Anders Karlsson, 29 år Fall A 1(41)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anders Karlsson, 29 år Fall A 1(41)"

Transkript

1 Anders Karlsson, 29 år Fall A 1(41) Anders Karlsson söker dig akut på vårdcentralen eftersom han märkt att urinen har blivit mycket mörkare än vanligt. Han har också svullnat i benen, fingrarna och runt ögonen, och dessutom har han sedan ett dygn känt sig allt mer andfådd. Anders insjuknade för två veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till drygt 39 grader. Han sökte inte under den första veckan eftersom han trodde att det rörde sig om influensa. Då hade han svårt att svälja och hade ont i hela kroppen, och för en vecka sedan blev halsen bättre. Anders har under uppväxtåren haft ett flertal hals- och öroninfektioner som behandlats med penicillin. I övrigt har han varit frisk. Han röker inte, är ensamstående och studerar till lärare. När du undersöker Anders finner du uttalade ödem på framförallt anklar och underben, men även på lår och buk. Vid inspektion av munhåla och svalg finner du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Du tar några prover och får följande svar: Blodprover: S-CRP 60 mg/l, (ref.område <10 mg/l) B-Hb 129g/L (ref. område g/l för män) Urinsticka: U-albumin: 3 arb enh, U-Hb/Ery: 3 arb enh U-Glucos: 0 arb enh U-acetoacetat: 0 arb enh. Du tar också en svalgodling. Fråga 1 A Tolka resultatet av de olika blod- och urinanalyserna! (2p) 1

2 Svar: Blod: inflammatorisk reaktion och anemi (ökad blodvolym och beroende av inflammationen. Urin: uttalad proteinuri och hematuri Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar Du bl.a. benödem och förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Över lungorna auskulteras bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Fråga 2 A Albuminuri och hematuri kan ha olika orsaker. Vilka olika orsaker känner du till? (2p/) 2

3 Svar: Bakomliggande orsak till albuminuri/hematuri kan vara glomerulonefrit, urinvägsinfektioner, tumör, stensjukdom eller essentiella orsaker. Fråga 3 A Vilken är det troliga sjukdomstillstånd som orsakar albuminurin/hematurin i Anders fall? Motivera! (2p/) 3

4 Svarsförslag: Anamnesen gör att du misstänker att Anders skulle kunna ha en akut glomerulonefrit. Andra orsaker till hematuri såsom stensjukdom, tumör eller essentiell hematuri förefaller mindre troligt. Anders remitteras akut till medicinjouren på sjukhuset. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. I det preliminära svar som Anders får med sig till avdelningen står: Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängd pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Fråga 4 A Fråga 4: Vilka patofysiologiska reaktioner försiggår: a) systemiskt hos Anders; b) lokalt i Anders lungor, som förklarar lungröntgenbilden (3p/) 4

5 Svar: a) den klassiska förklaringen är extravasering av vätska från blodbanan pga reducerat onkotiskt tryck med plasmavolymskontraktion och RAA-aktivering och sekundär Na- och vattenretention, som i sin tur späder ut plasmaproteinerna ännu mer etc. Nyare studier trycker mer på en primär dysfunktion i tubuli vid nefrotiskt syndrom med direkt Na- och vattenretention, som expanderar plasmavolymen och öker det hydrostatiska kapillärtrycket vilket extrvaserar vätska, särskilt när det onkotiska trycket är lågt. b) det ökade trycket i lungkärlen leder till att begynnande interstitiellt ödem, blodkärlen blir suddiga i konturen, man noterar ökad kärlvidd och redistribution, dvs fördelningen av kärlvidder skiljer inte i övre och nedre delar av lungan. Så småningom uppträder vätska i alveolerna (parenkymförtätningar) och/eller i pleura. När Anders har kommit till avdelningen ser du preliminärsvaret från röntgenundersökningen och tolkar det som att Anders har generella ödem. Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar man även förstorade tonsiller med smetiga beläggningar och lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Anders remitteras till medicinjouren och han läggs in på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. Röntgensvaret lyder: Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängt pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Anamnes, fysikaliska fynd och röntgenbilder gör att Du misstänker att Anders kan ha en akut glomerulonefrit med generella ödem och hypertoni. Fråga 5 A Vilka åtgärder överväger du nu? Motivera svaret!! (2p) 5

6 Svarsförslag: för att minska ödemet och reglera hypertonin börjar Du behandla med diuretica och antihypertensions medel. Anders får ACE-hämmare (Enalapril) samt injektion furosemid (Furix) 40 mg x 3 iv. Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1 g x 2) för sin halsinfektion. Fråga 6 A Varför vill du välja just ett loop diureticum och inte ett tiazid diureticum? Förklara skillnader i verkningsmekanism mellan dessa två typer av diuretica! (3p) 6

7 Svar : Loop diureticum har en snabbt insättande dosberoende effekt. Det verkar huvudsakligen genom hämning av kloridresorptionen i den uppåtstigande skänkeln av Henles slynga. Parallellt till den ökade kloridutsöndringen ökar utsöndringen av natrium, kalcium, magnesium och kalium. Den resulterande diuresen är kraftig med en åtföljande, vanligen svagt blodtryckssänkande effekt. Tiaziddiuretikum ger en ökad diures och natrium- och kloridutsöndring genom att resorptionen av natrium- och kloridjoner hämmas i distala tubuli. Även utsöndringen av kalium ökar, medan utsöndringen av kalcium i urinen minskar. Vid långtidsbehandling fås en antihypertensiv effekt, sannolikt beroende av ett minskat perifert motstånd. Loop diureticum ger en snabbare och effektivare diures, vilket är önskvärt vid ödem behandling. Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar man även förstorade tonsiller med smetiga beläggningar och lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Anders remitteras till medicinjouren och han läggs in på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. Svaret från röntgen Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängt pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Du misstänker att Anders har akut glomerulonefrit med generella ödem och hypertoni. Anders får Tabl ACE-hämmare( Enalapril) samt injektion furosemid (Furix ) 40 mg x 3 iv. han får dessutom penicillin (Kåvepenin 1 g x 2) för sin halsinfektion Dagen efter inläggningen lämnar Anders prov för urinanalys, bl a U-sediment visar: Erytrocyter /sf 400x (<2/sf 400x) Leukocyter 10-20/sf 400x (0-5/sf 400 x) Agglutinat 0-1/sf 400x Erytrocytcylindrar 2-3/sf 100x Grovgranul. Cylindrar 5-6/sf 100x Glitterceller förekommer Fråga 7 A Tolka resultatet av sedimentundersökningen på Anders och beskriv uppkomstmekanismen för de i sedimentet förekommande elementen (3p ) 7

8 Svarsförslag: Svaret på sedimentundersökningen talar för akut renal sjukdom med trolig glomerulär skada, inflammatorisk process. Vid akuta sjukdomar i njurarna ses olika typer av cellcylindrar, röda blodkroppscylindrar, fin-eller grovgranulerade cylindrar. Dessa bildas genom att olika celler i urinen lagras in i hyalina strukturen när cylindern bildas. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatinin vilket är förhöjt, 163mmol/L. Man kontrollerade också kreatininclearance, vilket likaså var påverkat: 59 ml/min/1.73 m 2 (ref.område ml/min/1.73 m 2 ). Fråga 8 A Undersökning av glomerulär filtrationshastighet (GFR) sker antingen som iohexoclearance eller som kreatininclearance. Förklarar hur dessa två undersökningar går till. Vad är fördelarna respektive nackdelarna med respektive metod? (2p) 8

9 Svar: Iohexolclearance injiceras och blodprov tas efter 4 timmar eller 4 prover tagna med 20 minuters mellanrum, det första provet tas 3-4 timmar efter injektionen. GFR beräknas på injicerad mängd relaterat till uppskattad distributionsvolym och koncentrationen av iohexol i blodprovet. Eliminationen är inte dosberoende. God överensstämmelse ses även vid sänkt njurfunktion, under förutsättning att provtagningen senareläggs. Problem kan vara allergiska reaktioner mot iohexol (jod). Kreatininclearance beräknas genom att mäta utsöndringen av kreatinin i urin under 4 eller alternativt under 24 timmar samt bestämning av plasmahalten under denna period. Problem utgörs av svårigheter att samla urin kvantitativt, och variationen av plasmakoncentrationen av kreatinin som är beroende av individens muskelmassa. GFR kan överskattas pga av sekretion av kreatinin in i tubuli. Fråga 9 A Vad är den konkreta effekten av en tilltagande nedsättning av att den glomerulära filtrationshastigheten? (2p) 9

10 Svar: Nedsatt utsöndringsförmåga i njurarna (nedsatt njurfunktion) leder till ansamling av ämnen i blodet som normalt filtreras ut via njurarna, och efterhand rubbningar i vatten- och elektrolytbalansen. Fråga 10 A Om nedsättningen av den glomerulära filtrationshastigheten blir långvarig (år), hur påverkar det funktionen i återstående fungerande nefroner? (2p) 10

11 Svar: Läckage över basalmembranet i glomeruli leder till protein/hematuri. Stora förluster av protein leder till hypoalbuminemi, ödem och hyperlipidemi. Om kronisk njursvikt utvecklas så ökar belastningen för de fungerande nefronen vilket leder till förhöjt tryck i glomeruluskapillärerna och fokal glomeruloskleros. Detta kan i sin tur leda till systemisk hypertoni. På sikt kan detta tillstånd utvecklas till kronisk njursvikt/uremi. Fråga 11 A Vad menas med begreppet uremi? (2p) 11

12 Svar: det kliniska syndrom (urinförgiftning) som uppstår som en följd av avancerad, kronisk reduktion av njurens utsöndringsförmåga; syndromet beror på retention av kvävehaltiga metaboliter och rubbningar i vatten- och elektrolytbalansen, samt av sekundära metabola förändringar. Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar man även förstorade tonsiller med smetiga beläggningar och lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Anders remitteras till medicinjouren och han läggs in på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. Svaret från röntgen Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängt pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Du misstänker att Anders har akut glomerulonefrit med generella ödem och hypertoni. Anders får Tabl ACE-hämmare (Enalapril samt injektion furosemid (Furix ) 40 mg x 3 iv. han får dessutom penicillin (Kåvepenin 1 g x 2) för sin halsinfektion För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomfördes dagen därpå en njurbiopsi. Njurbiopsin visade en bild överensstämmande med en akut, postinfektiös glomerulonefrit. Fråga 12. A Vilket annat patologiskt namn finns för denna typ av njurförändring? Beskriv den histologiska och immunologiska bilden i glomeruli vid denna diagnos (5p). 12

13 Svar: diffuse, exsudativ (endokapillär) proliferativ glomerulonefrit. Termerna diffus, endokapillär och exsudativ skall förklaras. Immunkomplex depositioner av fra IgG och C3 subepitelialt och mesangiellt. Fråga 13 A Vilka två upplysningar kan en njurbiopsi principiellt ge som är av betydelse för patientens vård? (1p) 13

14 Svar: diagnos (som ger grund för val av ev terapi), och prognos. Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar man även förstorade tonsiller med smetiga beläggningar och lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Anders remitteras till medicinjouren och han läggs in på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. Svaret från röntgen Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängt pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Du misstänker att Anders har akut glomerulonefrit med generella ödem och hypertoni. Anders får Tabl ACE-hämmare ( Enalapril ) samt injektion furosemid (Furix ) 40 mg x 3 iv. han får dessutom penicillin (Kåvepenin 1 g x 2) för sin halsinfektion För att verifiera arbetsdiagnosen akut glomerulonefrit genomfördes dagen därpå en njurbiopsi som visade: visade endokapillär, diffus exsudativ proliferativ glomerulonefrit. Fråga 14 A Anders undrar nu hur man kan få en skada på njurarna av en halsinfektion. Ge en utförlig förklaring till mekanismerna bakom detta. (4p) 14

15 Svar: Immunologisk reaktion mot streptokockproteiner utlöser antigen-antikropps (immunkomplex)-bildning med deponering av de cirkulerande komplexen subepitelialt och/eller i mesangie-zonerna i glomeruli, komplementaktivering och inflammation i glomeruli med triggning av tillväxtfaktorer och inflammationsmediatorer från nativa glomerulära celler. Möjligheten av in situ immunkomplexbildning i vissa fall, ev genom typ II reaktion mot nativa glomerulära antigen, har diskuterats. Åter till fallet; Anders har alltså fått en nefrit och orsaken till nefrit är ofta okänd. Du deltar i en studie av tidigare sjukdomars betydelse för insjuknande i nefrit. Vid planeringen av studien diskuterar ni olika studiedesigner; cross-sectional, case-control och cohort. Fråga 15 A Beskriv dessa typer av studiedesign och deras eventuella skillnader och likheter. Utgå från den aktuella frågeställningen i studien Du deltar i. (3p) 15

16 Svar: Tvärsnittsstudier undersöker förekomsten av sjukdom (nefrit) och exponering (tidigare sjukdom t ex halsont) i en population vid en och samma tidpunkt. Prevalensrater och deras skillnad eller kvot beräknas. Denna studiedesign är inte bra för att utreda kausala samband pga att tidssambandet saknas. Vid fall-kontrollstudier utgår man från individer med den aktuella sjukdomen (nefrit) och väljer en jämförelsegrupp utan sjukdomen (friska eller med andra sjukdomar=kontroller). Man tar sedan reda på om dessa båda grupper tidigare varit utsatta för exponeringen (tidigare sjukdom) eller ej; en longitudinell studie där tidssambandet kan utredas. Eftersom kontrollerna är ett urval ur en population kan inte rater och ratkvoter beräknas utan riskmåttet blir en oddskvot. En kohortstudie liknar en tvärsnittsstudie men nu med ett tidssamband (en longitudinell studie). Man utgår från en grupp med exponeringen (den bakomliggande sjukdomen t ex halsont) och en jämförelsegrupp utan exponeringen. Man följer sedan upp dessa båda grupper med avseende på sjukdomsförekomst och kan därefter beräkna rater samt dess skillnad eller kvot. 16

17 Maria Svensson, 27 år Fall B En 27-årig kvinna, Maria Svensson 27 år, söker på grund av tilltagande svaghet i höger ben. Maria är gift sedan 1 år, inga barn. Röker ej, måttligt med alkohol. Besvären har ökat under 3 veckor och nu kan hon inte längre gå normalt. Vid undersökningen finner du stegrade reflexer och positiv Babinski i hö ben. Vidare har hon nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt är neurologiskt status normalt. Fråga 1 B Beskriv bakomliggande orsaker till stegring av reflexer vid skada i CNS? (2p) 17

18 Svar: Bortfall av den hämmande cortico-spinala banan leder till reflexstegring vid CNS-skada. En 27-årig kvinna, Maria Svensson 27 år, söker på grund av tilltagande svaghet i höger ben. Maria är gift sedan 1 år, inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Besvären har ökat under 3 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du stegrade reflexer och en positiv Babinski i hö ben. Vidare har hon nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt är neurologiskt status normalt. Det framkommer att Maria för 6 månader sedan hade domningar i vänster ben och vänster hand. Besvären gick över på 3-4 veckor och hon sökte aldrig för detta Med tanke på Marias sjukhistoria, besvär och fynd i status görs en MR undersökning av hjärnan. I svaret står: MR-signalförändringar i cervikal ryggmärg som inger misstanke om ödem. I hjärnan ses i vit substans bilateralt runt om ventriklarna två stycken MR - signalförändringar som uppgår till ½ cm i diameter vardera, dvs patologiska förändringar i vit substans. Fråga 2 B Vad förstår du av svaret? Vilket sjukdomstillstånd misstänker du och vilken diagnostisk åtgärd bör göras för att verifiera din misstanke! (3p) 18

19 Svar: Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Du gör naturligtvis också en lumbalpunktion och skickar spinalvätska (liquor) för analys med frågeställningen MS? Svaret på liquor undersökningen lyder: Pleocytos med 30 mononukleära celler. Normal s/sp albumin-kvot. 8 oligoklonala band ses spinalvätska utan motsvarighet i serum. Sammantaget tyder fynden på inflammatorisk reaktion, förenligt till exempel med MS. Fråga 3 B Beskriv vad det histologiskt och biokemiskt är för patologiska förändringar i vit substans som MR-utlåtande av allt att döma avser (3p) 19

20 Svar: områden med initialt bevarade neuron men demyeliniserade axon. Makrofager och mindre mängd lymfocyter, och kraftigt initialt ödem. Efterhand minskar ödemet och ersätts med en astrocytreaktion som leder till glios, så att ett ärr uppstår. Maria sökte läkare för tilltagande svaghet i höger ben, stegrade reflexer och positiv Babinski och nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt var neurologiskt status normalt. MR fynd talade för att Maria har MS och detta verifierades vid analys av cerebrospinalvätska som visade fynd talade för inflammatorisk reaktion i CNS. Dessa fynd är förenliga med MS. Eftersom Maria haft 2 skov från olika lokaler i CNS, samt positiva MR och likvor-fynd, är MS den sannolika diagnosen. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta). Fråga 4 B Vad är beta-interferon? (2 p) 20

21 Svar: Beta-interferon är ett antiviralt cytokin (med immunodulerande effekter) Maria sökte läkare för tilltagande svaghet i höger ben, stegrade reflexer och positiv Babinski och nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt var neurologiskt status normalt. MR fynd talade för att Maria har MS och detta verifierades vid analys av cerebrospinalvätska som visade fynd talade för inflammatorisk reaktion i CNS. Dessa fynd är förenliga med MS. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta) Fråga 5 B Maria frågar om MS en virus-sjukdom? Vad anser man sig veta idag om infektionsgenes vid MS? (2p) 21

22 Svar: MS anses inte vara en infektiöst orsakad sjukdom. Många infektiösa agens har associerats med MS, men det finns inget specifikt agens. Däremot kan infektioner spela roll vid utveckling av denna förmodat autoimmuna sjukdom, till exempel genom molecular mimicry (molekylär imitation) eller bystander-activation (oskyldiga autoreaktiva celler.är åskådare vid infektion och aktiveras av misstag). Troligen är det immunmodulerande effekter, till stor del okända, som leder till att man kan få positiv effekt av beta-interferon vid behandling av MS. Maria sökte läkare för tilltagande svaghet i höger ben, stegrade reflexer och positiv Babinski och nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt var neurologiskt status normalt. MR fynd talade för att Maria har MS och detta verifierades vid analys av cerebrospinalvätska som visade fynd talade för inflammatorisk reaktion i CNS. Dessa fynd är förenliga med MS. Behandling påbörjades med Beta-interferon (IFN-beta) Maria har till synes god effekt av behandlingen men hon har märkt att hon på sistone har haft svårt att helt tömma urinblåsan. Efter ett år kommer Maria tillbaka på grund av problem med urinträngningar och sveda vid vattenkastning. Dessa besvär har kommit flera gånger på sistone, och man fann tydliga tecken till att Maria hade en urinvägsinfektion. Fråga 6 B Kan man tänka sig att olika bakteriers egenskaper skulle kunna ha betydelse för risken att Maria ska få urinvägsinfektioner? Ange i så fall vilka egenskaper det kan vara och ge 3 relevanta exempel (3p) 22

23 Svar: Adhesion till uroepitel, motstånd mot fagocytos (exvis kapsel eller LPS) induktion av cytokiner ( fr.a. via LPS, IL-6 och IL-8), uppreglering av Fe-bindande proteiner (exvis aerobactin), bildande av cytokiner. Åter till fallet: Maria sökte läkare för tilltagande svaghet i höger ben, stegrade reflexer och positiv Babinski och nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt var neurologiskt status normalt. MR fynd talade för att Maria har MS och detta verifierades vid analys av cerebrospinalvätska som visade fynd talade för inflammatorisk reaktion i CNS. Dessa fynd är förenliga med MS. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta). Maria har besvärats av flera episoder med urinvägsinfektioner på sistone. Urinvägsinfektionen behandlas med antibiotika och efter behandlingen försvinner besvären. Maria fortsätter komma på kontroller och vid ett tillfälle tar hon upp frågan om det finns något hinder för graviditet. Hon har hört att vissa sjukdomar kan försämras eller förbättras under graviditet. Fråga 7 B Hur förändras MS under graviditet? Förklara mekanismer utifrån rådande kunskap om patogenes vid MS och om immunologiska förändringar under graviditet. (4p) 23

24 Svar: MS anses kunna förbättras under graviditet (dessutom är risken att insjukna i MS lägre under graviditet). MS anses till stor del vara en Th1-medierad sjukdom. Under graviditet ändras, till följd av hormonella förändringar, immunsystemet till ett mer Th2-liknande, i syfte att inte stöta bort fostret, vilket gör att Th1 nedregleras. Innan Maria bestämmer sig för att försöka få barn vill hon också få reda på om MS är en ärftlig sjukdom. Fråga 8 B Är MS en ärftlig sjukdom? Redogör för i vilken grad MS är ärftlig och ge exempel på gener och mekanismer som kan vara inblandade. (3p) 24

25 Svarsförslag; Konkordans hos enäggstvillingar är 20% (finns litteratur som säger 50% också), tydande på en klar genetisk komponent, dock får merparten enäggstvillingar inte MS, trots identiska gener. Risken för syskon och barn är ökad, från normal risk på 0,1% till 2%, dvs riskökning, men ändå 98% chans att inte bli sjuk. MS är, liksom andra autoimmuna sjukdomar, synnerligen polygena. HLA association är tydlig. Mekanismer ej säkertällda men kan ha med T-cellsaktivering och/eller med toleransutveckling i tymus att göra. Ett antal andra kandidatgener är identifierade, många med koppling till immunreglering och effektormekanismer som cytokiner/receptorer, adhesion, co-stimulering och komplement. Vid MS finns alltså en ärftlig predisposition, mest tydligt visad genom HLA-association, men många andra faktorer krävs för utveckling av MS. Maria får besked att det är en viss riskökning, men att risken ändå är liten att barn drabbas av MS. Maria föder så småningom en frisk pojke. Graviditet och förlossning förlöper väl, men 2 månader efter förlossningen får Maria dock ett nytt skov med balansstörning och koordinationsstörning i hö arm. Anamnes och status talar för engagemang av lillhjärnan. Symtomen från lillhjärnan går dessbättre över, men under det följande året inträffar ytterligare 2 skov trots behandling med Beta-interferon. Man beslutar sig för att byta medicinering till ett nytt preparat, Natalizumab, som är en monoklonal antikropp riktad mot en adhesionsmolekyl, VLA-4. Fråga 9 B. Om du beaktar patogenes vid MS, på vilket sätt tror du denna anti-vla-4 blockad utövar sin effekt? (3p) 25

26 Svar: Förhindrar passage av autoreaktiva T-celler över blod-hjärnbarriären till CNS. 26

27 Jenny och Sofi Fall C Jenny och Sofi är två tjejer i 16-års-åldern som är bästa kompisar sedan de började gymnasiet. Redan ett par dagar efter terminsstart var Jenny med hem till Sofi, och när det blev dags att äta fick hon veta att Sofi har diabetes. Sofi testade sitt blodsocker och injicerade sedan 9E insulin. Nyfiken som hon är ville Jenny också mäta sitt blodsocker. Fråga 1. Om Jenny inte har diabetes, vilket ungefärligt plasmaglukosvärde bör hon ha före måltiden? 1p 27

28 Svar: Plasmaglukos ligger normalt på ca 3,5-5,5 mmol/l före måltid. (obs normalvärdesfråga) Diagrammet visar förändringen i plasmaglukos hos en frisk person i samband med en normal måltid. 8 P-Glukos (mmol/l) Tid (min) Fråga 2. Variationen av blodglukos som uppstår i samband med måltid eller svält regleras av flera hormonellt viktiga system. Redogör för vilka dessa system är och hur de basala mekanismerna på cellnivå verkar. 6p 28

29 Svar: Glukos stimulerar frisättningen av insulin från bukspottkörtelns betaceller. Glukos tas in via GLUT2 i betacellen, fosforyleras av glukokinas och fortsatt metabolism aktiverar en calciumökning som leder till exocytos av insulingranula. Insulin frisätts till porta och majoriteten binder in till receptorer på hepatocyterna och hämmar därmed glykogenolys och glukoneogenes i levern. Perifert stimulerar insulin translokeringen av GLUT4 från intracellulär depåer till plasmamembranet i muskel och fettväv. Därmed ökar transporten av glukos in i cellen. När sedan blodsocker sjunker stimuleras istället frisättningen av glukagon från A-cellerna i pancreas vilket leder till ökad glykolys i levern, samt ökad glukoneogenes. I och med att insulin sjunker ökar fettvävens känslighet för adrenalin vilket stimulerar lipolysen, fettsyror är ett substrat för muskelarbetet. Fysisk aktivitet, muskelarbete, ökar glukosupptaget genom att GLUT4 translokerar till plasmamembranet. Den exakta mekanismen är inte känd. Sofi har haft diabetes sedan 4-årsåldern och berättar för Jenny om vilka symptom hon hade när hon blev sjuk. Fråga 3. Vilka är de karaktäristiska symptomen vid insjuknandet i diabetes? Förklara mekanismerna bakom symptomen. 3p 29

30 Svar: stora urinmängder, törst, viktnedgång Pga insulinbristen kan vävnaderna ej ta upp glukos, samtidigt som glukosproduktionen i levern är ökad pga glukoneogenes, vilket medför stigande blodglukosnivåer. Pga hög koncentration i plasma av glukos ökar mängden glukos i urin, vilket överskrider gränsen för återresorptionen i distala tubuli. Glukos verkar osmotiskt och drar med sig vatten i urinen. Patienten blir uttorkad och plasmaosmolaliteten stiger. Detta stimulerar osmoreceptorer som aktiverar törstcentrum. Insulinbristen medför också nedbrytning av fett och proteiner i muskulatur vilket tillsammans med vätskeförlusten bidrar till viktnedgången. Sofi berättar för Jenny om hur sjuk hon hade blivit när hon just fyllt 12 år. Hon hade fått influensa, kräktes, kände sig andfådd och mådde jättedåligt. Hennes mamma testade Sofis urin med en urinsticka, som visade på höga halter ketoner i urinen. Sofis mamma ringde sjukvårdsupplysningen och fick besked att Sofi omedelbart skulle åka till akutmottagningen. På akutmottagningen togs en syrabasstatus som visade lågt pco 2, normalt po 2 och ph på 6,98. Plasmaglukos var 32,3 mmol/l. Elektrolyter visade P-Natrium 132 mmol/l och P-Kalium 6,2 mmol/l. Sofi lades in på intensivvårdsavdelningen och fick behandling för sin ketoacidos. Fråga 4. Ketoacidos beror på grav insulinbrist utlöst av ökat behov av insulin, som vid infektion eller otillräcklig insulintillförsel. Beskriv hur insulinbrist orsakar ketoacidos. 3p 30

31 Svar: Insulinbrist leder till en ökad lipolys pga ökad aktivitet av triglyceridlipas och en minskad återförestring av fria fettsyror. Det blir en ohämmad nedbrytning av fett och ett överskott av acetyl CoenzymA. Pga nedsatt upptag av glukos är bildningen av oxalättiksyra nedsatt. Oxalättiksyra behövs för att tillsammans med acetylcoenzym A bilda citronsyra som sedan bryts ned i citronsyracykeln. Förbränningen via citronsyracykeln blir på så sätt hämmad. Från överskottet av acetylcoenzyma bildas ketonkroppar, betahydroxybutyrat, acetoacetat och aceton. Ketonkroppar förekommer normalt vid fasta då fettförbränningen är ökad men vid grav insulinbrist sker en okontrollerad fettnedbrytning med mycket höga ketonkroppsnivåer i blodet som medför acidos. Fråga 5. Vid acidos ses som regel hyperkalemi. Förklara mekanismen för utvecklingen av hyperkalemi vid acidos. Förklara också hur en injektion av insulin kan påverka hyperkalemin? 3p 31

32 Svar: Vid acidos ökar vätejonkoncentrationen i blod och extracellulärvätska vilket leder till att vätejoner vandrar in i cellerna i utbyte mot kalium. Därigenom uppstår en intracellulär kaliumbrist. Insulin har en direkt effekt på natrium-kalium ATPas i cellmembranet och stimulerar därigenom transporten av kalium in i cellen med följd att kalium extracellulärt och i blodet sjunker. Insulinbehandling korrigerar den rubbade metabolismen och därigenom acidosen. Korrektion av acidosen gör att kalium transporteras in i cellerna i utbyte mot intracellulära vätejoner. Jennys plasmaglukos visade 7,2 mmol/l. Eftersom Sofi vet att plasmaglukosvärdet inte ska överstiga 6 mmol/l så blir tjejerna förstås oroliga. De ringer genast till Sofis äldre bror Per som pluggar på termin 5 till läkare. Han förklarar noggrant för sin syster hur man utreder om en patient har normal glukosomsättning. Fråga 6 Vilket/vilka undersökningar gör du för att kunna ge Jenny klart besked om att hennes glukosomsättning är normal? Motivera varför. 2p 32

33 Svar: Pt-Peroral glukostoleranstest. Det innebär att patienten kommer fastande till mottagningen. Där får hon/han dricka 75 gram glukos löst i vatten, helst smaksatt på något sätt så att det går lättare att dricka. Blodglukos analyseras före intaget av lösningen, och sedan efter 2 timmar. Man undersöker även förekomst av glukos i urinen. Vid en belastning ligger högstavärdet betydligt högre än vid måltid pga onormal belastning/ tryck på fysiologin. Vid en belastning ska hos en frisk person plasmaglukos gå ner och ligga under 8,9mmol/l efter 2 timmar. Ett normalt fasteglukos utesluter inte diabetes. Upprepade fasteplasmaglukos över 6,9 mmol/l är diagnostiskt för diabetes. Sofis bror frågar om när Jenny åt senast. Det visar sig då att hon slukat en påse Gott och Blandat strax innan hon kom hem till Sofi! 1997 ändrade American Diabetes Association och WHO rekommendationerna för beslutsgränsen vid diabetesdiagnostik. Den nya rekommendationen var att koncentrationen av P/B-Glukos skulle sänkas både vid fasta och efter intag av föda. Diskriminator Friska Sjuka Bilden är stiliserade frekvensdiagram för en grupp sjuka och friska där man mätt en substans i plasma. Ökad koncentration till höger längs x-axeln. Fråga 7 Förklara, gärna med hjälp av diagrammet, vad det betyder att diskriminatorgränsen flyttas åt vänster. Berör gärna t ex begreppen sant- och falskt positiv, sant- och falskt negativ samt sensitivitet och specificitet. Förklara även vilken betydelse prevalensen av en sjukdom har för användningen av ett screeningtest för den aktuella sjukdomen. 2p 33

34 Svar antal med sjukdom och med positivt resultat Sensitivitet= totalantal med sjukdom antal utan sjukdom med negativt resultat Specificitet= totalantal utan sjukdom Ju lägre prevalensen är, desto större krav måste man ställa på sensitiviteten och specificiteten för en diagnostisk metod. Prevalensen i detta avseende är inte enbart prevalensen i befolkningen i allmänhet, utan inkluderar även den prevalensökning som man kan få genom att använda andra diagnostiska metoder innan undersökningen, t ex anamnesen och kliniska undersökningen. I medicinsk praxis används ibland referensintervaller och ibland beslutsgränser när laboratoriesvar skall tolkas och användas. Fråga 8 Förklara begreppen referensintervall och beslutsgränser och i vilka sammanhang dessa används. 2p 34

35 Svar: Referensintervall är det mätområde inom vilket koncentrationerna från 95% av friska personer ligger (hänsyn taget t ex ålder, kön etc.). Referensintervaller är det vanligaste beslutsstödet vid tolkning av laboratoriemedicinska analyser. Beslutsgränser används i de fall där t ex många friska har ökade koncentrationer av en substans med överdödlighet som följd, t ex vid hyperlipidemier och hyperglykemi. För att följa hur väl en diabetiker sköter sin sjukdom så mäter man mängden HbA1c. Patienterna i grupp A och B har fått två olika typer av stöd- och behandlingsregimer, och nedan finner Du deras HbA1c- koncentrationer (procentandel). Group A Group B Begrepp A B N of cases Minimum Maximum Range Sum Median Mean % CI Upper % CI Lower Std. Error Standard Dev I tabellen till höger finns en utskrift av beskrivande statistisk analys av dessa två datamängder Fråga 9 Förklara vart och ett av de begrepp som anges i den beskrivande statistiska analysen. 2p 35

36 Svar N of cases Antal observationer Minimum Lägsta värdet Maximum Högsta värdet Range Mätspannet = differensen mellan högsta och lägsta värdet Sum Summan av värdena Median Det mittersta värdet i en rangordnad datamängd Mean Medelvärdet 95% CI Upper Övre gränsen i det 95% konfidensintervallet kring medelvärdet 95% CI Lower Nedre gränsen i det 95% konfidensintervallet kring medelvärdet Std. Error Medelvärdets standarddeviation = standardavvikelsen dividerad med roten av antalet observationer Standard Dev Standarddeviationen som i en normalfördelad datamängd innehåller 68% av observationerna Variance Variansen = summan av de kvadrerade avvikelserna mellan respektive observation och medelvärdet C.V. Variationskoefficienten = SD dividerat med medelvärdet Skewness Ett mått på hur sned fördelningen är Kurtosis Ett mått på hur toppig fördelningen är (fortsättning nästa blad) 36

37 FFråga Grafiskt kan dessa data representeras på olika sätt, t ex: Bild 1 A B HBA1C HBA1C Bild 2 A B Count HBA1C Proportion per Bar Count HBA1C Proportion per Bar Bild 3 A B Count 10 Count HBA1C HBA1C Bild 4 A B HBA1C HBA1C Fråga 10 Förklara innebörden i vart och en av dessa olika sätt att illustrera samma data på och kommentera fördelar och nackdelar med vart och ett av sätten. 2p (skriv på baksidan ) 37

38 Svar Bild 1: Plot av enstaka värden Ger en översiktlig bild av de individuella observationerna, och i detta fall även en god bild av vilken överlappning som finns mellan datamängderna (möjligheten att man skall finna statistiska skillnader mellan datamängderna). I allmänhet är nackdelen den är att det är svårt att ge en kortfattad beskrivning av hur stor skillnaden är mellan datamängderna. Plot av enstaka värden kan användas för att beskriva data oberoende om de är normalfördelade eller inte. Bild 2: Histogram Ger liknande information som plot av enstaka värden med den skillnaden att histogrammet ger en sammanfattande bild av datamängdens struktur. Fördelen är att det ger en kortfattad beskrivning av hur datamängdernas fördelning ser ut och en översiktlig bedömning kan göras av skillnaden mellan de effekter som datamängderna från gruppen A och B beskriver. Histogram kan användas för att beskriva data oberoende om de är normalfördelade eller inte. Bild 3: Normalfördelningskurvor/Gausskurvor med de medelvärden och standardavvikelser som de två datamängderna från grupp A och B har Bild 4: Box plot Boxen i sin helhet omfattar 50% av observationerna i datamängden. Mittstrecket i boxen är medianen och strecken på de smala sidorna den lägre (25%) och övre (75%) kvartilen. Boxplot kan användas för att beskriva data oberoende om de är normalfördelade eller inte. Du vill använda Student s t-test för att undersöka om det finns statistiska skillnader mellan gruppen A och B Fråga 11 Vad är den principiella innebörden i ett Student s t-test? 2p 38

39 Svar Student s t-test innebär i att man ställer den sk. Nollhypotesen, att det inte finns en skillnad mellan två grupper avseende den faktor man undersöker (i det aktuella fallet effekten av de två sätt som grupperna A och B behandlades på). Man provar sedan hur sannolikt det är att hitta så stor skillnad mellan medelvärdena i de två grupperna i fall nollhypotesen vore sann. Testmetoden innebär att man väger samman skillnaderna i medelvärdena och den sammanvägda variationen/spridningen i grupperna. Om man kan förkasta nollhypotesen med sannolikheten p<0.05 brukar man beteckna att det finns en statistiskt signifikant skillnad som i detta fall p< , i praktiken p < Icke- parametriska tester kan också användas för att jämföra två grupper. Two-sample t-test on HBA1C grouped by GROUPS$ against Alternative = 'not equal' Group N Mean SD A B Separate variance: Difference in means = % CI = to t = df = 36.7 p-value = Pooled variance: Difference in means = % CI = to t = df = 38 p-value = HBA1C GROUPS Count Count A B Fråga 12 Vilken är den principiella skillnaden mellan parametriska och icke-parametriska tester? 1p 39

40 Svar Parametriska och icke-parametriska tester bygger i grunden på samma logik, men med den avgörande skillnaden att icke-parametriska tester inte förutsätter att data är normalfördelade. Detta är speciellt viktigt i biomedicinsk forskning då data ofta är snedfördelade. Mann-Whitney U-test är ett icke-parametriskt test för skillnaderna mellan två oberoende grupper, och baseras på beräkningen av rangsummor. Mann-Whitney U-test Dependent variable is HBA1C Grouping variable is GROUPS$ Group Count Rank Sum A B Mann-Whitney U test statistic = Probability is Chi-square approximation = with 1 df Fråga 13 Förklara innebörden begreppen oberoende grupper och rangsummor, speciellt i detta fall. 2p 40

41 Svar Grupper av observationer är beroende eller oberoende avhängigt av den försöksuppläggning som använts. Om observationerna har t ex gjorts på samma individer vid två olika tillfällen är observationerna beroende. I aktuella fall ingår olika diabetiker i grupperna A och B, vilket gör observationerna oberoende. Rangsummor får man genom att rangordna observationerna i grupperna A och B som om de vore en del av samma datamängd (enligt nollhypotesen). Sedan summerar man rangen för observationerna i respektive grupp och får därmed rangsummorna. Ju större skillnaden är mellan rangsummorna för grupp A och B är, ju större är sannolikheten att nollhypotesen (att det egentligen inte finns skillnad mellan grupperna) måste förkastas. 41

Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p)

Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p) Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 1(34) Fall A Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Peter Sundström Överläkare Neurologiska kliniken Norrlands universitetssjukhus, Umeå I min beskrivning tänkte jag ha ett tidsperspektiv på ungefär 14 år,

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Multipel Skleros (MS) En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Förr om åren brukade både patienter och personer i sjukvården säga att en person, som fått diagnosen

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Frisk eller sjuk? Frisk Utgå från kroppens behov av mat Ta insulin till maten Använd ögonmåttet

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Vätskebalans Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Introduktion till Vätskebalans Grundläggande fakta Vatteninnehåll i kroppen

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014 A. Ali (f. 1936) FALLBESKRIVNINGAR A. Ali, 78-årig kvinna. Har bott på heltid på boendet sedan 10 år tillbaka. Närvarande på boendet kl. 8 på mätdagen. Hon kan gå själv utan hjälp. Har inte varit intagen

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

GENERELLA INDIKATIONER

GENERELLA INDIKATIONER Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer