Framtidens lärande. Förstudie: Nya flexibla utbildningsformer med hjälp av digitala media

Transkript

1 Förstudie: Nya flexibla utbildningsformer med hjälp av digitala media

2 - Snabba förändringar med stora möjligheter I förstudien Nya flexibla utbildningsformer med hjälp av digitala media har vi tittat på hur flexibelt lärande och distanslärande ser ut idag. Vi ser en starkt växande marknad och en glädjande efterfrågan på bättre pedagogiskt innehåll och bättre former för samverkan och kommunikation på distans. Men också en nyfikenhet på vad som väntar runt hörnet. Ett nytt sätt att lära Lärande sker ju dagligen på arbetsplatserna, men också dygnet runt på Internet via olika typer av forum och communities. 94 % av befolkningen har idag tillgång till dator och Internet, vilket lett till en formlig explosion av tillgänglig kunskap. Det informella lärandet drivs av ett starkt gemensamt intresse hos de individer och grupper som deltar. Kännetecknade är kommunikation, samverkan, öppenhet och en vilja att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Unga banar vägen Även om det oftast är yngre grupper som använder sig av dessa lärformer kommer de att påverka framtidens lärande i och med sitt inträde på arbetsmarknaden. Det finns all anledning att reflektera över hur organisationer och företag ska möta denna utmaning. Främst gäller det att reflektera över den pedagogiska aspekten. Uppenbar motsättning I företag och organisationer används ord som kompetensplanering och kompetensförsörjning, vilka antyder ett instrumentellt tänkande kring lärande. Man analyserar kompetensgap och gör upp planer för individers och gruppers lärande. Risken är stor att utbildning ses som något uppifrån påbjudet. Samtidigt sägs att individen ska ta ett större ansvar för sin egen kompetensutveckling. Här finns en uppenbar motsättning. Framtidens utmaning Kan organisationer och företag ta tillvara det som händer i det informella lärandet och ge kompetensförsörjningen eller distansutbildningen ett nytt ansikte? Hur ska det i så fall gå till? Det vill vi ta reda på i ett andra steg av projektet. Uttryck för informellt lärande Webb 2.0 ett samlingsbegrepp för nästa generation av webbtjänster och affärsmodeller på webben. Gemensamt för webb 2.0 är att användarna ska ha stora möjligheter till interaktivitet och samarbete. Wiki ( wikisar ) - en typ av ämnesbaserade webbsidor som deltagare kan redigera och bidra med innehåll till. Blogg oftast en personlig webbplats som uppdateras ungefär som en dagbok på nätet och där besökarna har möjlighet att kommentera inläggen. De används också för en del nyhetstjänster och diskussionsforum. Ett kännetecknande drag hos alla bloggar är att de nyaste inläggen presenteras överst. Community en medlemsstyrd mötesplats på nätet som brukar ligga på en vanlig webbsida. Huvudsyftet brukar vara att komma i kontakt med likasinnade. Exempel är: Facebook, You Tube, My Space, Lunarstorm RSS ett standarformat för att leverera nyhetsrubriker och sammanfattningar. Det finns flera program som kan hämta data i RSS-format. De fungerar lite olika men principen är att de hämtar data från en RSS-källa som levereras till och meddelar den som abonnerar när det kommit in något nytt. 2

3 Resultat Företag, offentlig sektor, högskolor och folkbildning använder sig av flexibelt lärande eller distanslärande i allt större omfattning. Volymerna skiftar men för de allra flesta är den ännu under 20% av utbildningsbudget. Flexibelt lärande effektiviserar utbildningsverksamheten, anser man. Den sänker kostnader, ökar kompetens och tillgänglighet. Kursdeltagarna anser att utbildningarna har fungerat som väntat eller bättre. Cheferna anser också att flexibelt lärande kommer att öka i framtiden. Man prioriterar bättre pedagogik, interaktivitet och medieinnehåll före sänkta kostnader, men även lösningar för bättre samverkan och kommunikation. Fakta enkätundersökningar En enkät kring flexibelt lärande har skickats ut till chefer i företag och organisationer med fler än 500 anställda i regionerna Skåne och Blekinge. Inom samma område har även en enkät om distansutbildning skickats ut till högskolor, universitet och folkbildning. Här är resultaten i kort drag: Företag och organisationer Goda erfarenheter av flexibelt lärande som effektiviserar utbildningsverksamheten Sänker kostnader ökar kompetens och tillgänglighet Utbildningarna har producerats via extern leverantör eller egen produktion Man önskar bättre pedagogik, interaktivitet och medieinnehåll samt bättre lösningar för samverkan och kommunikation. Flexibelt lärande kommer att öka anser alla. Högskolor, universitet och folkbildning De flesta anser att tillgänglighet och studerandeantal ökar Distanslärande upplevs som likvärdigt eller bättre än traditionell av studenterna Inga eller få köper in externa kurser Man önskar bättre pedagogik, interaktivitet och medieinnehåll och bättre lösningar för samverkan och kommunikation Dessutom vill man ha bättre tekniska plattformar och flera vill ha mobila kurslösningar De allra flesta anser att distansutbildning kommer att öka 3

4 Näringsliv, högskola och producenter om flexibelt lärande Oscar Hemer Ansvarig för: Communication for development inom K3 Kursen som är på distans behandlar media och kommunikation i en globaliserad värld. Ingår fysiska träffar i distansutbildningen? Ja, de fysiska träffarna är en mycket viktigt del i utbildningen. Vi har seminarier dit de svenska och danska eleverna kommer. Övriga kan se föreläsaren via strömmande video och chatta med studenterna som är uppkopplade under seminariet. Carina Augustsson Utbildningschef Tarkett Vad ser du för fördelar med en e-learningproduktion? Med hjälp av e-learning som utbildningsform kan våra anställda prova på simulerade övningar innan de ska ut i verkligheten. De får också möjlighet att snabbt kunna gå tillbaka för att repetera övningar eller söka information. Jag vill också betona vikten av att vi själva kan gå in och göra uppdateringar av kommande utbildningar utan att det påverkar innehållets kvalitet. Bengt Magnusson Utbildningsledare Tetra Pak Hur ser du på framtidens lärande? Man måste kunna tillfredsställa olika lärstilar. En ny generation, som har andra förväntningar och krav, är på väg. Men man får inte glömma att datorer inte funkar för alla. Det är lätt att få en övertro på nätbaserat. Vi är försiktiga och använder det i liten skala för närvarande. Den mest populära formen är blended learning. Marie Kullving Projektledare, Landstinget Blekinge Det är många som snart pensioneras och ni tappar kompetens. Har du några idéer på lösningar? - Våra anställda har idag möjlighet att gå i förtida deltidspension, så kallat generationsskifte. Det innebär att vi successivt genomför generationsskiftet och samtidigt tar tillvara den erfarnes kompetens. Men det hade varit bra om det också funnits en metod att synliggöra den kunskap och expertis som varje anställd har, även deras informella kompetens. Oftast har du idag ett nätverk eller något forum som hjälp i ditt arbete. Vi vill behålla den kunskapen inom verksamheten och skulle vilja hitta intranätbaserade stöd för kunskapsdelning. 4

5 Innehållet i materialet måste förbättras vad gäller pedagogik för nätet, metoder och berättande. Dessutom måste formen för kommunikation och samverkan bli bättre och mer lättanvänd. Håkan Andersson Regionchef Hermods Hur följer ni utvecklingen av det flexibla lärandet? Hermods har en egen kurspedagogik som vi inte tullar på men vi jobbar med kommunikation via Internet och vi vill föra in nya ingångar. Vi använder oss bl.a. av webb 2.0 och wikkisar för att ge eleverna utrymme att skapa sitt eget material. De upplever dessa nya former som extra motiverande. Lasse Bourelius, Verksamhetschef LearningLab vid BTH Hur tycker du att man bör gå vidare med forskning och utveckling? Man behöver paketera om tjänster på ett nytt sätt. Bygga smartare lösningar och tänka pedagogiskt. Man får också tänka på att det är skillnad på vad som passar i näringslivet och inom högre utbildning. Men vi kan inspirera varandra och näringslivet skulle kunna ha användning av en hel del tjänster som vi använder, t.ex. Bambuser som är livesändning av mobilfilmad video. Vad kan man inte visa direkt på detta sätt? Ola Hallqvist Producent Audiola Hur ser du på framtidens flexibla lärande? Innehållet i materialet måste förbättras vad gäller pedagogik för nätet, metoder och berättande. Dessutom måste formen för kommunikation och samverkan bli bättre och mer lättanvänd. Studenterna och cirkeldeltagarnas redovisningssätt behöver utvecklas med hjälp av nätbaserade tjänster och produkter. Hur kan mer berättande redovisningsuttryck gestaltas och distribueras? Man får inte heller glömma lärarens roll i utbildningen. Han eller hon måste finnas till för studenten och coacha hela vägen genom utbildningen. Det behövs en hel del utbildning av lärare som verkar på distans. Frågan är hur man får ansvariga att inse detta? 5

6 Marknaden flexibelt lärande De grafiska diagrammen nedan är ett försök att kartlägga marknaden för flexibelt lärande. Exempel på aktörer ligger i fälten mellan axlarna. Efterfrågan, exempel exempel Privata Företag Efterfrågan, exempel Företag över 300 anställda Internutbildning, personal Externutbildning, kunder Privata Företag Privata Företag över 300 anställda Internutbildning, personal Externutbildning, kunder Kollektivt/organisation Kollektivt/organisation Offentliga organisationer Kommuner, landsting, myndigheter Internutbildning, personal Externutbildning, medborgare Offentliga organisationer Offentliga Kommuner, landsting, myndigheter Universitet, högskolor Internutbildning, personal KomVux, fo lkhögskolor Externutbildning, medborgare Privata Konsument Offentliga Studiefö rbund Universitet, högskolor Individuellt KomVux, fo lkhögskolor Konsument EfterfråganStudiefö rbund Efterfrågan på flexibelt lärande ökar bland större företag och organisationer. Internutbildningar av personal är vanligast Utbud, exempel Individuellt men även kurser riktade till kunder och medborgare efterfrågas. Universitet och högskolors efterfrågan på extern produktion av distanskurser är ännu liten. Kollektivt/organisation Privata företag Offentliga organisationer e-learningföretag: Utbud, exempel Academedia, Grade/LuvIT Interaktionsbolaget, TicTac, Uneed, Info rmationsbolaget, GiountiLabs Interactit Inhouseproduktion Utbildningsföretag:Liber, Info rmator, LerniaKollektivt/organisation IT-konsulter: Privata företag Sigma, Sirius IT, Logica, CapGemini Offentliga organisationer Webbyråer: e-learningföretag: KAN, Helikopter Academedia, Grade/LuvIT Interaktionsbolaget, TicTac, Uneed, Info rmationsbolaget, GiountiLabs Interactit Privata Inhouseproduktion Offentliga Utbildningsföretag:Liber, Info rmator, Lernia IT-konsulter: Sigma, Sirius IT, Logica, CapGemini Webbyråer: Internet KAN, Helikopter Privata Universitet/högskolor: Malmö, Lund, BTH Kristianstad: distansutbildning KomVux: distansutbildning Offentliga Internet Hermods,Studieförbunden, fo lkhögskolor Individuellt Universitet/högskolor: Malmö, Lund, BTH Kristianstad: distansutbildning KomVux: distansutbildning Hermods,Studieförbunden, fo lkhögskolor Individuellt Utbud På företagssidan finns e-learningföretag, utbildningsföretag, IT-konsulter och webbyråer. Bland organisationerna hittar man bl.a. den offentliga sektorn (egenproducerade kurser) samt Lärcentra och KomVux- aktörer. Högskolor och universitet producerar till största delen kursmaterial på egen hand. 6

7 Förslag För att öka tillgängligheten till nya utbildningsformer, främja tillväxten av marknaderna för flexibelt lärande och en ökad konkurrenskraft i regionerna vill vi föreslå att ett kommande andra steg i ett utvecklingsprojekt främst riktar in sig på två större åtgärder: 1 Stärka e-lärandeutvecklingen i Skåne/Blekinge genom att bygga en långsiktigt hållbar nätverksorganisation i form av en klusterbildning och/eller föreningsbildning Det informella nätverket består av medlemmar från universitet/högskola, offentlig sektor, folkbildning och företag på utbudssidan och är i sig ett Triple Helix*- samarbete. Ett identifierat problem är att nätverket har få representanter från de större företagen på efterfrågesidan. En förutsättning för framgång är deras medverkan. Förutom ett aktivt rekryteringsarbete behövs ändrade former för nätverkets sammankomster och aktiviteter. Företagen måste uppleva affärsvärdet av att vara medlemmar. Nätverket har alla möjligheter att bli en sektorsövergripande samverkansplats för kompetensöverföring i syfte att främja affärsutveckling och sysselsättning. 2 Utveckla och förpacka digitala infrastukturer och stödfunktioner för kunskapsdelning inom organisationer och företag Nya och pågående projekt samt tjänster och produkter i utveckling kan behöva stöd för att ta ytterligare steg i sin utvecklingscykel. Kompetenser och resurser måste avsättas för sådant stöd i idéarbete kring bättre pedagogik, medieinnehåll och digital kommunikation, teknikutvärdering, testmiljöer, entreprenörskap och marknad. En idésmedja inom ramen för nätverket skapas som följer och stödjer projekt under de första utvecklingsfaserna, därefter bör andra aktörer ta vid. Ett exempel är utveckling av och stöd till idéer kring hur det informella lärandet kan gestaltas, förpackas och implementeras i organisationer och företag. Inom detta efterfrågade område kan regionerna i syd nå en konkurrensfördel. * Triple Helix: Samverkan i verksamheter mellan privat-, offentlig- och forskningssektor. 7

8 Produktion: Projektfakta och kontakt Syfte Förstudiens syfte är att ta fram förutsättningarna för ett ökat användande och tillgänglighet av flexibelt lärande i Skåne/Blekinge och därmed stärka regionens konkurrenskraft inom området kompetensutveckling. Parter Region Skåne: Region Blekinge: Malmö högskola: Landstinget Blekinge: Tidsplan till Kontaktpersoner Region Skåne: Projektledare: Nätverk för e-lärande Mer om Förstudieprojektet Slutrapport och material kommer läggas ut kontinuerligt fram till den 22 mars.