Anders Karlsson, 29 år Fall A 1(41)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anders Karlsson, 29 år Fall A 1(41)"

Transkript

1 Anders Karlsson, 29 år Fall A 1(41) Anders Karlsson söker dig akut på vårdcentralen eftersom han märkt att urinen har blivit mycket mörkare än vanligt. Han har också svullnat i benen, fingrarna och runt ögonen, och dessutom har han sedan ett dygn känt sig allt mer andfådd. Anders insjuknade för två veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till drygt 39 grader. Han sökte inte under den första veckan eftersom han trodde att det rörde sig om influensa. Då hade han svårt att svälja och hade ont i hela kroppen, och för en vecka sedan blev halsen bättre. Anders har under uppväxtåren haft ett flertal hals- och öroninfektioner som behandlats med penicillin. I övrigt har han varit frisk. Han röker inte, är ensamstående och studerar till lärare. När du undersöker Anders finner du uttalade ödem på framförallt anklar och underben, men även på lår och buk. Vid inspektion av munhåla och svalg finner du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Du tar några prover och får följande svar: Blodprover: S-CRP 60 mg/l, (ref.område <10 mg/l) B-Hb 129g/L (ref. område g/l för män) Urinsticka: U-albumin: 3 arb enh, U-Hb/Ery: 3 arb enh U-Glucos: 0 arb enh U-acetoacetat: 0 arb enh. Du tar också en svalgodling. Fråga 1 A Tolka resultatet av de olika blod- och urinanalyserna! (2p) 1

2 Svar: Blod: inflammatorisk reaktion och anemi (ökad blodvolym och beroende av inflammationen. Urin: uttalad proteinuri och hematuri Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar Du bl.a. benödem och förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Över lungorna auskulteras bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Fråga 2 A Albuminuri och hematuri kan ha olika orsaker. Vilka olika orsaker känner du till? (2p/) 2

3 Svar: Bakomliggande orsak till albuminuri/hematuri kan vara glomerulonefrit, urinvägsinfektioner, tumör, stensjukdom eller essentiella orsaker. Fråga 3 A Vilken är det troliga sjukdomstillstånd som orsakar albuminurin/hematurin i Anders fall? Motivera! (2p/) 3

4 Svarsförslag: Anamnesen gör att du misstänker att Anders skulle kunna ha en akut glomerulonefrit. Andra orsaker till hematuri såsom stensjukdom, tumör eller essentiell hematuri förefaller mindre troligt. Anders remitteras akut till medicinjouren på sjukhuset. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. I det preliminära svar som Anders får med sig till avdelningen står: Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängd pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Fråga 4 A Fråga 4: Vilka patofysiologiska reaktioner försiggår: a) systemiskt hos Anders; b) lokalt i Anders lungor, som förklarar lungröntgenbilden (3p/) 4

5 Svar: a) den klassiska förklaringen är extravasering av vätska från blodbanan pga reducerat onkotiskt tryck med plasmavolymskontraktion och RAA-aktivering och sekundär Na- och vattenretention, som i sin tur späder ut plasmaproteinerna ännu mer etc. Nyare studier trycker mer på en primär dysfunktion i tubuli vid nefrotiskt syndrom med direkt Na- och vattenretention, som expanderar plasmavolymen och öker det hydrostatiska kapillärtrycket vilket extrvaserar vätska, särskilt när det onkotiska trycket är lågt. b) det ökade trycket i lungkärlen leder till att begynnande interstitiellt ödem, blodkärlen blir suddiga i konturen, man noterar ökad kärlvidd och redistribution, dvs fördelningen av kärlvidder skiljer inte i övre och nedre delar av lungan. Så småningom uppträder vätska i alveolerna (parenkymförtätningar) och/eller i pleura. När Anders har kommit till avdelningen ser du preliminärsvaret från röntgenundersökningen och tolkar det som att Anders har generella ödem. Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar man även förstorade tonsiller med smetiga beläggningar och lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Anders remitteras till medicinjouren och han läggs in på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. Röntgensvaret lyder: Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängt pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Anamnes, fysikaliska fynd och röntgenbilder gör att Du misstänker att Anders kan ha en akut glomerulonefrit med generella ödem och hypertoni. Fråga 5 A Vilka åtgärder överväger du nu? Motivera svaret!! (2p) 5

6 Svarsförslag: för att minska ödemet och reglera hypertonin börjar Du behandla med diuretica och antihypertensions medel. Anders får ACE-hämmare (Enalapril) samt injektion furosemid (Furix) 40 mg x 3 iv. Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1 g x 2) för sin halsinfektion. Fråga 6 A Varför vill du välja just ett loop diureticum och inte ett tiazid diureticum? Förklara skillnader i verkningsmekanism mellan dessa två typer av diuretica! (3p) 6

7 Svar : Loop diureticum har en snabbt insättande dosberoende effekt. Det verkar huvudsakligen genom hämning av kloridresorptionen i den uppåtstigande skänkeln av Henles slynga. Parallellt till den ökade kloridutsöndringen ökar utsöndringen av natrium, kalcium, magnesium och kalium. Den resulterande diuresen är kraftig med en åtföljande, vanligen svagt blodtryckssänkande effekt. Tiaziddiuretikum ger en ökad diures och natrium- och kloridutsöndring genom att resorptionen av natrium- och kloridjoner hämmas i distala tubuli. Även utsöndringen av kalium ökar, medan utsöndringen av kalcium i urinen minskar. Vid långtidsbehandling fås en antihypertensiv effekt, sannolikt beroende av ett minskat perifert motstånd. Loop diureticum ger en snabbare och effektivare diures, vilket är önskvärt vid ödem behandling. Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar man även förstorade tonsiller med smetiga beläggningar och lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Anders remitteras till medicinjouren och han läggs in på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. Svaret från röntgen Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängt pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Du misstänker att Anders har akut glomerulonefrit med generella ödem och hypertoni. Anders får Tabl ACE-hämmare( Enalapril) samt injektion furosemid (Furix ) 40 mg x 3 iv. han får dessutom penicillin (Kåvepenin 1 g x 2) för sin halsinfektion Dagen efter inläggningen lämnar Anders prov för urinanalys, bl a U-sediment visar: Erytrocyter /sf 400x (<2/sf 400x) Leukocyter 10-20/sf 400x (0-5/sf 400 x) Agglutinat 0-1/sf 400x Erytrocytcylindrar 2-3/sf 100x Grovgranul. Cylindrar 5-6/sf 100x Glitterceller förekommer Fråga 7 A Tolka resultatet av sedimentundersökningen på Anders och beskriv uppkomstmekanismen för de i sedimentet förekommande elementen (3p ) 7

8 Svarsförslag: Svaret på sedimentundersökningen talar för akut renal sjukdom med trolig glomerulär skada, inflammatorisk process. Vid akuta sjukdomar i njurarna ses olika typer av cellcylindrar, röda blodkroppscylindrar, fin-eller grovgranulerade cylindrar. Dessa bildas genom att olika celler i urinen lagras in i hyalina strukturen när cylindern bildas. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatinin vilket är förhöjt, 163mmol/L. Man kontrollerade också kreatininclearance, vilket likaså var påverkat: 59 ml/min/1.73 m 2 (ref.område ml/min/1.73 m 2 ). Fråga 8 A Undersökning av glomerulär filtrationshastighet (GFR) sker antingen som iohexoclearance eller som kreatininclearance. Förklarar hur dessa två undersökningar går till. Vad är fördelarna respektive nackdelarna med respektive metod? (2p) 8

9 Svar: Iohexolclearance injiceras och blodprov tas efter 4 timmar eller 4 prover tagna med 20 minuters mellanrum, det första provet tas 3-4 timmar efter injektionen. GFR beräknas på injicerad mängd relaterat till uppskattad distributionsvolym och koncentrationen av iohexol i blodprovet. Eliminationen är inte dosberoende. God överensstämmelse ses även vid sänkt njurfunktion, under förutsättning att provtagningen senareläggs. Problem kan vara allergiska reaktioner mot iohexol (jod). Kreatininclearance beräknas genom att mäta utsöndringen av kreatinin i urin under 4 eller alternativt under 24 timmar samt bestämning av plasmahalten under denna period. Problem utgörs av svårigheter att samla urin kvantitativt, och variationen av plasmakoncentrationen av kreatinin som är beroende av individens muskelmassa. GFR kan överskattas pga av sekretion av kreatinin in i tubuli. Fråga 9 A Vad är den konkreta effekten av en tilltagande nedsättning av att den glomerulära filtrationshastigheten? (2p) 9

10 Svar: Nedsatt utsöndringsförmåga i njurarna (nedsatt njurfunktion) leder till ansamling av ämnen i blodet som normalt filtreras ut via njurarna, och efterhand rubbningar i vatten- och elektrolytbalansen. Fråga 10 A Om nedsättningen av den glomerulära filtrationshastigheten blir långvarig (år), hur påverkar det funktionen i återstående fungerande nefroner? (2p) 10

11 Svar: Läckage över basalmembranet i glomeruli leder till protein/hematuri. Stora förluster av protein leder till hypoalbuminemi, ödem och hyperlipidemi. Om kronisk njursvikt utvecklas så ökar belastningen för de fungerande nefronen vilket leder till förhöjt tryck i glomeruluskapillärerna och fokal glomeruloskleros. Detta kan i sin tur leda till systemisk hypertoni. På sikt kan detta tillstånd utvecklas till kronisk njursvikt/uremi. Fråga 11 A Vad menas med begreppet uremi? (2p) 11

12 Svar: det kliniska syndrom (urinförgiftning) som uppstår som en följd av avancerad, kronisk reduktion av njurens utsöndringsförmåga; syndromet beror på retention av kvävehaltiga metaboliter och rubbningar i vatten- och elektrolytbalansen, samt av sekundära metabola förändringar. Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar man även förstorade tonsiller med smetiga beläggningar och lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Anders remitteras till medicinjouren och han läggs in på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. Svaret från röntgen Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängt pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Du misstänker att Anders har akut glomerulonefrit med generella ödem och hypertoni. Anders får Tabl ACE-hämmare (Enalapril samt injektion furosemid (Furix ) 40 mg x 3 iv. han får dessutom penicillin (Kåvepenin 1 g x 2) för sin halsinfektion För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomfördes dagen därpå en njurbiopsi. Njurbiopsin visade en bild överensstämmande med en akut, postinfektiös glomerulonefrit. Fråga 12. A Vilket annat patologiskt namn finns för denna typ av njurförändring? Beskriv den histologiska och immunologiska bilden i glomeruli vid denna diagnos (5p). 12

13 Svar: diffuse, exsudativ (endokapillär) proliferativ glomerulonefrit. Termerna diffus, endokapillär och exsudativ skall förklaras. Immunkomplex depositioner av fra IgG och C3 subepitelialt och mesangiellt. Fråga 13 A Vilka två upplysningar kan en njurbiopsi principiellt ge som är av betydelse för patientens vård? (1p) 13

14 Svar: diagnos (som ger grund för val av ev terapi), och prognos. Anders har nyligen haft en halsinfektion och två veckor senare noterade han mörk urin, svullnad och andfåddhet. När han söker på vårdcentralen noterar man även förstorade tonsiller med smetiga beläggningar och lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtryck: 180/110. Anders remitteras till medicinjouren och han läggs in på Njurmedicinska kliniken. Innan Anders kommer till vårdavdelningen passerar han röntgenavdelningen där man gör en lungröntgenundersökning. Svaret från röntgen Interstitiellt ödem bilateralt samt en mindre mängt pleuravätska bilateralt. Hjärtstorlek vid övre normalgränsen. Du misstänker att Anders har akut glomerulonefrit med generella ödem och hypertoni. Anders får Tabl ACE-hämmare ( Enalapril ) samt injektion furosemid (Furix ) 40 mg x 3 iv. han får dessutom penicillin (Kåvepenin 1 g x 2) för sin halsinfektion För att verifiera arbetsdiagnosen akut glomerulonefrit genomfördes dagen därpå en njurbiopsi som visade: visade endokapillär, diffus exsudativ proliferativ glomerulonefrit. Fråga 14 A Anders undrar nu hur man kan få en skada på njurarna av en halsinfektion. Ge en utförlig förklaring till mekanismerna bakom detta. (4p) 14

15 Svar: Immunologisk reaktion mot streptokockproteiner utlöser antigen-antikropps (immunkomplex)-bildning med deponering av de cirkulerande komplexen subepitelialt och/eller i mesangie-zonerna i glomeruli, komplementaktivering och inflammation i glomeruli med triggning av tillväxtfaktorer och inflammationsmediatorer från nativa glomerulära celler. Möjligheten av in situ immunkomplexbildning i vissa fall, ev genom typ II reaktion mot nativa glomerulära antigen, har diskuterats. Åter till fallet; Anders har alltså fått en nefrit och orsaken till nefrit är ofta okänd. Du deltar i en studie av tidigare sjukdomars betydelse för insjuknande i nefrit. Vid planeringen av studien diskuterar ni olika studiedesigner; cross-sectional, case-control och cohort. Fråga 15 A Beskriv dessa typer av studiedesign och deras eventuella skillnader och likheter. Utgå från den aktuella frågeställningen i studien Du deltar i. (3p) 15

16 Svar: Tvärsnittsstudier undersöker förekomsten av sjukdom (nefrit) och exponering (tidigare sjukdom t ex halsont) i en population vid en och samma tidpunkt. Prevalensrater och deras skillnad eller kvot beräknas. Denna studiedesign är inte bra för att utreda kausala samband pga att tidssambandet saknas. Vid fall-kontrollstudier utgår man från individer med den aktuella sjukdomen (nefrit) och väljer en jämförelsegrupp utan sjukdomen (friska eller med andra sjukdomar=kontroller). Man tar sedan reda på om dessa båda grupper tidigare varit utsatta för exponeringen (tidigare sjukdom) eller ej; en longitudinell studie där tidssambandet kan utredas. Eftersom kontrollerna är ett urval ur en population kan inte rater och ratkvoter beräknas utan riskmåttet blir en oddskvot. En kohortstudie liknar en tvärsnittsstudie men nu med ett tidssamband (en longitudinell studie). Man utgår från en grupp med exponeringen (den bakomliggande sjukdomen t ex halsont) och en jämförelsegrupp utan exponeringen. Man följer sedan upp dessa båda grupper med avseende på sjukdomsförekomst och kan därefter beräkna rater samt dess skillnad eller kvot. 16

17 Maria Svensson, 27 år Fall B En 27-årig kvinna, Maria Svensson 27 år, söker på grund av tilltagande svaghet i höger ben. Maria är gift sedan 1 år, inga barn. Röker ej, måttligt med alkohol. Besvären har ökat under 3 veckor och nu kan hon inte längre gå normalt. Vid undersökningen finner du stegrade reflexer och positiv Babinski i hö ben. Vidare har hon nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt är neurologiskt status normalt. Fråga 1 B Beskriv bakomliggande orsaker till stegring av reflexer vid skada i CNS? (2p) 17

18 Svar: Bortfall av den hämmande cortico-spinala banan leder till reflexstegring vid CNS-skada. En 27-årig kvinna, Maria Svensson 27 år, söker på grund av tilltagande svaghet i höger ben. Maria är gift sedan 1 år, inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Besvären har ökat under 3 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du stegrade reflexer och en positiv Babinski i hö ben. Vidare har hon nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt är neurologiskt status normalt. Det framkommer att Maria för 6 månader sedan hade domningar i vänster ben och vänster hand. Besvären gick över på 3-4 veckor och hon sökte aldrig för detta Med tanke på Marias sjukhistoria, besvär och fynd i status görs en MR undersökning av hjärnan. I svaret står: MR-signalförändringar i cervikal ryggmärg som inger misstanke om ödem. I hjärnan ses i vit substans bilateralt runt om ventriklarna två stycken MR - signalförändringar som uppgår till ½ cm i diameter vardera, dvs patologiska förändringar i vit substans. Fråga 2 B Vad förstår du av svaret? Vilket sjukdomstillstånd misstänker du och vilken diagnostisk åtgärd bör göras för att verifiera din misstanke! (3p) 18

19 Svar: Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Du gör naturligtvis också en lumbalpunktion och skickar spinalvätska (liquor) för analys med frågeställningen MS? Svaret på liquor undersökningen lyder: Pleocytos med 30 mononukleära celler. Normal s/sp albumin-kvot. 8 oligoklonala band ses spinalvätska utan motsvarighet i serum. Sammantaget tyder fynden på inflammatorisk reaktion, förenligt till exempel med MS. Fråga 3 B Beskriv vad det histologiskt och biokemiskt är för patologiska förändringar i vit substans som MR-utlåtande av allt att döma avser (3p) 19

20 Svar: områden med initialt bevarade neuron men demyeliniserade axon. Makrofager och mindre mängd lymfocyter, och kraftigt initialt ödem. Efterhand minskar ödemet och ersätts med en astrocytreaktion som leder till glios, så att ett ärr uppstår. Maria sökte läkare för tilltagande svaghet i höger ben, stegrade reflexer och positiv Babinski och nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt var neurologiskt status normalt. MR fynd talade för att Maria har MS och detta verifierades vid analys av cerebrospinalvätska som visade fynd talade för inflammatorisk reaktion i CNS. Dessa fynd är förenliga med MS. Eftersom Maria haft 2 skov från olika lokaler i CNS, samt positiva MR och likvor-fynd, är MS den sannolika diagnosen. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta). Fråga 4 B Vad är beta-interferon? (2 p) 20

21 Svar: Beta-interferon är ett antiviralt cytokin (med immunodulerande effekter) Maria sökte läkare för tilltagande svaghet i höger ben, stegrade reflexer och positiv Babinski och nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt var neurologiskt status normalt. MR fynd talade för att Maria har MS och detta verifierades vid analys av cerebrospinalvätska som visade fynd talade för inflammatorisk reaktion i CNS. Dessa fynd är förenliga med MS. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta) Fråga 5 B Maria frågar om MS en virus-sjukdom? Vad anser man sig veta idag om infektionsgenes vid MS? (2p) 21

22 Svar: MS anses inte vara en infektiöst orsakad sjukdom. Många infektiösa agens har associerats med MS, men det finns inget specifikt agens. Däremot kan infektioner spela roll vid utveckling av denna förmodat autoimmuna sjukdom, till exempel genom molecular mimicry (molekylär imitation) eller bystander-activation (oskyldiga autoreaktiva celler.är åskådare vid infektion och aktiveras av misstag). Troligen är det immunmodulerande effekter, till stor del okända, som leder till att man kan få positiv effekt av beta-interferon vid behandling av MS. Maria sökte läkare för tilltagande svaghet i höger ben, stegrade reflexer och positiv Babinski och nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt var neurologiskt status normalt. MR fynd talade för att Maria har MS och detta verifierades vid analys av cerebrospinalvätska som visade fynd talade för inflammatorisk reaktion i CNS. Dessa fynd är förenliga med MS. Behandling påbörjades med Beta-interferon (IFN-beta) Maria har till synes god effekt av behandlingen men hon har märkt att hon på sistone har haft svårt att helt tömma urinblåsan. Efter ett år kommer Maria tillbaka på grund av problem med urinträngningar och sveda vid vattenkastning. Dessa besvär har kommit flera gånger på sistone, och man fann tydliga tecken till att Maria hade en urinvägsinfektion. Fråga 6 B Kan man tänka sig att olika bakteriers egenskaper skulle kunna ha betydelse för risken att Maria ska få urinvägsinfektioner? Ange i så fall vilka egenskaper det kan vara och ge 3 relevanta exempel (3p) 22

23 Svar: Adhesion till uroepitel, motstånd mot fagocytos (exvis kapsel eller LPS) induktion av cytokiner ( fr.a. via LPS, IL-6 och IL-8), uppreglering av Fe-bindande proteiner (exvis aerobactin), bildande av cytokiner. Åter till fallet: Maria sökte läkare för tilltagande svaghet i höger ben, stegrade reflexer och positiv Babinski och nedsatt vibrationssinne i hö ben. För övrigt var neurologiskt status normalt. MR fynd talade för att Maria har MS och detta verifierades vid analys av cerebrospinalvätska som visade fynd talade för inflammatorisk reaktion i CNS. Dessa fynd är förenliga med MS. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta). Maria har besvärats av flera episoder med urinvägsinfektioner på sistone. Urinvägsinfektionen behandlas med antibiotika och efter behandlingen försvinner besvären. Maria fortsätter komma på kontroller och vid ett tillfälle tar hon upp frågan om det finns något hinder för graviditet. Hon har hört att vissa sjukdomar kan försämras eller förbättras under graviditet. Fråga 7 B Hur förändras MS under graviditet? Förklara mekanismer utifrån rådande kunskap om patogenes vid MS och om immunologiska förändringar under graviditet. (4p) 23

24 Svar: MS anses kunna förbättras under graviditet (dessutom är risken att insjukna i MS lägre under graviditet). MS anses till stor del vara en Th1-medierad sjukdom. Under graviditet ändras, till följd av hormonella förändringar, immunsystemet till ett mer Th2-liknande, i syfte att inte stöta bort fostret, vilket gör att Th1 nedregleras. Innan Maria bestämmer sig för att försöka få barn vill hon också få reda på om MS är en ärftlig sjukdom. Fråga 8 B Är MS en ärftlig sjukdom? Redogör för i vilken grad MS är ärftlig och ge exempel på gener och mekanismer som kan vara inblandade. (3p) 24

25 Svarsförslag; Konkordans hos enäggstvillingar är 20% (finns litteratur som säger 50% också), tydande på en klar genetisk komponent, dock får merparten enäggstvillingar inte MS, trots identiska gener. Risken för syskon och barn är ökad, från normal risk på 0,1% till 2%, dvs riskökning, men ändå 98% chans att inte bli sjuk. MS är, liksom andra autoimmuna sjukdomar, synnerligen polygena. HLA association är tydlig. Mekanismer ej säkertällda men kan ha med T-cellsaktivering och/eller med toleransutveckling i tymus att göra. Ett antal andra kandidatgener är identifierade, många med koppling till immunreglering och effektormekanismer som cytokiner/receptorer, adhesion, co-stimulering och komplement. Vid MS finns alltså en ärftlig predisposition, mest tydligt visad genom HLA-association, men många andra faktorer krävs för utveckling av MS. Maria får besked att det är en viss riskökning, men att risken ändå är liten att barn drabbas av MS. Maria föder så småningom en frisk pojke. Graviditet och förlossning förlöper väl, men 2 månader efter förlossningen får Maria dock ett nytt skov med balansstörning och koordinationsstörning i hö arm. Anamnes och status talar för engagemang av lillhjärnan. Symtomen från lillhjärnan går dessbättre över, men under det följande året inträffar ytterligare 2 skov trots behandling med Beta-interferon. Man beslutar sig för att byta medicinering till ett nytt preparat, Natalizumab, som är en monoklonal antikropp riktad mot en adhesionsmolekyl, VLA-4. Fråga 9 B. Om du beaktar patogenes vid MS, på vilket sätt tror du denna anti-vla-4 blockad utövar sin effekt? (3p) 25

26 Svar: Förhindrar passage av autoreaktiva T-celler över blod-hjärnbarriären till CNS. 26

27 Jenny och Sofi Fall C Jenny och Sofi är två tjejer i 16-års-åldern som är bästa kompisar sedan de började gymnasiet. Redan ett par dagar efter terminsstart var Jenny med hem till Sofi, och när det blev dags att äta fick hon veta att Sofi har diabetes. Sofi testade sitt blodsocker och injicerade sedan 9E insulin. Nyfiken som hon är ville Jenny också mäta sitt blodsocker. Fråga 1. Om Jenny inte har diabetes, vilket ungefärligt plasmaglukosvärde bör hon ha före måltiden? 1p 27

28 Svar: Plasmaglukos ligger normalt på ca 3,5-5,5 mmol/l före måltid. (obs normalvärdesfråga) Diagrammet visar förändringen i plasmaglukos hos en frisk person i samband med en normal måltid. 8 P-Glukos (mmol/l) Tid (min) Fråga 2. Variationen av blodglukos som uppstår i samband med måltid eller svält regleras av flera hormonellt viktiga system. Redogör för vilka dessa system är och hur de basala mekanismerna på cellnivå verkar. 6p 28

29 Svar: Glukos stimulerar frisättningen av insulin från bukspottkörtelns betaceller. Glukos tas in via GLUT2 i betacellen, fosforyleras av glukokinas och fortsatt metabolism aktiverar en calciumökning som leder till exocytos av insulingranula. Insulin frisätts till porta och majoriteten binder in till receptorer på hepatocyterna och hämmar därmed glykogenolys och glukoneogenes i levern. Perifert stimulerar insulin translokeringen av GLUT4 från intracellulär depåer till plasmamembranet i muskel och fettväv. Därmed ökar transporten av glukos in i cellen. När sedan blodsocker sjunker stimuleras istället frisättningen av glukagon från A-cellerna i pancreas vilket leder till ökad glykolys i levern, samt ökad glukoneogenes. I och med att insulin sjunker ökar fettvävens känslighet för adrenalin vilket stimulerar lipolysen, fettsyror är ett substrat för muskelarbetet. Fysisk aktivitet, muskelarbete, ökar glukosupptaget genom att GLUT4 translokerar till plasmamembranet. Den exakta mekanismen är inte känd. Sofi har haft diabetes sedan 4-årsåldern och berättar för Jenny om vilka symptom hon hade när hon blev sjuk. Fråga 3. Vilka är de karaktäristiska symptomen vid insjuknandet i diabetes? Förklara mekanismerna bakom symptomen. 3p 29

30 Svar: stora urinmängder, törst, viktnedgång Pga insulinbristen kan vävnaderna ej ta upp glukos, samtidigt som glukosproduktionen i levern är ökad pga glukoneogenes, vilket medför stigande blodglukosnivåer. Pga hög koncentration i plasma av glukos ökar mängden glukos i urin, vilket överskrider gränsen för återresorptionen i distala tubuli. Glukos verkar osmotiskt och drar med sig vatten i urinen. Patienten blir uttorkad och plasmaosmolaliteten stiger. Detta stimulerar osmoreceptorer som aktiverar törstcentrum. Insulinbristen medför också nedbrytning av fett och proteiner i muskulatur vilket tillsammans med vätskeförlusten bidrar till viktnedgången. Sofi berättar för Jenny om hur sjuk hon hade blivit när hon just fyllt 12 år. Hon hade fått influensa, kräktes, kände sig andfådd och mådde jättedåligt. Hennes mamma testade Sofis urin med en urinsticka, som visade på höga halter ketoner i urinen. Sofis mamma ringde sjukvårdsupplysningen och fick besked att Sofi omedelbart skulle åka till akutmottagningen. På akutmottagningen togs en syrabasstatus som visade lågt pco 2, normalt po 2 och ph på 6,98. Plasmaglukos var 32,3 mmol/l. Elektrolyter visade P-Natrium 132 mmol/l och P-Kalium 6,2 mmol/l. Sofi lades in på intensivvårdsavdelningen och fick behandling för sin ketoacidos. Fråga 4. Ketoacidos beror på grav insulinbrist utlöst av ökat behov av insulin, som vid infektion eller otillräcklig insulintillförsel. Beskriv hur insulinbrist orsakar ketoacidos. 3p 30

31 Svar: Insulinbrist leder till en ökad lipolys pga ökad aktivitet av triglyceridlipas och en minskad återförestring av fria fettsyror. Det blir en ohämmad nedbrytning av fett och ett överskott av acetyl CoenzymA. Pga nedsatt upptag av glukos är bildningen av oxalättiksyra nedsatt. Oxalättiksyra behövs för att tillsammans med acetylcoenzym A bilda citronsyra som sedan bryts ned i citronsyracykeln. Förbränningen via citronsyracykeln blir på så sätt hämmad. Från överskottet av acetylcoenzyma bildas ketonkroppar, betahydroxybutyrat, acetoacetat och aceton. Ketonkroppar förekommer normalt vid fasta då fettförbränningen är ökad men vid grav insulinbrist sker en okontrollerad fettnedbrytning med mycket höga ketonkroppsnivåer i blodet som medför acidos. Fråga 5. Vid acidos ses som regel hyperkalemi. Förklara mekanismen för utvecklingen av hyperkalemi vid acidos. Förklara också hur en injektion av insulin kan påverka hyperkalemin? 3p 31

32 Svar: Vid acidos ökar vätejonkoncentrationen i blod och extracellulärvätska vilket leder till att vätejoner vandrar in i cellerna i utbyte mot kalium. Därigenom uppstår en intracellulär kaliumbrist. Insulin har en direkt effekt på natrium-kalium ATPas i cellmembranet och stimulerar därigenom transporten av kalium in i cellen med följd att kalium extracellulärt och i blodet sjunker. Insulinbehandling korrigerar den rubbade metabolismen och därigenom acidosen. Korrektion av acidosen gör att kalium transporteras in i cellerna i utbyte mot intracellulära vätejoner. Jennys plasmaglukos visade 7,2 mmol/l. Eftersom Sofi vet att plasmaglukosvärdet inte ska överstiga 6 mmol/l så blir tjejerna förstås oroliga. De ringer genast till Sofis äldre bror Per som pluggar på termin 5 till läkare. Han förklarar noggrant för sin syster hur man utreder om en patient har normal glukosomsättning. Fråga 6 Vilket/vilka undersökningar gör du för att kunna ge Jenny klart besked om att hennes glukosomsättning är normal? Motivera varför. 2p 32

33 Svar: Pt-Peroral glukostoleranstest. Det innebär att patienten kommer fastande till mottagningen. Där får hon/han dricka 75 gram glukos löst i vatten, helst smaksatt på något sätt så att det går lättare att dricka. Blodglukos analyseras före intaget av lösningen, och sedan efter 2 timmar. Man undersöker även förekomst av glukos i urinen. Vid en belastning ligger högstavärdet betydligt högre än vid måltid pga onormal belastning/ tryck på fysiologin. Vid en belastning ska hos en frisk person plasmaglukos gå ner och ligga under 8,9mmol/l efter 2 timmar. Ett normalt fasteglukos utesluter inte diabetes. Upprepade fasteplasmaglukos över 6,9 mmol/l är diagnostiskt för diabetes. Sofis bror frågar om när Jenny åt senast. Det visar sig då att hon slukat en påse Gott och Blandat strax innan hon kom hem till Sofi! 1997 ändrade American Diabetes Association och WHO rekommendationerna för beslutsgränsen vid diabetesdiagnostik. Den nya rekommendationen var att koncentrationen av P/B-Glukos skulle sänkas både vid fasta och efter intag av föda. Diskriminator Friska Sjuka Bilden är stiliserade frekvensdiagram för en grupp sjuka och friska där man mätt en substans i plasma. Ökad koncentration till höger längs x-axeln. Fråga 7 Förklara, gärna med hjälp av diagrammet, vad det betyder att diskriminatorgränsen flyttas åt vänster. Berör gärna t ex begreppen sant- och falskt positiv, sant- och falskt negativ samt sensitivitet och specificitet. Förklara även vilken betydelse prevalensen av en sjukdom har för användningen av ett screeningtest för den aktuella sjukdomen. 2p 33

34 Svar antal med sjukdom och med positivt resultat Sensitivitet= totalantal med sjukdom antal utan sjukdom med negativt resultat Specificitet= totalantal utan sjukdom Ju lägre prevalensen är, desto större krav måste man ställa på sensitiviteten och specificiteten för en diagnostisk metod. Prevalensen i detta avseende är inte enbart prevalensen i befolkningen i allmänhet, utan inkluderar även den prevalensökning som man kan få genom att använda andra diagnostiska metoder innan undersökningen, t ex anamnesen och kliniska undersökningen. I medicinsk praxis används ibland referensintervaller och ibland beslutsgränser när laboratoriesvar skall tolkas och användas. Fråga 8 Förklara begreppen referensintervall och beslutsgränser och i vilka sammanhang dessa används. 2p 34

35 Svar: Referensintervall är det mätområde inom vilket koncentrationerna från 95% av friska personer ligger (hänsyn taget t ex ålder, kön etc.). Referensintervaller är det vanligaste beslutsstödet vid tolkning av laboratoriemedicinska analyser. Beslutsgränser används i de fall där t ex många friska har ökade koncentrationer av en substans med överdödlighet som följd, t ex vid hyperlipidemier och hyperglykemi. För att följa hur väl en diabetiker sköter sin sjukdom så mäter man mängden HbA1c. Patienterna i grupp A och B har fått två olika typer av stöd- och behandlingsregimer, och nedan finner Du deras HbA1c- koncentrationer (procentandel). Group A Group B Begrepp A B N of cases Minimum Maximum Range Sum Median Mean % CI Upper % CI Lower Std. Error Standard Dev I tabellen till höger finns en utskrift av beskrivande statistisk analys av dessa två datamängder Fråga 9 Förklara vart och ett av de begrepp som anges i den beskrivande statistiska analysen. 2p 35

36 Svar N of cases Antal observationer Minimum Lägsta värdet Maximum Högsta värdet Range Mätspannet = differensen mellan högsta och lägsta värdet Sum Summan av värdena Median Det mittersta värdet i en rangordnad datamängd Mean Medelvärdet 95% CI Upper Övre gränsen i det 95% konfidensintervallet kring medelvärdet 95% CI Lower Nedre gränsen i det 95% konfidensintervallet kring medelvärdet Std. Error Medelvärdets standarddeviation = standardavvikelsen dividerad med roten av antalet observationer Standard Dev Standarddeviationen som i en normalfördelad datamängd innehåller 68% av observationerna Variance Variansen = summan av de kvadrerade avvikelserna mellan respektive observation och medelvärdet C.V. Variationskoefficienten = SD dividerat med medelvärdet Skewness Ett mått på hur sned fördelningen är Kurtosis Ett mått på hur toppig fördelningen är (fortsättning nästa blad) 36

37 FFråga Grafiskt kan dessa data representeras på olika sätt, t ex: Bild 1 A B HBA1C HBA1C Bild 2 A B Count HBA1C Proportion per Bar Count HBA1C Proportion per Bar Bild 3 A B Count 10 Count HBA1C HBA1C Bild 4 A B HBA1C HBA1C Fråga 10 Förklara innebörden i vart och en av dessa olika sätt att illustrera samma data på och kommentera fördelar och nackdelar med vart och ett av sätten. 2p (skriv på baksidan ) 37

38 Svar Bild 1: Plot av enstaka värden Ger en översiktlig bild av de individuella observationerna, och i detta fall även en god bild av vilken överlappning som finns mellan datamängderna (möjligheten att man skall finna statistiska skillnader mellan datamängderna). I allmänhet är nackdelen den är att det är svårt att ge en kortfattad beskrivning av hur stor skillnaden är mellan datamängderna. Plot av enstaka värden kan användas för att beskriva data oberoende om de är normalfördelade eller inte. Bild 2: Histogram Ger liknande information som plot av enstaka värden med den skillnaden att histogrammet ger en sammanfattande bild av datamängdens struktur. Fördelen är att det ger en kortfattad beskrivning av hur datamängdernas fördelning ser ut och en översiktlig bedömning kan göras av skillnaden mellan de effekter som datamängderna från gruppen A och B beskriver. Histogram kan användas för att beskriva data oberoende om de är normalfördelade eller inte. Bild 3: Normalfördelningskurvor/Gausskurvor med de medelvärden och standardavvikelser som de två datamängderna från grupp A och B har Bild 4: Box plot Boxen i sin helhet omfattar 50% av observationerna i datamängden. Mittstrecket i boxen är medianen och strecken på de smala sidorna den lägre (25%) och övre (75%) kvartilen. Boxplot kan användas för att beskriva data oberoende om de är normalfördelade eller inte. Du vill använda Student s t-test för att undersöka om det finns statistiska skillnader mellan gruppen A och B Fråga 11 Vad är den principiella innebörden i ett Student s t-test? 2p 38

39 Svar Student s t-test innebär i att man ställer den sk. Nollhypotesen, att det inte finns en skillnad mellan två grupper avseende den faktor man undersöker (i det aktuella fallet effekten av de två sätt som grupperna A och B behandlades på). Man provar sedan hur sannolikt det är att hitta så stor skillnad mellan medelvärdena i de två grupperna i fall nollhypotesen vore sann. Testmetoden innebär att man väger samman skillnaderna i medelvärdena och den sammanvägda variationen/spridningen i grupperna. Om man kan förkasta nollhypotesen med sannolikheten p<0.05 brukar man beteckna att det finns en statistiskt signifikant skillnad som i detta fall p< , i praktiken p < Icke- parametriska tester kan också användas för att jämföra två grupper. Two-sample t-test on HBA1C grouped by GROUPS$ against Alternative = 'not equal' Group N Mean SD A B Separate variance: Difference in means = % CI = to t = df = 36.7 p-value = Pooled variance: Difference in means = % CI = to t = df = 38 p-value = HBA1C GROUPS Count Count A B Fråga 12 Vilken är den principiella skillnaden mellan parametriska och icke-parametriska tester? 1p 39

40 Svar Parametriska och icke-parametriska tester bygger i grunden på samma logik, men med den avgörande skillnaden att icke-parametriska tester inte förutsätter att data är normalfördelade. Detta är speciellt viktigt i biomedicinsk forskning då data ofta är snedfördelade. Mann-Whitney U-test är ett icke-parametriskt test för skillnaderna mellan två oberoende grupper, och baseras på beräkningen av rangsummor. Mann-Whitney U-test Dependent variable is HBA1C Grouping variable is GROUPS$ Group Count Rank Sum A B Mann-Whitney U test statistic = Probability is Chi-square approximation = with 1 df Fråga 13 Förklara innebörden begreppen oberoende grupper och rangsummor, speciellt i detta fall. 2p 40

41 Svar Grupper av observationer är beroende eller oberoende avhängigt av den försöksuppläggning som använts. Om observationerna har t ex gjorts på samma individer vid två olika tillfällen är observationerna beroende. I aktuella fall ingår olika diabetiker i grupperna A och B, vilket gör observationerna oberoende. Rangsummor får man genom att rangordna observationerna i grupperna A och B som om de vore en del av samma datamängd (enligt nollhypotesen). Sedan summerar man rangen för observationerna i respektive grupp och får därmed rangsummorna. Ju större skillnaden är mellan rangsummorna för grupp A och B är, ju större är sannolikheten att nollhypotesen (att det egentligen inte finns skillnad mellan grupperna) måste förkastas. 41

Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk.

Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk. Tentamen T5 HT04 Kod nr 1(37) Fall A Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk. Gun-Britt är en 51-årig sekreterare som bor tillsammans med make och ett hemmavarande barn. Röker 10 cigaretter/dag sedan

Läs mer

Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p)

Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p) Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 1(34) Fall A Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket

Läs mer

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , , Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor 130703, 140219, 150305, 160202 Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex. GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera

Läs mer

Fall 1-19-årig kvinna

Fall 1-19-årig kvinna Fall 1-19-årig kvinna En 19-årig kvinna kommer in på akuten med illamående och kräkningar. Påverkat allmäntillstånd och blodtrycket är 80/50 mmhg. Hon har varit trött och har minskat i vikt på sistone,

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p 1 Vilken/vilka leukocyter finner man i ett B-cellsutstryk vid: 4p a) Allergi Eosinofila granulocyter b) KML Hela myelopoesen c) AL (akut leukemi) Blaster d) Mononucleos Retningspåverkade lymfocyter 2 Ange

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Eva Landberg, överläk Klinisk Kemi, US i Linköping Sant lågt Ca 2+ överskattas Sant högt Ca 2+ underskattas Risk för koagel 2 Calcium 99

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Hyperglykemiska kriser. SVK 2016 Fredric Hedberg Specialist internmedicin, endokrinologi, diabetologi

Hyperglykemiska kriser. SVK 2016 Fredric Hedberg Specialist internmedicin, endokrinologi, diabetologi Hyperglykemiska kriser SVK 2016 Fredric Hedberg Specialist internmedicin, endokrinologi, diabetologi Hyperglykemiska kriser Skillnader typ1 och typ2 diabetes Klinik, symptom. Bakomliggande patogenes: typ1

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1 016-10-10 Gamla tentor - 016 1 1 (forts) ( x ) x1 x ) ( 1 x 1 016-10-10. En liten klinisk ministudie genomförs för att undersöka huruvida kostomläggning och ett träningsprogram lyckas sänka blodsockernivån

Läs mer

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4) SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis

Läs mer

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men ej kollat tempen.

Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men ej kollat tempen. Station 1 Din uppgift är att tolka ett EKG och svara på frågor på det formulär som finns inne på stationen. Station 2 Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Hereditär nefrit Alport syndrom

Hereditär nefrit Alport syndrom Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 1 Hereditär nefrit Alport syndrom Per Brandström Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 2 Mikroskopisk hematuri Varifrån kommer blodet? Blödningskälla glomerulär, post-glomerulär,

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii bildtentamen 2011 12 19 Bilden visar en globalt spridd orsak till hudsjukdom samt konsekvensen den kan ha i en äldre (alternativt en malnutrierad eller immunosupprimerad) person. Fråga 1 (4p) 1(12) A. Vad är det som avbildas

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts Glomerulonefrit del 2 Membranös glomerulonefrit Vanlig orsak till nefrotiskt syndrom hos vuxna Primär-idiopatisk eller Sekundär Vid systemsjukdom (reumatoid artrit, SLE) Infektioner (hepatit B) Malignitet

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 27 (1009-1040): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance Dick Delbro Vt-11 27-1 Vätske och elektrolytbalansen samt syra-basbalansen är nära kopplade, och

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Biostatistik kursmål Dra slutsatser utifrån basala statistiska begrepp och analyser och själva kunna använda sådana metoder.

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Hypotestestning och repetition

Hypotestestning och repetition Hypotestestning och repetition Statistisk inferens Vid inferens använder man urvalet för att uttala sig om populationen Centralmått Medelvärde: x= Σx i / n Median Typvärde Spridningsmått Används för att

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012 Njurens anatomi och fysiologi Gregor Guron SU, 20012 När symtom av njursvikt? då njurfunktionen sjunker under 20 % av den normala - njursjukdom kan förlöpa helt tyst! då njurfunktionen är 5-10 % av den

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10) 1(10) Roland Esitance, 36 år, kommer till öronmottagningen för bedömning av en ordentligt besvärlig vänstersidig nästäppa. Hans kompis Mats Oideus från KTH Mätteknik har redan mätt upp nedanstående diagram

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: 08.30-12.30. Skrivningsnummer:..

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: 08.30-12.30. Skrivningsnummer:.. elexamination 3 Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p anderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. 1 Fråga 1 En 35-årig man har genom sitt arbete i banksektorn varit på hälsokontroll.

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer