2 Bakterier och virus nyttiga och farliga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Bakterier och virus nyttiga och farliga"

Transkript

1 2 akterier och virus nyttiga och farliga Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen i grundboken sidan 16 17, och lightboken sidan 12, kan användas för att belysa hur de flesta bakterier är ofarliga eller till och med nyttiga, medan endast ett fåtal bakterier och virus orsakar sjukdomar. I risklaboratorier runt om i världen forskas för att hitta skydd mot livsfarliga bakterier och virus. Ofarliga tarmbakterier används till att framställa viktiga läkemedel. Vad vet eleverna om risodling eller om hiv och aids? Diskutera gärna kring bilderna. Med hjälp av inledningsfrågorna kan elevernas nyfikenhet på kapitlet ökas ytterligare. Överst på sidan kan eleverna se vad de förväntas lära sig i kapitlet. svar på frågor 1. akterier kan föras över mellan människor genom mat, dryck, blod, kroppskontakt, nysningar och hostningar. 2. Förr i tiden torkades eller saltades ofta mat som skulle förvaras en längre tid. 3. De flesta barn vaccineras mot vanliga barnsjukdomar som mässling, påssjuka, röda hund och kikhosta. Dessutom vaccineras de mot difteri, stelkramp och polio. 2.1 akterier finns överallt Här ges en kort översikt av bakteriernas storlek, utseende och roll i naturen. egreppet mikroorganism och arkéer beskrivs i grundboken. Därefter beskrivs olika bakteriegrupper och bakteriernas viktiga roll för förmultning och kretslopp i naturen diskuteras. akterierna sätts in i ett utvecklingssammanhang där bland annat de blågröna bakterierna och algblomning beskrivs kort. Sedan beskrivs hur bakterier på huden och i våra tarmar håller oss friska, medan andra bakterier kan spridas och göra oss sjuka. Olika bakteriesjukdomar nämns kort och begrepp som infektion, epidemi, inkubationstid, antibiotika och vaccination förklaras. Penicillinets upptäckt får en egen historieruta i grundboken. I samband med sjukdomar berörs även karies och dålig lukt orsakad av bakterier. I grundboken sidorna finns ett fokusuppslag som berättar om kampen mot bakterier och virus under århundradena. Här kan eleverna göra en djupdykning i bakteriernas värld och lära sig mer om pesten, koleran och många andra sjukdomar som drabbat människorna. vsnittet avslutas med hur bakterier påverkar vår mat och vår hälsa och hur vi utvecklat olika metoder för att skydda vår mat mot bakterier. För dig som vill berätta lite mer om bakterieoch virussjukdomar finns fördjupningstexter lite längre fram här i lärarhandledningen där många aktuella sjukdomar tas upp som eleverna kan ha frågor kring. De kan även kompletteras med fakta från nätet inför exempelvis grupparbeten. 2.2 akterier i människans tjänst I avsnittet berättas vad bioteknik är, och exempel ges på områden där bakterier utnyttjas av människan. ioteknik har funnits genom mänsklighetens hela historia, men mycket nytt väntar i och med bland annat genteknikens utveckling. Hur risplantan binder kväve och vad som händer i bondens stora plastpaket på åkrarna avslöjas. En liten fördjupningsruta i grundboken berättar om de speciella bakterier som lever i gräsätande djurs magar och hjälper till att sönderdela växtcellväggarnas cellulosa. 2.3 Virus är beroende av liv Här berättas om virus storlek och fortplantning, samt om olika virusjukdomar. För dig som vill berätta lite mer om virus finns fördjupningstexter om bl.a.te lite längre fram i lärarhandledningen. 23

2 Översikt Kopieringsunderlag vsnitt OH Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Uppgiftens namn Förberedelse Tidsåtgång i min Kommentar Vi tittar på bakterier i mikroskop akteriepreparat 30 Mikroskopstudie, repetera mikroskopet. 2 Spirilljakt med mikroskop Odla spiriller 15 Mikroskopstudie. 3 Hur snabbt går förmultningen? räda, spik, hammare, skräp 30, + månader Utomhus. 4 Gör en minikompost ananer och mjölkkartonger 20, + månader 5 akterieodlingar kan avslöja garplattor 30, + dagar bakterier 6 Var finns det bakterier? garplattor 40, + dagar Skolmiljöundersökning 7 akterier sprids Stämpeldyna 15 Delvis diskussionsuppgift. 8 Inkubationstiden avgör när Uppslagsbok och läkarbok 40 du blir sjuk 9 Penicillin är bra 15 men inte för ofta 10 Varför vaccinerar vi oss 30, +dagar Ev. hemuppgift, diskussionsuppegentligen? gift, arbeta två och två Hur fort surnar mjölk? Mjölk 15, +dagar Gärna som hemläxa, eller med en liten grupp i taget akterier och virus Uppslagsbok och läkarbok 40 Delvis diskussionsuppgift, båda kan göra oss sjuka arbeta två och två. Fördjupningstexter om borrelia, kolera, difteri och TE finns. 24

3 De syns inte för blotta ögat men finns där ändå. De flesta bakterier är inte mycket större än en tusendels millimeter nästan tusen i rad på en millimeter. Du behöver: Mikroskop och färdiga preparat av olika bakterietyper. Vad heter de tre olika bakterietyperna? Studera och rita av olika bakterietyper i mikroskop. nge förstoring. Det finns många olika typer av bakterier. En del är runda, andra är formade som stavar. Vissa är vridna som en spiral de kallas spiriller. Könssjukdomen syfilis som var vanlig förr orsakas av en sorts spiriller. Du behöver: Mikroskop, objektglas, täckglas och vätska från några bitar fisk som legat i vatten några dagar. Gör ett preparat genom att lägga en droppe fiskvatten på ett objektglas och lägga ett täckglas över. Studera och rita av spirillbakterier som bildats och simmar runt i vätskan. Praktiska och teoretiska uppgifter 1. Vi tittar på bakterier i mikroskop MÅL Eleven ska kunna skilja mellan olika bakterietyper samt öva på att använda mikroskop. KOMMENTR Färdiga preparat av olika bakteriesorter brukar finnas på de flesta skolor. Repetera hur man använder mikroskopet. Hjälp eleverna att ställa in skärpan om de behöver använda största förstoringen för att inte preparaten ska skadas i onödan. ilder och text om de olika bakterietyperna finns i grundboken sidan 18 och lightboken sidan Spirilljakt med mikroskop MÅL Eleverna ska känna igen spiriller samt öva på att använda mikroskop. KOMMENTR Uppgiften behöver förberedas av läraren genom att fiskbitar läggs i vatten några dagar i förväg. Se till att täcka burken eftersom det snabbt börjar lukta. 2.1 Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber akterier lever av andra organismer, levande eller döda. I naturen äter bakterierna tillsammans med andra småorganismer döda växter och djur som på så sätt förmultnar. Men allt klarar de inte av att äta upp. Du behöver: En cirka 1 meter lång bräda, spikar, hammare och olika föremål som ska förmultna. Spika fast färskt skräp på en bräda, exempelvis en kapsyl, ett glasspapper och andra saker som brukar ligga och skräpa i naturen. Gå eventuellt först ut och samla in lite saker. Rita av brädan med alla sakerna och skriv datum. Gräv ner brädan med sakerna neråt i översta jordlaget, exempelvis i skolträdgården. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber D Undersök brädan med två veckors mellanrum och rita av och anteckna hur sakerna förändras. Lägg tillbaka brädan mellan undersökningarna. E F G Vad har hänt? Vilka har ätit av föremålen? Finns det annat än bakterier som kan söderdela skräpet. Vad finns kvar längst? Vad kan du se på marken under brädan där föremålen försvunnit? Skriv kort och berätta om bakteriernas viktiga arbete som nedbrytare i naturen. Ta hjälp av sidan 19 i grundboken eller sidan 13 i lightboken om du behöver. 3. Hur snabbt går förmultning? MÅL Eleven ska få följa vad som händer med de material som bryts ned i naturen och förstå nedbrytarnas viktiga roll. KOMMENTR Förbered undersökningen genom att skaffa en cirka 1 meter lång bräda, en hammare och ett antal spikar. Samla själv eller helst tillsammans med eleverna in lite färskt skräp från närområdet som sedan spikas fast på brädan. Låt gärna flickorna spika. Följ brädans utveckling regelbundet och för noggranna anteckningar om förloppet. Diskutera med eleverna vad som händer och vad de organismer ni ser i brädans närhet har för roll. De saker som är nedbrytbara försvinner mer och mer ju längre tiden går. Till slut har de nedbrytbara sakerna ätits upp helt av smådjur, bakterier och svampar. På marken under brädan kan man ofta se små jordhögar och smådjur som maskar, gråsuggor och tusenfotingar. Längst kvar på brädan blir metall-, glas- och plastföremål. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber 25

4 4. Gör en minikompost MÅL Eleven ska känna till hur man bygger upp en enkel kompost och hur den fungerar. KOMMENTR Förbered försöket genom att skaffa bananskal och lämpliga kompostlådor, exempelvis tomma mjölkförpackningar som eleverna kan ta med sig. Se till att komposterna hålls lagom fuktiga. Vattna vid behov, gärna med en sprayflaska. Diskutera resultatet med eleverna. En total förmultning brukar ha skett med hjälp av mikroorganismerna i jorden efter ca två månader, men är beroende av temperatur och skalbitarnas storlek. I jord finns det gott om nedbrytare i form av smådjur, bakterier och svampar som sönderdelar olika material till jord. Du behöver: En liten låda (exempelvis en mjölkkartong eller en glasslåda i plast), jord, sax, tuschpenna och ett bananskal. Häll jorden i lådan och märk den med ditt namn. Klipp sönder ett bananskal och blanda ner i jorden. Fukta jorden utan att den blir för blöt. Håll lådan fuktig och rör om regelbundet i den. Nedbrytningen i en kompost går snabbast om du sönderdelar materialet, rör om och blandar olika sorters material. D Undersök hur lång tid det tar tills du inte kan se några bananskalsbitar längre. E Skriv och berätta vad som har hänt med bananskalet och varför? 5. akterieodlingar kan avslöja bakterier MÅL Eleverna ska få kännedom om hur bakterier odlas på samma sätt som man gör på sjukhus och på exempelvis Statens akteriologiska laboratorium. KOMMENTR Förbered undersökningen genom att göra i ordning tillräckligt många sterila petriskålar med agar enligt anvisningarna på paketet. Genom att koka agarlösningen dödas eventuella bakterier i substratet. Fyll snabbt bottnen av petriskålarna med den varma agarlösningen och sätt på locken. Förvara burkarna i kylen tills de ska användas. Undvik om möjligt att lyfta på locken till petriskålarna när bakterieodlingarna studeras för att undvika att dålig lukt och bakterier sprids. gar är ett näringsämne som framställs från alger. Det kan fungera som mat till bakterier. Där kan bakterierna dela sig och till slut bli så många att vi ser dem med blotta ögat. Så odlar man bakterier på bland annat sjukhus. Du behöver: En petriskål med agar, en spritpenna och färgkritor. Dela in agarskålen i fyra fält genom att göra ett kryss med spritpennan på skålens undersida. Skriv därefter bokstäver i de fyra fälten på skålens undersida. Låt hela tiden locket vara på. Se bilden intill. Vänd sedan skålen rätt. Hitta på fyra olika saker du vill placera i fälten för att undersöka hur mycket bakterier som fanns på dem. Exempel på saker är: en bit av en nagel, ett hårstrå, ett tumavtryck eller lite ludd från din tröja. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber nteckna vad du lägger i respektive fält,, och D. D Lägg på locket igen. Skriv ditt namn på locket. E Studera, rita av och färglägg innehållet i skålen efter det att den stått i värmeskåp i 40 grader några dagar. Var fanns det mest bakterier? 6. Var finns det bakterier? MÅL Eleven ska på egen hand lära sig att planera och utföra en undersökning av var i närmiljön det finns gott om bakterier. KOMMENTR Förbered försöket genom att göra i ordning agarskålar på samma sätt som i uppgift 5. Undersök och rita om möjligt av bakteriekolonierna utan att ta av locken på petriskålarna för att undvika dålig lukt och att bakterier sprids. akterier finns nästan överallt runt omkring oss. Var tror du att det finns mycket bakterier? rbeta i grupp. Ni behöver: Tre agarskålar, en spritpenna och färgkritor. Diskutera i gruppen var i skolan ni vill undersöka om det finns bakterier. Märk skålarnas lock med gruppens namn och skriv var i skolan ni tänkt placera dem. Ta inte av locket! Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber Placera ut de tre skålarna på lämpliga ställen, exempelvis i matsalen, på toaletten eller liknande. Ta av locket och låt varje skål stå öppen i fem minuter (se bilden) innan ni sätter på locket igen och tar tillbaka skålarna till klassrummet. D Studera och rita av skålarna efter det att de stått i värmeskåp i 40 grader några dagar. Var fanns det mest bakterier? nteckna, rita av och färglägg de avbildade skålarna. 7. akterier sprids MÅL Eleven ska få kunskap om hur smitta sprids och om hur den kan undvikas. KOMMENTR Diskutera gärna tillsammans i klassen hur man kan undvika smitta, exempelvis genom att undvika att ta i hand, genom att hosta mot armen eller hålla sig hemma när man är förkyld. 26 akterier sprids på många sätt, bland annat genom hostningar och händer. Hosta gärna mot din arm, så slipper andra få dina bakterier. Du behöver: Stämpeldyna och papper. Tryck din tumme en gång mot stämpeldynan. Gör sedan så många tumavtryck du kan på ett papper. Hur många tumavtryck räckte det till? Så många personer kunde du kanske ha smittat ner om trycksvärtan istället varit smittsamma bakterier på din tumme. Diskutera med en kamrat hur man kan undvika att sprida smitta. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber

5 Någon gång kanske du hört doktorn tala om inkubationstiden för en sjukdom. Med det menar man tiden från det man blivit smittad tills det att sjukdomen bryter ut. Du behöver: Läkarbok eller annan medicinsk bok. Ta med hjälp av läkarboken reda på inkubationstiden för fem vanliga sjukdomar: exempelvis influensa, kikhosta, påssjuka, vattkoppor och röda hund. nteckna också hur de olika sjukdomarna smittar. 8. Inkubationstiden avgör när du blir sjuk MÅL Eleven ska känna till vad som menas med inkubationstid. KOMMENTR Förbered gärna uppgiften genom att låta eleverna ta med läkarböcker hemifrån om skolans böcker inte räcker till. lternativt kan några elever i taget arbeta med uppgiften. Influensa 1 3 dagar Epidemisk hjärnhinneinflammation 1 5 dagar Gonorré 1 5 dagar Scharlakansfeber 1 7 dagar ältros 3 14 dagar Körtelfeber 4 15 dagar Tredagarsfeber 7 10 dagar Mässling dagar Kikhosta dagar Påssjuka dagar Vattkoppor dagar Röda hund dagar Hepatit (gulsot), epidemisk dagar Hepatit (gulsot), serumhepatit 2 6 månader Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber När man är sjuk måste man ibland äta mediciner för att bli frisk, men man ska inte äta mediciner i onödan. Har du ätit några mediciner nyligen och i så fall av vilken anledning? Penicillin hjälper mot många bakteriesjukdomar, men kan bli overksamt om vi äter det för ofta. Hur ofta äter du penicillin? Läs om hur penicillinet upptäcktes på sidan 21 i grundboken eller sidan 14 i lightboken. 9. Penicillin är bra men inte för ofta MÅL Eleven ska bli medveten om varför man inte bör äta mediciner i onödan. KOMMENTR Eventuellt kan eleverna efteråt behöva kontrollera svaren hemma om hur ofta de ätit mediciner. erätta också att på många bakteriestammar biter inte penicillin längre eftersom det använts för mycket så att bakterierna blivit resistenta. Säkert har du fått en massa vaccinationer i ditt liv. Men vet du varför du fått dem och hur de hjälper kroppen mot infektioner? Vanliga förkylningar kan vi tyvärr inte vaccinera oss emot eftersom det finns så många olika sorter. rbeta två och två. Diskutera med en kamrat och försök komma på vilka vaccinationer ni fått. Kontrollera eventuellt hemma. nteckna dina vaccinationer. I vilka sammanhang kan du behöva nya vaccinationer? D Vad är det som händer i kroppen vid en vaccination? Ta hjälp av grundboken sidorna 21 och 284, eller lightboken sidorna 14 och Varför vaccinerar vi oss egentligen? MÅL Eleven ska förstå varför vi vaccinerar oss och vad som händer i kroppen vid en vaccination. KOMMENTR Som ett alternativ kan läraren be eleverna förbereda uppgiften genom att höra efter hemma i förväg vilka vaccinationer de fått eller få uppgiften som läxa. Många har ett hälsokort där alla vaccinationer finns antecknade. De flesta barn har fått vaccinationer mot difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka och röda hund. En del har också fått kikhostevaccinering. Vid utlandsresor kan nya vaccinationer bli aktuella. Vid en vaccinering sprutas döda eller försvagade smittämnen in i blodet och det bildas antikroppar som skyddar oss mot den aktuella sjukdomen. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber 27

6 Hur fort surnar mjölk? MÅL Eleven ska förstå varför vi förvarar mjölk kallt. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa mjölk. Det behövs bara lite mjölk i varje bägare. Undvik överbelastning i kylskåpet genom att inte låta alla elever utföra uppgiften samtidigt. Uppgiften kan med fördel utföras hemma som läxa. Den mjölk som kokas kan klara sig längre på grund av att eventuella bakterier dör vid kokningen, eller kortare om avkylningen går långsamt. Sur mjölk är inte gott! I den har bakterier varit framme och ätit av mjölken och gjort den sur. Du behöver: Tre små bägare, kokplatta, en tuschpenna och mjölk. nteckna mjölkens hållbarhet enligt förpackningen. Häll upp mjölk i de tre bägarna och märk dem med nummer 1, 2 och3 samt med namn och datum. Ställ bägare 1 i kylskåp och bägare 2 i rumstemperatur. D Koka mjölken i bägare 3 några minuter och låt den sedan stå framme. E F Smaka på mjölken då och då och undersök hur lång tid det tar innan mjölken smakar surt i de olika bägarna. Jämför med hur lång hållbarhet mjölken skulle ha haft om den förvarats kallt enligt märkningen på paketet akterier och virus båda kan göra oss sjuka MÅL Eleven ska känna till några vanliga bakterie- och virussjukdomar. KOMMENTR Låt gärna eleverna ta med läkarböcker hemifrån inför uppgiften om skolans böcker inte räcker till. Ett alternativ är att några elever i taget arbetar med uppgiften. Exempel på sjukdomar som orsakas av bakterier är: tuberkulos, kikhosta, scharlakansfeber, gonorré, blodförgiftning, difteri, kolera och borrelia. Polio, påssjuka, smittkoppor, mässling, vattkoppor, röda hund, aids och TE är exempel på virussjukdomar. Fördjupningstexter om några bakterie- och virussjukdomar finns på nästa sida. De flesta bakterier är ofarliga eller till och med nyttiga för oss. Men vissa gör oss sjuka. Vad är det som gör att vi ibland får feber? Är det bakterier eller virus? rbeta två och två. Ni behöver: Läkarbok eller annan medicinsk bok. Diskutera med din kamrat och försök komma på namnet på tio sjukdomar som orsakas av virus eller bakterier. Slå upp dem en och en i läkarboken och ta reda på om de orsakas av bakterier eller virus. nteckna resultatet. Läs om vad virus är i grundboken sidan 27, eller i lightboken sidan 17. eskriv med hjälp av bilderna här hur virus kan föröka sig och göra oss sjuka. Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber Fördjupning akterier och virus ids orsakas av viruset hiv. Sedan 1985 har man upptäckt ca hivfall i Sverige. Årligen smittas cirka 430 personer. Idag finns ca personer med hiv i Sverige. Smittan överförs via kroppsvätskor framförallt vid samlag och via blod. Fem miljoner människor smittades i världen Man räknar med att det finns 40 miljoner människor med hiv i världen. 5,3 miljoner enbart i Sydafrika. v hivsmittade vuxna är nästan hälften kvinnor. Nästan 2,2 miljoner barn under 15 år är smittade av sina mödrar under graviditeten, under förlossningen eller via amningen och har hiv. Man räknar med att det finns cirka 10 miljoner barn under 15 år med hiv i världen. De flesta bor i södra frika eller sien. Mer än ungdomar smittas varje dag med hiv. Inga botemedel finns, men många lever bättre tack vare bromsmediciner. SE, galna-ko-sjukan, hos nötkreatur orsakas av smittämnen som kallas prioner. Människor som äter infekterat kött kan få en variant som kallas reutzfeldt- Jakob s sjukdom som skadar hjärnan. SE upptäcktes först i Storbritannien orrelia är en sjukdom som orsakas av bakterier som sprids med fästingar. Ungefär en tredjedel av alla fästingar anses vara smittbärare. Fästingar är små spindel- Kopiering tillåten. Spektrum iologi Liber djur som finns i fuktigt gräs. De sitter på grässtrån och väntar på att haka sig fast på något byte. Där borrar de sig fast i huden och suger blod. De genomgår flera stadier från ägg till vuxna och behöver ett litet mål blod mellan varje stadium. I sista stadiet blir den blodfyllda kroppen stor som en ärta. lodet behövs, precis som hos myggorna, till äggproduktionen. När fästingarna suger blod kan de sprida borrelia som orsakar en typisk rodnad runt bettstället efter några veckor. I sällsynta fall kan även hjärta, leder och nervsystem angripas. orrelia botas med penicillin. Genom att ta bort fästingen genast kan smittan undvikas eftersom det ofta tar ett par dagar innan den når in i kroppen. ampylobacterinfektion. ampylobacter är vanliga bakterier som finns hos både människor och djur i hela världen. irka fall rapporteras i Sverige per år. akterien sprids till livsmedel via avföring. Kyckling är 28

7 en vanlig smittkälla och måste upphettas till minst 65 grader för att bakterierna ska dö. Inkubationstiden är 1 3 dygn. Symptomen är diaréer, magsmärtor, kräkningar och feber. ehandlingen består i vätskeersättning och ibland antibiotika. Vaccin finns inte. Sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. Difteri orsakas av en bakterie och var förr en dödlig barnsjukdom. lla barn i Sverige vaccineras mot sjukdomen. Inkubationstiden är 1 5 dygn. Symptomen börjar som vid en vanlig förkylning med ont i halsen och feber. Så småningom kan hjärtat, njurarna och nervsystemet angripas av bakteriegifter. Difteri behandlas med antibiotika och är numera sällsynt. Ebolafeber är en sällsynt, mycket allvarlig sjukdom som upptäcktes 1976 i centrala Östafrika. Sjukdomen orsakas av ett virus och sprids mellan människor genom kontaktsmitta, blod och saliv. Inkubationstiden är 4 16 dagar. Sjukdomen är mycket smittsam och dödligheten är stor. Viruset angriper kroppens celler och njurar och lever förstörs. Patienten får bland annat feber, kräkningar, diarré och både yttre och inre blödningar. En del i de drabbade områdena har antikroppar mot viruset, men man är orolig för större epidemier. ehandling saknas. Escherichia coli-infektioner i tarmen kan orsakas av flera olika typer av coli-bakterier. Smittspridning sker ofta via smittade livsmedel eller förorenat vatten. Inkubationstiden är ofta bara några timmar. Turister insjuknar ofta i turistdiarré. Fågelinfluensan började bland fåglar i sien 2005 och orsakas av viruset H5N1. Fåglarna blir sjuka och dör. Smittan kan överföras till katter och i sällsynta fall till människor som handskas med sjuka fåglar. Viruset krävs i stora mängder för att ge sjukdomen med influensasymptom och förstörs vid 70 graders värme eller torka. Därför är det viktigt att tvätta händerna om man tagit i döda fåglar. Man bör även undvika okokta ägg och rå kyckling. Även Hongkonginfluensan som drabbade Sverige 1997 var en form av fågelinfluensa. Man räknar med att det inträffar cirka fem pandemier med olika influensavirus varje århundrade. Två antivirusmedel finns för närvarande Tamiflu och Relenza som hindrar viruset från att spridas vidare. Fågelinfluensa omfattas av smittskyddslagen. Kolera är en tarmsjukdom som orsakas av bakterier. Smittspridning sker via vatten som förorenats med avloppsvatten. Det häftiga förloppet med kräkningar, diarréer, feber och muskelkramper orsakar snabbt allvarlig vätskebrist. Inkubationstiden varierar från några timmar till en vecka. Sjukdomen behandlas med kompensation av vätska och salter och med antibiotika. Kolera förekommer framför allt i sien, men fanns på 1800-talet även i Sverige. Mellan 1834 och 1874 dog cirka personer av kolera i Sverige. Om man reser till koleradrabbade områden bör man vaccinera sig mot sjukdomen. Sjukdom omfattas av smittskyddslagen. Legionärssjukan är en svår lunginflammation som orsakas av bakterier från stillastående vatten och drabbar cirka 70 personer per år i Sverige. Den smittar genom inandning av förorenat vatten. Sjukdomen beskrevs först hos amerikanska krigsveteraner Inkubationstiden är cirka fem dygn. Symptomen är torr hosta, feber och huvudvärk. ehandlas med antibiotika. akterierna dör om vattnet upphettas till minst 65 grader. Vaccin finns inte. Listeriainfektioner orsakas av listeriabakterier som är vanliga i jord, vatten och i tarmar. akterien som kan finnas i exempelvis okokt lax och dessertostar förstörs vid uppvärmning och inkubationstiden är några dygn till tre veckor. Sjukdomen kan ge blodförgiftning, hjärnhinneinflammation och orsaka missfall. Vaccination finns inte och sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. Salmonellainfektioner är vanliga över hela världen och orsakas av salmonellabakterier. I Sverige rapporteras cirka fall per år. Inkubationstiden är 1 3 dygn. Symptomen är buksmärtor, feber, diarréer och ibland kräkningar. Smittan kan överföras via rå kyckling eller okokta ägg. I Sverige är mindre än 1 % av alla djur och livsmedel smittade med Salmonella, men det är vanligt i många andra länder. Sjukdomen behandlas med vätskeersättning och ibland antibiotika. Inget vaccin finns och sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. SRS, svår akut respiratorisk sjukdom. År 2003 upptäcktes ett nytt virus som gav den svåra lunginflammationen sars. Smittan är luftburen. Inkubationstiden är 2 5 dygn. Symptomen är hosta och andfåddhet, aptitlöshet, muskelvärk och huvudvärk. Sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. TE är en allvarlig sjukdom som sprids med fästingar och orsakas av virus. ara några få procent av fästingarna anses bära på viruset. irka 100 personer i Sverige smittas varje år. Symptomen visar sig som feber, huvudoch kroppsvärk. I sällsynta fall kan den även angripa nervsystemet och ge hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk, nackstyvhet, kräkningar och yrsel. Sjukdomen kan vara livshotande. Vaccinering rekommenderas till den som är mycket ute i skog och mark i drabbade områden. Tuberkulos är en lungsjukdom som orsakas av flera olika bakterietyper. irka två miljarder människor i världen är bärare av tuberkulosbakterier. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i tuberkulos och cirka två miljoner dör. I Sverige har vi drygt 400 fall per år. Smittan är luftburen och bakterierna är mycket långlivade. Riskgrupper kan vaccineras och sjukdomen omfattas av smittskyddslagen. Sjukdomen kan botas med olika läkemedel som tas under lång tid. Mer fakta om sjukdomar som orsakas av bakterier och virus kan man bland annat hitta på nätet, exempelvis www. smittskyddsinstitutet.se. 29

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

4 Svampar och lavar bra på samarbete

4 Svampar och lavar bra på samarbete 4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner. www.fasting.nu

Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner. www.fasting.nu Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner. www.fasting.nu Du är väl vaccinerad mot TBE? Fästingöverförd hjärninflammation är det svenska

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Bara för män. Allt om säkrare sex

Bara för män. Allt om säkrare sex Bara för män Allt om säkrare sex innehåll 4 Förord 8 Vanliga missförstånd och fördomar om hiv 9 13 sjukdomar som smittar vid sex 10 PRIMÄR HIVINFEKTION virus 12 HEPATIT A GULSOT virus 14 HEPATIT B GULSOT

Läs mer

När Ditt barn blir sjukt!

När Ditt barn blir sjukt! När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Hur vet jag om min hund har mask?

Hur vet jag om min hund har mask? Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? Råd till dig som har barn i kommunal barnomsorg Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Kommer du att stöta på fästingar i sommar?

Kommer du att stöta på fästingar i sommar? FAKTA OM FÄSTINGAR OCH FÄSTINGÖVERFÖRDA INFEKTIONER Kommer du att stöta på fästingar i sommar? FÄSTINGAR KAN SPRIDA TBE Nu kan du snabbvaccineras mot TBE-virus med FSME-IMMUN för att snabbt få ett skydd

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Tips och råd för trygg matlagning

Tips och råd för trygg matlagning Tips och råd för trygg matlagning LÄTTLÄST 1 Innehåll Maten är en njutning... 3 Så här lagar du mat på ett tryggt sätt... 4 Förvara maten i rätt temperatur... 7 Matvaror håller olika länge... 9 Datummärkningen

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

När ditt barn blir sjukt!

När ditt barn blir sjukt! När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!

Läs mer

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Innebandyförbundet Infektion och smitta Bakgrund. De vanligaste infektionerna är förkylning från virus (virala infektioner, t.ex. influensa) och drabbar vuxna ca 2-3 ggr per år (barn 2-5). Det finns mer än 200 olika förkylningsvirus

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Mutationer och pandemier

Mutationer och pandemier Sidan 1 av 6 Mutationer och pandemier Helsingborg 2011-06-05 Globaliseringen i världen gör att avstånden till olika världsdelar knyts samman än tätare i dag tack vare snabba kommunikationer. Turister från

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Tips och råd för trygg matlagning

Tips och råd för trygg matlagning Tips och råd för trygg matlagning LÄTTLÄST 1 Innehåll Maten är en njutning... 3 Så här lagar du mat på ett tryggt sätt... 4 Förvara maten i rätt temperatur... 7 Matvaror håller olika länge... 9 Datummärkningen

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan Faktabokens idé Inledning Kapiteluppslaget på sidan 296 297 i grundboken och sidan 157 i lightboken kan användas som ett underlag före en diskussion om hur vi kan röra oss.

Läs mer

Frågeformulär 3 månader

Frågeformulär 3 månader Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få.

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Kvinnor emellan Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Njutning Sex är njutning och lust, kåthet och avkoppling.

Läs mer

Vad du behöver veta om RoActemra

Vad du behöver veta om RoActemra Vad du behöver veta om RoActemra Den här broschyren innehåller viktig information som är till hjälp för patienter med reumatoid artrit (RA) så att de kan förstå fördelarna och riskerna som förknippas med

Läs mer

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Fästingar och fästingöverförda infektioner

Fästingar och fästingöverförda infektioner Fästingar och fästingöverförda infektioner www.smittskyddsenheten.nu DET ÄR FRAMFÖR ALLT två smittämnen som kan spridas med fästingar, dels ett virus som orsakar fästingöverförd hjärninflammation eller

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn BARN ALLMÄNTILLSTÅND Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. får inte alltid typiska besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade. Tecken på att barnets allmäntillstånd

Läs mer

Kvinnliga intimbesvär

Kvinnliga intimbesvär Kvinnliga intimbesvär Finlands Apotekareförbund 2010 Åt läsaren I den här broschyren hittar Du information om kvinnliga intimbesvär. Vaginal svampinfektion är den vanligaste orsak till besvären, men det

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Det är en härlig och solig sommardag. Och vad passar bättre än

Läs mer

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer