Verksamhetsberättelse Våren 2013 Stormyrens Förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse Våren 2013 Stormyrens Förskola"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Våren 2013 Stormyrens Förskola 0(8)

2 Verksamhetsberättelse våren 2013 Frilufts Förskolor Stormyren Skarpäng, Täby Stormyren ligger naturskönt med skogen som närmsta granne till förskolan. Omgivningarna inbjuder verkligen till att vara utforskande och medupptäckande med barnen i naturen. Förskolan har två avdelningar och är byggd som två sammansatta villor. Tomten är med lutning ner från Stormyrsvägen mot skogen. Utemiljön är inspirerande och rolig med naturliga höjdskillnader och vrår som kan skapa möjligheter för mycket lek. Pedagoger på förskolan våren 2013: Johanna Strand, förskollärare, 100 %, gruppansvarig Äventyrarna Beviljad havandeskapspenning från Susanne von Rosen vikarie Viktoria Ivarsson, barnskötare, 100 %, delvis sjukskriven våren 2013 tiden omfördelad i huset på övriga kollegor. Vanessa Araya Vega, 87,5 % Isabelle Ström, resurs i barngruppen 60 % Natascha Eliasson, förskollärare, 100 %, gruppansvarig Utforskarna Helen Nilsson, barnskötare, 87,5 %, gruppansvarig Upptäckarna Petra Wangensteen, 75 % Jessica Pettersson barnskötare 75 % Förskolechef: Henrik Sundblom med delat uppdrag på förskolorna Gillbostubben och Stormyren. Planerings och utvecklingsarbete: Under terminen har vi haft verksamheten stängd en dag. Alternativ omsorg har kunnat erbjudas men inget behov har anmälts till den aktuella dagen. Planeringsdagen som genomfördes den 18 januari var vi tillsammans på Nynäsgården i Nynäshamn. Vi lade upp grunderna för terminens verksamhetsplan och det fortsatta arbetet våra utvecklingsområden för året. På lördagen den 19 januari erbjöds en föreläsning med Ulrika Aspeflo angående barn som väcker funderingar. Några av de anställda deltog i fortbildningen. Pedagogmöten har genomförts var tredje vecka kl med alla pedagoger på förskolan. Förskolechefen har hållit i mötet i en till en och en halv timma sedan har grupperna arbetat var för sig ledda av de gruppansvariga. Tisdag morgon har gruppansvariga och förskolechef möte med avstämning av veckan och vad vi skall arbeta vidare med framöver. Två nya pedagoger var med på Veda & Barke i Naturen 1 vår start utbildning samt tryggt, roligt och lärorikt i mitten av mars. Barnens framsteg och utveckling dokumenteras i Min bok som är personlig och följer barnet genom åren i förskolan. Under hösten 2012 har vi reviderat upplägget i samband med utvecklingsdagen och nu följer dokumentationen följande rubriker: 1(8)

3 Jagutveckling, Social kompetens/ EQ, Språk och kommunikation, Matematik, Naturvetenskap och Teknik samt Motorik (grov/ fin). Ett av årets utvecklingsområden har varit att utveckla den pedagogiska dokumentationen och det har gått fort framåt. I januari levererades en ny färgskrivare till förskolan vilket underlättade arbetet och medfört att vi nu skriver ut fler färdiga dokumentationer från datorn. Varje vecka skriver pedagogerna ett veckobrev med information om kommande aktiviteter samt reflektioner om veckan som varit. Veckobrevet skrivs torsdag undantagsvis fredag och e-postas ut till alla familjer. Uppföljning på utvecklingssamtal har genomförts med alla barnen på förskolan under maj. Föräldrasamverkan: I maj träffades Föräldrasamverkansgruppen med representanter valda från höstens föräldramöte. Det fördes diskussioner utifrån frågor som föräldrarna samlat upp inför mötet samt att vi analyserade svaren från årets kundundersökning som genomfördes i februari. Det är intressant att tillsammans bearbeta frågorna och analysera svaren tillsammans pedagoger och föräldrar vilket kan skapa en bättre bild av förskolans arbete. Då föräldrar och pedagoger såg en divergens i svaren kontra nöjdhetsraden av verksamheten så skickade föräldrarna ut några kompletterande frågor till övriga föräldrar. Drop-Ut kombinerat med en Fixarkväll på förskolan genomfördes i slutet av april. Med fokus på att städa upp efter vintern i vår utemiljö runt förskolan. Vårterminen avslutades med en gemensam sommarfest på förskolan. Barnen sjöng ett kortare nummer och vi passade på att hissa vår Grön flagg sedan vi godkänts av Håll Sverige Rents organisation. Verksamheten Vi följer förskolans läroplan Lpfö 98/10. Vår metod är att arbeta med utomhus och naturpedagogik. Vi följer Gröna Tråden och Öva-, pröva-, läraplanen (se bilaga). Tillsammans med Veda & Barke är det Tryggt, Roligt och Lärorikt att vistas ute i naturen. Vi vill ge barnen en positiv inställning till friluftsliv och att vara ute i alla olika väder. Skogen är den plats där barnen på ett bra sätt kan utveckla självkänsla, motorik, kunskap, fantasilek och empati tillsammans med andra barn och pedagoger. Grön Flagg mål för verksamheten inom området närmiljö: Vår första handlingsplan godkändes och vi hissade flaggan på vår sommarfest med föräldrarna. En ny handlingsplan kommer att skickas in under hösten Utvecklingsområde underläsåret: Pedagogisk dokumentation Vi kommer att arbeta med att anpassa vår dokumentation om grupperna och barnens framsteg efter förtydliganden i Lpfö-98:10. Arbetet är påbörjat och det börjar komma upp pedagogisk dokumentation på våra väggar i förskolan. Barnens pärmar är under bearbetning och utvecklas fortlöpande. En ny färgskrivare är installerad och nu kommer vi in i en teknikutvecklingsfas att utveckla tillsammans på förskolan. Arbetet har gått fort framåt och behöver fortsätta in under hösten (8)

4 Äventyrarna Äventyrargruppen har bestått av 12 barn födda Ansvariga pedagoger var Johanna Strand, Viktoria Ivarsson och Vanessa Araya Vega samt resursen Isabelle Ström. Denna vårtermin blev en väldigt snöig och kall termin. Snön låg från januari till mitten av april. Detta var glädjande, eftersom det gav mycket utrymme för vinteraktiviteter, som skidåkning och skridskoåkning, men det gjorde också att verksamheten till större del än andra terminer fått läggas inomhus. Jagutveckling I och med att vintern varit lång har vi tvingats vara inne en hel del. Tack vare det har vi haft mycket tid att träna på att klara sig själv att ta på och av och ansvara för sina kläder. Många av barnen har utvecklats mycket och stärkt sin självkänsla i takt med att de klarat av allt mer. Genom skridskoåkning och skidåkning har de även utvecklat sin kroppsuppfattning och känsla för vad de klarar av. Framstegen och stoltheten hos barnen var påtaglig under vintern träningstillfällen. VI har även lekt olika jagstärkande lekar under terminen, t.ex. spegelleken, där barnen två och två turas om att följa varandras rörelser, och då får känna sig sedda på och samtidigt träna på att se eller iakta vad andra gör. En annan övning gick ut på att alla barn skulle säga vad de tyckte om, för att våga uttrycka vad man tycker och känner. Social kompetens Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar (Lpfö-98:10 sid 8) Förskolan ska sträva efter att varje barnutvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Vi har lekt olika typer av regellekar som tex Banankull eller Häxkull där barnen måste samarbeta för att hjälpa varandra att bli fri igen. Stegvis materialet har använts för träna på att uttrycka sina egna känslor och att läsa av andras känslor. Vi har tränat på turtagning och att kunna vänta in varandra på sin tur. Lyssna och ta in vad kamraten uttrycker och samtidigt inte börja tala direkt själv är förmågor som vi tränat mycket på både i stor och liten grupp. Samtidigt att våga prata inför flera i gruppen är en stor utmaning. Via litteratur har talat om hur vi skall vara mot varandra och tillsammans med Veda & Barke diskuterat kompisrelationer. Barnen introducerades i att de skulle ha en hemlig kompis under en period och göra lite extra för den kamraten under perioden. Språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö-98:10 sid 10) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier sam sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (Lpfö-98:10 sid 10) 3(8)

5 En vecka hade vi som tema att vi läste sagor, som vi inte bara lyssnade på, utan försökte träna på att verkligen höra och förstå sagan. Barnen fick illustrera en saga, de fick berätta för varandra i grupp och försöka tänka på vad som var det viktiga i sagan. Språk och kommunikation är ett så centralt tema som används i många av aktiviteterna och vi ramsar, sjunger och leker med språket tillsammans. Matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar (Lpfö-98:10 sid 10) Vi gjorde en övning där vi hade en filt. Barnen fick gissa hur många som skulle få plats på filten. Sen testade vi hur många som fick plats. Vi vek sen filten flera gånger och varje gång gissade och testade vi. Detta för att träna begrepp som mindre och färre. En annan övning gick ut på att en pedagog knackade olika många gånger och varje antal motsvarade en uppgift att utföra, t.ex. 1-hoppa på ett ben. Barnen fick träna på att lyssna och räkna antal, och även koppla antalet till en uppgift. Naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla processer och fysikaliska fenomen (Lpfö-98:10 sid 10) Vi har experimenterat med vattnets olika fysikaliska former som snö, is, flytande vatten och ånga. Barnen har varit delaktiga och ställt upp hypoteser som vi bearbetat och undersökt tillsammans. Med hjälp av lättflytande oregano på vatten påvisade vi vattnets ytspänning och vad som sker när vi lägger i en droppe diskmedel och bryter denna. Då en av pedagogerna i gruppen väntar barn och ett par av barnen får syskon har Äventyrarna funderat mycket på bebisar i magen. Vad händer och hur har jag fått plats i min mammas mage. I skogen täljde vi gemensamt i slutet av vårterminen och det var med stor spänning som det skapades. Tyvärr hade vi en olycka med en handskada på ett barn. Pedagoger och barn fick då träna på att ta hand om skadan och barnet var åter på förskolan ett par dagar senare. Motorik Utmaningar både notoriskt och fysiskt har sporrat Äventyrarna. Gruppen var iväg till vindskyddet på en långskidtur till Vindskyddet som stor vinter utmaning. Gruppen hade stort tålamod och mycket engagemang tillsammans och kom nöjda åter till förskolan sedan lunchen intagits i skogen. Under vintertiden har vi tränat mycket finmotorik med barnen under tiden inne på förskolan. Vi har skapat och trätt med pärlor och andra material. Utforskarna Denna hösttermin har Utforskargruppen bestått av 14 barn. Gruppen delades i två grupper Blå Utforskare och Gula Utforskare och hade sina hemvistelser i två olika avdelningar.denna vårtermin blev en väldigt snöig och kall termin. Snön låg från 4(8)

6 januari till mitten av april. Detta var glädjande, eftersom det gav mycket utrymme för vinteraktiviteter, som skidåkning och skridskoåkning, men det gjorde också att verksamheten till större del än andra terminer fått läggas inomhus. Hela förskolan hade följande mål att fokusera på ur läroplanen, Lpfö 98:10: Språk: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö-98:10, sid 10) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. (Lpfö-98:10, sid 10) Under vårterminen har vi arbetat med språk på flera olika sätt. Barnen fick lyssna på/se dramatiseringen och sedan återberätta sagor både i grupp och individuellt. Syfte med det var att utveckla berättarförmåga och minne. Vi har även använt djurbilder då barnen fick välja en bild och berätta om ett djur vilket utvecklar förmåga att beskriva utifrån bild och bilda begrepp. För att barnen ska utveckla intresse för medier och bilder har vi besökt biblioteket och lånade böcker. På biblioteket har barnen haft möjlighet att sitta och bläddra i böckerna i lugn och ro och vara med och låna böcker d.v.s. bekanta sig med biblioteksmiljö. I vårat sätt att dokumentera verksamhet har vi också jobbat med språk genom att låta barnen vara med och reflektera, tolka och samtala om bilderna på de aktiviteter vi har gjort. Även i alla vardagliga situationer har vi haft barnens tankar och funderingar i fokus, uppmuntrat barnen att diskutera och berätta om det de är intresserade av samt sig kommunicera med varandra på ett bra sätt. Samligen var också ett mycket viktigt verktyg för att barnen ska lära sig prata inför grupp, våga uttrycka sina tankar och argumentera för sin sak. Vi har även lekt lekar som uppmuntrar barnen att ställa frågor till varandra och svara på frågorna. I matsituationerna har vi varit noga med att barnen lära sig säga ja tack och nejtack, förklara vad man vill, ha kunna be om mera mat, skicka maten vidare etc. samt kunna sitta och samtala med sin bordskompis under måltiden. Vi pedagoger har hela tiden varit noga med att använda ett korrekt språk och vara barnens förebilder även språkmässigt. Utforskarna har lekt olika roliga ordlekar för att kunna skoja med ord, hitta nya ordkombinationer och våga leka med ord. Matematik: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (Lpfö-98:10, sid 10) Vi har använt matematik i olika vardagssituationer, till exempel vid samlingen eller när vi går till skogen då räknar vi barnen. Denna termin valde vi att arbeta med sortering och klassificering samt låta barnen komma fram olika lösningar och våga tänka olika alternativ. Barnen fick sortera olika saker(former, grankottar och tallkottar, pinnar av olika slag storlek och längd, snäckor etc.) ute i skogen och förklara hur de tänkte. En annan uppgift var att sortera former av olika färger och storlekar och klistra på dem på ett papper samt reflektera över och beskriva varför de väljer just det sättet. Vi har även jobbat med antal och gjorde övning som hette Hur många får plats på filten? Många aktiviteter hade fokus på att lära barnen det tredimensionella rummet för att kunna beskriva var saker eller personer befinner sig i rummet, kunna använda sig lägesord och förstå ord som bakom framför i mitten först sist etc. Flera 5(8)

7 övningar och lekar gjorde vi på gården som hoppa hage, spela tärningsspel och bygga hinderbanor samt bygga kojor vilket gav barnen möjlighet att undersöka och pröva på olika problemlösningar. Naturvetenskap: Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö-98:10, sid 10) Under denna termin har vi läst många böcker om djur och lyssnade på CD skivor som handlar om olika djur. Vi lekte även med djurkort och barnen fick berätta fakta om det djuret de tyckte om. Vi har varje vecka lagat mat i skogen och barnen intresserade sig för elden, tittade på hur man startar en brasa och kokar vatten på gasolspis. I skogen har vi lärt oss att ta hänsyn till allt levande, inte förstöra och vara varsam mot växter, blommor etc. Barnen har öppnat skogen med en pinnnyckel och lyssnat på skogen innan de gick in samt låst skogen efter besöket. Vi tog med oss lopar och utforskade allt spännande som vi hittade. Sånger och ramsor om djur var ett viktigt inslag i verksamheten. Vi har fortsatt arbeta med Grön Flagg, deltagit i skräplockarvecka komposterat och kärlsorterat. Socialkompetens: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (Lpfö-98:10, sid 8) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. (Lpfö-98:10, sid 8) Genom olika vardagliga situationer :vid samlingen, matbordet, utelek, utgång har vi fortsatt att arbeta med att lära barnen visa respekt till varandra, vänta på sin tur, lyssna utan att avbryta, tänka på ljudnivå(inomhus),prata vänligt och att alla ska få chansen att bestämma. Vid våra utflykter har vi jobbat med att utveckla gruppkänsla och solidaritet genom att hjälpa varandra om det behövs, till exempel med utrustningen, matlådor etc.. Barnen har haft ansvar att städa undan leksakerna på gården och inomhus, samt hjälpt till med att plocka undan efter måltider samt duka fram, torka av borden etc. Genom att inte hjälpa barnen i onödan lät vi barnen ta ansvar för sina saker, kläder och utrustningen och påminde dagligen om att vara varsam mot leksaker böcker etc. Många lekar vi gjorde, till exempel Följa John, Tigerleken, hade som syfte att utveckla barnens respekt för varandra och förmåga att sätta sig in i en annan situation, förstå hur den andra känner och byta roller med varandra-turas om att bestämma. Vi har också pratat om hur är man när man är en bra kompis samt vad är öppenhet och hur känns det när man har hemligheter? Att kunna öppet berätta om saker som inte känns bra jobbade vi dagligen med genom att lyssna på barnen, ta på allvar deras konflikter hjälpa att lösa dem men även ge dem möjlighet att själva ta ansvar för konfliktlösningen. JAG-utveckling Alla Utforskare haft mycket tid att träna på att klara sig själv att ta på och av och ansvara för sina kläder. Många av barnen har utvecklats mycket och stärkt sin självkänsla i takt med att de klarat av allt mer. Genom skridskoåkning och skidåkning har de även utvecklat sin kroppsuppfattning och känsla för vad de klarar av. 6(8)

8 Vi har också lekt lekar som ger barnen möjlighet att våga släppa kontrollen och kunna göra bort sig, till exempel Grimasleken och Katten tokar sig. Motorik Eftersom vår verksamhet har fokus på skogsverksamhet och utevistelse har barnen haft möjlighet varje dag träna på grovmotoriken både på gården och i skogen. På gården har vi haft Miniröris, hinderbanor och olika lekar som tränar grovmotoriken. Vi har haft skidskola med olika övningar som utvecklar barnens koordinationsförmåga och balans. Utforskare födda -08 har även deltagit i skridskoskola. Finmotoriken har barnen utvecklat genom påsk och julpysselpyssel, göra pärlplattor, klippa och klistra, samt rita och måla och skapa av olika material. Upptäckarna Denna vårtermin har Upptäckarna bestått av 13 barn, varav 6 pojkar och 7 flickor. 2 barn födda -09, 7 barn födda -10 och 4 barn födda -11. I början av januari hade vi inskolning av två barn. Ansvariga pedagoger har varit Jessica Pettersson, Petra Wangensteen och Helen Nilsson. Denna termin hade hela förskolan som mål att fokusera på dessa mål ur läroplanen, Lpfö 98:10: Språk och Kommunikation: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö 98:10, sid. 10) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. (Lpfö 98:10, sid 10) Språk och språkstimulans är något vi arbetat med varje dag i alla situationer. I samlingen har vi haft en sång och ramsa som vi använt under flera dagar för att barnen skulle få en möjlighet att lära sig dessa (upprepa, viktigt för lärandet). Sången och ramsan har haft en koppling till det vi arbetat med till exempel våra traditioner och årstider. Vi har även haft andra sånger, rim, ramsor och rörelselekar under terminen. Vi har använt oss av två sångpåsar i samlingen och vid andra tillfällen. En med konkreta föremål och en med inplastade bilder som symboliserat sången eller ramsan och med text på baksidan. Barnen har fått välja något ur respektive påse där vi även samtalat kring bilden eller föremålet. I samlingen har vi övat på att lyssna på varandra och att vänta på sin tur. Vi har gett barnen tid, uppmuntran och utrymme att få berätta och förmedla det de vill och känner. Läst böcker, trygghetsböcker, samtalat och fångat upp barnens intresse. I sagoläsningen har barnen kommit i kontakt med bilder och text och att få träna på att tolka dessa. Även att 7(8)

9 kunna återkoppla det man sett och hört. Vi har benämnt det vi gör och föremål för att barnen skulle få en förståelse för olika begrepp (t.ex. bredvid, mellan, vänster, tall, myra). Veda och Barke som pedagogiskt hjälpmedel: Veda och Barke har oftast vart med på våra samlingar men har haft en mer passiv roll. De har fått vara med i vår namnsång och när vi sjunger Veda och Barkes veckosång. De har också oftast varit med oss till skogen eller fotbollsplan. Om de vid något tillfälle ej varit med har vi pratat om att de till exempel varit sjuka eller inte hittat sina västar som man måste ha på sig när man går ifrån gården. Matematik: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.(lpfö 98:10, sid 10) I samlingen har vi räknat in (1, 2, 3) innan vi börjat sjunga för att markera start på sången och alla är med från början. Sånger, rim och ramsor där vi har använt oss av matematiska begrepp (t.ex. en liten, en liten elefant, uppe på berget). När vi har haft skapande verksamhet har vi använt oss av olika material (t.ex. långa tallbarr). Vi har benämnt jämförelseord, lägesord, tidsord och flerord, i alla situationer under dagen. När vi varit i skogen har vi jämfört oss med olika storlekar på träd, vem är kortast eller längst? Samlat stenar, pinnar, barr och olika kottar där vi bland annat samtalat om antal, tjocklek, alla, vänster eller höger. En del av materialitet som barnen samlat har vi tagit med oss tillbaka till förskolan för att använda till olika skapande (t.ex. igelkott). Vi har uppmuntrat barnen att upptäcka, utforska och undersöka omgivningen med hela sin kropp och sina fem sinnen, lukt, smak, hörsel känsel och syn. Naturvetenskap och teknik: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö 98:10, sid 10) I vår skapande verksamhet har vi använt oss mest av naturmaterial och att vara sparsamma med papper när vi ritat eller målat. Vi har provat på att bygga och leka med olika material (t.ex. sand, stenar, snö klossar). Barnen har även uppmuntrats att prova på vad som flyter och inte flyter i vatten (t.ex. stenar, sand, kottar). 8(8)

10 Vi har samtalat kring växter och djur som vi träffat på i skogen, vår närmiljö och på vår gård. Vi har även uppmärksammat förändringarna som sker av djur och växtliv under årstiden. I slutet av terminen fick alla upptäckare så krassefrön i återvunna plastförpackningar. Vi samtalade bland annat om vad jorden hade för färg, frönas form och hur många man fick så. Grön Flagg: Vi har lådor där vi sorterar och kastar plast, metall och glas. I vårt kök har vi en låda där vi samlar mjölkkartonger och tar vara på skruvkorken för att återanvända den vid senare tillfälle. Vi har plockat skräp i skogen och till och från skogen när det var skräpplockarvecka. Allt skräp vi hittat hällde vi ut på ett bord när vi kom tillbaka och pratade om vad vi hittat och att man inte får slänga det i naturen för djuren kan göra sig illa. Vi har återanvänt små plastförpackningar som barnen fått så krassefrön i. Där har barnen fått följa hur det växer. Sedan har de fått tagit med det sig hem. Vi har uppmuntrat att var sparsam med papper och att man bland annat kan rita på båda sidorna. Att lära barnen värna om sin miljö, natur och allt levande. Social kompetens/eq: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.(lpfö 98:10, sid 8) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt viljan att hjälpa andra. (Lpfö 98:10, sid 8) I samlingen har varje barn blivit bekräftat genom namnsång, även de barn som inte varit på förskolan den dagen har blivit benämnt med namn och varför man varit borta. Barnen har fått öva på att vänta på sin tur och att bli lyssnad på. I leken har vi uppmuntrat att alla får vara med och att inte utesluta någon. Att dela med sig av leksakerna vi har. Vid måltider har barnen fått lära sig att vänta på sin tur, att inte störa sina matkompisar och att vi uppmuntrat till samtal vid matbordet. Barnen har haft ansvar att hjälpas åt att städa undan leksaker både inomhus och utomhus. Vi har uppmuntrat att barnen hjälper varandra till exempel att samarbeta vid städning, på och av klädning och i naturen. Vi har uppmuntrat barnens empatiska förmåga bland annat vid olika konflikter genom att inte ge färdiga lösningar, utan ge barnen tillfälle att reflektera och tänka efter och att se varandra i ögonen för att kunna lära sig se skillnaden på glad eller ledsen. Jagutveckling: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.(lpfö98:10, sid 9) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö 98:10, sid 12) 9(8)

11 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (Lpfö 98:10, sid 8) I samlingen har varje barn blivit bekräftad genom namnsåg och att vi även pratar om de som inte är där den dagen. För att öka sin kroppsmedvetenhet har vi använt oss av sånger, rim, ramsor och rörelselekar. Vi uppmuntrar barnen att själva ta av och på sig sina kläder, västar, ryggsäckar och att även hjälpa varandra. Barnen har övat på sin motorik genom att använda sig av naturens egen hinderbana. Att barnen blir bekräftade i sina känslor, att vi vuxna sätter ord på känslan och att det är okej att var t.ex. arg, ledsen. Att lära barnen att säga stopp eller nej när det är något man inte vill (värna om sin integritet). Att vi har bestämda platser vid mat, vila och samling, det skapar trygghet. Även att vi har fasta rutiner och att vi alltid är tydliga vid alla övergångar från olika aktiviteter, det skapar trygghet och förståelse för den aktiviteten vi skall göra. Barns inflytande: Vid samlingen har vi gett barnen utrymme och tid att kunna och våga berätta om funderingar och händelser som är viktiga för dem. Att vi pedagoger har varit lyhörda för barnens tankar och att vi tar oss tid att lyssna in. De barn som ej kunnat uttrycka sig verbalt har vi försökt läsa av deras kroppsspråk och satt ord på det. Att vi gett barnen utrymme för att kunna göra egna aktiva val både styrda och vid fria tillfällen, att kunna påverka sin situation. Oftast har barnen fått två valmöjligheter (t.ex. pussel/rita, välja väg i skogen vänster/höger, vilken frukt man vill ha). Små val men viktiga för små barn att få göra och att vi pedagoger uppmuntrar till att man står för det man valt och även sina handlingar. Att ta ansvar för vårt material har vi bland annat introducerat nytt material på samlingen och berättat hur man kan använda det. Men även gjort barnen delaktiga genom att vi frågat vad de tror det är och hur man kan använda det. Vi har även pratat om färg, form hårt eller om det känns mjukt. Motorik- grov/fin: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppskännedom samt förståelsen för vikter av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.(lpfö 98:10, sid 10) Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden.(lpfö 98:10) Vi uppmuntrar, lockar och ger förutsättningar till lek och fysisk aktivitet. Barnen har fått öva på sin grovmotorik genom att använda sig av naturens egna hinderbana. Vi uppmuntrar barnen till att våga prova på nya utmaningar som bland annat dans, rörelse och att klättra på berg. Att vi ger barnen tid till att få pröva att ta av och på sig själv. 10(8)

12 När vi har matsäck på onsdagar har barnen fått hantera dessa efter egen förmåga(t.ex. att ta av och på ryggsäcken, att bära den själv, dra upp blixtlåset). Att barnen uppmuntras till att använda sig av sina bestick. Barnen plockar saker/föremål när vi är i skogen och till och från skogen (t.ex. pinnar, kottar, stenar, bär). När vi har skapande verksamhet att det ges möjlighet att få hantera t.ex. pensel, sax. För att öka barnens kroppskännedom använder vi oss av rörelsesånger och fingerramsor. Kontakt information: Stormyren telefon: Ansvarig Förskolechef Henrik Sundblom arbetar växlande på Stormyren i Täby och på Gillbostubben. Kontaktas på telefon: eller via E-post: Har ni funderingar eller frågor om något som rör vår förskola så vill jag höra av er. Henrik slutar på Gillbostubben och ersätts av Elin Arvinder Persson. Hon nås på eller via e-post: Vi rapporterar här av spännande och utmanande vår tillsammans Pedagogerna på Stormyren 11(8)

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig UTVÄRDERING VT-10 PLANERING HT-10 Gullvivans förskola Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig Trygghet för barn och föräldrar Lpfö-98 Arbetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

Kvalitetsrapport Abborrens förskola Kvalitetsrapport Abborrens förskola Verksamhetsåret 2014-2015 Annika Matsson Innehållsförteckning Inledning 2 Verksamhetsidé 3 Läroplan för förskola 3 Utvärderingsmetoder..3 Måluppfyllelse, resultat, analys

Läs mer

Verksamhetsberättelse Vårterminen 2015 Stormyrens Förskola

Verksamhetsberättelse Vårterminen 2015 Stormyrens Förskola Verksamhetsberättelse Vårterminen 2015 Stormyrens Förskola I natursköna Skarpäng ligger Frilufts Förskolor Stormyren. Skogen är vår närmsta granne och vi har tillgång till skogar, gläntor, dungar, ängar,

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN HUR NÅR VI DIT?

NORMER OCH VÄRDEN HUR NÅR VI DIT? NORMER OCH VÄRDEN Kalvens förskola skall sträva efter att varje barn skall utveckla: Öppenhet och frihet Respekt Solidaritet Ansvar Hänsyn Etik och moral Jämlikhet Respekt mot djur och natur HUR NÅR VI

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

TEAMPLAN PANDAN 09-08-21

TEAMPLAN PANDAN 09-08-21 TEAMPLAN PANDAN 09-08-21 Personal: Lotta 100 %, Annika 100 %, Helena100% Jessica: tisdagar/torsdagar Förskolorna i Björndammens område arbetar mot tre prioriterade mål och tillhörande verksamhetsmål: -

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Riddersborgs Förskola

Verksamhetsberättelse. Riddersborgs Förskola Verksamhetsberättelse Vårterminen 2015 Riddersborgs Förskola Frilufts Förskolor Riddersborg ligger i Hässelby Villastad, nära skola, buss kommunikationer, affärer och naturen. Vår förskola har 23 barn

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Förskolan I Ur och Skur Ute i Skövde

VERKSAMHETSPLAN Förskolan I Ur och Skur Ute i Skövde VERKSAMHETSPLAN Förskolan I Ur och Skur Ute i Skövde I Ur och Skur Ute, verksamhet utgår från förskolans läroplan Lpfö 98/10 med I Ur och Skurs pedagogik. Pedagogiken och metodiken grundar sig i utomhuspedagogiska

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Tranan Övergripande På Sångsvanens förskola avdelning Tranan arbetar 2 förskollärare, 100

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013-2014

Kvalitetsredovisning 2013-2014 Kvalitetsredovisning 2013-2014 I Ur och Skur Granen Förskola Granens förskola Barrskogsvägen 8 691 44 Karlskoga 1 INLEDNING Driftsform: Föräldrarkoperativ med inriktning på I Ur och Skur pedagogik. Vi

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Det var en gång för länge sedan, mer än 40 år. Då tog herrarna på slottet ett stort beslut. På ängen bakom allén av björkar, där skulle ett hus

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

för Björnens förskoleklass och fritidshem

för Björnens förskoleklass och fritidshem för Björnens förskoleklass och fritidshem VÄLKOMMEN TILL BJÖRNEN Vi vill i detta lilla häfte berätta lite om vad vi arbetar med i Björnens förskoleklass och fritidshem. Vi beskriver våra mål och berättar

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 13/14

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 13/14 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 13/14 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Claes Olsson, Ordförande Hasse Lundell, Ekonomiansvarig Birgitta Olsson, Arbetande styrelseledamot

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola 2015/2016 Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), reviderad 2010, som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011

I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 2. Verksamhet: Fyrklöverns Montessoriförskola Ramlösa. Ansvarig förskolechef: Stellan Hagström 3. Förutsättningar Förskolan hyr lokaler belägna i Ramlösa Brunnshotell,

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola Presentation av verksamheten Rydebäcks Montessoriförskola finns i lummiga och natursköna Rydebäck. Vi startade

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2012. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2012 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta

PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta Om barn tidigt får utmaningar i matematik så påverkar det deras intresse och lust

Läs mer

Solglimtens Förskola. Studiedagar Förskolan har 4 kompetensutvecklingsdagar per år.

Solglimtens Förskola. Studiedagar Förskolan har 4 kompetensutvecklingsdagar per år. Solglimtens Förskola Adress Vetevägen 4 243 95 Höör Hemsida Solglimten.se Telefon Solglimten 0413-33382 Lillglimten 0413-33429 E-post marie@solglimten.se Studiedagar Förskolan har 4 kompetensutvecklingsdagar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 VÄLKOMMEN TILL ÅNÄSETS FÖRSKOLA Ånäsets förskola ligger i en underbar miljö där vi är omgiven av skog och sjö. Vi har nära till badplats, härliga skidspår,

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

För Dig som vill veta mer om

För Dig som vill veta mer om För Dig som vill veta mer om Bäckalyckans förskola är en förskola med kristen profil. Förskolan startade 1997 och är föreningsdriven av Svenska Alliansmissionen i Ödeshög, som står som huvudman. Förskolans

Läs mer

Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012-2013

Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012-2013 Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012-2013 Anci Rehn, förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig AnnSofie Johansson, förskollärare Kristina Wirén, förskollärare Det Du tänker

Läs mer

Information från förskolan Båten Augusti 2014

Information från förskolan Båten Augusti 2014 Information från förskolan Båten Augusti 2014 Information och viktiga datum Kajutan 070-169 85 18 Ankaret 070-169 83 98 Åran 070-169 83 99 Bojen 070-169 85 15 Bryggan 070-169 84 00 Seglet 070-169 85 14

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer