Innehåll. Mätning av kundnytta Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Mätning av kundnytta... 16 Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning"

Transkript

1 Förord Att arbeta med nyckeltal och jämförelser är något som är centralt för att kunna utveckla och effektivisera all verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting har under ett tiotal år arbetat med att samla in kostnadsnyckeltal för den kommunala fastighetsförvaltningen. Under 2005 genomfördes en ambitiös översyn av det den insamling av nyckeltal som tidigare bedrivits inom fastighetsområdet. Detta ledde bland annat till reviderades definitioner och instruktioner och att enkäten arbetades om. Ett nytt insamlingssystem togs fram och antalet frågor minskades enligt de prioriteringar som framkommit i intervjuarbetet. Under våren 2006 genomfördes således denna nyckeltalsinsamling utifrån tidigare revisionsarbete. I denna skrift redovisas siffrorna från årets undersökning som avser kostnader inom den kommunala fastighetsförvaltningen från 2005 uppdelad på olika lokaltyper. Materialet bygger på svar från 86 kommuner. Fastighetsnyckeln vänder sig i första hand till politiker, fastighetschefer, strategiska beslutsfattare och förvaltare men kan med fördel läsas av alla som arbetar med fastighetsförvaltning. Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Nyckeltalsinsamligen är genomförd och författad av Anders Wensfelt, Wensfelt Fastighetskonsult AB. Till sin hjälp har utredaren haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Bengt Ranneberg, Luleå kommun; Kurt Strömberg, Eslövs kommun; Håkan Franzén, Karlskrona kommun; Inger Westin Täby kommun; Gunnel Augustsson, Örebro kommun samt Fredrik Jönsson och Linda Andersson från Sveriges Kommuner och Landsting. Vi vill även passa på att tacka de kommuner som svarat på enkäten! Magnus Kristiansson från Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare. Sveriges Kommuner och Landsting i november 2006 Förvaltningsnyckeln 2006

2 Innehåll Inledning Analys Övergripande Vad kostar det att förvalta en skola? Hur har mediakostnaderna förändrats under de senaste åren?. Kostnadsutveckling för olika mediakostnader En analys av kommunernas kostnader för inhyrda lokaler 2. Förvaltningskostnader i sammandrag Sammanställning medianvärden Tabell 1. Övergripande Tabell 2. Förskolor Tabell 3. Förvaltningslokaler Tabell 4. Grundskolor Tabell 5. Gymnasium Tabell 6. Särskilda boendeformer Tabell 7. Övriga lokaler 3. Att lära av de bästa Benchmarking vad är det? Begrepp Motiv och argument Olika slags benchmarkingstudier Benchlearning Genomförande av en benchmarking och/eller en benchlearningstudie Steg 1 Planering Steg 2 Identifiera förebilder Steg 3 Samla data Steg 4 Analys Steg 5 Tillämpa Benchmarks riktmärken i kommunal fastighetsförvaltning Mätning av kundnytta Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse Deltagande kommuner och enkätutformning Värdeskapande processer i kommunal fastighetsförvaltning hur bra kan det bli? Tre kvalitetsfaktorer Totalindex Fastighetskontoret värden är viktigast Stora skillnader Värdeskapande processer i förvaltningen Lokalernas inre miljö avgör lokalbetyget Detaljerad redovisning Tabell 1. Övergripande Tabell 2. Förskolor Tabell 3. Förvaltningslokaler Tabell 4. Grundskolor Tabell 5. Gymnasium Tabell 6. Särskilda boendeformer Tabell 7. Övriga lokaler Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax E-post: ISBN-10: ISBN-13: Text: Anders Wenfelt, Ted Lindqvist Omslagsfoto från Söderhamn: Björn Hårdstedt Grafisk form och produktion: Grafisk Produktion KLF Service Tryck: EO Grafiska, Stockholm-Skarpnäck

3 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting har arbetat med att definiera och samla in kostnadsdata från kommunal fastighetsförvaltning under snart 10 år. Insamlingen omfattar uppgifter om förvaltningskostnader och lokalvolymer. Insamling och redovisning sker via hemsidan samt denna redovisning i tryckt form. I årets insamling har 86 kommuner deltagit och de svarar tillsammans för cirka 19 miljoner kvadratmeter lokalarea. Insamlingen av förvaltningsnyckeltalen har inriktats på den information som kommunerna inte redovisar på annat sätt, exempelvis till SCB. I denna skrift redovisas enbart de av kommunerna lämnade fastighetsnyckeltalen (se appendix 1 för samtliga svar). Resultatet kommer även att redovisas direkt på Internet via Sveriges Kommuner och Landstings statistikverktyg Webor (www.webor.se), här finns möjlighet att skapa egna tabeller och diagram för att kunna jämföra sig med valfria kommuner och regioner. Där delas kommunerna in i olika grupper, så att till exempelvis en glesbygdskommun direkt kan jämföra sig med en annan glesbygdskommun. Redovisningen på Internet kommer att bli mer flexibel än tidigare då möjlighet också finns att sammanställa statistik från andra öppna datakällor. För att möjliggöra samkörning med andra öppna datakällor har några definitioner förändrats i årets insamling. Exempelvis har den tidigare kategorin integrerade verksamhetslokaler utgått och skollokaler har delats upp i kategorierna förskolor, grundskolor och gymnasium vilken är den indelning som Skolverket använder. Enkäten och även redovisningen är uppbyggd kring dessa 7 olika enkätdelar: 1. Övergripande kostnader 2. Förskolor 3. Grundskolor 4. Gymnasieskolor 5. Särskilda boendeformer 6. Förvaltningslokaler 7. Övriga lokaler Den övergripande delen har den högsta svarsfrekvensen medan den nya kategorin, övriga lokaler, har del lägsta. Den sistnämnda har tillkommit då det funnits önskemål om att kunna lägga speciella och udda byggnader för sig. Då denna kategori innehåller många olika lokaltyper bör man vara försiktig vid jämförelser. Läsanvisning 1. I kapitel 1 görs en analys av de insamlade materialet. Bland annat granskas utvecklingen av lokalarea per invånare, kostnaderna för att förvalta en skola, mediakostnader samt inhyrda lokaler närmare. 2. Kapitel två redovisar årets siffror per lokalkategori genom att vi visar Låg-Normalt-Hög värden. 3. Kapitel tre är en fristående artikel kring Benchmarking när det gäller kundnytta, baserat på resultatet av 10 kundmätningar från olika kommuner. Här gås koncepten Benchmarking och kundmätning igenom samt slutsatser och analyser från de 10 mätningarna. Inledning

4 Dessa kommuner var med och svarade på insamlingen 1 Ale 2 Askersund 3 Boden 4 Bollnäs 5 Borås 6 Botkyrka 7 Bromölla 8 Burlöv 9 Eda 10 Eslöv 11 Falun 12 Finspång 13 Färgelanda 14 Gislaved 15 Gotland 16 Grums 17 Gävle 18 Göteborg 19 Götene 20 Hallsberg 21 Hallstahammar 22 Halmstad 23 Hudiksvall 24 Hultsfred 25 Hylte 26 Håbo 27 Härjedalen 28 Härryda 29 Höganäs 30 Höör 31 Järfälla 32 Jönköping 33 Kalix 34 Kalmar 35 Karlskrona 36 Klippan 37 Kramfors 38 Kristianstad 39 Kristinehamn 40 Kungsbacka 41 Kävlinge 42 Köping 43 Landskrona 44 Lidköping 45 Ljungby 46 Ludvika 47 Luleå 48 Malmö 49 Mariestad 50 Motala 51 Norrtälje 52 Nybro 53 Orsa 54 Orust 55 Ovanåker 56 Oxelösund 57 Salem 58 Sigtuna 59 Solna 60 Stockholm 61 Storuman 62 Strängnäs 63 Sundbyberg 64 Sundsvall 65 Sunne 66 Svedala 67 Svenljunga 68 Söderhamn 69 Söderköping 70 Tibro 71 Tidaholm 72 Timrå 73 Trelleborg 74 Trollhättan 75 Trosa 76 Täby 77 Umeå 78 Valdemarsvik 79 Varberg 80 Vetlanda 81 Vingåker 82 Ystad 83 Ängelholm 84 Örebro 85 Östersund 86 Övertorneå Förvaltningsnyckeln 2006

5 1. Analys 2006 Övergripande Kommunerna är stora lokalanvändare, av den offentliga sektorns totalt 90 miljoner kvadratmeter lokalarea äger och förvaltar kommunerna cirka 50 miljoner kvadratmeter. Lokalinnehavet varierar naturligtvis mycket mellan kommunerna, störst innehav i förhållande till befolkningen har glesbygds- och landsbygdskommuner och en del kommuner har mer än 10 kvm lokalarea per invånare. Minst lokaler i relation till befolkningen har förortskommuner och mindre kommuner nära storstadsregionerna. Här är lokalarean i många fall minde än 4 kvm per invånare. Kostnaden för kommunens totala lokalanvändning i kronor per kvadratmeter (kr/kvm BRA) anges i tabell nedan. Denna kostnad utgör en genomsnittskostnad för lokalerna oavsett lokalkategori. Driftkostnaderna och övriga kostnader har ökat de senaste åren medan underhållskostnaden varit konstant eller, i vissa fall, även minskat. Ökningen är naturlig eftersom de ingående kostnaderna till stor del följer den allmänna prisnivån. Minskningen av underhållskostnaden är däremot svårare att härleda men beror sannolikt på att underhåll ofta får stå tillbaka till förmån för andra åtgärder i kommunerna. Kostnadsslag Lågt Normalt Högt Genomsnitt Kostnad för drift, exkl städning Kostnad för underhåll Övriga kostnader Totala kostnader* * Exklusive kapitalkostnader 1. Analys 2006

6 Vad kostar det att förvalta en skola? En djupare analys har gjorts av drift- och underhållskostnaderna för lokalkategorin grundskolor. Siffermaterialet baseras på cirka objekt (skolbyggnader) med en totalarea på 6,2 miljoner kvm BRA. I tabellen nedan har medelvärden med intervall angivits. Ju mindre spannet i intervallet är desto säkrare underlag (mindre spridning i de lämnade uppgifterna). Totalt uppgår alltså drift- och underhållskostnaderna till cirka 500 kr/kvm BRA. Kostnaderna fördelar sig i procent enligt följande i spalten bredvid. Städkostnaden är den enskilt största driftskostnaden men underlaget är förhållandevis litet Underhållskostnader Övriga kostnader 7% Plan UH 10% Media 28% Städning 32% Drift 23% eftersom de flesta kommuner svarat att verksamheterna själva ansvarar för städningen. Det är därför svårt att dra några slutsatser för denna kostnadsgrupp. Mediakostnaderna är däremot enklare att analysera då spridningen är avsevärt mindre. Driftkostnader Mediakostnader Planerat Övriga Städning i Summa exkl media och städning * (värme, elenergi och vatten) underhåll kostnader egen regi Hur har mediakostnaderna förändrats under de senaste åren? Mediakostnaderna per kvm BRA totalt (alla lokalkategorier) har ökat med i genomsnitt 30 procent de senaste 4 åren vilket innebär en årlig ökningstakt på cirka 7 8 procent. Uppdelat på de olika mediaslagen visar elenergikostnaderna den högsta ökningen (40 50 procent). Värmekostnaden (huvudsakligen fjärrvärme) har ökat med procent medan kostnaden för vatten i princip är oförändrad (se vidare i tabell nedan). Kostnadsutveckling för olika mediakostnader En mer ingående studie har gjorts över förbrukningar och kostnader för de olika energislagen. Här kan konstateras att värmeenergi, av naturliga skäl, står för merparten av energiförbrukningen. Sett över samtliga lokalkategorier förbrukar kommunerna cirka 70 procent mer värmeenergi än elenergi även om detta förhållande minskat under de senaste åren. För kategorin förvaltningslokaler beror Lokalkategori Media totalt ökning Värme ökning El ökning Vatten ökning Förskolor + 30 % % Oförändrat + 5 % Grundskolor * % % % Oförändrat Gymnaium * % + 5 % % Oförändrat Särskilda boendeformer + 30 % % % + 5 % Förvaltningslokaler + 30 % % % Oförändrat * Dessa lokaltyper har jämförts med den tidigare lokalkategorin skollokaler. Förvaltningsnyckeln 2006

7 den ökade elenergianvändningen sannolikt på att fler lokaler installerat kyla i kombination med mer datateknisk utrustning. Vidare har nybyggda lokaler byggts allt energisnålare. Många prognosmakare spår att vi i framtiden kommer att förbruka mer energi till kyla än till värme i våra kontorslokaler. För förskolor, grundskolor och gymnasium är inte förändringen lika tydlig. För dessa lokalkategorier är förhållandet värme/elenergi oförändrat och uppgår till cirka 1,8 1,9. Det kan vara intressant att lite noggrannare studera prisbilden för de olika energislagen. Kommunerna betalade under 2005 i genomsnitt cirka 52 öre/kwh värmeenergi medan elenergin kostade cirka 79 öre/kwh. Elenergi kostade med andra ord drygt 50 procent mer än värme per inköpt kwh. Ett incitament borde därför vara att i möjligaste mån ersätta direktverkande el med fjärrvärme (eller annan billig värmeenergi) i kommunala lokaler där så är möjligt. En analys av kommunernas kostnader för inhyrda lokaler Sett över samtliga lokalkategorier betalar kommunerna cirka kr/kvm BRA i genomsnitt (såväl medelvärde som genomsnittsvärde) var motsvarande siffra 800 kr/kvm innebärande en årlig kostnadsökning med 5 procent. Kostnaden för inhyrda lokaler uppvisar en förvånansvärt liten spridning för samtliga kommuner. Vid jämförelsen är låg-värdena cirka 30 procent under medelvärdena medan hög-värdena ligger cirka 35 procent över. Se vidare i tabellen i nedan. Lågt Normalt Högt Genomnitt av alla värden kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm Lågt = Värden under 10:e percentilen Normalt = De mittersta 80 procenten av värdena Högt = Värden över 90:e percentilen Hyreskostnaderna baseras på ett underlag som uppgår till 3,3 milj kvm BRA. Det är svårt att göra en direkt jämförelse mellan kommunernas kostnader för inhyrda lokaler och kostnader för egna lokaler då innehållet är olika. Kapitalkostnaden har tagits bort ur jämförelsen från egna lokaler då denna skiljer sig mycket kommunerna emellan och får ett stort genomslag. Kapitalkostnaden kan uppgå till så mycket som kr/kvm BRA. Vidare hyrs ofta inhyrda lokaler inklusive en del driftoch servicetjänster. Den totala drift- och underhållskostnaden för egna lokaler, exklusive interna hyror och kapitalkostnader, uppgår till mellan kr/kvm BRA. Om detta ställs i relation till kostnaden för inhyrda lokaler, enligt ovan, är mellanskillnaden cirka 600 kr/kvm. Eftersom mellanskillnaden huvudsakligen består av hyror och kapitalkostnader kan vi konstatera att inhyrda lokaler är något dyrare än kommunernas egna lokaler. 1. Analys 2006

8 2. Förvaltningskostnader i sammandrag I detta avsnitt redovisas kostnader för kommunernas egna lokaler uppdelade på olika kostnadsslag för respektive lokalkategori förskola, grundskola, gymnasieskola, särskilda boendeformer, förvaltningslokaler och övriga lokaler. Sist i rapporten finns den fullständiga redovisningen för respektive kommun. I tabellerna på följande sidor redovisas normalvärde. Normalvärde är medianen för de svar kommunerna har lämnat. Medianen är, liksom medelvärdet, ett genomsnittsmått. I sammanställning har begreppen lågt, normalt, högt och genomsnitt använts. Lågt innefattar värden som understiger den 10:e percentilen, medan värden som överstiger den 90:e percentilen betecknas som högt. Se figuren nedan. För att ge så bra värden som möjligt, har de värden som redovisas i sammanställningen tagits fram på lite olika vis. Värdena för grupperna lågt och högt är medianvärden, medan värdena för normalt är medelvärden. Hur ska tabellerna tolkas? Högt eller lågt kan det jämställas med bra eller dåligt? Först kan vi fastslå att det inte går att avgöra om ett värde är bra eller dåligt utan att studera de fastigheter som ingår i underlaget. Däremot är det möjligt att bedöma om värdena är höga eller låga i förhållande till varandra utan att lägga några värderingar i begreppen. Genomsnitt är ett ovägt genomsnitt räknat på samtliga värden. Genom att jämföra genomsnittsvärdet med värdet i gruppen normalt kan en uppfattning fås om hur stor spridning svaren har. Ju närmare dessa värden ligger varandra desto mindre spridning vilket innebär större säkerhet i materialet. Vid bearbetningen och analysen av materialet har uppenbart orimliga svar sorterats bort. Det bör ändå påpekas att det fortfarande kan förekomma en del fel i siffrorna och antalet felkällor är många: mätfel vid areabestämningar, tolkning av definitioner, konteringsfel, periodiseringsfel, missuppfattningar etc. Varje användare av Förvaltningsnyckeln 2006 bör därför vara fullt införstådd med att värdena, speciellt vissa höga och låga värden, trots rimlighetskontrollen kan vara behäftade med fel. Vid redovisningen i tabellerna har svaren endast grupperats efter de värden som angivits av de svarande. Ingen uppdelning har gjorts med hänsyn till kommunens storlek, geografiskt läge, klimatzon, struktur eller annan faktor även om dessa faktorer kan tänkas påverka värdena i någon riktning. Du kan hitta gamla och nya nyckeltal, samt definitioner på: Förvaltningsnyckeln 2006

9 Lågt: 10-percentilen De lägsta 10 procenten av värdena tillhör denna kategori. Det angivna värdet är medianvärdet i kategorin. Normalt: De mittersta 80 procenten av värdena tillhör denna kategori. Det angivna värdet är medelvärdet i kategorin. Högt: 90-percentilen De högsta 10 procenten av värdena tillhör denna kategori. Det angivna värdet är medianvärdet i kategorin. Genomsnitt: Genomsnittet av samtliga värden. Om detta värde skiljer sig markant från genomsnittsvärdet i gruppen normalt tyder det på att spridningen är stor och värdet därmed mindre säkert. Notera att de olika kostnadsslagen inte kan summeras då värdena är medianvärden och alla kommuner inte lämnat uppgifter för samtliga kostnadsslag. Sammanställning medianvärden TABELL 1. ÖVERGRIPANDE Samtliga lokaltyper Lågt Normalt Högt Genomsnitt Kommuninvånare i deltagande kommuner Kommunens lokalinnehav per invånare, kvm/inv Kostnad kommunägda verksamhetslok (exkl kapitalkostnader) Kostnad för drift, exkl städning, kr/kvm BRA Kostnad för underhåll, kr/kvm BRA Övriga kostnader, kr/kvm BRA Tomställd kommunägd area i förhållande till total area, % 0,40 % 2,20 % 7,30 % 2,90 % Kostnad för inhyrda lokaler, kr/kvm BRA TABELL 2. FÖRSKOLOR KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador Skadegörelse Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,51 0,69 0,93 0,71 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. 2. Förvaltningskostnader i sammandrag

10 Sammanställning medianvärden TABELL 3. FÖRVALTNINGSLOKALER KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador < Skadegörelse < Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,17 0,30 0,70 0,33 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. TABELL 4. GRUNDSKOLOR KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador Skadegörelse Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,28 0,40 0,51 0,41 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. 10 Förvaltningsnyckeln 2006

11 Sammanställning medianvärden TABELL 5. GYMNASIUM KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador Skadegörelse Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,20 0,32 0,50 0,36 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. TABELL 6. SÄRSKILDA BOENDEFORMER KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador < Skadegörelse < Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,60 0,88 1,41 0,91 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. 2. Förvaltningskostnader i sammandrag 11

12 Sammanställning medianvärden TABELL 7. ÖVRIGA LOKALER KOSTNADSSLAG Lågt Normalt Högt Genomsnitt KOMMUNÄGD AREA (kvm BRA) DRIFT TOTALT, EXKL STÄDNING Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll Personalkostnad Externa driftskostnader (tillsyn och skötsel) Skötsel av tomtmark och yttre renhållning Sophantering Förbrukningsmaterial Felavhjälpande underhåll Försäkringsskador Skadegörelse < Mediaförsörjning kostnader Värmeenergi Elenergi Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader totalt Administration Försäkringskostnader och riskskydd STÄDNING Städning i egen regi Köpta städtjänster *) *) *) *) Mediaförsörjning förbrukning Värmeenergi (kwh/kvm BRA) Elenergi (kwh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) 0,23 0,78 1,30 0,75 Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven. *) Underlaget är för litet beroende på att verksamheterna själva ansvarar för städning i de disponerade lokalerna. 12 Förvaltningsnyckeln 2006

13 3. Att lära av de bästa I artikeln på sidorna som följer, skriven av Ted Lindqvist, Tyréns Temaplan, beskrivs hur kommunala fastighetsorganisationer skapar kundvärden för nyttjarna av kommunala lokaler. Syftet är att få konkret kunskap om hur stora kundvärden man kan skapa och vilka faktorer som har störst betydelse för att kunderna till de kommunala fastighetsföretagen skall vara nöjda med sina lokaler och de därtill knutna tjänsterna. Vilka mål för kundnyttan är rimliga att nå? Rapporten utgör en skriftlig dokumentation av ett projekt där tio kommuner med hjälp av Tyréns Temaplan AB jämfört sina kundvärden. I ett fortsatt arbete finns möjligheter gå vidare och fördjupa analyser av framgångsfaktorer bland de kommuner som redovisar högst kundvärden. Rapporten har arbetats fram genom att resultaten från 10 kundmätningar från olika kommuner sammanställts och jämförts. Denna sammanställning och jämförelse har genomförts i ett samarbetsprojekt mellan de 10 olika kommunerna och konsultföretaget Tyréns Temaplan AB. Syftet för de deltagande kommunerna har varit att genom benchmarking få underlag för ytterligare förbättringar och utveckling av levererade kundvärden. Gemensamt för de deltagande kommunerna har varit att samtliga använt Temaplans metodik och frågeformulär vid sina respektive mätningar av kundnyttan. Därigenom är resultaten från de olika kommunerna direkt jämförbara eftersom ett stort antal frågor har varit identiska. Varje deltagande kommun har således kunna positionera sina egna resultat i förhållande till genomsnitt samt till de bästa resultaten. För att vidga möjligheterna för övriga kommuner att jämföra sina egna resultat med resultaten i projektet har Sveriges Kommuner och landsting genom sin FoU-fond för fastighetsfrågor beslutat finansiera en sammanfattning i rapportform för vidare spridning i form av denna rapport Rapporten har disponerats i tre avsnitt enligt följande: 1. Benchmarking vad är det? I detta avsnitt sammanfattas tidigare rapporter om vad benchmarking är och hur man kan använda benchmarking för att utveckla sin egen organisation. 2. Mätning av kundnytta. Avsnittet beskriver hur mätningen av kundnytta genomförts i de tio kommuner som deltagit i projektet. 3. Värdeskapande processer i kommunal fastighetsförvaltning hur långt kan man nå? Här redovisas det egentliga resultatet av projektet med diagram som beskriver vilka kundvärden som uppnåtts och vilka logiker som skapar kundnytta i kommunal förvaltning. 3. Att lära av de bästa 13

14 Benchmarking vad är det? Benchmarking kan beskrivas som en metod i förbättringsarbetet och baseras på systematiska jämförelser med andra företag och organisationer. Jämförelseföretagen skall helst vara de mest framgångsrika inom respektive område. Lite populärt brukar man säga att benchmarking handlar om att jämföra sig med dem som är bäst i klassen. Vid jämförelser med dessa företag och organisationer skall man få idéer om hur den egna verksamheten kan förbättras. En viktig del av benchmarkingarbetet är att systematiskt utnyttja kunskaper om egna och andras prestationer i ett förbättringsarbete. Det är därför viktigt att särskilt framhålla att en benchmarkingstudie inte bara är en positionering av det egna företaget i förhållande till andra utan också ett medvetet utnyttjande av den insamlade informationen till egen anpassning och förbättring. Benchmarking får inte bli endast en insamling av jämförelsedata med tillhörande positionering. Denna rapport är således endast ett första steg i ett mer omfattande benchmarkingarbete. För de deltagande kommunerna återstår arbetet med att analysera vilka framgångsfaktorer som är avgörande för att förklara skillnaderna i kundnytta mellan de olika kommunerna. Benchmarking kompletterar alltså andra verktyg i företagets kvalitetsarbete. Rätt använd är benchmarking ett konkret verktyg för att kunna arbeta med ständig förbättring som vanligen betonas i de flesta företags kvalitetssystem. Litteratur och erfarenheter framhåller också att benchmarking är ett verktyg för en lärande organisation. Det betyder att förbättringsarbetet ses som en del av det vardagliga arbetet som hanteras av den ordinarie personalen och att benchmarking kan ge impulser i detta arbete. Med detta synsätt blir benchmarking ett redskap för en effektivare process. I det följande redovisas några centrala begrepp samt motiv och argument för användning av benchmarking. Därefter följer ett avsnitt som behandlar utvecklingen av benchmarking och olika slags benchmarkingstudier. Kapitlet avslutas med en modell av stegen i en benchmarkingprocess. Begrepp I ett projekt som genomfördes av Svenska Kommunförbundet år 1997 definierades benchmarking som begrepp och arbetsmetod. Projektet fann att ordet benchmark vanligen beskrivs i litteraturen som en ursprungligen militär term där benchmark är en topografisk referenspunkt i terrängen. Andra platser beskrivs då i förhållande till detta benchmark. Med denna definition av begreppet blir dimensionen av att positionera sig i förhållande till en referenspunkt tydlig. Andra beskriver ordet benchmark som att det kommer ifrån textilindustrin. De som vävde tyger hade i anslutning till sina vävstolar en bänk där en märkning dvs ett bänkmärke (benchmark) angav vad en rimlig dagsprestation var. Detta sätt att klargöra begreppet fokuserar på en annan central dimension i benchmarkingstudier nämligen riktmärke för vad som är möjligt i ett visst avseende. Även om vi i svenskan inte har något heltäckande ord för benchmark kan man i huvudsak använda det som liktydigt med riktmärke eller riktvärde. Ett riktmärke skulle då kunna vara kundvärden mätta med hjälp av kundenkäter i de organisationer som redovisar höga värden. Genomgående måste de vara uttryckta så att de direkt kan användas för jämförelser. I detta projekt är samtliga mätetal nyckeltal avgivna på en given skala. De kan också vara ett index, dvs ett genomsnitt av sådana nyckeltal. Projektets definition av riktmärken för kundnytta i kommunal fastighetsförvaltning redovisas längre fram i rapporten. 14 Förvaltningsnyckeln 2006

15 Utgående från ovanstående tolkning av benchmark som riktmärke kan man beskriva benchmarking som den systematiska process där man med hjälp av nyckeltal jämför sig med de framgångsrika organisationerna. Med stöd i denna positionering går man därefter vidare och lär av de framgångsrika genom att jämföra processen i syfte att få uppslag till egna förbättringsåtgärder. Motiv och argument Företag har tidigare ofta relaterat sitt utvecklingsarbete och utvärderat det i förhållande till den historiska utvecklingen i den egna organisationen. Har man jämfört med andra har det ofta varit mot genomsnittssiffror. Ett sådant i huvudsak internt fokus leder erfarenhetsmässigt till minimiambitioner i förbättringsarbetet. Man undviker att hamna på den undre halvan i den grupp företag man jämför sig med. Man saknar dock ofta kunskap om vad som på det hela taget är möjligt och hur de organisationer arbetar som nått denna prestationsnivå. Benchmarking tillför externt fokus och kan ge svar på dessa frågor. I projektet har de tio kommunerna fått möjligheter att analysera vilka nivåer andra offentliga fastighetsförvaltare har nått. Ett av huvudargumenten för benchmarking är därför att man får idéer och lär sig av andra företag. Man får därigenom ett ökat medvetande om sina kostnader, kvalitetsegenskaper, tjänster och service jämfört med andra företags. Denna ökade kunskap främjar lärandet i organisationen och motiverar till ändring och förbättring. Man får insikt om nya sätt att lösa problem som hjälper till att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till de egna processerna. Med hjälp av benchmarking kan man utveckla sin verksamhet till att ligga i nivå med de bästa företagen. Samtidigt som dessa mål kan förefalla som mycket utmanande så vet man att de är realistiska eftersom andra företag nått dem. Det någon annan lyckats med är kanske inte omöjligt för den egna organisationen. De högsta värden som redovisas längre fram i rapporten kan alltså vara realistiska måltal även för den egna organisationen. Olika slags benchmarkingstudier Benchmarking har hittills beskrivits som en systematisk jämförelse av det egna företaget med andra. Detta kan dock göras på många olika sätt. Vid en benchmarkstudie av fastighetsföretag kan man jämföra företaget som helhet eller enstaka processer t. ex underhållsplaneringsprocessen. Beroende på vad som skall studeras får man olika uppläggning på studien. Man får också olika slags benchmarkingstudier beroende på vem man vill jämföra sig med, dvs. hur man identifierar förebilderna. Man kan vilja jämföra sig med konkurrenterna. Benchmarking blir då en utvecklad form av konkurrensanalyser. Man kan också jämföra sig med liknande men icke konkurrerande organisationer. Genom att konkurrensaspekten försvinner blir informationsdelning mer naturlig och benchmarkingstudien mindre ytlig. Det är en sådan studie som genomförts inom ramen för detta projekt. Man kan också genomföra en benchmarkingstudie som går helt utanför den egna branschen. Exempelvis kan ett fastighetsföretag vilja jämföra sina kundserviceprocesser med de bästa kundserviceprocesserna oavsett bransch. Vidare kan benchmarkingstudier genomföras internt i stora organisationer. Stora kommuners förvaltningsvolym motiverar arbete med intern benchmarking. Inom stora kommuner kan man jämföra såväl olika geografiska områden, olika ansvarsområden som olika verksamheter. En sådan benchmarkingstudie har den fördelen att den kan utgå från ett i det närmaste fullständigt informationsunderlag. I arbetet med detta projekt har framkommit att det regelmässigt finns stora skillnader mellan olika ansvarsområden såsom geografi etc inom en och samma förvaltningsorganisation. Intern 3. Att lära av de bästa 15

16 benchmarking är således ett första relativt kraftfullt steg i det egna förbättringsarbetet. Benchmarkingstudierna blir också annorlunda beroende på hur man definierar det önskade resultatet. Inom den offentliga sektorn är konkurrenstrycket inte alltid starkt uttalat. Av naturliga skäl drivs verksamhet i praktiken ofta i monopolliknande former. För kommunerna är det exempelvis uppenbart att konkurrens inte alltid driver effektivitetsutvecklingen för förvaltningen av ett flertal olika fastighetstyper, exempelvis skolor, gamla kulturlokaler och lokaler på små geografiska marknader där andra fastighetsaktörer saknas. I en sådan situation kan målet med benchmarking av kundnyttan vara ett användbart sätt att ta reda på hur resultaten relaterar till andra, liknande verksamheter på andra håll i Sverige. Benchlearning Under senare år har intresset ökat att inte bara analysera nyckeltal som beskriver resultatet av en process utan även själva processerna. Man får då ett bättre underlag för att förstå hur man skall arbeta för att nå resultat i paritet med förebilderna, dvs organisationer med dokumenterat höga kundvärden. Med detta undviks den handlingsförlamning som annars kan uppstå när man inte förstår varför skillnaderna mellan det egna företaget och förebilderna är så stora. Därmed undviks också den låsning som ligger i att man framhåller att det egna företaget är så unikt att jämförelserna är ointressanta eller att förutsättningarna som ges av andra aktörer är så olika att alla jämförelser är omöjliga. På så sätt skapas även delaktighet och ett kontinuerligt lärande inom den egna organisationen så kallad benchlearning. Under senare år har intresset ökat att inte bara analysera nyckeltal som beskriver resultatet av en process utan även själva processerna. Man får då ett bättre underlag för att förstå hur man skall arbeta för att nå resultat i paritet med förebilderna, dvs organisationer med dokumenterat höga kundvärden. Med detta undviks den handlingsförlamning som annars kan uppstå när man inte förstår varför skillnaderna mellan det egna företaget och förebilderna är så stora. Därmed undviks också den låsning som ligger i att man framhåller att det egna företaget är så unikt att jämförelserna är ointressanta eller att förutsättningarna som ges av andra aktörer är så olika att alla jämförelser är omöjliga. På så sätt skapas även delaktighet och ett kontinuerligt lärande inom den egna organisationen så kallad benchlearning. Genomförande av en benchmarking och/eller en benchlearningstudie Bland annat som följd av att en benchmarking/ learningstudie kan göras på många sätt behövs ett systematiskt arbetssätt för att precisera syfte, genomförande och önskat resultat. Flera företag har därför utvecklat olika modeller för beskriv ning av benchmarkingprocessen. Dessa modeller skiljer sig naturligen åt både vad gäller innehåll och antal delprocesser. Vid benchmarking är det naturligt att ha en tyngdpunkt och ett antal steg som främst avser den externa analysen medan benchlearning förutsätter att dessa byggs ut med det antal steg som fordras för det interna förändringsarbetet. I det följande beskrivs en benchmarkingprocess som omfattar fem steg och som tillämpats i detta projekt: Steg 1 Planering I detta steg fokuseras uppgiften, dvs. man klargör vilken eller vilka processer som skall studeras. De valda processerna dokumenteras samtidigt som mätparametrarna identifieras. I projektet valdes att studera samtliga värdeskapande processer i kommunal fastighetsförvaltning, både tillhandahållande av fastighetsanknuten service och tillhandahållande av fysiska utrymmen. Steg 2 Identifiera förebilder Syftet med detta steg är att identifiera förebilderna och därefter välja vilka företag och organisationer som man skall samla information från. En vanlig uppfattning är att man behöver minst tre företag att jämföra sig 16 Förvaltningsnyckeln 2006

17 med. I projektet deltog de tio kommunerna oavsett vilka kundvärden mätningarna redovisade. Det var emellertid endast bland förebilderna de kommuner som redovisade högst värden som riktmärken definierades. Steg 3 Samla data I detta steg samlas information genom vilken de olika företagens processer kan förstås både vad gäller arbetssätt och resultat. I detta material ingår följaktligen beskrivningar som ger förståelse för olika sätt att lägga upp och genomföra processerna. Där ingår också nyckeltal som beskriver processernas resursför brukning och resultat. Informationen kan sökas ur olika slag av skriftlig doku mentation liksom den kan erhållas med hjälp av intervjuer och enkäter. I projektet begränsades datainsamlingen till resultaten från de enkäter som genomförts av Temaplan hos de olika kommunerna inom den senaste två- till treårsperioden. Övrig information har lämnats till respektive deltagare i projektet vid olika seminarietillfällen. Steg 4 Analys Med hjälp av information från föregående steg kan skillnader i mätparametrar na identifieras. Man kan positionera de olika företagen och organisationerna efter exempelvis kundnöjdhet om denna storhet utgör mätparameter i det aktuella projektet. Genom analysen söker man också klarlägga skillnader i förutsättningar och deras inverkan på nyckeltalen. Vidare söker man identifiera faktorer som förklarar varför vissa av företagen i ana lysen är bättre än övriga. Skillnaderna mellan de tio kommunerna redovisas i kommande kapitel. Steg 5 Tillämpa Syftet med detta steg är att omsätta erfarenheter från analysen i förbättringar av den egna organisationen. Arbetet inleds med en värdering av förbättrings möjligheterna som bygger på analysen av förebilderna och de egna förutsätt ningarna. Detta arbete leder till mål i förbättringsarbetet för de olika proces serna och deras resultat. Därefter utvecklas vilka åtgärder som skall genomföras i syfte att nå de upp satta målen. Åtgärderna kan utvecklas med stöd av analysen från föregående steg och de framgångsfaktorer som identifierats. Efter anpassning till de egna förutsättningarna kan åtgärderna sammanfattas i en åtgärdsplan. Med ledning av planen kan genomförandet styras samtidigt som åtgärder och resultat följs upp. Arbetet avslutas med en värdering av uppnått resultat i förhållande till satta mål. Har önskat resultat nåtts? Detta steg har inte omfattats av något gemensamt arbete i projektet utan har bedrivits av respektive kommun. Benchmarks riktmärken i kommunal fastighetsförvaltning I denna rapport har varje jämförbar fråga fått tre riktmärken (benchmarks) som visar vad olika grupper av fastighetsorganisationer som förvaltar kommunala lokaler har uppnått för kundvärde. Riktmärkena är indelade i tre betygsnivåer. Det övre riktmärket visar betygsnivån för de 25 procent i praktiken 2 3 organisationer i projektet med högst värde dvs. de som är bäst i klassen. Det nedre riktmärket visar vad de 2 3 av organisationerna med lägst kundvärde uppnått för betygsnivå. För varje jämförbar fråga har också ett medelbetygsvärde tagits fram. Således redovisas: Medelbetyg för högsta 25 procent av samtliga organisationerna Medelbetyg för samtliga organisationer Medelbetyg för lägsta 25 procent av samtliga organisationer I projektet har medelbetyg för sex olika verksamhetstyper analyserats och redovisats. Ett urval av dessa värden redovisas i de kommande avsnitten i rapporten. Men innan resultaten med värden och data beskrivs redovisas i nästa kapitel hur kundvärden kan mätas. 3. Att lära av de bästa 17

18 Mätning av kundnytta I denna rapport analyseras och jämförs nyttjarnas, dvs kundernas, uppfattningar om hur väl leveransen av lokaler med service fungerar i tio olika kommuner. För att en sådan studie skall bli riktigt meningsfull och användbar räcker det inte med att samla in data om hur kunderna värderar olika kvaliteter. Det gäller att samla in data som kan analyseras med en logisk modell. En modell som visar inte bara kundernas samlade helhetsomdömen om fastighetsorganisationens leverans. Sådana data är naturligtvis intressanta i sig men denna information blir verkligt meningsfull om man också kan visa vilka faktorer det är som bygger upp dessa samlade helhetsomdömen. Vilka kvalitetsfaktorer är det som starkast påverkar nyttjarnas samlade helhetsomdömen? Är det bedömningen av underhållsskicket, felanmälan, förvaltarnas och fastighetsskötarnas tillgänglighet och bemötande, ventilationen eller? Med en logiskt uppbyggd modell och tillhörande statistisk metodik kan man beräkna om kundernas helhetsomdömen om skolan kan förklaras av hur de värderar bestämda kvalitetsfaktorer. Man kan med andra ord visa hur väl kundernas helhetsomdömen såsom de kommer till uttryck i svaren på tre standardiserade frågor överensstämmer med en viktad summa av svaren på ett antal kvalitetsfaktorer. Vidare kan man visa hur starkt värderingen av varje enskild kvalitetsfaktor påverkar helhetsomdömen om fysisk miljö och därtill knuten service ( faktorns betydelse i figuren under). Med denna information kan man också beräkna hur en given förändring av en kvalitetsfaktor kommer att påverka helhetsomdömet. Vad betyder en förbättring av inneklimatet för kundens helhetsupplevelse av den fysiska miljön och servicen? Man får med andra ord ett beslutsunderlag för fokuserat och effektivt kvalitetsarbete, där det gäller att rikta resursinsatserna mot de kvalitetsfaktorer som effektivas leder till en totalt sett bättre fastighetsleverans. Vid sidan av informationen om hur kunderna värderar olika kvalitetsfaktorer och hur starkt var och en av dessa faktorer påverkar helhetsomdömen om lokaler med service kan man beräkna hur starkt värderingen av den samlade leveransen påverkar till exempel kundernas uppfattning och prisvärdhet och lojalitet. Detta betyder att man får direkta mått på hur starkt den samlade fastighetsleveransen påverkar kundernas vilja att fortsätta vara kunder till de olika fastighetsorganisationerna. Detta kan vara ett högst relevant måltal också för en organisation som finns i ett formellt eller ett defacto-monopol. Diagram 1. Mätning av kundvärde i kommunal fastighetsförvaltning. Bakomliggande kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktor Omdöme om leveransen totalt Resultatmått faktorns betydelse faktorns betydelse faktorns betydelse Storlek Inneklimat Standard Planlösning Service Lokaler Yttre miljö Fysisk miljö med service Pris värde Lojalitet Fig. 1. Modell för mätning av kundvärde i kommunal fastighetsförvaltning. 18 Förvaltningsnyckeln 2006

19 Att mäta kvalitetsfaktorers betydelse I mätningarna som genomförts som underlag för denna studie har som beskrivits ovan en särskild metodik tillämpats. Metodiken går ut på att man i olika steg skall kunna analysera och bryta ner det helhetsomdöme som de svarande lämnat beträffande den fysiska miljön och den därtill knutna servicen i de tio olika kommunerna. I mätningarna som genomförts som underlag för denna studie har som beskrivits ovan en särskild metodik tillämpats. Metodiken går ut på att man i olika steg skall kunna analysera och bryta ner det helhetsomdöme som de svarande lämnat beträffande den fysiska miljön och den därtill knutna servicen i de tio olika kommunerna. Helhetsomdömet, dvs hyresgästens totalbetyg på lokalernas fysiska miljö och service, har i den använda modellen i samtliga kommuner givits namnet Totalindex (TI) och mätts som genomsnittet av svaren från kunderna på tre stycken olika frågor: Hur nöjd/missnöjd man är med den fysiska miljön och servicen totalt sett Hur den fysiska miljön och servicen motsvarar ens förväntningar Hur nära leveransen är en ideal fysisk miljö och service Diagram 2. Värdeskalor för fastighetsföretag Totalindex och Nöjdkundindex Alla branscher och alla typer av produkter Mycket svagt Svagt Medel Starkt Excellent Totalindex och Nöjdkundindex Lokalförsörjningsmonopol Mycket svagt Svagt Medel Starkt Excellent Fig. 2. Värdeskalor för fastighetsföretag på den öppna marknaden respektive för företag med lokalförsörjningsmonopol. Svaren har avgivits på en niogradig skala som sedan omräknats till en 100-gradig skala. För ett genomsnitt av samhällssektorer och branscher visar erfarenheter att värdeskalan 0 till 100 bör tolkas på följande sätt. Värden som ligger över 85 betraktas som excellenta, tjänster som får detta betyg av olika intressenter kan då sägas vara av yppersta klass. Värden som ligger mellan kan anses vara höga, dvs. det är ett starkt betyg. Här ligger kvaliteten på tjänster hos många framgångsrika företag och organisationer. Kvaliteten på tjänster som får värden mellan 60 och 70 brukar betraktas som genomsnittliga, dvs. relativt mediokra. Kvaliteten i intervallet 40 till 60 får betraktas som relativt svag och värden under 40 ses som klart underkänt. Erfarenheter från mätningar i cirka 30 olika organisationer med lokalförsörjningsmonopol visar att monopolsituationer innebär att betygen i många fall blir något nedtryckta i förhållande till den generella värdeskalan. Det kan finnas flera förklaringar till detta. En bidragande förklaring är att man i ett lokalförsörjningsmonopol som kund inte kan byta leverantör av tjänster eller flytta från lokaler man bedömer undermåliga. I en jämförelse med lokaluthyrning på den öppna marknaden leder det till att ett kommunalt fastighetskontor i normalfallet har en grupp kunder som skulle vilja flytta om de hade möjligheten. Den gruppen värderar sina lokaler lägre än en kundgrupp som nyligen och självständigt valt sina lokaler (som man ju gör på en öppen marknad). Det matematiska genomsnittet för en fastighetsorganisation med en sådan kundgrupp i kundportföljen blir därmed lägre. I den använda modellen uttrycks samband mellan kvalitetsfaktorer och den sammanfattade uppfattningen om kvaliteten på fysisk miljö och service som ekvationer. Kundernas sammanfattade helhetsomdöme om leveransen benämns fortsättningsvis TI i modellen. 3. Att lära av de bästa 19

20 Om man begränsar sig till tre variabler två kvalitetsfaktorer och utbildningsindex kan ekvationerna illustreras med följande figur. De två linjerna i ovanstående figur kan klargöra skillnaden mellan en kvalitetsfaktor som har stor betydelse för skolans utbildning (2) och en kvalitetsfaktor med liten betydelse för denna (1). Punkterna i diagrammet motsvarar svaren från enskilda individer och linjerna är det effektivaste sättet att sammanbinda dessa punkter. Lutningen på linjen är avgörande och denna visar effekten på utbildningen totalt från varje faktor. Är lutningen brant, som för faktor 2, har en liten förbättring av denna faktor stor betydelse för värdet på utbildningen totalt. Är lutningen mindre brant har förbättringar av kvalitetsfaktorn mindre betydelse för värdet på utbildningen totalt. Metoden blir mer komplicerad när man skall skatta betydelsen av flera kvalitetsfaktorer samtidigt. Men principen är densamma. De vikter som skattas när man har en modell med flera faktorer anger hur viktig varje faktor är lutningen på linjen sedan man tagit hänsyn till alla andra kvalitetsfaktorer. Vikten anger således den unika effekten på den samlade kundnyttan som varje faktor bidrar med. Skall modellen vara trovärdig måste man, med hjälp av de använda kvalitetsfaktorerna, kunna förklara variationen i svaren på utbildningen totalt. Hur väl de använda kvalitetsfaktorerna förklarar variationen i utbildningen totalt uttrycks med R2. I ekvationerna sätter man in hur varje individ svarat på alla kvalitetsfaktorer och räknar ut ett modellskattat värde för varje individ på utbildningen totalt. Detta värde jämförs sedan individ för individ med de faktiska svar vi har på utbildningen totalt. Man kan alltså direkt jämföra de modellskattade värdena på utbildningen totalt med faktiska svar. På detta sätt kan man kontrollera hur väl de modellskattade resultaten stämmer med respondenternas svar på utbildningen totalt. På detta sätt får man ett värde på hur stor del av variationen i utbildningen totalt som kan förklaras av kundernas svar på använda kvali- Diagram 3. Utbildningsindex Kvalitetsfaktor 2 Kvalitetsfaktor 1 Fig. 3 Princip för beräkning av olika kvalitetsfaktorers betydelse. 20 Förvaltningsnyckeln 2006

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas betydelse för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Förord................................................ 1 Sammanfattning........................................

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Trendanalys av nyckeltal

Trendanalys av nyckeltal FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Trendanalys av nyckeltal LANDSTINGENS LOKALANVÄNDNING OCH KOSTNADER 1994-2012 Trendanalys av nyckeltal 1 Förord Varje år samlar landstingen och regionerna in kostnadsnyckeltal

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Kritik på teknik 2010. Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Kritik på teknik 2010. Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning Kritik på teknik 2010 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning Förord Under våren 2010 gjordes undersökningar i 94 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Södertörns Nyckeltal. Jämförelse av Lokalkostnader 2006

Södertörns Nyckeltal. Jämförelse av Lokalkostnader 2006 Södertörns Nyckeltal Jämförelse av Lokalkostnader 26 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(26) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012... 1 Resultat Del A

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Fastighetsgruppen,,,,, INLEDNING/BAKGRUND Våren 2001 sattes arbetet igång med benchmarking inom fastighetsområdet. Deltagande kommuner var,, och. kommun har

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex sjönk till 116,3 första kvartalet 2012 högre småhuspriser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 116,3 första kvartalet i

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex steg till 114,1 andra kvartalet 2011 lägre huspriser höjer husköpkraften Boindex steg till 114,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Jämförelse av Lokalkostnader 2007

Jämförelse av Lokalkostnader 2007 l Jämförelse av Lokalkostnader 27 28-8-18 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(28) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna.

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Titel Turistbyrå/regional turistorganisation Ort Turistinformatör Gävle Turistbyrå Gävle Turistinformatör

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kritik på teknik 2007. Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Kritik på teknik 2007. Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning Kritik på teknik 2007 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning Förord Under våren 2007 gjordes undersökningar i 84 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator,

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ARVIDSJAUR Januari 2009 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Energiundersökning 2008 (2005)

Energiundersökning 2008 (2005) Energiundersökning 2008 (2005) 30 augusti 2012 Anders Lingsten 1 Deltagare Energiundersökning: Resultat 2008 (2005) Vattenverk Vattenledningsnät Avloppsledningsnät Avloppsreningsverk Kommuner 68 (39) 71

Läs mer

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03)

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) ABF Södra Småland ALF Lärcentrum, Härnösand Almåsgymnasiet & Vuxenutbildningens bibliotek, Borås Angereds bibliotek Arboga bibliotek

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Älvdalens kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

Kund- & kvalitetsmätning 2011

Kund- & kvalitetsmätning 2011 Kund- & kvalitetsmätning 2011 Huvudrapport Slutversion rev. 111209 Fortifikationsverket 2011 (slutversion) 1 Innehållsförteckning Bakgrund & syfte 3 Resultat - Avdelningsnivå (Slutanvändare) 52 Data 5

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Peter Sjöstrand 248 7128 211 Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET 2. TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN 3. DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION 4. DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post GRUMS Januari 2009 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2010

KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2010 KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2010 Resultat för brukarnära indikatorer för boende och daglig verksamhet enligt LSS Förord Denna rapport är en sammanställning av de

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post TYRESÖ Januari 2010 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 15 september 2009 Anders Lingsten Tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (avslutad 05-06) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2

Läs mer

Varför översiktsplanering för vindkraft

Varför översiktsplanering för vindkraft Varför översiktsplanering för vindkraft Stora investeringar och stor påverkan på landskapsbilden kräver bra beslutsunderlag Skapa planmässig beredskap för en omfattande utbyggnad av vindkraft Göra avvägningar

Läs mer

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

10 elbolag du nog inte borde valt 2009. En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag du nog inte borde valt 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 10 elbolag som du kanske borde ha undvikit 2009: Ljusdal Energi Försäljning SEVAB Energiförsäljning Habo Energi Rödeby Energi

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Sigtuna kommun Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Montessori Elefanten förskola

Sigtuna kommun Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Montessori Elefanten förskola Sigtuna kommun Skolundersökning 21 Föräldrar förskola Montessori Elefanten förskola Antal svar: 18 (svarsfrekvens: 8 %) Antal svar Sigtuna, alla förskolor: (svarsfrekvens: %) 1 Innehåll Om undersökningen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ARVIDSJAUR Januari 2011 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 1 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post MARK Januari 2010 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt TWh 20 15 10 Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt Bioenergi Värmepump 5 Hetvatten Övrigt Spillvärme El Kol Fossil gas Olja Fjärrvärmeföreningen har vid Bioenergis pressläggning nästan sin statistik färdig.

Läs mer

ÖPPNA JÄMFÖRELSER Företagsklimat 2015

ÖPPNA JÄMFÖRELSER Företagsklimat 2015 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Företagsklimat 2015 EN SERVICEMÄTNING AV KOMMUNERNAS MYNDIGHETSUTÖVNING Dagordning 09:30-09:40 Välkommen! Joakim Feldt, SKL 09:40-10:00 Resultat från ÖJ Företagsklimat, Jan Torége, SKL

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas 1-årsavtal Elområde 3 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index)

Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index) Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index) Fakta om undersökningen Målgrupp Metod Startdatum 27 februari 2009 Stoppdatum 22 mars 2009 Antal invitationer 7 210 Kompletta svar

Läs mer