2 Bakterier och virus nyttiga och farliga

Transkript

1 2 akterier och virus nyttiga och farliga Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen i grundboken sidan 16 17, och lightboken sidan 12, kan användas för att belysa hur de flesta bakterier är ofarliga eller till och med nyttiga, medan endast ett fåtal bakterier och virus orsakar sjukdomar. I risklaboratorier runt om i världen forskas för att hitta skydd mot livsfarliga bakterier och virus. Ofarliga tarmbakterier används till att framställa viktiga läkemedel. Vad vet eleverna om risodling eller om hiv och aids? Diskutera gärna kring bilderna. Med hjälp av inledningsfrågorna kan elevernas nyfikenhet på kapitlet ökas ytterligare. Överst på sidan kan eleverna se vad de förväntas lära sig i kapitlet. svar på frågor 1. akterier kan föras över mellan människor genom mat, dryck, blod, kroppskontakt, nysningar och hostningar. 2. Förr i tiden torkades eller saltades ofta mat som skulle förvaras en längre tid. 3. De flesta barn vaccineras mot vanliga barnsjukdomar som mässling, påssjuka, röda hund och kikhosta. Dessutom vaccineras de mot difteri, stelkramp och polio. 2.1 akterier finns överallt Här ges en kort översikt av bakteriernas storlek, utseende och roll i naturen. egreppet mikroorganism och arkéer beskrivs i grundboken. Därefter beskrivs olika bakteriegrupper och bakteriernas viktiga roll för förmultning och kretslopp i naturen diskuteras. akterierna sätts in i ett utvecklingssammanhang där bland annat de blågröna bakterierna och algblomning beskrivs kort. Sedan beskrivs hur bakterier på huden och i våra tarmar håller oss friska, medan andra bakterier kan spridas och göra oss sjuka. Olika bakteriesjukdomar nämns kort och begrepp som infektion, epidemi, inkubationstid, antibiotika och vaccination förklaras. Penicillinets upptäckt får en egen historieruta i grundboken. I samband med sjukdomar berörs även karies och dålig lukt orsakad av bakterier. I grundboken sidorna finns ett fokusuppslag som berättar om kampen mot bakterier och virus under århundradena. Här kan eleverna göra en djupdykning i bakteriernas värld och lära sig mer om pesten, koleran och många andra sjukdomar som drabbat människorna. vsnittet avslutas med hur bakterier påverkar vår mat och vår hälsa och hur vi utvecklat olika metoder för att skydda vår mat mot bakterier. För dig som vill berätta lite mer om bakterieoch virussjukdomar finns fördjupningstexter lite längre fram här i lärarhandledningen där många aktuella sjukdomar tas upp som eleverna kan ha frågor kring. De kan även kompletteras med fakta från nätet inför exempelvis grupparbeten. 2.2 akterier i människans tjänst I avsnittet berättas vad bioteknik är, och exempel ges på områden där bakterier utnyttjas av människan. ioteknik har funnits genom mänsklighetens hela historia, men mycket nytt väntar i och med bland annat genteknikens utveckling. Hur risplantan binder kväve och vad som händer i bondens stora plastpaket på åkrarna avslöjas. En liten fördjupningsruta i grundboken berättar om de speciella bakterier som lever i gräsätande djurs magar och hjälper till att sönderdela växtcellväggarnas cellulosa. 2.3 Virus är beroende av liv Här berättas om virus storlek och fortplantning, samt om olika virusjukdomar. För dig som vill berätta lite mer om virus finns fördjupningstexter om bl.a.te lite längre fram i lärarhandledningen. 23

2 Översikt Kopieringsunderlag vsnitt OH Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Uppgiftens namn Förberedelse Tidsåtgång i min Kommentar Vi tittar på bakterier i mikroskop akteriepreparat 30 Mikroskopstudie, repetera mikroskopet. 2 Spirilljakt med mikroskop Odla spiriller 15 Mikroskopstudie. 3 Hur snabbt går förmultningen? räda, spik, hammare, skräp 30, + månader Utomhus. 4 Gör en minikompost ananer och mjölkkartonger 20, + månader 5 akterieodlingar kan avslöja garplattor 30, + dagar bakterier 6 Var finns det bakterier? garplattor 40, + dagar Skolmiljöundersökning 7 akterier sprids Stämpeldyna 15 Delvis diskussionsuppgift. 8 Inkubationstiden avgör när Uppslagsbok och läkarbok 40 du blir sjuk 9 Penicillin är bra 15 men inte för ofta 10 Varför vaccinerar vi oss 30, +dagar Ev. hemuppgift, diskussionsuppegentligen? gift, arbeta två och två Hur fort surnar mjölk? Mjölk 15, +dagar Gärna som hemläxa, eller med en liten grupp i taget akterier och virus Uppslagsbok och läkarbok 40 Delvis diskussionsuppgift, båda kan göra oss sjuka arbeta två och två. Fördjupningstexter om borrelia, kolera, difteri och TE finns. 24

3 De syns inte för blotta ögat men finns där ändå. De flesta bakterier är inte mycket större än en tusendels millimeter nästan tusen i rad på en millimeter. Du behöver: Mikroskop och färdiga preparat av olika bakterietyper. Vad heter de tre olika bakterietyperna? Studera och rita av olika bakterietyper i mikroskop. nge förstoring. Det finns många olika typer av bakterier. En del är runda, andra är formade som stavar. Vissa är vridna som en spiral de kallas spiriller. Könssjukdomen syfilis som var vanlig förr orsakas av en sorts spiriller. Du behöver: Mikroskop, objektglas, täckglas och vätska från några bitar fisk som legat i vatten några dagar. Gör ett preparat genom att lägga en droppe fiskvatten på ett objektglas och lägga ett täckglas över. Studera och rita av spirillbakterier som bildats och simmar runt i vätskan. Praktiska och teoretiska uppgifter 1. Vi tittar på bakterier i mikroskop MÅL Eleven ska kunna skilja mellan olika bakterietyper samt öva på att använda mikroskop. KOMMENTR Färdiga preparat av olika bakteriesorter brukar finnas på de flesta skolor. Repetera hur man använder mikroskopet. Hjälp eleverna att ställa in skärpan om de behöver använda största förstoringen för att inte preparaten ska skadas i onödan. ilder och text om de olika bakterietyperna finns i grundboken sidan 18 och lightboken sidan Spirilljakt med mikroskop MÅL Eleverna ska känna igen spiriller samt öva på att använda mikroskop. KOMMENTR Uppgiften behöver förberedas av läraren genom att fiskbitar läggs i vatten några dagar i förväg. Se till att täcka burken eftersom det snabbt börjar lukta. 2.1 Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber akterier lever av andra organismer, levande eller döda. I naturen äter bakterierna tillsammans med andra småorganismer döda växter och djur som på så sätt förmultnar. Men allt klarar de inte av att äta upp. Du behöver: En cirka 1 meter lång bräda, spikar, hammare och olika föremål som ska förmultna. Spika fast färskt skräp på en bräda, exempelvis en kapsyl, ett glasspapper och andra saker som brukar ligga och skräpa i naturen. Gå eventuellt först ut och samla in lite saker. Rita av brädan med alla sakerna och skriv datum. Gräv ner brädan med sakerna neråt i översta jordlaget, exempelvis i skolträdgården. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber D Undersök brädan med två veckors mellanrum och rita av och anteckna hur sakerna förändras. Lägg tillbaka brädan mellan undersökningarna. E F G Vad har hänt? Vilka har ätit av föremålen? Finns det annat än bakterier som kan söderdela skräpet. Vad finns kvar längst? Vad kan du se på marken under brädan där föremålen försvunnit? Skriv kort och berätta om bakteriernas viktiga arbete som nedbrytare i naturen. Ta hjälp av sidan 19 i grundboken eller sidan 13 i lightboken om du behöver. 3. Hur snabbt går förmultning? MÅL Eleven ska få följa vad som händer med de material som bryts ned i naturen och förstå nedbrytarnas viktiga roll. KOMMENTR Förbered undersökningen genom att skaffa en cirka 1 meter lång bräda, en hammare och ett antal spikar. Samla själv eller helst tillsammans med eleverna in lite färskt skräp från närområdet som sedan spikas fast på brädan. Låt gärna flickorna spika. Följ brädans utveckling regelbundet och för noggranna anteckningar om förloppet. Diskutera med eleverna vad som händer och vad de organismer ni ser i brädans närhet har för roll. De saker som är nedbrytbara försvinner mer och mer ju längre tiden går. Till slut har de nedbrytbara sakerna ätits upp helt av smådjur, bakterier och svampar. På marken under brädan kan man ofta se små jordhögar och smådjur som maskar, gråsuggor och tusenfotingar. Längst kvar på brädan blir metall-, glas- och plastföremål. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber 25

4 4. Gör en minikompost MÅL Eleven ska känna till hur man bygger upp en enkel kompost och hur den fungerar. KOMMENTR Förbered försöket genom att skaffa bananskal och lämpliga kompostlådor, exempelvis tomma mjölkförpackningar som eleverna kan ta med sig. Se till att komposterna hålls lagom fuktiga. Vattna vid behov, gärna med en sprayflaska. Diskutera resultatet med eleverna. En total förmultning brukar ha skett med hjälp av mikroorganismerna i jorden efter ca två månader, men är beroende av temperatur och skalbitarnas storlek. I jord finns det gott om nedbrytare i form av smådjur, bakterier och svampar som sönderdelar olika material till jord. Du behöver: En liten låda (exempelvis en mjölkkartong eller en glasslåda i plast), jord, sax, tuschpenna och ett bananskal. Häll jorden i lådan och märk den med ditt namn. Klipp sönder ett bananskal och blanda ner i jorden. Fukta jorden utan att den blir för blöt. Håll lådan fuktig och rör om regelbundet i den. Nedbrytningen i en kompost går snabbast om du sönderdelar materialet, rör om och blandar olika sorters material. D Undersök hur lång tid det tar tills du inte kan se några bananskalsbitar längre. E Skriv och berätta vad som har hänt med bananskalet och varför? 5. akterieodlingar kan avslöja bakterier MÅL Eleverna ska få kännedom om hur bakterier odlas på samma sätt som man gör på sjukhus och på exempelvis Statens akteriologiska laboratorium. KOMMENTR Förbered undersökningen genom att göra i ordning tillräckligt många sterila petriskålar med agar enligt anvisningarna på paketet. Genom att koka agarlösningen dödas eventuella bakterier i substratet. Fyll snabbt bottnen av petriskålarna med den varma agarlösningen och sätt på locken. Förvara burkarna i kylen tills de ska användas. Undvik om möjligt att lyfta på locken till petriskålarna när bakterieodlingarna studeras för att undvika att dålig lukt och bakterier sprids. gar är ett näringsämne som framställs från alger. Det kan fungera som mat till bakterier. Där kan bakterierna dela sig och till slut bli så många att vi ser dem med blotta ögat. Så odlar man bakterier på bland annat sjukhus. Du behöver: En petriskål med agar, en spritpenna och färgkritor. Dela in agarskålen i fyra fält genom att göra ett kryss med spritpennan på skålens undersida. Skriv därefter bokstäver i de fyra fälten på skålens undersida. Låt hela tiden locket vara på. Se bilden intill. Vänd sedan skålen rätt. Hitta på fyra olika saker du vill placera i fälten för att undersöka hur mycket bakterier som fanns på dem. Exempel på saker är: en bit av en nagel, ett hårstrå, ett tumavtryck eller lite ludd från din tröja. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber nteckna vad du lägger i respektive fält,, och D. D Lägg på locket igen. Skriv ditt namn på locket. E Studera, rita av och färglägg innehållet i skålen efter det att den stått i värmeskåp i 40 grader några dagar. Var fanns det mest bakterier? 6. Var finns det bakterier? MÅL Eleven ska på egen hand lära sig att planera och utföra en undersökning av var i närmiljön det finns gott om bakterier. KOMMENTR Förbered försöket genom att göra i ordning agarskålar på samma sätt som i uppgift 5. Undersök och rita om möjligt av bakteriekolonierna utan att ta av locken på petriskålarna för att undvika dålig lukt och att bakterier sprids. akterier finns nästan överallt runt omkring oss. Var tror du att det finns mycket bakterier? rbeta i grupp. Ni behöver: Tre agarskålar, en spritpenna och färgkritor. Diskutera i gruppen var i skolan ni vill undersöka om det finns bakterier. Märk skålarnas lock med gruppens namn och skriv var i skolan ni tänkt placera dem. Ta inte av locket! Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber Placera ut de tre skålarna på lämpliga ställen, exempelvis i matsalen, på toaletten eller liknande. Ta av locket och låt varje skål stå öppen i fem minuter (se bilden) innan ni sätter på locket igen och tar tillbaka skålarna till klassrummet. D Studera och rita av skålarna efter det att de stått i värmeskåp i 40 grader några dagar. Var fanns det mest bakterier? nteckna, rita av och färglägg de avbildade skålarna. 7. akterier sprids MÅL Eleven ska få kunskap om hur smitta sprids och om hur den kan undvikas. KOMMENTR Diskutera gärna tillsammans i klassen hur man kan undvika smitta, exempelvis genom att undvika att ta i hand, genom att hosta mot armen eller hålla sig hemma när man är förkyld. 26 akterier sprids på många sätt, bland annat genom hostningar och händer. Hosta gärna mot din arm, så slipper andra få dina bakterier. Du behöver: Stämpeldyna och papper. Tryck din tumme en gång mot stämpeldynan. Gör sedan så många tumavtryck du kan på ett papper. Hur många tumavtryck räckte det till? Så många personer kunde du kanske ha smittat ner om trycksvärtan istället varit smittsamma bakterier på din tumme. Diskutera med en kamrat hur man kan undvika att sprida smitta. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber

5 Någon gång kanske du hört doktorn tala om inkubationstiden för en sjukdom. Med det menar man tiden från det man blivit smittad tills det att sjukdomen bryter ut. Du behöver: Läkarbok eller annan medicinsk bok. Ta med hjälp av läkarboken reda på inkubationstiden för fem vanliga sjukdomar: exempelvis influensa, kikhosta, påssjuka, vattkoppor och röda hund. nteckna också hur de olika sjukdomarna smittar. 8. Inkubationstiden avgör när du blir sjuk MÅL Eleven ska känna till vad som menas med inkubationstid. KOMMENTR Förbered gärna uppgiften genom att låta eleverna ta med läkarböcker hemifrån om skolans böcker inte räcker till. lternativt kan några elever i taget arbeta med uppgiften. Influensa 1 3 dagar Epidemisk hjärnhinneinflammation 1 5 dagar Gonorré 1 5 dagar Scharlakansfeber 1 7 dagar ältros 3 14 dagar Körtelfeber 4 15 dagar Tredagarsfeber 7 10 dagar Mässling dagar Kikhosta dagar Påssjuka dagar Vattkoppor dagar Röda hund dagar Hepatit (gulsot), epidemisk dagar Hepatit (gulsot), serumhepatit 2 6 månader Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber När man är sjuk måste man ibland äta mediciner för att bli frisk, men man ska inte äta mediciner i onödan. Har du ätit några mediciner nyligen och i så fall av vilken anledning? Penicillin hjälper mot många bakteriesjukdomar, men kan bli overksamt om vi äter det för ofta. Hur ofta äter du penicillin? Läs om hur penicillinet upptäcktes på sidan 21 i grundboken eller sidan 14 i lightboken. 9. Penicillin är bra men inte för ofta MÅL Eleven ska bli medveten om varför man inte bör äta mediciner i onödan. KOMMENTR Eventuellt kan eleverna efteråt behöva kontrollera svaren hemma om hur ofta de ätit mediciner. erätta också att på många bakteriestammar biter inte penicillin längre eftersom det använts för mycket så att bakterierna blivit resistenta. Säkert har du fått en massa vaccinationer i ditt liv. Men vet du varför du fått dem och hur de hjälper kroppen mot infektioner? Vanliga förkylningar kan vi tyvärr inte vaccinera oss emot eftersom det finns så många olika sorter. rbeta två och två. Diskutera med en kamrat och försök komma på vilka vaccinationer ni fått. Kontrollera eventuellt hemma. nteckna dina vaccinationer. I vilka sammanhang kan du behöva nya vaccinationer? D Vad är det som händer i kroppen vid en vaccination? Ta hjälp av grundboken sidorna 21 och 284, eller lightboken sidorna 14 och Varför vaccinerar vi oss egentligen? MÅL Eleven ska förstå varför vi vaccinerar oss och vad som händer i kroppen vid en vaccination. KOMMENTR Som ett alternativ kan läraren be eleverna förbereda uppgiften genom att höra efter hemma i förväg vilka vaccinationer de fått eller få uppgiften som läxa. Många har ett hälsokort där alla vaccinationer finns antecknade. De flesta barn har fått vaccinationer mot difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka och röda hund. En del har också fått kikhostevaccinering. Vid utlandsresor kan nya vaccinationer bli aktuella. Vid en vaccinering sprutas döda eller försvagade smittämnen in i blodet och det bildas antikroppar som skyddar oss mot den aktuella sjukdomen. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber 27

6 Hur fort surnar mjölk? MÅL Eleven ska förstå varför vi förvarar mjölk kallt. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa mjölk. Det behövs bara lite mjölk i varje bägare. Undvik överbelastning i kylskåpet genom att inte låta alla elever utföra uppgiften samtidigt. Uppgiften kan med fördel utföras hemma som läxa. Den mjölk som kokas kan klara sig längre på grund av att eventuella bakterier dör vid kokningen, eller kortare om avkylningen går långsamt. Sur mjölk är inte gott! I den har bakterier varit framme och ätit av mjölken och gjort den sur. Du behöver: Tre små bägare, kokplatta, en tuschpenna och mjölk. nteckna mjölkens hållbarhet enligt förpackningen. Häll upp mjölk i de tre bägarna och märk dem med nummer 1, 2 och3 samt med namn och datum. Ställ bägare 1 i kylskåp och bägare 2 i rumstemperatur. D Koka mjölken i bägare 3 några minuter och låt den sedan stå framme. E F Smaka på mjölken då och då och undersök hur lång tid det tar innan mjölken smakar surt i de olika bägarna. Jämför med hur lång hållbarhet mjölken skulle ha haft om den förvarats kallt enligt märkningen på paketet akterier och virus båda kan göra oss sjuka MÅL Eleven ska känna till några vanliga bakterie- och virussjukdomar. KOMMENTR Låt gärna eleverna ta med läkarböcker hemifrån inför uppgiften om skolans böcker inte räcker till. Ett alternativ är att några elever i taget arbetar med uppgiften. Exempel på sjukdomar som orsakas av bakterier är: tuberkulos, kikhosta, scharlakansfeber, gonorré, blodförgiftning, difteri, kolera och borrelia. Polio, påssjuka, smittkoppor, mässling, vattkoppor, röda hund, aids och TE är exempel på virussjukdomar. Fördjupningstexter om några bakterie- och virussjukdomar finns på nästa sida. De flesta bakterier är ofarliga eller till och med nyttiga för oss. Men vissa gör oss sjuka. Vad är det som gör att vi ibland får feber? Är det bakterier eller virus? rbeta två och två. Ni behöver: Läkarbok eller annan medicinsk bok. Diskutera med din kamrat och försök komma på namnet på tio sjukdomar som orsakas av virus eller bakterier. Slå upp dem en och en i läkarboken och ta reda på om de orsakas av bakterier eller virus. nteckna resultatet. Läs om vad virus är i grundboken sidan 27, eller i lightboken sidan 17. eskriv med hjälp av bilderna här hur virus kan föröka sig och göra oss sjuka. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber Fördjupning akterier och virus ids orsakas av viruset hiv. Sedan 1985 har man upptäckt ca hivfall i Sverige. Årligen smittas cirka 430 personer. Idag finns ca personer med hiv i Sverige. Smittan överförs via kroppsvätskor framförallt vid samlag och via blod. Fem miljoner människor smittades i världen Man räknar med att det finns 40 miljoner människor med hiv i världen. 5,3 miljoner enbart i Sydafrika. v hivsmittade vuxna är nästan hälften kvinnor. Nästan 2,2 miljoner barn under 15 år är smittade av sina mödrar under graviditeten, under förlossningen eller via amningen och har hiv. Man räknar med att det finns cirka 10 miljoner barn under 15 år med hiv i världen. De flesta bor i södra frika eller sien. Mer än ungdomar smittas varje dag med hiv. Inga botemedel finns, men många lever bättre tack vare bromsmediciner. SE, galna-ko-sjukan, hos nötkreatur orsakas av smittämnen som kallas prioner. Människor som äter infekterat kött kan få en variant som kallas reutzfeldt- Jakob s sjukdom som skadar hjärnan. SE upptäcktes först i Storbritannien orrelia är en sjukdom som orsakas av bakterier som sprids med fästingar. Ungefär en tredjedel av alla fästingar anses vara smittbärare. Fästingar är små spindel- Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber djur som finns i fuktigt gräs. De sitter på grässtrån och väntar på att haka sig fast på något byte. Där borrar de sig fast i huden och suger blod. De genomgår flera stadier från ägg till vuxna och behöver ett litet mål blod mellan varje stadium. I sista stadiet blir den blodfyllda kroppen stor som en ärta. lodet behövs, precis som hos myggorna, till äggproduktionen. När fästingarna suger blod kan de sprida borrelia som orsakar en typisk rodnad runt bettstället efter några veckor. I sällsynta fall kan även hjärta, leder och nervsystem angripas. orrelia botas med penicillin. Genom att ta bort fästingen genast kan smittan undvikas eftersom det ofta tar ett par dagar innan den når in i kroppen. ampylobacterinfektion. ampylobacter är vanliga bakterier som finns hos både människor och djur i hela världen. irka fall rapporteras i Sverige per år. akterien sprids till livsmedel via avföring. Kyckling är 28

7 en vanlig smittkälla och måste upphettas till minst 65 grader för att bakterierna ska dö. Inkubationstiden är 1 3 dygn. Symptomen är diaréer, magsmärtor, kräkningar och feber. ehandlingen består i vätskeersättning och ibland antibiotika. Vaccin finns inte. Sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. Difteri orsakas av en bakterie och var förr en dödlig barnsjukdom. lla barn i Sverige vaccineras mot sjukdomen. Inkubationstiden är 1 5 dygn. Symptomen börjar som vid en vanlig förkylning med ont i halsen och feber. Så småningom kan hjärtat, njurarna och nervsystemet angripas av bakteriegifter. Difteri behandlas med antibiotika och är numera sällsynt. Ebolafeber är en sällsynt, mycket allvarlig sjukdom som upptäcktes 1976 i centrala Östafrika. Sjukdomen orsakas av ett virus och sprids mellan människor genom kontaktsmitta, blod och saliv. Inkubationstiden är 4 16 dagar. Sjukdomen är mycket smittsam och dödligheten är stor. Viruset angriper kroppens celler och njurar och lever förstörs. Patienten får bland annat feber, kräkningar, diarré och både yttre och inre blödningar. En del i de drabbade områdena har antikroppar mot viruset, men man är orolig för större epidemier. ehandling saknas. Escherichia coli-infektioner i tarmen kan orsakas av flera olika typer av coli-bakterier. Smittspridning sker ofta via smittade livsmedel eller förorenat vatten. Inkubationstiden är ofta bara några timmar. Turister insjuknar ofta i turistdiarré. Fågelinfluensan började bland fåglar i sien 2005 och orsakas av viruset H5N1. Fåglarna blir sjuka och dör. Smittan kan överföras till katter och i sällsynta fall till människor som handskas med sjuka fåglar. Viruset krävs i stora mängder för att ge sjukdomen med influensasymptom och förstörs vid 70 graders värme eller torka. Därför är det viktigt att tvätta händerna om man tagit i döda fåglar. Man bör även undvika okokta ägg och rå kyckling. Även Hongkonginfluensan som drabbade Sverige 1997 var en form av fågelinfluensa. Man räknar med att det inträffar cirka fem pandemier med olika influensavirus varje århundrade. Två antivirusmedel finns för närvarande Tamiflu och Relenza som hindrar viruset från att spridas vidare. Fågelinfluensa omfattas av smittskyddslagen. Kolera är en tarmsjukdom som orsakas av bakterier. Smittspridning sker via vatten som förorenats med avloppsvatten. Det häftiga förloppet med kräkningar, diarréer, feber och muskelkramper orsakar snabbt allvarlig vätskebrist. Inkubationstiden varierar från några timmar till en vecka. Sjukdomen behandlas med kompensation av vätska och salter och med antibiotika. Kolera förekommer framför allt i sien, men fanns på 1800-talet även i Sverige. Mellan 1834 och 1874 dog cirka personer av kolera i Sverige. Om man reser till koleradrabbade områden bör man vaccinera sig mot sjukdomen. Sjukdom omfattas av smittskyddslagen. Legionärssjukan är en svår lunginflammation som orsakas av bakterier från stillastående vatten och drabbar cirka 70 personer per år i Sverige. Den smittar genom inandning av förorenat vatten. Sjukdomen beskrevs först hos amerikanska krigsveteraner Inkubationstiden är cirka fem dygn. Symptomen är torr hosta, feber och huvudvärk. ehandlas med antibiotika. akterierna dör om vattnet upphettas till minst 65 grader. Vaccin finns inte. Listeriainfektioner orsakas av listeriabakterier som är vanliga i jord, vatten och i tarmar. akterien som kan finnas i exempelvis okokt lax och dessertostar förstörs vid uppvärmning och inkubationstiden är några dygn till tre veckor. Sjukdomen kan ge blodförgiftning, hjärnhinneinflammation och orsaka missfall. Vaccination finns inte och sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. Salmonellainfektioner är vanliga över hela världen och orsakas av salmonellabakterier. I Sverige rapporteras cirka fall per år. Inkubationstiden är 1 3 dygn. Symptomen är buksmärtor, feber, diarréer och ibland kräkningar. Smittan kan överföras via rå kyckling eller okokta ägg. I Sverige är mindre än 1 % av alla djur och livsmedel smittade med Salmonella, men det är vanligt i många andra länder. Sjukdomen behandlas med vätskeersättning och ibland antibiotika. Inget vaccin finns och sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. SRS, svår akut respiratorisk sjukdom. År 2003 upptäcktes ett nytt virus som gav den svåra lunginflammationen sars. Smittan är luftburen. Inkubationstiden är 2 5 dygn. Symptomen är hosta och andfåddhet, aptitlöshet, muskelvärk och huvudvärk. Sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. TE är en allvarlig sjukdom som sprids med fästingar och orsakas av virus. ara några få procent av fästingarna anses bära på viruset. irka 100 personer i Sverige smittas varje år. Symptomen visar sig som feber, huvudoch kroppsvärk. I sällsynta fall kan den även angripa nervsystemet och ge hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk, nackstyvhet, kräkningar och yrsel. Sjukdomen kan vara livshotande. Vaccinering rekommenderas till den som är mycket ute i skog och mark i drabbade områden. Tuberkulos är en lungsjukdom som orsakas av flera olika bakterietyper. irka två miljarder människor i världen är bärare av tuberkulosbakterier. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i tuberkulos och cirka två miljoner dör. I Sverige har vi drygt 400 fall per år. Smittan är luftburen och bakterierna är mycket långlivade. Riskgrupper kan vaccineras och sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. Sjukdomen kan botas med olika läkemedel som tas under lång tid. Mer fakta om sjukdomar som orsakas av bakterier och virus kan man bland annat hitta på nätet, exempelvis www. smittskyddsinstitutet.se. 29