Lägesrapport om Östra Frestaby

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Mark- och exploateringsingenjör Florence Olsson Dnr: Fax BN/2010:243 Plan- och miljöutskottet Lägesrapport om Östra Frestaby Ärendebeskrivning Stadsbyggnadskontoret har fört diskussion om bebyggelsen av Östra Frestaby med flera mindre och medelstora byggare. Särskilt intressant har diskussionen varit med Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av medelstora byggare som samarbetar vid exploatering av större områden. Stockholmbyggmästarna är intresserade av en markanvisning på kommunens mark i Östra Frestaby. Stadsbyggnadskontoret förordar markanvisning av större del av kommunens mark inom området, till Stockholmsbyggmästarna för att smidigt kunna få in flera byggare och öka variation i bebyggelsen samtidigt som kommunen får samordningsvinsterna med att byggarna samarbetar i ett nätverk. Nätverket vill använda sig av namnet Väsbybyggmästarna under samarbetet. Förslag till beslut Plan- och miljöutskottet godkänner förslaget till inriktning och samarbete med Stockholmsbyggmästarna/Väsbybyggmästarna. Bakgrund Kommunen vill att den tillkommande bebyggelsen i Östra Frestaby i enlighet med detaljplanen ska få en bebyggelsestruktur som är varierande i täthet, formspråk och storlek. Även kvarteren ska ha en variation för att ge gaturummet liv. Genomgående för hela området bör vara att förstärka naturen och landskapsrummet, följa bryn o dyl. Även dagvattnet kommer att omhändertas så att det blir ett visuellt och pedagogiskt tillskott till miljön. Inom området kommer ett småskaligt och finmaskigt vägnät att anläggas som gör det lätt och trevligt att röra sig i närområdet. Detaljplanen för Östra Frestaby har delats in i två exploateringsområden, varav Skanska och kommunen äger det större området som har ca 200 nya byggrätter för bostäder och Gunder Petterson äger det mindre området (i norr) som får nya bygg- 1

2 rätter för verksamheter och ca 10 byggrätter för bostäder. Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet och exploatörerna bygger ut de allmänna anläggningarna (gata, VA, mm) åt kommunen. Kommunen och Skanska äger gemensamt det större exploateringsområdet som ska byggas ut i fyra etapper och har lika många byggrätter inom området. För att både Skanska och kommunen ska kunna bygga vid varje utbyggnadsetapp har parterna kommit överens om en fördelning av byggrätter och markbyte. Stadsbyggnadskontoret vill hitta flera byggare som får köpa kommunens mark i området. Fördelen med att sälja marken till flera byggare är att man skapar förutsättningar till att enkelt och naturligt öka variationen i utformningen, val av hustyper och materialval. En del av kommunens mark planerar Stadsbyggnadskontoret att sälja via mäklare som stycketomter till privatpersoner. Stockholmsbyggmästarna Stadsbyggnadskontoret har fört diskussion om bebyggelsen av Östra Frestaby med flera mindre och medelstora byggare, som kontoret har kommit i kontakt med i samband med PMU:s presentation under försommaren Särskilt intressant har diskussionen varit med Stockholmsbyggmästarna, ett nätverk av medelstora byggare som samarbetar vid exploatering av större områden. Stockholmsbyggmästarna är intresserade av en markanvisning av kommunens mark i Östra Frestaby. Stockholmsbyggmästarna, består under detta samarbete av Folkhem Produktion AB, Byggnads AB Åke Sundvall, Byggnadsfirman Victor Hanson AB och Järntorget Bostad AB, och vill byta namn till Väbybyggmästarna. Stadsbyggnadskontoret anser att det finns många fördelar med att markanvisa ca 80 byggrätter till Stockholmbyggmästarna, dels får kommunen in flera byggare som ökar variation i bebyggelsen och dels får kommunen samordningsvinsterna av att samarbeta med ett nätverk. Stadsbyggnadskontoret är i den inledande fasen av diskussionen om att markanvisa Väsbybyggmästarna mark i Östra Frestaby. Parterna har kvar att komma överens om utformning av exploateringsfastigheterna, fördelningen av den anvisade marken mellan byggarna i nätverket, markpriset och tidplanen för utbyggnaden. En överenskommelse som befäster samarbetet och viljeyttringen mellan Stadsbyggnadskontoret och Väsbybyggmästarna kommer att tecknas innan 19 maj Tidplan Den geotekniska undersökningen inom området pågår fortfarande och beräknas vara klar under sommaren. Till hösten påbörjas markarbeten för att stabilisera marken. Arbetena beräknas i nuläget ta ett halvår. Efter den geotekniska undersökningen kan en värdering av kommunens mark göras, dvs en värdering av marken utifrån markens förutsättning, byggrätter och marknaden. 2

3 Väsbybyggmästarna kommer under maj 2010 att ta fram skisser i samråd med Stadsbyggnadskontoret som ska bli underlag till en markanvisning. Bebyggelsens utformning, markpriset och tidplan kommer att regleras i ett kommande marköverlåtelseavtal. Samarbetet med Väsbybyggmästarna kommer att bedrivas med målet att den 29 september kunna presentera skissförslag för PMU och under november ett marköverlåtelseavtal för beslut inför KS. Byggstart för etapp ett beräknas kunna ske i början av Kommunledningskontoret Stadsbyggnadskontoret Björn Eklundh Per Lagheim Gösta Norén Kommundirektör Enhetschef Planeringschef 3

4 Tjänsteutlåtande Planeringschef Gösta Norén Dnr: Fax BN/2009:29 Plan- och miljöutskottet Lägesrapport fördjupad översiktsplan sydost Ärendebeskrivning Vid förra sammanträdet i Plan- och miljöutskottet (PMU) den 21 april 2010 redovisade projektledaren för arbetet med Föp- Sydost, Marie Halldin, ett förslag till tidplan för det fortsatta arbetet. Enligt denna tidplan så skall, Marie, vid detta PMU- sammanträde redovisa ett utkast/förslag till inriktning av det fortsatta Föparbetet. Vid mötet den 19 maj så kommer Marie att utöver den muntliga redovisningen också redovisa en skriftlig dokumentation för läget i Föp-arbetet. Till Plan-och miljöutskottets möte den 29 september är avsikten att redovisa ett komplett underlag för att i nästa steg föreslå Kommunstyrelsen att gå ut på samråd för Föp- Sydost. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Ärendet återkommer på Plan- och miljöutskottets sammanträde den 29 september. Kommunledningskontoret Stadsbyggnadskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Stadsarkitekt 1

5 Tjänsteutlåtande Natur- och vattenvårdssamordnare Maria Svanholm Dnr: Fax KS/2010:178 Plan- och miljöutskotttet Uppdatering och digitalisering av vattenplan för Upplands Väsby Ärendebeskrivning Vid exploatering och ändring av markanvändning ska hänsyn tas till mark- och vattenmiljö. Genom att tidigt beakta dessa frågor i planeringsprocessen kan kostnadskrävande åtgärder i ett senare skede undvikas. Ett väl underbyggt planeringsmaterial, med tydlig koppling mellan miljön, verksamheter och utbyggnadsområden, gör att planeringen är lättare att genomföra. I Upplands Väsby färdigställdes en naturinventering Naturinventeringen är GIS-baserad och utgör ett lättillgängligt och heltäckande faktaunderlag för naturmark. Materialet används som underlag vid exploateringsuppdrag samt för planering av löpande skötsel och åtgärder. För vattenmiljön i Upplands Väsby finns en vattenplan. Vattenplanen är ett kunskapsunderlag som används i planeringsarbetet. Nya förutsättningar och krav gör att vattenplanen bör uppdateras. För att utgöra ett lika lättillgängligt och heltäckande planeringsunderlag som naturinventeringen bör vattenplanen GIS-baseras och integreras med naturinventeringens klassningssystem för värdefull natur. En ny vattenplan är ett efterfrågat planeringsunderlag i stadsbyggnadsprocessen. Vidare har vattenmyndigheten den 16:e december 2009 fastställt miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för alla grund- och ytvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Besluten är fattade med stöd av EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vatten. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande kvalitetskrav som ska beaktas av myndigheter och kommuner i all myndighetsutövning och planering, se vidare 5 kap miljöbalken (3 ) och 2 kap plan- och bygglagen (2 och 3 ). Beslut enligt PBL får inte innebära att en miljökvalitetsnorm på sikt överträds. Detta gäller såväl i översiktplanering som i detaljplanering, bygglov och annan tillståndsgivning. Den samlande och samverkande påverkan som sker på vattenförekomster måste hanteras vid alla planeringsuppdrag. För en smidig hantering av detta krävs ett samlat planeringsverktyg för vatten baserat på 1

6 kunskapen om vattnets status och målet för respektive vatten, d.v.s. miljökvalitetsnormerna. Under 2009 kom även nya regler för hantering av strandskydd. Med de nya reglerna följer ett förtydligande om vilka ställningstaganden en kommun bör göra vid prövning av strandskyddsärenden och vilket underlagsmaterial som krävs. Kommunalförbundet Norrvatten, Jästbolaget AB och Stockholms Läns Landsting har ansökt hos Länsstyrelsen i Stockholms län om fastställelse av gemensamt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jästbolaget och Rotsunda i Sollentuna kommun samt Hammarby och Löwenströmska i Upplands Väsby kommun. Beslut om de nya skyddsföreskrifterna väntas komma till sommaren De nya föreskrifterna medför ett antal förändringar i utbredning av skyddsområden med medföljande restriktioner. Markavvattningsföretag, torrläggningsföretag och sjösänkningsföretag tillkom under 1800 och 1900-talet för att skapa mer brukbar mark. Företagen har en stark juridisk rättskraft även idag. I dagens urbaniserade samhälle har företagen ofta helt eller delvis spelat ut sin roll. I kommunal planering måste företagen dock hanteras juridiskt vilket ofta är tids- och resurskrävande. För att denna hantering inte ska försena och försvåra planeringsprocessen behövs en strategi för hantering av företagen. Samarbete och ansökan om bidrag Upplands Väsby ingår i Oxunda Vattensamverkan som är ett vattenvårdssamarbete med Täby, Sollentuna, Vallentuna och Sigtuna inom Oxundaåns avrinningsområde. Kommunen har genom vattensamverkan en lång tradition av strategiskt och samlat arbete med vatten. För att kvalitetssäkra projektet och få ett regionalt perspektiv planerar Upplands Väsby och Sigtuna kommuner att genomföra arbetet med den nya vattenplanen gemensamt. Kommunerna har förutom att de ingår i Oxunda Vattensamverkan och sedan tidigare även en likvärdig naturinventering. Vattenmyndigheten förespråkar regionalt samarbete kring vatten och samarbete mellan kommuner ger dessutom en kvalitetssäkring. Oxunda vattensamverkan kommer även att vara delaktiga i projektet genom en pilotstudie kring Norrviken. Syfte med pilotstudien är att ta fram en modell för hur samlade effekter kring en vattenförekomst ska hanteras utifrån de nya miljökvalitetsnormerna. Modellen kan sedan användas i kommunernas vattenplaner. Upplands Väsby kommun, Sigtuna kommun och Oxunda vattensamverkan kommer att ansöka om miljöanslag från Regionplanekontoret/ Landstinget för arbetet med vattenplanerna. Bidrag beviljas med högst hälften av de beräknade totala kostnaderna för projekt. Den totala kostnaden för Upplands Väsby kommun beräknas enligt en initial överslagsberäkning inte överstiga kr. Den nya vattenplanen kommer att utgöra ett moderniserat och uppdaterat planeringsverktyg som säkerställer planeringsprocessen. Projekt som beviljas medel ur miljöanslaget ska vara av regional betydelse och bör uppfylla följande kriterier: 2

7 Åtgärdsinriktat och i linje med regionala planer och program Stimulera samverkan mellan olika aktörer inom miljöområdet Kunskapshöjande eller metodutvecklande t.ex. pilot- eller demonstrationsprojekt Meddelande om bidrag väntas komma till sommaren. Kommunledningskontorets förslag till beslut Plan- och miljöutskottet godkänner att ansökan om miljöanslag om högst kr skickas till Regionplanekontoret. I det fall anslag beviljas finansierar kommunen sin andel via exploateringsmedel. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Maria Svanholm Natur- och vattenvårdssamordnare 3

8 Tjänsteutlåtande Planarkitekt Mats Jakobsson Dnr: Fax BN/2009:616 Plan- och miljöutskottet Information om arbetet med detaljplan för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken inför beslut om godkännande i kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Bakgrund Detaljplanen för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken syftar till att fastlägga befintlig bebyggelse men att också medge byggrätter för att bilda permanent boende. Detaljplanen ska möjliggöra en förbättrad VA-situation genom en vatten- och avloppsförsörjning i kommunal regi. Inom planområdet medges 8 avstyckningar, samt en nytillkommen bostadsgrupp motsvarande ca 18 fastigheter öster om Skarvängskroken. Totalt inrymmer planförslaget ca 65 fastigheter för bostadsändamål. Runsavägen rustas upp och förses med trottoar. Båtbyggarvägen föreslås bli kommunal gata och binds samman med den tillkommande bostadsgruppen. Inom planområdet föreslås att strandskyddet upphävs inom kvartersmark för bostäder och den befintliga konferensanläggningen. Planprocessen Vid byggnadsnämndens sammanträde den 15 december 2009 redovisade stadsbyggnadskontoret ett samrådsförslag. Nämnden beslutade då att sända förslaget till sakägare, hyresgäster, myndigheter och organisationer som är berörda för samråd. Samrådet varade under perioden 11 januari 8 februari Ett samrådsmöte i form av ett öppet hus hölls den 25 januari 2010 i Kairo konferensanläggning och besöktes av ca 35 personer. Under samrådet inkom synpunkter bland annat på den föreslagna förtätningen i området, bebyggelsens omfattning och att aktuell detaljplan bara är en början på en större exploatering av Runsahalvön. De naturvärden som finns bör istället skyddas och möjligheter för det rörliga friluftslivet bör utvecklas. Synpunkter har framförts både för och emot den föreslagna förändringen av Runsavägen där trafiksäkerheten anses förbättras men att ett bredare gaturum ökar risken för höga farter och att vägens karaktär som kulturhistorisk landsväg riskerar att försvinna. 1

9 Vidare har frågor och synpunkter angående vatten- och avlopp, tillgängligheten i området, kollektivtrafiken samt om strandskydd inkommit. De förändringar som föranletts av samrådet finns redovisade i samrådsredogörelsen, daterad Efter samrådet har en bullerutredning, en dagvattenutredning samt en gatukostnadsutredning tagits fram som bilagor till detaljplanen. Byggnadsnämnden beslutade den 25 mars 2010 att ställa ut det bearbetade förslaget till detaljplan. Förslaget var utställt mellan den 8 28 april De synpunkter som inkommit under utställningstiden kommer att föranleda vissa förtydliganden och justeringar i planhandlingarna. Ett planutlåtande kommer att upprättas med en utförligare redovisning av inkomna synpunkter och hur stadsbyggnadskontoret ställer sig till dessa. Planärendet har hög prioritet och färdigställda planhandlingar kommer att presenteras vid beredningsmötet den 27 maj. Vid beredningsmötet kommer även en redovisning av de förändringar som föranletts av utställningen att redovisas. Stadsbyggnadskontoret anser att planförslaget för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken kan överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Enhetschef/stadsarkitekt Bilaga: Samrådsredogörelse,

10 Samrådsredogörelse Stadsbyggnadskontoret Mats Jakobsson Dnr Fax BN/2009:616 Detaljplan för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken Uppdrag Efter genomfört programsamråd beslutade kommunstyrelsen den 2 november 2009 att uppdra åt byggnadsnämnden och dess förvaltning att upprätta och hantera förslag till detaljplan för Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken, utifrån inriktningen i planprogrammet och programsamrådsredogörelsen. Planen syftar till att befästa befintlig bebyggelse samt att medge byggrätter för permanent boende. En försiktig komplettering av bebyggelsen tillåts. Planen ska möjliggöra vatten- och avloppsförsörjning i kommunal regi. Samråd Vid byggnadsnämndens sammanträde den 15 december 2009 redovisade stadsbyggnadskontoret ett samrådsförslag. Nämnden beslutade då att sända förslaget till sakägare, hyresgäster, myndigheter och organisationer som är berörda för samråd. Samrådet varade den 11 januari 8 februari 2010 och inkomna synpunkter är redovisade och bemötta i denna samrådsredogörelse. Samrådshandlingarna fanns i kommunens informationscentrum, på stadsbyggnadskontoret, på huvudbiblioteket samt på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte i form av ett öppet hus hölls den 25 januari 2010 i Kairo konferensanläggning och besöktes av ca 35 personer. Fullständiga planhandlingar sändes till samtliga sakägare. Följande myndigheter, förvaltningar och intresseföreningar har också fått samrådsmaterialet och beretts tillfälle att yttra sig.

11 2 (37) Obligatoriska Länsstyrelsen i Stockholm län, planavdelningen Lantmäteriet, Stockholm län Kommunala instanser Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Social- och äldrenämnden Barn- och utbildningsnämnden Tekniska nämnden Övriga Brandkåren Attunda Cykelfrämjandet Eds församling E.ON Elnät Stockholm AB AB Fortum Värme Friluftsfrämjandet Förpacknings- och tidningsinsamlingen Försvarsmakten, Livgardet Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Luftfartsverket Stockholm- Arlanda Naturskyddsföreningen, Väsby Norrortspolisen Norrvatten Posten Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby PRO Upplands Väsby Finska SITA Sjöfartsverket, Stockholm- Mälardalens sjötrafikområde SPF Väsbyveteranerna, Väsby Storstockholms Lokaltrafik, SL Svenska Cykelsällskapet Svenska Kraftnät Telia Sonera Skanova access AB Vattenfall Eldistribution AB Vägverket, Region Stockholm Yttranden har inkommit från följande: Obligatorisk 1. Länsstyrelsens planavdelning 2. Lantmäteriet Sakägare 3. Båtbyggartorp 1:6, Konsumentföreningen Norrort 4. Gemensam skrivelse från Båtbyggartorp 1:5, Ann-Mari Rönnings och Båtbyggartorp 1:11, Örjan och Anna Jönsson 5. Båtbyggartorp 1:1, Eva Forsberg och Carl-Gustaf Forsman 6. Edby 3:2, Jan-Eric Gustafsson och Andrea Sandkvist 7. Nedra Runby 2:14, Birgitta och Lorentz Creutz 8. Båtbyggartorp 1:9, Bengt Ramström 9. Övra Runby 1:15, Carl de Geer 10. Nedra Runby 2:3, Helene och Gunnar Engström 11. Nedra Runby 1:4, Bengt Brandeker och Birgitta Amato 12. Båtbyggartorp 2:1, Ulrika Alfredsson 13. Nedra Runby 1:5, Wenche och Kent Tankred 14. Harva 1:15, Marie Lewné och Lars Lindgren 15. Båtbyggartorp S:1, Båtbyggartorps samfällighetsförening Närboende 16. Harva 1:16, Annika och Stig Söderström 17. Eva Samuelsson, fastighetsägare i Sättra

12 3 (37) Lokala föreningar 18. VägGruppen Kairo+, genom Lasse Bobrant, Gunnel Bobrant, Eva Forsberg och Carl-Gustaf Forsman Kommunala instanser 19. Miljö och Hälsoskyddsnämnden 20. Tekniska nämnden 21. Kultur- och Fritidsnämnden Övriga 22. Brandkåren Attunda 23. Vägverket 24. Vattenfall 25. Sjöfartsverket 26. Upplands Väsby hembygdsförening 27. E.ON elnät 28. SL, Storstockholms Lokaltrafik 29. Cykelfrämjandet Stockholm Norrort 30. Friluftsfrämjandet 31. HSO 32. TeliaSonera Skanova Access AB 33. Försvaret Högkvarteret 34. Vattenfall 35. Stockholm Arlanda Airport - LFV Följande har svarat att de inte har några erinringar: Vattenfall Stockholm-Arlanda Airport Luftfartsverket Sammanställning av inkomna synpunkter och kontorets kommentarer Inkomna yttranden under samrådet sammanfattas nedan. Kontorets kommentarer redovisas med indragen text i anslutning till synpunkterna. Flera av de yttranden som inkommit berör liknande frågeställningar. Till dessa finns en hänvisning till ett antal Sammanfattande kommentarer som redovisas längst ned i dokumentet. För den fullständiga lydelsen av respektive yttrande och synpunkt hänvisas direkt till skrivelserna som finns tillgängliga på planavdelningen, Upplands Väsby kommun. Obligatoriska Yttrande 1 - Länsstyrelsen Kulturmiljö Länsstyrelsen har inget att invända mot planförslaget utifrån ett kulturmiljöperspektiv. Det är dock viktigt att understryka, som även påpekades i programyttrandet, att de trafiksäkerhetsåtgärder som är nödvändiga på Runsavägen

13 4 (37) utförs med hänsyn till vägens kulturhistoriska betydelse så att dess karaktär av äldre landsväg inte förvanskas. Om området vid eller i närheten av fornlämningen exploateras bör Länsstyrelsen kontaktas. Fornlämningen behöver tydligt redovisas i plankartan. Planhandlingarna har inför utställning fördjupats angående Runsavägens kulturhistoriska betydelse. Plankartan förtydligas gällande fornlämningens utbredning. Trafikbuller Enligt planhandlingarna har en schablon använts för att avgöra ekvivalenta bullernivåer inom planområdet. Några av de nya byggrätterna föreslås på ett avstånd om cirka 10 meter från Runsavägen. I andra delar föreslås de nya byggrätterna på ett avstånd om runt 20 meter. Länsstyrelsen anser att om kommunen inte avser att ta fram en bullerutredning för planområdet så bör nya byggrätter justeras i avståndet till Runsavägen. Eftersom det finns en osäkerhet med schablonvärden så ger ett avstånd om cirka 20 meter mellan Runsavägen och nytillkommande hus en större marginal för att innehålla riksdagens riktvärden för ekvivalenta trafikbullernivåer idag och i framtiden. Plankartan skulle kunna justeras genom utökad prickmark i berörda delar. En sådan ändring skulle även ge alla nytillkommande byggrätter ett likartat avstånd till Runsavägen. För befintliga bostadsfastigheter på norra sidan om Runsavägen bör, där så är möjligt, prickmarken kunna utökas för att ge ett avstånd om meter mellan byggrätter och Runsavägen. På samma sätt bör prickmarken kunna justeras för södra kvarteret med Edsby 3:2 och 3:9. En bullerutredning är framtagen inför det att detaljplanen ställs ut för granskning. Bullerutredningen visar att all tillkommande bebyggelse uppfyller målet om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför samtliga bostadsrum. Vid samtliga bostäder kan en uteplats anordnas med högst 55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå. Plankartan har dock justerats genom att mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark, utökats längsmed Runsavägen enligt länsstyrelsens yttrande. Detta för att ge ett sammanhållet gaturum, ge nytillkomna byggrätter likartat avstånd till Runsavägen samt att förbättra möjligheten att spara natur längsmed vägen. Naturvård I allt väsentligt kvarstår de synpunkter som framförts tidigare avseende naturvård, d.v.s. att det finns en risk att detaljplanen kan medföra en försämrad funktion av Järvakilen i stockholmsregionens grönstruktur. Detta eftersom omkring hälften av det ca 600 meter breda skogsområdet i kilens västra del kommer att tas i anspråk av bebyggelse. Tillsammans med andra bebyggelseplaner i denna del av Järvakilen, dvs mellan Mälaren och Väsby tätortsbebyggelse, kan den kumulativa effekten bli negativ för grönkilens funktion. Dessa effekter behöver på ett tydligare sätt redovisas i planhandlingarna.

14 5 (37) För kommentar om påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer preliminärt att strandskyddet kan hanteras som föreslaget, i de av planhandlingarna berörda delarna. Länsstyrelsen förordar dock att strandskyddet inte upphävs inom WB 1 -områden. Bryggor är inte bygglovpliktiga och om strandskyddet upphävs så har kommunen ingen formell möjlighet att påverka utformningen av eventuella nya bryggor. Av planhandlingarna framgår inte varför strandskyddet inom N 2 -området föreslås att upphävas. En båtuppläggningsplats behöver nödvändigtvis inte kräva ett upphävande av strandskyddet, beroende på nuvarande och framtida funktion och omfattning av verksamheten. Det bör också framgå om området kommer att inhägnas. Beskrivning av befintliga förhållanden och planens innehåll och konsekvenser i dessa delar behöver utvecklas till utställningen och ansökan om upphävande. Inom gällande byggnadsplanen för Nedra Runby 1:5 mfl finns inget strandskydd. De ändringar som införts och som trätt i kraft sedan 1 januari 2010 i miljöbalken gällande strandskydd (i samband med detaljplaner) innebär att strandskydd återinträder när en fastställd byggnadsplan ersätts av en detaljplan. Övergångsbestämmelserna till lag (2009:532) om ändringar i miljöbalken, där själva förfarandet regleras, ska tillämpas på ärenden som inletts innan den 1 juli Detta medför att det fortfarande är Länsstyrelsen som tar ställning till om strandskyddet kan upphävas i det nu aktuella ärendet, både där strandskyddet återinträder och där det gäller sen tidigare. För den gällande byggnadsplanen är det en mindre del kvartersmark som kommer att omfattas av återinträtt strandskydd. Planarbetet bör därför behandla upphävande av strandskydd intill hundra meter från stranden på kvartersmark även inom byggnadsplanedelen. Länsstyrelsen vill i sammanhanget påminna om att en särskild begäran om strandskyddsupphävande ska lämnas in till Länsstyrelsen, lämpligen i samband med utställning av detaljplanen. Efter samrådet har hanteringen av strandskyddet bearbetats i detaljplanen. Inom planområdet föreslås att strandskyddet upphävs inom kvartersmark för bostäder (B), konferensanläggningen (C 1 ) samt tekniska anläggningar (E-områden) inom 100 meter från strandlinjen. Strandskyddet föreslås vara kvar inom allmän platsmark (HUVUDGATA, LOKALGATA, NATUR och PARK), inom område för friluftsbadet (N 1 ) och parkeringsplats (P) samt öppet vatten (W) och inom områden markerade för bryggor (WB 1, WB 2 och WB 3 ). Kommunen kommer i samband med utställningen att ansöka hos Länsstyrelsen att upphäva de delar av strandskyddet som beskrivs ovan. Planförslaget har efter samrådet ändrats angående markanvändningen så att det tydligare framgår vilka delar av Mälarstranden som är kvartersmark samt allmän platsmark. Området utlagt som mark för båtuppläggningsplats (N 2 ) har efter samrådet tagits bort och ersatts med kvartersmark för bostäder tillhörande Båtbyggartorps samfällighetsförening. Denna del kan komma att inhägnas. Allmänhetens tillträde till strandområdet säkras dels genom området vid Kairobadet, dels genom ytterligare två grönområden

15 6 (37) som i planen markeras som parkmark för att möjliggöra vistelseytor vid vattnet för boende i området som saknar egen strandtomt. Försvarsmakten Försvarsmakten har tagit fram nya bullerberäkningar och utifrån avgränsat område som är av riksintresse för totalförsvarets verksamhet vid Kungsängen. Planområdet påverkas av visst buller från övningar vid Kungsängen, men inte i sådan omfattning att ny bostadsbebyggelse inom planområdet kan anses olämpligt. Försvarsmakten har meddelat Länsstyrelsen att de inte kommer lämna synpunkter avseende bullerpåverkan från Livgardets verksamhet på planområdet. Synpunkterna noteras. Försvarsmakten har efter samrådet inkommit med ett yttrande, se vidare Yttrande 33. Yttrande 2 - Lantmäteriet Plankartan bör kompletteras med koordinatkryss. Lantmäteriet har även synpunkter på planbestämmelsen under administrativa bestämmelser att fastighetsbildning i huvudsak ska ske enligt vad som illustrerats på plankartan. Lantmäteriet menar att en sådan skrivning försvårar tydligheten i planen och att texten bör tas bort. Övriga bestämmelser om tomtstorlek och högsta antal inom kvarteren är ett bättre och tydligare sätt att styra fastighetsindelningen. Skall fastighetsindelningen regleras i detalj måste en fastighetsplan upprättas. I övrigt har lantmäteriet synpunkter på ordval om högsta antal tomter i genomförandebeskrivningen och att avsnittet berörande gemensamhetsanläggningar bör finnas under rubriken fastighetsbildning. Under rubriken markägarförhållanden på sida 4 och i genomförandebeskrivningen bör Nedre Runby 2:107 och Nedre Runby 2:109 ändras till Övre Runby 2:107 och Övre Runby 2:109. Plankartan har kompletterats och genomförandebeskrivningen har ändrats efter lantmäteriets yttranden. Sakägare Yttrande 3 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 1:6 Under programsamrådet framförde fastighetsägaren till Båtbyggartorp 1:6, Konsumentföreningen Norrort, önskemål om att behålla fastigheten ostyckad och planera för ett större bostadshus som kan utformas som flerfamiljsvilla eller ett mindre flerbostadshus. Fördelen är att området då kan tillföras mindre lägenheter som bättre passar för äldre som vill bo kvar men inte klarar av ett villaboende och för ungdomar som önskar få den första egna bostaden. Föreningen menar att samrådsförslaget till viss del tillgodosett önskemålet, dock inte i den utsträckning föreningen önskar. För att ge området ett verkligt alternativ till flerbostadsboende krävs en högre exploateringsgrad. En bruttoarea på ca 750 m2 i 2-3 våningar skulle göra det möjligt. För att kunna erbjuda mindre lägenheter är det tveksamt att begränsa antalet lägenheter. Om

16 7 (37) så måste göras är vårt önskemål max 10 lägenheter. Föreningen önskar en dialog med kommunen i det fortsatta planarbetet kring utformningen av ett sådant mindre flerbostadshus. En större exploatering än den i samrådet föreslagna har inte ansetts lämplig på platsen. Motiven till att inte medge en större exploatering är att hänsyn måste tas till områdets karaktär, omkringliggande bebyggelse och tomtens topografiska förutsättningar. Ett av planens syften är också att en försiktig komplettering ska ske inom den befintliga bebyggelsestrukturen. Planbestämmelsen om ett mindre flerfamiljshus har efter samrådet tagits bort och ersatts med en möjlig avstyckning för fastigheten samt byggrätt liknande omkringliggande fastigheter. Yttrande 4 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 1:5 och 1:11 Båtbyggartorp 1:6 Fastighetsägarna anser att det saknas skäl för att annan planbestämmelse ska gälla för fastigheten Båtbyggartorp 1:6 än för övriga fastigheter vid Båtbyggarvägen. Bestämmelsen står i strid med hur kommunen redovisar att tillkommande bebyggelse ska vara försiktiga kompletteringar som följer befintliga strukturer samt bidrar till att områdets karaktär kan behållas. Om kommunen har önskemål att flerbostadshus ska uppföras anses den nya bebyggelsegruppen passa bättre, eftersom det i väsentligt mindre omfattning påverkar befintliga strukturer. Fastigheten saknar för övrigt reglerade begränsningar om högsta bruttoarea för huvudbyggnad samt högsta nockhöjd i förhållande till medelmarknivå. Fastighetsägarna känner oro för att all slags bebyggelse på fastigheten Båtbyggartorp 1:6 placerad i närheten av tomtgränsen till Båtbyggartorp 1:7, väsentligt försämrar utsikten från Båtbyggartorp 1:11 och 1:5, varmed stora mervärden förloras. Detta kan undvikas om bestämmelse införs som reglerar att all bebyggelse på Båtbyggartorp 1:6 placeras på den södra halvan av fastigheten. Utfartsförbudet mot Runsavägen bör tas bort för fastigheten Båtbyggartorp 1:6, vilket skulle ge ett mervärde för fastigheten och en mer flexibel detaljplan. Stadsbyggnadskontoret har ansett att initiativet från fastighetsägaren till Båtbyggartorp 1:6 som intressant varför kommunen i samrådsförslaget valde att gå vidare med ett förslag som möjliggjorde ett mindre flerfamiljshus med ett begränsat antal lägenheter. Detaljplanen har dock ändrats efter samrådet och möjliggör nu en avstyckning på fastigheten samt byggrätt liknande omkringliggande fastigheter. Utfartsförbudet mot Runsavägen är utlagt för att minimera antalet utfarter mot gångbanan och Runsavägen. Terrängen gör även att fastigheten bör ha in- och utfart mot Båtbyggarvägen. Se vidare kommentar till Yttrande 3 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 1:6. Tomtstorlek Bestämmelsen e 1 innehåller ingen begränsning av minsta tillåtna tomtstorlek utan kombineras med bestämmelse om högsta antal tomter. Därmed förhindras

17 8 (37) möjlighet till avstyckningar från två eller flera till varandra gränsande fastigheter vilket kan vara både välarronderas och uppfylla krav på minsta tomtstorlek. Bestämmelsen om högsta antal tomter bör utgå. För kommentar kring framtida bebyggelse, se sammanfattade kommentar B. Yttrande 5 - Fastighetsägarna till Båtbyggartorp 1:1 Förslaget anses bara vara en början till en ytterligare överexploatering av "Runsahalvön" vilket skulle innebära ett enormt ingrepp i befintliga natur- och kulturhistoriska värden vilket inte har tagits hänsyn till i kommunens planer. Fastighetsägarna hänvisar till länsstyrelsens programyttrande om Järvakilen. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A. Fastighetsägarna anser vidare att hänsyn inte tagits de som redan bor i området, som i de flesta fall valt att bo i en lantlig miljö. Man menar att endast ett fåtal skulle få sjöglimt men att alla väsbybor berövas tillgången till skog och mark. Man önskar att kommunen istället satsar på centrala Väsby och en ekostad i Älvsundadalen. Skälen är bland annat att det anses lätt att bygga, närhet till befintliga kommunikationer och vägar. För kommentar kring framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B Runsavägen har ett kulturhistoriskt värde och en breddning skulle innebära stora ekonomiska kostnader för boende utefter vägen pga av att andra ska få möjligheter att bygga. Belastningen på vägen är redan idag för hög pga tung trafik och höga hastigheter. Fastighetsägaren påpekar att det blivit sprickor i grunden inomhus de senaste åren. Det ter sig konstigt att beräkningsgrunderna ändras nu. För ca 20 år sedan fick fastighetsägaren nej till att uppföra en stuga om 33kvm pga redan för hög trafikbelastning " idag anser man att en ökad trafik om ca 200 bilar/vardagsdygn inte skulle påverka trafiksituationen. För kommentar kring Runsavägen, se Sammanfattande kommentar C Beträffande vatten- och avloppsfrågan finns lösningar som kan kompletteras till befintliga anläggningar som är att föredra framför ett kommunalt VA som skulle innebära stora ingrepp i både mark och plånbok. För kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar D Att häva strandskyddet skulle innebära en förtätning av området som i sin tur innebär en exploatering. Synpunkterna noteras. Se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen.

18 9 (37) Yttrande 6 - Fastighetsägaren till Edsby 3:2 Fastighetsägaren avser inte att sälja eller stycka tomten i dagsläget och vill försäkra sig om att tomtindelningen kan påverkas efter eget önskemål, vid framtida styckningar. Fastighetsägaren uppfattar inte att kommunens förslag tar hänsyn till den befintliga naturen eller tomtens karaktär som idag till största delen är natur och skogsmark. De illustrerade föreslagna fastighetsgränserna är inte juridiskt bindande. Planbestämmelserna reglerar en minsta tomtstorlek på 1500 kvm och högsta antalet fastigheter, vilket ger förutsättningar för att bibehålla områdets karaktär och att natur sparas inom området. Yttrande 7 - Fastighetsägaren till Nedra Runby 2:14 Sedan 1996 har fastighetsägarna varit anslutna till kommunalt VA via ledningar i Harvaviken/Mälaren och fastighetsägaren önskar att anslutningen permanentas även om övriga fastigheter ansluts till ett nytt VA-nät. De anser att de därmed slipper den påverkan på vår tomt som en ny grävning för VA skulle medföra. Sjöledningen i Harvaviken ska ersättas med en ny ledning på land. Se vidare kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar D Vidare anser fastighetsägarna att kommunen bör stå för kostnaderna för förbättringar av Runsavägen, om kommunen vill ta över denna från Vägverket. Vägen är gammal och betjänar inte bara de som bor i området utan används av alla som skall till och från Runsahalvöns friluftsområde, båthamn samt till kommunens badplats. Enligt plan- och bygglagen (PBL 6 kap 31 ) har kommunen rätt att besluta att kostnaderna för utbyggnad av allmän platsmark, som till exempel gator, vars syfte är att tillgodose ett visst områdes behov, ska betalas av fastighetsägarna inom området. Kommunen kommer att upprätta en gatukostnadsutredning inför utställningen av planförslaget, vilken kommer att redovisa ett förslag på kostnadsfördelning för upprustningen av kommunala vägar inom planområdet. I gatukostnadsutredningen finns även motiv och skäl till fördelning av kostnaderna redovisade. Yttrande 8 - Fastighetsägare till Båtbyggartorp 1:9 Järvakilen bör lämnas orört då det är välbesökt av kommunmedborgarna, har värdefulla strövområden samt ett rikt växt- och djurliv. För kommentar kring påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A

19 10 (37) En omfattande ökning av trafiken är ofrånkomlig vid en exploatering av området. En hämmande faktor för bilarnas hastighet är den relativt smala och krokiga vägen. En breddning av Runsavägen skulle medföra att bilarnas hastighet skulle öka avsevärt. En annan tanke med en breddning av vägen är att fler skulle ställa bilen och börja cykla istället. Detta är en vacker men helt orealistisk tanke. Fastighetsägaren har under 30 års boende i Båtbyggartorp inte hört talas om en enda trafikolycka längs Runsavägen med personskador. Planförslaget möjliggör en gångbana mellan Kairobadet och korsningen vid Harvavägen. Cyklister är även i fortsättningen hänvisade till körbanan. Hastighetsdämpande åtgärder kan bli aktuellt men styrs inte genom detaljplanen. Se vidare Sammanfattande kommentar C. Vidare anser fastighetsägaren att de flesta boende i området har bra vatten samt ordnat avloppssystem. Kommunalt vatten och avlopp skulle förutom stora kostnader medföra avsevärda olägenheter vid framdragning av ledningar mm. Det finns dessutom avloppssystem som väl uppfyller myndigheternas krav. För kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar D En förtätning av befintlig bebyggelse mer centralt är att föredra, främst Älvsundadalen som ger tillfälle att på ett föredömligt sätt bygga upp en ekostad. För kommentar kring framtida bebyggelse, se Sammanfattande kommentar B Den tilltänkta spårbilsbanan är bland annat ur ett ekonomiskt perspektiv ett högst orealistiskt projekt. Att dessutom tro att en betydande del av bilägarna skulle nyttja denna bana är ett rent önsketänkande. Det finns inga planer på spårbana inom detta planområde. Yttrande 9 - Fastighetsägaren till Övra Runby 1:15 Fastighetsägaren finner förslaget att utöka vägområdet samt avsluta med en vändplan inom planområdet som olämpligt. Runsavägens låga standard utgör redan i sig en trafikfara. Att då addera ytterligare distraktionselement ökar riskerna och inger förvåning. Fastighetsägaren kan inte heller finna några tillstånd för den nuvarande parkeringsplatsen. Om något sådant inte skulle föreligga bör berörd väghållare omedelbart återställa vägområdet. Fastighetsägaren anser att en säker och naturlig vändplan hjälpsamt uppenbarar sig när man färdats ytterligare ca 300 m och anländer till Sättra. Planområdets gränser har justerats efter samrådet så att planområdet inte tar med den del av Runsavägen som berör fastigheterna Övra Runby 1:15 och 2:3. Skälet är att den del av planområdet som utgår inte berörs av några åtgärder på Runsavägen.

20 11 (37) Yttrande 10 - Fastighetsägaren till Nedra Runby 2:3 Fastighetsägarna förutsätter att befintlig VA-lösning, LTS-system med anslutning till sjöledningen i Harvaviken kan behållas, vilken har fungerat utan problem sen Vid samrådsmötet i juni bekräftade också representanter från Upplands Väsby kommun att befintlig lösning är möjlig att bibehålla. Det vore ju också resursslöseri att överge en befintlig, fungerande investering. Därtill är fastighetsägaren inte intresserade att få sin tomt söndergrävd än en gång. För kommentar kring VA, se Sammanfattande kommentar D Fastighetsägaren förutsätter att kommunen förbättrar standarden på Långtomtastigen innan man börjar genomföra detaljplanen, bland annat att jämna ut håligheter och förse vägbanan med cykelvänligt grus. Långtomtastigen ingår inte i rubricerad detaljplan. Eventuella förbättringar kan dock vara lämpligt utanför ramen för detta planarbete. Kommunen bör i samband med allt grävande påverka IT-operatörerna att förbättra IT-kommunikationerna. Standarden på IT-kommunikationer styrs inte genom detaljplanen. Dock kommer en samordning mellan olika operatörer att ske i samband med utbygganden av VA och vägar inom området. Bullret från gruskrossen i Vällsta kan momentant uppfattas som störande. Någon form av bullerdämpning skulle uppskattas. Även om ljud hörs från Vällstaverken, har inget framkommit som tyder på att verksamheten bedrivs på sätt som strider på givet miljötillstånd varken när det gäller ljudnivåer eller tider. Yttrande 11 - Fastighetsägarna till Nedra Runby 1:4 Runsahalvön, detaljplanen och FÖPen Fastighetsägarna anser att planförslaget endast är en pusselbit i hela Runsahalvöns framtida status och funktion. I det uppdrag som finns att ta fram en fördjupad översiktsplan för de västra kommundelarna ingår särskilt hänsynstagande till grönområdena på Runsahalvön och framförallt den för hela regionen viktiga grönkilen benämnd "Järvakilen". Trots att FÖP:en inte är klar väljer kommunen att detaljplanelägga delar av området. Det ter sig anmärkningsvärt att inte ta hänsyn till eventuella konsekvenser som en helhetsbild över området kan innebära. En miljökonsekvensbeskrivning för hela området har inte gjorts - den sägs ingå som en del av FÖP:en - och MKB för delområdena har ansetts vara överflödiga. Fastighetsägarna kan inte hålla med i detta resonemang. Istället för att splittra helhetsplaneringen i små områden bör man först se till helheten, och därefter till detaljerna. Som det är nu tas exempelvis inte hänsyn till den s.k. "getingmidjan" i Järvakilen, som går mellan detalj-

21 12 (37) planeområdena "Kairo-Båtbyggartorp-Skarvängskroken" och "Eds alle", och där planen är att bygga ut från båda hållen med en än smalare getingmidja som resultat. Fastighetsägaren menar att den fragmentisering som kan skönjas i stadsplaneringen för de västra kommundelarna skapar oro och osäkerhet inför kommunens avsikter och motiv och är skrämmande ur ett demokratiskt perspektiv. Bevara Runsahalvön som den naturupplevelse den är, ändra inte villkoren för de väsbybor som valt att bosätta sig i en lantlig miljö och se istället till att göra naturtillgångarna mer tillgängliga för samtliga väsbybor och andra. Runsahalvön inte bara är en enorm naturtillgång för Upplands Väsby, utan som del i Järvakilen ett för hela regionen betydelsefullt grönområde och en del av Stockholms gröna lungor. Kommunen borde jobba för att behålla grönområdena istället för att exploatera dessa enligt vad de nuvarande planerna och visionerna indikerar. Att kommunen bör ta större hänsyn till Järvakilen framgår även ur Länsstyrelsens remissvar till Planprogrammen för Eds Allé och Kairo Båtbyggartorp Skarvängskroken Harva i augusti För kommentar kring Runsahalvön och påverkan på Järvakilen, se Sammanfattande kommentar A Kommunens ställningstagande att en miljökonsekvensbeskrivning inte är nödvändig känns oförstålig. Fastighetsägarna hänvisar till Länsstyrelsens yttrande att det inom flera sakområden behövs ett fördjupat arbete. Att avvakta presentationen av FÖPen och en MKB borde vara rimligt. En MKB upprättas som ett resultat av att en detaljplan, av en eller flera orsaker, bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Regler om miljöbedömningar av detaljplaner och program finns i miljöbalken och i MKB-förordningen. I en behovsbedömning prövas huruvida en detaljplan enligt PBL omfattas av kravet på miljöbedömning. En sådan bedömning görs av kommunen med stöd av bilaga 4 i MKB-förordningen. I detta fall har en behovsbedömning gjorts i programskedet, där kommunens bedömning är att förslaget inte innebär en betydande miljöpåverkan. Inga förändringar har framkommit under det fortsatta planskedet som förändrat bedömningen. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om att planens genomförande inte kan anses innebära en betydande miljöpåverkan. Redan idag innebär Runsavägen en barriär för faunan och floran, vilket skulle förstärkas om den planerade bebyggelsen skulle förverkligas. Om ytterligare bebyggelse i planer och visioner skulle förverkligas skulle trafikmängden öka avsevärt området. En ökning av trafiken skulle även riskera att utrota vissa djurarter som vandrar mellan Mälaren och Runbyskogen. Fastighetsägarna hänvisar till dialogmöten där de presenterade planerna visade på att det aktuella planområdet vid Kairo, Båtbyggartorp och Skarvängskroken är en förutsättning för och endast en början på större kommunala utbyggnadsplaner där Järvakilen riskerar att förminskas ytterligare. Vidare tar fastighetsägaren upp en diskussion kring ytterligare exploatering av Runsahalvön, en ny väg öster om planområde samt debatten om spårbilar. En förtätning i den centrala delen av Upplands Väsby eller Älvsundadalen föreslås istället för Runsahalvön sker.

22 13 (37) Detaljplanen behandlar endast föreslagen förtätning inom planområdet. För kommentar kring Runsahalvön och påverkan på Järvakilen, se sammanfattande kommentar A och för kommentar till framtida bebyggelse, se sammanfattande kommentar B Fastighetsägarna föreslår en hastighetsbegränsning på 30 km/h året om istället för en breddning av vägen mellan Harvakorset och Kairobadet, med markintrång som följd. En hastighetssänkning tillsammans med farthinder i vägbanan och fartkameror skulle innebära ökad trafiksäkerhet och vara mer kostnadseffektivt. Däremot skulle det vara motiverat att bredda vägavsnittet mellan Mälarvägen och Harvakorset, eventuellt kombinerat med viss omdragning av vägen. Man borde även kunna förse vägavsnittet med en integrerad gång- och cykelbana, eventuellt delvis separerad från vägen. Vidare bör hela Runsavägen, från Mälarvägen och fram till Sättra, vara belyst. Belysning bör även anordnas på alla parkeringar och offentliga platser i området och eventuellt lokalgator. Hastighetssänkning samt hastighetsdämpande åtgärder kan mycket väl vara lämpande på Runsavägen men regleras inte i själva detaljplanen. Belysning föreslås både längsmed Runsavägen och övriga lokala gator. Fastighetsägarna räknar upp fyra störningskällor i området: grustäkterna sydväst om området med sprängningar och krossljud, buller från Kungsängens skjutfält som framförallt berör norra delen av området och som blir än tydligare norr om planområdet (t.ex. det tilltänkta området för Sjöstaden), flygtrafiken till Arlanda har till och från väldigt störande inverkan inom området samt biltrafiken på Runsavägen vilken är en stor källa till buller för oss som bor längs med eller i närheten av vägen redan som det är idag, framförallt sommartid. Ytterligare byggnation gör det bara än mer påtagligt. De tre första bullerkällorna är svåra att komma åt. Den fjärde däremot är påverkbar bygg inte fler bostäder på Runsahalvön. Även om ljud hörs från Vällstaverken, har inget framkommit som tyder på att verksamheten bedrivs på sätt som strider på givet miljötillstånd varken när det gäller ljudnivåer eller tider. Angående buller från Kungsängens skjutfält har kommunen en pågående dialog med Försvarsmakten och Länsstyrelsen. Planområdet ligger utanför flygplatsens influensområdet. Luftfartsverket har som remissinstans granskat planhandlingarna. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en bullerutredning för planområdet som är en bilaga till utställningshandlingen. Se vidare kommentar till Yttrande 1 Länsstyrelsen. För kommentar kring bebyggelse på Runsahalvön, se Sammanfattande kommentar B. VA Fastighetsägarna anser att det, istället för anslutning till kommunalt VA, är bättre att tillåta moderna enskilda avloppsreningsverk, både ur den enskildes

23 14 (37) som samhällets synvinkel. Enligt tester har det visat sig vara minst lika bra eller bättre än motsvarande kommunala reningsverk. Såväl investeringskostnaderna för den enskilde som den årliga driftkostnaden inklusive underhållsavtal och provtagning är lägre än motsvarande anslutning till kommunal VA. Och investeringskostnaden såväl som driftkostnaden för samhället är noll. Det bör även påpekas att flera fastighetsägare kan gå samman om en gemensam anläggning, med ytterligare lägre investerings- och driftkostnad som följd. För kommentar kring VA, se sammanfattande kommentar B Busstrafiken Fastighetsägarna önskar en utökad turtäthet för busstrafiken. Mindre bussar vore ett bra sätt at minska belastningen på vägen, minska driftkostnaderna och öka trafiksäkerheten samt ett bra komplement till biltrafiken sommartid. Om inte SL är intresserad kanske en annan, mindre aktör skulle vara intresserad? Detaljplanen styr inte vilken typ av bussar som kommer att trafikeras i området. Se vidare kommentar till Yttrande 28 SL. Kairobadet m.m. Bevara Kairobadet som är en enorm tillgång och kan göras ännu mer attraktivt. Samtidigt kan även Sättrabadet med relativt små medel göras mer attraktivt - utan att för den delen skövla våtmarkerna och övrig flora och fauna i närheten. Båda baden behövs för Upplands Väsbys framtid. Fastighetsägarna önskar även en bättre parkeringssituation samt en upprustning av Mor Olas backe, med bland annat bättre skyltning, ny beläggning och bredare väg. Ytterligare förslag är att serveringen får en utökat utbud sommartid och att marinans, utanför planområdet skulle kunna utvecklas till ett populärt utflyktsmål. I planförslaget finns Kairobadet kvar. Om det i framtiden skulle bli aktuellt med en annan markanvändning måste detaljplanen ändras. Lokaliseringen av ett eventuellt nytt läge för ett friluftsbad kommer att behandlas i den påbörjade fördjupade översiktsplanen för Väsby sjöstad. Synpunkter och förslag till förbättringar utanför planområdet noteras. Mor Olas backe kommer att rustas upp och ingår i den gatukostnadsutredning som kommunen upprättar i samband med utställningen. Gröna kilen Bebygg inte orörd skogsmark i kommunens ägo - begränsa den försiktiga utbyggnaden till de fastigheter där de privata ägarna vill förtäta inom rimliga gränser. Bygg inga flerfamiljshus! Bygg inte den föreslagna vägförbindelsen mellan Båtbyggartorp och eventuell annan bebyggelse söderut ska byggas då det skapar ytterligare en barriär. Området är en länk mellan viktiga värdekärnor i Järvakilen, mellan Ängsjö och Runsa. Både djur och fåglar förekommer flitigt i området.