by semcon energiutmaningen Behovet av el väntas öka dramatiskt. Men varifrån ska vi få den?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "by semcon energiutmaningen Behovet av el väntas öka dramatiskt. Men varifrån ska vi få den?"

Transkript

1 uture tidning om by semcon en produktutveckling & teknikinformation # energiutmaningen Behovet av el väntas öka dramatiskt. Men varifrån ska vi få den? rolls-royce intar haven 1 fortum ger vattenkraft nytt liv 1 satsa dig ut ur krisen

2 innehåll # artiklar i detta nummer av future by semcon 2 future by semcon

3 Webbadress: Brev: Future, Semcon AB, Göteborg, Sverige. Adressändring: Ansvarig utgivare: Björn Strömberg. Projektledare Semcon: Anders Atterling. Telefon: , e-post: Redaktionell produktion: Tidningskompaniet, Göteborg. Projektledare: Peter Mohlin. Redaktör: Katarina Misic. Formgivare: Charlotte Sundberg. Webbadress: Repro: Tidningskompaniet, Göteborg. Tryck: Trydells Tryckeri, Laholm. ISSN: Översättning: Cannon Språkkonsult, Halmstad. Omslagsbild: Jan Rysavy. Retusch: Mikael Engström. 28 Propellrar från Rolls-Royce tar över haven Med sina innovativa propellrar, vattenjet - system och podar är Rolls-Royce världsledande inom framdrivningssystem för fartyg. I värmländska Kristinehamn ligger hjärtat av Rolls-Royces marina verksamhet. Och Semcon är med på resan. 6 elbehovet kräver nya energilösningar Vårt samhälle skulle inte klara sig länge utan el. Dessutom ökar behovet av el samtidigt som våra huvudsakliga energikällor inte är hållbara i längden. Varifrån kommer framtidens el? Och vilket pris är vi redo att betala för den? 38 så fick motomans robotar ett hem på nätet Kajsa Petterson på Motoman, en av världens största robottillverkare, ville ha en gemensam webbplattform för företagets europeiska del. Semconägda Zooma fick det komplexa uppdraget. Resultatet? En lättnavigerad, informativ webbplats för 11 länder. 34 möt semcons skarpaste hjärnor I Semcon Brains möter du personer med spännande kompetenser och uppdrag. Stefan Qvarnström gör AstraZenecas produktion effektivare, Samuel de Matos kan allt om takinteriörer i bilar och konfigurationsledaren Caroline Bramklev bryter ner produkter i deras minsta beståndsdelar. ledaren Energibehov ger nya möjligheter Världen står inför en energiutmaning som kräver tekniska lösningar och innovationer såväl som politiska beslut och ekonomiska medel. Industriländernas energikonsumtion ökar och följer i princip ländernas BNP-tillväxt. Tillgången på energi måste öka för att möta inte bara detta behov utan även det växande behovet i Kina, Indien och utvecklingsländerna. Världens befolkning kommer i allt större utsträckning att bosätta sig i storstadsregioner. Det ställer i sin tur krav på smarta energilösningar men också en kraftsatsning när det gäller alternativa bränslen inom fordonsindustrin för att successivt övergå till eldrivna fordon. Energiutmaningen ger oss många affärsmöjligheter framöver och vi ser med tillförsikt på uppgiften när vi fortsätter att utveckla våra kunders produkter och tjänster inom energi-, offshore- och miljöområdena. Vi ökar vår satsning inom områdena och nyttjar kunskapen och erfarenheterna från andra branscher. Semcons kompetens inom beräkning, validering, kvalitetssäkring och dokumentation är värdefull för kunderna i energibranschen, vilket gynnar utvecklingsföretag som Semcon. I lågkonjunktur blir det än viktigare för företag att driva teknikutvecklingen framåt för att särskilja sig. I detta nummer av Future by Semcon kan du läsa mer om energiutmaningen och framtidens energikällor. Du kan också följa med oss till Fortums vattenkraftverk, Rolls-Royce marina verksamhet och se hur en av världens största robottillverkare, Motoman, förbättrade sin webbkommunikation. Kjell Nilsson vd Semcon future by semcon

4 folk # personer i detta nummer av future by semcon Energiutmaningen står för dörren vårt behov av el ökar, men varifrån ska vi få den? Möt några personer i Future by Semcon som pratar kring temat energi. sidan 38 sidan 37 caroline bramklev, konfigurationsledare, semcon Vet du varifrån din egen el kommer ifrån? Min sambo har bättre koll på det där, men vi betalar extra varje månad för att få kolfri el. Det känns viktigt för oss eftersom kol är så förödande för miljön. Men det skulle vara intressant att kunna få information om exakt vilka energikällor den miljövänliga elen kom ifrån. göran urby, chef för hydro power services, semcon Vilka tekniska utmaningar ser du inom vattenkraft? Ny modern teknik erbjuder många möjligheter till en bättre driftmiljö. Här ligger en utmaning i att utforma gränssnittet mellan människa och maskin så att det blir intuitivt, enkelt och självinstruerande så långt det är möjligt. Detta är mycket önskvärt så att flera personer inom driftorganisationerna kan hantera olika kraftstationer utan att vara experter på varje specifik anläggning. martin egerström, projektledare, zooma Vilken eldriven produkt kan du inte klara dig utan i din vardag? Det beror på vilken typ av dag det är. Är det en arbetsdag klarar jag mig inte utan min dator och min telefon. Är jag ledig då blir det nog spisen. sidan 16 4 future by semcon

5 pernilla jonsson, framtidsanalytiker, kairos future Hur kan man göra förnybar energi mer attraktiv för konsumenter? Genom att göra det enkelt och billigt. Konsumenterna är inte intresserade av att handla upp energi bara för att den är miljövänlig. De flesta konsumenter orkar ju inte bry sig om sitt energival, det känns bara krångligt. Dessutom är energi något som inte får lov att kosta mer, speciellt inte i tider som de här. Det måste löna sig för konsumenten att vara miljövänlig. sidan sidan samuel de matos, delprojektledare för takinteriör, semcon Vilken potential tror du att elbilen har för bilindustrin? Jag tycker att det är viktigt att tänka över alternativ till dagens bilar. Branschen kommer att tvingas genomgå dramatiska förändringar på grund av klimatet. Sen är frågan om det blir el-, gas-, vatten- eller hybridbilar som ersätter dagens. I nuläget skulle jag satsa mina pengar på el för stadstrafik, men allt kan ändras snabbt. björn ten eicken, avdelningschef, rolls-royce marine Har ni vidtagit några åtgärder för att bli mer energieffektiva inom er bransch eller med era produkter? Ja, att utveckla produkter som sparar bränsle är inte bara något som kunderna kräver i dag det är ett nödvändigt försäljningsargument för oss som tillverkare. På senare tid har det blivit jätteviktigt för samtidiga producenter inom industrin att skaffa sig en miljöimage. Våra kunder blir pressade i miljöfrågan från alla håll, vilket innebär att de måste ha en leverantör som uppfyller de 28 sidan kraven. future by semcon

6 utan el stannar varlden 6 future by semcon

7 Världens behov av el ökar stadigt. Vi flyttar in i städer, höjer vår levnadsstandard och konsumerar mer. Men varifrån ska vår framtida el komma? Future by Semcon gör en djupdykning i framtidens energiutmaning och reder ut vilka energikällor som har potential att rädda världen. text anders nilsson bild getty, nasa future by semcon

8 fokus: energiutmaningen Beijing 25 juli Staden har plågats i flera dagar av en bastulik hetta med temperaturer på upp till 35 grader Celsius. Luftkonditioneringarna går varma. Klockan noterar det statliga Beijing Electric Power Co. ett nytt rekord för stadens elkonsumtion, 12,48 miljoner kw. 201 utryckningsteam stod beredda om elnätet inte skulle hålla, men den här gången behövde de inte ingripa. Nätet höll, och de drygt 17,4 miljoner invånarna i Beijing kunde fortsätta få svalka i hettan. Ett par veckor senare är det dags för invigningen av OS. I flera år har Beijing byggt nya, mer stabila elkraftsystem som ska hålla för de 15 miljoner kilowatt som man tror kan behövas. Stolt annonserar man att 33 vindkraftverk i utkanten av staden svarar för minst 20 procent av olympiaarenornas elenergianvändning. Enda problemet är att resterande 80 procent i huvudsak kommer från kol. Kolkraft står för 70 procent av landets energi, och hela Kinas ekonomiska modell bygger på billigt kol. Kinas elbehov har ökat med i genomsnitt 14 procent sedan år Det ökade behovet kommer snart leda till att Kina blir den största konsumenten av elektricitet i världen. Lina Bertling, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, besökte det kinesiska vattenkraftverket Three Gorges, De tre ravinerna, för ett par år sedan. Utsikten över Chang Jiang från den mer än 180 meter höga dammen är smått fantastisk, men entusiasmen i Lina Bertlings röst rör helt andra saker: generatorer, kraftstationer, likströmskablar. Hon har svårt att dölja sin entusiasm när häftiga kraftanläggningar kommer på tal. En enda turbin är om 700 MW, och det finns 32 stycken av dessa! Jämför det med till exempel Sverige, där de större vattenkraftstationerna ger runt MW, och en vindsnurra ger runt 2 3 MW. Är man fascinerad av elkraftsystem så är det en otrolig upplevelse att vara där. Anläggningen vid De tre ravinerna är, med sin mer än två kilometer långa damm, sin 60 mil långa vattenreservoar, sitt trettiotal generatorer och en beräknad framtida kapacitet på 100 terawatt-timmar per år, världens största vattenkraftverk. Från dess läge i det kinesiska inlandet transporteras en stor del av elen till mångmiljonstäderna vid kusten, hundra mil bort, för att hjälpa till att mätta den växande elhunger som hänger ihop med landets ekonomiska tillväxt och ökande välstånd. När De tre ravinernas damm planerades var det tänkt att den skulle stå för 10 procent av Kinas elbehov, men faktum är att landets energikonsumtion 8 future by semcon

9 Kinas huvudstad Beijing konsumerade rekordmycket el sommaren future by semcon

10 8 olika källor till framtidens el 1Bioenergi 2Vindkraft 3 Vattenkraft 4 Solceller De gröna växternas förmåga att är den största av de så Storskalig vattenkraft är den binda solenergi är en extremt potent energikälla. Bioenergi rymmer allt från traditionell vedeldning, pellets och flis, till biogas, biodiesel och etanol. Omfattning: Traditionell biomassa stod 2006 för 13 procent av världens energianvändning och är därmed den i särklass största förnybara energikällan. Moderna biodrivmedel stod för 0,3 procent. Framtid: Bioenergi rymmer hela skalan från traditionell teknik till spetsforskning. Intresset för bioenergi från jordoch skogsbruksavfall samt alger är stort, eftersom det inte behöver ta odlingsbar mark i anspråk. På lång sikt kan bioenergi komma att stå för en femtedel av människans energiförsörjning. kallade nya förnybara energikällorna (exklusive traditionell biomassa och vattenkraft). Omfattning: 2007 växte den installerade vindkraftskapaciteten med mer än 25 procent till omkring 95 GW. Satsningarna görs i ett 70-tal länder, men är störst i USA, Tyskland, Indien, Spanien och Kina, som tillsammans står för två tredjedelar av kapacitetsökningen. Framtid: Sett till verkningsgrad ligger tekniken redan nära den teoretiska gränsen. Trenden går från mindre till större kraftverk, från enstaka enheter till parker och från land till hav. mest etablerade förnybara energikällan vid sidan av traditionell biomassa. En mycket önskvärd buffert i ett energisystem eftersom den är lätt att reglera efter behov. Omfattning: Storskalig vattenkraft stod 2006 för 3 procent av världens energiförsörjning och 15 procent av världens elförsörjning. Framtid: Tekniken är etablerad och vattenkraften kan fortfarande byggas ut, men inte i samma omfattning som till exempel vind- och solkraft. Under någorlunda rimliga förhållanden kan kapaciteten på sin höjd fördubblas jämfört med i dag. Solceller kopplade till elnätet är den snabbast växande förnybara energikällan, med i snitt 60 procents årlig tillväxt åren 2002 till Omfattning: 2007 var den totala solcellskapaciteten uppskattningsvis 7,8 GW. Framtid: Mogen teknik i så måtto att den redan i dag fungerar bra och är kommersiellt framgångsrik. Men produktutvecklingen är intensiv och vi kan vänta oss fortsatt förbättrade prestanda och lägre kostnader under lång tid. Olika typer av tunnfilmssolceller har redan tagit upp kampen med de traditionella kristallina solcellerna. ökar så kraftigt att dammen, trots sina osannolika dimensioner, nu bara motsvarar fyra månaders ökning av elanvändningen. Att växla in mänskligheten på spåret mot hållbar energiförsörjning blir en av det kommande seklets stora utmaningar. Exemplet De tre ravinerna understryker vidden av denna utmaning. Det visar att koldioxidfritt inte är detsamma som miljövänligt, och att vi måste vara vaksamma så att de förnybara energikällornas expansion sker med rimlig hänsyn till miljö, livsmedelsproduktion och andra intressen. Och framför allt åskådliggör De tre ravinerna att även den mest enorma investering är otillräcklig när det gäller att mätta världens energibehov. För energianvändningen i världen och i synnerhet elanvändningen kommer, enligt alla prognoser, att fortsätta öka. Merparten av den ökande elkonsumtionen har skett inom bostadssektorn samt inom den kommersiella och offentliga sektorn. Dessa sektorer har tillsammans ökat från 38 procent till 52 procent de senaste trettio åren. Elkonsumtionen inom industrisektorn har också haft en konstant ökning under samma period, men inte i samma takt och därmed har dess andel minskat från 51 procent till runt 42 procent. Transportsektorn och jordbruket är relativt små elkonsumenter i sammanhanget. En stor förklaring till världens ökade elbehov finns i urbanisering och ekonomisk utveckling. Runt två tredjedelar av världens energi konsumeras i städer som Beijing trots att bara hälften av världens befolkning bor i urbana områden. Enligt FN:s prognoser kommer 60 procent av världens befolkning leva i städer Invånare i städer konsumerar i genomsnitt mer el än det globala genomsnittet. De har enkel tillgång till el och helt enkelt råd att konsumera. Samtidigt har färre än var tredje hushåll i majoriteten av de olje- och gasrika länderna tillgång till elektricitet. Två miljarder människor i världen lever i extrem fattigdom, under förhållanden vi i i-världen har svårt att föreställa oss. De kommer inte att komma ur den situationen utan moderna energibärare, säger Thomas B Johansson, professor i energisystemanalys och chef för Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han är före detta chef för FN-organet UNDP:s energi- och atmosfärprogram, ordförande för International Energy Initiative och medlem i verkställande kommittén i Global Energy Assessment. Bland annat. Energi och ekonomisk tillväxt hänger ihop, slår Thomas B Johansson fast. Oavsett hur vi ser på i-världens behov så är det odiskutabelt att ekonomisk tillväxt behövs i utvecklingsvärlden. Till det ska läggas befolkningstillväxten: dagens 6,7 miljarder människor kommer att öka Enhetsguiden 3 kw = kilowatt 3 MW = megawatt 3 GW = gigawatt 3 TWh = terawatt-timmar 3 Gt = gigaton 3 ppm = parts per million 10 future by semcon

11 Enstaka termiska solkraftverk har funnits sedan åtminstone 1980-talet, utan att väcka något större intresse i omvärlden. Men sedan 2004 pågår en boom för denna teknik, som helt enkelt tar tillvara solenergi genom att koncentrera strålarna med speglar. Omfattning: 2007 var ett tjugotal anläggningar under planering eller uppförande runtom i världen. Framtid: Tekniken får anses tämligen mogen, eftersom den bygger på klassiska lösningar: speglar, uppvärmd vätska, turbiner, generatorer. Är ett alternativ till storskaliga solcellsanläggningar, och framgången kommer till stor del att avgöras av hur billiga framtidens solceller blir. Teknikerna för att u tvinna energi ur havet väntar fortfarande på sitt kommersiella genombrott installerades dock världens första kommersiella vågkraftspark (Portugal) och världens första kommersiella tidvattenskraftsgenerator (Nordirland). Omfattning: Den installerad kapaciteten är i dagsläget mycket liten. Framtid: Forskningsfältet havsenergi rymmer en flora av idéer, där det fortfarande återstår att se vad som kan få kommersiell genomslagskraft. Potentialen är dock betydande enligt en beräkning är den ekonomiska potentialen för vågkraft TWh/år. 5 Termiska 6 Vågor, havsströmmar, Kärnkraft är en kontroversiell en- 7Kärnkraft 8 Geotermi solkraftverk tidvatten ergikälla. Anhängarna pekar på att kärnkraften vid sidan av vattenkraft är den enda koldioxidfria energikälla som redan i dag står för någon större del av världens elförsörjning. Kritikerna pekar dels på de ekonomiska aspekterna att kärnkraftverksprojekt brukar bli flera gånger dyrare än planerat dels de större och svårare frågorna kring långtidsförvaring och risk för olyckor, kärnvapenspridning och terroristattacker. Omfattning: Kärnkraften stod 2006 för 14 procent av världens elförsörjning. Framtid: Mogen teknik. Prognoserna för hur länge bränslereserverna räcker har successivt förlängts, i takt med teknikutvecklingen. I dag anser många att reserverna kan räcka i tusentals år. Den starka hettan från jordens inre används till att producera stora mängder elektrisk energi i länder med mycket vulkanisk aktivitet, som Island. Men mer beskedlig värme används också ihop med två miljoner värmepumpar i ett trettiotal länder för både uppvärmning och kylning av byggnader. Omfattning: Geotermi hade en kapacitet på 10 GW år Framtid: Etablerad teknik, med 2-3 procents tillväxt per år. Potentialen är förstås störst i länder med vulkanisk aktivitet. Ett stort fynd av het granit (mer än 200 grader Celcius) långt under markytan i Australien visar dock att det ibland finns mycket energirika geotermikällor även långt från de tektoniska sprickorna. Källa: Renewables 2007 Global Status Report till kanske 9 miljarder innan vi kan vänta oss en utplaning. Det bidrar förstås också till att energibehovet kommer att öka avsevärt. Men hur stor blir ökningen? I ett så kallat Business as usual-scenario, där nuvarande spelregler på energiområdet fortsätter att gälla, kommer den totala användningen av energi att öka med procent från 2005/2006 till 2030, enligt bedömningar av bland andra OECD:s energiorgan IEA och USA:s energidepartement EIA. Under samma period beräknas elanvändningen fördubblas från 17,3 biljoner till 33,3 biljoner kwh, enligt EIA:s prognos. Elektricitetens andel av energiförsörjningen ökar alltså. Dessutom är det icke-oecd-länderna som väntas ha det största elbehovet, en ökning med 146 procent till Fossila bränslen olja, kol och naturgas kommer i dessa scenarier att stå för omkring 80 procent eller mer av energianvändningen IEA räknar med att de energirelaterade koldioxidutsläppen skulle öka med 45 procent, från 28 Gt (miljarder ton) 2006 till 41 Gt IEA slår också fast att en sådan utveckling skulle leda till en fördubbling av halten av koldioxid i atmosfären innan seklet är slut, och därmed till en förmodad genomsnittlig temperaturökning på upp till 6 grader Celsius. Andel av global elektricitet från förnybar energi Fossila bränslen 67% Kärnkraft 14% Källa: Renewables 2007 Global Status Report Större vattenkraft 15% Nya förnybara energikällor 3,4% Kort sagt: vi står inför en klimatkatastrof. Sammanfattningsvis: energimängden måste öka om utvecklingsländerna ska kunna lyfta sig ur fattigdom, men att fortsätta på den inslagna vägen skulle leda till en global miljökatastrof. Alltså krävs en tredje väg: en energirevolution där ett ökat energianvändande uppnås i kombination med snabbt minskande koldioxidutsläpp. Det är fullt möjligt, redan med befintlig teknik. Dock förenat med mycket stora investeringar, och därmed beroende av politisk beslutsamhet. Enligt IEA:s beräkningar skulle det krävas extra investeringar i energiförsörjningen motsvarande 0,55 procent av världens samlade BNP per år för att stabilisera halten av CO2 i atmosfären kring en nivå på 450 ppm. Thomas B Johansson räknar upp de verktyg som står till buds: Att använda energi effektivare, så att vi inte behöver så stor energitillförsel för samma konsumtion av varor och tjänster. Att utnyttja future by semcon

12 I den amerikanska mellanvästern finns tillräckligt med vindenergi för att producera åtminstone fyra gånger så mycket el som hela USA använder. Thomas B Johansson, professor i energisystemanalys, Lunds universitet alla de förnybara energikällorna: sol, vind, vatten, bioenergi, geotermi. Att använda fossila bränslen så att de blir miljömässigt acceptabla, eller åtminstone mindre dåliga. Att fortsätta använda sig av kärnkraft. Frågan är, hur snabbt kan man göra förändringar så att de syns på global skala? När det gäller övergången till förnybara energikällor tycks svaret vara: Inte tillräckligt fort. Tillväxten för förnybara energikällor är stark, men den sker från så låga nivåer att det kommer att ta flera decennier innan dessa energikällor leder till någon signifikant minskning av förbränningen av kol, olja och naturgas. Under de närmaste decennierna beräknas därför andra insatser bidra mer för att hålla nere CO2-utsläppen. Studie efter studie lyfter fram den oerhörda potentialen i att satsa på negawatt, det vill säga energibesparingar, Vattenkraftkapacitet under konstruktion per region 7% 9% 3% 4% 3% 6% Kina 13% Övriga Asien Indien Latinamerika Total = 167 GW OECD Afrika Ryssland Övriga världen Källa: Platt s World Electric Power Plants Database, januari % i allt från belysning och elektronik till fordon, byggnader och industriella processer. Fördelen med dessa insatser är att de samtidigt ger hushåll och företag sänkta energikostnader och ofta är direkt lönsamma investeringar, redan på relativt kort sikt. För i-länderna innebär energieffektivisering en möjlighet att frysa energianvändningen vid dagens nivåer, eller sänka den. Även i utvecklingsländerna kan energieffektivisering spela en central roll, men där handlar det snarare om att bromsa ökningen. Enligt en färsk rapport från McKinsey Global Institute skulle energisparåtgärder kunna pressa ökningen av utvecklingsländernas energibehov den kommande tolvårsperioden från 3,4 till 1,4 procent per år. Sammanlagt skulle det innebära en besparing motsvarande hela Kinas energikonsumtion i dag. När Thomas B Johansson nämner möjligheten att göra fossila bränslen mindre dåliga syftar han på avskiljning och lagring av koldioxid långt ner i berggrunden, Tekniken, som brukar kallas CCS (Carbon Capture and Storage) kan bli en betydelsefull temporär lösning för att göra fossila bränslen mer klimatvänliga under den långa tid som de fortfarande kommer att användas. Lars Strömberg, forskningsdirektör på Vattenfall och professor vid Chalmers Tekniska Högskola, räknar med att nya kolkraftverk kommer att byggas med CCS från ungefär Vår pilotanläggning Schwarze Pumpe i Tyskland den första i världen är igång och vi kan se att tekniken fungerar väl, säger han. Processen bygger på standardteknik och befintliga komponenter, konstaterar Strömberg. Pumpar och turbiner, inga konstigheter, inga nya maskiner att uppfinna. Men att industrialisera tekniken att trimma detaljerna, pressa kostnaderna och få processen att svara mot kommersiella krav, är ändå ett arbete som tar tid. Ett skäl är att det tar minst fem år att bygga ett kolkraftverk, säger Lars Strömberg. Vi räknar med att ha en uppskalad pilotanläggning, 20 gånger större än Schwarze Pumpe, klar 2015, och med erfarenheterna från den ska vi ha en kommersiell teknik klar till Lars Strömberg tror att procent av ett kolkraftverks CO2-utsläpp kommer att avskiljas och lagras med den CCS-teknik som Vattenfall utvecklar, och att processen kommer att ta 6 procent av kraftverkets elproduktion i anspråk. Men nya kraftverk är å andra sidan ungefär 6 procent effektivare än gamla, säger han. CCS kan också användas ihop med bioenergi, och ger då negativa utsläpp, påpekar Thomas B Johansson. Sedan FN:s klimatpanel kom med sin senaste rapport 2007 har vår kunskap om klimatförändringar ökat, inte minst när det gäller så kallade trösklar eller tipping points. Det börjar stå klart att vi, efter att vi slutat med fossila bränslen, behöver ta CO2 ur luften och göra av med på något sätt för att komma ner till en säker halt av växthusgaser. Förmodligen måste vi under 400 ppm, och CCS i kombination med biomassa kan bidra med en del av de negativa utsläpp som krävs. En annan stor utmaning blir att omdana infrastrukturen för elektricitet så att den passar in i morgondagens energiförsörjning. Jag satt och skrev om det häromdagen, och använde uttrycket en revolution, säger Lina Bertling. Hon är nyutnämnd professor i uthålliga energisystem vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och kommer närmast från rollen som forskningschef på Svenska Kraftnät. Revolutionen handlar om att integrera elkraftsystem mellan olika länder, att minska energiförlusterna i nätet, och att göra systemen mer robusta och mer flexibla. Det sistnämnda är i princip ett krav för att kunna hantera framtidens elkällor på ett bra sätt. Det är verkligen utmärkt att det byggs så mycket vindkraft, men den ställer nya krav, eftersom det blir så snabba variationer i elproduk- 12 future by semcon

13 fakta Lennart Hansson Ålder: 55 år. Titel: Project Sales. Kontor: Semcon Göteborg. produktutveckling av energisnål teknik och projektledning av stora energisatsningar. Men vi vill förstås ha möjlighet att växa ytterligare, och då behöver vi ta ett samlat grepp. Lennart Hansson vill gärna bredda möjligheterna inom energiområdet. Ofta begränsar man energidiskussionen till att enbart handla om hur man genererar energi. Men man kan inte bara skapa energi, man kan också transportera den, förbruka den och lagra den. Och det är oberoende av vilket energislag vi pratar om. Breddar man begreppet till att även handla om detta öppnas ännu fler möjligheter. Lennart Hansson ska se över Semcons energierbjudande. Lennart Hansson ska sätta fokus på energi Energibranschen andas framtidstro och potential. Lennart Hansson ska se till att Semcon blir ännu bättre på att stödja sina kunder inom detta område. text katarina misic foto NIcke johansson I USA har president Barack Obama redan dragit upp riktlinjerna. USA ska fördubbla produktionen av alternativ energi de närmaste tre åren, modernisera mer än 75 procent av alla statliga byggnader och energieffektivisera 2 miljoner amerikanska hem. På köpet hoppas man skapa 3 miljoner nya jobb. Att många har stora förhoppningar om energibranschen råder det inga tvivel om. Men det finns fog för det, menar Lennart Hansson på Semcon. Det finns en hel värld som behöver energi, det är inget som vi kan välja bort. Inte ens i en lågkonjunktur. Lennart Hansson har som uppgift att se över Semcons erbjudande inom energiområdet. Vi är duktiga på allt från uppgraderingar av vattenkraftstationer, beräkning av turbiner och validering inom kärnkraftsindustrin till energiutredningar, Han ser också vinster i den kunskapsöverföring som kan ske mellan branscher med hjälp av den kompetens och erfarenhet som Semcon samlat på sig under åren. Inga energianläggningar får råka ut för missöden eller slås ut, vare sig det handlar om kärn-, vind och vattenkraft eller en processanläggning. Därför behöver det finnas kompetens kring validering, kvalitetssäkring och dokumentation. En del av denna kunskap har Semcon i sin tur fått inom läkemedelsområdet. Så redan där har vi haft nytta av den branschbredd som vi har. Semcon har i dag också en omfattande kompetens inom beräkningsområdet. Där kan man ta sig an allt från strömnings- och hållfasthetsberäkningar av mycket stora turbiner till jordbävningsanalyser av kärnkraftverk. Vår beräkningsgrupp har ett mycket gott rykte i Sverige, och det är en kompetens som efterfrågas stort inom energibranschen där man arbetar med anläggningar med extremt höga säkerhets- och kvalitetskrav. Förutom möjligheten att utveckla Semcons befintliga affärer ser Lennart Hansson en stor potential i framtidens heta energifrågor. Arbetet med alternativa energikällor kommer att medföra mycket arbete under lång tid framöver eftersom det inte kommer att handla om en enda teknisk lösning utan ett flertal. Dessutom finns det en tydlig baksida av energianvändandet, med bland annat koldioxidutsläppen, som också kräver sina lösningar. 1 future by semcon

14 Ålder: 46 år. Titel: Senior process-designer, Process & Plant Design. Kontor: Semcon Göteborg. hetsbild innan du kan börja avväga vilka åtgärder och investeringar som är värda att göra. Och du bör helst ta dig an hela kedjan ända ner till konstruktionen av energieffektiv utrustning och driftsäkra styrsystem för att få ut bästa resultat. Lotta Örnros energiutredningar sparar pengar åt kunden. Lotta Örnros optimerar energilösningar Det lönar sig att optimera sitt energianvändande. Lotta Örnros gör energiutredningar för att se hur man kan spara energi och pengar och värna om miljön. läggningar eller under projektering av nya anläggningar. Avdelningen har en bred och mångårig kompetens inom processdesign, rör- och mekanisk konstruktion, el- och automationslösningar, värme och ventilationssystem. Det finns många sätt att utreda och kartlägga energislösande faktorer, men det första steget är att veta hur de olika energiflödena ser ut. Det är inte helt enkelt att optimera ett energiflöde. Du måste först ha en heltext katarina misic foto nicke johansson Energisparandet har blivit en central fråga på sistone, men inom flera branscher har det varit en fråga som man arbetat med i många år. Processdesigner Lotta Örnros har utrett energianvändningen åt åtskilliga olje- raffinaderi-, och petrokemikunder under sina 20 år i branschen. Min uppgift är att ge kunderna den bästa tekniska lösningen till så låg kostnaden som möjligt och se till att energin används på ett effektivt sätt. Våra kunder inom just den här branschen har energikrävande processer där det finns mycket pengar att spara med en grundlig energiutredning. En viktig aspekt är att man dessutom värnar om miljön. Lottas och hennes kollegor arbetar på olika sätt för att hitta den optimala energibalansen genom övergripande energioch teknikutredningar av befintliga an- Inom olje-, raffinaderi- och petrokemibranschen finns det stora flöden och volymer samt höga tryck och temperaturer. Det krävs värmning för att kunna pumpa till exempel trögflytande olja, värmning som är kostsam men som kan generera överskott som i sin tur kan värma kontorslokalen eller bostadskvarter i närheten av anläggningen. Det kan också handla om att hitta en optimerad energibalans. Vi hade nyligen ett projekt i Göteborgs hamn där vi tittade på hur man kan optimera flöden av hetvatten i oljecisterner. Där används slingor i botten av cisterner för att värma oljan för att den ska kunna pumpas. Men det är en kostsam process. Avdelning tittade närmare på hur oljan uppförde sig vid olika hetvattenflöden. Dessutom upptäckte man att närmare 40 procent av energin kunde sparas om man förbättrade isoleringen av cisternerna. Kunskaperna som avdelningen fått från processindustrin är också till stor nytta för flera av de andra branscher som Semcon arbetar med, till exempel offshore-, kraft och energiområdet. Semcons styrka ligger mycket i den kunskapsöverföring vi kan ta med oss mellan olika branscher, men även i det faktum att vi har kompetens för att klara helhetsåtaganden. Vi är experter som kan hjälpa kunderna att nå de bästa och optimala alternativen future by semcon

15 Storbritannien 2,0 GW Frankrike 1,6 GW Danmark 3,1 GW Tyskland 20,6 GW USA 11,6 GW Portugal 1,7 GW Italien 2,1 GW Spanien 11,6 GW Kina 2,6 GW Indien 6,3 GW världens tio största vindkraftsmarknader Installerad kapacitet 2006 tion. Vi behöver därför bättre modeller för att planera för att hålla balans mellan el-användning och produktion, säger Lina Bertling. Ett ord som ofta dyker upp i diskussionen om framtidens energinät är smart grids. Termen är inte helt tydligt definierad, men brukar avse IT-genomsyrade elkraftsystem som i stor utsträckning sköter sig själva och på egen hand reglerar, optimerar, detekterar fel och slår ifrån om det behövs. Våra system fungerar redan så i dag. Men vi behöver uppgradera dem för att de ska fungera lika bra ihop med framtidens mer komplexa energiproduktion. Folk brukar fråga mig om det blir komplicerat. Rent komponenttekniskt går utvecklingen mot enkelhet: mindre och färre komponenter, med fler integrerade funktioner. De nya näten kommer bland annat ge möjlighet till smartare elanvändning i framtiden, säger Lina Bertling. I dag sker balanseringen i elsystemet mest på produktionssidan, och vi har mycket att vinna på att optimera från användarsidan för att hålla en jämn belastning på nätet. Och ju bättre man kan matcha elproduktion och elanvändning, desto lägre förluster. Jag tror att vi kommer att se mycket utveckling framöver vad gäller nya tillämpningar, statistiska metoder och regler- och optimeringsmodeller för att planera driften. Vi har tekniken och nu gäller det att få helheten att fungera. Potentialen för besparingar i elnäten är betydande. I global skala skulle nya, effektivare elkraftsystem kunna reducera världens växthusgasutsläpp med 2 Gt CO2-ekvivalenter år 2020, enligt en rapport som organisationen The Climate Group och analytiker från McKinsey presenterade I Sverige ligger nätförlusterna i elkraftsystemet omkring 12 TWh per år (av 146 TWh), berättar Lina Bertling. Det är sex gånger mer än landets samlade vindkraftproduktion under Sveriges elkraftsystem kännetecknas av mycket överföring från produktion i norr till förbrukning i söder, vilket förklarar varför vi i jämförelse har högre förluster, säger Lina Bertling. Ett sätt att minska energiförlusterna vid långa överföringar är att överföra på högre spänningsnivåer och använda högspänd likström High Voltage Direct Current. HVDC blir effektivare genom att ta mindre plats och mindre material, jämfört med att överföra samma effekt med högspänd växelspänning, sammanfattar Lina Bertling. Hittills har dock användningsområdet för HVDC varit begränsat till långa punkt-tillpunkt-överföringar, eftersom likström är mycket svårare att hantera i ett förgrenat nät än växelström. Men nu händer det spännande saker på det området, säger Lina Bertling. Svenska Kraftnät satsar i sitt jätteprojekt Sydvästlänken på ett likströmssystem där man kan styra effekten och ansluta ny produktion, alltså förgrena nätet. Om det fungerar bra lär det internationella intresset bli väldigt stort. Landvinningarna inom likströmsöverföring spelar stor roll för placeringen av framtida elproduktion. De bästa förutsättningarna för landbaserad vind- och solkraft finns i regel i öknar och ödemark där solen steker, vinden har fritt spelrum, marken är så gott som gratis och ingen odlings- eller betesmark behöver tas i anspråk. Dessa platser ligger dock ofta långt från de tättbefolkade områdena. I den amerikanska mellanvästern finns tillräckligt med vindenergi för att producera åtminstone fyra gånger så mycket el som hela USA använder, säger Thomas B Johansson. Visst, det är långt till kusterna där det mesta av elen används, men när kablarna dit är dragna har du löst en stor del av energiproblemet. Över huvud taget har vi tillgång till förnybara energikällor som vind och sol i sådant överflöd att vi aldrig behöver vara oroliga för att de inte skulle räcka, konstaterar han. Ett vanligt räkneexempel är att solenergi från en bråkdel av Sahara skulle räcka för att försörja Europa med el. Behovet av mer forskning och utveckling inom förnybar energi understryks ofta. Det är svårt att inte hålla med, men påståendet kan lätt leda till slutsatsen att framtidens energiteknik inte är redo att tas i bruk än. Och det är alldeles fel, påpekar Thomas B Johansson. Även om vi kan vänta oss fortsatta betydande framsteg inom energiforskningen så måste man konstatera att den faktiskt redan har levererat. En rad mogna, kommersiella tekniker står till vårt förfogande. Nu är det dags att implementera det är den verkliga energiutmaningen. 1 future by semcon

16 fokus: energiutmaningen nytt liv för hett vatten Vattenkraft, det äldsta av alla sätt att producera elektrisk energi, är i dag hetare än någonsin. I Sverige handlar det om att ta hand om mindre kraftverk som byggdes för över hundra år sedan. Tillsammans med Semcon ger energibolaget Fortum vattenkraften ett längre liv. text olle hernegren foto øyvind lund, getty images 16 future by semcon

17 future by semcon

18 fokus: energiutmaningen Det nordiska energibolaget Fortum är väl medvetet om sanningshalten i uttrycket många bäckar små. Bolaget driver och äger hela eller delar av 260 vattenkraftverk i Sverige och Finland, en del byggda för över hundra år sedan i små vattendrag. Var för sig kan vattenkraftverken ge liten effekt, men tillsammans står de för drygt 37 procent av Fortums totala elproduktion. Men 120 år efter det att utbyggnaden av den svenska vattenkraften började står i dag elkraftindustrin inför nya utmaningar. Behovet av elektrisk energi ökar samtidigt som möjligheterna att bygga nya kraftverk i Sverige är mycket begränsade. Många av alternativen är dessutom kontroversiella ur miljösynpunkt. Då blir det viktigt att på bästa sätt förvalta de vattenkraftresurser som finns, genom att förlänga livstiden och öka energiutvinningen. Den grundläggande tekniken är densamma som för över ett sekel sedan. En turbin drivs av det framrusande vattnet från ett uppdämt vattendrag. Turbinen driver en generator som levererar elektrisk energi via ett ställverk med transformator och utrustning för anslutning till nätet. Hela anläggningen övervakas av ett system för kontroll och styrning. I hela denna kedja kan man göra förbättringar som leder till ökat effektuttag, ökad energiproduktion och längre livslängd. Peter Blomberg är projektledare på Fortum Services och leder projekt där man kontinuerligt arbetar med sådana förbättringar. Vi arbetar med rullande tioårsplaner och varje höst detaljplanerar vi det kommande årets projekt, berättar Peter. Vi gör en översyn av en kraftstation ungefär vart 20:e år. Då renoveras turbiner och generatorer, styrsystem uppgraderas och den elektriska installationen ses över. Just nu är vi i slutfasen av ett projekt som gäller nytt styr- och kontrollsystem för kraftstationen i Fensbol där vi samarbetar med Semcon. Fortum Generation är koncernens bolag för kraftproduktion och äger hela eller delar av 211 vattenkraftverk i Sverige. De flesta finns i Mellansverige, och av dem finns tolv i Norsälvens avrinningsområde i mellersta Värmland. Fensbol är ett av dessa. Kraftverkets två generatorer installerades När aggregatet går med maximal last passerar liter vatten per sekund genom turbinerna, men i dag står turbinerna stilla. Anders Axelsson och Johan Nolander från Semcon i Karlstad lägger sista handen vid installationen av ett nytt system för övervakning och styrning av anläggningen. Vi har ett inarbetat koncept och behöver inte konstruera lösningen från grunden, utan utgår från befintliga lösningar som anpassas till just den här stationen, säger Johan, en erfaren elektroingenjör som är ute på sitt första uppdrag för Semcons räkning. I morgon ska allt vara klart för en veckas provdrift. Då ska stationen köras för fullt, och på Fortums övervakningscentral i Sveg ska systemets funktioner testas, till exempel reglering av turbinernas hastighet, hur mycket vatten intagsluckorna ska släppa in, kylpumpar, ventilation och smörjning av lager. Ett nytt styrsystem ökar inte effekten på anläggningen. Men genom att få bättre kontrollmöjligheter kan vi öka utnyttjandegraden och få ut en högre årsproduktion, säger Peter Blomberg. Som exempel ger han möjligheterna till förbättrad nivåreglering i dammen. Vattnets lägesenergi utnyttjas bättre om man kan hålla vattenytan högre och därmed vinna fallhöjd. Antalet inre fel som genererar falsklarm minskar, och detta leder till färre onödiga utryckningar. Dessutom blir anläggningen säkrare med moderna reläskydd. De känner om ström eller spänning blir fel och kopplar bort den felaktiga anläggningsdelen från elnätet innan det uppstår ytterligare skador, ungefär som en jordfelsbrytare. Där minskar vi risken för skador Höljes kraftverk är det nordligaste av Fortums kraftverk i Klarälven. Tillsammans med mindre kraftverk, som det i Fensbol, står vattenkraften för 37 procent av Fortums elproduktion. 18 future by semcon

19 Peter Blomberg Ålder: 47 år. Titel: Projektledare Fortum Services. Kontor: Fortum Karlstad. Göran Urby Ålder: 45 år. Titel: Chef för Hydro Power Services. Kontor: Semcon Karlstad. future by semcon

20 fokus: energiutmaningen Den småskaliga elproduktionen, med kraftstationer på under 1,5 megawatt, är definitivt en faktor att räkna med. Peter Blomberg, projektledare, Fortum Services både för vår driftpersonal och på aggregaten, samtidigt som behovet för inbyggt halogenbrandskydd i generatorerna försvinner. Att införa det nya styr- och kontrollsystemet tillsammans med utrustning för reläskydd, generatormagnetisering, elarbeten, dokumentation och utbildning är en investering på 3,5 miljoner kronor. Inom tio år ska enligt planeringen både generatorer och turbiner renoveras, ett större arbete som kommer att kosta mellan 10 och 15 miljoner kronor. I Sverige finns riktlinjer för hur dammsäkerheten ska utformas, där man till exempel måste värdera konsekvenserna av en dammbristning. Riktlinjerna talar också om hur dammkonstruktionen ska se ut, liksom hur övervakning och kontroll ska skötas. Det nya styrsystemet hjälper till att uppfylla kraven, med bland annat nivåkontroll och automatisk öppning av de utskovsluckor som tappar av dammen vid behov. Semcons samarbete med Fortum började för drygt tio år sedan när energibolaget beslutade att lägga ut en del av sin verksamhet inom styr- och kontrollsystemet. På Semcon Karlstad arbetar i dag ett tiotal personer med just elinstallationer för kontrollsystem. Vårt huvudkoncept för en vattenkraftstation är en komplett kontrollutrustning som bygger på ett antal industridatorer av PLC-typ. Dessutom ingår elkonstruktionen för stationen, allt från belysning till pumpar, motorer och dammluckor, säger Göran Urby, chef för Hydro Power Services vid Semcons kontor i Karlstad. Att ha en tioårig relation med sin kund i bagaget underlättar en hel del när det är dags för ett nytt projekt. Semcon har samarbetat med Fortum kring ett 10-tal projekt, de större tar drygt ett och ett halvt år, de mindre är projekt på runt sex månader. Projekten är komplexa eftersom det är många parter inblandade Fortum, Semcon, leverantörer av generatorer, turbiner och montage. Att veta hur upphandlingar, kravspecifikationer och projekten ser ut är förstås värdefullt för både oss och Fortum. Vi lär oss helt enkelt mer om kunden, säger Göran Urby. Inte många industrier har så stor spännvidd mellan stor och liten aktör som elkraftproduktionen. Kraftstationen i Fensbol, med sin effekt på 3,2 megawatt och årsproduktion på 12,5 gigawattimmar, är därmed en liten producent i elkraftbranschen. Men Fensbol är en av många, för det finns ett par hundra små och medelstora stationer bara i Värmland. De är ofta byggda i början eller mitten av 1900-talet och utplacerade i något av de många mindre vattendrag som finns i Sverige. Med en verkningsgrad som ofta ligger på cirka 90 procent är de fortfarande kraftfulla producenter av elektrisk energi. 20 future by semcon

21 Semcon utrustar vattenkraftverk med en komplett kontrollutrustning som ökar utnyttjandegraden och ger högre årsproduktion. Den småskaliga elproduktionen, med kraftstationer på under 1,5 megawatt, är definitivt en faktor att räkna med, säger Peter Blomberg. Småskalig el är en gammal företeelse, men i mitten av 1900-talet, under den stora utbyggnaden av storskalig vattenkraft och kärnkraft i Sverige, lades ett par tusen små kraftverk ner. Nu kan stationer i den storleken åter ha en positiv framtid. Tekniken finns där och produkterna kommer, sedan är det infrastrukturen med ställverk och distributionslinjer till stamnätet som måste byggas, säger Göran Urby. I den andra änden av skalan finns spetsteknologi som HVDC, High Voltage Direct Current. Att distribuera el som likström är inte nytt, men tekniken utvecklas ständigt. Fördelarna med ett nät med 800 kilovolt likström jämfört med 400 kilovolt växelström är att effektför- lusterna blir mindre, och att distributionen kan göras via kabel under jord eller under vatten. Det är i första hand för längre avstånd och när man vill koppla ihop olika kraftnät som HVDC är ett alternativ. Fortum Generation ser också framåt mot nya produktionsformer. Företaget forskar kring vågkraft tillsammans med Uppsala universitet och har börjat planera för egna vindkraftparker. Faktum är att den ökande andelen el från vindkraft ökar värdet på vattenkraften, säger Peter Blomberg. Elframställningen i en vindpark kan plötsligt upphöra, helt enkelt för att det slutar blåsa. Då behövs andra energikällor som kan fylla i det som fattas och stabilisera frekvensen i nätet. Tillverkningen av kärnkraftsel är trögrörlig, så det är bara vattenkraften som är tillräckligt flexibel för att i stort sett momentant anpassa produktionen till behoven. fakta Effektivare vattenkraftverk Det går att öka tillgänglighet och verkningsgrad i vattenkraftverk genom att: 3 Använda moderna styr- och kontrollsystem som förbättrar övervakning och säkerhet. 3 Renovera eller byta turbiner och generatorer. 3 Förbättra flödet i vattenvägen. Även Göran Urby ser erfarenheterna av kontrollsystem för vattenkraftverk som en möjlighet att nå in i andra områden inom energibranschen. Kontrollutrustning finns inte bara inom vattenkraften, den finns inom kärnkraft och i vindkraftparker, men även distributionsnät behöver kontrolleras. Så det finns möjligheter och definitivt en marknad för den kompetens som vi byggt upp på Semcon. 1 future by semcon

22 lösningen så löste semcon uppdraget för kunden pistol med dubbla funktioner Uppdraget: Industrileverantören Luna ville skapa en unik renhållningspistol för industrimiljöer med både sug- och blåsfunktion. Semcon fick i uppdrag att ta fram konceptet och leverera kompletta pistoler. Lösningen: Den första utmaningen var att hitta en teknisk lösning för att använda tryckluften som driver pistolen till att både suga upp och blåsa bort damm och skräp kring arbetsplatsen. Pistolen skulle dessutom få ett mer estetiskt och ergonomiskt utseende. Semcon arbetade parallellt med att ta fram den tekniska lösningen och den nya designen. Tack vare en egen prototypverkstad och egna verktygsmakare kunde design och funktion godkännas snabbt. Därefter kunde man gå vidare och tag fram plastverktyg för att producera plastdetaljerna. Resultatet: Den smidiga Luna Cleaner Gun med både sug- och blåsfunktion som är unik på världsmarknaden. Rätt dimensionerat munstycke Det svarta munstycket är sugrör, under sitter blåspistolen. Utmaningen med sugröret var att dimensionera det rätt; det ska ha en tillräckligt stor öppning för att kunna ta in smutspartiklar, men samtidigt måste sugkraften vara tillräckligt stor. Handtag ger dubbel funktion Sug- och blåsfunktionen regleras genom knappen som trycks in i handtaget. Tryck in den halvvägs och du får en dammsugare, tryck in den hela vägen och det blir en blåspistol. Pistolen drivs av tryckluft, där man med en genomtänkt teknisk lösning gjort det möjligt att kombinera två funktioner i en produkt. 22 future by semcon

23 Standardiserat och upphängbart Luna Cleaner Gun har en standardiserad luftanslutning som finns i industrin. Den levereras med en dammsugarpåse och går enkelt att komma åt och hänga undan med hjälp av kroken. Greppvänligt och smidigt Luna Cleaner Gun har gjorts greppvänlig och smidig genom att man tog fram modeller i början av projektet som var enkla att bearbeta och snabba att fräsa i. När ett alternativ återstod lackades modellen för att man bättre skulle kunna se och känna på den färdiga pistolen. Gediget och lättillverkat Produkten ska kännas gedigen och välgjord och andas kvalité. Utmaningen var också att göra produkten lätt att tillverka och lätt att montera. I ett tidigt skede tog man in verktygsmakare i projektet för att undvika problem när det gäller plastverktygen och monteringen. future by semcon

24 Q&A pernilla jonsson framtidsanalytiker Lågkonjunktur innebär sjunkande konsumtion och konkurser. Men sämre tider innebär också möjligheter. De som satsar på produktutveckling kan bli krisens vinnare. Det gäller att ha nya stjärnor att lansera vid rätt tidpunkt, säger framtidsanalytikern Pernilla Jonsson. text christofer brask foto thron ullberg Kriser innebär inte bara problem, utan också möjligheter. Det är Pernilla Jonsson själv ett levande exempel på. Hon arbetade i IT-branschen under de goda åren kring millennieskiftet. I samband med kraschen beslutade hon att gå tillbaka till den akademiska världen och skriva sin doktorsavhandling om miljövänliga konsumenter. Reaktionerna jag fick var ungefär: Men Gud! Hur kan du skriva om konsumenter som inte vill konsumera? Är du inte riktigt klok? Sedan råkade avhandlingen komma ut 2006 och då var den precis rätt i tiden, för då var alla plötsligt intresserade av miljö. Tajming är minst lika viktigt när det gäller produktutveckling. Det räcker inte att lansera en tekniskt fulländad produkt om den inte motsvarar konsumenternas behov blir det ändå ingen framgång på marknaden. Det gäller att vara först där behoven uppstår. Så nu är det rätt tid att se över innovationsportföljen, säger Pernilla Jonsson. Hon arbetar numera på konsultföretaget Kairos Future, som chef för avdelningen Consumer, Marketing & Innovation. Traditionellt är konsument, marknad och innovation tre områden som ligger långt ifrån varandra. Produktutveckling har varit teknikdrivet och teknikintensivt. Vad som hänt är att vi lever i en nyhetsdriven överflödsekonomi med ett så stort utbud av produkter och tjänster att det inte längre räcker att ha högst kvalitet eller lägst pris. Man måste titta på innovationer ur ett konsumentbehovsperspektiv. Innovation fungerar bäst när man kombinerar 24 future by semcon

25 future by semcon

26 Q&A pernilla jonsson framtidsanalytiker En lågkonjunktur orsakar inte bara oro i form av finansiella problem, utan också mentala skiften hos konsumenterna. Pernilla Jonsson, framtidsanalytiker, Kairos Future kunnande inom teknik med kunnande om konsument och marknad, säger Pernilla Jonsson. Kairos Future använder en metod som kallas Trend and Innovation Management Process, Trim. Man undersöker vilka förändringar i omvärlden som företagen bör ta hänsyn till när de utvecklar nya produkter. Under en lågkonjunktur blir detta arbete extra viktigt, enligt Pernilla Jonsson. Alla företag måste bromsa i en lågkonjunktur, men risken är att man bromsar för hårt och skär bort sådant som är väsentligt. Det är farligt, eftersom marknadslandskapet ofta förändras mycket i en lågkonjunktur. Dessutom är det lättare att pressa kostnaderna för innovationsprocessen eftersom det blir mindre konkurrens om resurser. Det blir även billigare att utforma nya marknadsföringskampanjer, billigare att köpa medieutrymme och så vidare. Du menar att man bör satsa sig ur krisen? Ja. Ett tydligt exempel är Apple, som drabbades hårt under IT-krisen Trots att bolagets intäkter föll med 33 procent ökade man investeringarna i forskning och utveckling med 13 procent. Detta ledde till att Apple kunde lansera Itunes 2003 samt Ipod Mini och Ipod Photo 2004, vilket inledde en period av kraftig expansion för företaget. Apples historia visar också att det är viktigt att göra research, så att man satsar på rätt saker. Deras innovationer är revolutionerande på ett grundläggande plan. Hur påverkas konsumenternas beteende i en lågkonjunktur, förutom att vi håller hårt i plånboken? En lågkonjunktur orsakar inte bara oro i form av finansiella problem, utan också mentala skiften hos konsumenterna. Inte bara från lyxkonsumtion till enklare konsumtion, utan krisen påverkar också vår syn på världen. Vi kan nu se ett stort skifte i hur vi ser på krediter, om det blir riktigt illa. Då måste företagen ha beredskap: Vad händer om folk börjar skära ner på sina konsumentkrediter? Hur slår det mot oss? Hur måste vi förändra vårt upplägg? Ända sedan General Electric började finansiera sina konsumenters kylskåpsköp har företag jobbat med den här typen av lösningar för att driva intäkter. Det är förresten talande att General Electric kläckte idén om finansiering under depressionen på 30-talet det är just vad en lågkonjunktur handlar om, att upptäcka möjligheter som ligger gömda i olika typer av förändringar. Kan företagens målgrupper förändras till följd av krisen? Ja, det kan vara så. När man tittar globalt påverkas olika marknader på olika sätt. Men även inom marknader slår krisen olika hårt. I USA är delstater som Kalifornien, Arizona och Michigan hårt drabbade av finanskrisen vad gäller konsumentkrediter, men i andra stater har det inte slagit alls lika hårt. Då har du väldigt olika förutsättningar för att sälja dina varor i olika delstater. Om man tittar på demografiska grupper slår krisen också olika på Pernilla Jonsson Ålder: 36 år. Bor: Saltsjö-Boo utanför Stockholm. Familj: Gift, ett barn. Gör: Chef för avdelningen Consumer, Marketing & Research på Kairos Future. Utbildning: Doktor i företagsekonomi/konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan i Göteborg. Lyssnar på: Min Ipod. Läser: Senast Thomas Johanssons bok Makeovermani: om dr. Phil, plastikkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. olika marknader. I länder där 40-talister har en stor del av sin pension placerad i aktier har många sett den delen av sina pensionsbesparingar halveras det senaste året. Det kan göra att ett segment som traditionellt sett varit väldigt köpstarkt nu inte alls är det. Företagen måste gå in och noggrant studera hur deras geografiska marknader och demografiska kundsegment ser ut. Gör man inte detta kan man inte heller välja ut vilka innovationer man ska gå vidare med. Det gäller också att satsa på de stora innovationerna, som verkligen har en marknad. Enligt Harvard Business Review har andelen stora innovationer i företagens innovationsportföljer minskat från 20,4 procent till 11,5 procent under perioden 1993 till Vi ser alltså en krympande andel av de riktigt revolutionerande innovationerna. Det här är en risk. Systemen kan täppas till av de små produktutvecklingarna som får ta för mycket resurser. Vad är då en stor produktutveckling? Att man gör mer än bara ändrar storleken eller förbättrar en redan existerande produkt. Förpackningen kan också vara revolutionerande bag-in-boxen som alternativ till vinflaskan är ett lysande exempel. Hur knäcker man de stora, revolutionerande idéerna? Man måste komma konsumenterna nära. Vi använder etnografiska metoder, observerar och talar med konsumenterna i deras miljö. Vi låter till exempel konsumenterna dokumentera sin vardag på olika sätt, med videokamera eller mobiltelefon, och analyserar sedan resultatet. Om man kombinerar det här med kvantitativa studier, gärna med information från företagets egna databaser, får man en robust kombination av konsumentinformation. Den kan hjälpa dig att både hitta större innovationer, men också bedöma deras marknadspotential på ett bra sätt. Kan du ge några exempel på produkter som kommit fram på det sättet? Electrolux har jobbat mycket med studier. 26 future by semcon

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä SOLAR POWER SET GRÖN OCH HÅLLBAR ELPRODUKTION InnoVentums idé InnoVentums Solar Power Set är en solpanelsmodul med en kapacitet på 2kWp. Den är perfekt anpassad för både privat och industriellt bruk. PV

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer