certifiera eller diplomera verksamheten. Målet som hägrar är att bli första Friskis&Svettis-föreningen i Stockholmstrakten som klarar detta. Allt fler motionerar regelbundet Svenskarna har blivit flitiga motionärer. Nästan varannan svensk (46 procent) rör på sig minst ett par gånger i veckan visar en ny undersökning från SCB som gjorts på uppdrag av Riksidrottsförbundet. För tio år sedan var andelen 38 procent. Samtidigt har andelen som säger att de aldrig motionerar minskat, från 28 till 21 procent. - Det är glädjande men jag är inte direkt förvånad, då vi har märkt att antalet medlemmar har skjutit i höjden rejält de senaste åren, småler Lennart Örenmark. 5 procent av Sveriges befolkning är medlemmar i en Friskis&Svettis-förening. Under 00-talet har medlemsantalet ökat med 120 procent till över medlemmar. Föreningen i Nacka-Värmdö siktar högt och vill fördubbla antalet medlemmar under 2010 från strax över till Satsar i Sickla För att uppnå detta har man etablerat sig i Sickla på baksidan av biblioteket och i gamla Dieselverkstaden. Lokalen har använts av en musikskola och den stora jympasalen har extremt bra ljudisolering. Bildtext: Lennart Örenmark utanför den nya lokalen i Sickla. 21

22 Idrottslyftet Friskis&Svettis i Nacka-Värmdö är en ideell allmännyttig idrottsförening och med i regeringens satsning på Idrottslyftet. Tanken med Idrottslyftet är att öka intresset hos barn och ungdomar för att i olika former träna regelbundet och därmed skapa förutsättningar för en bättre hälsa. Arbetet utgår från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Föreningen har under 2009 även erbjudit träning för barn och ungdomar ifrån Nacka och Värmdö. Boo FF Booo FF klimatneutraliserade Boo FF:s flicklag för 10-åringar kan vara världens första klimatneutrala ungdomsfotbollslag. Genom att cykla eller samåka till träningar och matcher gör flickorna en stor insats för miljön. Men allra störst inverkan kan flickorna ha som förebild för andra idrottare och deras föräldrar och ledare. Mark Duncan är en av tre tränare för Boo FF:s flicklag 00:5. Mark har länge varit engagerad i klimatfrågan och för ett par år sedan började han undersöka hur det egna laget kunde bidra till en bättre miljö. Ganska snabbt kom han in på lagets resor. - Vi hade samåkt till träningar och matcher, men jag tyckte inte det var tillräckligt, säger Mark. Mark kontaktade företaget Respect som arbetar med klimatfrågor i företag och organisationer. Resultatet blev att Respect lovade sponsra laget och att flickorna började med ett projekt för att bli klimatneutrala. Det innebar ett arbete i tre steg: 1. Beräkningar av sin egen klimatpåverkan: För Boo FF 00:5 utsläpp av mellan fyra och fem ton koldioxid per år. 2. Göra ett åtgärdsprogram för minskade utsläpp: Boo FF valde ut tre matcher dit alla tjejer skulle cykla, tillsammans med föräldrar, tränare och lagledare, och hade fullpackade bilar till alla bortamatcher. 3. Neutralisering av de koldioxidutsläpp som inte kan undvikas: Här valde Boo FF att stödja ett projekt för biobränslebaserad elproduktion i Indien. Mark Duncan tror att Boo FF kan vara världens första klimatneutrala ungdomslag. Även om utsläppsminskningen av koldioxid är påtaglig är den förstås inte så betydelsefull om inte andra tar efter Boo FF:s exempel. Glädjande nog verkar flickorna i Boo FF ha inspirerat andra, och exempelvis Stockholms stads miljögrupp har inlett ett cykelprojekt för ungdomslag. Stor potential för minskade utsläpp Potentialen för förbättringar inom ungdomsidrotten är stor. Mark Duncan har räknat ut att om Boo FF är representativa så reser de lagen i St Erikscupen fyra tusen varv runt jorden på ett år. 22

23 Under 2010 har klimatprojektet i Boo FF delvis förändrats. Laget har fått längre att åka till träningarna och en något farligare resväg. Därför samåker man oftare istället för att cykla. Till hösten är det dock sagt att flickorna ska cykla till alla hemmamatcher. Vad tycker flickorna själva om projektet? - De är positiva till att cykla och tycker det är kul att de kan påverka klimatet genom sin egen insats, säger Mark Duncan. Mark tycker själv att det bästa med projektet är att det riktar sig till individen. Han är däremot kritisk till Nacka kommuns klimatinsatser. - Vi i Boo FF gör det här för klimatet. Men vi ser inte mycket av vad Nacka kommun gör i de här frågorna. Jag tycker kommunen borde jobba aktivt med klimatkommunikation gentemot invånare i frågor som till exempel barns idrottande. Minskad trafik ökar även säkerheten för barnen i trafiken och förbättrar närmiljön. Sedan gäller det att påverka där det känns mest, i plånboken, till exempel genom att ta betalt för parkering vid fotbollsplanerna. Parkeringsavgifterna får sedan inte skickas rakt in i kommunbudgeten, utan ska gå direkt till klimatåtgärder som att bygga fler cykelbanor och cykelparkering vid anläggningar. Fakta om klimatkompensering: Respects handlingsprogram för klimatkompensering består av fem steg: 1. Kartläggning av verksamhetens klimatpåverkan enligt internationell standard (Greenhouse Gas protocol) 2. Framtagande och genomförande av ett effektivt åtgärdsprogram 3. Rapportering och granskning 4. Kompensation för återstående utsläpp i internationella klimatprojekt (CDM) 5. Kommunikation och spridning av goda exempel 23

24 Social hållbarhet Folkhälsan är på många sätt god i Nacka kommun. Den senaste folkhälsorapporten visar dock att livsvillkoren skiljer sig mycket mellan kommundelarna och att det finns anledning att vara observant på flera områden. Fyra områden är särskilt prioriterade för förbättringar: Alkoholkonsumtion Psykisk ohälsa Övervikt Äldres hälsa Under 2009 fortsatte det förebyggande arbetet inom dessa områden. Nacka kommun har bland annat arbetat för att certifiera kommunens särskilda boenden som trygga och säkra enligt de normer som WHO Safe Community sätter upp. I slutet av året bildades samordningsförbundet Välfärd i Nacka av Nacka kommun, Arbetsförmedlingen i Nacka, Försäkringskassan i Nacka och Stockholms läns landsting. Förbundet har tagit fram en arbetsmodell (ArbetslinjeN) ska hjälpa arbetslösa till ny sysselsättning på ett bättre sätt än tidigare. Under året genomfördes också en fritidsvaneundersökning för ungdomar som visar att ungdomar vill påverka sin fritid, men att de inte vet hur de ska föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Folhälsan är god i Nacka En jämförelse med övriga riket och jämförbara Stockholmskommuner visar att folkhälsan i Nacka är god inom de flesta områden. Detta framgår av undersökningen Öppna jämförelser av folkhälsan som genomfördes för första gången I rapporten från undersökningen redovisas 21 olika mått på folkhälsa med jämförelser på landstingsnivå och, där det är möjligt, även på kommunnivå. Jämförelser görs också mellan könen och mellan personer med lång respektive kort utbildning. Få feta vuxna och få rökande blivande mammor Nacka hamnar inte dåligt till (sämsta 25 procenten bland kommunerna) för något av de redovisade nyckeltalen utan bra (bästa 25 procenten) i flera kategorier. I Nacka lider relativt få vuxna personer av fetma, och det är inte så många blivande mödrar som röker. Positivt är också att förhållandevis få Nackabor drabbas av akut hjärtinfarkt. Nackas förutsättningar för bra folkhälsa är goda dåmånga medborgare har hög utbildning och goda inkomster, men det finns skillnader mellan olika områden i kommunen. Ansvariga för undersökningen är Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. 24

25 Folkhälsonyckeltal Nackas placering i riket anges inom parentes. Bästa kommun anges dessutom. Fetma - Andel medborgare i åldern år som lider fetma. Hjärtinfarkt - Diagrammet visar antalet akuta hjärtinfarkter, hjärtattacker per bland medborgare i åldern 20 år och äldre. 25

26 Rökande blivande mammor- Andelen rökare vid inskrivning till mödrahälsovården Läs mer: Sammanfattning av rapporten och Nackas siffror (pdf) Öppna jämförelser - Folkhälsa (fullständig rapport) (länk till skl:s webbplats) Fyra områden prioriterade i folkhälsoarbetet Folkhälsoarbete är systematiska, målinriktade insatser för god och jämlik hälsa. Insatserna är hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande. Folkhälsan är på många sätt god i Nacka kommun, men den senaste folkhälsorapporten visar att livsvillkoren skiljer sig mycket mellan kommundelarna och att det finns anledning att vara observant på flera områden. I kommunens folkhälsorapport 2008 pekas fyra områden ut som prioriterade: Alkoholkonsumtion Psykisk ohälsa Övervikt Äldres hälsa Social och emotionell träning förebygger alkoholbruk och psykisk ohälsa Beträffande alkohol riktas kommunens insatser mot ungdomar. Ungdomsenkäten från 2008 visade en ökad alkoholkonsumtion hos ungdomar. Ökningen fanns både bland flickor och pojkar, men var störst bland flickor på gymnasiet där också andelen storkonsumenter av alkohol ökat mest. 26

27 För att förebygga alkoholbruk bland ungdomar satsar kommunen bland annat på information till föräldrar med barn i skolår 7-9. Föräldrarna uppmärksammas bland annat på det faktum att ungdomar tenderar att dricka mer om de blir bjudna på alkohol i hemmet. Dessutom utbildas skolpersonal i social och emotionell träning (SET). Syftet med SET-metoden är att utveckla barn och ungdomars sociala och emotionella förmågor. Utvecklingen av dessa förmågor främjar i sin tur psykisk hälsa och förebygger bland annat alkohol- och droganvändning genom att stärka skyddsfaktorer på individ-, grupp- och klassrumsnivå. Kommunen hade vid årsskiftet 2009/2010 ett hundratal SET-utbildade lärare. Överviktiga barn får coachning Enligt kommunens folkhälsorapport 2008 är övervikt ett stort hälsoproblem, både bland barn och vuxna. Närmare 50 procent av de vuxna männen i Nacka klassas som överviktiga, liksom knappt 30 procent av kvinnorna. Övervikten bland barn har ökat de senaste 20 åren och fortsätter att öka i Nacka. Vid senaste undersökningen 2007 var drygt 14 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna i Nacka överviktiga i skolår 4. I skolår 8 var motsvarande andel 12 respektive 15 procent. Skolhälsovården specialsatsar sedan 2004 på överviktiga barn genom programmet e12 där utvalda barn i skolår 4 får delta i speciellt anpassad träning och får stöd för att ändra sina matvanor. Övriga barn som är överviktiga uppmärksammas inom skolhälsovården där var och en följs upp individuellt. Nacka kommun har dessutom nyligen gått med i ett forskningsprojekt med syftet att stödja föräldrar till överviktiga barn. Trygg och Säker certifiering på äldreboenden Fallskador är ett stort folkhälsoproblem och vanligt bland äldre. I Sverige räknar man med att cirka personer som är 65 år eller äldre dör varje år på grund av fallolyckor. Ungefär 30 procent av alla äldre personer råkar ut för fallskador i sitt boende, och bland dem som bor i särskilt boende drabbas dubbelt så många. För att öka tryggheten och säkerheten i äldres boende har Nacka kommun sedan våren 2009 arbetat för att certifiera kommunens särskilda boenden som trygga och säkra enligt de normer som WHO Safe Community sätter upp. Först ut är Nacka Seniorcenter Ektorp som är i slutskedet med sin ansökan som Tryggt och Säkert särskilt boende. - Sedan går vi vidare med övriga särskilda boenden och hemtjänsten, säger Kerstin Seipel, projektledare på enheten Trygg och Säker. Modellen som används har tagits fram i Nacka och ska nu testas i andra kommuner och även internationellt. Personalen på de särskilda boenden som ska certifieras kommer bland annat att genomföra trygg- och säkerhetsronder och utvärdera sig själva genom egenkontroll. Ett viktigt mål är att öka rapporteringen av inträffade skador och tillbud, framförallt av fallskador. - Genom ökad rapportering får vi bättre kunskap om orsakerna till skadorna och kan därigenom förebygga nya skador, säger Kerstin Seipel. 27

28 Läs mer: Folkhälsorapporten 2008 (pdf) Folkhälsoarbetet i Nacka Närnatur viktig för skolor och förskolor Som en del i kommunens arbete för en långsiktigt hållbar utveckling har Nacka kommun kartlagt förskolors och skolors användning av grönområden i Nacka. Undersökningen utgör underlag till de grönstruktur- och kustprogram som ska presenteras sommaren Många små områden är av vikt Kartläggningen visar bland annat att många små områden i kommunen, områden som inte alltid är markerade som grönområden på kartan, används flitigt av en eller ett par förskole- och skolenheter. Grönområdena används framför allt för fri lek, pedagogisk verksamhet samt naturupplevelser och friluftsliv. Totalt 25 skolor och 31 förskolor svarade på enkäten vilket täcker in 62 procent av Nackas skol- och förskolebarn. Forskning visar att tätortsnära natur är viktig för barns fysiska aktivitetsnivå och det är därför viktigt för skolor och förskolor att ha nära till grönområden. Läs mer: Kartläggning av grönområden (pdf) Grönstrukturplanen dokument Barnen trivs i "Klippiga bergen" Den lilla markremsan vid Skogalundsplatån i Nacka är inte utpekad som värdefull i kommunens naturinventering, men för barnen på Järvens förskola är det den värdefullaste natur de vet, för här leker de varje dag! - Vi brukar leka med pinnar, säger sexårige Alve. - Krig! fyller hans kompis David i. - Vi tittar på djur också. En gång såg vi ett rådjur, säger Omar och petar försiktigt på en myra. Spännande former som inbjuder till klättring, lek och hemligheter Vi är i Klippiga bergen, som barnen kallar sin skog, en hällmarkstallskog med mycket lövinslag i brant terräng. De lågväxande träden har spännande former och inbjuder till klättring, lek och hemliga samtal. Här och i den angränsande Indianskogen finns bland annat ekorrar och fåglar samt olika småkryp. - Barnen älskar gråsuggorna, berättar förskolläraren Bodil Sjöberg. Innan villorna på Stickvägen byggdes var skogen större och förskolans personal var bekymrade över att det skulle bli för lite skog kvar efter bygget. Men de har vant sig och tycker att den skog de använder är jättebra för verksamheten. 28

29 Alve, Omar och David gillar sin skog i Skogalund. Förskollärarna Bodil Sjöberg och Karin Älfvåg. - Vi brukar vara ute med barnen varje dag, i ur och skur, ofta tar vi med oss stormkök och äter ute så vi kan vara kvar hela dagen, säger Bodils kollega Karin Älfvåg. - Oftast är vi här, men en gång i veckan går vi till Nyckelviken och ibland till Långsjön för att utforska naturens skiftningar och plocka bär eller svamp, säger Bodil. Berg bra för motoriken Naturen inbjuder till många pedagogiska övningar i till exempel matematik och språk, och den bergiga terrängen gör att barnens motorik tränas upp. - Vi uppmuntrar barnen att utmana sig i att klättra, det är bara när det är isigt som de får ta det försiktigt, säger Karin. Bodil och Karin uppskattar själva att vara ute så mycket med barnen och tycker att det blir ett annat lugn i gruppen än när de är inne i förskolans lokaler. - När barnen inte har några leksaker får de använda fantasin och komma på egna lekar. Naturen förändras ständigt och barnen tröttnar aldrig på sin skog, säger Bodil. Alve, Omar och David gillar sin skog i Skogalund. Förskollärarna Bodil Sjöberg och Karin Älfvåg. 29

30 Ungdomar vill påverka sin fritid - men vet inte hur Under våren 2009 svarade ungdomar i skolår sju och nio på frågor om vad de tycker om sin fritid, om sina möjligheter till inflytande och hur de upplever sin hälsa och trygghet. En stor majoritet var ganska eller mycket nöjda med sin fritid, men det fanns många förslag på hur fritiden skulle kunna bli ännu bättre. Ungdomarna önskar sig framförallt fler badplatser vid sjöar och fler mötesplatser som ungdomscaféer eller fritidsgårdar. Tror inte att de blir tagna på allvar Många ungdomar vet inte vart de skulle vända sig med en åsikt eller förslag till kommunen och tvivlar på att politikerna skulle ta deras förslag på allvar. För att ändra på detta kom förslag om ungdomsambassadörer som får representera sina kommundelar och andra sätt där ungdomar får komma till tals innan beslut fattas. Möjlighet att påverka gynnar hälsan Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningar för folkhälsa, och även ett av samhällets elva folkhälsomål. - Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet, säger folkhälsoplanerare Nina M Granath på Nacka kommun. 80 procent av ungdomarna i undersökningen tycker att de mår mycket eller ganska bra. Däremot uppger många, och speciellt flickor, att de känner sig otrygga i olika situationer. De platser som upplevs mest otrygga är i kollektivtrafiken, utomhus på allmänna platser och utomhus på kvällen i det egna bostadsområdet. För att öka tryggheten efterlyser ungdomarna bland annat bättre belysning, fler nattvandrare och att det ska bli svårare att få tag på alkohol och tobak. Läs mer: Fritidsvaneundersökningen Röster om ungt inflytande Ebba Andersson och Mathias Brodén deltog 2009 respektive 2008 tillsammans med andra ungdomar i Nacka kommuns projekt Ungt inflytande. Efter utbildning i ungdomars inflytande, rättigheter och engagemang får ungdomarna i projektet olika uppgifter skrev de en rapport åt Nacka kommun om inflytande i skolan, och uppgiften 2008 resulterade i 10 goda råd till Nacka kommun om hur unga kan öka sitt inflytande och möjligheterna att påverka. Nedan svarar Ebba och Mathias på ett par frågor om ungdomars fritid. 30

31 Ebba Andersson, 19 år, Nacka Vad gör du helst på fritiden? - Jag tycker om att umgås med familj och vänner. Nu när det är sommar så är det helt fantastiskt att till exempel ha picknick i en park eller ta en öl eller fika på en uteservering. Så umgås man bäst på sommaren! Vad borde politikerna i Nacka satsa på när det gäller ungdomars fritid? - Fler nattcaféer! Jag tror man skulle kunna lösa väldigt många problem med ungdomar i Nacka om det fanns nattcaféer. När man är 15 år så finns det inte så stort utbud på saker man kan göra en lördagkväll, så för att se till att ungdomarna inte sitter vid en sjö och super eller bara är hemma så är ett nattcafé en bra lösning. Mathias Brodén, 19 år, Älta Vad gör du helst på fritiden? - På fritiden brukar jag främst sysselsätta mig med musikskapande och utövande. Jag repar med ett band i Alphyddan ett par dagar i veckan och försöker spela live så mycket som möjligt på olika tillställningar och konserter. Dessutom har vi nyligen spelat in eget material på egen hand som vi nu håller på att finslipa med mixning. Försöker också gå mycket på konserter, nyligen blev det jazzfestivalens sista dag. Utöver det tycker jag också om att filma och skapa rörliga bilder som jag sedan sitter med och redigerar. Jag sitter också med i styrelsen för det ideella Studieförbundet Vuxenskolan Nacka, där jag arbetar för en utökad folkbildning inom Nacka. 31

32 Där riktar jag in mig på barn/ungdom samt deltar i en marknadsföringsgrupp inom styrelsen. Till hösten ska jag försöka dra igång olika kulturarrangemang, vilket kommer bli spännande. Vad borde politikerna i Nacka satsa på när det gäller ungdomars fritid? - Nacka tycker jag har ett gott utbud av kulturella aktiviteter och det tycker jag man bör fortsätta att uppmuntra. Så fler arrangemang och aktiviteter inom det kulturella och estetiska området skulle jag själv be om. Fritidsgårdarna är viktiga plattformar och mötesplatser för barn och ungdomar, och därför är det viktigt att satsa mer på och utveckla dessa. Tjejverkstaden är idag ett projekt, satsa och gör den till en fast verksamhet, den behövs. Sedan får man inte heller glömma att barn och ungdomar är individer. Alla hänger alltså inte på fritidsgårdar eller kulturella aktiviteter. Satsa därför brett och på mångfald. Möjligheterna för varje person bör fortsätta att utökas. Läs mer: Ungt inflytande 32

33 Utanförskap ArbetslinjeN en smidigare väg till ny sysselsättning Samarbete mellan myndigheterna och fokus på den arbetslöses behov och önskemål är kärnbudskapet för ArbetslinjeN som infördes 2009 av Nacka kommun, Arbetsförmedlingen i Nacka, Försäkringskassan i Nacka och Stockholms läns landsting. Målet är ökad grad av egen försörjning och reellt inflytande för individen. Projektet startade 2007 genom att en gemensam arbetsmodell togs fram för att hjälpa arbetslösa till sysselsättning. Arbetsmodellen, som kallas ArbetslinjeN, testades först i Fisksätra och används sedan den 20 oktober 2009 i hela Nacka kommun. Samma datum bildades samordningsförbundet Välfärd i Nacka mellan parterna. ArbetslinjeN vänder sig dels till arbetslösa, sjukskrivna och personer som behöver starta om på arbetsmarknaden eller starta eget, och dels till arbetsgivare. Den arbetslöse i fokus Genom att sätta den arbetslöse i fokus ska vägen till ny sysselsättning bli enklare och smärtfriare än den många gånger varit tidigare. - Förr kunde det ta ett halvår bara att få tid för uppföljning efter beslut om försörjningsstöd. Nu tar det en dag!, säger Jan-Eric Jansson (kd) som är ordförande för Välfärd i Nacka och en av initiativtagarna till ArbetslinjeN. Jan-Eric Jansson har själv arbetat yrkesmässigt med arbetsförmedling innan han kom in i politiken. Han kände själv att det måste gå att få bukt med de långa ledtiderna där folk fastnar i systemet och förlorar hoppet om att kunna få ett jobb igen. En kartläggning som genomfördes vid årsskiftet 2009/2010 visade att Nacka kommun hade cirka personer i utanförskap från arbetsmarknaden, vilket innebär en kostnad på cirka 640 miljoner kronor för samhället. Om ArbetslinjeN kan medföra en förbättring jämfört med tidigare, blir följderna alltså troligtvis både minskade kostnader och minskat mänskligt lidande. Allt på ett ställe ArbetslinjeN bygger på att den som söker stöd har en gemensam plats ett forum - att vända sig till för alla myndighetskontakter. Än så länge finns inte detta forum rent fysiskt, men det är på gång i Forum Nacka. Vid den första kontakten med forumet kan den arbetslöse vid behov träffa en personlig vägledare som gör en grov bedömning av stödbehoven tillsammans med den arbetslöse. Alternativet är att den arbetslöse får denna bedömning hos den myndighet han eller hon har ärende till. Därefter tar man gemensamt fram ett handlingsprogram som kan inkludera olika moment såsom utbildning, coachning eller rehabilitering. Vid osäkerhet om behoven görs en noggrannare utredning för att komma fram till vad den enskilde individen har störst nytta av. I nästa steg får den arbetslöse själv välja vilket stöd han eller hon vill anlita från ett utbud av särskilt ackrediterade företag som erbjuder sina tjänster till ArbetslinjeN. Principen följer den kundvalsmodell som används inom övrig offentlig omsorg i Nacka, vilket innebäratt den arbetslöse får en check med 33

34 ett visst belopp till sitt förfogande. De företag som anlitas får betalt med en grundavgift samt bonus i förhållande till hur de lyckas ordna arbete åt dem som söker stöd. Ju svårare fall desto högre bonus. Viktigt få med arbetsgivarna En nyckel till lyckade resultat är att få med arbetsgivarna som kan erbjuda jobb eller praktikplatser. - Det är en utmaning vi fortfarande hittar nya former kring tillsammans med näringslivet, säger Malin Westerback, projektchef för ArbetslinjeN. Ännu finns inte så många resultat att redovisa från det praktiska arbetet, men bara under de sista två månaderna 2009 togs handlingsplaner fram för ungefär 30 personer. - På sikt är målet att systemet ska hantera alla arbetslösa, idag ingår inte de som inte behöver försörjningsstöd, säger Jan-Eric Jansson. Läs mer: ArbetslinjeN 34

35 Klimatanpassning Jordens klimat fortsätter att bli varmare och varmare vilket bland annat kan medföra stigande havsnivåer och ökad risk för stor nederbörd på kort tid i Nacka. Under 2009 genomfördes en fördjupad analys av hur Nacka skulle behöva anpassas till ett förändrat klimat. Analysen visade att inga samhällsviktiga funktioner i Nacka kommer att påverkas av stigande havsnivåer de kommande 100 åren. Inom kommunens område finns dock enskilda fastigheter och verksamheter som påverkas, vissa redan i dagens klimat. Som en anpassning till utvecklingen antog Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i november 2009 nya riktlinjer för byggande nära vatten. Riktlinjerna innebär att lägsta grundläggningsnivå för nya byggnader sätts till +2,0 meter jämfört med normalvattennivån. I den dagvattenpolicy som utarbetades av Nacka kommun under 2009 ingår också att förväntade klimatförändringar ska beaktas i den fysiska planeringen när dagvattenlösningar projekteras. Havsnivåhöjning inget stort hot för Nacka Under 2009 gjordes en konsultutredning om lokal anpassning till ett förändrat klimat i Nacka. Utredningens huvudslutsats är att inga samhällsviktiga funktioner i Nacka kommer att påverkas av stigande havsnivåer de kommande 100 åren. Syftet med utredningen var att identifiera riskområden för höga flöden och vattennivåer, vilka konsekvenserna kan bli, och hur Nacka kommun bör gå vidare med dessa frågor. Inga samhällsviktiga faktorer bedöms påverkas Enligt en förstudie som gjordes 2007 kommer Nacka troligen att drabbas av mindre problem när klimatet förändras än många andra svenska kommuner. Detta eftersom Nacka inte har några större vattendrag som kan översvämmas. På längre sikt kan dock en stigande havsnivå bli ett problem vid kusten. Den nya utredningen bekräftar förstudiens slutsatser. Utredningens huvudslutsats är att inga samhällsviktiga funktioner i Nacka bedöms påverkas vid de scenarier för stigande havsnivåer som berörs i utredningen (som mest 2,3 meters höjning av havsytan). Inom kommunens område finns dock enskilda fastigheter och verksamheter som påverkas, vissa redan i dagens klimat. Utredarna föreslår därför att ytterligare inventeringar görs för att bättre bedöma skyddsbehovet. Det gäller bland annat lågt liggande bostäder, transformatorstationer och områden där det finns problem med avledning av dagvatten eller stigande sjöar vid mycket regn. Duvnäs udde är ett av de låglänta områden i Nacka som först får problem vid stigande havsnivå. Utsatta områden De områden som främst är utsatta vid stigande havsnivå är området vid Insjön och Sågsjön samt flacka områden vid bland annat Duvnäs udde, Erstavik, Backeböl och Neglingeviken. Se kartan på sid. 19 i rapporten klimatanpassning Nacka kommun - lokal klimatanpassning (pdf, 1,87MB) 35

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Nacka samordnar transporter i ett framsynt pilotprojekt

Nacka samordnar transporter i ett framsynt pilotprojekt Hållbar utveckling i Nacka viktiga händelser 2008 KLIMAT Förord Denna rapport är en fortsättning på förra årets uppskattade hållbarhetsbokslut för Nacka kommun med en återrapportering av viktiga händelser

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

SORTERING BLAND MÄTETAL

SORTERING BLAND MÄTETAL UTBILDNING JOBB SORTERING BLAND MÄTETAL BOSTÄDER INKOMST MILJÖ OECD SÄKERHET Breddat mått på hållbar regional LIVSTILLFRED- STÄLLELSE MEDBORGAR ENGANGEMANG BALANS I LIVET HÄLSA KAPITALANSATS 1 JOBB - Sysselsättningsgrad

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Nacka. Öppenhet och mångfald

Nacka. Öppenhet och mångfald Nacka Öppenhet och mångfald i östersjön boo värmdö stockholm C sicklaön östersjön fisksätra Nacka Saltsjöbaden älta I Nacka bor 91 000 personer och antalet ökar stadigt. Vår service präglas av effektivt

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer