Kartläggning lokalkostnader och kompensatorisk resursfördelning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning lokalkostnader och kompensatorisk resursfördelning"

Transkript

1 Kartläggning lokalkostnader och kompensatorisk resursfördelning Rapport Per Törnvall Stefan Bergström Alexandra Treschow

2 Agenda 1 Uppdrag och metod 2 Lokalkostnader 3 Kompensatorisk resursfördelning 4 Övrigt 5 Analys och rekommendationer 6 Bilagor

3 Uppdrag KSL har beslutat om översyn av nuvarande samverkansavtal för Gemensam Gymnasieregion i Stockholms län. Översynen ska enligt beslut av KSL:s styrelse inbegripa: En fördjupad utredning om basen för programpriserna samt uppräkningsmodell. En fördjupad utredning om behovet av regional beslutsstruktur. Samverkansavtalets utformning/konstruktion. Med målsättning att inom projektet uppnå: Förslag till förändringar av beräkning av gemensamma programpriser samt uppräkning av dessa. Klargörande angående behov av regional beslutsstruktur samt förslag till lösningar. Förslag till hållbar form för samverkansavtal. KSL har identifierat två frågor som kräver svar genom kartläggning innan nästa steg i pågående översyn: Lokalkostnader. Kompensatorisk resursfördelning. 3

4 Metod (I) Datainsamling genom kvantitativ ansats Strukturerade telefonintervjuer avseende lokalkostnader. Urvalet av respondenter utgjordes av 45 rektorer på länets kommunala gymnasieskolor exklusive Stockholms stad. Från uppdragsgivaren erhöll NHG erhöll en databas med namn och kontaktinformation som uppdaterades och kompletterades. Telefonintervjuerna genomfördes under perioden november Se bilaga 1. för frågeformulär. Frågorna i frågeformuläret togs fram i samråd med uppdragsgivaren. Sammanlagt har 42 rektorer från 23 kommuner i Stockholm län intervjuats. En del intervjuer har kompletterats med kommunikation genom e-post med rektorn i fråga alternativt genom e-post och telefonintervjuer med kommunala tjänstemän i den aktuella kommunen. Avseende Stockholms Stad har samtliga frågorna besvarats av centralt placerade förvaltningsföreträdare. Respondenternas egna kommentarer kring frågor och svar utgör en kvalitativ aspekt av insamlad data. Strukturerade telefonintervjuer avseende kompensatorisk resursfördelning. Urvalet av respondenter utgjordes av 26 företrädare för kommunen med central placering. Telefonintervjuerna genomfördes under perioden november Se bilaga 2. för frågeformulär. Frågorna i frågeformuläret togs fram i samråd med uppdragsgivaren. Sammanlagt har centrala företrädare för 24 av 26 kommuner intervjuats. Respondenternas egna kommentarer kring frågor och svar utgör en kvalitativ aspekt av den insamlade data. Statistik. Från uppdragsgivaren erhöll NHG befintligt elevantal/program och skola i form av utdrag från UEDB: Nationella program Stockholms läns kommunala skolor november Ersättning /elev och program hämtades från Länsprislistan för Stockholms gymnasieskolor Antagande om ersättning för International Baccalaureate gjordes med utgångspunkt i motsvarande lokalbehov hos svenska program. Källa: Intervjuer med gymnasierektorer med eventuella kompletterande intervjuer av kommuntjänstemän. Svarsfrekvens,96% - 73 gymnasier och 24 kommuner representerade 4

5 Metod (II) Relevans och tillförlitlighet Insamlad information, genom beskrivna metoder, bedöms medge en tillräckligt trovärdig uppskattning av faktiska värden och därigenom utgöra en rimligt stabil grund för jämförelser och analys. Även urval och svarsfrekvens medför att insamlad data bedöms vara tillräckligt representativ för att fungera som underlag för analys och rekommendationer. Att intervjuerna genomfördes i november, och därigenom sammanfaller med perioden för planering inför nästkommande års budget och verksamhetsår, medför att frågeställningarna högst sannolikt är aktuella varvid lämnade svar kan antas vara rimligt underbyggda och tillförlitliga. Noterbart är att denna rapport delvis baseras på information inhämtad från respondenter som svarade på frågorna utifrån deras momentana förståelse för verksamhetens kostnadsbild. Analys avseende utvecklingen över tid är i huvudsak baserad på ett begränsat antal fördjupningar samt NHG:s allmänna erfarenhet och kunskap för de aktuella frågeställningarna. Antagandena om utvecklingen över tid har kommunicerats med, samt erhållit stöd från, ett antal lokala skolföreträdare samt med uppdragsgivaren. Angivna lokalkostnader är i huvudsak baserade på respondenternas uppskattningar tolkade utifrån NHG:s erfarenhet och kunskap inom området. De kan t.ex. vara angivna inklusive eller exklusive kostnader för idrottslokaler. De kan även vara angivna exklusive kostnad för städning och andra associerade kostnader. Även angivna ytor i kvadratmeter är delvis uppskattningar. En i alla avseende helt korrekt och träffsäker kartläggning kräver en mer omfattande och djupgående datainsamling och analys är den som ligger till grund för denna rapport. Den sammantagna bedömningen är dock att redovisade resultat är tillräckligt tillförlitliga för att ge stöd för analys och generella slutsatser på en övergripande nivå. Källa: Intervjuer med gymnasierektorer med eventuella kompletterande intervjuer av kommuntjänstemän. Svarsfrekvens,96% - 73 gymnasier och 24 kommuner representerade 5

6 Agenda 1 Uppdrag och metod 2 Lokalkostnader 3 Kompensatorisk resursfördelning 4 Övrigt 5 Analys och rekommendationer 6 Bilagor

7 Lokalkostnader Programgruppering De nationella programmen har grupperats i fyra grupper Grupp 1 Ekonomiprogrammet Humanistiska programmet Samhällsvetenskapliga programmet Naturvetenskapliga programmet Barn- och Fritidsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet IB Grupp 2 Estetiska programmet Teknikprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Grupp 3 El- och energiprogrammet Hantverksprogrammet Industriprogrammet Restaurang. och livsmedelsprogrammet VVS- och Fastighetsprogrammet Grupp 4 Bygg- och anläggningsprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet har utlämnats då vi enbart har underlag från en enhet. 7

8 Lokalkostnader Lokalkostnader per programgrupp (kr/elev) Kr/elev Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 8

9 Lokalkostnader 80% Lokalkostnad som andel av elevpeng per programgrupp (%) 70% 60% Andel av elevpeng 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 9

10 Lokalkostnader 45% Lokalkostnad som andel av elevpeng per kommun inom programgrupp 1 (%) 40% 35% Andel av elevpeng 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% För kommuner utan uppgift gäller att: Kommunen saknar utbildning inom programgruppen. Uppgift saknas (Två kommuner). 10

11 Lokalkostnader 35% Lokalkostnad som andel av elevpeng per kommun inom programgrupp 2 (%) 30% 25% Andel av elevpeng 20% 15% 10% 5% 0% För kommuner utan uppgift gäller att: Kommunen saknar utbildning inom programgruppen. Uppgift saknas (Två kommuner). 11

12 Lokalkostnader 40% Lokalkostnad som andel av elevpeng per kommun inom programgrupp 3 (%) 35% 30% Andel av elevpeng 25% 20% 15% 10% 5% 0% För kommuner utan uppgift gäller att: Kommunen saknar utbildning inom programgruppen. Uppgift saknas (Två kommuner). 12

13 Lokalkostnader 80% Lokalkostnad som andel av elevpeng per kommun inom programgrupp 4 (%) 70% 60% Andel av elevpeng 50% 40% 30% 20% 10% 0% För kommuner utan uppgift gäller att: Kommunen saknar utbildning inom programgruppen. Uppgift saknas (Två kommuner). 13

14 Lokalkostnader 450 Genomsnittligt antal elever/program och enhet redovisade per kommun Antal elever Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 14

15 Lokalkostnader Lokalkostnad per elev i förhållande till antal elever och enhet per kommun Kr/elev Antal elever/enhet och kommun 15

16 Hantering av lokalkostnader Intervjusvar Undervisningslokaler I drygt hälften av kommunerna har inte lokalkostnaderna en direkt påverkan av utrymmet för undervisning, lärverktyg och övrigt. Skolor med lokalt finansierade undervisningslokaler utgör 40% av skolorna men dessa ligger i 70% av kommunerna. För resterande skolor är lokalkostnaden redan centralt avräknade innan intäkterna från elevpengen når skolorna. Detta oavsett om skolan inryms i privata eller kommunalt ägda fastigheter. Hyran för ev. privata fastigheter betalas då av kommunen och den lokalkostnad som debiteras skolan är ofta resultatet av central omfördelning. Det är oklart om fristående skolor i dessa kommuner får tillgång till dessa centralt finansierade resurser på samma sätt. Idrottslokaler Finansieringen av idrottslokaler följer samma principer som nyttjandet av undervisningslokaler. Nyttjandet av idrottslokaler finansieras principiellt av skolorna (se ovan). Vid central finansiering är idrottslokalers kostnader redan avräknade central på kommunen när intäkterna från elevpengen når skolorna. För en skola delas finansieringen av idrottslokaler upp mellan kommunen och skolan. Det är oklart om fristående skolor i dessa kommuner får tillgång till dessa centralt finansierade resurser på samma sätt. Källa: Intervjuer med gymnasierektorer med eventuella kompletterande intervjuer av kommuntjänstemän. Svarsfrekvens,96% - 73 gymnasier och 24 kommuner representerade 16

17 Hantering av lokalkostnader Intervjusvar Är gymnasieskolan inrymd i kommunala lokaler eller inhyrda hos annan privat ägare? Jämte Stockholms stad är 80% av gymnasieskolorna inrymda i kommunägda fastigheter. I Stockholm svarar SISAB för merparten av lokalerna. En liten andel är inhyrda i en kombination av kommunala och privata fastigheter och en liten del är inhyrda hos privata ägare. Vilka principer använder kommunen för att beräkna lokalkostnaden som belastar egenregiverksamheten? Många rektorer är osäkra på vilka principer som lokalkostnaderna på deras skolors baseras på. Av skolorna i kommunalt äga fastigheter (exkl Stockholm Stad) anger 15% av rektorerna att principen är en marknadsmässig hyra. Ca 10% anger att det rör sig om en beräknad självkostnad* baserad på lokala antaganden för avskrivningstid, internränta mm. För övriga framräknas lokalkostnaden för kommunens gymnasieskolor som ett kvadratmeterpris baserat på en algoritm som tar hänsyn till gemensamma ytor, korridorer etc. För Stockholms stad gäller självkostnad enligt ovanstående redovisning. Utjämnar ni lokalkostnader mellan olika gymnasieskolor? Få rektorer ger uttryck för att de är väl insatta i hur den egna kommunens hyressystem är konstruerat. Åtta (10% ) av länets skolor anger att lokalkostnaderna utjämnas. Inkluderar grundbeloppet lokalkostnader på samma sätt för fristående skolor? I Stockholm Stad utgår lokalkostnaderna till fristående skolor via fördelningsnyckel. Finns det extra stöd för högre lokalkostnader, exv. vid nybyggnation i er kommun? Principiellt nej. På tre skolor (tre olika kommuner) anger rektorerna att det finns ett sådant stöd initialt från kommunen. I en av dessa var upplevelsen att ett initial stöd från kommunen kunde finnas givet att det var en fråga drivet av nämnden. Skulle frågan drivas från enhetshåll, var det osäkert om detta typ av stöd skulle avsättas. * Angiven självkostnad är osäker då gemensam definition saknas samt kännedom om att kommunernas redovisningsprinciper varierar. Källa: Intervjuer med gymnasierektorer med eventuella kompletterande intervjuer av kommuntjänstemän. Svarsfrekvens,96% - 73 gymnasier och 24 kommuner representerade 17

18 Agenda 1 Uppdrag och metod 2 Lokalkostnader 3 Kompensatorisk resursfördelning 4 Övrigt 5 Analys och rekommendationer 6 Bilagor

19 Kompensatorisk resursfördelning Regional översikt Tar resursfördelningen till gymnasieskolorna på enhetsnivå hänsyn till socioekonomiska variabler (Andel av länets kommuner)? Ja Nej OBS! Svar saknas från två kommuner. 19

20 Kompensatorisk resursfördelning Regional översikt för kommuner med modell för kompensatorisk resursfördelning Kommun A Kommun B Modellvariabler Test år 1. Läs och ordförståelse. Tillägg och avdrag eller endast tillägg Endast tillägg Endast tillägg Meritvärden från grundskola Familjen får ekonomiskt bistånd Vårdnadshavares utbildning Eleven har utländsk bakgrund Eleven bor med en eller ingen vårdnadshavare Skolmiljö Andel kompensatoriska tillägg i förhållande till total kostnad. Betalas de kompensatoriska tilläggen också till fristående skolor? Betalas kompensatoriska tillägg till egna elever i skolor i andra kommuner? Betalas kompensatoriska tillägg till alla elever oavsett från vilken kommun de kommer om de går i kommunens egna skolor? Finns det någon uppföljning och analys av resursfördelningens effekter på elevernas resultat samt hur resurserna används? Om ja Vilka effekter har er uppföljning påvisat?' 3,5% 3,0% Nej (Endast efter Individuell prövning) Nej (Endast efter Individuell prövning) Ja Nej - - Nej, endast för de elever som går i program som inte berörs av samverkansavtalet, IB programmet samt IM programmen. Nej, kompensatorisk tilläggsanslag betalas inte ut till stockholmselever i andra kommuners kommunala skolor. Ja Osäkert 20

21 Kompensatorisk resursfördelning Bakgrundsfaktorer, resurser och resultat Resultat?? Bakgrundsfaktorer Resurser? 21

22 Kompensatorisk resursfördelning Utgångspunkter för regional modell* Bakgrundsfaktorer och resultat Påvisade samband mellan bakgrundsfaktorer hos eleverna och resultat. Starkast samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och resultat. Endast i skolor där nästan alla elever har en utländsk bakgrund får migrationsbakgrunden i sig genomslag på resultaten på skolnivå, dvs. segregation har betydelse för den enskilde elevens resultat. Kön har ett samband med resultat på individnivå men inte på skolnivå. Resurser och resultat Forskning visar att det finns ett samband mellan resurser och resultat, framför allt för yngre barn (under fyra år) och för barn och elever med mindre gynnsam socioekonomisk familjebakgrund. Det är dock ett komplicerat samband med många faktorer involverade. Mer oklara samband för äldre elever. Angeläget att skolor med elever som nyligen invandrat har tillräckligt med resurser. Det viktigaste är inte mängden resurser utan att de används på rätt sätt. Det finns risk för att resultaten inte påverkas positivt om arbetssättet inte förändras när mer pengar tillförs för att öka antalet lärartimmar per elev. De aspekter som anses ha störst potential att bidra till ökade kunskapsresultat är de direkta faktorer som påverkar undervisningen i klassrummet. Direkta förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat handlar exempelvis om hur undervisningen planeras och genomförs samt rektors pedagogiska ledarskap. Inget stöd för att omfattningen av de resurser som investeras i lokaler och administration skulle ha samband med elevernas resultat. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av resursfördelningens konsekvenser förekommer sällan och det saknas därmed underlag för den politiska diskussionen av hur resurser ska fördelas. * Källa: Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat en kunskapsöversikt, Skolverket, Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov, Skolverket, Visible Learning A syntheses of over 800 Meta-Analysis Relating to Achievement, Hattie, John, 2009 Statens tillsyn över skolan, Riksrevisionsverket, 2013:16 22

23 Agenda 1 Uppdrag och metod 2 Lokalkostnader 3 Kompensatorisk resursfördelning 4 Övrigt 5 Analys och rekommendationer 6 Bilagor

24 Nyckelfrågor för översyn av gymnasieregion Intervjusvar Att alla kommuner följer ingånget avtal. Vilka incitament ska gälla för lokaler? Bygga nytt/renovera, kostnadseffektivitet eller utrymme för lärarlöner? Utvecklad regional samordning avseende dimensionering av antal platser, programinriktningar i förhållande till behovsutvecklingen. Nu problem med överkapacitet men snart ökar åter elevkullarna med risk för underkapacitet. Gemensam prislista för introduktionsprogrammen. Metod för uppräkning av prislistan. Prövning av förutsättningarna för skolor belägna i tätort respektive glesbygd. Tydliggör vad som ingår i grund- respektive tilläggsersättning. Förnyad prövning av tilläggsersättning vid byte av skola. Reducera antalet lokala programvarianter. 24

25 Agenda 1 Uppdrag och metod 2 Lokalkostnader 3 Kompensatorisk resursfördelning 4 Övrigt 5 Analys och rekommendationer 6 Bilagor

26 Analys Lokalkostnader (I) Genomsnittlig lokalkostnad samt lokalkostnadsandel per programgrupp ligger på en förväntad och rimlig nivå. Lokalkostnadsandelen varierar kraftigt inom och mellan programgrupperna samt mellan kommunerna. Variationernas omfattning är inte långsiktigt hållbara, inte minst gäller detta för programgrupp 4. Kommunernas sätt att hantera lokaler och lokalkostnader varierar. Lokalkostnaderna hanteras centralt för 60% av länets kommunala gymnasieskolor. Av skolorna i kommunalt ägda fastigheter (exkl. Stockholms stad) anger 15% av rektorerna att lokalkostnaden utgår från en marknadsmässig hyra. Vissa kommuner prioriterar att minimera lokalkostnader, till förmån för undervisningskostnader, medan andra, jämte övriga faktorer, eftersträvar utrymme för ny-/reinvesteringar i skolfastigheter. Kostnader för lokaler och inventarier utgör 20% av totalkostnaden för gymnasieverksamheten i Sverige. Kostnadsfördelning gymnasieskola (kr/elev)* Lokalkostnader är av halvfast karaktär varvid intäktsvariationer på kort sikt främst kan hanteras genom anpassningar av undervisnings-, lärverktyg och övriga kostnader. 25% I ett system med enhetlig elevpeng medför påvisad 10% Övrigt lokalkostnadsvariation: Kr/elev % 45% 1 Lärverktyg Lokaler och inventarier Undervisning Olika utrymme för undervisnings- och lärverktygskostnader. Skolor med en hög lokalkostnadsandel har svårt att nå ekonomi i balans. Eleverna erbjuds inte likvärdiga förutsättningar. Skolorna konkurrerar inte på lika villkor. * 26

27 Analys Lokalkostnader (II) Gymnasieverksamheten har präglats av vikande elevunderlag under en följd av år. Tidigast om två år kommer det totala antalet gymnasieelever i länet att öka. Den nya skollagen och förändrad sökbild har bidragit till en överströmning av elever från yrkes- till teoretiska program. Antalet kommunala gymnasieskolor är idag nästan detsamma som för fem år sedan samtidigt som det har tillkommit 40 nya fristående skolor enligt uppgifter från KSL. Fler skolor delar på färre elever. Vikande elevunderlag, i kombination med volymbaserad tilldelning, är särskilt problematisk för skolor med få elever och/eller för program som fordrar stora investeringar i lokaler och inventarier (Programgrupp 3 och 4). Volymbaserad tilldelning förutsätter löpande anpassning av kapaciteten. Klart är att kapaciteten inte har anpassats i samma uträckning som efterfrågan har minskat och att detta förklarar en stor del av variationen. I ljuset av att många program, skolor och kommuner har en hög lokalkostnadsandel samt att lokalkostnaderna hanteras centralt för 60% av länets kommunala gymnasieskolor, innebär detta, framförallt för skolor med ekonomi i balans att: Andelen undervisningskostnader många gånger är lägre än vad som kan anses vara optimalt, dvs. den resurs som anses ha störst potential att bidra till ökade kunskapsresultat. Rektorerna ofta har begränsade möjligheter, och incitament, att påverka den egna skolans lokalkostnader, en betydande del av kostnaderna, med konsekvens att det försvårar att hålla dem fullt ut ansvariga för elevernas utveckling. Givet strävan efter att erbjuda likvärdiga förutsättningar, konkurrensneutralitet och förutsättningar för hög måluppfyllelse, i en situation med en regional prislista och volymbaserad tilldelning, bör det eftersträvas att utveckla: Regional samordning av planering, dimensionering av antal platser, programinriktningar och skolor i förhållande till efterfrågan med syfte att maximera utrymmet för undervisningskostnader. Gemensamma principer för kommunernas hantering av lokalkostnader samt incitament för efterlevnad. Ökade möjligheter för den enskilda rektorn att förfoga över och/eller påverka, samt hållas ansvarig för, en större andel av de resurser ingår i elevpengen, inklusive lokalkostnader. 27

28 Analys Kompensatorisk resursfördelning Sambanden mellan resurser och resultat är komplicerade och för äldre elever oklara. Resursfördelningen bör särskilt beakta skolor med en hög andel elever som nyligen invandrat. Skolverket menar att det saknas underlag för politiska avvägningar för resursdimensionering och resursallokering. Det viktigaste är inte mängden resurser utan att de används på rätt sätt. Centrala faktorer för god måluppfyllelse anses vara hur undervisningen planeras och genomförs samt rektors pedagogiska ledarskap. Idag tillämpar 2 av länets 26 kommuner två olika modeller för kompensatorisk resursfördelning. I förkommande fall utgår kompensatoriskt tillägg på olika sätt till olika huvudmän verksamma i olika kommuner. Delvis oklara samband mellan bakgrundsfaktorer och resurser samt motiv till aktuell omfattning. Ingen känd uppföljning har skett avseende samband mellan resurser och resultat. Givet strävan efter att erbjuda likvärdiga förutsättningar, konkurrensneutralitet och förutsättningar för hög måluppfyllelse, i en situation med en gymnasieregion, bör det eftersträvas att: Inför beslut om regional modell för kompensatorisk resursfördelning kartlägga och utvärdera sambanden mellan bakgrundsfaktorer, resurser och resultat samt i samband med detta även beakta rektorernas professionskunskap och att beslutsförslaget grundas på vad som anses vara belagt utifrån forskning. Införa gemensamma principer för kommunernas hantering av kompensatorisk resursfördelning samt incitament för efterlevnad. 28

29 Analys Övrigt Med kännedom om: Formerna för länsprislistans tillkomst (genomsnittlig kostnad per program vid en given tidpunkt). Ny läroplan. Färre elever Fler skolor. Förändrad sökbild. Metod för årlig uppräkning (rak uppräkning för samtliga program och kostnadsslag, med vetskap om att prisutvecklingen för de skilda kostnadsslagen är differentierad). Att vissa egenregiskolor uppvisar ekonomiska underskott. Låg sannolikhet för att nuvarande elevpengsnivåer erbjuder likvärdiga och goda förutsättningar för hög måluppfyllelse. Givet strävan efter att erbjuda likvärdiga förutsättningar, konkurrensneutralitet och förutsättningar för hög måluppfyllelse, i en situation med en gymnasieregion, bör det eftersträvas att: Utgående från läroplan och elevens bästa i grunden pröva den nuvarande resursfördelningen för samtliga program. Utveckla gemensam programpeng och skapa förutsättningar för en hållbar ekonomisk likvärdighet för eleven oavsett huvudman. 29

30 Rekommendationer Förslag till områden för vidare utredning och arbete Process för att skapa samsyn och acceptans för inriktning och bärande principer för gymnasieregionen. Från grunden utveckla en modell för beräkning av elevpeng per program baserat på en grundläggande prövning av nuvarande fördelning av undervisnings- lokal- och lärverktygskostnader. Utgå från läroplan med fokus på eleven. Process för att skapa igenkänning och acceptans. Analysera samband mellan bakgrundsfaktorer, resurser och resultat som underlag för vidare arbete med socioekonomiskt tillägg. Även viktigt att beakta att den nuvarande prislistan i varierad utsträckning redan inkluderar viss grad av socioekonomiskt tillägg baserat på ingångsvärden avseende bl.a. varierad gruppstorlek för skilda program. Utveckla regional mekanism för att matcha utbud med efterfrågan. 30

31 Agenda 1 Uppdrag och metod 2 Lokalkostnader 3 Kompensatorisk resursfördelning 4 Övrigt 5 Analys och rekommendationer 6 Bilagor Bilaga 1. Kartläggning lokalkostnader Bilaga 2. Kartläggning kompensatorisk resursfördelning

32 Bilaga 1. Kartläggning lokalkostnader Frågeformulär telefonintervjuer 1. Vilka kostnader finansieras huvudsakligen av skolan respektive av kommunen centralt? A. Undervisningslokaler B. Idrottslokaler C. Skolhälsovård D. Skolbibliotek E. SL-kort F. Modersmålsundervisning G. UEDB H. IT-utveckling I. Kompetensutveckling J. Skolledning K. Av/Läromedelscentral 2. Vilka principer använder kommunen för att beräkna lokalkostnaden som belastar egenregiverksamheten? 3. Utjämnar ni lokalkostnader inom utbildningsverksamheten? mellan olika gymnasieskolor? 4. Inkluderar grundbeloppet lokalkostnader på samma sätt för egenregi, friskolor och elever i andra kommuner? 5. Finns det extra stöd för högre lokalkostnader, exv. Vid nybyggnation i er kommun? Om ja på fråga 5. Är det samma principer för friskolor? 6. Är gymnasieskolan inrymd i kommunala lokaler eller inhyrda hos annan privat ägare? Är det samma principer för friskolor? 7. Hur ofta får ni intäkter från eleverna som är inskrivna på skolan? Är det samma principer för friskolor? 8. Bedömd maxkapacitet elever på skolan i dagsläget, totalt? 9. Hur stora är lokalkostnaderna för skolan, totalt? 10. Hur stor är lokalytan för skolan, totalt? 32

33 Bilaga 2. Kartläggning kompensatorisk resursfördelning Frågeformulär telefonintervjuer 1. Tar resursfördelningen till gymnasieskolorna på enhetsnivå hänsyn till socioekonomiska variabler? 2. Om Ja på föregående fråga vilka variabler använder ni? 3. Har ni både tillägg och avdrag eller endast tillägg? 4. Hur mycket uppgår den totala grundersättningen samt de socioekonomiska tilläggen till? Ange även högsta, lägsta och genomsnitt per elev avseende de socioekonomiska tilläggen. 5. Betalas de socioekonomiska tilläggen också till fristående skolor? 6. Betalas socioekonomiska tillägg till egna elever i skolor i andra kommuner? 7. Betalas socioekonomiska tillägg till alla elever oavsett från vilken kommun de kommer om de går i kommunens egna skolor? 8. Finns det någon uppföljning och analys av resursfördelningens effekter på elevernas resultat samt hur resurserna används? 9. Om Nej på fråga 9. Är frågan aktuell och finns det planer på att införa ett socioekonomiskt tillägg? 10. Om ja på fråga 9. Vilka effekter har er uppföljning påvisat? 33

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015 Sida 1 av 5 Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fattat beslut om ersättningsnivåer som ska gälla från och med 2015 (Dnr

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 Fastställd i KS 2014-12-01 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 FÖRSKOLA egen 1-3 år 93 160 kr 100 260

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd)

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd) Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00-15.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ann-Marie Rosö (s) Pia

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande Bygg- och anläggningsprogrammet Lägsta Medel Bygg- och anläggningsprogrammet, Rönnowska skolan 59 57 48 A 170,5 Bygg- och anläggningsprogrammet, Design & Construction College 25 20 20 110 170,3 Bygg- och

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15 Hylte, Hylte Trainee Gymnasium Bygg- och anläggningsprogrammet, Anläggningsfordon, lärling 10 2 85 105 Bygg- och anläggningsprogrammet, Mark och anläggning lärling 10 1 85 85 Fordons- och transportprogrammet,

Läs mer

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522)

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522) YTTRANDE 1(7) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö ygg- och anläggningsprogrammet ygg- och anläggningsprogrammet, PEA-skolan Malmö A 179.0 ygg- och anläggningsprogrammet, yggymnasiet Malmö A 155.0 ygg- och anläggningsprogrammet, Yrkesgymnasiet Malmö A

Läs mer

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2011

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2011 ygg- och anläggningsprogrammet ygg- och anläggningsprogrammet, PEA-skolan Malmö 170 185 ygg- och anläggningsprogrammet, Yrkesgymnasiet Malmö A 172 ygg- och anläggningsprogrammet, Norra Sorgenfri gymnasium

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Översyn av den gemensamma gymnasieprislista Bör prislistan och index justeras?

Översyn av den gemensamma gymnasieprislista Bör prislistan och index justeras? www.pwc.se Kommunförbundet Stockholms Län Cecilia Högberg, Henrik Berggren, Joanna Hägg Översyn av den gemensamma gymnasieprislista Bör prislistan och index justeras? Kommunförbundet Stockholms Län Rådgivningsrapport

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar den föreslagna prislistan för den nya gymnasieskolan Gy 11 att gälla från och med 1 juli 2011.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar den föreslagna prislistan för den nya gymnasieskolan Gy 11 att gälla från och med 1 juli 2011. SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Barn- och utbildningskontoret 2010-12-27 Daniel Bäckman Sidan 1 av 3 Dnr 2011/07 UAN. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gemeosaimima program priser för den nya gymnasieskolan

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 183.8 30 16 0 14 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Program Namn BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 175,5 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan 165 193 BA Bygg-

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Alla antagna 170.0 30 17 0 13 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 213,8 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan A 183,9 BA Bygg-

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 188.8 30 29 0 1 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Stiftelsen Jälla Egendoms ekonomiska situation

Stiftelsen Jälla Egendoms ekonomiska situation KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Marandi Silja Datum 2015-02-24 Diarienummer KSN-2015-0433 Kommunstyrelsen Stiftelsen Jälla Egendoms ekonomiska situation Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se NÄTUPPLAGA Protokoll PROTOKOLL 2 Plats och tid Torsdag den 7 februari 2013, kl. 8.30 12.00 Jämtkrogen, Bräcke Paragrafer 1 37 Beslutande Enligt tjänstgöringslista Övriga deltagare Mikael Cederberg, förbundschef

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun, dnr 2013:915.

Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun, dnr 2013:915. BRITT-MARIE LÖVQUIST SID 1/5 ENHETSCHEF 0858785171 BRITT-MARIE.LOVQUIST@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola

Läs mer

Avtal om samverkan, avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan mellan Uppsala kommun och Enköpings kommun

Avtal om samverkan, avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan mellan Uppsala kommun och Enköpings kommun Avtal om samverkan, avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan mellan Uppsala kommun och Enköpings kommun 1 Parter Detta avtal har ingåtts mellan Uppsala kommun och Enköpings kommhåi ^0 Parterna är

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20151

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20151 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (198) period 2151 15-6-3 11:38:56 BA-HH Bygg- och anläggningsprogrammet Hahrska gymnasiet 84 5 122.5 62 179 BF-RU Barn- och fritidsprogrammet Rudbeckianska

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 20111

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 20111 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Uddevalla (1485) period 2111 11-4-15 1:34:39 Bygg- Och Anläggningsprogrammet 94 96 69 1 174 Lärling Margretegärde, Byggprogrammet 8 15 8 14 164 Barn- Och Fritidsprogrammet

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Falu Frigymnasium (2001) period 20141

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Falu Frigymnasium (2001) period 20141 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Falu Frigymnasium (21) period 2141 14-4-11 15:22: Humanistiska Programmet 15 8 9 162.5 239. Programinriktat Individuellt Val Mot Vård- Och Omsorgsprogrammet 1 1

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

UTBILDNINGAR SOM EJ STARTAR 2015 (Uppdaterad 150622

UTBILDNINGAR SOM EJ STARTAR 2015 (Uppdaterad 150622 UTBILDNINGAR SOM EJ STARTAR 2015 (Uppdaterad 150622 PROGRAM IMYRKEEELT-YRH Yrkesintroduktion mot el- och energiprogrammet inr elteknik IMYRKVFVVS-YRH Yrkesintroduktion mot VVS- och fastighetsprogrammet

Läs mer

Välkommen på besök på Riksgymnasiet!

Välkommen på besök på Riksgymnasiet! Välkommen på besök på Riksgymnasiet! Har du en språkstörning och ska börja gymnasiet läsåret 2016/2017? Den 24-26 november är du välkommen på praktikbesök på Riksgymnasiet i Örebro. Praktikbesöket innebär

Läs mer

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet

Läs mer

FÄRRE LÄRARE GER VINSTEN!

FÄRRE LÄRARE GER VINSTEN! 13 FÄRRE LÄRARE GER VINSTEN! Granskning av de skilda villkoren inom grund- och gymnasieskolan mellan kommunala och fristående, med en särskild granskning av aktiebolagsna RAPPORTFÖRFATTARE: STEN SVENSSON

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20141

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20141 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (198) period 2141 14-4-9 14:2:22 BA-HH Bygg- och anläggningsprogrammet Hahrska gymnasiet 84 6 12.5 72 178 BF-RU Barn- och fritidsprogrammet Rudbeckianska

Läs mer

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20151

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20151 Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (198) period 2151 15-4-1 8:47:17 BA-HH Bygg- och anläggningsprogrammet Hahrska gymnasiet 84 38 13 67 181 BF-RU Barn- och fritidsprogrammet Rudbeckianska

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: Sida: 2011-03-08 1 (20) arbetsutskott Plats och tid Beslutande Övriga närvarande Nämndrummet, Kommunhuset, Skillingaryd 8 mars 2011 klockan 13.00 17.00 Roger Ödebrink (S) ordförande

Läs mer

S AM M AN T R ÄD E S P R O T O K O L L

S AM M AN T R ÄD E S P R O T O K O L L Sid 1 (20) S AM M AN T R ÄD E S P R O T O K O L L Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2011-04-13 Plats Symfonin, Kantorn, Ruddammsgatan 27 Tid Kl. 14:00 17.00 Närvarande Se sidan 2

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Mälargymnasiets programutbud, rapport 3

Mälargymnasiets programutbud, rapport 3 Mälargymnasiets programutbud, rapport 3 Monika Fröberg, Rektor Annika Ramsell, Kompetensdirektör Karin Mannström, Förvaltningsekonom Rapportnr: Kon Dnr 2015/12 2015-04-08 1 (6) Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson Förstudie Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden Östersunds kommun Februari 2013 Roland Svensson Av Skyrev certifierad kommunal revisor Marianne Harr Av Skyrev certifierad kommunal

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011. Strängnäs kommun. Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011. Strängnäs kommun. Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011 Strängnäs kommun Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Ny organisation - organisationsöversyn inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Ny organisation - organisationsöversyn inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Dnr GN-2013-113 Dpl 01 sid 1 (6) KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING Staben Tjänsteyttrande 2013-11-05 Urban Karlsson, 054-540 13 14 urban.karlsson@karlstad.se Ny organisation - organisationsöversyn

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun Jan Olofsson 2011-04-04 Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver

Läs mer

Sture Pettersson. Stadshuset, sektor Utbildning. Carina Törnell

Sture Pettersson. Stadshuset, sektor Utbildning. Carina Törnell Sammanträdesdatum Sida 0 Beslutande organ Plats och tid Stadshuset, Öströn, kl 13.00-16.10 Beslutande Anette Karlsson (M) ordförande Lennart Daghed (FP) 1:e vice ordförande Sture Pettersson (S) 2:e vice

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Samverkansavtal

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Samverkansavtal Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 6 Samverkansavtal KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Elever från Enköping är försthandssökande till:... 3 2

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 Plats och Tid Stadshuset, kl. 08:00-12:00 Beslutande Olof Eriksson (S), ordförande Linda Strand (S) Torbjörn Norén (S), ers f Laila Andrén (S) Tina Carlson (V),

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Rambeslut Styrelse uppdrar åt rektor att implementera ett lokalkostnadsfördelningsprogram (LKFP) från den 1:e januari 2006

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan!

Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan! Studievägledare Jonas Cederulf Fröviskolan jonas.cederulf@lindesberg.se 0581 833 41 Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan! Som utlovat under föräldramötet kommer här ett försök till samlad

Läs mer

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng 22 januari 2008 Kerstin Alfhagen 1 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...3 2. Definitioner...3 2.1. Skolpeng...3 2.2. Elevpeng/a-pris...3 2.3.

Läs mer

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013 Danielle Marklund Åström Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola Läsåret 2012/2013 Förskolan Inskrivna barn i förskolan < 3år >3 år Totalt Samtliga enheter inkl intraprenad

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Delaktighet och inflytande 57 65 65 71 73 68. Skolmiljö 59 58 73 78 81 73. Kunskap och lärande 71 73 74 81 80 78. Bemötande 77 79 77 83 88 85

Delaktighet och inflytande 57 65 65 71 73 68. Skolmiljö 59 58 73 78 81 73. Kunskap och lärande 71 73 74 81 80 78. Bemötande 77 79 77 83 88 85 Regiongemensam elevenkät 015 Kommunrapport Index per frågeområde samt NKI 011 01 01 01 015 GR GY totalt 015 Trivsel och trygghet 87 91 89 90 9 91 Delaktighet och inflytande 57 65 65 71 7 68 Skolmiljö 59

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1 Kommunstyrelsens bildningsutskott 2013-02-18 1 Plats och tid Konferensrum Gunnarsbyskolan, Charlottenberg kl 13.00-17.10 Beslutande Övriga deltagare Annika Hugne (C), ordförande Birgitta Olsson (M) Frida

Läs mer

Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola

Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Gymnasieprogram i Västerbottens län

Gymnasieprogram i Västerbottens län Gymnasieprogram i Västerbottens län Storuman Luspengymnasiet 51 77 BF 8 8 Barn- och fritidsprogrammet BFFRI Fritid och hälsa EE 4 10 El- och energiprogrammet BFPED Pedagogiskt arbete FT 4 8 Fordons- och

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2010

Välkomna till. Hösten 2010 Välkomna till Hösten 2010 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema 12 oktober gymnasiemässa alla nior på VBU Början av november gymnasieinfo och programväljare Mitten av november

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2015

Välkomna till. Hösten 2015 Välkomna till Hösten 2015 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema Mitten av september gymnasieinfo och broschyr Mitten av oktober föräldrainformation Början av oktober påbörjar enskilda

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola

Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

Kallelse till sammanträde med humanistiska nämnden

Kallelse till sammanträde med humanistiska nämnden Kallelse till sammanträde med humanistiska nämnden 2012-01-18 Tid: Tisdagen den 24 januari 2012 kl. 17.00 Plats: Tomtaklintskola, Trosa Gruppmöte: Elin Insulander Hjelm (s), 2:e vice ordf. är kontaktperson

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasieskolan

Samverkansavtal för gymnasieskolan Samverkansavtal för gymnasieskolan Syfte Samverkansavtalet grundas på en gemensam strävan att genom utökad samverkan erbjuda alla elever som bor i de avtalsslutande kommunerna ett likvärdigt och attraktivt

Läs mer

12 aktivitetsansvar 44 Riktlinjer för ersättning vid gymnasiestudier på folkhögskola 13 45 Samverkan kring Sfi-bas-utbildning för kortutbildade och

12 aktivitetsansvar 44 Riktlinjer för ersättning vid gymnasiestudier på folkhögskola 13 45 Samverkan kring Sfi-bas-utbildning för kortutbildade och Protokoll 2 av 2 Innehåll 34 Protokolljusterare och fastställande av föredragningslista 3 35 Tertialbokslut 1, april 2015 med helårsprognos 4 36 Risk- och sårbarhetsanalys avseende skolplattformen Office

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatu m Kommunstyrelsen 2012-04-26

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatu m Kommunstyrelsen 2012-04-26 1(8) Plats och tid Rinmansalen, stadshuset klockan 16.00-16.05 Beslutande Ersättare Jimmy Jansson (S), ordförande Ann-Sofie Wågström (S), tjänstgörande ersättare Mikael Edlund (S) Johan Nilsson (S) Magnus

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer