Risker med momsfördelningstal - Risks concerning VAT-sharing keys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risker med momsfördelningstal - Risks concerning VAT-sharing keys"

Transkript

1 Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap Risker med momsfördelningstal - Risks concerning VAT-sharing keys Alexander Ragnarsson Jonas Palo VT 2012 Per Henning Grauers

2 Sammanfattning Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt i allmänhet. Utöver undersökningen har även tillämpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna påvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur på området. Uppsatsen följer den rättsdogmatiska metoden, ett inifrån- och utperspektiv. Vad säger lagen och vilka påföljder och konsekvenser innebär den? Läsaren kommer få en inblick i de risker som fastighetsbranschen står inför med den gällande lagstiftningen. Mervärdesskatten är en indirekt konsumtionsskatt. Systemet bygger på att näringsidkare övervältrar skattekostnaden på slutkonsumenten, för att driva in beloppet till staten. Tanken är att moms inte ska vara en kostnad för momsregistrerade företag, då de kan göra avdrag för den ingående momsen och på det sättet få tillbaka pengarna. Fastighetsområdet är normalt sett undantaget skatteplikt men det finns sedan 1979 möjlighet att ansöka om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt. Detta gäller endast lokaler som är uthyrda till skattepliktig verksamhet och inte bostäder. I de fall där en fastighet inrymmer både skattepliktig verksamhet och bostäder får fullt avdrag för ingående skatt endast göras i delar som är verksamhetslokaler. För de kostnader som berör gemensamma ytor t.ex. uppvärmning, vatten, ventilation mm. får endast avdrag göras efter en viss procentsats, ett s.k. fördelningstal. Detta fördelningstal ska vara av skälig grund. Det regelverk som finns idag är komplicerat och inrymmer undantag som gör det administrativt betungande för företag och myndigheter. Kännedomen inom fastighetsbranschen är många gånger bristfällig. Används momsfördelningstal korrekt kan det vara ekonomiskt fördelaktigt, men den bristfälliga kännedomen i kombination med det komplexa regelverket gör att risker uppstår. Risker som har rättsliga och ekonomiska konsekvenser. Genom intervju med Skatteverket samt två företag inom branschen har författarna bekräftat att det finns problem med den allmänna kännedomen och att de risker som tas upp i denna uppsats är riktiga. Den största risken är den i allmänhet låga kännedomen om reglerna, samtidigt som de flesta tror sig besitta den nödvändiga kunskapen. Det leder ofta till att oriktiga uppgifter kommer in till Skatteverket och att den som gör felet får skattetillägg som slutlig konsekvens. Det är vår uppfattning, och de parter vi varit i kontakt med, att införandet av en obligatisrisk skattskyldighet är nödvändig. 1

3 Abstract The purpose of this report is to study the regulations and risks governing VAT-sharing keys and the voluntary VAT in general. In addition to this the application of VAT-sharing keys and the consequences of using them wrongly has been detected through exemplification, interviews and studying the literature. The report is written using legal dogmatic method. What penalties does present legislation mean? The reader will be shown the risks that the industry is facing with the current regulations. The value added tax system is an indirect consumption tax. It is based on the principle that traders and businesses pass on the tax fee to the final consumer, to collect the taxes for the government. These businesses are not meant to pay VAT and are able to deduct for the ingoing VAT amount, and get their tax back this way. The property market is generally exempt taxes but since 1979 property owners has been able to apply for voluntary value added tax. This goes for renting to legitimate traders and businesses only, not accommodation renting. In some cases the tenants are both traders and residents in one and the same property. The ingoing tax is fully deductible only for the parts that are rented to businesses in these cases. The tax from costs concerning the joint areas or joint operation costs like heating, ventilation, water etc. can only be deducted by using a so called sharing key. The sharing key has to be of reasonable grounds. Today s regulations are complicated and have a considerable amount of exceptions and they make it administratively burdensome for businesses and authorities. The knowledge within the property industry is oftentimes inadequate. When used correctly, VAT-sharing keys can be economically advantageous, but because of the short knowledge and the complex regulations there are a lot of risks, risks that have jurisdictional and economic consequences. By interviewing the Swedish tax authorities (Skatteverket) along with two businesses in the property industry the writers have confirmed that there are problems with the general knowledge and that the risks that have been raised are real. The biggest risk is the one involving the generally inadequate knowledge, combined with the unawareness of it. This leads to a lot of incorrect information being sent to Skatteverket with added tax fines as a result. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Abstract Inledning Varför är frågan ett problem? Syfte och frågeställning Avgränsningar Metod och material Disposition Mervärdesskattelagen Mervärdesskatten Skattskyldighet Skattpliktig omsättning Avdrag för ingående skatt Jämkning av ingående skatt Frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt Historik Förutsättningar Ansökan Skattskyldighet under uppförandeskede Avdragsrätt vid uthyrning Skattskyldighetens förändring/upphörande Sanktioner Utredning Ds 2009: Momsfördelningstal Tillämpning i fastighet Jämkning vid ändrad fördelning

5 3.3 Ekonomiska konsekvenser Fler risker och konsekvenser Intressenternas syn på den frivilliga mervärdesskatten Intervjuer Avslutning Hur är kännedomen om frivillig mervärdesskatt i branschen? Finns det risker med momsfördelningstal? Vilka är dessa? Slutdiskussion och de lege ferenda-synpunkter Källförteckning Litteratur Elektroniska källor Rättsfall Intervjuer

6 1 Inledning Uthyrning och annan upplåtelse av fastighet är förutom i fåtal fall undantagen från skatteplikt enligt ML (Mervärdesskattelagen). Uthyrning av lokaler är således inte en mervärdesskattepliktig verksamhet. 1 För att kunna göra momsavdrag för de kostnader som uppstår vid uthyrning av lokaler måste ett fastighetsbolag först ansöka om s.k. frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt (moms) hos Skatteverket. 2 Vid uthyrning till hyresgäster av olika slag i en och samma fastighet föreligger sedan vissa bestämmelser för denna mervärdesskatt. Det kan t.ex. i en fastighet finnas både kommersiella lokaler för butiker på markplan och bostadslägenheter för privatpersoner på resterande plan. I vissa fall finns det även ett garage på källarplan där garageplatser hyrs ut till både företag och boende från inom eller utom fastigheten, där olika bestämmelser gäller för var och en. Vid en eventuell till- eller ombyggnad av lokaler för anpassning till nya eller gamla hyresgäster, finns dessutom regler för hur detta påverkar de tidigare momsförutsättningarna. En fastighetsägare med hyresgäster som beskrivs ovan bestämmer sig för att renovera fasaden kring hela fastigheten. Om denna kostnad uppgår till kr exkl. moms blir den totala kostnaden på kr inkl. moms. Har vår fastighetsägare ansökt om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt finns det möjlighet att göra avdrag för del av fastigheten som är kommersiell och slippa betala full moms vid denna renovering. Här föreligger ett momsfördelningstal för fastigheten som underlag vid beräkningen 3. Regelverket rörande momsfördelningstal kan uppfattas en aning komplext, hur de räknas ut och när de ska användas. Detta medför risker med momsfördelningstalen, där konsekvenserna kan vara administrativt och ekonomiskt betungande för fastighetsägaren. Rättsvetenskapliga uppsatser som denna utgår från gällande rätt i form av lagtext, förarbeten och praxis. Det ger ett inifrån utåt-perspektiv med fokus på regler och bestämmelser. Även uttalanden i den rättsvetenskapliga litteraturen dvs. böcker skrivna av sakkunniga inom området (doktrin) kommer användas till stor del. 1 SKV 563 utgåva 4, Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning för lokaler, s SKV 563 utgåva 4, Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning för lokaler, s SKV 554 Handledning för mervärdesskatt 2011 (del 2), s. 852,

7 Branschorganisationer och specialistgrupper inom juridisk rådgivning samt Skatteverket förekommer som källa. 1.1 Varför är frågan ett problem? Det finns idag juridiska konsultfirmor, med expertgrupper som specialiserar sig inom området samt särskilt utgivna broschyrer och informationsblad från Skatteverket som behandlar fastighetsmoms. Det tyder på att kännedomen för moms inom fastighetsbranschen kan vara bristfällig, vilket i så fall är ett problem i sig. Reglerna för jämkning av ingående moms är komplicerade och administrativt tidskrävande. Det leder till att många fastighetsägare överlämnar ansvaret till sina revisionsbyråer. Revisionsbyråerna har i sin tur inte alltid full kännedom för dessa branschspecifika regler och väljer helst att ta det säkra före det osäkra, dvs. hellre betala in för mycket än för lite till Skatteverket. Detta kan anses som en risk. Risken är också stor för fel, då varje fastighet är unik och berörs av olika bestämmelser och eventuella momsfördelningstal. Problem kan då uppstå om dessa momsfördelningstal inte är korrekt uträknade och uppdaterade för varje specifik fastighet samt registrerade hos Skatteverket. Skulle de inte vara uppdaterade, eller felaktigt uträknade riskerar fastighetsägaren att bli retroaktivt återbetalningsskyldig till Skatteverket och eventuellt få betala sanktionsavgifter. 4 Problem kan även uppstå om fastighetsägaren glömmer skicka in de nya uppgifterna vid nytill- eller ombyggnad på fastighet och momsfördelningstalen förändras. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är i huvudsak att undersöka reglerna kring frivillig mervärdesskatt och de risker som finns med momsfördelningstal. Att se om det finns möjlighet att på ett enkelt sätt förklara vad som är riktigt och vad som egentligen är tillåtet. De frågor som måste ställas är: Hur är kännedomen om frivillig mervärdesskatt i branschen? Finns det risker med momsfördelningstal? Vilka är dessa? 1.3 Avgränsningar Uppsatsen avgränsas till frivillig mervärdesskatt inom fastighetssektorn, de lagar i ML som berör området samt de regler som berör användning av momsfördelningstal. Fokus kommer 4 6

8 även att läggas på tillämpningen av frivillig mervärdesskatt och momsfördelningstal i ett fastighetsbolag. Övriga former av skatt (inkomstskatt och sociala skatter) kommer inte att behandlas i denna uppsats utan endast mervärdesskatten. 1.4 Metod och material I uppsatsen används den rättsvetenskapliga metoden, detta innebär att lagtexten tillsammans med förarbeten och praxis, dvs. gällande rätt, utgör grunden av materialet. Utöver detta används doktrin i form av juridisk litteratur på området. Information från Skatteverket, viss myndighetspraxis och branschrelaterade publikationer kommer också att användas. Frågeställningar till fastighetsägare, Skatteverket samt konsultföretaget Deloitte har tagits upp i form av personliga intervjuer i möte för att belysa tillämpningsproblemen och få deras bild av verkligheten. 1.5 Disposition I kapitel 2 redogörs för det skatterättsliga begreppet mervärdesskatt och frivillig mervärdesskatt. Detta för att ge läsaren en introduktion av ämnet så att denne lättare kan ta del av det resterande arbetet. Kapitel 3 ägnas till att redogöra för hur den frivilliga mervärdesskatten är tänkt att tillämpas och hur momsfördelningstal används för att bestämma storleken på momsen. Även de risker och konsekvenser som finns vid tillämpningen tas upp. En exemplifiering av användning av momsfördelningstal från ett befintligt fastighetsbolag där de ekonomiska skillnaderna mellan att göra momsavdrag respektive inte göra momsavdrag redogörs. Kapitel 4 innehåller Intervjuer med olika parters syn på hur frivillig mervärdesskatt fungerar i praktiken. Kapitel 5 återkopplar till de övriga kapitlena. Här reflekteras även över de frågeställningar som legat till grund för uppsatsen samt de som eventuellt framkommit under arbetets gång. Kapitlet ämnar besvara frågeställningarna och syftet med uppsatsen samt diskutera hur en lagändring kunde sett ut. 7

9 2 Mervärdesskattelagen För att förstå de mer komplexa undantagsreglerna inom mervärdesskatten som är specifika för fastigheter samt för att ge en introduktion till lagens funktion måste en beskrivning av mervärdesskatten först göras. I detta kapitel redogörs för vissa grunder inom moms dvs. kapitlet avgränsas till det relevanta inom ämnet. För att underlätta för såväl läsare som författare kommer den vanligare formen av ordet mervärdesskatt dvs. moms, att användas mestadels. 2.1 Mervärdesskatten Momsen infördes i Sverige år 1969 och är en allmän konsumtionsskatt. Ordet mervärdesskatt beskriver syftet med skatten i sig självt vilket är att beskatta mervärdet för en produkt eller tjänst i varje produktionsled för att till sist belasta slutkonsumenten, alltså brukaren av varan eller tjänsten. De skattskyldiga näringsidkarna är här tänkta att föra vidare skatten från slutkonsumenten in till staten. Verksamheten i sig debiteras således inte för momsen i form av kostnad. För att beskriva hur momsen övervältras i olika led följer här ett exempel: Skogsbolag A säljer timmer till Sågverk B (Råvaruledet) Faktura till B Skogsbolagets momsredovisning Timmer 8000 Utgående moms 2000 Moms 25 % 2000 Ingående moms 0 Fakturasumma Betalar till staten (2000-0) 2000 Sågverk B tillverkar och säljer dörrfoder till Byggvaruhandel C (Tillverkningsledet) Faktura till C Sågverkets momsredovisning Dörrfoder Utgående moms 3000 Moms 25 % 3000 Ingående moms 2000 Fakturasumma Betalar till staten ( ) 1000 Byggvaruhandel C säljer dörrfoder till Konsumenten D (Försäljningsledet) Kontantpris för D Byggvaruhandelns momsredovisning Dörrfoder Utgående moms 5000 Moms 25 % 5000 Ingående moms 3000 Fakturasumma Betalar till staten ( ) 2000 Konsumenten D Total moms i alla led 5000 Den skattskyldige belastas alltså inte av momsbeloppet eftersom han får göra avdrag för detta belopp vid redovisning till staten, vilket berörs mer under 2.3. Detta kallas ingående moms och är den skatt som betalats för de varor eller tjänster som gått in i företaget. I exemplet 8

10 redovisar Sågverk B ingående moms 2000 kr för timmer köpt av skogsbolag A. Dessa 2000 kr blir samtidigt utgående moms för skogsbolag A. Dessa pengar har lagts ovanpå priset och ska föras in till staten, Skogsbolag A kan alltså inte göra avdrag för dessa pengar. För att avdragsrätt ska gälla krävs att både säljare och köpare är skattskyldig för moms. Om part som är säljare vid en affär av någon anledning inte skulle vara skattskyldig saknas då rätt för avdrag och att redovisa ingående moms. I de fall då en icke skattskyldig part ingår i något av leden innan slutkonsumenten uppstår en kumulativ (successivt adderande) effekt på priset, dvs. en fördyring. Ett exempel är en lägenhetsuthyrning där en icke skattskyldig fastighetsägare gör förvärv till fastighetens drift som denne inte kan redovisa med ingående moms, vilket slutligen kommer leda till en förhöjd hyra för hyresgästen som är i det sista ledet. Detta behandlas närmare i de följande kapitlen. 2.2 Skattskyldighet Följande kumulativa kriterier för att skattskyldighet skall föreligga beskrivs i ML 1:1. Det ska ske en omsättning av skattepliktiga varor eller tjänster i en yrkesmässig verksamhet i Sverige. Omsättning avses enligt ML 2:1 föreligga då en vara/tjänst säljs eller tas i anspråk mot betalning alternativt tas ut ur verksamheten för eget eller annans bruk. Yrkesmässig verksamhet avses enligt ML 4:1 näringsverksamhet som bedrivs i enlighet med 13 kap inkomstskattelagen. Eller på ett med detta lagrum jämförligt sätt samt har en omsättning som under det beskattningsbara året överstiger kr. Samtliga kriterier i ML1:1 måste vara uppfyllda för att skattskyldighet skall föreligga Skattpliktig omsättning Enligt ML 3:1 är huvudregeln att all omsättning av varor och tjänster i en näringsverksamhet är skattepliktigt, även import av vara från plats utanför EG, ML 2:1 a. Det finns dock vissa omsättningar inom följande områden som inte är skattepliktiga. Följande uppräkning är inte komplett utan har som syfte att exemplifiera omsättningar som inte är skattepliktiga. Fastighetsområdet: Omsättning av fastigheter, överlåtelser, och upplåtelser av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rätter till fastigheter, ML 3.2. Det finns dock några undantag inom fastighetsområdet där skattepliktig omsättning förekommer (t.ex. upplåtelse av parkeringsplatser och utrymmen för reklam ML 3:3). 9

11 Sjukvård, tandvård och social omsorg: Här föreligger inte heller skatteplikt då ett momspåslag hade medfört förhöjda kostnader för patienter. Utbildning: Grundskole-, gymnasie-, och högskoleutbildning (om utbildingen anordnas av det allmänna eller har av det allmänna utsedd erkänd utbildningsanordnare och utbildning som berättigar studerande studiestöd enl. studiestödslagen (1999:1395) är även dessa undantagna från skatteplikt ML 3:8. Bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel undantas från skatteplikt enl. ML 3:9. Försäkringstjänster undantas från skatteplikt enl. ML3:9. Kulturområdet undantas från skatteplikt enl. ML 3: Avdrag för ingående skatt För att moms inte ska bli en kostnad skattskyldiga sinsemellan utan endast belasta slutkonsumenten måste det finnas en möjlighet för verksamheterna att kunna få tillbaka pengar för den ingående skatten. Detta kallas avdragsrätt och reglerna för den finns till största delen i 8 kap. i ML. Vad som först och främst räknas till ingående skatt beskrivs i 8 kap. 2 ML som skattebeloppet förvärvaren betalar som förbinder sig till leverantörens ersättning. Det som säljaren redovisar som utgående skatt ska köparen redovisa som ingående skatt. Vidare säger 8 kap. 3 1 st. ML att den som bedriver skattskyldig verksamhet har rätt till att göra avdrag på den ingående skatt som kommer från förvärv eller import av varor och tjänster till verksamheten. Avdragsrätten är dessutom omedelbar, även vid förvärv av anläggningstillgångar som skrivs av med tiden. Tanken är att säljarens redovisade utgående moms ska motsvaras av köparens avdrag för den redovisade ingående momsen, så att staten i princip inte uppbär någon skatt. 6 För att avdrag ska beviljas måste det enligt 8 kap. 17 och 19 ML styrkas antingen genom faktura då det gäller varor och tjänster eller i de fall det handlar om överlåtelse av fastighet då överlåtaren ska kunna redovisa för de transaktioner som har betydelse för mervärdesskatteavdrag, i pappersform eller elektroniskt. 5 Grauers P, Rosén M, Tegelberg L, 2011, Fastighetsmäklaren- en vägledning, s Melz P, 2010, Mervärdesskatt, s

12 2.4 Jämkning av ingående skatt Beroende på omständigheterna vid förvärv av investeringsvara eller tjänst beviljas avdragsrätt och innebär då omedelbar rätt till avdrag. Skulle dessa omständigheter förändras bör även avdragsrätten korrigeras, dvs. jämkas. Reglerna för jämkning finns i 8 a kap. ML. Med investeringsvara avses enligt 8 a kap. 2 inventarier etc. om den ingående skatten för anskaffningen uppgår till minst kr samt fastigheter som varit föremål för ny-, till-, eller ombyggnad där den ingående skatten uppgår till minst kr. Vidare ska jämkning ske inom fem år för inventarier och inom tio år för fastigheter, från det året de förvärvades. Har investeringsvaran överlåtits, eller användningen av den förändrats på ett sätt att den medför större eller mindre andel skattemässig verksamhet, ska korrigeringen enligt 8 kap. 4 ML medföra ett ökat eller minskat avdrag. 2.5 Frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt Som nämndes i är uthyrning och annan upplåtelse av fastighet normalt sett undantagen från skatteplikt. De fastighetägare som faller inom dessa ramar kan istället ansöka om s.k. frivillig skattskyldighet mervärdesskatt. Det innebär att uthyraren får lägga på moms på hyran för lokaler och i gengäld göra avdrag för den ingående momsen på kostnaderna för uthyrningen, t.ex. för underhåll och renoveringar. Detta kapitel kommer inrikta sig mot skattskyldighet för uthyrning av fastighet Historik Den 1 juli 1979 inträdde regler om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler i Sverige. Tidigare var uthyrningen alltid undantagen från skatteplikt. Mervärdesskatten som fastighetsägaren betalade för varor och tjänster för uthyrningen blev därför alltid en kostnad, som debiterades hyresgästerna dolt i hyran. Den frivilliga mervärdesskatten infördes bl.a. för att eliminera de kumulativa effekter som kunde uppkomma. Även om reglerna har förändrats vid några tillfällen är de i väsentliga delar oförändrade sedan Redan då övervägdes en obligatorisk skattskyldighet för uthyrning av rörelselokaler (verksamhetslokaler). Nästa gång regelverket sågs över var i slutet av 1990-talet och i samband med detta övervägdes återigen ett införande av obligatorisk skattskyldighet. Det ansågs då klart att många av de problem, administrativa och praktiska som uppstått i samband med den frivilliga skattskyldigheten skulle försvinna. Trots flera påtalade fördelar ansåg 11

13 regeringen att en förändring inte var lämplig mot bakgrund om att det emellertid kunde antas få negativa effekter för de hyresgäster som inte var skattskyldiga Förutsättningar Enligt 9 kap. 1 ML är de som har möjlighet att ansöka om frivillig skattskyldighet: fastighetsägare, förstahands- eller andrahandshyresgäst, bostadsrättsinnehavare, konkursbo, eller grupphuvudman för en mervärdesskattegrupp som beskrivs i 6 a kap. ML. De kan vara juridiska eller fysiska personer, både i Sverige och i utlandet. För att ansökan ska beviljas gäller även att: Det ska föreligga en uthyrning, den uthyrda egendomen ska utgöra fastighet i mervärdesskattehänseende och att hyresgästen ska stadigvarande använda fastigheten/lokalen i en verksamhet som är skattepliktigt alternativt att stat eller kommun är hyresgäst. 7 Även då hyresgästen har blandad verksamhet, dvs. momspliktig och momsfri kan fastighetsägaren medges frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt. Uthyrningen ska enligt ML 4:1 bedrivas yrkesmässigt eller under rörelseliknande former, vilket i praktiken innebär att verksamheten omsätter mer än kr om året samt att uthyrningen enligt Skatteverket måste vara på heltid antingen för obestämd tid eller för minst ett år, alternativt att uthyrningen pågått i minst ett år Ansökan För att frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt ska medges måste ansökan till Skatteverket lämnas. I ansökan specificerar fastighetsägaren utifrån givna regler vilken eller vilka lokaler och hyresgäster som denne vill ska omfattas av skatteplikten, vad för verksamhet som bedrivs i lokalerna, hur stor yta som hyrs ut etc. Skatteverket beslutar sedan om lokalerna uppfyller de givna kriterierna. När väl ansökan blir godkänd kan inte fastighetsägaren frivilligt frånsäga sig sin momsplikt så länge som kvalifikationerna är desamma. Skulle förutsättningarna förändras går det heller inte att stanna kvar i systemet. Skyldigheten att anmäla dessa förändringar ligger på fastighetsägaren. Om fastighetsägaren därefter vill bli frivilligt skattskyldig för fler lokaler måste en ny ansökan göras på samma vis som den tidigare, varpå Skatteverket kommer fatta ett nytt beslut. 7 Alhager E m.fl., 2007, Mervärdesskatt i teori och praktik, s SKV 563 utgåva 4, Frivillig skattskyldighetför moms vid uthyrning för lokaler, s

14 2.5.4 Skattskyldighet under uppförandeskede Då det i många fall kan bli en påfrestning för fastighetsägarens likviditet att vänta på återbäring från ingående moms, har det införts en möjlighet att bli frivilligt skattskyldig under uppförandeskedet innan uthyrningen påbörjats. Det betyder att fastighetsägaren får den ingående momsen återbetald under byggnadstiden. Denna möjlighet kan endast fastighetsägare, konkursbon, och grupphuvudmän ta del av. 9 Särskilda skäl krävs för att en fastighetsägare skall medges frivillig skattskyldighet under uppförandeskedet. I huvudsak rör det sig om att fastighetsägaren får finansiera en avsevärd ingående moms under en längre tid, vilket ofta sker under nybyggnad av lokaler för uthyrning. Vidare måste avsikten att hyra ut kommersiellt styrkas av faktiska omständigheter, t.ex. med bygglov, marknadsföring och kontakter med hyresgäster. Även lämpligheten med hänsyn till fastighetsägarens personliga och ekonomiska förhållanden prövas där uppgifter om ekonomisk brottslighet, konkurser skatteskulder osv tas i beaktande Avdragsrätt vid uthyrning Om fastighetsägaren beviljats frivillig skattskyldighet för uthyrning av hela fastigheten har denne rätt till avdrag för all ingående moms som rör denna fastighet, i enlighet med de bestämmelserna i 8 kap. ML. Om endast del av fastigheten ingår i den frivilliga skattskyldigheten gäller däremot annorlunda regler. Fastighetsägaren har i dessa fall rätt till fullt avdrag för ingående moms endast på förvärv till den del av fastigheten som omfattas av skattskyldigheten. Vid förvärv som är gemensamma för hela fastigheten i de fall där endast del av den är frivilligt skattepliktig måste först bestämmas hur mycket moms som är avdragsgill genom att dela upp den ingående momsen. Går inte detta behövs en fördelning efter skälig grund göras, då används ett så kallat momsfördelningstal. Detta kan göras på flera sätt, t.ex. antingen räkna på produktionskostnaderna för olika delar av fastigheten eller genom att mäta de uthyrningsbara ytor som faktiskt omfattas av den frivilliga skattskyldigheten och sedan se i vilken proportion de står mot den totala ytan. Det sistnämnda är det vanligaste. När momsfördelningstalet tagits fram syns hur stor andel som ska innefattas av skattskyldighet, t.ex. som en procentsats. Skulle det då framkomma att mer än 95 % av den 9 Fink H, Berg M, Frennberg E, 2009, Fastighetsmoms, s. 33,34. 13

15 uthyrningsbara ytan är inkluderad i den frivilliga skattskyldigheten får fastighetsbolaget som regel istället göra avdrag till 100 %. Detta framgår i en dom från kammarrätten i Jönköping den 25 februari Skattskyldighetens förändring/upphörande Som nämnts tidigare finns inget frivilligt sätt för fastighetsägaren att gå ur skattskyldigheten när Skatteverket väl godkänt en ansökan och förhållanden hålls kvar. Däremot finns en del scenarion där den kan upphöra utan att fastighetsägaren fordrat det, som redovisas nedan. Vid en överlåtelse av fastighet, bostads- eller hyresrätt, vare sig det är arv gåva eller försäljning, upphör skattskyldigheten för den tidigare ägaren och fortsätter istället gälla för den nya. Detta sker per automatik och den nya ägaren tar över de rättigheter och skyldigheter som det innebär att vara frivilligt mervärdesskattskyldig. Köparen och säljaren kan emellertid välja att tillsammans ansöka om att skattskyldigheten ska upphöra, i vilket fall Skatteverket medger detta utan särskild prövning 11 När en lokal eller yta inte längre hyrs ut för momspliktig verksamhet upphör utan särskilt beslut den frivilliga skattskyldigheten. Skulle t.ex. ett hyresavtal upphöra och det är sannolikt att lokalen i fortsättningen inte ska hyras ut till en hyresgäst som bedriver momspliktig verksamhet kommer skattskyldigheten upphöra med uthyrningen. På samma sätt upphör den frivilliga skattskyldigheten om lokalen rivs eller på något annat sätt förstörs så att den inte längre går att använda. Vid ny- till- eller ombyggnation till bostad eller verksamhet som inte bedrivs skattpliktigt upphör skattskyldigheten under byggnationen. Då förutsättningarna för frivillig skattskyldighet ändras föreligger skyldighet hos fastighetsägaren att anmäla förändringarna till Skatteverket. Detta gäller både då del av fastighet eller hela fastigheten upphör att vara frivilligt skattskyldig. 12 Här uppstår en risk för fastighetsägaren. Skulle detta försummas och Skatteverket bedömer att det föreligger oriktiga uppgifter vid nästa momsredovisning finns risken för sanktioner som t.ex. skattetillägg på upp till 20 % av beloppet på den ingående momsen. Sanktioner tas upp i nästa delkapitel. 10 Alhager E m.fl., 2007, Mervärdesskatt i teori och praktik, s Fink H, Berg M, Frennberg E, 2009, Fastighetsmoms, s SKV 563 utgåva 4, 2012, Frivillig skattskyldighetför moms vid uthyrning för lokaler. s12. 14

16 2.6 Sanktioner Sedan 1 januari 2012 regleras bestämmande, debitering, redovisning och betalning av mervärdesskatt av Skatteförfarandelagen (SFL). 13 Även sanktioner som skattetillägg, förseningsavgifter samt räntor på skatt eller avgifter regleras av denna lag. Sanktioner som konsekvens av felaktig momsredovisning är främst förseningsavgifter och skattetillägg. Förseningsavgifter regleras i 48 kap. SFL och ska enligt 1 tas ut om den som ska lämna skattdeklaration, inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning inte gjort det i rätt tid. Avgiften uppgår till 500 kr vid försent inlämnad skattedeklaration och 1000 kr om deklarationen ska lämnas efter föreläggande enligt SFL 48:6. Skattetillägg regleras i 49 kap. SFL. Skattetillägg som konsekvens av felaktig momsredovisning sker främst vid inlämnade av oriktig uppgift och skönsbeskattning enligt SFL 49:4-7. Skattetillägget grundas på en bestämd procentsats om 20 % av det belopp som skulle kommit den skattskyldige till del om den oriktiga uppgiften eller det skönsmässigt uppskattade beloppet aldrig uppdagats enligt SFL 49:11. I vissa fall kan procentsatsen reduceras för skattetillägget. Enligt en dom från Kammarrätten i Stockholm beslutades att påföljden skulle bli endast 10 % skattetillägg istället för 20 % med stöd av dåvarande Skattebetalningslagen 15:10 då felet framstått delvis som ursäktligt. I domen från Kammarrätten i Stockholm (mål ) står det att Skatteverket beslutade den 28 oktober 2009 att neka Cleanfix Finance i Stockholm AB avdrag för ingående moms under perioden april till juni 2009, med kr avseende kostnader för ombyggnad av lokal. Ett skattetillägg med tio procent av beloppet beslutades om samtidigt. Cleanfix Finance överklagar beslutet och anför att genom ett administrativt missöde har de fördelningsnycklar som bort ha använts inte tillämpats under perioden och det har lett till att skatt som ej varit avdragsgill felaktigt har bokförts som avdragsgill ingående skatt. Bolaget åberopade som stöd att det kan anses ursäktligt att begå vissa räkenskapsfel och att det då är oskäligt att ta ut skattetillägg. Förvaltningsrätten anser i likhet med Skatteverket att det rör sig om oriktiga uppgifter som inte kan anses vara ett räkenskapsfel då avdragsrätt inte förelåg vid tidpunkten då bolaget yrkade för avdrag av ingående mervärdesskatt. Överklagandet avslogs mot denna bakgrund och Skatteverkets beslut kvarstod. I fall där Skatteverket självt kunnat rätta felet genom normalt tillgängligt material blir skattetillägget istället 5 % enligt SFL 49:12. Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller antas hänföras till fel beskattningsår eller redovisningsperiod är skattetillägget för moms 2 % om redovisningsperioden är högst tre månader och 5 % i annat fall

17 Vid fall där ovanstående fel betraktas som grövre regleras påföljderna även av skattebrottslagen. För att tydliggöra denna lags omfattning följer ett citat av 2 : Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för skattebrott till fängelse i högst två år. Lag (1996:658). Om ovanstående skulle sakna uppsåt utan bara vara grovt skulle straffet bli högst ett års fängelse för vårdslös skatteuppgift. Om ovanstående skulle vara grovt och uppsåtligen utfört kan fängelsestraff upp till sex år bli aktuellt för grovt skattebrott. 2.7 Utredning Ds 2009:58 Vid utredning Ds 2009:58 klargjordes vilken påverkan en obligatorisk skattskyldighet för verksamhetslokaler skulle få. Utredningen såg över mervärdesskattereglerna för yrkesmässig verksamhet och uthyrning av verksamhetslokaler samt övervägde behovet av kompenserande åtgärder till den ideella sektorn vid eventuell förändring. Det gällde alltså inte bostadsuthyrning. Utredningens förslag blev att den frivilliga skattskyldigheten vid uthyrning av lokaler skulle slopas och ersättas med en obligatorisk skattskyldighet. De menar även att det inte borde finnas någon möjlighet till frivilligt frånträde från skattskyldigheten och att det heller inte bör finnas några särskilda regler om undantag vid uthyrning till allmännyttiga ideella föreningar, stiftelser eller trossamfund. 16

18 3 Momsfördelningstal Följande kapitel kommer redogöra för frivillig mervärdesskatt med fokus på momsfördelningstal. Hur talen tillämpas i verkligheten, vilka juridiska risker som föreligger samt vilka ekonomiska konsekvenser dessa risker kan innebära för fastighetsbolag. För att det ska framgå på ett så tydligt sätt som möjligt kommer exempel att göras med ett autentiskt fastighetsbolag. Då fastighetbolagets namn inte har någon betydelse i uppsatsen kommer det att utlämnas. 3.1 Tillämpning i fastighet Som nämns i kan moms för fastigheter med både kommersiella lokaler och bostäder komma att delas upp på olika sätt. Det vanligaste är att mäta de ytor som utgör de kommersiella lokalerna och sedan se hur många procent av den totala ytan de utgör. Detta används sedan som underlag för hur mycket av den ingående momsen som får dras av när det gäller gemensamma kostnader för hela fastigheten. Nedanstående exempel grundas på en autentisk fastighet där kvm är bostäder och kvm utgör kommersiella (skattepliktiga) lokaler. Det ger en uppdelning där 68,5 % är kommersiella lokaler som är registrerade för frivillig mervärdesskatt och 31,5 % utgör bostäder. 3. Bostäder 2. Kommersiella lokaler 1. Kommersiella lokaler Bild 1, Fördelningsexempel i fastighet. Den moms som bygger på hela fastighetens drift, dvs. kostnader som härrör fastigheten som helhet, t.ex. fastighetsel, vatten, avlopp, sophämtning, redovisningstjänster och kontorsmaterial (för fastighetsbolaget) samt renoveringar av fastighetens fasad får dras av med fördelningstal 68,5 %. Nedan beskrivs ett antal hypotetiska utfall där fördelning föreligger: 17

19 Fall 1 Ibland kan en fördelning med ytorna ge en felaktig bild. Anta att det bland de kommersiella lokalerna finns en matbutik. Denna matbutik står för 80 % av fastighetens sopkostnader. Om mervärdesskatten för sophämtningskostnaden uppgår till kr kan ett avdrag för 80 % istället för 68,5 % göras. Ett specifikt momsfördelningstal just för denna kostnad ger i detta fall en mer rättvis fördelning. Fall 2 Vid reparation/renovering av lägenheter är kostnaderna hänförda till den del av fastigheten som inte täcks av skattplikten, får ingen mervärdesskatt får dras av, full moms betalas. Alltså 25 % dyrare än om samma ingrepp hade utförts i de kommersiella lokalerna (som får göra fullt avdrag). Om detta arbete skulle utföras i de skattepliktiga delarna av fastigheten med 95 % eller mer skulle inget fördelningstal behövas utan det skulle falla inom 95 % -regeln, som nämns i Fall 3 Vid en reparation av fastighetens tak med en kostnad på, låt säga kr inkl. moms uppgår mervärdesskatten till kr. Detta belopp fördelas efter momsfördelningstal 68,5/31,5 % vilket ger avdrag för ingående moms på kr och resterande bokförs som en kostnad. 3.2 Jämkning vid ändrad fördelning Då mervärdesskatten för en investering uppgår till kr eller mer under ett beskattningsår och ändrad fördelning av de skattepliktiga ytorna sker, måste en jämkning ske under en tioårsperiod. Se 2.4. Ett exempel på detta kan vara t.ex. att lägenheter byggs om till kontor under år 4 i denna tioårsperiod. Anta att den skattepliktiga ytan ökar i denna ombyggnad med 20 % och investeringens mervärdesskatt uppgick till kr år 1. När ytorna registrerats får ytterligare mervärdesskatteavdrag göras under återstoden av den tioårsperiod som hänförs till investeringen vilket kallas positiv jämkning. Det ytterligare avdraget får göras från år 4 och fram till tioårsperiodens slut. Avdragets storlek bestäms av den förändrade ytan och det 18

20 kvarvarande jämkningsunderlaget, dvs. 20 % av ( kr/10 år). Skulle situationen vara den motsatta kallas det negativ jämkning, då blir en återbetalning aktuell. 14 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År År 4. Att återfå Tabell 1, Jämkningsprincipen. Exemplet ger en bild av jämkningsprincipen. Dock kan det vara betydligt mer komplext i verkligheten då flera investeringar görs under ett antal år som rör både specifika lokaler i fastigheten samt hela fastigheten. En annan del av komplexiteten är om ingreppet avser investering eller renovering, vilket beror på om ingreppet är en del av underhållsplanen och ändå skulle utföras. Jämkningstiden är dessutom beroende av om investeringen är ett fastighetstillbehör eller ett verksamhets-, byggnads- eller industritillbehör vilket har en jämkningstid på 5 år. Risken i detta fall är inte direkt anknuten till momsfördelningstal, utan snarare till komplexiteten som medför att missförstånd kan leda till oriktiga uppgifter som i sin tur kan leda till sanktionsavgifter (Se 2.6). För att undgå jämkning är det möjligt för företag att skatteplanera investeringarna på ett sådant sätt att kostnaderna fördelas över flera år. Dock är en årlig investering under inkl. moms möjlig utan att jämkning behöver ske. 3.3 Ekonomiska konsekvenser Den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt medför att ingående moms för gemensamma ytors drift är avdragsgill med det fördelningstal som Skatteverket godkänt. För att visa hur frivillig mervärdesskatt kan påverka vinsten för fastighetsbolag görs följande exemplifiering. Kostnadernas storlekar är uppskattade till nivåer som anses rimliga för ett mindre fastighetsbolag och används enbart för att visa på de ekonomiska konsekvenser som kan uppstå. 14 Fink H, Berg M, Frennberg E, 2009, Fastighetsmoms, s. 54,58. 19

21 Hyresintäkter Fjärrvärme VA & sophämtning Fastighetsel Administrativa kostnader Diverse övriga kostnader Försäkring Räntekostnader Fastighetsskatt Avskrivningar Betalnetto Exempel 1, ingen skattskyldighet föreligger, ingen ingående moms får dras av. Hyresintäkter Fjärrvärme VA & sophämtning Fastighetsel Administrativa kostnader Diverse övriga kostnader Administrativa extra kostnader för mervärdesskatt Försäkring Räntekostnader Fastighetsskatt Avskrivningar Betalnetto Exempel 2, Fastigheten är till 70 % skattepliktig och får göra avdrag för gemensamma kostnaders ingående moms med 70 %. 20

22 Hyresintäkter Fjärrvärme VA & sophämtning Fastighetsel Administrativa kostnader Administrativa extra kostnader för mervärdesskatt Diverse övriga kostnader Försäkring Räntekostnader Fastighetsskatt Avskrivningar Betalnetto Exempel 3, Fastigheten är till 100 % skattepliktig och får göra avdrag för gemensamma kostnaders ingående moms med 100 %. De olika exemplen visar tydligt på skillnaderna vid användning av olika momsfördelningstal. Som nämns i väljer fastighetsägaren vilka lokaler och hyresgäster som ska omfattas av skattskyldigheten i ansökan. Givetvis är momsfördelningstalet beroende av fastighetens förutsättningar och hyresgäster, men som synes i exemplet ger ett högre momsfördelningstal även ett högre Betalnetto. Ska fastigheten i exempel 1 (fördelningstal 0 %) generera lika stor vinst som de andra två behövs en hyreshöjning på 8,9 % (fördelningstal 70 %) resp. 12,4 % (fördelningstal 100 %). Då både hyresnivåer och driftkostnader varierar från fastighet till fastighet och kommun till kommun går det inte att bekräfta lönsamhet utifrån endast ett exempel. Dock finns studier på driftskostnader (el, vatten, avlopp, avfall och uppvärmning) gjorda av Fastighetsägarna Sverige som visar att medelkostnaden inkl. moms för dessa poster var 312,1 kr år Det innebär att upp till 62 kr per kvm och år är mervärdesskatt och därför en möjlig avdragsgill kostnad för fastighetsägaren Fler risker och konsekvenser Ytterligare en möjlig ekonomisk konsekvens kan uppstå vid ny-, till- eller ombyggnad av en fastighet som inte är registrerad för mervärdesskatt då den får ett byggpris som är 25 % högre 15 H2011_m_Bilagor-Slutgiltig pdf, s

23 än i fallet där fördelningstalet är 100 %. Då blir momsen en ren kostnad för fastighetsföretaget, istället för en allmän konsumtionsskatt som det är tänkt. 16 När det gäller ny-, till- eller ombyggnad är även fakturamärkningen från entreprenörer en risk. Sker byggnation som berör både skattepliktiga och icke skattepliktiga delar av fastigheten men fakturan enbart märks med t.ex. Ombyggnation lägenheter riskerar fastighetsbolaget att drabbas av två huvudsakliga konsekvenser. Dels rent ekonomiskt genom att de kan få betala mer än vad de egentligen borde för det utförda arbetet och dels att felet leder till att Skatteverket får in oriktiga uppgifter med sanktioner som påföljd (se 2.6). I dessa fall är fakturan och dess märkning bevismaterial för Skatteverkets utredning. Missuppfattning av regelverket utgör en risk när det kommer till den frivilliga skattskyldigheten och momsfördelningstal. Även om denna risk inte är specifik för området bör den belysas eftersom reglerna alltjämt anses vara komplicerade och administrativt betungande. 17 Detta gör att risken för missförstånd ökar och kan leda till oriktiga uppgifter med skattetillägg som följd. Vid frågor där en bedömning av något slag ska göras finns alltid risk för fel. Bedömningen kan i momssammanhang handla om t.ex. vilka ytor som ska räknas med, vilken typ av fördelningstal är det mest rättvisa, vad som är blandad verksamhet osv. Resultatet av en bedömning beror inte bara på situationen utan även i hög grad vem som utför den. Skatteverkets bedömning kontra en fastighetsägares kan skilja sig vilket utgör en risk. 16 Alhager E m.fl., 2007, Mervärdesskatt i teori och praktik, s Ds 2009:58 s

24 4 Intressenternas syn på den frivilliga mervärdesskatten Vid läsning av litteratur och lagar mm. för inlärning är det lätt att få en enkelspårig teoretisk bild av hur systemet fungerar. Tillämpningsproblem och risker framhävs sällan i sin verkliga form och det kan vara svårt att koppla samman teori med praktik. Därför ämnar författarna med följande intervjuer visa olika parters syn på verkligheten. Valet av intervjupersoner har skett med hänsyn till relevans inom branschen, hur stor erfarenhet de har och vem de representerar. Författarna har träffat tre olika parter. Deloitte Deloitte är ett av världens ledande revisions- och konsultföretag. 18 I syfte att möta marknadens behov och erbjuda kunden en spetskompetens på ett mer affärsorienterat sätt har de som en av Sveriges ledande momsrådgivare bildat ett antal expertgrupper med uttryckligt branschansvar. Deras rådgivning om den specifika branschen förutsätter en djupgående kunskap, såväl vad gäller de materiella bestämmelserna som mer generell kunskap om branschen som sådan. Efter avlagd juristexamen vid Lunds Universitet har vår intervjuperson Bo-Arne Olsson arbetat i 15 år som skatterådgivare med inriktning på mervärdesskattefrågor. Bo-Arne har genom åren agerat som momsrådgivare till ett stort antal fastighetsföretag samt bolag inom bygg- och anläggningsbranschen. Nu är han ansvarig för Deloittes avdelning för indirekta skatter (mervärdesskatt, punktskatter och tull) i Malmö. Han är med i Deloittes expertgrupp för frivillig mervärdesskatt varpå det är välmotiverat att intervjua honom. 19 Detta sammanträde ägde rum Fastighetsaktiebolaget Malmö City Fastighetsaktiebolaget Malmö City bildades 2002 av tio företrädare för Malmös näringsliv. Idag ägs Malmö City direkt eller indirekt av 23 privatpersoner. Malmö Citys affärsidé är att förvärva, utveckla och förvalta fastigheter i centrala Malmö och anpassa dem efter hyresgästernas behov. Sedan starten 2002 och fram till idag har Malmö City förvärvat tolv fastigheter i centrala Malmö som tillsammans har en total yta på ca kvm VCM200000bb42f00aRCRD.htm

25 Nästa intervjuperson Thomas Berggren är ledamot i styrelsen och verkställande direktör sedan Han är även styrelseordförande i Centrum för Fastighetsföretagande vid Malmö Högskola och Lunds Tekniska Högskola samt styrelseledamot i Malmö Citysamverkan och Fastighetsägarna Syd. Då Malmö City arbetar aktivt med tillämpningen av frivillig mervärdesskatt och är en medelstor aktör på marknaden är intervjun väl motiverad även i detta fall. Detta sammanträde ägde rum Skatteverket Skatteverket är en statlig förvaltningsmyndighet i Sverige för frågor inom skatteförvaltningens hela område. De handlägger alla ärenden rörande skatt från enskilda näringsidkare och bolag till privatpersoner. De är en beslutande instans i samtliga skatteärenden. Till skillnad från de andra parterna som intervjuats fungerar skatteverket som motpart till dem i arbetet med bl.a. den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt. Vår siste intervjuperson Anette Widman Knutsson arbetar på Skatteverket som kvalificerad handläggare. Hon har arbetat där i 24 år och med momsfrågor sedan 18 år tillbaka. Hon har en bakgrund som jurist och undervisar även i ämnet vid internutbildningar inom frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt. Sammanträdet ägde rum Intervjuer Frågorna är formulerade så att de i så god utsträckning som möjligt ska ge svar på den grundläggande frågeställningen i uppsatsen. Vidare ställdes även frågor för att se de olika parternas bild av den frivilliga mervärdesskatten i allmänhet. 1. Hur upplever ni att kännedomen om frivillig mervärdesskatt är inom a) Fastighetsbranschen? Bo-Arne Olsson, Deloitte: Den varierar oerhört mycket. De stora fastighetsbolagen arbetar i större utsträckning med momsfrågor och har därför i vissa fall t.o.m. heltidsanställd personal som endast arbetar med frivillig mervärdesskatt. I dessa fall är kännedomen god. De mindre företagen har på motsvarande sätt mindre kunskap och erfarenhet inom området och köper oftast in den expertis de behöver, om ens det. Thomas Berggren, Fastighetsaktiebolaget Malmö City: Kännedomen om den frivilliga mervärdesskatten är bra bland de större bolagen. Den är mindre bra bland de mindre bolagen 24

26 där de ofta inte kommer ikapp med registreringar till Skatteverket vid förändring av verksamhetslokaler och nya hyresgäster. Anette Widman Knutsson, Skatteverket: Företagen klarar generellt inte av det administrativa arbetet som den frivilliga skattskyldigheten medför. De stora företagen har dock ofta större erfarenhet. De har lärt sig av sina misstag och besitter en högre grad av kännedom. Annars är kännedomen mer eller mindre bristfällig. b) Revisionsbyråer? Bo-Arne Olsson, Deloitte: Även här är det svårt för just de mindre revisionsbyråerna då de inte handlägger denna typ av ärenden i lika stor utsträckning. De arbetar ofta med en större bredd på företag och kan inte tillhandahålla den spetskompetens som krävs. Deloitte har 4 st. heltidsanställda som arbetar med frivillig mervärdesskatt och kan därför erbjuda sin kompetens till fastighetsföretagen. Thomas Berggren, Fastighetsaktiebolaget Malmö City: Små revisionsbyråer har aldrig samma kompetens som de större. De har en grundläggande kännedom om regelverket och tar i sin tur in specialister när det behövs. Anette Widman Knutsson, Skatteverket: Här gäller samma principer som för fastighetsbolagen. De revisionsbyråer som tillräckligt stor organisation för att ha en avdelning som arbetar med frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt har oftast en bättre kännedom på området. 2. Vad ser ni att det finns för risker för fastighetsföretag vid användningen av momsfördelningstal? Bo-Arne Olsson, Deloitte: En av de största riskerna är den interna kommunikationen i företaget. Om inte varje avdelning får rätt information i rätt tid finns stora risker. Säg att en förvaltare hyr ut en skattepliktig lokal till en icke momsregistrerad verksamhet utan att meddela sin ekonomiavdelning eller Skatteverket om det förändrade tillståndet. Då uppstår genast en risk eftersom avdragsrätten upphör och momsen blir en kostnad. Även vilket nyckeltal som ska användas och när kan innebära en risk för fel. Skatteverket föredrar ytor som fördelningsgrund och står ofta fast vid detta även då det hade kunnat vara mer lämpligt med t.ex. omsättningsfördelning. 25

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, mm (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, mm (Ds 2009:58) Till: Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Mervärdesskatt för den ideella sektorn, mm (Ds 2009:58) SABOs synpunkter SABOs synpunkter begränsas till förslaget om att införa en obligatorisk

Läs mer

Moms på fastigheter. Grundkurs Fördjupningskurs. Bygger din kompetens

Moms på fastigheter. Grundkurs Fördjupningskurs. Bygger din kompetens Moms på fastigheter Grundkurs Fördjupningskurs Bygger din kompetens Moms på fastigheter Grundkurs På den här kursen får du grundläggande kunskaper om momsredovisning inom fastighetsbranschen. Vi reder

Läs mer

SERVICE BOLAGISERING AV GOLFVERKSAMHET

SERVICE BOLAGISERING AV GOLFVERKSAMHET SERVICE BOLAGISERING AV GOLFVERKSAMHET BOLAGISERING AV GOLFVERKSAMHET En handledning för golfklubben vid utredning om delar av klubbens verksamhet skall bolagiseras. (av Ernst & Young i samarbete med SGF)

Läs mer

O M. Grundnivå. Vad är moms?

O M. Grundnivå. Vad är moms? 1/11 Vad är moms? Mervärdesskatt kallas i dagligt tal för moms. På engelska heter det VAT (Value Added Tax). Alla företag som är skattskyldiga för moms ska ha ett momsreg.nr/vat-nr. M O M S 2/11 Vem är

Läs mer

Skatterättsliga aspekter på OPP

Skatterättsliga aspekter på OPP Skatterättsliga aspekter på OPP Presentatör Skatteexpert Ronnie Peterson SKL Tfn 08-452 79 83 ronnie.peterson@skl.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Vilka skatteslag är berörda?

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler

Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler SKV 563 utgåva 4 Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler Om du ska ta ut moms av dina hyresgäster och ha rätt att dra av momsen på dina kostnader för lokaler som du hyr ut räcker det

Läs mer

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen

Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Habo kommun Granskning avseende momshanteringen Februari 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson Habo kommun Granskning avseende momshanteringen Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 3. Momshantering 5 1. Sammanfattning I detta kapitel återfinns

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler

Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av lokaler Som huvudregel är uthyrning av lokal och annan upplåtelse av fastighet undantagen från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Du har då inte

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10

Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10 Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10 Agenda Inledning Några sätt av avyttra en verksamhet Överlåtelse Momsfri överlåtelse av verksamhet Momsfri

Läs mer

FRIVILLIG MERVÄRDESSKATT

FRIVILLIG MERVÄRDESSKATT Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Rättsvetenskap Ingegerd Karlsson FRIVILLIG MERVÄRDESSKATT VOLUNTARY VALUE ADDED TAX Rättsvetenskap C C-uppsats Termin: HT 2007 Handledare: Stefan Olsson Examinator:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2003:1134 Utkom från trycket den 19 december 2003 utfärdad den 11 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Vad innebär vinstmarginalbeskattning?

Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vinstmarginalbeskattning (VMB) innebär att ett reseföretag utgår från vinstmarginalen i stället för priset vid beräkning av momsen på en resetjänst. VMB får endast

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 20 oktober 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 mars 2013 i mål nr

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Zound Industries International AB, 556757-4610 Torsgatan 2 111 23 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 164/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 mervärdesskattelagen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET 2010

Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET 2010 Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET 2010 Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET Upplysningar om innehållet: Mona Fridell, mona.fridell@skl.se Kajsa Jansson, kajsa.jansson@skl.se

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2014 KLAGANDE Bladängens Bygg & Service AB, 556653-9556 Bladängen 309 748 95 Örbyhus MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 26 februari 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Aller Media AB, 556002-8325 251 85 Helsingborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2014:940 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Hällefors kommun. Granskning av mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 30 maj 2007 Antal sidor: 6

Hällefors kommun. Granskning av mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 30 maj 2007 Antal sidor: 6 Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 30 maj 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser 2 5.1.1 Kontering av moms

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt.

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. HFD 2013 ref 78 Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. Lagrum: 13 kap. 27 och 28 mervärdesskattelagen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 november 2010 KLAGANDE IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 556116-2446 Ombud: AA SET Revisionsbyrå AB Box 1317 111 83 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse.

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. HFD 2014 ref 1 En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. Lagrum: 3 kap. 25 mervärdesskattelagen (1994:200) AB Cerbo (bolaget)

Läs mer

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se P M Datum 2012-09-20 Till Gymnastikförbundet Syd Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760 fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se Momskonsekvenser vid en bolagisering av föreningens ekonomiska

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Barents Center Haparanda Tornio

Barents Center Haparanda Tornio Barents Center Haparanda Tornio Inledning PwC har fått uppdraget från Haparanda kommun att utifrån ett momsperspektiv granska och redovisa synpunkter på handlingar avseende förhållanden mellan kommunen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt l e o n i e selt i n g Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt I artikeln resonerar författaren kring frågan om det är eller bör vara någon skillnad i innebörden av begreppet

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet.

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. HFD 2014 ref 79 Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. Lagrum: 6 och 7 lagen (2009:194) om förfarandet vid

Läs mer

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter, Avsnitt 36 1 36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Övergångsbestämmelser Laga förfall anstånd behövs inte 36.1 Inledning

Läs mer

Rekommendationer för Samordningsförbund angående ansökan om momsersättning

Rekommendationer för Samordningsförbund angående ansökan om momsersättning Arbetsgruppen ekonomi/juridik Skara 2013-02-14 Rekommendationer för Samordningsförbund angående ansökan om momsersättning Med momsersättning till kommuner menas bestämmelser som gör att kommuner, landsting,

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Reklamskatt ska betalas på annonser och reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (reklamskattelagen).

Reklamskatt ska betalas på annonser och reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (reklamskattelagen). Punktskatter - Reklamskatt Vi är en ideell förening som inte betalar några andra skatter, kan vi vara skattskyldiga för reklamskatt ändå? Ja, skattskyldig för reklamskatt är den som i yrkesmässig verksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 11 december 2014. SFS 2014:1474 Utkom från trycket den 19 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Anhängigjorda mål i EU-domstolen

Anhängigjorda mål i EU-domstolen Anhängigjorda mål i EU-domstolen Disclaimer Handlingen är inte uttömmande och ska inte användas i annat syfte än som diskussionsunderlag. Syftet med denna handling är att ge en sammanfattande översikt

Läs mer

DOM -08- l 1. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE AB Geveko, 556024-6844 Box 2137 403 13 Göteborg

DOM -08- l 1. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE AB Geveko, 556024-6844 Box 2137 403 13 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 DOM -08- l 1 Meddelad i Göteborg Sida l (3) Mål nr 624-14 KLAGANDE AB Geveko, 556024-6844 Box 2137 403 13 Göteborg MOTPART Skatteverket Storföretagsskattekontoret Göteborg

Läs mer

Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar.

Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar. HFD 2013 ref 67 Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar. Lagrum: 3 kap. 4 och 5 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 b och c i direktiv 2006/112/EG PFC

Läs mer

Maj 2013 Revisorsnämnden 2013. SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II

Maj 2013 Revisorsnämnden 2013. SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II Maj 2013 Revisorsnämnden 2013 SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II Deluppgift 3.1 Enligt BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingsarbeten ska vissa villkor vara uppfyllda för att utvecklingsutgifter

Läs mer

Skattereduktion för bredband

Skattereduktion för bredband SKV 399 utgåva 4 Skattereduktion för bredband Denna information vänder sig till småhus- och hyreshusägare dig som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe Du som installerar bredband och tar installationen

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53

Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53 2 Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53 Representationskostnader 58 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

Offentlig sektor KPMG AB 2014-06-10 6 sidor

Offentlig sektor KPMG AB 2014-06-10 6 sidor Avesta Kommun Rapport avseende granskning av hantering av moms Offentlig sektor KPMG AB 6 sidor Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Metod 2 5. Avgränsning 2 6. Genomförande 2 7. Avdrag

Läs mer

23 Personbilar och motorcyklar... 1

23 Personbilar och motorcyklar... 1 Innehåll 23 Personbilar och motorcyklar... 1 23.1 Inledning...1 23.2 Begreppen personbil och motorcykel...1 23.3 Verksamheter i allmänhet...1 23.4 Bilhandel, biluthyrning, taxi, begravningsbyråer och trafikskolor...1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; SFS 2004:1140 Utkom från trycket den 10 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens

Läs mer

Redovisning av mervärdesskatt

Redovisning av mervärdesskatt Revisionsrapport Redovisning av mervärdesskatt Lena Blomstedt, Skattejurist Norrbottens läns landsting Göran Persson Lingman, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Ansökan om momsskyldighet för upplåtelse av fastighet (i synnerhet för fastighetsbolagens del)

Ansökan om momsskyldighet för upplåtelse av fastighet (i synnerhet för fastighetsbolagens del) Promemoria 1 (11) 5.6.2008 Ansökan om momsskyldighet för upplåtelse av fastighet (i synnerhet för fastighetsbolagens del) 1. Begreppet fastighetsbolag i lagstiftningen om aktiebolag Med ömsesidigt fastighetsbolag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2001:971 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

10 Reklamskatt. Lag (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Reklamskatt [5001]

10 Reklamskatt. Lag (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Reklamskatt [5001] Reklamskatt [5001] 10 Reklamskatt Lag (1972:266) om skatt på annonser och reklam 1 [5001] Skatt (reklamskatt) erlägges enligt denna lag till staten för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet,

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor i n g v a r h å k a n s s o n Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Två momssystem att hantera

Två momssystem att hantera www.pwc.com/se Mervärdesskatten i kommunen Skellefteå 27 oktober 2011 Johnny Andersson 0910-71 15 78 072-727 50 11 johnny.s.andersson@se.pwc.com Två momssystem att hantera -Vanliga momssystemet (affärsmoms)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2012:342 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:369 Utkom från trycket den 10 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag

Ekonomihandboken. Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Ekonomihandboken Anvisning för redovisning av utlägg, kostnadsreducering, vidarefakturering av kostnader och krav på bokföringsunderlag Författare: Ekonomiavdelningen, Joakim Karlsson Datum: 2011-11-01

Läs mer

Landstinget Dalarna. KPMG 22 oktober 2008 Antal sidor 9

Landstinget Dalarna. KPMG 22 oktober 2008 Antal sidor 9 KPMG 22 oktober 2008 Antal sidor 9 2008 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4.

Läs mer

DOM 2010-11-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-11-16 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 6 2010-11-16 Meddelad i Stockholm Mål nr 7080-09 1 KLAGANDE X mbh MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län dom den 26 augusti 2009 i mål

Läs mer

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt, Avsnitt 13 1 13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt SINK A-SINK SFL Övergångsbestämmelser 13.1 Inledning Bestämmelser om redovisning och

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Skattereduktion för bredband

Skattereduktion för bredband SKV 399 utgåva 3 Skattereduktion för bredband Denna information vänder sig till Småhus- och hyreshusägare De som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe Sedan den 1 januari 2001 gäller en ny lag

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 21 november 2012 KLAGANDE Haga Mark & Anläggning AB Masmovägen 21 B 143 32 Vårby MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av momshantering Trelleborgs kommun Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Mats Andersson, Risk Manager Henrik Friang, Risk Manager September 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 21 november 2012 KLAGANDE AB Oskar Jansson Plåt & Smide Ombud: Advokat Börje Leidhammar Wistrand Advokatbyrå Box 7543 103 93 Stockholm Stefan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

Maj 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Skara Götene utförarstyrelse för service och teknik Granskning avseende momshanteringen

Maj 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson. Skara Götene utförarstyrelse för service och teknik Granskning avseende momshanteringen Maj 2014 Torbjörn Bengtsson, Martin Andersson Skara Götene utförarstyrelse för service och teknik Granskning avseende momshanteringen Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 3. Momshantering 5 1. Sammanfattning

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

Information om nya skatteförfarandet

Information om nya skatteförfarandet Information om nya skatteförfarandet Förra hösten beslutade riksdagen om en ny och mycket omfattande lag Skatteförfarandelagen (förkortas SFL). Lagen kommer att ersätta flera äldre lagar som reglerat hur

Läs mer

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning

Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning Revisionsrapport Rutiner och intern kontroll vid ansökan om särskild ersättning - sektorn för socialtjänst samt sektorn för utbildning och kultur Härryda kommun Juni 2009 Henrik Bergh Innehållsförteckning

Läs mer

Nyheter, utmaningar och möjligheter

Nyheter, utmaningar och möjligheter Importmoms Nyheter, utmaningar och möjligheter Tulldagen den 1, 2 respektive 10 oktober 2013 Monika Edvall, EY Göteborg 031-63 77 02 monika.edvall@se.ey.com Olof Lundqvist, EY Malmö 040-693 15 88 olof.lundqvist@se.ey.com

Läs mer

Missa inte Fastighetsdagen!

Missa inte Fastighetsdagen! Missa inte Fastighetsdagen! Stockholm 8 november 2012 Malmö 17 januari 2013 Göteborg 17 april 2013 Utbildningar och böcker för dig som arbetar i eller med Fastighetsbranschen Skatt Moms Redovisning Revision

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

Kommunstyrelsen. Kommunrevisionen har under hösten 2004 granskat rubricerade rutiner. Revisionsrapport har upprättats i september månad, bilaga.

Kommunstyrelsen. Kommunrevisionen har under hösten 2004 granskat rubricerade rutiner. Revisionsrapport har upprättats i september månad, bilaga. 2004-10-13 Kommunstyrelsen Revisionsrapport, september 2004, efter granskning av rutinerna för återsökning av statsbidrag för förhöjda kostnader vid inköp av momsbefriade tjänster Kommunrevisionen har

Läs mer

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03 Dnr Fi2010/2622 Finansdepartementet 2010-05-03 Promemoria Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor I promemorian föreslås nya bestämmelser avseende undantaget från skatteplikt

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Vad som ska bokföras i enskild näringsverksamhet UTKAST (oktober 2006) Innehållsförteckning Inledning... 1 Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2006:x)... 2 Tillämplighet... 2

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer