ROADS TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING LABBEN HAR STENKOLL /12 VÄGHÅLLNING I SAMVERKAN/6 KALL ASFALT ÄR KALAS9 DAX FÖRVAX I GJUTASFALT/14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ROADS TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING LABBEN HAR STENKOLL /12 VÄGHÅLLNING I SAMVERKAN/6 KALL ASFALT ÄR KALAS9 DAX FÖRVAX I GJUTASFALT/14"

Transkript

1 ROADS TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING LABBEN HAR STENKOLL /12 VÄGHÅLLNING I SAMVERKAN/6 KALL ASFALT ÄR KALAS9 DAX FÖRVAX I GJUTASFALT/14

2 ILLUSTRATION: CECILIA BÖRJESSON NCC COMMUNICATION 2007/05 ROADS ROADS nu även på webben Så här års bidrar vi i branschen till vårkänslorna. Hopprep, twistband, cyklar och skateboards längtar efter att vinterns sandningssand eller halkgrus ska sopas upp från trottoarer och cykelvägar. Den speciella, lite dammiga doften av järn som följer när uppsopningsbilen städar upp efter vintern får vårkänslorna att spira. Vårdagjämningen är nu nära och förväntningarna inför säsongen stiger. Nu börjar trädgårdsidéerna och hembyggarplanerna att diskuteras på allvar i stugorna runt om i landet. ROT-avdraget kanske har givit dessa idéer ny näring. NCC Roads hoppas naturligtvis på att få leverera sand till barnens sandlåda, dräneringen kring huset, singel till trädgårdsgången och asfalt till garageuppfarten. Ställ frågor och beställ material på Den här våren blandas dock känslorna av förväntan med ett större mått av nervositet, än vanligt. Ingen vet inte än hur lågkonjunkturen kommer att slå. Utfallet av anbudssäsongen är inte klart än och det jobbas för fullt med att vässa våra vägerbjudanden till Vägverket, kommuner och vägsamfälligheter. En sak är säker: NCC Roads har inte ägnat vintern åt att sitta och vänta och bita på naglarna. Konferenser, utbildningar och möten har ägnats åt att sätta höga mål och staka ut vägen dit. Vi ska sänka våra transportkostnader, vår energiförbrukning och öka graden av återvinning. Mer om hur vi tänker oss vägen dit kan ni läsa om i det här numret av ROADS. Dessutom har vi planerat flera tillfällen för att träffa våra kunder, närboende, politiker och studenter. Det är i dialog och nära samarbete de bästa lösningarna tas fram. Ett exempel på det är NCCs parteringavtal med Täby kommun, som ni också kan läsa om i tidningen. Vill man höra mer om detta ges ett gyllene tillfälle vid dagarna för Gatudrift och Vägunderhåll, 3-4 juni i Stockholm. Läs mer på Det här numret av tidningen innehåller ovanligt mycket artiklar om NCC Roads verksamhet ett riktigt skrytnummer! Faktum är att vi är stolta över mycket som är på gång just nu. Därmed inte sagt att vi inte kan bli bättre på mycket. För att du som läsare lättare ska kunna föra fram synpunkter på våra artiklar och tidningens innehåll finns den nu också på webben: Där finns också möjlighet att söka i äldre nummer, kommentera våra artiklar, tipsa om ämnen och frågor du tycker att vi ska ta upp. Gör det! Redaktionen önskar alla en skön ny säsong och hoppas att årets första nummer ska inspirera. Josefin Sellén INFORMATIONSCHEF NCC ROADS SVERIGE IDÉER TILL TRÄDGÅRDEN Vi har jord-, sand-, grus- och krossprodukter till din trädgård. Gå in på vår webbplats och låt dig inspireras, vi ger dig den experthjälp du behöver. Du kan även ladda ner våra lathundar för markarbeten kring hemmet. Goda grannar I Hamra utanför Stockholm driver NCC Roads en grus- och bergtäkt som ligger mycket nära villabebyggelse. Bengt-Owe Carlsson är en av grannarna. 4 Effektiv gatudrift med partnering ITäby utanför Stockholm sköter NCC driften av gator och grönområden i öppen och förtroendefull samverkan med kommunen. 6 Krossa energitjuvarna NCC Roads har startat ett projekt i syfte att minska energiförbrukningen i tillverkningen av grus- och krossprodukter. 10 PLUS: Kall asfalt kalas på lågtrafikerat vägnät 9 Laboratorier ger bättre vägar 12 Mindre rökig gjutasfalt 14 Förnyelsen fortsätter 20 ROADS GÖTEBORG Tel: Fax: ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Sellén,NCC Roads PROJEKTLEDNING: Johan Lundberg, Frilansreportage FORMGIVNING: Folke Müller folkem.se REPRO &TRYCK: Grafiska Punkten, Växjö OMSLAGSBILD: Johan Lundberg Tidningen Roads ges ut av NCC Roads.Upplagan är ca 5800 ex.för gratis prenumeration,använd talongen på sidan 20 eller skicka ett mejl till redaktionen. NCC Roads är Sveriges ledande leverantör av vägbyggnadsmaterial, beläggningsarbeten och vägservice. NCC Roads ingår i NCC-koncernen som är Nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. Citera oss gärna men ange källan. Roads förnyar maskinparken NCC Roads har slutit ett strategiskt inköpsavtal med tyskawirtgen som bland annat säljervögele asfaltläggare och vältar av märket Hamm. 18 ROADS

3 Bengt-Owe bor granne med en bergtäkt Ingen vill ha en täkt på sin bakgård brukar det heta. Men Bengt-Owe Carlsson och hans grannar i Hamra egnahemsområde i Tullinge söder om Stockholm har just det. En av NCC Roads grus- och bergtäkter ligger mindre än 100 meter från familjen Carlssons villa. Visst kan dammet vara ett problem på sommaren. Men gropen är inget stort diskussionsämne bland grannarna här, Bengt-Owe Carlsson tar emot i köket i den gröna trävillan i Tullinge. Ett hus, ursprungligen uppförtibörjanav1930-talet,somhan byggt till på både bredden och höjden sedan han flyttade dit med familjen för snart tjugo år sedan efter att tidigare ha bott i lägenhet i Tumba. Att vi skulle få en grusgrop till granne visste vi naturligtvis närviflyttadehit,mendetvaringenting som påverkade vårt beslut. 4 ROADS Jag är uppvuxen här i Tullinge och gropen har alltid legat här. Jag har aldrig sett den som ett problem, Visst går det att bedriva tätortsnära täktverksamhet! Bakom den tunna trädridån skymtar Hamra grus- och bergtäkt. Bengt-Owe Carlsson och hans grannar i villaområdet bor mindre än 100 meter från anläggningen. Gropansvarig Det är en gråkall vintersöndag i början av februari. Helgfrid härskar hemma hos familjen Carlsson. Inte ens Rulle håller låda. Han är familjens pratglada papegoja som dock ogärna öppnar näbben när det kommer främmande. Han är arvegods. Vi fick ta över honom när farsan dog, berättar Bengt-Owe medan han sätter en kanna kaffe på bryggning. Vad den trettiofyraårige, men rätt blyga gojan tycker om att bo granne med en grus- och bergtäkt får vi följaktligen inget svar på. Men Bengt-Owe är mera språksam.hanärisjälvaverketviceordförande i områdets villaförening därtill gropansvarig, som han uttrycker saken. Det betyder att jag är den i styrelsen som ska sköta kontakterna med gropen och ha koll på vad som händer i verksamheten där. Inget stort diskussionsämne Inför ROADS besök har han pratat med andra styrelseledamöter och en del grannar i området för att ta reda på hur de upplever att det är att bo granne med en täkt där det sprängs och krossas berg. Men det hela är rätt odramatiskt. Gropen är inget stort diskussionsämne. Anledningen är väl att denharfunnitshärsålängeochatt ingen tycker att verksamheten är särskilt störande. Visst kan man höra stenkrossen ibland när det är vindstilla eller vinden blåser i riktning mot villaområdet, men det hörs förvånansvärt lite och oftast tänker man inte på det. Jag vet inte om man kör med ljuddämpning eller om det är de höga slänterna kring täkten som skärmar av ljudet, säger Bengt-Owe. Slamrande bilar Nej, stenkrossens tuggande tycks inte vara något problem. Faktum är att lastbilarna kan låta mer, i synnerhet om transportvägarna i täkten är gropiga och transportörerna använder lösflak. Då kan det skramla rejält, säger Bengt-Owe, vars sovrumsfönster vetter mot täktområdet. I höstas blev han störd av oljudet från slamrande bilar i arla morgonväkten. Vid ett samrådsmöte i höstas tog han upp frågan. Nu hör jag inte bilarna längre. Jag tror man har jämnat till vägen, säger Bengt-Owe, som själv är entreprenör i åkeribranschen. Dammet är värst Annars är dammet den största olägenheten. Torra sommardagar ryker det om grushögarna, men framför allt river lastbilarna upp moln av damm när de kör in och ut ur täkten. Min ögonsten, en glänsande, mörkblå Dodge från 1959 får stå kvar i garaget sådana dagar. Inte hänger man ut tvätten heller, säger han. I Hamra-anläggningen, som ursprungligen var en naturgrustäkt, utvinner NCC Roads numera även berg. Det betyder att det även sprängs i täkten vid behov. Det är klart att det känns i marken när det sprängs, men man skjuter ganska små salvor så vitt jag kan förstå. Några skador på hus och egendom har vi mig veterligen aldrighaftiområdet,sägerbengt-owe. Vi frågar fjortonårige sonen John hur han upplever att det är när det sprängs borta i täkten, som skymtar genom vardagsrumsfönstret. Tycker han att det känns obehagligt? Nä, dom delar ju ut lappar i brevlådan innan och talar om när sprängningen ska ske. Sedan varnar dom med sirener också, Samråd inför nytt täkttillstånd NCC Roads platschef i Hamra är Per Samuelsson. Han brukar personligen åka runt och dela ut lappar till ett hundratal hushåll inför varje sprängning. Det brukar bli ungefär fyra produktionssprängningar om året och vi brukar genomföra dem koncentrerat. Årets sprängningar gjorde vi under februari månad, säger han och intygar att laddningarna är anpassade efter närheten till bebyggelsen. Per Samuelsson tillträdde tjänsten som platschef ganska nyligen och började bekanta sig med grannarna i höstas. Då hade vi ett samrådsmöte med de närboende nere i täkten. Vi berättade då att vi har för avsikt att ansöka om en förlängning av täkttillståndet här. Det nuvarande tillståndet löper ut 2013, men det finns mycket berg kvar att bryta här, förklarar han. Bengt-Owe Karlsson och ett tjugotal närboende kom till samrådsmötet Företaget bjöd på kaffe och tårta och informerade om verksamheten och sina framtidsplaner. Vi fick möjlighet att ställa frågor och jag tog upp frågan om de skramlande lastbilarna, Goda relationer är en investering för framtiden Per Samuelsson är angelägen om att upprätthålla goda relationer med grannarna och betonar att kommunikation är A och O. Om man har frågor eller klagomål att framföra vill jag att man tar kontakt med mig direkt. Det är mycket bättre än att man går och irriterar sig på saker och ting i tysthet. Att dammet kan vara ett stort problem under torrperioden på sommaren är han mycket väl medveten om. Vi försöker att dammbinda vägarna i täkten så gott det går och begjuta upplagen med vatten. Men när det är riktigt varmt och torrt under lång tid har det liten effekt. I somras lade vi därför ner verksamheten några dagar. Vi gjorde det av hänsyn både till grannarna och våra egna medarbetare, Ny väg hotar friden Från sovrumsfönstret på övervåningen i villan i Tullinge skymtar Bengt-Owe Carlsson täktområdet bakom en tunn ridå av spikraka tallar. Min fru tycker täkten är toppen. Så länge verksamheten pågår kommer området åtminstone inte att bebyggas. Vi har fri vy åt det hållet, Lite orolig är familjen dock över Vägverkets planer på att bygga en Förbifart Tullinge genom skogen strax bortom täktområdet. Ljudet från trafiken kan bli ett problem för oss som bor här i området. Om vägen blir verklighet måste vi nog agera från villaföreningens sida och ställa krav på kraftiga bullerskyddsåtgärder, TEXT & FOTO: JOHAN A. LUNDBERG KORT OM: HAMRA-TÄKTEN I TULLINGE Hamra-täkten ligger i den så kalladetullingeåsen,en av två mäktiga rullstensåsar som löper genom Botkyrka kommun. I Hamra har det enligt uppgift brutits grus sedan början av 1900-talet,men i dag är det främst berg som utvinns och förädlas.förra året producerade täkten ca ton krossat berg och ton naturgrus. Täkten betjänar framför allt lokala byggarbetsplatser i södra Storstockholm. Verksamheten i Hamra bedrivs mellan klockan och på vardagar. Vissa aktiviteter,som exempel krossning,får endast påbörjas efter klockan Utlastningen från täkten stängs kl I Hamra utvinns både naturgrus (ca ton/år) och berg ( ton/år). Den tätortsnära täkten betjänar framför allt lokala byggarbetsplatser i södra Stockholm. NCC Roads avser att ansöka om en förlängning av täkttillståndet när det nuvarande löper ut år ROADS

4 VÄGHÅLLNING I SAMVERKAN ITäby är kommunen och NCC partners Gröna fingrar! Kommunal vägservice omfattar mycket mer än bara vägskötsel. I Täby kräver vården av kommunens grönytor en mycket stor arbetsinsats. Bland annat ska kvadratmeter planteringar skötas. Fler kommuner låter privata entreprenörer ta hand om skötseln av gator och grönområden i stället för att utföra arbetet i egen regi. En verklig föregångskommun i sammanhanget är Täby som sedan slutet av 1980-talet upphandlar driften med funktionskrav och bedriver verksamheten i mycket nära samarbete med entreprenören NCC, så kallad partnering. Vårt koncept för att sköta drift och underhåll är mig veterligen fortfarande unikt i Sverige, säger projektledare Lena Rasmusson på Täby kommun. En molnfri vinternatt har ökat risken för halka på Täbys fuktiga vägar. Saltbilarna har varit ute några vändor i förebyggande syfte under tidiga morgontimmar. På bilarna skymtar NCCs logotype, för i Täby är skötseln av gator, vägar och grönområden utlagd på entreprenad. Liksom alla andra kommuner hade Täby förr i tiden en egen organisation som tog hand om driften och underhållet. Men i början av 1980-talet utgick ett påbud från kommunledningen till tekniska förvaltningen att man skulle försöka hitta andra former än egen-regi för att sköta gator och vägar. Det blev startskottet för Täbykonceptet, säger Lena Rasmusson. Fokus på funktion Det unika med Täbykonceptet var redan från början kommunens uttalade ambition att vilja handla upp drift- och underhållsverksamheten som en funktionsentreprenad och att vilja satsa på partnering i relationen med entreprenören, konstaterar Urban Sundström, arbetschef hos NCC, som jobbat med projektet sedan starten. Kommunen ville hitta en entreprenadform och samarbetsmodell som skulle höja effektiviteten och kvaliteten i driftverksamheten. I stället för att i detalj reglera hur saker och ting skulle utföras ställde man krav på funktion och lät entreprenören ta ett större ansvar för teknik och arbetsmetoder. I dag talas det mycket om funktionsupphandling och nyttan av partnering i bygg- och anläggningsbranschen men på 1980-talet var det i princip nytt. Det var bara Åre kommun som slagit in på en liknande väg, Jämförde kostnader I Täby började man med att testa det nya konceptet i liten skala funktionsupphandlades driften av gator, vägar och grönytor i Täby Kyrkby, som geografiskt utgör en tiondel av kommunens yta. Fyra år senare, 1992, skedde en ny upphandling, varvid Täby-konceptets driftentreprenad kom att omfatta 50 procent av kommunens yta. Förutom gata och park I Täby ansvarar NCC även för drift och underhåll av ett trettiotal kommunala lekplatser. Tätt samarbete har Lena Rasmusson på Täby kommun med platschef Esa Paunu (mitten) och affärschef Urban Sundström, NCC. Fler kommuner borde satsa på partnering, menar de. Täbykonceptet startade i slutet av 1980-talet i Täby kyrkby. Där ligger en av Sveriges äldsta vägar, Jarlabankes bro, från 1000-talet. Den runstensinramade vikingavägen kräver naturligtvis en alldeles särskild tillsyn och skötsel. ingick under en tid även driften av VA-ledningar i uppdraget. Under en stor del av 1990-talet sköttes driften i halva kommunen av NCC och i andra halvan av kommunens egen driftorganisation. Det gav goda möjligheter till jämförelser vad gäller effektivitet, kvalitet och kostnader. De utvärderingar som gjordes visade att vi under flera år utförde verksamheten till en lägre kostnad för kommunen, säger Urban Sundström. Långsiktigt samarbete I slutet av 1990-talet resulterade det i att NCC fick ta över driftoch underhållsansvaret för gator, vägar, och grönytor i hela Täby. Vid den senaste upphandlingen, som skedde 2004, försvarade NCC kontraktet. Nuvarande uppdrag sträcker sig fram till år Lena Rasmusson, som är kommunens ombud för driftentreprenaden, konstaterar att verksamheten fungerar bra. Det beror på att kommunen och NCC kommit överens om gemensamma mål och spelregler och att uppdraget bedrivs i nära samarbete och i en öppen och förtroendefull anda. Det är detta som är partnering och jag är ganska övertygad om att det är framtidens samarbetsform i den här typen av entreprenader. Till grund för samarbetet ligger vårt gemensamma partneringavtal som vi utarbetade när det nya kontraktet började gälla. Kundnytta, ekonomi och effektiva och flexibla samarbetsformer är vägledande nyckelbegrepp i den överenskommelsen, säger Lena Rasmusson. Stor öppenhet Esa Paunu, NCCs platschef i Täby, nickar instämmande. Han konstaterarattdenskarpagränssombrukar finnas mellan beställare och utförarorganisation i princip inte existerar. Vi har ett gemensamt mål att åstadkomma så mycket kundnytta som möjligt för de pengar som kommunen anslår till verksamheten. Det kan vi bara uppnå genom att samarbeta och dra nytta av varandras kunskap och erfarenhet och fortlöpande se till att pengarna satsas på rätt åtgärder. Öppenheten omfattar alltså även ekonomin. 6 ROADS ROADS

5 Vi har byggmöten en gång i månaden då ekonomin diskuteras. Men kommunen har också tillgång till vårt ekonomisystem och våra utgifter och intäkter. De har full insyn. På samma sätt är kommunen skyldig att fortlöpande informera ossom det egnabudgetarbetet, säger Esa Paunu. Gemensam uppföljning Även besiktning och kvalitetsuppföljning av utfört arbete görs gemensamt, inflikar Lena Rasmusson. Vi kallar till besiktningsrundor en gång i kvartalet. Att vi och NCC gör dem tillsammans har flera fördelar. Exempelvis ger det oss möjlighet att utveckla en samsyn i kvalitetsfrågorna och kontinuerligt diskutera brister i den existerande trafik- eller parkmiljön som borde åtgärdas. Men de skarpaste besiktningarna utförs naturligtvis av Täbys ca invånare. Vilket betyg ger man skötseln av infrastruktur och parker? Bra betyg. Vi får in väldigt få klagomål, svarar Lena Rasmusson. Politikerna har kvar sin handlingsfrihet Arbetschef Urban Sundström konstaterar att en viktig komponent i Täby-konceptet är den flexibla ersättningsformen. Det finns ingen fast kontraktssumma som uppräknas med index. Hur mycket pengar som ska anslås till driften avgör politikerna i fullmäktige varje år. Eftersom politikerna inte vet hur kommunens intäkter ser ut från ett år till ett annat vill man kunna prioritera och omprioritera. Den handlingsfriheten har de i det här konceptet. Av det skälet är det också viktigt att vi har insyn i kommunens budgetarbete så att vi kan anpassa vår organisation och rätta munnen efter matsäcken, säger han Höjda anslag År 2008 anslog Täby kommun 15 miljoner SEK i fast ersättning till driften, vartill kan läggas ca 6-7 miljoner kronor i rörlig del för vinterväghållningen. I uppdraget ingår även underhållsbeläggning och vissa mindre investeringsjobb som anläggande av refuger, ombyggnad av trafiksignaler etc för totalt ca 17 miljoner SEK. Beläggningsinsatserna har varierat stort över åren. För några år sedan satsade kommunen ca 3 miljoner kronor på underhållsbeläggningar men under de senaste årens konjunkturuppgång har anslagen legat runt 9-10 miljoner. Det betyder att vi kunnat ta igen eftersatt underhåll på huvudgatorna, men det finns många gång och cykelbanor och villagator som skulle behöva ny beläggning också, säger Lena Rasmusson. Sedan 2004 har den fasta ersättningen för driften i Täby ökat med ca 4 miljoner kronor. Det beror i stor utsträckning på kommunens expansion. Med nya bostadsområden följer nya gator och grönområden som ska skötas. Det kommunala vägnätet kommer också att växa som ett resultat av Norrortsledens färdigställande. En del vägar som tidigare sköttes av Vägverket övergår nu till kommunen, säger platschefen Esa Paunu. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG FOTO:: NCC KORT OM: TÄBYKONCEPTET Täby kommuns tioåriga driftentreprenad för skötsel och underhåll av gator, vägar,parker och andra allmänna platser är en så kallad funktionsentreprenad. Det betyder att kommunen ställer krav på funktion och standard på infrastruktur och anläggningar,medan entreprenören NCC avgör hur kommunens kvalitetskrav lämpligast ska uppfyllas. Drift- och underhållsverksamheten bedrivs i mycket nära samverkan,s k partnering,mellan beställare och entreprenör. För närvarande omfattar entreprenaden skötsel av 250 km asfalterad bilväg, 230 km asfalterad gång- och cykelväg/bana,5 km grusväg,100 hektar gräsyta, 30 kommunala lekplatser,2 500 kvm rabatter och 540 hektar naturpark.nccs driftorganisation itäby består av sju tjänstemän och yrkesarbetare beroende på säsong.därtill kommer ett betydande antal underentreprenörer som sköter allt från snöröjning,broreparationer,slamsugning av brunnar,linjemålning, gräsklippning,klottersanering etc. Partnering ger mer drift och underhåll för pengarna Partnering är en bra samarbetsmodell i drift- och underhållsverksamhet som vi gärna skulle se mer av ute i kommunerna! Det säger Fredrik Skiöld, chef för NCC Roads Vägservice i Sverige. Han konstaterar att Täby kommuns koncept för skötsel av gator, vägar och grönområden visar att både beställare och entreprenör har mycket att vinna på tätare samverkan. Med gemensamma mål för verksamheten och öppen ekonomi kan verksamheten planeras och bedrivas effektivare och med högre kvalitet. Kommunerna får helt enkelt mer drift och underhåll för pengarna, NCC Roads håller för närvarande på att ta fram en strategi som syftar till att få fler kommuner att upphandla driften av gator och vägar i konkurrens och att satsa på ett nära och mer långsiktigt samarbete med entreprenören. Vi genomför nu partneringutbildningar inom Vägservice för att öka förståelsen och kunskapsnivån om samarbetsformen. I det sammanhanget utnyttjar vi bland annat erfarenheter från Danmark där partnering mellan kommuner och entreprenörer är mycket mer vanligt förekommande än i Sverige, säger Fredrik Skiöld. Framtidens melodi Han noterar att fler och fler kommuner och kommunala bolag visserligen handlar upp driften eller delar av driften externt, men att partnering fortfarande är en ovanlig samarbetsform. Partnering bygger på förtroendeochfinnsintedettillhundra procent är det klart att många kan känna tvekan inför att ge sig in i en alltför tät relation med en entreprenör. Men i takt med att fler och fler kommuner inser fördelarna tror jag att vi kommer att få se mer partnering i kommunsektorn. Man måste dock ha respekt för att det är en process som tar tid, säger Fredrik Skiöld. Vägverket satsar på utökad samverkan På den statliga sidan går utvecklingen helt klart mot ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. När Vägverket och Banverket handlar upp sina driftentreprenader finns utökad samverkan alltid med. Orsaken är naturligtvis att modellen skapar bättre förutsättningar för en effektivare och billigare drift av vägar och järnvägar, säger Fredrik Skiöld. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Partnering är en mycket lämplig samarbetsform i kommunala driftuppdrag, säger Fredrik Skiöld, chef för NCC Roads Vägservice. Med ökat klimatfokus är kallt producerad asfalt en framtidsteknik. Låg energiförbrukning och ökade möjligheter att använda returasfalt är ett par av fördelarna. NCC Roads tester visar också att beläggningarna har god livslängd. Men fortfarande dröjer det kommersiella genombrottet. NCC Roads har tillsammans med med bitumentillverkaren Nynas utvecklat en kall produktionsteknik för asfalt som testats sedan slutet av 1990-talet på olika typer av beläggningar. Nyckeln till ett lyckat resultat är att vi kombinerar en ny typ av bindemedel med en ny metod för att blanda och lägga ut massan, säger Roger Lundberg, teknikchef hos NCC Roads Nord, som under många år funderat på hur man kan tillverka en kall asfalt med lika bra egenskaper som traditionell varm asfaltmassa. Klimatsmart produktionsmetod... Resultaten från försöken med den nya kalltekniken är mycket goda. Den kalla asfalten fungerar lika bra eller bättre på alla typer av vägar, utom de mest högtrafikerade och beläggningarna i Umeåområdet har visats upp för intresserade från hela världen. Intresset har varit större från andra länder än från Sverige, säger Roger Lundberg och berättar om delegationer från stora delar av Europa, Australien och USA som vallfärdat till Umeå bara för att titta på de kalla asfaltbeläggningarna. En stor fördel med kall teknik är att energiåtgång och koldioxidutsläpp bara är en bråkdel jämfört med traditionell tillverkning. Att tillverka ett ton kall asfalt kräver normalt endast 0,1 liter olja jämfört med 6-7 liter för varmblandad massa. Dessutom ger den kalla tekniken mycket större möjligheter att blanda in returasfalt. Faktiskt fungerar det med ända upp till hundra procent återvunnet material, jämfört med procent med den varma tekniken. Tekniken möjliggör dessutom återvinning av tjärhaltiga massor, något som inte är tillåtet att göra i traditionell varm tillverkning. har framtiden för sig Men trots alla fördelar och goda erfarenheter används tekniken fortfarande i blygsam omfattning i Sverige. Det är svårt att förstå menar Matz Wiklund, försäljningschef på Nynas Bitumen. Tekniken och kunskapen finns och är utprovad och har använts i Europa under lång tid. Men ändå har vi ännu inte upplevt något kommersiellt genombrott, Trots trögheten är Matz Wiklund övertygad att detta är framtidens lösning. Genombrottet kommer när myndigheterna på allvar börjar kräva användning av en mer miljövänlig teknik. Det ställer i sin tur kravpådelvisnyametodernärdet gäller blandning och utläggning för att säkerställa kvaliteten på den färdiga beläggningen. TA DET KALLT! I Överboda utanför Umeå lades kall asfalt för elva år sedan. Fortfarande är vägbanan i mycket fint skick.asfalten innehåller 80 % returasfalt och är producerad med NCC Roads speciella kallteknik. Vägverket har testat Georg Danielsson, projektledare vid Vägverket region Nord, tycker att den kalla produktionstekniken är ypperlig på lågtrafikerade vägar. Kostnaden är något lägre eller densamma, hållbarheten är god och kan man dessutom ta tillvara och återanvända uppfrästa asfaltmassor så är den kalla metoden mycket bra. Med dagens miljöfokus är det svårt att förstå att tekniken inte slagit igenom, men det beror nog på en tröghet hos både beställare och utförare, menar han. De statliga vägobjekt i Umeåtrakten som belades med kall asfalt i slutet av 90-talet kan i dag visa upp en bättre hållbarhet och mindre slitage än referensobjekt gjorda samtidigt med traditionell halvvarm teknik. Vid mätningar under hösten 2008 var slitaget för hjulspår 1 mm på den kalla beläggningen jämfört med 11 millimeter för referensobjektet. Teknikenlämparsiginteförde allra mest trafikerade vägarna men många beläggningar skulle kunna läggas med kall asfalt. 70 procent av det svenska vägnätet har en trafik på upp till fordon där tekniken fungerar mycket bra, konstaterar Roger Lundberg. Ställer krav på varsam utläggning Kallblandad asfalt läggs på samma sätt som en varmblandad. Men vältningen är speciellt viktigt eftersom bindemedlet bryter (härdar) först när den packas med en kombination av vibrationsoch gummihjulsvältar. Blandningen av massan är också betydelsefull och görs i små och smidiga mobila asfaltfabriker som NCC Roads har utvecklat specifikt för ändamålet. Hela utrustningen ryms på två släpvagnar. Några timmar efter att man är på plats kan man börja producera massa. Blandningen kan ske ute på arbetsplatsen och läggningen blir enklare och billigare, säger Roger Lundberg. Tekniken ställer höga krav på entreprenörerna som ska utföra arbetet. Hanteras massan felaktigt kan det börja bryta för tidigt vilket ger ett sämre slutresultat och sämre kvalitet på beläggningen. Viktigt är att blandningen görs på ett mjukt och skonsamt sätt kombinerat med ett hårt bitumen, vilket är motsatt teknik som vanligtvis används vid kall produktion. Kall asfalt står pall Kall produktion är också användbart där kraven på bärkraft är extrema. Ett exempel på det är en kombiterminal i Luleå där den belagda ytan skulle klara truckar med 100 tons axellast. En sådan makadambeläggning går inte att göra med varm bitumen och betong nöter för mycket på truckarnas hjul. Lösningen blev ett kalltillverkat bärlager kombinerat med ett traditionellt slitlager, konstaterar Roger Lundberg. TEXT: THOMAS EKENBERG FOTO: ROGER LUNDBERG KORT OM: KALL ASFALT Traditionell asfalt tillverkas av stenmaterial som blandas med bindemedel,bitumen. Tekniken är energikrävande. För att bindemedlet ska smälta krävs temperaturer på upp till 180 grader.för att hålla temperaturen måste även stenmaterialet upphettas till höga temperaturer. Med kall teknik används istället bitumenemulsion som bindemedel, det vill säga bitumen blandat med vatten.bindemedlet blir därmed flytande redan vid normal temperatur och behöver inte värmas. I dagsläget används kall teknik främst på småvägar med låg trafikbelastning samt gångoch cykelbanor. 8 ROADS ROADS

6 Energi, ekonomi och ekologi ska gå hand i hand. Fram till år 2012 ska NCC Roads minska energiförbrukningen med tolv procent. Just nu pågår en översyn av krossverksamheten. Vi ska tänka energieffektivitet i allt vi gör, säger Sören Hane, arbetschef i Mellansverige, med ansvar för NCC Roads krossanläggningar utanför Stockholm. El istället för diesel. Effektivare produktion. Färre transporter. Ökad återvinning. Eco-driving. Det är några förslag på hur NCC Roads ska minska energiförbrukningen i krossverksamheten. Det finns inga patentlösningar på energifrågan. Helt avgörande är den mentala inställningen hos alla, från förare till inköpare och platschefer. Och givetvis hos våra kunder, menar Sören Hane, som leder arbetet. Energikostnaden motsvarar idag ungefär 20 procent av den totala tillverkningskostnaden för krossprodukter. Det finns alltså mycket att spara på minskad energiförbrukning och egentligen ingen tid att förlora. En idébank ska presenteras under våren och redan i mars startar en utbildning i eco-driving inom NCC Roads. Om alla lär sig att köra mer energisnålt kan det minska ett fordons energiförbrukning med fem tio procent. Får vi ut kunskapen till våra förare före halvårsskiftet bör det ge effekt redan i år, säger Sören Hane. El istället för diesel För att producera ett ton krossmaterial krävs mellan sju och tio kwh energi. Den exakta förbrukningen varierar mellan olika täkter beroende på produktionsmetod, typ av berg, placering, maskiner och transporter. Mest energi går åt vid produktion och transporter. Ett byte från diesel till nät-el skulle ge stor effekt, men NCC Roads täkter ligger i många fall långt från befintliga elnät. Sören Hane är dock övertygad om att det finns en del energi att spara i produktionen. Noggrannhet i bergborrning och elektroniska tändmedel vid sprängning kan ge bättre styckefall och därmed effektivare krossning. Värmefotografering kan avslöja energiläckor i utrustning och maskiner. Teknisk inventering Redan nu pågår en teknisk inventering av maskiner och fordon i täkterna. Motorer och utrustning jämförs och Sören Hane menar att de går att trimma och finjustera för att bli mer produktions- och energieffektiva. Vi tittar på energiförbrukningen hos all utrustning, alla hjullastare, dumprar och andra fordon i täkterna. Det ger en bra bild av vad vi ska satsa på vid underhåll och inköp. 10 ROADS Jämförelser av energislag och energieffektivitet kommer att bli särskilt viktigt vid nyinvesteringar och inköpschefen Kent Andersson är därför en nyckelperson i idéarbetet. Stoppa energitjuvarna Nu ska energitjuvarna i krossverksamheten fångas in och Sören Hane leder jakten. Vi jämför kontinuerligt energislag och priser och ska vid inköp jämföra varje maskin och varje fordons energiförbrukning mycket noga. Vi ska också undersöka möjligheterna att byta till bandtransportörer vid vissa täk- ter. Det kan bli aktuellt i Södra Sandby i Skåne, där täkten ligger djupt och allt krossmaterial ska transporteras uppåt. Vi väntar besked om förlängt täkttillstånd innan vi kan gå vidare med en sådan investering. Jag kan tänka mig att vi i framtiden har egna vindkraftverk som försörjer krossanläggningarna med energi, säger Per Murén, FoU-chef för krossverksamheten inom NCC Roads. UR NCC:S IDÉBANK FÖR MINSKAD ENERGI- FÖRBRUKNING El istället för diesel där det är möjligt Effektivare spräng- och krossmetoder. Trimma och justera alla maskiner och fordon. Öka andelen återvinningsmaterial. Samordna transporter,öka returlasterna. Jämföra energieffektivitet vid inköp av nya maskiner och fordon. Bandtransportörer där det är lämpligt. Utbilda all personal i eco-driving. Effektivare transporter Energieffektivisering handlar mycket om internt vardagsgnetande, men Sören Hane påpekar att samarbetet med både kunder och leverantörer är en viktig del av arbetet. Framför allt på transportsidan. I Göteborg och Stockholm har NCC Roads egna transportsamordnare. Det kan bli aktuellt på fler håll i landet. Vi diskuterar redan med några större åkerier hur transporterna kan bli effektivare, hur vi ännu mer än idag kan samordna kross- och asfalttransporter och organisera fler returtransporter. Mer återvinning Återvinning är en viktig del i energipusslet. NCC Roads återvinner idag åtta - tio procent, en siffra som FoU-chefen Per Murén räknar med kommer att öka rejält genom mer samarbete med kunder och leverantörer. Då bidrar vi också till det nationella miljökvalitetsmål som säger att uttaget av naturgrus ska begränsas. Asfalt ger bäst utfall eftersom både bitumen och sten kan återanvändas, betong kan återanvändas som förstärkningslager i vägar. Även entreprenadberg, det vill säga bergmaterial från tunnel-, väg- och husbyggen är ett viktigt återvinningsmaterial. Om våra kunder ställer funktionskrav istället för produktkrav kan vi planera mer energieffektivt och transportekonomiskt, säger Per Murén. Sol och vind Som FoU-chef har Per Murén ett spanande öga mot framtiden. Han följer de försök som görs i England med ultraljud istället för konventionell krossning. Och han tror på alternativa energikällor på plats ute vid täkterna. Miljövänligt producerad el är den renaste energikällan vi kan använda och jag kan tänka mig att vi i framtiden har egna vindkraftverk. En annan idé är att utnyttja alla södervända slänter vid täkterna för att fånga och lagra solenergi. I bästa fall kan vi koppla in oss och sälja till befintliga elnät. Kanske är vi där om tio år, TEXT: GUNILLA SCHÖNNING ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND ROADS

7 När kraven på vägarna ökar blir labben allt viktigare Borrprover från nya och gamla asfaltbeläggningar analyseras ständigt. håller på med provtagning och analys dagligen har lättare att se de risker och möjligheter som finns i kontrakt och skrivningar, fortsätter han. Fullt upp! Förra året registrerades prover vid Linlab. Varje registrerat provgenomgårisnittminsttvåanalyser. Linlabs basuppdrag handlar om att ge service åt fyra asfaltverk varav ett på Gotland (totalt producerar de cirka ton massa varje år) samt att göra de provningar som krävs vid utläggning av asfalt på vägarna. Därutöver kommer externa uppdrag från exempelvis kommuner som vill ha hjälp med att kartlägga äldre vägars bärighet eller innehåll av stenkolstjära. Även privatpersoner med enskilda avlopp behöver då och då hjälp med siktanalyser på materialet i sina infiltrationsbäddar. I produktutveckling och dimensionering har vi också en viktig uppgift. NCC Roads har en räcka med företagsbundna produkter för tunna och tjocka beläggningar, VIACO-konceptet, säger Mats Hemmingberg. I Stockholm finns NCC Roads kombinerade forsknings- och utvecklingslaboratorium. Vi samarbetar med dem kring forskningsuppdrag och kommer in i provningen eller uppföljningen av olika produkter. Vi följer exempelvis utvecklingen gällande gummibeläggning och tysta beläggningar Ackreditering ger trygghet På vintern när asfaltverken står stilla är det lågsäsong även på laboratorierna. Men ingen går sysslolös. Vi är ett Swedac-ackrediterat laboratorium, ISO/IRC Det betyder att det finns en rad instruktioner och rutiner att följa, inte minst när det gäller att rengöra, finjustera och kalibrera verktyg och instrument. All utrustning ska vara i topptrim. Varje analys utförs efter gällande standard, på ett kvalitetssäkrat sätt. Våra vågar ska kunna mäta på hundradelen av ett gram. Ackrediteringen är en kvalitetssäkring. Vi som jobbar på labbet är också rutinerade och har själva tidigare erfarenheter av beläggningsarbete. Jag tror att våra uppdragsgivare är trygga med oss. De vet att vi har specialistkunskaper. De lämnar sina prover till oss men de ringer också ofta och frågar oss om råd när det gäller provtagningar och analyser eller hur man kan tolka olika svarsresultat, säger Mats Hemmingberg. Tolv ackrediterade laboratorier NCC Roads har nio ackrediterade väglaboratorier: fyra i region Nord (Umeå, Sundsvall, Gävle, Gustafs), tre i region Öst (Linköping, Västerås, Upplands Väsby) och två i region Sydväst (Hisings Kärra, Södra Sandby). I sistnämnda region är labben i Biskopstorp, Uddevalla och Karlstad mitt uppe i processen att bli ackrediterade. Utöver de ackrediterade laboratorierna finns också ett antal produktionslaboratorier. TEXT O FOTO: ANNA KIM-ANDERSSON Kvalitetskraven på krossprodukter och asfalt skärps stadigt. Väglaboratoriernas kompetens har därmed blivit ett konkurrensmedel. På Linlab i Linköping är hög service, noggrannhet och specialistkunskap nyckelord i vardagen. Linlab, som är ett av NCC Roads ackrediterade väglaboratorier i Sverige, håller till i en envåningsbyggnad i utkanten av Linköping. Linlab servar entreprenörer och andra uppdragsgivare i Östergötlands och Jönköpings län med provtagning och analyser av kross och asfaltprodukter. Personalen arbetar med precision och noggrannhet. Till sin hjälp har de vågar, siktar och andra instrument som behövs för de fysikaliska och mekaniska undersökningar som utförs. Men varför måste till synes solida produkter som kross och asfalt analyseras så minutiöst? Jo, precis som exempelvis blodprov kan säga mycket om människors hälsa är analyserna av kross och asfaltprodukter, i olika faser i vägbyggnadsprocessen, riktigt viktiga för att kunna kontrollera och kvalitetssäkra vägarnas status. Vägbyggarna behöver säkerställa att de får rätt sorts material i sina massarecept, att de färdiga produkterna håller den kvalitet som de ska och att de färdigbyggda vägarna klarar av de belastningar och det slitage som kan förväntas. Skärpta krav och bättre analysmetoder I Sverige är det ytterst Vägverkets riktlinjer och normer som styr kraven gällande provtagning och analys av vägbyggnadsmaterial. Under årens lopp har kvalitetskraven skärpts, analysmetoderna förfinats och antalet mätparametrar ökat, inte minst med anledning av att Sverige måste anpassa sig till gällande EU-normer. Det blir också allt vanligare med funktionsentreprenader, där redovisning av kvalitet sker med hänsyn till funktionen för den specifika vägprodukten snarare än med avseende på de ingående, enskilda ingrediensernas kvalitet. Detta är annars det vanliga redovisningssättet i mer traditionella så kallade utförandeentreprenader. Idag är kvalitetskraven med andra ord komplexa! Vilket innebär att kunskapen och kompetensen som finns på väglaboratorierna blivit allt viktigare, konstaterar Linlabs laboratoriechef Mats Hemmingberg. Viktigt produktionsstöd Vi är ett snabbt och effektivt produktionsstöd som kan supporta våra uppdragsgivare med kunskap om regelverk såväl som om specifika vägprodukter och de krav som ställs på dem. Vår kompetens utnyttjas alltid i större vägprojekt. Det är en fördel både för mig och för kollegorna som lägger offerter. Regelverket kring vägarna är invecklat och det finns ett vitessystem. Om man inte uppfyller de kvalitetskrav som står i kontrakten får man böta. Vi som En beläggnings nötningsresistens undersöks i den här s k prallapparaten där asfaltprovet utsätts för accelererad nötning med stålkulor. I den här apparaten utsätts asfaltprovet för pulserande belastning. Det så kallade dynamiska kryptestet ger besked om om beläggningens förmåga att stå emot permanenta deformationer från trafiken. Vi är flexibla och hjälps åt så att våra uppdragstagare ska få sina resultat så snart som möjligt.vi kan ofta ge svar inom 1-2 dygn, säger labchefen Mats Hemmingberg (tv), som här ses tillsammans med laboranterna Peter Bülow och Leif Söderberg I en så kallad Marshall-press provpackas asfaltmassan i labbet. Med metoden bestämmer man om asfalten klarar hålrumskraven efter packning. 12 ROADS ROADS

8 NCC ROADS BINAB Gjutasfalt har både småskaliga och storskaliga användningsområden. Nya Svinösundsbron, som invigdes 2005, har tätskikt och beläggning av gjutasfalt. Anders Bergman, NCC Roads BINAB, har lett SBUF-projektet. DAX FÖRVAX I GJUTASFALT Mindre rök! Om gjutasfalt kan läggas ut vid lägre temperatur förbättras arbetsmiljön för dem som ska göra jobbet. Dessutom minskar energikostnaderna för uppvärmning av asfalten. NCC ROADS BINAB KORT OM: GJUTASFALT Gjutasfalt är en beprövad produkt med rötter i 1800-talet.Gjutasfalt består av bitumen,filler och olika typer av stenmaterial beroende på användningsområde och tillverkas i temperaturer på mellan 220 och 250 grader.till skillnad från vanlig asfaltmassa är gjutasfalt en vätska som ger en helt tät beläggning. Materialet har utvecklats mycket under de senaste decennierna, främst beroende på bättre bindemedel och effektivare utläggningsmetoder. I dag används gjutasfalt framför allt som tätskikt och beläggning på broar,parkeringsdäck, gårdar,flygplatser och industrigolv. NCC Roads har utfört entreprenader med gjutasfalt i över 100 år och har två fabriker,en i Göteborg och en i Stockholm (Akalla).I Mellansverige marknadsförs gjutasfaltverksamheten under varumärket BINAB. Genom att blanda vax i det polymermodifierade bindemedlet går det att sänka temperaturen vid utläggning av gjutasfalt med upp till 30 grader utan att kvaliteten på beläggningen försämras. Det visar ett nyss avslutat forsknings- och utvecklingsprojekt som NCC Roads BINAB deltagit i. Mindre problem med besvärande emissioner och lägre energiåtgång är två av vinsterna. Det är inte bara tillverkarna av vanlig vägasfalt som för närvarande undersöker möjligheterna att sänka temperaturen och därmed energiförbrukningen i produktionsprocessen. De svenska tillverkarna av gjutasfalt går samma väg. Gjutasfalt, som främst används som tätskikt och beläggning på broar, gårdar och i parkeringsdäck, tillverkas inte i tillnärmelsevis samma volymer som vägasfalt, men produktionen är ändå energislukande eftersom tillverkningstiden är längre och blandningstemperaturen högre, vanligtvis ca grader. Förbättrad arbetsmiljö Det är dock primärt inte energiskäl som fått de svenska tillverkarna av gjutasfalt att undersöka möjligheterna att sänka temperaturen vid tillverkning och utläggning. Snarare är det arbetsmiljömässiga skäl och förväntade nya EU-regler som i framtiden kan komma att förbjuda utläggning av gjutasfalt som är varmare än 200 grader. Ju varmare gjutasfalten är desto mer rök avger den. Bitumenrök är besvärande och inte hälsosam att inandas i för höga koncentrationer. Kan man sänka temperaturen vid utläggning med trettio grader så innebär det en stor förbättring, framför allt vid läggning i inomhusmiljöer som P-hus och garage, säger Anders Bergman hos NCC Roads BINAB. Samarbete med KTH Han har varit projektledare för det nyss avslutade forsknings- och utvecklingsprojektet Vax i bitumen för gjutasfalt, som finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och GAFS, Gjutasfaltföreningen i Sverige. Målet med projektet, som bedrivits i nära samarbete med KTH och bitumenleverantören Nynäs, har varit att undersöka möjligheterna att tillverka gjutasfaltbeläggningar vid lägre temperatur genom inblandning av vax i bindemedlet. Genom att tillsätta specialvax kan man åstadkomma en viskositetssänkning i bitumenet och få en gjutasfalt som går att lägga ut vid lägre temperatur än vad som annars är fallet, förklarar Ylva Edwards, universitetslektor vid KTH som doktorerat i ämnet vax och asfalt. Kvalitetsfrågan i fokus I KTHs laboratorium och i fältförsök har hon och andra studerat hur inblandning av olika vaxer i varierande mängd påverkar gjutasfaltens läggbarhet och kvalitativa egenskaper. Och resultatet av testerna har utfallit till belåtenhet. Projektet har klart bevisat att man med hjälp av lämplig vaxtillsats kan sänka temperaturen på gjutasfaltmassan vid utläggning med upp till trettio grader. De provningar som gjorts visar också att det kan ske utan försämringar av kvaliteten på färdig beläggning, vilket varit en viktig förutsättning för hela projektet. Vi har inte noterat någon försämring av beläggningens stabilitet vid höga temperaturer och heller ingen risk för ökad sprickbildning vid låga temperaturer, säger Ylva Edwards. Två olika vaxer har testats, dels Sasobit som är ett syntetiskt vax, dels Asphaltan A som är ett montanvax framställt ur brunkol. En fyraprocentig inblandning av Asphaltan i bitumenet är det som hittills gett bäst resultat, säger Ylva Edwards, som dock betonar att det behövs fler fältförsök för att säkerställa resultaten. Bättre beläggning Vaxet fördyrar enligt uppgift gjutasfaltmassan med 5-10%, men den merkostnaden uppvägs av vinster i arbetsmiljö och minskad energiförbrukning, enligt Anders Bergman. Han tillägger att det också finns andra fördelar med att blanda och lägga ut gjutasfalt vid lägre temperatur. All gjutasfalt i Sverige tillverkas numera med polymermodifierat bindemedel eftersom det ger beläggningar av högre kvalitet. Men faktum är att polymererna egentligen inte mår bra av att hettas upp till dagens höga blandningstemperaturer. Bindemedlet tappar i spänst och åldras fortare. Även ur den aspekten är en temperatursänkning fördelaktig, säger Anders Bergman. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Läs mer: Projektets nyligen färdigställda slutrapport kan laddas ner från: 14 ROADS ROADS

9 Nya regler för dubbdäck föreslås Vägverket har utrett dubbdäckens vara eller inte vara på uppdrag av regeringen och presenterade sitt förslag till nya vinterdäcksregler i början av januari. Eftersom dubbdäcksanvändningen lokalt orsakar stora miljöproblem i form av inandningsbara partiklar (PM 10) vill Vägverket se en begränsning i användningen av dubbdäck. Exempelvis föreslås att kommunerna ska få rätt att förbjuda dubbdäck på särskilt utsatta gator där luftkvaliteten är dålig. Vägverket vill också begränsa tiden för när det ska vara tillåtet att använda dubbdäck och minska antalet tillåtna dubbar i däcken. Enligt Vägverket är minskad dubbdäcksanvändning samhällsekonomiskt lönsam genom minskade hälso- och miljö effekter och minskat beläggningsslitage. Webben: Vägverkets förslag till nya vinterdäcksregler kan laddas ner från amlad_lagesrapport_om_vinterdack.docx Säkrare vägar minskar dödsolyckorna 420 personer omkom i trafiken Det är en minskning med tio procent jämfört med året innan och det lägsta antalet döda sedan 1945, uppger Vägverket. Minskningen förklaras dels av en vikande ekonomi, som i sin tur påverkar trafikens omfattning och sammansättning, dels av att omfattande trafiksäkerhetsåtgärder vidtagits under senare år. Under 2008 har exempelvis 300 km mötesfri väg öppnats för trafik, vilket innebär att det nu finns närmare km mötesfri väg i landet. Preliminära uppgifter visar att det skett en liknande minskning av trafikdödade i många andra 16 ROADS länder, dock inte i Danmark och Norge. Sverige behåller en tätposition i säker trafik. I förhållande till befolkningens storlek omkom preliminärt 4.5 personer i trafiken per innevånare för Jämfört med internationella uppgifter från 2007 är detta resultat det näst lägsta av alla världens länder (endast Malta har ett bättre värde). Utvecklingen mot en allt säkrare trafik i Sverige är mycket positiv, samtidigt är det en besvikelse att några faktorer inte påverkats nämnvärt. Dit hör nykterhet och användningen av bilbälte. Fortfarande är cirka 25 procent av de dödade bilförarna påverkade av alkohol, och mellan 40 och 45 procent av de som omkommit i bil använde inte bilbälte. Här finns en mycket stor möjlighet att öka trafiksäkerheten kraftigt, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö. Snart dags för utdelning av FIAs kvalitetpris Den 2 april hålls FIA-dagen på Clarion Hotel i Stockholm. Då kommer även FIAs kvalitetspris att delas ut. Priset syftar till att premiera väl genomförda anläggningsprojekt i kategorierna Investering och Drift och underhåll. Både NCC Construction och NCC Roads är med och tävlar om priset i investeringsklassen. Webben:Hela programmet för FIA Dagen 2009 hittar du på Infrastrukturens år Vägverket och Banverket kommer att upphandla entreprenader för ca 24 miljarder kronor under Det uppger tidningen Byggvärlden som nyligen kartlagt alla infrastrukturprojekt över 50 miljoner SEK. Vägverkets upphandlingar värderas till drygt 17 miljarder och omfattar bland annat ett fyrtiotal projekt i storleksklassen 50 miljoner till 1,7 miljarder. Det enskilt största av dessa är totalentreprenaden för nya vägen mellan Mjölby och Motala. NYTT PÅ VÄG När bygg- och industrikonjunkturen viker går Banverket och Vägverket in. De två statliga myndigheterna ska i år lägga ut flera hundra entreprenadkontrakt värda uppemot 24 miljarder kronor. Resurssnålt vägbyggande Hur kan geofysiska metoder användas för att göra vägbyggandet mindre energikrävande och mer resurssnålt? Docent Joanne Fernlund vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, fick nyligen ett stipendium av Vägverket för att undersöka den saken. Om vägarna läggs så att man i större utsträckning kan använda befintligt material i terrängen behövs mindre tillförsel av vägbyggnadsmaterial från annat håll och därmed färre energikrävande lastbilstransporter. Geofysiska undersökningsmetoder gör det möjligt att undersöka markförhållanden utan att det skapa sår i naturen. Vid KTH:s institution för Mark- och vattenteknik, pågår redan utbildning och forskning om användning av geofysiska metoder för att bedöma kvalitet hos jord och bergmaterial som är tänkta att användas i till exempel asfaltbeläggningar och betongkonstruktioner. Trafik som energikälla Att bilar förbrukar stora mängder bränsle vet vi. Men nu vill ett israeliskt utvecklingsföretag även försöka använda biltrafiken för att producera energi. Genom att lägga piezoelektriska kristaller under asfaltbeläggningar på motorvägar kan vibrationerna från trafiken omvandlas till elektrisk energi. En kilometer fyrfilig motorväg kan ge en effekt på kw eller tillräckligt mycket energi för att försörja 100 hushåll, enligt Haim Abramovich vid Technon-Israel Institute of Technology i Haifa, som utvecklat metoden. De piezoelektriska generatorerna kan även avläsa hastighet, vikt och distans mellan fordon och användas som sensorer i ett trafikövervakningssystem. Systemet uppges även kunna byggas in i järnvägar och start- och landningsbanor på flygplatser. Webben Läs mer om systemet på Tillståndsprocess ses över Regeringen tillsätter inom kort en utredning som ska undersöka hur planerings- och tillståndsprocessen kring infrastrukturprojekt kan förenklas. Utredare blir Bo Bylund, som tidigare varit generaldirektör ibland annat Banverket. Dagens komplexa process leder för ofta till förseningar och fördyringar. Det vet inte minst alla de som bygger järnväg i Umeåtrakten. De många överklaganden som gjorts vid byggandet av Botniabanan har förorsakat samhället merkostnader på ca en miljard kronor, säger Leif Zetterberg, statssekreterare hos infrastrukturminister Åsa Torstensson. Just nu pågår arbetet med att ta fram direktiv och Leif Zetterberg efterlyser anläggningsbranschens aktiva deltagande i utredningen. Branschens företag och organisationer har erfarenheter av hur komplicerat och krångligt det kan vara och kan säkert ha förslag på hur saker och ting kan bli bättre. Ni kan ringa Bo Bylund redan i morgon för han är intresserad av all input från verkligheten, säger Leif Zetterberg. Ju mer trafik på vägen, desto mer elenergi kan den producera. NCC Roads lanserar en ny tjänst för att anlägga och reparera små asfalteringar och plattläggningar på ett snabbare, billigare och miljövänligare sätt. Med en liten maskin som är ny i Sverige, kan en person göra samma arbete som flera personer och stora, tunga maskiner hittills gjort.alla som äger väg eller mark i Umeå kan köpa tjänsten. NCC Roads i Umeå lanserar våren 2009 en ny tjänst för marknaden, utifrån en dansk förlaga. Från i maj i år utför NCC:s svenska micro-team samma typ av tjänster i Umeå. Microteamet består av en person somärspecialistpåområdetochanvänder specialanpassad utrustning. Vi hade behov av att göra småjobben på ett billigare sätt. Med en ny liten maskin från USA, portabel heater, kan en person laga potthål och sprickor i asfalten. Men microteamet gör även andra typer av små beläggningsjobb, säger Håkan Mandusson, arbetsledare, NCC Roads. Det är ett miljövänligare sätt att göra små asfaltsreparationer eftersom man slipper använda stora maskiner som skär asfalten och transporterar bort överskottet. ROADS AKTUELLT N Y H E T E R / I N F O R M A T I O N F R Å N N C C R O A D S Redaktör: Josefin Sellén TEL NCC LANSERAR SNABBARE OCH MILJÖVÄNLIGARE TJÄNST FÖR SMÅ ASFALTERINGSARBETEN I UMEÅ Istället kan heatern värma och rugga upp beläggningen. Ny asfalt fylls på från en isolerad låda som rymmer ett ton asfaltmassa. Ytan packas med en vibrerande platta. All utrustning ryms på en bil med ett släp. Tjänsten erbjuds nu en bredare marknad, det vill säga alla som äger markiumeåochäribehovavmindre vägreparationer eller beläggning, till exempel privatpersoner, husägare eller samfällighetsföreningar. Men Umeå kommun använder microteamet sedan sommaren Det här blir precis lika bra lagat ochhållbartsomnärncchadefler arbetareochstoramaskinermedsig. Dessutom ger det färre transporter och går snabbare, säger Torbjörn Sandberg, gatudriftchef på Umeå kommun. Beställningar och förfrågningar görs på NCC:s hemsida. En platschef besvarar dem inom ett dygn. Inom ett par dagar beräknas microteamet vara på plats och utföra jobbet. Andra tjänster kan vara att byta plattor, kantsten och justera gatbrunnar. Läs mer om här: ROADS

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

Funktionsupphandlingar i kommuner

Funktionsupphandlingar i kommuner Funktionsupphandlingar i kommuner 1 NVF utskott 33, asfaltbeläggningar, initierade 1996 projektet Upphandling av funktionella egenskaper inom beläggningsområdet - underlag för kommunala beställare. Arbetet

Läs mer

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfalt är inte grön utan svart Den svarta färgen kommer från bitumen, den oljeprodukt som

Läs mer

Välkommen till företaget som valt den smala vägen.

Välkommen till företaget som valt den smala vägen. Välkommen till företaget som valt den smala vägen. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Svevia är Sveriges fjärde största anläggningsföretag. Men till skillnad från de andra tre bygger

Läs mer

Säkerhet på löpande band

Säkerhet på löpande band Säkerhet på löpande band Tekniska landvinningar och förändrade arbetssätt har sedan länge samverkat för att öka såväl effektivitet som säkerhet inom bergmaterialindustrin. Men där sådant som krossar och

Läs mer

NCC Construction Sweden

NCC Construction Sweden NCC Construction Sweden Tomas Carlsson Affärsområdeschef NCC Construction Sweden 2010-05-27 1 Verksamhetsområden Affärsområden NCC BYGG OCH CONSTRUCTION ANLÄGGNING KROSS, ASFALT, NCC ROADS BELÄGGNING OCH

Läs mer

1 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse 2010-05-20

1 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse 2010-05-20 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2010-05-20 Tekniska nämnden Dnr Ten 2010/107 Utvärdering av driftentreprenader inom VA, parkskötsel och gaturenhållning Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR LAGERHALL CONFALT - Stark, flexibel och fogfri beläggning EGENSKAPER Perfekt kombination av styrka och flexibilitet

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter. Ralf Hansson, försäljningschef region syd.

Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter. Ralf Hansson, försäljningschef region syd. Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter Ralf Hansson, försäljningschef region syd. HeidelbergCement i världen Nummer ett inom ballast Nummer tre inom cement Nummer tre inom fabrikstillverkad

Läs mer

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1 2014 Tema Belysning: Hur påverkas våra vägar av Tunga transporter Klara nu: Vårens kurser Att tänka på vid upphandling av belysningsanläggning

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Kommunernas infrastrukturinvesteringar

Kommunernas infrastrukturinvesteringar Kommunernas infrastrukturinvesteringar Rapport från Svevia, februari 2011 Om undersökningen Svevia har låtit genomföra en undersökning bland Sveriges kommuner om deras infrastruktursatsningar det kommande

Läs mer

JORD, GRUS- OCH KROSSPRODUKTER

JORD, GRUS- OCH KROSSPRODUKTER Privatperson prislista ABC-län 2014-04-01 JORD, GRUS- OCH KROSSPRODUKTER STORT SOM SMÅTT VI KAN DET! NCC driver krossfabriker under varumärket Ballast. Som privatperson kan du köpa våra produkter och få

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

Grus används bland annat vid byggen av vägar och cykelvägar och när tomter anläggs. ArkivFOTO: Tomas Königsson FPRIVATE "TYPE=PICT;ALT="

Grus används bland annat vid byggen av vägar och cykelvägar och när tomter anläggs. ArkivFOTO: Tomas Königsson FPRIVATE TYPE=PICT;ALT= Bröt mot reglerna Grus kan bli politiskt sprängstoff ääääääääää Grus används bland annat vid byggen av vägar och cykelvägar och när tomter anläggs. ArkivFOTO: Tomas Königsson FPRIVATE "TYPE=PICT;ALT="

Läs mer

BETONGELEMENT ENTREPRENAD MARK & MUR STÖDMURAR NATURLIG KVALITET. VA-sySTEM FABRIKSBETONG

BETONGELEMENT ENTREPRENAD MARK & MUR STÖDMURAR NATURLIG KVALITET. VA-sySTEM FABRIKSBETONG BETONGELEMENT ENTREPRENAD MARK & MUR STÖDMURAR NATURLIG KVALITET VA-sySTEM FABRIKSBETONG 02 03 VÄLKOMMEN TILL STARKA! Som självständigt familjeföretag med cirka 250 medarbetare tillverkar och levererar

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Student: Handledare NCC: Mats Bergquist Handledare LTH: Annika Mårtensson Innehållsförteckning NCC... 3 PROJEKT SIGNALFABRIKEN... 3 MINA ARBETSUPPGIFTER... 4 AKTÖRER JAG

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Aktuell avfallspolitik

Aktuell avfallspolitik Aktuell avfallspolitik Skellefteå 26/2 Åke Gustafsson Trafikverket vad gör vi? Allmänna vägar - vad är vad? Drift och Underhåll en ständig process Att arbeta på väg en riskfylld sysselsättning 2 2014-03-11

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

CIR-dagen 2009. Effektivare processer i anläggningsbranschen. Magnus Alfredsson Peter Knutsson

CIR-dagen 2009. Effektivare processer i anläggningsbranschen. Magnus Alfredsson Peter Knutsson CIR-dagen 2009 Effektivare processer i anläggningsbranschen Magnus Alfredsson Peter Knutsson Bygg & Anläggningsbranschen Olika verksamheter Olika traditioner Olika konjunkturcykler Olika utvecklingsmöjligheter

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

ROADS ENERGISNÅL ASFALT BRA FÖR MILJÖN/4 REKORD NÄR FLYGPLATS FICK NY BELÄGGNING

ROADS ENERGISNÅL ASFALT BRA FÖR MILJÖN/4 REKORD NÄR FLYGPLATS FICK NY BELÄGGNING AVSÄNDARE: NCC ROADS, 405 14 GÖTEBORG Om något är fel på adressuppgifterna, ändra här tack! Namn: Företag: Adress: Postadress: Telefon: Klipp ur eller kopiera hela kupongen och faxa din korrigering tillsammans

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT.

NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT. NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT. FÖR DIG SOM VÄRDESÄTTER KREATIVITET, MILJÖ, HÅLLBARHET OCH ESTETIK. Idag kan du skapa fantastiska bostadsmiljöer av betong, med stor variation på både struktur,

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Dags att byta port? Allt du behöver veta när du funderar på att byta! Vi gör det lätt.

Dags att byta port? Allt du behöver veta när du funderar på att byta! Vi gör det lätt. Dags att byta port? Allt du behöver veta när du funderar på att byta! Vi gör det lätt. Välj en leverantör som passar dig Det kan vara viktigare än du tror! Hur mår din port? Kanske är det uppenbart dags

Läs mer

EN VÄRLDSNYHET VÄRLDEN VERKLIGEN BEHÖVER

EN VÄRLDSNYHET VÄRLDEN VERKLIGEN BEHÖVER Pressinformation EN VÄRLDSNYHET VÄRLDEN VERKLIGEN BEHÖVER För bildmaterial och ytterligare information besök http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/el-bjoern Så funkar e3 e3 är en teknologi för att kontrollera

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet

Läs mer

ROADS GEOLOGI OCH MEDICIN HÖR IHOP14

ROADS GEOLOGI OCH MEDICIN HÖR IHOP14 ROADS 2 2007 TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING GEOLOGI OCH MEDICIN HÖR IHOP14 ENERGISNÅL TILLVERKNING AV ASFALT 6 SUCCÉ FÖR BALLAST NYA HEMSIDA! 12 GRUSTÄKTEN SOM DET GÅR ATT BADA I 4 BERGKROSS I BETONG

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

» Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material «

» Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material « Väg och järnväg » Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material «Pålitliga lösningar för en modern infrastruktur En modern och hållbar infrastruktur kräver långsik tiga och tillförlitliga

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

KALLfix. Lagar så det håller

KALLfix. Lagar så det håller KALLfix Lagar så det håller KALLfix är en lagringsbar lagningsmassa för lågtrafikerade gator, vägar och planer. KALLfix används för permanenta lagningar under lätta belastningar och som tillfälliga lagningar

Läs mer

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning 2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Underhåll. Skyddar, bevarar och reparerar

Underhåll. Skyddar, bevarar och reparerar Underhåll Skyddar, bevarar och reparerar Klistra takpapp När du spikar papptäckning på träpanel måste skarvarna klistras ordentligt. Mataki Specialklister är framtaget speciellt för detta. Det är enkelt

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL

KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL KAPITEL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL 11.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 10 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst Ledning för grävning i Tyresö (LÄNK) 2010-03-30,

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Presentation Kenneth Lind. Disposition

Presentation Kenneth Lind. Disposition Trafikverkets regelverk Presentation Kenneth Lind Kenneth Lind Investering Avdelning Teknik och miljö Enhet Vägteknik Metoddagen Solna 2013 02 07 2 2013-02-07 Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö/

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan

Läs mer

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister. Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN Trafik och säkerhetsgruppen Stockholm 2013-12-16 Närvarande: Karl-Johan Andersson KJA NCC Roads Ingvar Bengtsson IBE NCC Roads Mats Andrén MAN NCC Construction Per-Erik

Läs mer

LÄGGNINGS- ANVISNING. Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv.

LÄGGNINGS- ANVISNING. Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv. LÄGGNINGS- ANVISNING Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv. Mest tidskrävande är underarbetet. När du har gjort det ordentligt blir belöningen

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 Ulrica Nilsson Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 37 Norrortsleden delen Täby kyrkby Rosenkälla 7 km mötesfri motortrafikled t (2+1 väg) 1 km bergtunnel med skiljevägg 7 broar

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vindkraftsseminarium Hallstaberget 2013-03-13. Sven Erik Granli Peab Anläggning AB. Storrotliden Fredrika

Vindkraftsseminarium Hallstaberget 2013-03-13. Sven Erik Granli Peab Anläggning AB. Storrotliden Fredrika Vindkraftsseminarium Hallstaberget 2013-03-13 Sven Erik Granli Peab Anläggning AB Storrotliden Fredrika Graninge, -26 och vindstilla 2 Innehåll Kort om Peab Våra resurser inom vindkraft Utmaningar Referensprojekt

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Enkelt, ekonomiskt & miljövänligt RETURSYSTEM BYGGPALL. byggbranschens pallsystem. www.byggpall.se

Enkelt, ekonomiskt & miljövänligt RETURSYSTEM BYGGPALL. byggbranschens pallsystem. www.byggpall.se Enkelt, ekonomiskt & miljövänligt RETURSYSTEM BYGGPALL byggbranschens pallsystem www.byggpall.se Röster från branschen Cecilia Johansson Arbetsledare, JM AB Region Stockholm Syd Byggpall är enkelt och

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det!

Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det! Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det! STARKA AFFÄRSIDÉ Att erbjuda ett brett sortiment betongprodukter för

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Miljöarbete inom transport. 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare

Miljöarbete inom transport. 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare Miljöarbete inom transport 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare Agenda ICA miljömål + aktiviteter Avtalskrav Uppföljning och återkoppling 2014-03-14 2 Avgränsning

Läs mer

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

ROT-avdraget skapar fler vita jobb VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE ROT-avdraget skapar fler vita jobb En studie kring inställningen till ROT-avdraget hos 2 447 företag inom byggbranschen December 2011 BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Inledning

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

LILLA PAPPTAKSBOKEN. Av: PAPPA TAK AB

LILLA PAPPTAKSBOKEN. Av: PAPPA TAK AB LILLA PAPPTAKSBOKEN Av: PAPPA TAK AB Vad är detta? Lilla papptaksboken är skriven i syfte att kortfattat upplysa och medvetandegöra kring papptak. Fuskare, bedragare och amatörer härjar friskt i takbranschen

Läs mer

DT Recycling Rutinerade återvinnare

DT Recycling Rutinerade återvinnare nyhetsbrev nr 2/2012 Swerock Östergötland Slutsiktar med 902:or DT Recycling Rutinerade återvinnare Schaktpartner föredrar bränslesnålt Ledaren De senaste åren har vi sett en explosionsartad utveckling

Läs mer

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Vägen till bättre vägar! Efter en bearbetning av synpunkter och remissvar på utredning framtida väghållningsansvar i Leksand ska vi nu välja väg. Olika

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

Lösningar för ventilation

Lösningar för ventilation lindab ventilation Lösningar för ventilation Vår vision Lindab skall uppfattas som världens bästa varumärke i VVS-branschen. Mission Vår mission är att göra det möjligt för alla människor att åtnjuta

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

EXPERTER 12 NYA. Gör det enklare att vara proffs

EXPERTER 12 NYA. Gör det enklare att vara proffs EXPERTER 12 NYA Gör det enklare att vara proffs Det är det personliga handslaget som skiljer oss från mängden. MED AHLSELL SOM LEVERANTÖR FÅR DU: En trygg partner. Tillgång till marknadens bredaste ortiment

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer