Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner?"

Transkript

1 Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner?

2 SAMMANFATTNING...3 Slutsatser och förslag till åtgärder...4 En landsomfattande enkätstudie Bakgrund En marknadsmässig lösning Återvinningsstationer Finansiering Konflikter i över ett decennium Olika drivkrafter skapar konflikter En bra princip En återvinningspeng till kommunen Behovsanpassad insamling Konsumeter får betala två gånger Resultat Kommuner som anser att producentansvarets tillämpning ska ses över i sin helhet Kommuner som har insamling av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen Kommuner som planerar att införa insamling av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen Kommuner som anser att grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar ger bättre insamlingsnivåer (vid tomtgränsen) kommuner som anser att grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar ger bättre service Kommunernas uppfattning om hur väl återvinningsstationerna fungerar Kommunernas uppfattning om lokala insamlingsmål Kommunernas uppfattning om vem som ska finansiera den grindnära insamlingen av förpackningsavfall och tidningar (vid tomtgränsen) Kommunernas uppfattning om vilket insamlingssystem som ger minst utsläpp av koldioxid återvinningsstationer eller grindnära insamling...19 Referenser...20 Bilaga Kommunernas kommentarer på frågan: Varför ska regeringen se över tillämpningen av producentansvaret?...21 Bilaga Enkätfrågor

3 Sammanfattning I Sverige är det näringslivet och inte kommunen som har ansvaret för att samla in och återvinna allt förpackningsavfall och tidningar som sätts på marknaden. Förpackningsavfall är exempelvis glasflaskor och mjölkförpackningar. Insamlingen sker i återvinningsstationer som ofta finns i närheten av affärer och i mer tättbebyggda områden. Näringslivet (fortsättningsvis producenterna) finansierar sin verksamhet via en avgift som utgår på varje förpackning och det insamlade materialets värde. Kommunen har ansvar för att samla in allt övrigt hushållsavfall, vilket de finansierar via renhållningsavgiften. I vår enkätstudie uppger en majoritet av kommunerna att producenternas insamlingssystem är beskaffad med omfattande brister i form av t ex dålig service, nedskräpning och tillgänglighet. På grund av dessa brister har vissa kommuner infört egna lokalt anpassade insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar. I enkäten anger kommunerna att deras insamling ger bättre service och högre insamlingsnivåer, men att det samtidigt drabbar konsumenten i form av ökade kostnader när producenterna inte vill vara med och finansiera insamlingen. De ökade kostnaderna uppstår när konsumenten dels finansierar producenternas återvinningsstationer genom den avgift som utgår på förpackningarna (t ex ett paket mjölk), och dels via en höjd renhållningsavgift när de finansierar kommunernas insamlingssystem. Producenternas möjlighet att agera som de gör beror på att de själva kan bestämma hur långt deras servicenivå ska sträcka sig. Producenterna behöver bara uppnå nationellt bestämda återvinningsmål, vilket innebär att insamlingen kan fungera bra i ett område och vara undermåligt i ett annat så länge de uppnår dessa mål. 3

4 Kommunernas svar i korthet 9 av 10 kommuner anser att regeringen behöver se över tillämpningen av producentansvaret i sin helhet. 8 av 10 kommuner anser att grindnära insamling (vid tomtgränsen) av förpackningsavfall och tidningar ger bättre service. 8 av 10 kommuner anser att grindnära insamling (vid tomtgränsen) av förpackningsavfall och tidningar ger bättre insamlingsnivåer. 4 av 10 kommuner anser att återvinningsstationerna fungerar dåligt eller mycket dåligt. Slutsatser och förslag till åtgärder Regeringen bör se över tillämpning av producentansvaret i sin helhet. Ett uppenbart problem är att kommunernas renhållningsansvar inte går i takt med producenternas mål att nå de nationella återvinningsmålen till så låg kostnad som möjligt. Producenterna har ekonomiska incitament att nedprioritera områden som på grund av geografiska eller andra omständigheter orsakar högre kostnader per insamlat ton avfall. Kommuner med sådana områden har ett behov av att lösa avfallsproblemen själva för att kunna erbjuda lämplig service. Mot denna bakgrund bör regeringen undersöka möjligheten att införa en s.k. återvinningspeng. En kommun bör få möjlighet ta över insamlingen av allt förpackningsavfall och tidningar mot ersättning från producenterna. Exakt vilken ersättning som ska utgå till kommunen bör bli föremål för utredning. En återvinningspeng skulle skapa utrymme för mer flexibla och lokalt anpassade insamlingssystem med bättre tillgänglighet och service i områden där producenternas insamlingssystem fungerar dåligt. En landsomfattande enkätstudie Studien baseras på en enkät som skickades ut till samtliga kommuner i januari Totalt finns 271 av 290 kommuner representerade i undersökningen. De resultat som publiceras i rapporten är uteslutande baserade på kommunernas egna uppgifter. Undersökningen är ställd till ansvarig tjänsteman för renhållningsfrågor och är besvarad av denna eller annan insatt tjänsteman. Enkätfrågorna finns i bilaga 2 i slutet av rapporten. 4

5 Följande kommuner har inte svarat på enkäten: Sollentuna, Nacka, Håbo, Vadstena, Lessebo, Mönsterås, Ronneby, Svalöv, Svedala, Landskrona, Falkenberg, Varberg, Tjörn, Bollebygd, Skara, Malung/Sälen, Krokom, Strömsund och Nordmaling. 1. Bakgrund För 16 år sedan började lagen om producentansvar att gälla, vilket innebar att det inte längre var kommunens ansvar att samla in och ta hand av förbrukade förpackningar och tidningar, utan de som företag som tillverkade och importerade dessa produkter. Denna ansvarsförskjutning från kommun till producent har kommit att påverka oss i vår vardag i allt från hur mycket vi betalar för olika förpackningar när vi går och handlar och om vi senare väljer att återvinna dessa förpackningar och tidningar En marknadsmässig lösning För att lösa uppgiften att samla in och ta hand om allt förpackningsavfall har näringslivet industri och handel bildat ett antal aktiebolag som har till uppdrag att samla in och återvinna det material som de sätter på marknaden. Bolagen kallas materialbolag och för exempelvis plastförpackningar finns bolaget Plastkretsen AB, och för kartongförpackningar Returkartong AB 1. Materialbolagen har två serviceorganisationer till sin hjälp för att sköta den dagliga verksamheten. FTI, Förpacknings och Tidningsinsamlingen, (Fitab AB) respektive REPA (Reparegistret AB) 2. FTI är materialbolagens ansikte utåt mot allmänheten och står för etableringen av återvinningsstationerna samt skötsel och driften av dessa. De är också den part hushållen ska vända sig till om de har frågor eller klagomål beträffande återvinningsstationerna. REPA är en del av FTI och fungerar som materialbolagens kontaktyta mot i första hand de företag som tillverkar och importerar förpackningar 3. 1 Övriga materialbolag är Returwell AB, MetallKretsen AB, Pressretur AB, Svenkt Returträ AB och Svensk GlasÅtervinning AB. 2 Pressretur AB och Svensk GlasÅtervinning AB var inte med och bildade bolagen, utan Pressretur AB blev ägare senare (2005) och Svensk GlasÅtervinning AB har ett samarbetsavtal med FTI blev REPA en del av FTI. 3 Sammanställningen Anvisningar från REPA. 5

6 1.3. Återvinningsstationer Enligt lagen om producentansvar är alla företag skyldiga att ta hand om de förpackningar som de säljer och importerar i ett lämpligt insamlingssystem. Men av uppenbara skäl är det orimligt att alla företag inrättar egna insamlingssystem. För att kunna hantera lagstiftningens krav har därför industri och handel inrättat återvinningsstationer över landet, som till stor del finansieras av berörda företag 4. REPA är den part företagen vänder sig till när de vill ansluta sig till systemet med återvinningsstationer, och när ett företag har anslutit sig till REPA anses de ha fullgjort sitt producentansvar. Alla företag som säljer förpackningar behöver inte ansluta sig till REPA, utan det är främst företag som ursprungligen förpackar, packar om, eller importerar varor (förpackade). Övriga företag behöver bara förvissa sig om att de köper varor från företag som är anslutna till REPA, eller annat lämpligt insamlingssystem. Exempel på återvinningsstationer Källa: Fitab 1.4. Finansiering Materialbolagen finansierar återvinningsstationerna och övrig verksamhet på två sätt. För det första tar REPA ut en viktbaserad avgift på anslutna företag. Avgiften fastställs utifrån företagens inrapporterade förpackningsmängder, och vilka materialslag dessa består av. För exempelvis mjölkkartonger betalar företagen 75 öre per kilo (april och juni 2010). Företagen tar i sin tur ut en avgift på de förpackningar de säljer, och i slutändan hamnar kostnaden på konsumenten när de t ex köper en förpackning mjölk i affären. För det andra får materialbolagen intäkter från det material som samlas in och återvinns. Materialbolagen anlitar entreprenörer (t.ex. Rang-Sells och SITA) som får en vikt och kvalitetsbaserad ersättning för insamlat material. Materialbolagen säljer därefter materialet till 4 Svensk GlasÅtervinning och Pressretur tillhör inte REPA reparegistret utan finansierar sina återvinningssystem genom sina ägare. 6

7 den aktör som betalar bäst i Sverige och Europa. Tidningar säljs exempelvis till pappersbruk, plastförpackningar till plaståtervinnare och metallförpackningar till stålverk etc Konflikter i över ett decennium För att återvinningen ska fungera är det viktigt att producenter och kommuner kan samarbeta. Det är naturligt eftersom vad den ena parten gör påverkar den andra. Men trots detta har parterna i över ett decennium kritiserat varandra för olika missförhållanden och brister, och det är inte mycket som tyder på att det kommer att förändras nämnvärt. Här följer några exempel på konflikter som finns mellan producenter och kommuner: Kommuner är missnöjda med producenternas utbud av återvinningsstationer och att de ofta är nedskräpade och proppfulla av skräp. Kommuner är kritiska till att så mycket av producenternas förpackningsavfall hamnar bland de övriga hushållsavfallet och därmed inte återvinns. Kommuner är kritiska för att producenterna inte samarbetar och att de inte har på något inflytande av betydelse över hur insamlingen organiseras och sköts i kommunen. Producenterna är missnöjda över att kommuner inte i tillräcklig omfattning upplåter mark samt beviljar bygglov för utbyggnad av återvinningsstationer. Producenterna kritiserar kommuner för att de inte tar hand om sitt grovavfall, vilket enligt producenterna resulterar i detta avfall hamnar vid deras återvinningsstationer (där det inte hör hemma) Olika drivkrafter skapar konflikter Problem mellan producenter och kommuner beror till stora delar på att de har olika drivkrafter. Producenternas drivkraft är i första hand ekonomisk, vilket innebär att de rimligtvis strävar att uppnå sina mål till så låg kostnad som möjligt. Kommunernas drivkraft är i första hand att i enlighet med deras renhållningsskyldighet förse kommuninnevånarna med god service och tillgänglighet. En kommun har också ekonomiska villkor att ta hänsyn till såtillvida att de ska vara kostnadseffektiva inom ramen för 5 RVF (nuvarande Avfall Sverige) Rapporten Vem betalar för det svenska producentansvaret, för förpackningar och returpapper? RVF rapport 2006:09. 7

8 självkostnadsprincipen. Men det i sig är ingen drivkraft, utan en princip som de ska rätta sig efter för att uppnå lokalpolitiska mål inom rammen för deras renhållningsskyldighet En bra princip Producentansvaret grundas på en princip som innebär att förorenaren ska betala. Det är en bra princip som lägger ansvaret på den part som ger upphov till en negativ miljöpåverkan. Principen ger näringslivet incitament att minska sitt avfall, samtidigt som de får en morot att utveckla smartare förpackningar. Problemet idag är att principen inte används som det är tänkt. Producenterna tar inte hela ansvaret för att samla in allt förpackningsavfall och tidningar och de kostnader som det innebär En återvinningspeng till kommunen Producentansvaret för förpackningar och tidningar har funnits i 16 år och med facit i hand går det att konstatera att det bara fungerar i vissa delar av landet. För att få en återvinning som fungerar fullt ut behöver förordningarna om producentansvar ses över 6. Enligt vår mening bör regeringen undersöka möjligheterna att införa en s.k. återvinningspeng. De kommuner som vill, bör få inrätta egna insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar mot ersättning från producenterna. Exakt vilken ersättning som ska utgå till kommunen bör bli föremål för utredning. En återvinningspeng skulle sannolikt skapa utrymme för mer flexibla och lokalt anpassade insamlingssystem med bättre tillgänglighet och service Behovsanpassad insamling Producenternas standardiserade insamlingssystem tycks bara fylla sin funktion i vissa delar av landet som har viss befolkningstäthet. Svaga grupper som har svårt att bära och/eller saknar egen bil lämnas därmed utanför återvinningssystemet. Återvinning blir en fråga om var man bor och vem man är. Producenternas drivkraft att uppnå sina mål till lägsta möjliga kostnad innebär också att insamlingsnivåerna av förpackningsavfall sannolikt bara kommer att öka marginellt från nuvarande nivå i flera delar av landet. Detta eftersom marginalkostnaden för att samla in ytterligare förpackningsavfall blir för hög för producenterna. Det gäller framförallt i mindre 6 Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar. Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper. 8

9 tätbebyggda områden. Det är därför troligt att en betydande mängd förpackningsavfall också fortsättningsvis inte kommer att återvinnas, utan hamna i det övriga hushållsavfallet 7 En kommun som inrättar ett lokalt anpassat insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar med stöd av en återvinningspeng, skulle troligtvis få ökade insamlingsnivåer. Det finns potential att återvinna mycket mer förpackningsavfall och tidningar än vad som sker idag, vilket inte minst framkommer i en studie som har genomförts i sju svenska kommuner. Enligt studien hamnar drygt en tredjedel av allt återvinningsmaterial bland de vanliga hushållssoporna Konsumeter får betala två gånger De brister och begränsningar som finns i producenternas insamlingssystem har bidragit till att flera kommuner har infört egna lokalt anpassade insamlingssystem. Dessa insamlingssystem finansieras i huvudsak inte av producenterna utan av kommunerna själva (en låg ersättning per hushåll från producenterna kan förekomma). Det innebär att konsumenter får betala två gånger, dels till producenterna i form av den avgift som utgår på förpackningarna (t ex ett paket mjölk), och dels till kommunen i form av en höjd renhållningsavgift för att finansiera kommunens insamlingssystem. Denna höjning ingår antigen i renhållningsavgiften, eller tas ut i form av en extra avgift eller en så kallad service avgift 9. 7 Rapporten "Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck-och kärlavfall i sju svenska kommuner" RVF Utveckling 2005: 05. Sanita Vukicevic och Lotta Retzner på NSR, Helsningborg 8 Rapporten "Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck-och kärlavfall i sju svenska kommuner" RVF Utveckling 2005: 05. Sanita Vukicevic och Lotta Retzner på NSR, Helsningborg 9 Avfall Sverige Guide 1 Mars 2010, Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. 9

10 Exempel på insamlingssystem av förpackningsavfall och tidningar (vid tomtgränsen) Källa: Höganäs kommun Bilden ovan visar ett exempel på ett kommunalt anpassat insamlingssystem av förpackningsavfall och tidningar för dem som bor i småhus. Insamlingen är integrerad med insamlingen av övrigt hushållsavfall. I Höganäs kommun hämtas förpackningsavfallet tillsammans med de vanliga hushållssoporna. Småhusägaren kan välja tre kärl i varierad storlek som ställs vid tomtgränsen. Kärlet har olika fack där det går att sortera t.ex. tidningar, plastförpackningar, glasförpackningar och metallförpackningar. 10

11 3. Resultat De resultat som redovisas i diagrammen och tabellerna baseras på kommunernas enkätsvar. Frågorna anges i bilaga 2 i slutet av rapporten Kommuner som anser att producentansvarets tillämpning ska ses över i sin helhet Ja 85% Nej 15% 85 procent (223 av 261) av kommunerna som har svarat på frågan vill att producentansvarets tillämpning ska ses över i sin helhet. 15 procent säger nej. Kommunernas missnöje över hur producentansvaret tillämpas är omfattande. Här följer några exempel på kommunernas kommentarer. Ta gärna del av samtliga omdömen i bilaga 1 i slutet av rapporten. N ästan alla kommuner i Stockholms län är missnöjda med dagens system, eftersom det har många brister. Efter 14 år är det dags för översyn, Ekerö kommun. Det är alldeles för mycket av producentmaterialet som går till förbränning. Det är alldeles för många som bor för långt bort från återvinningscontainrarna och många har inte möjligheten att ta med sig förpackningarna då de inte har bil utan åker buss eller färdtjänst mm, Grums kommun. Tömningen av stationerna töms inte efter behov. Vi har som många andra kommuner problem med överfulla containers hela tiden. Som kommun kan vi inte påverka detta som det 11

12 ser ut idag. Det gör ingen skillnad hur mycket vi än påtalar brister i tömningsintervall. Det är också en missuppfattning av brukarna att det är kommunen som är ansvariga för återvinningsstationerna, Bromölla kommun. Återvinningsmålen bör höjas. Idag hamnar hälften av producentansvarsmaterialet i Gbg i restavfallet, ökande mängd eftersom producenterna tagit bort många återvinningsstationer i Gbg senaste åren. Incitamenten för producenterna att investera i systemen är små när återvinningsmål på nationell nivå uppnås. Allt större del av producentansvaret belastar kommunen och därmed avfallstaxan, detta var inte ursprungliga intentionen. Dessutom handlar allt producenterna gör om återvinning, syftet med lagen från början vara att designa produkter som är resurssnåla, idag ökar komplexiteten och mängden material i förpackningar, Göteborg Stad. De nationella insamlingsmålen innebär att producenterna kan kraftsamla i folktäta områden av landet, medan glesbygden blir utan behållare inom rimligt avstånd = förpackningarna hamnar i soporna, Hudiksvall kommun. Insamling vid återvinningsstationer medför ökad nedskräpning med producentprodukter och grovavfall som kommunen får bekosta städning och bortforsling av. N uvarande system gör att många boende på landsbygd inte har några naturliga ställen att lämna återvinningen och då hamnar mycket av avfallet i soptunnan istället, Munkedal kommun. 12

13 3.2 Kommuner som har insamling av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen Kommun Hårda plast- Mjuka plast Metall- Glas- Pappersförpackningar förpackningar förpackningar förpackningar förpackningar Tidningar/ returpapper Bjuv x x x x x x Båstad x x x x x x Danderyd x Eslöv x x x x x x Essunga x x x x x x Falun x x Gotland x x x x x Helsingborg x x x x x x Herrljunga x x x x x Hässleholm x x x x x x Höganäs x x x x x x Hörby x x x x x x Höör x x x x x x Jönköping x x x x x x Klippan x x x x x Kungsbacka x x Leksand x Lomma x x x x x Lund x x x x x x Mölndal x Norsjö x x x x x x Orust x x x x x x Osby x x x x x x Perstorp x x x x x Rättvik x Säffle x x x Söderköping x x x x x x Täby x Vara x x x x x x Vårgårda x x x x x Västervik x x x x x x Åstorp x x x x x x Örkelljunga x x x x x Östra Göinge x x x x x x Kommunerna i tabellen har inrättat och finansierat ett eget insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar. Berörda småhushåll varierar, och i en del kommuner pågår försöksverksamhet. 13

14 3.3 Kommuner som planerar att införa insamling av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen Norrköping Alingsås Botkyrka Eskilstuna Södertälje Haninge Huddinge Karlshamn Kristinehamn Nynäshamn Olofström Salem Sjöbo Sölvesborg Vetlanda Vänersborg Örnsköldsvik Nykvarn Kommunerna i tabellen ovan har mer eller mindre framskridna planer att införa hämtning av förpackningar och tidningar direkt från småhus Kommuner som anser att grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar ger bättre insamlingsnivåer (vid tomtgränsen) Ingen skillnad Återvinningsstationer 7% 16% 77% Insamling (utsorterat) av förpacknigsavfall med övrigt hushållsavfall. 77 procent (204 av 265) av kommunerna som har svarat på frågan anser att det blir bättre insamlingsnivåer när kommuner samlar in förpackningsavfall jämfört med producenternas återvinningsstationer. Kommunernas uppfattning ligger i linje med en doktorsavhandling från Luleå Tekniska Universitet 10. Enligt avhandlingen ökar insamlingsnivåerna av hårdplastförpackningar med 25 procent i kommuner som har infört fastighetsnära insamling från småhus. 10 DOCTORAL THESIS: The Economics of Household Packaging Waste, Norms, Effectiveness and Policy Design, Olle Hage. Luleå University of Technology Department of Business Administration and Social Sciences Division of Economics. 2008:03 14

15 16 procent av kommunerna anser att producenternas insamlingssystem ger bättre insamlingsnivåer, och 7 procent tycker inte att det är någon skillnad. 3.5 kommuner som anser att grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar ger bättre service Ingen skillnad 3% Återvinningsstationer 20% Insamling (utsorterat) av förpacknigsavfall med övrigt hushållsavfall. id 77% 77 procent (206 av 269) kommunerna som har svarat på frågan anser att fastighetsnära insamling av förpackningsavfall integrerat med övrigt hushållsavfall - ger bättre service jämfört med återvinningsstationer. Denna uppfattning styrks av forskning inom området som visar att konsumentens delaktighet i källsortering är starkt beroende av tillgängligheten till en sorteringsinrättning Sörbom, A., Den som kan sorterar mer! Några slutsatser baserade på tidigare forskning kring källsortering i hushållen ( The one Who can Will Sort More! Some conclusions Based on Erlier Research on Source Spearation in Households). Fms report 180, Environmental Strategies Research Group fms, Stockholm, Sweden. 15

16 3.6 Kommunernas uppfattning om hur väl återvinningsstationerna fungerar Mycket bra 3% Ganska bra 35% Mycket dåligt 11% Varken bra eller dåligt 26% Ganska dåligt 25% I 36 procent (95 av 266) av kommunerna som har svarat på frågan fungerar återvinningsstationerna ganska dåligt, eller mycket dåligt. 26 procent tycker att det fungerar varken bra eller dåligt, och 35 procent anser att det fungerar ganska bra. 16

17 3.7 Kommunernas uppfattning om lokala insamlingsmål Har ingen betydelse 18% Nej 19% Ja 63% 63 procent (162 av 260) av kommunerna som har svarat på frågan vill införa lokala insamlingsmål. 19 procent säger nej, och 18 procent är av uppfattningen att det inte har någon betydelse. När producenterna bara har nationella insamlingsmål att ta hänsyn till kan de välja att samla in mer avfall i en kommun och mindre i en annan. Det innebär att svaga grupper som har svårt att bära och/eller saknar egen bil riskerar att lämnas utanför återvinningssystemet. Återvinningen blir därmed en fråga var man bor och vem man är. 17

18 3.8 Kommunernas uppfattning om vem som ska finansiera den grindnära insamlingen av förpackningsavfall och tidningar (vid tomtgränsen) Producenterna och kommunerna 15% Annat 2% Kommunen (separat avgift) 6% Kommunen (ingår i avgiften) 4% Producenterna 74% 74 procent (194 av 262) av kommunerna som har svarat på frågan anser att producenterna ska finansiera kommunernas insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar. 18

19 3.9 Kommunernas uppfattning om vilket insamlingssystem som ger minst utsläpp av koldioxid återvinningsstationer eller grindnära insamling Ingen skillnad Återvinningsstationer 19% 46% 35% Insamling (utsorterat) av förpacknigsavfall med övrigt hushållsavfall. 46 procent (120 av 259) av kommunerna som har svarat på frågan anser att ett kommunalt integrerat insamlingssystem av förpackningsavfall genererar mindre utsläpp av koldioxid. 35 procent (91 av 259) är av motsatt mening. 19 procent tycker inte det är någon skillnad mellan insamlingssystemen. Vilket av insamlingssystemen som genererar minst utsläpp av koldioxid beror sannolikt på hur konsumeter respektive kommuner agerar. I de fall konsumenten tar bilen bara för att lämna avfall vid en återvinningsstation är det antagligen inte miljömässigt försvarbart. Men om konsumenten däremot tar med sig avfallet i samband med ett annat ärende t ex till mataffären (återvinningsstationer finns ofta i närheten), behöver inte utsläppen av koldioxid rimligtvis öka jämfört med kommunernas insamlingssystem. Kommunens grindnära insamlingssystem förutsätter å andra sidan att sopbilen inte åker en extra gång för att samla in förpackningsavfallet och tidningarna vid tomtgränsen, utan att insamlingen sker vid ett och samma tillfälle tillsammans med det övriga hushållsavfallet. 19

20 Referenser DOCTORAL THESIS: The Economics of Household Packaging Waste, Norms, Effectiveness and Policy Design, Olle Hage. Luleå University of Technology Department of Business Administration and Social Sciences Division of Economics. 2008:0 Sweden. Sörbom, A., Rapporten, Den som kan sorterar mer! Några slutsatser baserade på tidigare forskning kring källsortering i hushållen (The one Who can Will Sort More! Some conclusions Based on Erlier Research on Source Spearation in Households). Fms report 180, Environmental Strategies Research Group fms, Stockholm. LICENTIATE THESIS: Evaluating the Swedish Producer Responsibility for Packaging Materials Policy Design and Outcome, Olle Hage. Luleå University of Technology Department of Business Administration and Social Sciences Division of Economics. 2004:71 Naturvårdsverket, rapport 5648 Framtida producentansvar för förpackningar och tidningar utvärdering av producentansvaret för förpackningar och returpapper samt förslag till åtgärder. RVF Utveckling 2005: 05. Rapporten, "Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck och kärlavfall i sju svenska kommuner". Sanita Vukicevic och Lotta Retzner på NSR, Helsingborg. RVF rapport 2006:09 Vem betalar för det svenska producentansvaret, för förpackningar och returpapper? REPA, sammanställningen Anvisningar från 1 april Förordning (2006:1 273) om producentansvar för förpackningar. Förordning (1994:1 205) om producentansvar för returpapper. Återvinningsforum och Avfallsrådet på naturvårdsverkets hemsida Avfall Sverige, Guide 1 Mars 2010, Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. 20

21 Bilaga 1 Kommunernas kommentarer på frågan: Varför ska regeringen se över tillämpningen av producentansvaret? Olika tillämpning i olika delar av Sverige där kommuner har olika förutsättningar - behövs mer anpassade lösningar. Det finns ingen statistik av värde per kommun - endast ett genomsnitt i regionen. Behov finns att se helheten och inrikta sig på materialinsamling. / Rättvik Regeringen behöver tydliggöra reglerna för redovisning av insamlade mängder t.ex. är det önskvärt att kunna särredovisa insamlad mängd per ÅVS så att rätt styrmedel kan vidtas för området. Vidare är det viktigt att vikten överrensstämmer med vikten ut på marknaden, som läget är idag kan förpackningarna innehålla en mängd vätska vilket ger ett icke jämförbart resultat. Förpackningar mm från industrin (stora mängder emballage etc.) bör särredovisas till regeringen eftersom dessa fraktioner kan utgöra en stor mängd i förhållande till mängden avfall från hushåll. Regeringen bör utse en tillsynsmyndighet för producenterna så att Avfall Sverige (kommunerna)slipper vara den part som driver frågorna mot exempelvis FTI. Myndigheten bör meddelas föreskriftsrätt inom området. I dagsläget upplevs insamling av förpackningar i första hand vara en ekonomisk fråga för producenterna. Miljöperspektivet förskjuts därmed åt sidan vilket hämmar samarbetet mellan kommuner och producenterna. Med bättre styrmedel mot producenterna kan också förpackningarna (och annat producentansvars avfall) minska i storlek och antal vilket är i linje med punkten 1 i EU:s avfallshierarki (minska uppkomsten av avfall). / Hammarö Återvinningsmålen bör höjas. idag hamnar hälften av producentansvarsmaterialet i Gbg i restavfallet, ökande mängd eftersom producenterna tagit bort många återvinningsstationer i Gbg senaste åren. Incitamenten för producenterna att investera i systemen är små när återvinningsmål på nationell nivå uppnås. Allt större del av producentansvaret belastar kommunen och därmed avfallstaxan, detta var inte ursprungliga intentionen. Dessutom handlar allt producenterna gör om återvinning, syftet med lagen från början vara att designa produkter som är resurssnåla, idag ökar komplexiteten och mängden material i förpackningar. / Göteborg 21

22 Förbättrad statistik per kommun för att se om insamlingsnivåerna hålls per kommun. Bättre tömningsrutiner Ansvaret måste tas av FTI till 100 % och inte bara tills insamlingsnivåerna är uppnådda. / Leksand Kommunen belastas för mycket med mottagning på t.ex. ÅVC i förhållande till vad man får i utbyte tillbaka. Ersättningsnivåerna är för krångliga och för låga för hämtning och skötsel av ÅVS-erna. / Ale Vi känner oss bl.a. överkörda när det gäller antalet ÅVS. FTI drar in stationer trots våra och allmänhetens protester. /Askersund Uppdelningen mellan FTI och kommunerna har medfört ständiga problem som drabbar allmänheten./ Ljusdal Det ska finnas fler ställen att lämna på. / Hylte Ansvaret när det gäller insamling bör ligga på kommunen. / Vänersborg Effekten med mindre förpackningar som var ett av syftena verkar inte uppnås. Incitament att skapa ett ÅV -system med god service finns inte inbyggt. / Härryda Kostnaderna för renhållning(städning, snöröjning etc.) täcks ej inom gällande avtal med kommunerna. / Tidaholm Det fungerar inte idag. / Gotland Producentansvar för fler produkter. / Mullsjö För att säkerställa insamling även i glesbygd. / Jokkmokk Så att FTI uppfyller kraven på tömning och städning utifrån behov, vilket inte uppfylls idag. / Orsa 22

23 Viktigt att bryta ned insamlingsmålen på kommunal nivå/arjeplog Producenterna ska ta hela kostnaden för producentansvaret. / Östersund Ett system som fungerar dåligt med obemannade stationer, med dålig tillsyn, underhåll, städning m.m. För många aktörer, materialbolag och entreprenörer på samma ställe, där ingen tar helhetsansvaret, utan det finns utrymme att skylla på någon annan. / Skurup Det skötts inte enligt det ursprungliga målet i utredningen från tidigt 90-tal. Nu när målen på insamlingsnivåerna börjar nås så måste målnivåerna höjas kraftigt så att systemet kan börja göra skäl för namnet. Lyssna på ordet producentansvar, det innebär att producenterna skall ta ansvar för materialet som numera inte är ett "avfall". idag är 30 % vikt av det brännbara avfallet i Alingsås just förpackningar. / Alingsås Det är för många inblandade och dessutom är lagstiftningen med nationella insamlingsmål inte bra. / Skellefteå I enlighet med PPP principen, enl. Riomötet / Falköping, Skövde, Hjo, Tibro, Karlsborg. / Töreboda Lägg ner producentansvaret. Ge kommunerna ansvar för insamling av tidningar och förpackningar. Kommunerna levererar insamlat material till producenternas organisation. / Helsingborg Producenten skall ta sitt ekonomiska ansvar för t.ex. Förpackningarna. / Älmhult Anser att kommunerna ska kontroll över materialinsamlingen och systemet för detta. / Trelleborg Måste gälla alla förpackningar och inte bara det som hamnar på ÅVS. FTI måste ta ekonomiskt ansvar även för förpackningar som hamnar i det övriga hushållsavfallet och där kostnaderna för omhändertagandet i dag ligger hos resp. kommun. / Rättvik Alla kommuner är inte anlitade av FTI= Förpackning och Tidningsinsamlingen. / Nyköping 23

24 1) Konsumenter betalar redan en förpackningsavgift som finansierar återvinningen av förpackningar. Om konsumenten lägger förpackningar och returpapper i soppåsen belastar denna kommuns behandlingsavgift och därmed kommunens avfallstaxa. Konsumenten betalar dubbla avgifter. 2) Producentansvarets mål omfattar det material som samlas in. Producenterna borde få ett krav att återvinna alla sålda förpackningar. 3) Regeringen borde se över samarbetet mellan kommunerna och producenterna så att ett mer gynnsamt samarbete kan äga rum. I dagsläget kan kommunerna inte ställa höga krav på antal återvinningsstationer och dess placering. Kommunerna kan komma med förslag, men det är just det, bara förslag. / Danderyd Efter 15 år med nuvarande system är det fortfarande samma problem. Plockanalyser visar år efter år att det är mellan 30-40% förpackningar i hushållsavfallet! / Sundsvall För att det inte fungerar som det är idag. Allmänheten vet fortfarande inte att det finns ngt som heter FTI och att dessa ansvarar för ÅVS:erna. Det är till kommunen de ringer när det inte fungerar. Det är mkt problem med återvinningsstationerna med brand, nedskräpning, osv. Producentansvaret hindrar också samhällets utveckling av avfallshanteringen. Om nya krav ställs på invånarna att sortera sitt avfall måste också samhället ställa upp och göra det tillgängligt och enkelt att uppfylla dessa krav. Detta är inte förenligt m ÅVS:erna. Dagens system med återvinningsstationer är förlegat och inte i linje med det hållbara samhälle som eftersträvas. Samråden mellan producenter och kommun fungerar inte eftersom det inte finns ngt förhandlingsutrymme. Producenterna sätter spelreglerna och en ev. ersättningsnivå. Kommunerna har ansvaret för att planera och strukturera avfallshanteringen, men ges inga verktyg för att genomföra detta. / Sjöbo De nationella insamlingsmålen innebär att producenterna kan kraftsamla i folktäta områden av landet, medan glesbygden blir utan behållare inom rimligt avstånd = förpackningarna hamnar i soporna. / Hudiksvall Kommunerna har betalt mycket i skymundan trots att de inget skulle betala. Avtalen mellan FTI och entreprenörerna behöver se annorlunda ut så att vi får långsiktiga lösningar. / Gnesta Lätt för FTI att gömma sig bakom de nationella målen. / Surahammar 24

25 Lättas är om det införs en oberoende "plockanalys" av vad som läggs i kärlen och producentansvariga får betala en avgift till "avfallskollektivet" Som baseras på vad som är "överrest" av förpackningsmaterial i kärlen. / Essunga ÅVS fungerar dåligt. Tömning är för sällan. / Eslöv Det finns saker som kan bli bättre. / Dals-Ed Det borde finnas ett incitament för producenterna att samla in mer papper och förpackningar. / Karlstad För att FTI inte har som mål att samla in 100 % av förpackningar. Deras ersättnings system ger heller inte motivation att samla in så mycket som möjligt då man tog bort ersättning i hur många ton man samlat in. / Hässleholm (PPP) Polluter Pays i Principle. För att få mer lokalanpassade lösningar. Driva på utvecklingen av "miljöanpassade" förpackningar. Alla ska vara med och betala (friåkare). Materialinsamling i stället för förpackningsinsamling. Samsortering med eftersortering för att göra det enklare för hushållen. / Järfälla För att FTI sköter sitt uppdrag mycket dåligt och ställer gärna krav på kommunen men lever sällan upp till några själv. / Årjäng Det nuvarande systemet ger inte tillräckligt juridiskt stöd och stimulans för utbyggande och finansiering av fastighetsnära insamling. / Vetlanda Nästan alla kommuner i Stockholms län är missnöjda med dagens system, eftersom det har många brister. Efter 14 år är det dags för översyn. / Ekerö För lätt för producenterna att välta över kostnader på kommunerna. Dom slingrar sig så fort något kostar och vill inte tillhandahålla service på små orter. Problemet är lätt att lösa genom att höja förpackningsavgiften något. Tror inte att folk slutar köpa mjölk eller tidningar om det skulle kosta 3 eller 5 öre mer per st. Kommunen är ganska chanslös mot FTIAB som själva 25

26 kan diktera villkoren för sin verksamhet så länge de har genomfört samråd med oss. Att samråda innebär ju inte att man behöver vara överens... / Svenljunga Målsättning att 100 % återvinns, kunden har betalt för förpackningens omhändertagande. Kommunen bör få ersättning av producenterna för kvarvarande mängd förpackningar i hushållsavfallet. Vilket skulle ge lägre taxa. / Sollefteå Brister i statistiken över insamlade mängder. / Kil Återvinningsmålen bör sättas utifrån hur mycket som verkligen återvinns inte hur mycket som samlas in. Bör producentansvaret utvidgas att gälla materialslag och inte enbart förpackningar? Kommunerna bör få hela ansvaret att lokalt anpassa återvinningssystemet. / Flen Producentansvaret försvårar materialåtervinning och fastighetsnära hämtning. /Upplands- Väsby De ansvariga för producentmaterialet har inget miljöfokus utan är enbart kostnadsfokuserade. De uppfyller idag miljömålen genom kvalificerade beräkningar. Kommunerna står för att få innevånarna att göra större miljönytta men känner sig inte ha någon spelpartner. / Södertälje Tycker inte det fungerar tillfredsställande som det är idag. / Strängnäs Producentansvaret ska gälla hela landet, med likartad service. Alla förpackningar bör samlas in via producentansvar, högre mål, så att kommunerna inte behöver ta hand om det som ligger kvar i hushållsavfallet /Umeå Finns ingen vilja hos FTI att tillmötesgå kommuners vilja att etablera fler ÅCS, samråd leder ingenstans mm. / Ragunda Kommunerna bör få ansvaret över de lokala systemen för insamling det är ändå vi som får informera och lyssna på klagomålen när det inte fungerar. Återvinningsmålen bör inte sättas 26

27 på hur mycket som samlas in utan hur mycket som verkligen återvinns i slutänden. Kan återvinningen omfatta materialslag och inte bara förpackningar? / Flen Insamling vid återvinningsstationer medför ökad nedskräpning med producentprodukter och grovavfall som kommunen får bekosta städning och bortforsling av. Nuvarande system gör att många boende på landsbygd inte har några naturliga ställen att lämna återvinningen och då hamnar mycket av avfallet i soptunnan istället. / Munkedal Kommunerna borde få en relevant ersättning för det arbete som utför av kommunens personal, t ex. / Lekeberg Jag tror att kommunerna är bättre skickade att organisera insamling av förpackningar. / Lidköping Så att FTI tar ansvar för producentansvaret och allt vad det innebär...fti har idag inget intresse av eller incitament för att bedriva kundvård, dvs. att göra sina kunder nöjda. / Mora Producentansvaret infördes 1994 och på 16 år borde det fungera bättre. / Arvika Lokala mål, som det är nu fungerar det dåligt i glesbygd. Producentansvaret som det är uppbyggt idag fungerar inte fullt ut. Kommunerna får i många fall ta ett stort ansvar för att ge kunderna/invånarna godtagbar service. / Luleå Arbeta vidare med möjligheter till sortering i materialslag. / Älvdalen Det finns kommuner där insamlingen av tidningar och förpackningar inte fungerar så bra. Att hitta lösningar för fastighetsnära insamling finansierat av t ex FTIAB vore bra miljömässigt och insamlingsresultatmässigt. / Hallstahammar Pga. att se över vem som skall stå för kostnaderna för fastighetsnära insamling, tycker det är fel som idag att fastighetsägaren idag betalar för denna tjänst /Orust Ersättningen till kommunerna är en bråkdel av marknadsvärdet. FTi vill helst inte vara med och finansiera fastighetsnära insamling vilket borde kunna ställas krav på. / Lund 27

28 Det är alldeles för mycket av producentmaterialet som går med till förbränning. Det är alldeles för många som bor för långt bort från återvinningscontainrarna och många har inte möjligheten att ta med sig förpackningarna då de inte har bil utan åker buss eller färdtjänst mm. / Grums Därför materialbolagen får en monopolliknande ställning och det innebär om det skall fungera bra så måste man ha någon som tittar över "hela" områdets tillämpningar regelbundet. / Gnosjö Nuvarande system innebär att FTIAB får för stor påverkan lokalt. Förutsättningarna är olika i landet. Tillämpningen bör också omfatta Grovavfall, Farligt avfall och El avfall. / Karlskoga Det behövs lokala insamlingsmål! / Härjedalen Stora delar av det som är producent ansvar för hamnar i hushållssoporna. / Eda FTI sköter inte sitt åtagande. Det vore bättre att fokusera insamlingen på material istället för förpackningar. / Falun Det fungerar inte. Kommunerna belastas hårt. / Mark 1. Alla producenter bör vara med och betala för systemet, vilket inte är fallet idag. 2. Avgiften per förpackning bör höjas så att insamlingssystemet kan utvecklas och den bör utformas så att materialmängd per förpackning hålls nere, något som var tanken från början. 3. Allra helst skulle jag vilja se ett insamlingssystem i materialslag istället för, som idag, förpackningar. Om det är praktiskt möjligt och ger miljövinster. Vi har haft producentansvaret sedan 90-talet och fortfarande vet folk inte vad en förpackning är. / Järfälla Producenternas kostnad för återvinning/insamling av förpackningar står inte i relation till den verkliga kostnaden. Denna får renhållnings-kollektivet stå för då förpackningarna oftast hamnar i hushållssoporna pga. att nuvarande insamlingssystem inte fungerar. I vår kommun har flertalet återvinningsstationer dragits in och konsumenter på landsbygden har inte ens en möjlighet att sortera förpackningarna. Är det så att de trots allt tar sig till en station så är det i 28

29 många fall fullt i behållarna och klagomålen kommer till kommunen - dvs. vi som arbetar med renhållningen. Vi får då sitta och ta FTI och ett system som inte fungerar i försvar. /Ljungby Syftet med producentansvaret /Klippan, Örkelljunga, Perstorp "Glesbygden" är starkt missgynnad p.g.a. av avstånd till ÅVS. / Vilhelmina I dag är systemetet inte bra. / Kungälv För att höja servicenivåer samt för att öka insamlingsgraden. / Stockholm Materialinsamling vs. förpackningsinsamling De instrument som idag finns för att styra mot ökad insamling av förpackningar är trubbiga ex. nationellt mål om insamlingsvolym. / Jönköping Insamlingsmålen bör höjas för att ge incitament att öka återvinningen/förbättra servicen för medborgarna. Ansvaret behöver utredas beträffande FNI, både gällande insamlingen och materialet. / Enköping I enlighet med PPP principen, enl. Riomötet Töreboda Det behövs bättre geografisk täckning. Se över ansvaret som producenterna har och jämställ detta med kommunens ansvar för hushållsavfall. Inför skatt på mjukplast för producenterna, så att uppkomsten av aktuellt avfall motverkas. / Berg FTI ab fungerar väldigt dåligt! / Vansbro Idag saknar Förpackningen och tidningsinsamlingen ett kundfokus. Uppdraget går ut på att driva ÅVS utan vilja att driva ÅVS nära kunden på ett sätt som uppfattas positivt av kunden. Kundnöjdheten är idag 14 % på ÅVS, för att vara totalt 88 % om kunden ser till helheten inom avfallshanteringen i Borlänge. I nuvarande form upplever vi att FTI ser ÅVS som nödvändigt ont. / Borlänge 29

30 För att systemet är svårt att förstå och krångligt för den vanliga människan. / Heby Vi anser att ansvarsgränserna mellan FTI och kommunerna är ologiska och leder till förvirring och missuppfattningar bland våra kunder. Kommunerna uppfattas av allmänheten som ansvariga för allt avfall, FTI:s roll är det få som känner till. Anledningen till missuppfattningen kan delvis bero på att kommunerna enligt miljölagstiftningen har en informationsskyldighet till hushållen då det gäller återvinningsstationer och återvinning av förpackningsmaterial trots att det är FTI som är ansvariga för insamlingen. Ett stort problem med FTI är också att de själva får diktera villkoren (ersättningar m.m.) vid insamling och hantering av förpackningar och tidningar samt villkoren för byggande, städning och insamling från återvinningsstationerna trots att det är kommunerna som sedan får ta kostnaderna. Det mest logiska vore därför att kommunerna i framtiden tar över allt ansvar för insamling av förpackningar och tidningar. Det är ju trots allt de som finns nära kunderna och ser behovet av en god service. / Kalmarsundsregionens renhållare. Det finns fler alternativ. / Strömstad Det behöver klargöras bättre vad som är kommunernas ansvar och vad som är producenternas och om det är tillåtet att använda taxor för att ta hand om producentansvarsmaterial. / Säter Olika service för innevånarna i olika delar av landet. Kommunerna får mycket material i hushållssoporna som skall vara i återvinningen och skall finansieras via förpackningsavgifterna, inte via renhållningstaxan. / Borås Vi anser att sorteringen ska ske via materialströmmar istället för via förpackningar. / Oskarshamn FTI fungerar dåligt. / Hedemora Källsortering i materialströmmar är tydligare för konsumenter. / Lomma 30

31 För att även glesbygg skall ha samma service för återvinningsstationerna som tätorter vad avser tömningsfrekvens, städning, snöröjning mm. / Kalix Hur väl har producentansvaret medfört miljövänligare, färre och smartare förpackningar?? / Säffle Producenterna tar inte sitt fulla ansvar då man hela tiden lägger ner AVs-er. / Öckerö För mycket fokusering på befolkningstäta områden. / Malå Producentansvaret misstolkas av allmänheten. Tydlighet om vem som har ansvaret bör komma från regeringshåll. / Bräcke Tömningen av stationerna töms inte efter behov. Vi har som många andra kommuner problem med överfulla containers hela tiden. Som kommun kan vi inte påverka detta som det ser ut idag. Det gör ingen skillnad hur mycket vi än påtalar brister i tömningsintervall. Det är också en missuppfattning av brukarna att det är kommunen som är ansvariga för återvinningsstationerna. / Bromölla Skapa en gemensam nivå i Sverige. / Åtvidaberg För att det slår så fruktansvärt snett på glesbygdskommunerna /Kiruna Mycket av ansvaret faller över på kommunerna och därmed också konsumenterna. Exempelvis finns det en tendens att producenterna vill ha ersättning när "fel" material, t.ex. importglas, hamnar i producenternas system. Trots att man inte samlar in 100 % av glaset. Det innebär att en hel del glas hamnar i kommunens system vilket kommunen får ta kostnaden för. Det finns också idag för dåliga insamlingssystem av framförallt elektronik, glödlampor etc. / Piteå Vi bedömer att det inte fungerar såsom regeringen tänkt. / Klippan, Örkelljunga, Perstorp 31

32 FTI klarar inte uppdraget. Tömmer inte under storhelger, nonchalerar kommunernas önskemål och vad man lovat i samrådsträffarna som hålls en gång per år. Dålig lokal egenkontroll Vid plockanalyser finns det 20-30% producentansvarsmaterial kvar i sopkärlet som kommunerna får ta kostnaden för, då kan man inte klaga på att man vid ÅVS får grovavfall och menar att det är ett kommunalt avfall som FTI ska lämna gratis, oftast på kommunens ÅVC. Detta syns i hela länet. / Ludvika Producentansvaret innefattar endast förpackningar. Sortering bör ske via materialslag. / Motala Att integrera producentavfallet i kommunens insamlingssystem skulle ge bättre service och större mängd insamlat material. Brukarna ska inte betala för detta mer än en gång. Alltså om man redan har betalat när man köper förpackningen ska man inte betala en gång till för att den ska komma till återvinning. / Solna För att det finns en konflikt mellan kommunernas ambitionsnivå vad gäller insamlingsgraden och servicenivån. / Västervik Det är ett system idag som saknar incitament till att utöka källsortering. /Vännäs Detta bör läggas på kommunerna därför att det är i kommunen förpackningarna uppkommer. / Örnsköldsvik Hela upplägget, vem skall betala, vilka insamlingsnivåer m.m. / Eksjö Vem är ansvarig om målen inte nås? Vad händer då? / Lilla Edet 1) Producenterna uppfyller inte sina skyldigheter: För få stationer som sköts ganska dåligt särskilt i glesbygden. 2) Ersättningssystem bör ändras så ersättningarna betalas till hushåll som iordningsställt källsorteringsutrymme. Idag betalas ersättning till entreprenören som hämtar avfallet. / Vallentuna 32

33 Eftersom insamlingen med det system som finns inte fungerar. Vi har 20 procent förpackningar i soporna. FTI ab är inte särskilt utvecklingsbenägna vad gäller nya insamlingstekniker, behållare m m. Producentansvar och återvinning är i sig bra men systemet är för komplext både för kunderna och kring ansvarsfrågan. Hela ansvaret skulle kunna ligga hos kommunen... / Täby Det är för mycket producentansvarsavfall kvar i soptunnan. / Kungsbacka Alla betalar idag lika i förpackningsavgift när de köper en vara. Men vissa får betala för insamlingen igen via sopräkningen, eftersom servicenivån är för dålig på vissa ställen i landet. På vissa ställen är det kanske inte miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart att samla in förpackningar. Där borde kommunerna få ersättning för att samla in det i sopkärlen. Det bästa alternativet är nog att låta kommunerna ta över insamlingen av förpackningar och tidningar och därmed bestämma servicenivån. Det blir också tydligast för innevånarna. / Arvidsjaur Pga att FTI inte följer upp tömningsfrekvensen på containrarna som i sin bygger på behovet av ÅVS. / Ulricehamn Viktigt att se till helheten i avfallshanteringen från hushållen. / Kristianstad Servicen är inte till belåtenhet. /Västerås Mer producentansvar, t.ex. farligt avfall. /Kumla Eftersom systemet inte fungerar bra idag. Antal ÅVS minskas och att producenterna inte klarar av uppdraget. Vidare är Återvinningsmålen på förpackningar för lågt satta och därför saknas det morötter till ytterligare förbättringar av systemet. / Gävle För att genom översyn av målen få insamling på orter som inte i dag får åvs. Det bör också utredas hur fastighetsnära insamling ska utföras och bekostas. / Överkalix Fungerar dåligt med för få stationer som töms för sällan och inte städas som de skall. / Lerum 33

34 Det har ju gnisslat länge mellan kommunerna och förpacknings- och tidningsinsamlingen och jag har inte kunnat se någon förbättring trots samrådsforum. Ambitionen är för låg från producenternas sida. Vi i kommunerna vill se att alla som vill vara med och hjälpa till med sorteringen ska ha rimliga möjligheter till att göra det. / Söderhamn Därför att det inte fungerar som avsett. Det är fortfarande så att hushållen, via renhållningstaxan, får ta vissa kostnader två gånger, via förpackningsavgifter och taxan. Tyvärr har kommunerna kostnader för ÅVS som vi inte har ansvar för. / Avesta För att insamlingsmålen är uppfyllda och det känns som du är inte ambitionen lika stark för att öka insamlat mtrl. / Köping Kunderna har inte tagit till sig uppdelningen av ansvaret mellan kommunerna och producenterna. De tycker att det är konstigt. Ett integrerat system skulle göra förvirringen mindre. / Borgholm Fti-ab ser inte till abonnentens bästa. / Sala För mycket av producentansvarets fraktioner kommer in i avfallet som kommunen ansvarar för idag. ÅVS-stationerna är för få. Många människor har för långt till stationerna. Dagens system är inte rättvist. / Sorsele Idag är det ensidigt producenterna som tolkar detta, det dras in återvinningsstationer och kommunerna har inget att säga till om. I stort sett gör dom som dom vill själva. / Vindeln De nationella målen bör höjas till 100 %, detta skull medföra en bättre servicegrad för våra medborgare, i synnerhet för glesbygdskommuner med långa avstånd. / Storuman Det finns fortfarande ca 35 % (vikt-%)förpackningar och tidningar i det brännbara restavfallet som skulle kunna sorteras och lämnas till återvinning. / Örebro Det fungerar mycket dåligt med FTI./Norsjö 34

Småhusägare får betala dubbelt för återvinning

Småhusägare får betala dubbelt för återvinning Småhusägare får betala dubbelt för återvinning Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. Sammanfattning och slutsatser 3 2. Syfte 6 3. Metod 6 4. Resultat 6 4.1. Vilket insamlingssystem är enligt

Läs mer

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Bättre återvinning med kommunalt ansvar Bättre återvinning med kommunalt ansvar Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV ÄN ÅTERVINNINGSSTATIONER 3 3. KOMMUNERNA TAR SJÄLVA ÖVER INSAMLINGEN

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016

Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016 Till samtliga kommuner Preliminärt besked 2015-11-23 1 (5) Preliminär fördelning av platser för lärlingsutbildning för vuxna bidragsåret 2016 Detta är ett preliminärt besked om tilldelning av platser för

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag!

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Kommun Telefonnummer E-postadress Ale 0520-48 84 41 vast@nyforetagarcentrum.se

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se Ny Nationell Höjdmodell (NNH) 2 Varför behövs en ny höjdmodell? Befintlig höjdmodell, 50 m grid med ± 2 m höjdnoggrannhet

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2 I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal

Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal barn ALE KOMMUN 65 449,34 10 ALINGSÅS KOMMUN 51 720,05

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun Härärföretagensombetalarhögstsnittlönidinkommun 10 i topplistan Härärkommunernadärföretagenbetalarhögstsnittlön. Källa:affärs ochinformationsföretagetcreditsafe KOMMUN FÖRETAG SNITTLÖNTkr ANSTÄLLDA Malmö

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Beviljade medel ansökan 2 yrkesvux + sfi och sva

Beviljade medel ansökan 2 yrkesvux + sfi och sva Beviljade medel ansökan 2 yrkesvux + sfi och sva Huvudsökande kommun UDDEVALLA KOMMUN ESKILSTUNA KOMMUN HÄLLEFORS KOMMUN PITEÅ KOMMUN HELSINGBORGS KOMMUN SOLNA KOMMUN BENGTSFORS KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3 0114 Upplands Väsby 31,85 19,58 12,27 0,65 0115 Vallentuna 31,45 19,18 12,27 0,50 0,65 0117 Österåker 32,50 20,23 12,27 0,65 0120 Värmdö 32,73 20,46 12,27 0,65 0123 Järfälla 31,40 19,13 12,27 0,65 0125

Läs mer

Kritik på teknik Anders Sundström

Kritik på teknik Anders Sundström Kritik på teknik 2016 Anders Sundström Pappersenkät Två urvalsstorlekar 18-74 år 103 kommuner 76 000 enkäter v.6 v.17 3 olika enkäter Svarsandelar Antal medverkande Några resultat svara.statisticon.se/kritikpateknik

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Insamlade däck per län och kommun

Insamlade däck per län och kommun Karlshamn 268 Karlskrona 479 Olofström 205 Ronneby 218 Sölvesborg 188 Blekinge 1 359 Avesta 316 Borlänge 625 Falun 355 Gagnef 38 Hedemora 202 Leksand 124 Ludvika 242 Malung-Sälen 118 Mora 233 Orsa 41 Rättvik

Läs mer

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät)

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Årets Håll Sverige Rent kommun 2016 hela Sverige Kommun Placering 2016 (2015) Håll Sverige Rent kommun Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Ansluten till Vi Håller Rent

Läs mer

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525

Läs mer

Tabell 2, Boendeskatter 2006

Tabell 2, Boendeskatter 2006 Stockholms län 162 Danderyd 1 892 1 281 986 3 173-694 117 108-577 186 Lidingö 1 390 1 231 985 2 620-941 109 108-832 184 Solna 1 305 1 235 1 012 2 540-905 108 108-797 187 Vaxholm 1 241 1 278 986 2 518-519

Läs mer

2012 antal bemannade. Förändring

2012 antal bemannade. Förändring Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256

Läs mer

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander.

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander. Stockholms län 89 174 119 285 554 942 366 714 038 185 360 076 925 1 803 175 2,5 37 636 1 949 516 Upplands Väsby 52 1 963 235 8 953 263 10 022 149 5 670 699 26 608 2,0 35 380 38 055 Vallentuna 13 367 97

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

Förändring i kommunal fastighetsavgift

Förändring i kommunal fastighetsavgift 2016-04-29 1 2008-2016 ift 2008 2016 Värden i kronor Kod Namn inv 1/11 2007 Basvärde 2008 1314,52*inv 1/11 2007 2008 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 Intäkt av 2011 114 Upplands Väsby 38 027 49 987 184

Läs mer

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län. Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja

Läs mer

Fördelning av statsbidrag för 2013 till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Fördelning av statsbidrag för 2013 till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014-05-27 Dnr 27996/2013 1(7) Avdelningen för regler och behörighet Statsbidrag Fördelning av statsbidrag för 2013 till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården Beslutat

Läs mer

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt. 0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge

Läs mer

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vallentuna 14 14 12 10 9 8 8 7 6 6 5 4 Österåker 4 4 4 4 4 3 2 1 0 0 0 0 Värmdö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Järfälla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ekerö 4 4

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer