Internetmarknaden i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internetmarknaden i Sverige"

Transkript

1 Internetmarknaden i Sverige T E C H N O L O G I E S T E C H N O L O G I E S I N T E R N E T I N T E R N E T M E D I A M E D I A T E L E C O M M U N I C A T I O N S T E L E C O M M U N I C A T I O N September 1998 Öhrlings Coopers & Lybrand AB

2 Sammanfattning 1 Inledning Denna studie över internetmarknaden är gjord av Öhrlings Coopers & Lybrand (ÖC&L) på uppdrag av Post- och telestyrelsen (PTS). Syftet med uppdraget har varit att beskriva och analysera internetmarknaden och Internets utveckling i Sverige. Studien är baserad på intervjuer med 25 st företag. Utöver dessa intervjuer har omfattande bakgrundsinsamlingar gjorts av framför allt webbmaterial. Dessutom har ÖC&L genomfört en konsumentundersökning av internetanvändningen i Sverige. Internet har funnits tillgängligt i Sverige i mer än ett decennium, men det är först under de senaste 2-3 åren som användningen har tagit riktig fart. Internet har på tiotalet år fått ett genomslag i användandet som det tagit andra media, såsom radio och TV, flera decennier att uppnå. Internetutvecklingen befinner sig fortfarande i en expansionsfas och samtliga bedömningar som görs indikerar att den fortsatta utvecklingen kommer att vara stark. Internets möjligheter har så här långt endast utnyttjats i begränsad omfattning och de främsta användningsområdena har hittills varit kommunikation samt informationsinhämtning. 2 Den svenska internetmarknaden Internets värdekedja Kundutrustning Kommunikationsutrustning Access Internet Webbsajt Tjänster Produkter Källa: Öhrlings Coopers & Lybrand 2.1 Kundutrustning De allra flesta användare utnyttjar en persondator för att nå Internet. År 1997 fanns i Sverige 35,3 datorer per 100 personer; en ökning med 6 procentenheter från föregående år. Nya skatteregler, där företag har fått möjlighet att förse sina anställda med datorer befriade från förmånsskatt i hemmen, har gjort att persondatorförsäljningen fått en stark tillväxt vars effekter bedöms vara åtminstone ytterligare något år. 2.2 Kommunikationsutrustning För att från sin dator kunna koppla upp sig mot Internet behövs dels kommunikationsutrustning, dels access till en internetoperatör. För det stora flertalet användare består produktmässigt denna kategori av olika typer av modem, samt oftast en anslutning via ett fast telenät. Vad gäller privatanvändning har modem fått en I

3 mycket stor spridning och är utan tvekan det vanligaste sättet att nå Internet från hemmet. Den främsta orsaken till den stora spridningen är de låga kostnaderna. 2.3 Access Det finns idag ett flertal olika accessformer för anslutning till Internet. Uppringd access via modem är det absolut vanligaste sättet för privatanvändarna och mindre företag, medan större företag ofta har en fast anslutning. Genom modem med bättre överföringshastighet och mer förmånliga villkor för att få ISDN-anslutning, kan privatanvändarna idag sägas ha tillgång till Internet med en kapacitet som i de allra flesta fall är tillräcklig. Både hos användare och branschexperter är dock uppfattningarna kring bandbreddens betydelse för utvecklingen av Internet mycket skilda. Tillgänglig bandbredd styr utvecklingen av tjänster, som i sin tur styr kundernas förväntningar på andra tjänster. Digital-TV har stor potential och den som först kan erbjuda bra tjänster kommer att få en fördelaktig position. Kabelmodem kan få ett visst genomslag men inte lika kraftfullt som i t.ex. USA och Storbritannien. ADSL / xdsl blir sannolikt den teknik som på sikt blir dominerande vad gäller förbindelser till hushållen och till de små och medelstora företagen, förutsatt att prisbilden blir attraktiv för användarna. Marknadsutvecklingen Abonnenttillväxten i Sverige har under de senaste tre åren varit exponentiell. Det totala antalet användare av uppringd access har ökat från abonnenter vid årsskiftet 1995/96 till närmare vid halvårsskiftet Vår bedömning är att en fortsatt stark tillväxt kommer att ske, dock med en lägre nettotillväxt än hittills. Vi bedömer att antalet abonnenter med uppringd access uppgår till ca. 1,3 miljoner vid årsskiftet 1998/99 och ca. 1,85 miljoner abonnenter vid millenniumskiftet. Intäkterna från uppringd access till Internet 1 uppgick enligt vår bedömning till 350 MSEK år 1996, men hade ökat till 920 MSEK år För år 1998 respektive 1999 är vår bedömning att totalintäkten för denna marknad uppgår till MSEK respektive MSEK 2. Med denna utveckling kommer intäkterna från uppringd access till Internet att uppgå till över 10% av den totala intäkten från marknaden för fasttelefoni 3. Telia, Tele2, Telenordia/Algonet, Sonera (f.d. Telecom Finland), WorldCom och Global One är exempel på större operatörer som tillhandahåller internetaccess. Av dessa är det dock bara Telia, Tele2 och Telenordia som för närvarande erbjuder uppringda internetanslutningar till privatsegmentet. Därutöver finns det åtminstone ett hundratal återförsäljare av internetanslutningar i Sverige, bl.a företag som BIP (Bottnia Internet Provider), Utfors/Spray och SBBS2, som samtliga erbjuder gratisaccess till Internet. 1 D.v.s. intäkter från anslutning, abonnemang och trafik 2 Eventuella intäkter från samtrafik är exkluderade 3 Detta förutsätter att intäkterna från fasttelefonimarknaden ökar i motsvarande takt som under åren , se Stelacons rapport för PTS Marknaden för telekommunikation i Sverige,1997 II

4 ÖC&Ls bedömning är att Telia och Tele2 är jämnstora sett till marknadsandelar för uppringd access. Båda företagen håller en marknadsandel på 33% per halvårsskiftet 1998, medan Telenordia hade en andel på 18%. Vi bedömer att de kommer att upprätthålla sina starka marknadspositioner för uppringd internetaccess de närmaste åren. På längre sikt bedömer vi att det kommer att ske en ökad koncentration på marknaden, då mindre ISPs får svårt att överleva om de enbart erbjuder internetanslutning. Prisutvecklingen Det har skett en betydande prissänkning på internetabonnemang i takt med att operatörerna konkurrerar om att attrahera nya abonnenter. Vår bedömning är att den genomsnittliga månadskostnaden för ett abonnemang för uppringd access har halverats under de två senaste åren. I USA används s.k. flat rate, d.v.s. kostnaden för kunden påverkas inte av tiden man ligger uppkopplad mot Internet. Brytpunkten för när den nuvarande prismodellen i USA är mer fördelaktig för privatabonnenten än den svenska prismodellen med trafikberoende kostnader, ligger vid 20 timmar per månad. För företagsabonnenten är motsvarande nivå 10 timmar. Av detta kan slutsatsen dras att strukturen och avgiftsnivån i Sverige är mer fördelaktig för privatanvändaren, som enligt ÖC&Ls bedömning i genomsnitt ligger uppkopplad 12 timmar, medan det omvända gäller för företagsanvändaren, som ÖC&L bedömer är uppkopplad i genomsnitt 20 timmar per månad (med uppringd access). ÖC&Ls bedömning är att de traditionella minuttaxorna över nätet delvis kommer att ersättas med betalning för utnyttjade tjänster. Ett scenario för framtiden är att många företag kommer att betala för en viss servicegrad och per överförd megabit, medan en betydande andel av privatsegmentet kommer att erbjudas internetaccess utan kostnad i utbyte mot att kunden använder sig av t.ex. en viss startsida. 2.4 Internet Internet består av det paketförmedlande nät som använder IP-protokollet (Internet Protocol) för förmedling av trafik. Inom denna kategori finns de traditionella teleoperatörerna som erbjuder olika typer av access och internettjänster till företagsoch privatanvändare. Vår bedömning är att kommande IP-baserade tjänster, som t.ex. integrerar tal och data, får ett mycket stort genomslag på längre sikt i hela telekomindustrin. IP-baserade nät har bl.a. en annan kostnadsbild än det vanliga kretskopplade nätet, och erbjuder stora möjligheter att utveckla applikationer för framtiden. För såväl traditionella teleoperatörer som utrustningsleverantörer är betydande satsningar på utveckling av IP-baserade tjänster nödvändiga för den långsiktiga konkurrensförmågan. För internettelefoni i sin enklaste form är vår bedömning att denna tjänst endast har en marknad under de kommande 3-5 åren. När arbitrageutrymmet försvinner genom att avräkningstaxorna och slutkundpriserna över det vanliga telenätet drastiskt minskar, försvinner kostnadsfördelarna för denna tjänst. Det är paketerade mervärdestjänster över IP-baserade nät som kommer att spela en betydande roll på telemarknaden i framtiden. III

5 2.5 Webbsajter, tjänster och produkter Ett företags närvaro på Internet består av dess webbsajt. Den innefattar både själva infrastrukturen för att kunna närvara på Internet, d.v.s. servrar, mjukvara (t.ex. webbserver-programvara) och nätverk etc, samt grafisk design och ev. gränssnitt mot andra system. Webbsajten är en förutsättning för att företag skall kunna erbjuda sina tjänster och produkter över Internet. I takt med Internets tillväxt har antalet webbsajter vuxit dramatiskt samtidigt som uppbyggnaden av sajterna tenderar att bli allt mera omfattande och sofistikerade. Tjänster/produktkategorin hänför sig till alla de tjänster och produkter som tillhandahålls med Internet som gemensam försäljningskanal. I denna kategori finns företag från i princip alla branscher. För företagen innebär Internet på kort sikt en möjlig konkurrensfördel. På längre sikt ger utvecklingen möjligheter till ökad kostnadseffektivitet genom minskade transaktionskostnader och ökande skalfördelar. Försäljning av produkter och tjänster via Internet är dock fortfarande ett relativt nytt och omoget koncept. Många webbutiker erbjuder inte mer än en katalog på Internet där kunden kan fylla i ett beställningsformulär och skicka detta elektroniskt till leverantören. En av Internets stora styrkor är att det är ett utmärkt medium att presentera stora mängder information på ett överskådligt och interaktivt sätt. Även om försäljningen av enkla varor som mat kommer att öka, är det vår bedömning att det framförallt är finansiella tjänster och s.k. informationstäta varor som kommer att handlas på Internet. Böcker, musik, datorer, resor och bilar är exempel på informationstäta varor, d.v.s. varor som kräver fakta, nyheter, kunskap, visdom och råd. 3 Användningen av Internet Användningen av Internet har utvecklats oerhört snabbt de senaste två åren. Den nyligen genomförda undersökningen visar att 46% av Sveriges befolkning mellan år uppgav att de har tillgång till Internet. 40% uppgav att de använder Internet vilket motsvarar att drygt 2,4 miljoner personer mellan år använder Internet för något ändamål i hemmet och/eller på arbetet. Det finns en viss geografisk skillnad i tillgången till Internet. 65% av internetanvändarna som bor i storstäderna uppger att man har tillgång till Internet på arbetet och 63% i hemmet. Motsvarande andel av de som använder Internet och bor på landsbygden är 53% på arbetet och 71% i hemmet 4. Följaktligen är det en högre andel av de som använder Internet i storstäder som har tillgång till det på arbetet, medan andelen som har tillgång till det i hemmet är högre på landsbygden. 26% av de som använder Internet i hemmet uppger att de använder det dagligen. Av de som har tillgång till och använder Internet på arbetet är det 43% som uppger att de använder det dagligen. 4 Med storstad avses Stockholm, Göteborg och Malmö. Med landsbygd avses glesbygd och bebyggelse med mindre än 200 innevånare. IV

6 I vår studie har vi också undersökt såväl privatanvändarnas nuvarande användningsområden som de tjänster som användarna uppskattar att de vill utnyttja mer i framtiden. Denna jämförelse gav bl.a. följande resultat. 4% använder Internet för internettelefoni medan hela 58% säger sig vilja utnyttja internettelefoni framöver. Ca. 20% anger att de idag uträttar bankärenden och betalar räkningar över nätet, medan runt 70% säger sig vilja uträtta dessa ärenden över Internet i framtiden. 6% uppger att de handlar med värdepapper/aktier idag medan närmare hälften av användarna uppger att de är intresserade av att göra detta i framtiden. 18% uppger att de använder Internet till att beställa varor, såsom böcker och CDskivor, men att över 70% önskar göra det framöver. 8% anger att de beställer livsmedel över Internet, men också i detta fall önskar mer än 70% göra det i framtiden. 20% anger att de beställer/bokar biljetter via Internet, men nästan nio av tio säger att de vill använda Internet till detta framöver. Dessa siffror indikerar den betydande marknad som öppnar och har öppnat sig för företag som kan ge attraktiva erbjudanden till kunderna över nätet. Det finns en mängd olika typer av varor och produkter som har goda förutsättningar att få ett stort genomslag över Internet. 3.1 Internets framtida betydelse Som en del av undersökningen har vi även ställt frågor till användarna om den framtida betydelsen av Internet, samt vad de upplever som de största hindren för utvecklingen. En majoritet av användarna (55%) ansåg inte att dagens priser för abonnemang var något hinder alls för användningen. 7% upplever det som ett mycket stort hinder. Vad gäller säkerheten menar 36% att det inte är något hinder för användningen. 10% anser att det är ett mycket stort hinder. Internetanvändarna förefaller inte i något fall se några uppenbart stora hinder för en ökad användning. Inte heller finns det några dramatiska skillnader i uppfattningen om hindren vad gäller kön, geografi, demografi eller utbildningsnivå. Enligt vår bedömning är det därför viktigare att överbrygga de hinder som icke-användare upplever än att mildra de uppenbarligen modesta hinder som dagens användare upplever. Vad gäller Internets framtida betydelse har följande noterats: 96% av internetanvändarna anser att Internet kommer att få en ganska eller mycket stor betydelse för samhällsutvecklingen i framtiden. Hela 53% menade att Internet kommer att spela en mycket stor roll. V

7 Bland icke internetanvändarna var andelen 84% som tror på en ganska eller mycket stor betydelse för Internet i samhällsutvecklingen. 44% anser att betydelsen kommer att vara mycket stor. Av internetanvändarna anser över 80% att Internet kommer att spela en mycket stor roll för individen själv i framtiden. Undersökningen av användningen av Internet ger flera intressanta indikationer. Bl.a. visar den på en förväntad ökad användning av tjänster över nätet såsom transaktionstjänster, handel och kommunikation. Den visar även på den stora betydelse som såväl icke-användare som användare tillmäter Internet för den framtida samhällsutvecklingen. De hinder som många branschbedömare varnar för förefaller bland dagens användare inte upplevas som några stora hinder för utvecklingen av användandet. Användningen av Internet kommer att fortsätta öka kraftigt de närmaste åren. De traditionella användningsområdena, d.v.s. e-post, informationssökning och ren nöjessurfning kommer att fortsätta vara betydelsefulla, men vi kommer att se en markant ökad användning av transaktionstjänster, såsom att uträtta bankärenden och betala räkningar etc. Vi kommer sannolikt se en starkt ökad handel över Internet. Vi tror dock inte att handeln över Internet tar ordentlig fart förrän efter millenniumskiftet. För företagen handlar det om att förstå den nya affärslogiken och att skapa tjänster över nätet som genererar ett verkligt mervärde och kundnytta för användarna. Penetrationen och användningen är redan idag hög men få faktorer talar emot en fortsatt stark expansion. Internet har förutsättningar att bli tillgängligt för alla individer och en lika naturlig del som telefonen och TVn är idag. Det är dock väsentligt att rätta förutsättningar skapas genom ökad utbildning, såväl i skola som i arbetslivet, så att alla får goda förutsättningar att ta del av Internet och dess kommande påverkan i samhället. VI

8 Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION 2 2 INTRODUKTION TILL INTERNETMARKNADEN BESKRIVNINGSMODELL 6 3 KUNDUTRUSTNING PC-MARKNADEN I SVERIGE TRENDER 10 4 KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING OCH ACCESS UTVECKLING AV ACCESSFORMER MODEM ADSL / XDSL ISDN FAST ACCESS ELNÄTSMODEM MOBIL ACCESS SATELLIT KABELNÄTET VILKA KUNDGRUPPER ANVÄNDER DE OLIKA ACCESSFORMERNA? ÖVERFÖRINGSHASTIGHET OCH KUNDNYTTAN MARKNADEN FÖR ACCESS TILLVÄXTEN PÅ MARKNADEN KONKURRENSSITUATIONEN PRISUTVECKLINGEN TRENDER TRENDER FÖR KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING OCH ACCESS TRENDER FÖR PRISUTVECKLINGEN 29 5 INTERNET NÄTRELATIONER MELLAN INTERNETLEVERANTÖRER SAMTRAFIK TELEFONI ÖVER INTERNET SKILLNAD MELLAN INTERNET OCH TELENÄTET SKILLNAD MELLAN IP-TELEFONI OCH INTERNETTELEFONI PROBLEM MED TELEFONI ÖVER INTERNET JÄMFÖRELSE AV PRISERNA MELLAN PSTN-TELEFONI OCH TELEFONI ÖVER INTERNET 35 I

9 5.3 TRENDER 36 6 WEBBSAJTER, TJÄNSTER OCH PRODUKTER FRAMVÄXTEN AV INTERNETTJÄNSTER TJÄNSTESTRUKTUR HINDER FÖR UTVECKLINGEN AV TJÄNSTER TRENDER 44 7 ANVÄNDNING AV INTERNET FREKVENSEN I ANVÄNDANDET ANVÄNDNING AV TJÄNSTER ABONNEMANGSFORM I HEMMET PÅ ARBETET INTERNETS FRAMTIDA BETYDELSE TRENDER 63 8 FRAMTIDA UTVECKLING 65 KÄLLFÖRTECKNING 68 APPENDIX I: THIS IS THE BIT GENERATION 72 APPENDIX II: ORDLISTA 76 APPENDIX III: INTERVJULISTA 83 II

10 1 Inledning Internet är redan idag en påverkansfaktor i vårt samhälle, såväl för företag och organisationer som för individer. Internet och den digitala kommunikationen förändrar förutsättningarna för affärsverksamhet och rollerna i näringslivet och den offentliga sektorn. De förändrar också individernas grundläggande förutsättningar för arbete och fritid, kommunikation med kända och okända, samt inte minst möjligheten till ökat inflytande och medbestämmande i samhället. Fråga en grupp människor vilken betydelse Internet kommer att få för utvecklingen i framtiden, och svaret blir nästan samstämmigt; mycket stor. Fråga samma grupp vad Internet är eller hur fenomenet kan definieras och svaren blir vitt skilda. 1.1 Syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har som sektorsmyndighet på teleområdet bl.a. till uppgift att följa internetutvecklingen i Sverige. Med syftet att få en oberoende bild av internetmarknaden och Internets utveckling har PTS givit Öhrlings Coopers & Lybrand (ÖC&L) i uppdrag att genomföra en analys av den svenska internetmarknaden. Syftet har inte varit att närmare beskriva och analysera regleringsaspekter av Internet. 1.2 Metod och avgränsningar Uppdraget har genomförts under perioden 22 juni 11 september. Under denna tid har vi genomfört 25 intervjuer med företag som har olika koppling till Internet, allt från traditionella teleoperatörer till företag som använder Internet som försäljningskanal 5. Genom de olika typer av företag vi har fått tillfälle att träffa, har vi fått en bild av internetmarknaden och dess olika intressenter. Vi har gjort en omfattande sammanställning av framförallt webbmaterial och har dessutom låtit genomföra en konsumentundersökning av internetanvändningen i Sverige. I vårt uppdrag från PTS har ingått att för vart och ett av följande områden beskriva och analysera utvecklingen; Marknad, Prisbild, Teknikutveckling / alternativa accessformer, Tjänsteutbud, Användning, Internettelefoni / IP-telefoni samt 5 Se intervjulista i appendix III 1

11 Internets framtida utveckling i Sverige Samtliga dessa områden är komplexa att beskriva och analysera i detalj. Kvantitativa bedömningar om den framtida utvecklingen blir naturligt osäkra, eftersom det som kännetecknar denna marknad mer än någon annan idag, och kanske mer än någonsin tidigare, är dess enorma dynamik och förändringshastighet. När någon försöker prognosticera t.ex. antalet internetanvändare eller omsättningen från elektronisk handel över Internet om 5 år, måste det ses utifrån vad det är; en bedömning. Det väsentliga är att konstatera att utvecklingshastigheten är enorm och att Internet som företeelse och fenomen kommer att påverka oss alla oavsett om vi vill det eller ej! 1.3 Disposition För att på ett enkelt och strukturerat sätt söka beskriva internetmarknaden har vi utgått från en schematisk värdekedja där varje komponent beskrivs och analyseras. Värdekedjan ligger till grund för kapitel- och avsnittsindelningen. Internets värdekedja Kundutrustning Kommunikationsutrustning Access Internet Webbsajt Tjänster Produkter Källa: Öhrlings Coopers & Lybrand Introduktion till internetmarknaden Vi inleder med en introduktion till begreppet Internet och en genomgång av vår beskrivningsmodell (värdekedjan ovan). Kundutrustning Efter genomgången av vår beskrivningsmodell beskriver vi en förutsättning för att användarna skall få åtkomst till Internet; persondatorpenetrationen och dess utveckling. Kommunikationsutrustning och access Vi går därefter igenom förutsättningarna och alternativen för att kommunicera med Internet samt olika accessformer. I detta avsnitt redogör vi också för aktörerna på internetaccessmarknaden och ger en bild av de företag som erbjuder kunderna tillgång till Internet. Vi beskriver hur segmentet har utvecklats samt gör en bedömning av hur konkurrensen utvecklats på marknaden. För att genomföra analysen har vi efterfrågat kvantitativ information från operatörerna. Vi har fått ta del av viss information från företagen, men till stor del bygger analysen av marknads- och konkurrensutvecklingen 2

12 på egna bedömningar, eftersom många företag anser att informationen är affärsmässigt känslig. Internet Vidare beskriver vi ur ett nätperspektiv vilka villkor som gäller internetleverantörer som utbyter trafik över Internet. Därefter diskuterar vi förutsättningarna för internettelefoni och IP-telefoni och bedömer dess möjliga påverkan på den traditionella telefonimarknaden och teleoperatörerna. Webbsajter, tjänster och produkter I nästa avsnitt beskriver vi kortfattat de aktörer på internetmarknaden som levererar tjänster och innehåll åt företag eller slutkunder, samt hur denna del av marknaden har utvecklats hittills och bedöms utvecklas i framtiden. Användning av Internet Därefter redogörs för användningen av Internet i Sverige. Inom ramen för uppdraget har vi låtit genomföra en konsumentundersökning för att beskriva tillgången till Internet, användningen idag samt vilka användningsområden som kan förväntas växa snabbast framöver. Framtida utveckling Vi avslutar med vår uppfattning om den framtida utvecklingen. Den baseras på de genomförda intervjuerna, användarundersökningen, analyser av insamlad information samt erfarenheten hos de som skrivit rapporten. Appendix I ett appendix till rapporten finns en kortare vision skriven av en ung representant för den nya generationen av internetanvändare; den generation som kommer att använda den digitala kommunikationen, med Internet i spetsen, mer än vad vi själva troligen kan ana. Vi har genomgående valt att i det anonyma citatets form återge tankar och åsikter som förmedlats av de personer och företag som vi träffat under studien. Dessa citat skall därför inte ses som absoluta sanningar, utan syftar till att ytterligare belysa ett visst område. Vi hoppas att rapporten bidrar till vidare diskussion och att skingra några av de skuggor som fortfarande tycks mystifiera fenomenet Internet. 3

13 2 Introduktion till internetmarknaden Även om Internet funnits tillgängligt i mer än ett decennium i Sverige är det först under de senaste 2-3 åren som Internet har börjat användas av en bred användarkrets. I takt med den ökade spridningen har internetmarknaden utvecklats kraftigt. Många bedömare har misslyckats med att förutse utvecklingen och Internets påverkan på företag, organisationer och individer. Detta kan i princip hävdas oberoende av vilken del av marknaden som studeras. Ett sätt att åskådliggöra Internets snabba utveckling är att jämföra dess adaptionstid med andra media. Adaptionstid för media, USA Miljoner användare, USA År Radio TV Kabel-TV Internet Källa: Morgan Stanley Technology Research Denna jämförelse visar att Internet på tiotalet år har fått ett användargenomslag som det tagit andra media, såsom radio och TV, flera decennier att uppnå. Följaktligen är tillväxttakten, dynamiken och genomslaget exceptionellt högt jämfört med andra medier. Internetutvecklingen befinner sig fortfarande i en expansionsfas och samtliga bedömningar som görs indikerar att den framtida utvecklingen kommer att vara fortsatt stark. De möjligheter Internet skapar, som massmedium och gemensam kommunikationskanal, har så här långt endast utnyttjats i begränsad omfattning. Hittills har Internet framförallt använts för kommunikation och informationsinhämtning. Den digitala utvecklingen med internettekniken i spetsen är dock strukturförändrande, vilket innebär nya möjligheter till verksamhet, såväl bland företag och organisationer som för individer. Nedanstående tabell ger en övergripande beskrivning av de områden och tjänster som Internet kan användas till, och där vi troligen bara är i början av utvecklingen. Utvecklingen av tjänster och användningen beskrivs närmare i kapitel 6 och 7. 4

14 Tjänste- och användningsområden för Internet Område Kommunikation Allmän information och tjänster Affärsinformation Försäljning och marknadsföring Kundtjänst/ -stöd Elektronisk handel Administration Utbildning Tjänster lägre kommunikationskostnader p.g.a. snabbare och billigare kommunikation, oavsett avstånden introducerar nya kommunikationstjänster, t.ex. videokonferenser, multimedia etc. samhällsinformation och -tjänster nyheter tillgång till biblioteksdatabaser tillgång till rapporter (exempelvis årsredovisningar) information och databaser annonsering företags- och produktinformation fakturering och leveransscheman kostnadseffektiv förstaklassig kundtjänst/ -stöd (hela dygnet, stöd för internationella klienter) elektroniskt ordersystem dygnet runt: beställ delar automatiskt, kontrollera statusen och skicka specifikationerna nya tjänster som bank i hemmet eller handla hemifrån papperslösa blanketter; patent- och varumärkesansökningar, skatteformulär, ansökningar för EU-stöd, passansökningar etc. etc. distansutbildning (i synnerhet för arbetande personer, handikappade, glesbygdsboende etc.) Användare (exempel) Företag och hushåll, Bibliotek, myndigheter Anställda, möjliga kunder, affärspartners, investerare och aktieägare Företag och organisationer Finansiella företag Tillverningsindustrin, återförsäljare, banker Revisionsbyråer, små och medelstora ftg, advokater Alla Underhållning video on demand, distansspel, interaktiva TV-program Multimediaindustrin, konsumenter Källa: EU-kommissionen/ ISPO Towards the Global Internet Society: The Effects of Internet on the Society Internet, och den digitala kommunikationen, driver på branschglidningen inom infokomsektorn (d.v.s. telekom/it/mediabranscherna). Det som händer inom hela infokomsektorn har till stora delar sin förklaring i Internets utveckling. 5

15 Branschglidningen INTERNET Media Telekom Data Källa: Öhrlings Coopers & Lybrand AB Konkurrensen är intensiv i de gemensamma gränssnitten även om internetbranschen i ökad grad präglas av konsolidering, partnerskap och samarbeten. Företag som tidigare befunnit sig på tämligen åtskilda marknader rör sig både marknadsmässigt och regulativt in på gemensamma domäner. Aktörerna på marknaden rör sig i värdekedjan för att hitta nya verksamheter, skapa nya tjänster med mervärde för kunderna och nya intäktskällor. 2.1 Beskrivningsmodell Internet fungerar som en kanal mellan kunderna och tjänsteleverantörerna. Marknaden består övergripande av Internet Service Providers (ISP), som ger tillgången till nätet, och tjänsteleverantörerna som är av olika slag, dels säljare dels innehållsleverantörer. Marknaden består av ISPs, hård- och mjukvaruvaruleverantörer, innehållsleverantörer (som paketerar tjänster), samt webbyråer/konsultföretag som tillhandahåller applikationer, projektledning och affärsutveckling. Internetmarknaden är till sin natur komplex att definiera och beskriva. Inom begreppet internetmarknaden ryms en mängd av olika typer av aktörer. I det följande beskriver vi utvecklingen på marknaden utifrån värdekedjan hos Internet, d.v.s från kundens kontakt med Internet till de tjänster och produkter som tillhandahålls över Internet. 6

16 Värdekedjan för Internet Kundutrustning Kommunikationsutrustning Access Internet Webbsajt Tjänster Produkter Källa: Öhrlings Coopers & Lybrand Värdekedjan syftar till att belysa aktörerna på internetmarknaden. För vart och ett av leden i värdekedjan beskriver vi kortfattat vad kategorin består av och de aktörer som agerar i detta led. Vår definition och uppdelning av Internet representerar inte den enda modellen. Olika aktörer lägger olika innebörd i termer, men likväl uttrycker värdekedjan ett sätt att åskådliggöra internetmarknaden. 7

17 3 Kundutrustning En grundläggande förutsättning för att diskutera utnyttjandet av Internet är förekomsten av kundutrustning hos användarna. Utan rätt kundutrustning är det inte möjligt att använda de kommunikationsprodukter som presenterar information från Internet för användarna. Kundutrustning Kommunikationsutrustning Access Internet Webbsajt Tjänster Produkter I kundutrustning ingår hårdvara (t.ex. persondatorer/pc) och mjukvara (t.ex. webbläsare som ger tillgång till sökmotorer), vilka tillsammans ger kunderna möjlighet att få tillgång till Internet. I kategorin finns PC-tillverkare som Compaq, IBM och Dell, samt företag som tillhandahåller mjukvara för Internet t.ex. Microsoft och Netscape. Hårdvaran är den viktigaste faktorn relativt mjukvaran när tillgång till Internet skall analyseras. Detta har flera anledningar, som att den mjukvara som krävs för internetaccess ofta är paketerad med datorn samt att hårdvaran är mer kostsam. Då den vanligaste formen av hårdvara bland privat- och kontorsanvändare är PCn, analyseras PC-marknaden i Sverige. 3.1 PC-marknaden i Sverige År 1997 fanns flest persondatorer per capita i världen i USA, där PC-tätheten var 45%. På sjunde plats kom Sverige med 35,3 datorer per 100 personer; en ökning med 6 procentenheter från året innan. 6 6 Datatätheten anger antal persondatorer i ett land dividerat med antal innevånare i landet. Källa: IMD World Competetiveness Yearsbook

18 PC-tätheten % Persondatorer/100 innevånare 40% 30% 20% 10% 0% US Australien Kanada Norge Island Finland Sverige Danmark Holland UK Frankrike Tyskland Japan Spanien Källa: IMD (International Institute for Management Development) 1998 Under 1997 beräknade EITO att försäljningen av persondatorer i Sverige ökade med 8,3%, från ca till sålda datorer 7. I jämförelse med andra IT-segment (som t.ex. internetabonnemang, nätverksprodukter och modem) skulle det utgjort en modest tillväxt och varit ca. 3% under EU-genomsnittet. Nya skatteregler för att stimulera privatpersoners IT-användning, genom att företag fick möjlighet att förse sina anställda med datorer befriade från förmånsskatt i hemmen, ändrade dock förutsättningarna på marknaden. Detta gjorde att PC-försäljningen översteg EITOs prognos för 1997 med hela datorer enligt analys- och konsultföretaget IDC 8. En tredjedel av de datorerna såldes under sista kvartalet. 7 European Information Technology Observatory Skatteregler ökar datorförsäljningen, SvD ekonomi, den 3/

19 PC-försäljningen i Sverige, utfall och prognos Antal sålda datorer, tusental * IDC, IT Research EITO * Bedömning IDC Källa: EITO 1998, IDC och IT-Research (ur Computer Sweden och SvD ekonomi) I år prognosisterar branschen en fortsatt kraftig tillväxt av persondatorer i Sverige. Redan under första halvåret 1998 såldes persondatorer, vilket motsvarar en ökning med 55% i jämförelse med samma period förra året. IDC beräknar att 40% av halvårsförsäljningen härrör från personalköpen, samt anser att denna utveckling inte kommer att avklinga under året 9. För hela 1998 gör IDC bedömningen att ca persondatorer kommer säljas via personalköp, medan leverantörernas egna uppskattningar ligger drygt över den siffran Trender Branschanalytiker är eniga om att den nuvarande starka tillväxten kommer att bestå något år. PC-försäljningen förväntas sedan sjunka tillbaka till nivåer runt ca sålda persondatorer per år när sekelskiftet närmar sig, d.v.s. mer eller mindre i nivå med 1997 års försäljning 11. Undantaget personalköpen har PCmarknaden i princip stagnerat; dock har år 2000-problematiken ökat försäljningen tillfälligt p.g.a. utbyte av äldre datorer. Under de närmaste åren gör vi bedömningen att PC-tätheten kommer att stiga i svenska hushåll p.g.a. personalköpen, då vi räknar med att ca. 50% av de sålda persondatorerna utgörs av nyköp (till skillnad från ersättningsköp, d.v.s. att hushåll köper en ny PC för att ersätta en gammal). Detta leder till att fler får tillgång till 9 IDC spår avmattning i personalköpen, Computer Sweden, den 7/ Hem-PC-boomen slår alla rekord, Computer Sweden, den 13/ King Dell kopplar greppet, Veckans Affärer, den 2/

20 Internet. Dessutom tillkommer olika former av alternativa accessformer som digital- TV, samt i viss mån mobiltelefoner/datorer och handdatorer (PDAs), vilket ytterligare förstärker tillgången till Internet. 11

21 4 Kommunikationsutrustning och access Kommunikationsutrustning består av den utrustning som kunden behöver för att få access ut till nätet. För det stora flertalet användare består produktmässigt denna kategori av olika typer av modem. Kundutrustning Kommunikationsutrustning Access Internet Webbsajt Tjänster Produkter Kunden är förbunden med ett allmänt tillgängligt nät via en egen access. För Internet, precis som för det traditionella kretskopplade telenätet (PSTN), sker detta huvudsakligen genom en kopparledning som är unik för kunden. Större kunder har ofta egna dedikerade fasta förbindelser som ger dem garanterad överföringshastighet. Det finns dock ett flertal andra accessformer som redogörs för i det följande. 4.1 Utveckling av accessformer För hemanvändaren var länge datakommunikation ett begrepp som hörde de stora företagen till. I slutet av 80-talet fick dock modemet en allt större spridning då diverse tjänster, som börsinformation och system för elektronisk post, som krävde datakommunikation spred sig. I samband med den ökande användningen av Internet fick modemanvändandet en kraftig ökning. Utvecklingen av internetaccess och utvecklingen av tjänster på Internet har följts åt. I takt med att snabbare hastighet har erbjudits, har mer avancerade tjänster kunnat erbjudas av tjänsteleverantörerna. På samma sätt har nya tjänster krävt mer bandbredd. Många av de webbsidor som är populära idag skulle ha tagit mycket lång tid att ladda ner med äldre modem. I takt med att många användare har fast access, i huvudsak via sitt arbete, har även mer krävande tjänster, som utsända sk. pushtjänster 12 i form av t.ex. PointCast 13, fått spridning. I takt med att behovet av tjänsterna ökar kommer efterfrågan av fast access öka, både på arbetsplatsen och i hemmet, samt i vissa fall mobil access när man förflyttar sig. 12 Utsändande av information från en central server till en passiv användare (push) istället för det vanliga att användaren själv söker informationen (pull)

22 Olika former av internetaccess Internet PSTN ISDN Elnätet Kabel-TV-nätet Modem xdsl ISDN Fast Elnätsmodem Mobil Satellit Digital-TV Kabelmodem access Källa: Öhrlings Coopers & Lybrand Modem Längst ner på hastighetsskalan av icke-mobila kommunikationslösningar ligger modemet för uppringd förbindelse över det vanliga telefonnätet. Det relativt billiga modemet är idag utan jämförelse det vanligaste sättet att koppla upp sig mot Internet från hemmet (se kap. Användning av Internet). Ett modem (modulator/demodulator) omvandlar digitala signaler från datorn eller annan digital utrustning till en analog signal för en vanlig telefonledning i koppar (s.k. twisted pair) för att sedan demodulera den analoga signalen och konvertera den till en digital signal för den digitala utrustningen. Utvecklingen inom modem har varit snabb. De 2400 bps modem som var standard för några år sedan upplevs idag som alltför långsamma. Även de betydligt snabbare modemen på 14,4 kbps, har fått ge plats för de snabbare 28,8 kbps och 33,6 kbps samt nu även de nya modemen på 56 kbps. Tidigare trodde många att gränsen var nådd med bandbredden 33,6 kbps, men genom nya standarder x2 tekniken 14 och senast V.90 56K ITU standarden har hastigheten ökats. Genom att hoppa över analog-tilldigital konverteringen nedströms kan tekniken använda nästan hela den tillgängliga bandbredden i telefonnätet på 64 kbps. Tekniken baseras på avkodning istället för modulering. Med vanlig V.42bis-kompression 15 kan 56K modem t.o.m. nå hastigheter som motsvarar ca. 115,2 kbps. 14 En teknik från U.S. Robotics (numera 3Com) för överföring av data. 15 V.42bis är andra (bis) versionen av International Telecommunications Unions (ITU-T) standard 42 i V.xx serien av kompressionsstandarder. 13

23 4.1.2 ADSL / xdsl DSL 16 (Digital Subscriber Line) är en teknik för att erbjuda hög bandbredd över vanliga telefonledningar i koppar genom installation av ny ändutrustning och uppdatering av telestationer. Om avståndet till telefonbolagets telestation inte är för stort (ca. 3 km) kommer vanliga telefonuttag att kunna ta emot data med hastigheter upp till 6,1 Mbps, om telebolaget erbjuder ADSL-tjänster den vanligaste DSLtekniken. Dessa höga överföringshastigheter möjliggör överföring av realtidsvideo, ljud och t.o.m. vissa 3-D effekter. ADSL är en asymmetrisk teknik, vilket innebär att kapaciteten för att ta emot data är högre än kapaciteten för att skicka. Detta gör att den lämpar sig mycket väl för internetaccess. I Sverige genomför Telia begränsade tester med sin produkt Telia Flexicom som erbjuder en överföringshastighet på 150 kbps i uppriktningen och två Mbps vid nedladdning av data. Priset för tjänsten under testperioden är 750 kronor per månad och 50 öre per megabyte överförd information. Tester mot företag genomförs också med liknande kapacitet ISDN ISDN (Integrated Services Digital Network) är en uppsättning standarder för digital överföring över vanlig koppartråd likväl som annan databärare. Det finns två nivåer, Basic Rate Interface (BRI), riktad mot hem och småföretag, samt Primary Rate Interface (PRI) för större användare. Båda innehåller ett antal B (bärar)- kanaler och en D (delta)-kanal. B-kanalen bär data, röst och andra tjänster, medan D- kanalen bär kontroll- och signalinformation. Basic Rate Interface består av två B- kanaler à 64 kbps vardera och en D-kanal på 16kbps. Således kan en användare av Basic Rate nå hastigheter upp till 128 kbps. Den mer kraftfulla Primary Rate består av 23 B-kanaler och en D-kanal på 64 kbps i USA eller 30 B-kanaler och en D-kanal i Europa. Standarden erbjuder hastigheter upp till 64kbps om man samtidigt vill prata i telefon. Alternativet finns också att utnyttja båda kanalerna och nå 128kbps. ISDN kräver adaptrar på båda sidor av överföringen, så därför behöver ex. både hemmet och ISPn ha adapter. ISDN finns tillgängligt från de flesta telefonbolag i USA och Europa. Även om ISDN är en äldre teknik som inte erbjuder samma höga hastigheter som ADSL och kabelmodem, är den dock en beprövad standard som kan erhållas av de flesta telebolag till en relativt låg kostnad. Då ISDN är en uppsättning standarder som inte är knuten till en specifik bärare, kan den användas i andra former. Företaget Interloop AB (som ingår i NetCom gruppen) erbjuder t.ex. idag en tjänst som heter In2loop ISDN. Ett företag ansluts genom en liten antenn som monteras utanpå fastigheten. Antennen riktas mot närmaste 16 xdsl syftar på olika varianter av DSL, som ADSL, HDSL, VDSL och RADSL. 14

24 basstation. Via radiosignaler förbinds företagets dator via antennen med Tele2 och Internet Fast access För fast access, dvs en anslutning som ständigt är kopplad mellan ett företag eller en användare och Internet, finns det ett antal alternativ. Några av de vanligaste är T- carrier, E-carrier och Frame Relay (se ordlista) Elnätsmodem Tekniken med internetaccess genom elledningen har hittills haft mycket tekniska problem, men kan bli ett intressant alternativ. Detta beror delvis på hur Telias DSLlösningar utvecklas och på vilka villkor andra operatörer får tillgång till denna lösning. Vattenfall uppger att de testar elnätet för kommunikation med hög överföringshastighet 17. I ett samarbete med företaget Nor.Web genomförs under våren 1998 fältförsök i Vattenfalls elnät med s.k. bredbandskommunikation. Fördelarna är att denna kommunikation går snabbare än med telefonmodem och att den vanliga telefonlinjen inte blockeras. Det innebär att systemet på sikt kan erbjuda snabbare internettjänster, fjärrstyrning av apparater, multimedia, lokala intranet och billigare telefoni. Vattenfall håller på att utvärdera tekniken. Om tekniken håller vad den lovar och visar sig kommersiellt intressant kommer Vattenfall att kunna erbjuda Internetabonnemang till sina elnätskunder i tätort inom ett par år. Stockholm Energi kommer att genomföra tester med internetaccess via elnätet under hösten 98 tillsammans med en teleoperatör Mobil access Idag erbjuder alla de svenska mobiloperatörerna internetaccess via mobiltelefonen. Ett exempel på detta är Europolitans tjänst EuroData och EuroData Pro. Denna innebär att mobiltelefonen blir ett mobilt modem som är att jämföra med ett vanligt Hayeskompatibelt modem. EuroData Pro stödjer asynkron full duplex data-transmission upp till 9600 bps, vilket är den vanliga överföringshastigheten idag. Vid sk. transparent överföring kan data komprimeras upp till fyra gånger. 18 Dock är nya snabbare standarder på gång 19. WCDMA (Wideband Code Division Multiple Access), ett ramverk för mobil kommunikation, blev nyligen europeisk standard, uppbackad av bl.a. Ericsson och Nokia. Denna teknik, som kan ses som en efterträdare till dagens mobiltelefonteknik GSM, klarar förutom vanlig rösttrafik även 17 Källa: Vattenfall, 18 Uppgifter hämtade från Europolitans websida 19 Affärsvärlden nr 6, 4 feb

25 snabb mobil Internettrafik mellan 10 och 40 gånger snabbare än med dagens modem. WCDMA är tänkt att användas för kommunikation över längre distanser, medan systerstandarden TD-CDMA (Time Division Code Division Multiple Access) är gjord för inomhustillämpningar. Operatörerna kommer troligen kunna leverera WCDMA tjänster omkring år Satellit Trots att satelliter använts för dataöverföring ända sedan datakommunikationens begynnelse är dess användning för internetaccess en relativt ny företeelse. En satellitmottagare ger ca. 400kbps i nedladdningskapacitet, medan uppladdning sker via en vanlig telefonledning via modem. Flera ambitiösa projekt pågår för att placera ut en större mängd kommunikationssatelliter vilka skulle ge nya och förbättrade möjligheter till internetaccess. Ett mycket omtalat exempel på detta är Teledesic, ett projekt stött av ett antal investerare bl.a. Bill Gates, som planerar att via ca. 300 lågtflygande satelliter erbjuda bredbandsaccess till Internet via en liten satellitmottagare. Hastigheten planeras bli 64 Mbps i nedriktningen och 2 Mbps uppåt. Om projektet lyckas kommer Teledesic, i konkurrens med andra projekt som Motorolas Celestri och Alcatels SkyBridge, att kunna erbjuda trådlös bredbandsaccess till hela världen. I Sverige erbjuder Tele2 ett paket som heter Connect2Internet Satellit där användaren tar emot data via satellit genom en villaparabol. Data i andra riktningen (upp) skickas via en vanlig modemförbindelse Kabelnätet Ett kabelmodem är en anordning som är kopplad till eller integrerad i en PC och ger användaren tillgång till Internet över kabel-tv-nätet. Hastigheten för överföring från Internet är teoretiskt upp till 27 Mbps och ca. 2,5 Mbps i den andra riktningen. Denna teknik använder samma kabel som levererar signaler till kabel-tv och Internet kan nås samtidigt som andra personer i samma hushåll tittar på sina favoritprogram. Kabelmodem är möjligt att använda för de som har kabel-tv idag om kabelbolaget har tillräckligt modern utrustning. Detta är idag den teoretiskt snabbaste formen av internetaccess till hemmen och överträffar modem (max 56 Kbps), ISDN (max 128 kbps) och även ADSL (teoretisk max 8 Mbps) vad gäller bandbredd. Dock är den praktiska hastigheten oftast betydligt lägre. Telia och Stjärn-TV är två företag som idag erbjuder internetaccess på försök till hushåll via kabel-tv-nätet. I den nya generationens TV används digital överföring istället för analog. Detta har fördelen att en mängd nya tjänster, som t.ex. delayed broadcast 20, demandtjänster 21 och interaktiva tjänster som handel, utbildning, spel m.m. kan erbjudas. Digital-TV kommer på sikt att fungera som en ytterligare kanal till Internet. 20 Ett program lagras på en videoserver och kunden väljer att titta på programmet vid ett annat tillfälle. 21 Tjänster på begäran, t.ex. beställvideo, sk video-on-demand, där kunden ser en film när han/hon vill. 16

26 Olika accessformers kapacitet och pris (exempel) Accessform Överföringshastighet ner Överföringshastighet upp Startavgift Löpande kostnad Kabelmodem ca Mbps 2,5 Mbps Ex: Stjärn TVs pilotprojekt, 1995 kr i startavgift 365 kr/mån + 99 kr/mån för modemhyra ADSL ca. 6 Mbps 640 kbps Ex: Telia Flexicom (försök). Ingen startavgift under försöket. ISDN 128 kbps 128 kbps Ex: Tele2 Connect2Internet 1695:- (inkl 12 mån), ingen installationsavgift. Satellit 400 kbps 56 kbps Ex: Tele2s Connect2Internet Satellit kostar 2995kr + 250kr i startavgift 750kr/mån och 50 öre/mbit 275 kr/mån efter 12 mån 195kr/mån samt 23 eller 46 öre/min. Modem 56 kbps 56 kbps Ofta ca. 150kr/mån Källa: Öhrlings Coopers & Lybrand Tidsåtgången för att ladda ner en 2 MB stor fil med olika anslutningsmetoder. ADSL Kabelmodem 0,3 sek. 2 sek. Elnätsmodem Satellit ISDN (två kanaler) 10 sek. 20 sek. 35 sek. 56k-modem 1,20 min. GSM-modem 3 min. Källa: Internetworld 17

27 Tiden det tar att ladda ner en 2 MB stor fil med de olika anslutningsmetoderna varierar kraftigt och som synes i figuren är det exempelvis mycket stor skillnad på ADSL och ett vanligt 56k-modem. Noteras bör att de hastigheter som anges i tabellen ovan är teoretiska maxhastigheter. Den praktiska genomsnittshastigheten skiljer sig mycket åt beroende på teknisk lösning, leverantör, kvalitet på förbindelsen m.m. Detta förklarar även diskrepansen mellan tabellen och Internetworlds exempel på den tid det praktiskt tar att ladda ner en fil. 4.2 Vilka kundgrupper använder de olika accessformerna? Vad gäller privat användning har modemen fått en mycket stor spridning och är utan tvekan det vanligaste sättet att nå Internet från hemmet (89% enligt vår användarundersökning - se avsnitt Användningen av Internet ). Den främsta orsaken till den stora spridningen är de låga kostnaderna. Modem är billiga och erbjuds ofta i paket vid köp av datorer eller internetaccess. Parallellt med modemen existerar ISDN som en lösning för de hemanvändare som kräver högre överföringshastigheter (t.ex. distansarbete). På senare tid har ISDN blivit billigare, vilket förmodligen kommer att bidra till att under en övergångsperiod (innan ADSL eventuellt fått genomslag) göra ISDN till en lågprisvariant för de användare som behöver mer kapacitet än modem, men inte har råd att betala för en fast access. Telia har i Sverige ca ISDN abonnenter, där företagskunderna utgör den stora basen, och har för 1998 en prognostiserad tillväxt på abonnemang. Accessformer per användargrupp Hemanvändare Avancerad hemanvändare Företag Idag Modem (ISDN) Modem 56K ISDN (ADSL) (Modem) ISDN Frame Relay Imorgon Modem ISDN ADSL Kabelmodem ADSL Frame Relay (kombinationer av ATM 22 och Frame Relay) Källa: Öhrlings Coopers & Lybrand 22 ATM (asynchronous transfer mode) är en teknik för dedicated-connection switching som ordnar data i 53-byte stora celler eller paket och sänder dessa över ett medium med hjälp av digital signalteknik. Varje cell bearbetas asynkront relativt andra celler och köas innan den multiplexas över linan. IEEE Spectrum rapporterar att ATM förväntas nå 10 Gbps. Tillsammans med SONET och flera andra tekniker är ATM en nyckelkomponent av bredbands-isdn (BISDN). 18

28 4.3 Överföringshastighet och kundnyttan För privatkunder är naturligtvis kostnaden för accessen och utnyttjandet en viktig aspekt. Dock kommer privatkunderna att få allt större kapacitetsbehov i och med att tjänsterna kräver allt mer bandbredd. Kostnaden är idag avgörande för privatkunden. Kunderna ringer runt och kollar vem som är billigast och tar sedan det billigaste alternativet ofta ej medvetna om hur kvaliteten är. Större företagskunder har helt andra krav. För dessa är det snarare faktorer som kapacitet, säkerhet och pålitlighet som är viktiga, även om kostnaden naturligtvis spelar en betydande roll. På företagssidan kommer också en segmentering att ske, där enkel tillgång till nätet blir billigare samtidigt som det sker en framväxt av mer exklusiva tjänster med garanterad bandbredd och drift. Behovet av bandbredd är ursprungligen teknikdrivet, då leverantörerna av internettjänster försöker erbjuda grafiskt tilltalande och innehållsrika tjänster, men övergår sedan, när kunderna vant sig vid tjänsterna, till att vara användardrivet användarna börjar kräva lika grafiskt tilltalande tjänster av de andra leverantörerna. 4.4 Marknaden för access I det följande beskrivs utvecklingen av marknaden för internetaccess. Avgränsningen för denna analys är segmentet uppringd access. Detta segment av accessmarknaden är det klart dominerande sett till antalet abonnenter och omsättning, även om marknaden för andra accessformer inte är försumbar. De större leverantörerna av internetaccess har dock inte varit villiga att ge detaljerade uppgifter om omsättningen eller tillväxten för de olika accessformerna. Samtliga marknadsbedömningar som görs bygger på publicerade abonnenttal vid årsoch halvårsskiften från respektive operatör, samt ÖC&Ls egna bedömningar av underliggande parametrar. Inom ramen för den här studien har vi genomfört en egen analys för att bedöma storleken och tillväxten för segmentet uppringd access, inklusive ISDN. Vi har följaktligen inte gjort någon bedömning för andra accessformer Tillväxten på marknaden Idag tillkommer ca nya användare per månad dröjer inte länge förrän vi har en extrem penetration. Vi ser ingen avmattning för den genomsnittliga tiden som användare ligger ute på nätet den stora tillströmningen av abonnenter kommer att fortsätta att öka snabbt Tillväxten i antalet abonnenter under de senaste tre åren i Sverige har varit exponentiell, vilket visas av diagrammet nedan. 19

Utvecklingen för följande områden har beskrivits och analyserats (här)

Utvecklingen för följande områden har beskrivits och analyserats (här) Internet är idag en stark påverkansfaktor i vårt samhälle, såväl för företag och organisationer som för individer. Internet och den digitala kommunikationen förändrar förutsättningarna för affärsverksamhet

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

om bredband ==== == 1 I Om bredband

om bredband ==== == 1 I Om bredband om bredband ==== == 1 I Om bredband GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM BREDBAND Med bredband kan du hämta och skicka stora mängder information

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Nu bygger vi bredband i Hökhult

Nu bygger vi bredband i Hökhult Nu bygger vi bredband i Hökhult UppCom erbjuder dig att ansluta dig till bredband via optofiber. Byggstart kommer att ske under hösten. Förväntad tid för arbetet är ca 8 veckor. Ett nät flera tjänster

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät?

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Vilka innovationer och tekniker som blir marknadsframgångar är svårt att sia om! Inferior Winners Cobol vs Algol/Pascal

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät Anslut världen på dina villkor Med Öresundskraft stadsnät Frihetsfibern Öresundskraft stadsnät är det självklara alternativet för dig som inser att en bra digital uppkoppling är lika viktig som vattnet

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät!

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Detta är SplitVision! STÖRRE UTBUD, FLER LEVERANTÖRER Din bostad är ansluten till SplitVision, Borås öppna stadsnät. Det innebär att du får tillgång till marknadens

Läs mer

ISP på landsbygden. Information på Internetdagarna 2003-10 - 08. Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo

ISP på landsbygden. Information på Internetdagarna 2003-10 - 08. Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo ISP på landsbygden Information på Internetdagarna 2003-10 - 08 Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo Agenda Bakgrund Teleservice Bredbandstäckning Infrastruktur Tjänster Ekonomi Konkurrens

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup jpförståelse för detta ämne. Presentera ert

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet.

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Skaffa fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Hej! Just nu håller du i en broschyr om fiber. Fiber är den senaste tekniken - nedgrävda kablar som ger dig

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Satellitmottagning tooway med Eutelsat för att få tillgång till stabil internetkommunikation för privatkunder!

Satellitmottagning tooway med Eutelsat för att få tillgång till stabil internetkommunikation för privatkunder! Satellitmottagning tooway med Eutelsat för att få tillgång till stabil internetkommunikation för privatkunder! kan nu erbjuda snabb och stabil internetaccess med ny teknik från en månadskostnad på 395

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Utveckling av bredbandstekniker Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Innehåll 1. Fast bredband Kopparkabeltekniker Kabelmodem Fiber till hemmet 2. Trådlöst bredband 3. Slutsatser Omnitele

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet

Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet 1 (10) Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet Post- och telestyrelsen, PTS, utreder för närvarande hur konkurrenssituationen inom accessnätet kan förbättras framförallt avseende kundsegmentet

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Anders Rafting Enheten för Robust kommunikation, Nätsäkerhetsavdelningen, PTS Agenda Om infrastrukturen för elektronisk kommunikation Om behovet

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009

Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 1 Uppdrag Kabel-TV Samfällighetens uppdrag. Bredband Intresseföreningens uppdrag. Beslut

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Välkommen till Telias fiberanslutning! Hela hemmets kommunikation i en enda kabel

Välkommen till Telias fiberanslutning! Hela hemmets kommunikation i en enda kabel Välkommen till Telias fiberanslutning! Hela hemmets kommunikation i en enda kabel 1 2011-06-22 Grattis, du har fått fiber! Telia Fiberanslutning En framtidssäker investering Tillräcklig kapacitet för morgondagens

Läs mer

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Öppet stadsnät valfrihet I det öppna stadsnätet Wexnet väljer du själv vilka tjänsteleverantörer du önskar utifrån dina önskemål och behov. Det innebär

Läs mer

Bredband via fiber. framtidens kommunikation

Bredband via fiber. framtidens kommunikation INFORMATION FRÅN HÄRNÖSANDS KOMMUN Bredband via fiber framtidens kommunikation Alla fast boende i kommunen, företag och offentliga anläggningar ska ha möjlighet till datakommunikation med minst 100 mb/sek

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009 Framtidens datanät Nisse Husberg 14.1 2009 Betydelse Datanätet den viktigaste infrastrukturen om 20 år tidtabellen svår, riktningen klar! Landsbygden vinner mest på datanäten! service på samma nivå som

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Marie Johansson UppCom Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK?

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK? Hej! Det har kommit in en massa frågor till BIK (Bredband i Kungälv Ekonomiska förening) avseende bredbandsutbyggnaden med fiber i Kungälvs kommun. Jag har satt ihop en information om lite av varje. Jag

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

Utvecklingen av Internet - konsekvenser för marknaden för telefoni

Utvecklingen av Internet - konsekvenser för marknaden för telefoni Utvecklingen av Internet - konsekvenser för marknaden för telefoni Post & Telestyrelsen Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Telefax: 08-678 55 05 102 49 STOCKHOLM Selafax: 08-678 56 19 Besöksadress: Internet:

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt - med samma kvalitet, likvärdigt pris och bättre Internetuppkoppling Björn Berg, Informationsansvarig, TeliaSonera 1 2 Teknikskifte på landsbygden Delar av det

Läs mer

Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29

Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29 Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29 1 Bakgrund Aspiro har idag förvärvat 100% av Rubberduck för ca 25,2 MSEK Aktieägarna/anställda

Läs mer

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi Fritt stadsnät i Sedan 95:-/mån Vi bjuder också på anslutningsavgiften Runt år 1800 kom telegrafen, 50 år senare telefonen. Två apparater som gjorde det

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer!

Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer! Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer! Allt fler ärenden kommer att skötas via internet i framtiden. Förutom bankärenden, kontakt med myndigheter, vård i hemmet, köp av biljetter, varor, osv.

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

Jonas Lind Fastbit AB

Jonas Lind Fastbit AB Jonas Lind Fastbit AB Vad är Fastbit? Ett marknad och tjänstebolag. Ägare: Skara Energi AB, Lidköpings kommun och VänerEnergi AB Stadsnäten i Skara, Lidköping, Mariestad, Götene, Skövde, Vara, Falköping,

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Mienet föreningsinfo februari 2011

Mienet föreningsinfo februari 2011 1 Mienet föreningsinfo februari 2011 Hej alla medlemmar i Mienet! Här kommer lite information om vad som händer på fiberfronten. Men först en liten vädjan om pengar. Inträdesavgift Som ni väl kom ihåg

Läs mer