Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner?"

Transkript

1 Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner?

2 SAMMANFATTNING...3 Slutsatser och förslag till åtgärder...4 En landsomfattande enkätstudie Bakgrund En marknadsmässig lösning Återvinningsstationer Finansiering Konflikter i över ett decennium Olika drivkrafter skapar konflikter En bra princip En återvinningspeng till kommunen Behovsanpassad insamling Konsumeter får betala två gånger Resultat Kommuner som anser att producentansvarets tillämpning ska ses över i sin helhet Kommuner som har insamling av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen Kommuner som planerar att införa insamling av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen Kommuner som anser att grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar ger bättre insamlingsnivåer (vid tomtgränsen) kommuner som anser att grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar ger bättre service Kommunernas uppfattning om hur väl återvinningsstationerna fungerar Kommunernas uppfattning om lokala insamlingsmål Kommunernas uppfattning om vem som ska finansiera den grindnära insamlingen av förpackningsavfall och tidningar (vid tomtgränsen) Kommunernas uppfattning om vilket insamlingssystem som ger minst utsläpp av koldioxid återvinningsstationer eller grindnära insamling...19 Referenser...20 Bilaga Kommunernas kommentarer på frågan: Varför ska regeringen se över tillämpningen av producentansvaret?...21 Bilaga Enkätfrågor

3 Sammanfattning I Sverige är det näringslivet och inte kommunen som har ansvaret för att samla in och återvinna allt förpackningsavfall och tidningar som sätts på marknaden. Förpackningsavfall är exempelvis glasflaskor och mjölkförpackningar. Insamlingen sker i återvinningsstationer som ofta finns i närheten av affärer och i mer tättbebyggda områden. Näringslivet (fortsättningsvis producenterna) finansierar sin verksamhet via en avgift som utgår på varje förpackning och det insamlade materialets värde. Kommunen har ansvar för att samla in allt övrigt hushållsavfall, vilket de finansierar via renhållningsavgiften. I vår enkätstudie uppger en majoritet av kommunerna att producenternas insamlingssystem är beskaffad med omfattande brister i form av t ex dålig service, nedskräpning och tillgänglighet. På grund av dessa brister har vissa kommuner infört egna lokalt anpassade insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar. I enkäten anger kommunerna att deras insamling ger bättre service och högre insamlingsnivåer, men att det samtidigt drabbar konsumenten i form av ökade kostnader när producenterna inte vill vara med och finansiera insamlingen. De ökade kostnaderna uppstår när konsumenten dels finansierar producenternas återvinningsstationer genom den avgift som utgår på förpackningarna (t ex ett paket mjölk), och dels via en höjd renhållningsavgift när de finansierar kommunernas insamlingssystem. Producenternas möjlighet att agera som de gör beror på att de själva kan bestämma hur långt deras servicenivå ska sträcka sig. Producenterna behöver bara uppnå nationellt bestämda återvinningsmål, vilket innebär att insamlingen kan fungera bra i ett område och vara undermåligt i ett annat så länge de uppnår dessa mål. 3

4 Kommunernas svar i korthet 9 av 10 kommuner anser att regeringen behöver se över tillämpningen av producentansvaret i sin helhet. 8 av 10 kommuner anser att grindnära insamling (vid tomtgränsen) av förpackningsavfall och tidningar ger bättre service. 8 av 10 kommuner anser att grindnära insamling (vid tomtgränsen) av förpackningsavfall och tidningar ger bättre insamlingsnivåer. 4 av 10 kommuner anser att återvinningsstationerna fungerar dåligt eller mycket dåligt. Slutsatser och förslag till åtgärder Regeringen bör se över tillämpning av producentansvaret i sin helhet. Ett uppenbart problem är att kommunernas renhållningsansvar inte går i takt med producenternas mål att nå de nationella återvinningsmålen till så låg kostnad som möjligt. Producenterna har ekonomiska incitament att nedprioritera områden som på grund av geografiska eller andra omständigheter orsakar högre kostnader per insamlat ton avfall. Kommuner med sådana områden har ett behov av att lösa avfallsproblemen själva för att kunna erbjuda lämplig service. Mot denna bakgrund bör regeringen undersöka möjligheten att införa en s.k. återvinningspeng. En kommun bör få möjlighet ta över insamlingen av allt förpackningsavfall och tidningar mot ersättning från producenterna. Exakt vilken ersättning som ska utgå till kommunen bör bli föremål för utredning. En återvinningspeng skulle skapa utrymme för mer flexibla och lokalt anpassade insamlingssystem med bättre tillgänglighet och service i områden där producenternas insamlingssystem fungerar dåligt. En landsomfattande enkätstudie Studien baseras på en enkät som skickades ut till samtliga kommuner i januari Totalt finns 271 av 290 kommuner representerade i undersökningen. De resultat som publiceras i rapporten är uteslutande baserade på kommunernas egna uppgifter. Undersökningen är ställd till ansvarig tjänsteman för renhållningsfrågor och är besvarad av denna eller annan insatt tjänsteman. Enkätfrågorna finns i bilaga 2 i slutet av rapporten. 4

5 Följande kommuner har inte svarat på enkäten: Sollentuna, Nacka, Håbo, Vadstena, Lessebo, Mönsterås, Ronneby, Svalöv, Svedala, Landskrona, Falkenberg, Varberg, Tjörn, Bollebygd, Skara, Malung/Sälen, Krokom, Strömsund och Nordmaling. 1. Bakgrund För 16 år sedan började lagen om producentansvar att gälla, vilket innebar att det inte längre var kommunens ansvar att samla in och ta hand av förbrukade förpackningar och tidningar, utan de som företag som tillverkade och importerade dessa produkter. Denna ansvarsförskjutning från kommun till producent har kommit att påverka oss i vår vardag i allt från hur mycket vi betalar för olika förpackningar när vi går och handlar och om vi senare väljer att återvinna dessa förpackningar och tidningar En marknadsmässig lösning För att lösa uppgiften att samla in och ta hand om allt förpackningsavfall har näringslivet industri och handel bildat ett antal aktiebolag som har till uppdrag att samla in och återvinna det material som de sätter på marknaden. Bolagen kallas materialbolag och för exempelvis plastförpackningar finns bolaget Plastkretsen AB, och för kartongförpackningar Returkartong AB 1. Materialbolagen har två serviceorganisationer till sin hjälp för att sköta den dagliga verksamheten. FTI, Förpacknings och Tidningsinsamlingen, (Fitab AB) respektive REPA (Reparegistret AB) 2. FTI är materialbolagens ansikte utåt mot allmänheten och står för etableringen av återvinningsstationerna samt skötsel och driften av dessa. De är också den part hushållen ska vända sig till om de har frågor eller klagomål beträffande återvinningsstationerna. REPA är en del av FTI och fungerar som materialbolagens kontaktyta mot i första hand de företag som tillverkar och importerar förpackningar 3. 1 Övriga materialbolag är Returwell AB, MetallKretsen AB, Pressretur AB, Svenkt Returträ AB och Svensk GlasÅtervinning AB. 2 Pressretur AB och Svensk GlasÅtervinning AB var inte med och bildade bolagen, utan Pressretur AB blev ägare senare (2005) och Svensk GlasÅtervinning AB har ett samarbetsavtal med FTI blev REPA en del av FTI. 3 Sammanställningen Anvisningar från REPA. 5

6 1.3. Återvinningsstationer Enligt lagen om producentansvar är alla företag skyldiga att ta hand om de förpackningar som de säljer och importerar i ett lämpligt insamlingssystem. Men av uppenbara skäl är det orimligt att alla företag inrättar egna insamlingssystem. För att kunna hantera lagstiftningens krav har därför industri och handel inrättat återvinningsstationer över landet, som till stor del finansieras av berörda företag 4. REPA är den part företagen vänder sig till när de vill ansluta sig till systemet med återvinningsstationer, och när ett företag har anslutit sig till REPA anses de ha fullgjort sitt producentansvar. Alla företag som säljer förpackningar behöver inte ansluta sig till REPA, utan det är främst företag som ursprungligen förpackar, packar om, eller importerar varor (förpackade). Övriga företag behöver bara förvissa sig om att de köper varor från företag som är anslutna till REPA, eller annat lämpligt insamlingssystem. Exempel på återvinningsstationer Källa: Fitab 1.4. Finansiering Materialbolagen finansierar återvinningsstationerna och övrig verksamhet på två sätt. För det första tar REPA ut en viktbaserad avgift på anslutna företag. Avgiften fastställs utifrån företagens inrapporterade förpackningsmängder, och vilka materialslag dessa består av. För exempelvis mjölkkartonger betalar företagen 75 öre per kilo (april och juni 2010). Företagen tar i sin tur ut en avgift på de förpackningar de säljer, och i slutändan hamnar kostnaden på konsumenten när de t ex köper en förpackning mjölk i affären. För det andra får materialbolagen intäkter från det material som samlas in och återvinns. Materialbolagen anlitar entreprenörer (t.ex. Rang-Sells och SITA) som får en vikt och kvalitetsbaserad ersättning för insamlat material. Materialbolagen säljer därefter materialet till 4 Svensk GlasÅtervinning och Pressretur tillhör inte REPA reparegistret utan finansierar sina återvinningssystem genom sina ägare. 6

7 den aktör som betalar bäst i Sverige och Europa. Tidningar säljs exempelvis till pappersbruk, plastförpackningar till plaståtervinnare och metallförpackningar till stålverk etc Konflikter i över ett decennium För att återvinningen ska fungera är det viktigt att producenter och kommuner kan samarbeta. Det är naturligt eftersom vad den ena parten gör påverkar den andra. Men trots detta har parterna i över ett decennium kritiserat varandra för olika missförhållanden och brister, och det är inte mycket som tyder på att det kommer att förändras nämnvärt. Här följer några exempel på konflikter som finns mellan producenter och kommuner: Kommuner är missnöjda med producenternas utbud av återvinningsstationer och att de ofta är nedskräpade och proppfulla av skräp. Kommuner är kritiska till att så mycket av producenternas förpackningsavfall hamnar bland de övriga hushållsavfallet och därmed inte återvinns. Kommuner är kritiska för att producenterna inte samarbetar och att de inte har på något inflytande av betydelse över hur insamlingen organiseras och sköts i kommunen. Producenterna är missnöjda över att kommuner inte i tillräcklig omfattning upplåter mark samt beviljar bygglov för utbyggnad av återvinningsstationer. Producenterna kritiserar kommuner för att de inte tar hand om sitt grovavfall, vilket enligt producenterna resulterar i detta avfall hamnar vid deras återvinningsstationer (där det inte hör hemma) Olika drivkrafter skapar konflikter Problem mellan producenter och kommuner beror till stora delar på att de har olika drivkrafter. Producenternas drivkraft är i första hand ekonomisk, vilket innebär att de rimligtvis strävar att uppnå sina mål till så låg kostnad som möjligt. Kommunernas drivkraft är i första hand att i enlighet med deras renhållningsskyldighet förse kommuninnevånarna med god service och tillgänglighet. En kommun har också ekonomiska villkor att ta hänsyn till såtillvida att de ska vara kostnadseffektiva inom ramen för 5 RVF (nuvarande Avfall Sverige) Rapporten Vem betalar för det svenska producentansvaret, för förpackningar och returpapper? RVF rapport 2006:09. 7

8 självkostnadsprincipen. Men det i sig är ingen drivkraft, utan en princip som de ska rätta sig efter för att uppnå lokalpolitiska mål inom rammen för deras renhållningsskyldighet En bra princip Producentansvaret grundas på en princip som innebär att förorenaren ska betala. Det är en bra princip som lägger ansvaret på den part som ger upphov till en negativ miljöpåverkan. Principen ger näringslivet incitament att minska sitt avfall, samtidigt som de får en morot att utveckla smartare förpackningar. Problemet idag är att principen inte används som det är tänkt. Producenterna tar inte hela ansvaret för att samla in allt förpackningsavfall och tidningar och de kostnader som det innebär En återvinningspeng till kommunen Producentansvaret för förpackningar och tidningar har funnits i 16 år och med facit i hand går det att konstatera att det bara fungerar i vissa delar av landet. För att få en återvinning som fungerar fullt ut behöver förordningarna om producentansvar ses över 6. Enligt vår mening bör regeringen undersöka möjligheterna att införa en s.k. återvinningspeng. De kommuner som vill, bör få inrätta egna insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar mot ersättning från producenterna. Exakt vilken ersättning som ska utgå till kommunen bör bli föremål för utredning. En återvinningspeng skulle sannolikt skapa utrymme för mer flexibla och lokalt anpassade insamlingssystem med bättre tillgänglighet och service Behovsanpassad insamling Producenternas standardiserade insamlingssystem tycks bara fylla sin funktion i vissa delar av landet som har viss befolkningstäthet. Svaga grupper som har svårt att bära och/eller saknar egen bil lämnas därmed utanför återvinningssystemet. Återvinning blir en fråga om var man bor och vem man är. Producenternas drivkraft att uppnå sina mål till lägsta möjliga kostnad innebär också att insamlingsnivåerna av förpackningsavfall sannolikt bara kommer att öka marginellt från nuvarande nivå i flera delar av landet. Detta eftersom marginalkostnaden för att samla in ytterligare förpackningsavfall blir för hög för producenterna. Det gäller framförallt i mindre 6 Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar. Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper. 8

9 tätbebyggda områden. Det är därför troligt att en betydande mängd förpackningsavfall också fortsättningsvis inte kommer att återvinnas, utan hamna i det övriga hushållsavfallet 7 En kommun som inrättar ett lokalt anpassat insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar med stöd av en återvinningspeng, skulle troligtvis få ökade insamlingsnivåer. Det finns potential att återvinna mycket mer förpackningsavfall och tidningar än vad som sker idag, vilket inte minst framkommer i en studie som har genomförts i sju svenska kommuner. Enligt studien hamnar drygt en tredjedel av allt återvinningsmaterial bland de vanliga hushållssoporna Konsumeter får betala två gånger De brister och begränsningar som finns i producenternas insamlingssystem har bidragit till att flera kommuner har infört egna lokalt anpassade insamlingssystem. Dessa insamlingssystem finansieras i huvudsak inte av producenterna utan av kommunerna själva (en låg ersättning per hushåll från producenterna kan förekomma). Det innebär att konsumenter får betala två gånger, dels till producenterna i form av den avgift som utgår på förpackningarna (t ex ett paket mjölk), och dels till kommunen i form av en höjd renhållningsavgift för att finansiera kommunens insamlingssystem. Denna höjning ingår antigen i renhållningsavgiften, eller tas ut i form av en extra avgift eller en så kallad service avgift 9. 7 Rapporten "Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck-och kärlavfall i sju svenska kommuner" RVF Utveckling 2005: 05. Sanita Vukicevic och Lotta Retzner på NSR, Helsningborg 8 Rapporten "Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck-och kärlavfall i sju svenska kommuner" RVF Utveckling 2005: 05. Sanita Vukicevic och Lotta Retzner på NSR, Helsningborg 9 Avfall Sverige Guide 1 Mars 2010, Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. 9

10 Exempel på insamlingssystem av förpackningsavfall och tidningar (vid tomtgränsen) Källa: Höganäs kommun Bilden ovan visar ett exempel på ett kommunalt anpassat insamlingssystem av förpackningsavfall och tidningar för dem som bor i småhus. Insamlingen är integrerad med insamlingen av övrigt hushållsavfall. I Höganäs kommun hämtas förpackningsavfallet tillsammans med de vanliga hushållssoporna. Småhusägaren kan välja tre kärl i varierad storlek som ställs vid tomtgränsen. Kärlet har olika fack där det går att sortera t.ex. tidningar, plastförpackningar, glasförpackningar och metallförpackningar. 10

11 3. Resultat De resultat som redovisas i diagrammen och tabellerna baseras på kommunernas enkätsvar. Frågorna anges i bilaga 2 i slutet av rapporten Kommuner som anser att producentansvarets tillämpning ska ses över i sin helhet Ja 85% Nej 15% 85 procent (223 av 261) av kommunerna som har svarat på frågan vill att producentansvarets tillämpning ska ses över i sin helhet. 15 procent säger nej. Kommunernas missnöje över hur producentansvaret tillämpas är omfattande. Här följer några exempel på kommunernas kommentarer. Ta gärna del av samtliga omdömen i bilaga 1 i slutet av rapporten. N ästan alla kommuner i Stockholms län är missnöjda med dagens system, eftersom det har många brister. Efter 14 år är det dags för översyn, Ekerö kommun. Det är alldeles för mycket av producentmaterialet som går till förbränning. Det är alldeles för många som bor för långt bort från återvinningscontainrarna och många har inte möjligheten att ta med sig förpackningarna då de inte har bil utan åker buss eller färdtjänst mm, Grums kommun. Tömningen av stationerna töms inte efter behov. Vi har som många andra kommuner problem med överfulla containers hela tiden. Som kommun kan vi inte påverka detta som det 11

12 ser ut idag. Det gör ingen skillnad hur mycket vi än påtalar brister i tömningsintervall. Det är också en missuppfattning av brukarna att det är kommunen som är ansvariga för återvinningsstationerna, Bromölla kommun. Återvinningsmålen bör höjas. Idag hamnar hälften av producentansvarsmaterialet i Gbg i restavfallet, ökande mängd eftersom producenterna tagit bort många återvinningsstationer i Gbg senaste åren. Incitamenten för producenterna att investera i systemen är små när återvinningsmål på nationell nivå uppnås. Allt större del av producentansvaret belastar kommunen och därmed avfallstaxan, detta var inte ursprungliga intentionen. Dessutom handlar allt producenterna gör om återvinning, syftet med lagen från början vara att designa produkter som är resurssnåla, idag ökar komplexiteten och mängden material i förpackningar, Göteborg Stad. De nationella insamlingsmålen innebär att producenterna kan kraftsamla i folktäta områden av landet, medan glesbygden blir utan behållare inom rimligt avstånd = förpackningarna hamnar i soporna, Hudiksvall kommun. Insamling vid återvinningsstationer medför ökad nedskräpning med producentprodukter och grovavfall som kommunen får bekosta städning och bortforsling av. N uvarande system gör att många boende på landsbygd inte har några naturliga ställen att lämna återvinningen och då hamnar mycket av avfallet i soptunnan istället, Munkedal kommun. 12

13 3.2 Kommuner som har insamling av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen Kommun Hårda plast- Mjuka plast Metall- Glas- Pappersförpackningar förpackningar förpackningar förpackningar förpackningar Tidningar/ returpapper Bjuv x x x x x x Båstad x x x x x x Danderyd x Eslöv x x x x x x Essunga x x x x x x Falun x x Gotland x x x x x Helsingborg x x x x x x Herrljunga x x x x x Hässleholm x x x x x x Höganäs x x x x x x Hörby x x x x x x Höör x x x x x x Jönköping x x x x x x Klippan x x x x x Kungsbacka x x Leksand x Lomma x x x x x Lund x x x x x x Mölndal x Norsjö x x x x x x Orust x x x x x x Osby x x x x x x Perstorp x x x x x Rättvik x Säffle x x x Söderköping x x x x x x Täby x Vara x x x x x x Vårgårda x x x x x Västervik x x x x x x Åstorp x x x x x x Örkelljunga x x x x x Östra Göinge x x x x x x Kommunerna i tabellen har inrättat och finansierat ett eget insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar. Berörda småhushåll varierar, och i en del kommuner pågår försöksverksamhet. 13

14 3.3 Kommuner som planerar att införa insamling av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen Norrköping Alingsås Botkyrka Eskilstuna Södertälje Haninge Huddinge Karlshamn Kristinehamn Nynäshamn Olofström Salem Sjöbo Sölvesborg Vetlanda Vänersborg Örnsköldsvik Nykvarn Kommunerna i tabellen ovan har mer eller mindre framskridna planer att införa hämtning av förpackningar och tidningar direkt från småhus Kommuner som anser att grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar ger bättre insamlingsnivåer (vid tomtgränsen) Ingen skillnad Återvinningsstationer 7% 16% 77% Insamling (utsorterat) av förpacknigsavfall med övrigt hushållsavfall. 77 procent (204 av 265) av kommunerna som har svarat på frågan anser att det blir bättre insamlingsnivåer när kommuner samlar in förpackningsavfall jämfört med producenternas återvinningsstationer. Kommunernas uppfattning ligger i linje med en doktorsavhandling från Luleå Tekniska Universitet 10. Enligt avhandlingen ökar insamlingsnivåerna av hårdplastförpackningar med 25 procent i kommuner som har infört fastighetsnära insamling från småhus. 10 DOCTORAL THESIS: The Economics of Household Packaging Waste, Norms, Effectiveness and Policy Design, Olle Hage. Luleå University of Technology Department of Business Administration and Social Sciences Division of Economics. 2008:03 14

15 16 procent av kommunerna anser att producenternas insamlingssystem ger bättre insamlingsnivåer, och 7 procent tycker inte att det är någon skillnad. 3.5 kommuner som anser att grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar ger bättre service Ingen skillnad 3% Återvinningsstationer 20% Insamling (utsorterat) av förpacknigsavfall med övrigt hushållsavfall. id 77% 77 procent (206 av 269) kommunerna som har svarat på frågan anser att fastighetsnära insamling av förpackningsavfall integrerat med övrigt hushållsavfall - ger bättre service jämfört med återvinningsstationer. Denna uppfattning styrks av forskning inom området som visar att konsumentens delaktighet i källsortering är starkt beroende av tillgängligheten till en sorteringsinrättning Sörbom, A., Den som kan sorterar mer! Några slutsatser baserade på tidigare forskning kring källsortering i hushållen ( The one Who can Will Sort More! Some conclusions Based on Erlier Research on Source Spearation in Households). Fms report 180, Environmental Strategies Research Group fms, Stockholm, Sweden. 15

16 3.6 Kommunernas uppfattning om hur väl återvinningsstationerna fungerar Mycket bra 3% Ganska bra 35% Mycket dåligt 11% Varken bra eller dåligt 26% Ganska dåligt 25% I 36 procent (95 av 266) av kommunerna som har svarat på frågan fungerar återvinningsstationerna ganska dåligt, eller mycket dåligt. 26 procent tycker att det fungerar varken bra eller dåligt, och 35 procent anser att det fungerar ganska bra. 16

17 3.7 Kommunernas uppfattning om lokala insamlingsmål Har ingen betydelse 18% Nej 19% Ja 63% 63 procent (162 av 260) av kommunerna som har svarat på frågan vill införa lokala insamlingsmål. 19 procent säger nej, och 18 procent är av uppfattningen att det inte har någon betydelse. När producenterna bara har nationella insamlingsmål att ta hänsyn till kan de välja att samla in mer avfall i en kommun och mindre i en annan. Det innebär att svaga grupper som har svårt att bära och/eller saknar egen bil riskerar att lämnas utanför återvinningssystemet. Återvinningen blir därmed en fråga var man bor och vem man är. 17

18 3.8 Kommunernas uppfattning om vem som ska finansiera den grindnära insamlingen av förpackningsavfall och tidningar (vid tomtgränsen) Producenterna och kommunerna 15% Annat 2% Kommunen (separat avgift) 6% Kommunen (ingår i avgiften) 4% Producenterna 74% 74 procent (194 av 262) av kommunerna som har svarat på frågan anser att producenterna ska finansiera kommunernas insamlingssystem för förpackningsavfall och tidningar. 18

19 3.9 Kommunernas uppfattning om vilket insamlingssystem som ger minst utsläpp av koldioxid återvinningsstationer eller grindnära insamling Ingen skillnad Återvinningsstationer 19% 46% 35% Insamling (utsorterat) av förpacknigsavfall med övrigt hushållsavfall. 46 procent (120 av 259) av kommunerna som har svarat på frågan anser att ett kommunalt integrerat insamlingssystem av förpackningsavfall genererar mindre utsläpp av koldioxid. 35 procent (91 av 259) är av motsatt mening. 19 procent tycker inte det är någon skillnad mellan insamlingssystemen. Vilket av insamlingssystemen som genererar minst utsläpp av koldioxid beror sannolikt på hur konsumeter respektive kommuner agerar. I de fall konsumenten tar bilen bara för att lämna avfall vid en återvinningsstation är det antagligen inte miljömässigt försvarbart. Men om konsumenten däremot tar med sig avfallet i samband med ett annat ärende t ex till mataffären (återvinningsstationer finns ofta i närheten), behöver inte utsläppen av koldioxid rimligtvis öka jämfört med kommunernas insamlingssystem. Kommunens grindnära insamlingssystem förutsätter å andra sidan att sopbilen inte åker en extra gång för att samla in förpackningsavfallet och tidningarna vid tomtgränsen, utan att insamlingen sker vid ett och samma tillfälle tillsammans med det övriga hushållsavfallet. 19

20 Referenser DOCTORAL THESIS: The Economics of Household Packaging Waste, Norms, Effectiveness and Policy Design, Olle Hage. Luleå University of Technology Department of Business Administration and Social Sciences Division of Economics. 2008:0 Sweden. Sörbom, A., Rapporten, Den som kan sorterar mer! Några slutsatser baserade på tidigare forskning kring källsortering i hushållen (The one Who can Will Sort More! Some conclusions Based on Erlier Research on Source Spearation in Households). Fms report 180, Environmental Strategies Research Group fms, Stockholm. LICENTIATE THESIS: Evaluating the Swedish Producer Responsibility for Packaging Materials Policy Design and Outcome, Olle Hage. Luleå University of Technology Department of Business Administration and Social Sciences Division of Economics. 2004:71 Naturvårdsverket, rapport 5648 Framtida producentansvar för förpackningar och tidningar utvärdering av producentansvaret för förpackningar och returpapper samt förslag till åtgärder. RVF Utveckling 2005: 05. Rapporten, "Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck och kärlavfall i sju svenska kommuner". Sanita Vukicevic och Lotta Retzner på NSR, Helsingborg. RVF rapport 2006:09 Vem betalar för det svenska producentansvaret, för förpackningar och returpapper? REPA, sammanställningen Anvisningar från 1 april Förordning (2006:1 273) om producentansvar för förpackningar. Förordning (1994:1 205) om producentansvar för returpapper. Återvinningsforum och Avfallsrådet på naturvårdsverkets hemsida Avfall Sverige, Guide 1 Mars 2010, Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. 20

21 Bilaga 1 Kommunernas kommentarer på frågan: Varför ska regeringen se över tillämpningen av producentansvaret? Olika tillämpning i olika delar av Sverige där kommuner har olika förutsättningar - behövs mer anpassade lösningar. Det finns ingen statistik av värde per kommun - endast ett genomsnitt i regionen. Behov finns att se helheten och inrikta sig på materialinsamling. / Rättvik Regeringen behöver tydliggöra reglerna för redovisning av insamlade mängder t.ex. är det önskvärt att kunna särredovisa insamlad mängd per ÅVS så att rätt styrmedel kan vidtas för området. Vidare är det viktigt att vikten överrensstämmer med vikten ut på marknaden, som läget är idag kan förpackningarna innehålla en mängd vätska vilket ger ett icke jämförbart resultat. Förpackningar mm från industrin (stora mängder emballage etc.) bör särredovisas till regeringen eftersom dessa fraktioner kan utgöra en stor mängd i förhållande till mängden avfall från hushåll. Regeringen bör utse en tillsynsmyndighet för producenterna så att Avfall Sverige (kommunerna)slipper vara den part som driver frågorna mot exempelvis FTI. Myndigheten bör meddelas föreskriftsrätt inom området. I dagsläget upplevs insamling av förpackningar i första hand vara en ekonomisk fråga för producenterna. Miljöperspektivet förskjuts därmed åt sidan vilket hämmar samarbetet mellan kommuner och producenterna. Med bättre styrmedel mot producenterna kan också förpackningarna (och annat producentansvars avfall) minska i storlek och antal vilket är i linje med punkten 1 i EU:s avfallshierarki (minska uppkomsten av avfall). / Hammarö Återvinningsmålen bör höjas. idag hamnar hälften av producentansvarsmaterialet i Gbg i restavfallet, ökande mängd eftersom producenterna tagit bort många återvinningsstationer i Gbg senaste åren. Incitamenten för producenterna att investera i systemen är små när återvinningsmål på nationell nivå uppnås. Allt större del av producentansvaret belastar kommunen och därmed avfallstaxan, detta var inte ursprungliga intentionen. Dessutom handlar allt producenterna gör om återvinning, syftet med lagen från början vara att designa produkter som är resurssnåla, idag ökar komplexiteten och mängden material i förpackningar. / Göteborg 21

22 Förbättrad statistik per kommun för att se om insamlingsnivåerna hålls per kommun. Bättre tömningsrutiner Ansvaret måste tas av FTI till 100 % och inte bara tills insamlingsnivåerna är uppnådda. / Leksand Kommunen belastas för mycket med mottagning på t.ex. ÅVC i förhållande till vad man får i utbyte tillbaka. Ersättningsnivåerna är för krångliga och för låga för hämtning och skötsel av ÅVS-erna. / Ale Vi känner oss bl.a. överkörda när det gäller antalet ÅVS. FTI drar in stationer trots våra och allmänhetens protester. /Askersund Uppdelningen mellan FTI och kommunerna har medfört ständiga problem som drabbar allmänheten./ Ljusdal Det ska finnas fler ställen att lämna på. / Hylte Ansvaret när det gäller insamling bör ligga på kommunen. / Vänersborg Effekten med mindre förpackningar som var ett av syftena verkar inte uppnås. Incitament att skapa ett ÅV -system med god service finns inte inbyggt. / Härryda Kostnaderna för renhållning(städning, snöröjning etc.) täcks ej inom gällande avtal med kommunerna. / Tidaholm Det fungerar inte idag. / Gotland Producentansvar för fler produkter. / Mullsjö För att säkerställa insamling även i glesbygd. / Jokkmokk Så att FTI uppfyller kraven på tömning och städning utifrån behov, vilket inte uppfylls idag. / Orsa 22

23 Viktigt att bryta ned insamlingsmålen på kommunal nivå/arjeplog Producenterna ska ta hela kostnaden för producentansvaret. / Östersund Ett system som fungerar dåligt med obemannade stationer, med dålig tillsyn, underhåll, städning m.m. För många aktörer, materialbolag och entreprenörer på samma ställe, där ingen tar helhetsansvaret, utan det finns utrymme att skylla på någon annan. / Skurup Det skötts inte enligt det ursprungliga målet i utredningen från tidigt 90-tal. Nu när målen på insamlingsnivåerna börjar nås så måste målnivåerna höjas kraftigt så att systemet kan börja göra skäl för namnet. Lyssna på ordet producentansvar, det innebär att producenterna skall ta ansvar för materialet som numera inte är ett "avfall". idag är 30 % vikt av det brännbara avfallet i Alingsås just förpackningar. / Alingsås Det är för många inblandade och dessutom är lagstiftningen med nationella insamlingsmål inte bra. / Skellefteå I enlighet med PPP principen, enl. Riomötet / Falköping, Skövde, Hjo, Tibro, Karlsborg. / Töreboda Lägg ner producentansvaret. Ge kommunerna ansvar för insamling av tidningar och förpackningar. Kommunerna levererar insamlat material till producenternas organisation. / Helsingborg Producenten skall ta sitt ekonomiska ansvar för t.ex. Förpackningarna. / Älmhult Anser att kommunerna ska kontroll över materialinsamlingen och systemet för detta. / Trelleborg Måste gälla alla förpackningar och inte bara det som hamnar på ÅVS. FTI måste ta ekonomiskt ansvar även för förpackningar som hamnar i det övriga hushållsavfallet och där kostnaderna för omhändertagandet i dag ligger hos resp. kommun. / Rättvik Alla kommuner är inte anlitade av FTI= Förpackning och Tidningsinsamlingen. / Nyköping 23

24 1) Konsumenter betalar redan en förpackningsavgift som finansierar återvinningen av förpackningar. Om konsumenten lägger förpackningar och returpapper i soppåsen belastar denna kommuns behandlingsavgift och därmed kommunens avfallstaxa. Konsumenten betalar dubbla avgifter. 2) Producentansvarets mål omfattar det material som samlas in. Producenterna borde få ett krav att återvinna alla sålda förpackningar. 3) Regeringen borde se över samarbetet mellan kommunerna och producenterna så att ett mer gynnsamt samarbete kan äga rum. I dagsläget kan kommunerna inte ställa höga krav på antal återvinningsstationer och dess placering. Kommunerna kan komma med förslag, men det är just det, bara förslag. / Danderyd Efter 15 år med nuvarande system är det fortfarande samma problem. Plockanalyser visar år efter år att det är mellan 30-40% förpackningar i hushållsavfallet! / Sundsvall För att det inte fungerar som det är idag. Allmänheten vet fortfarande inte att det finns ngt som heter FTI och att dessa ansvarar för ÅVS:erna. Det är till kommunen de ringer när det inte fungerar. Det är mkt problem med återvinningsstationerna med brand, nedskräpning, osv. Producentansvaret hindrar också samhällets utveckling av avfallshanteringen. Om nya krav ställs på invånarna att sortera sitt avfall måste också samhället ställa upp och göra det tillgängligt och enkelt att uppfylla dessa krav. Detta är inte förenligt m ÅVS:erna. Dagens system med återvinningsstationer är förlegat och inte i linje med det hållbara samhälle som eftersträvas. Samråden mellan producenter och kommun fungerar inte eftersom det inte finns ngt förhandlingsutrymme. Producenterna sätter spelreglerna och en ev. ersättningsnivå. Kommunerna har ansvaret för att planera och strukturera avfallshanteringen, men ges inga verktyg för att genomföra detta. / Sjöbo De nationella insamlingsmålen innebär att producenterna kan kraftsamla i folktäta områden av landet, medan glesbygden blir utan behållare inom rimligt avstånd = förpackningarna hamnar i soporna. / Hudiksvall Kommunerna har betalt mycket i skymundan trots att de inget skulle betala. Avtalen mellan FTI och entreprenörerna behöver se annorlunda ut så att vi får långsiktiga lösningar. / Gnesta Lätt för FTI att gömma sig bakom de nationella målen. / Surahammar 24

25 Lättas är om det införs en oberoende "plockanalys" av vad som läggs i kärlen och producentansvariga får betala en avgift till "avfallskollektivet" Som baseras på vad som är "överrest" av förpackningsmaterial i kärlen. / Essunga ÅVS fungerar dåligt. Tömning är för sällan. / Eslöv Det finns saker som kan bli bättre. / Dals-Ed Det borde finnas ett incitament för producenterna att samla in mer papper och förpackningar. / Karlstad För att FTI inte har som mål att samla in 100 % av förpackningar. Deras ersättnings system ger heller inte motivation att samla in så mycket som möjligt då man tog bort ersättning i hur många ton man samlat in. / Hässleholm (PPP) Polluter Pays i Principle. För att få mer lokalanpassade lösningar. Driva på utvecklingen av "miljöanpassade" förpackningar. Alla ska vara med och betala (friåkare). Materialinsamling i stället för förpackningsinsamling. Samsortering med eftersortering för att göra det enklare för hushållen. / Järfälla För att FTI sköter sitt uppdrag mycket dåligt och ställer gärna krav på kommunen men lever sällan upp till några själv. / Årjäng Det nuvarande systemet ger inte tillräckligt juridiskt stöd och stimulans för utbyggande och finansiering av fastighetsnära insamling. / Vetlanda Nästan alla kommuner i Stockholms län är missnöjda med dagens system, eftersom det har många brister. Efter 14 år är det dags för översyn. / Ekerö För lätt för producenterna att välta över kostnader på kommunerna. Dom slingrar sig så fort något kostar och vill inte tillhandahålla service på små orter. Problemet är lätt att lösa genom att höja förpackningsavgiften något. Tror inte att folk slutar köpa mjölk eller tidningar om det skulle kosta 3 eller 5 öre mer per st. Kommunen är ganska chanslös mot FTIAB som själva 25

26 kan diktera villkoren för sin verksamhet så länge de har genomfört samråd med oss. Att samråda innebär ju inte att man behöver vara överens... / Svenljunga Målsättning att 100 % återvinns, kunden har betalt för förpackningens omhändertagande. Kommunen bör få ersättning av producenterna för kvarvarande mängd förpackningar i hushållsavfallet. Vilket skulle ge lägre taxa. / Sollefteå Brister i statistiken över insamlade mängder. / Kil Återvinningsmålen bör sättas utifrån hur mycket som verkligen återvinns inte hur mycket som samlas in. Bör producentansvaret utvidgas att gälla materialslag och inte enbart förpackningar? Kommunerna bör få hela ansvaret att lokalt anpassa återvinningssystemet. / Flen Producentansvaret försvårar materialåtervinning och fastighetsnära hämtning. /Upplands- Väsby De ansvariga för producentmaterialet har inget miljöfokus utan är enbart kostnadsfokuserade. De uppfyller idag miljömålen genom kvalificerade beräkningar. Kommunerna står för att få innevånarna att göra större miljönytta men känner sig inte ha någon spelpartner. / Södertälje Tycker inte det fungerar tillfredsställande som det är idag. / Strängnäs Producentansvaret ska gälla hela landet, med likartad service. Alla förpackningar bör samlas in via producentansvar, högre mål, så att kommunerna inte behöver ta hand om det som ligger kvar i hushållsavfallet /Umeå Finns ingen vilja hos FTI att tillmötesgå kommuners vilja att etablera fler ÅCS, samråd leder ingenstans mm. / Ragunda Kommunerna bör få ansvaret över de lokala systemen för insamling det är ändå vi som får informera och lyssna på klagomålen när det inte fungerar. Återvinningsmålen bör inte sättas 26

27 på hur mycket som samlas in utan hur mycket som verkligen återvinns i slutänden. Kan återvinningen omfatta materialslag och inte bara förpackningar? / Flen Insamling vid återvinningsstationer medför ökad nedskräpning med producentprodukter och grovavfall som kommunen får bekosta städning och bortforsling av. Nuvarande system gör att många boende på landsbygd inte har några naturliga ställen att lämna återvinningen och då hamnar mycket av avfallet i soptunnan istället. / Munkedal Kommunerna borde få en relevant ersättning för det arbete som utför av kommunens personal, t ex. / Lekeberg Jag tror att kommunerna är bättre skickade att organisera insamling av förpackningar. / Lidköping Så att FTI tar ansvar för producentansvaret och allt vad det innebär...fti har idag inget intresse av eller incitament för att bedriva kundvård, dvs. att göra sina kunder nöjda. / Mora Producentansvaret infördes 1994 och på 16 år borde det fungera bättre. / Arvika Lokala mål, som det är nu fungerar det dåligt i glesbygd. Producentansvaret som det är uppbyggt idag fungerar inte fullt ut. Kommunerna får i många fall ta ett stort ansvar för att ge kunderna/invånarna godtagbar service. / Luleå Arbeta vidare med möjligheter till sortering i materialslag. / Älvdalen Det finns kommuner där insamlingen av tidningar och förpackningar inte fungerar så bra. Att hitta lösningar för fastighetsnära insamling finansierat av t ex FTIAB vore bra miljömässigt och insamlingsresultatmässigt. / Hallstahammar Pga. att se över vem som skall stå för kostnaderna för fastighetsnära insamling, tycker det är fel som idag att fastighetsägaren idag betalar för denna tjänst /Orust Ersättningen till kommunerna är en bråkdel av marknadsvärdet. FTi vill helst inte vara med och finansiera fastighetsnära insamling vilket borde kunna ställas krav på. / Lund 27

28 Det är alldeles för mycket av producentmaterialet som går med till förbränning. Det är alldeles för många som bor för långt bort från återvinningscontainrarna och många har inte möjligheten att ta med sig förpackningarna då de inte har bil utan åker buss eller färdtjänst mm. / Grums Därför materialbolagen får en monopolliknande ställning och det innebär om det skall fungera bra så måste man ha någon som tittar över "hela" områdets tillämpningar regelbundet. / Gnosjö Nuvarande system innebär att FTIAB får för stor påverkan lokalt. Förutsättningarna är olika i landet. Tillämpningen bör också omfatta Grovavfall, Farligt avfall och El avfall. / Karlskoga Det behövs lokala insamlingsmål! / Härjedalen Stora delar av det som är producent ansvar för hamnar i hushållssoporna. / Eda FTI sköter inte sitt åtagande. Det vore bättre att fokusera insamlingen på material istället för förpackningar. / Falun Det fungerar inte. Kommunerna belastas hårt. / Mark 1. Alla producenter bör vara med och betala för systemet, vilket inte är fallet idag. 2. Avgiften per förpackning bör höjas så att insamlingssystemet kan utvecklas och den bör utformas så att materialmängd per förpackning hålls nere, något som var tanken från början. 3. Allra helst skulle jag vilja se ett insamlingssystem i materialslag istället för, som idag, förpackningar. Om det är praktiskt möjligt och ger miljövinster. Vi har haft producentansvaret sedan 90-talet och fortfarande vet folk inte vad en förpackning är. / Järfälla Producenternas kostnad för återvinning/insamling av förpackningar står inte i relation till den verkliga kostnaden. Denna får renhållnings-kollektivet stå för då förpackningarna oftast hamnar i hushållssoporna pga. att nuvarande insamlingssystem inte fungerar. I vår kommun har flertalet återvinningsstationer dragits in och konsumenter på landsbygden har inte ens en möjlighet att sortera förpackningarna. Är det så att de trots allt tar sig till en station så är det i 28

29 många fall fullt i behållarna och klagomålen kommer till kommunen - dvs. vi som arbetar med renhållningen. Vi får då sitta och ta FTI och ett system som inte fungerar i försvar. /Ljungby Syftet med producentansvaret /Klippan, Örkelljunga, Perstorp "Glesbygden" är starkt missgynnad p.g.a. av avstånd till ÅVS. / Vilhelmina I dag är systemetet inte bra. / Kungälv För att höja servicenivåer samt för att öka insamlingsgraden. / Stockholm Materialinsamling vs. förpackningsinsamling De instrument som idag finns för att styra mot ökad insamling av förpackningar är trubbiga ex. nationellt mål om insamlingsvolym. / Jönköping Insamlingsmålen bör höjas för att ge incitament att öka återvinningen/förbättra servicen för medborgarna. Ansvaret behöver utredas beträffande FNI, både gällande insamlingen och materialet. / Enköping I enlighet med PPP principen, enl. Riomötet Töreboda Det behövs bättre geografisk täckning. Se över ansvaret som producenterna har och jämställ detta med kommunens ansvar för hushållsavfall. Inför skatt på mjukplast för producenterna, så att uppkomsten av aktuellt avfall motverkas. / Berg FTI ab fungerar väldigt dåligt! / Vansbro Idag saknar Förpackningen och tidningsinsamlingen ett kundfokus. Uppdraget går ut på att driva ÅVS utan vilja att driva ÅVS nära kunden på ett sätt som uppfattas positivt av kunden. Kundnöjdheten är idag 14 % på ÅVS, för att vara totalt 88 % om kunden ser till helheten inom avfallshanteringen i Borlänge. I nuvarande form upplever vi att FTI ser ÅVS som nödvändigt ont. / Borlänge 29

30 För att systemet är svårt att förstå och krångligt för den vanliga människan. / Heby Vi anser att ansvarsgränserna mellan FTI och kommunerna är ologiska och leder till förvirring och missuppfattningar bland våra kunder. Kommunerna uppfattas av allmänheten som ansvariga för allt avfall, FTI:s roll är det få som känner till. Anledningen till missuppfattningen kan delvis bero på att kommunerna enligt miljölagstiftningen har en informationsskyldighet till hushållen då det gäller återvinningsstationer och återvinning av förpackningsmaterial trots att det är FTI som är ansvariga för insamlingen. Ett stort problem med FTI är också att de själva får diktera villkoren (ersättningar m.m.) vid insamling och hantering av förpackningar och tidningar samt villkoren för byggande, städning och insamling från återvinningsstationerna trots att det är kommunerna som sedan får ta kostnaderna. Det mest logiska vore därför att kommunerna i framtiden tar över allt ansvar för insamling av förpackningar och tidningar. Det är ju trots allt de som finns nära kunderna och ser behovet av en god service. / Kalmarsundsregionens renhållare. Det finns fler alternativ. / Strömstad Det behöver klargöras bättre vad som är kommunernas ansvar och vad som är producenternas och om det är tillåtet att använda taxor för att ta hand om producentansvarsmaterial. / Säter Olika service för innevånarna i olika delar av landet. Kommunerna får mycket material i hushållssoporna som skall vara i återvinningen och skall finansieras via förpackningsavgifterna, inte via renhållningstaxan. / Borås Vi anser att sorteringen ska ske via materialströmmar istället för via förpackningar. / Oskarshamn FTI fungerar dåligt. / Hedemora Källsortering i materialströmmar är tydligare för konsumenter. / Lomma 30

31 För att även glesbygg skall ha samma service för återvinningsstationerna som tätorter vad avser tömningsfrekvens, städning, snöröjning mm. / Kalix Hur väl har producentansvaret medfört miljövänligare, färre och smartare förpackningar?? / Säffle Producenterna tar inte sitt fulla ansvar då man hela tiden lägger ner AVs-er. / Öckerö För mycket fokusering på befolkningstäta områden. / Malå Producentansvaret misstolkas av allmänheten. Tydlighet om vem som har ansvaret bör komma från regeringshåll. / Bräcke Tömningen av stationerna töms inte efter behov. Vi har som många andra kommuner problem med överfulla containers hela tiden. Som kommun kan vi inte påverka detta som det ser ut idag. Det gör ingen skillnad hur mycket vi än påtalar brister i tömningsintervall. Det är också en missuppfattning av brukarna att det är kommunen som är ansvariga för återvinningsstationerna. / Bromölla Skapa en gemensam nivå i Sverige. / Åtvidaberg För att det slår så fruktansvärt snett på glesbygdskommunerna /Kiruna Mycket av ansvaret faller över på kommunerna och därmed också konsumenterna. Exempelvis finns det en tendens att producenterna vill ha ersättning när "fel" material, t.ex. importglas, hamnar i producenternas system. Trots att man inte samlar in 100 % av glaset. Det innebär att en hel del glas hamnar i kommunens system vilket kommunen får ta kostnaden för. Det finns också idag för dåliga insamlingssystem av framförallt elektronik, glödlampor etc. / Piteå Vi bedömer att det inte fungerar såsom regeringen tänkt. / Klippan, Örkelljunga, Perstorp 31

32 FTI klarar inte uppdraget. Tömmer inte under storhelger, nonchalerar kommunernas önskemål och vad man lovat i samrådsträffarna som hålls en gång per år. Dålig lokal egenkontroll Vid plockanalyser finns det 20-30% producentansvarsmaterial kvar i sopkärlet som kommunerna får ta kostnaden för, då kan man inte klaga på att man vid ÅVS får grovavfall och menar att det är ett kommunalt avfall som FTI ska lämna gratis, oftast på kommunens ÅVC. Detta syns i hela länet. / Ludvika Producentansvaret innefattar endast förpackningar. Sortering bör ske via materialslag. / Motala Att integrera producentavfallet i kommunens insamlingssystem skulle ge bättre service och större mängd insamlat material. Brukarna ska inte betala för detta mer än en gång. Alltså om man redan har betalat när man köper förpackningen ska man inte betala en gång till för att den ska komma till återvinning. / Solna För att det finns en konflikt mellan kommunernas ambitionsnivå vad gäller insamlingsgraden och servicenivån. / Västervik Det är ett system idag som saknar incitament till att utöka källsortering. /Vännäs Detta bör läggas på kommunerna därför att det är i kommunen förpackningarna uppkommer. / Örnsköldsvik Hela upplägget, vem skall betala, vilka insamlingsnivåer m.m. / Eksjö Vem är ansvarig om målen inte nås? Vad händer då? / Lilla Edet 1) Producenterna uppfyller inte sina skyldigheter: För få stationer som sköts ganska dåligt särskilt i glesbygden. 2) Ersättningssystem bör ändras så ersättningarna betalas till hushåll som iordningsställt källsorteringsutrymme. Idag betalas ersättning till entreprenören som hämtar avfallet. / Vallentuna 32

33 Eftersom insamlingen med det system som finns inte fungerar. Vi har 20 procent förpackningar i soporna. FTI ab är inte särskilt utvecklingsbenägna vad gäller nya insamlingstekniker, behållare m m. Producentansvar och återvinning är i sig bra men systemet är för komplext både för kunderna och kring ansvarsfrågan. Hela ansvaret skulle kunna ligga hos kommunen... / Täby Det är för mycket producentansvarsavfall kvar i soptunnan. / Kungsbacka Alla betalar idag lika i förpackningsavgift när de köper en vara. Men vissa får betala för insamlingen igen via sopräkningen, eftersom servicenivån är för dålig på vissa ställen i landet. På vissa ställen är det kanske inte miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart att samla in förpackningar. Där borde kommunerna få ersättning för att samla in det i sopkärlen. Det bästa alternativet är nog att låta kommunerna ta över insamlingen av förpackningar och tidningar och därmed bestämma servicenivån. Det blir också tydligast för innevånarna. / Arvidsjaur Pga att FTI inte följer upp tömningsfrekvensen på containrarna som i sin bygger på behovet av ÅVS. / Ulricehamn Viktigt att se till helheten i avfallshanteringen från hushållen. / Kristianstad Servicen är inte till belåtenhet. /Västerås Mer producentansvar, t.ex. farligt avfall. /Kumla Eftersom systemet inte fungerar bra idag. Antal ÅVS minskas och att producenterna inte klarar av uppdraget. Vidare är Återvinningsmålen på förpackningar för lågt satta och därför saknas det morötter till ytterligare förbättringar av systemet. / Gävle För att genom översyn av målen få insamling på orter som inte i dag får åvs. Det bör också utredas hur fastighetsnära insamling ska utföras och bekostas. / Överkalix Fungerar dåligt med för få stationer som töms för sällan och inte städas som de skall. / Lerum 33

34 Det har ju gnisslat länge mellan kommunerna och förpacknings- och tidningsinsamlingen och jag har inte kunnat se någon förbättring trots samrådsforum. Ambitionen är för låg från producenternas sida. Vi i kommunerna vill se att alla som vill vara med och hjälpa till med sorteringen ska ha rimliga möjligheter till att göra det. / Söderhamn Därför att det inte fungerar som avsett. Det är fortfarande så att hushållen, via renhållningstaxan, får ta vissa kostnader två gånger, via förpackningsavgifter och taxan. Tyvärr har kommunerna kostnader för ÅVS som vi inte har ansvar för. / Avesta För att insamlingsmålen är uppfyllda och det känns som du är inte ambitionen lika stark för att öka insamlat mtrl. / Köping Kunderna har inte tagit till sig uppdelningen av ansvaret mellan kommunerna och producenterna. De tycker att det är konstigt. Ett integrerat system skulle göra förvirringen mindre. / Borgholm Fti-ab ser inte till abonnentens bästa. / Sala För mycket av producentansvarets fraktioner kommer in i avfallet som kommunen ansvarar för idag. ÅVS-stationerna är för få. Många människor har för långt till stationerna. Dagens system är inte rättvist. / Sorsele Idag är det ensidigt producenterna som tolkar detta, det dras in återvinningsstationer och kommunerna har inget att säga till om. I stort sett gör dom som dom vill själva. / Vindeln De nationella målen bör höjas till 100 %, detta skull medföra en bättre servicegrad för våra medborgare, i synnerhet för glesbygdskommuner med långa avstånd. / Storuman Det finns fortfarande ca 35 % (vikt-%)förpackningar och tidningar i det brännbara restavfallet som skulle kunna sorteras och lämnas till återvinning. / Örebro Det fungerar mycket dåligt med FTI./Norsjö 34

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010 Kartläggning Soptaxor 2009 2010 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 3 1. Inledning 4 1.1. Fakta om kommunal avfallshantering 5 2. Hushållens möjlighet att påverka renhållningsavgiften 6 2.1. Kommuner som

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Sverigebarometern 2011

Sverigebarometern 2011 2011-05-16 Kontaktperson För mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. Sverigebarometern 2011 Fakta.

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 / :s bilaga: Rapport Servicemätning 2013 RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ÖSTERSUND Januari 2014 BOX 55650

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer