Beställare: Täby kommun Cecilia Lundin Gatu- och parkenheten Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-02-18 Beställare: Täby kommun Cecilia Lundin Gatu- och parkenheten Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun"

Transkript

1 Beställare: Cecilia Lundin Gatu- och parkenheten Förslag till skötselplan för naturreservatet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SKÖTSELPLANENS SYFTE 3 Syftet med naturreservatet och dess skötsel 3 BESKRIVNINGSDEL 4 Administrativa data 4 Föreskrifter utöver naturreservatsbeslut 5 Allmän beskrivning 5 Naturvärdesbedömningar 5 Historisk och nuvarande markanvändning 5 Områdets bevarandevärden 8 Prioriterade bevarandevärden 11 Referenser 13 PLANDEL 15 Övrigt 38 Uppföljning av skötselåtgärder 38 Uppföljning av bevarandemål 39 Bilagor 39 Sammanfattning av åtgärder 40 Rapporten kan citeras som: Skötselplan för i Hebert M Calluna AB, Stockholm. Projektets organisation: Mova Hebert (projektledare, skötselplan och florainventering); Hasse Berglund fjärilsinventering (kvalitetssäkring). 2

3 INLEDNING 2010 beslutade stadsbyggnadsnämnden att bilda naturreservat i Skålhamra kvighage. Det innebär att området får långsiktigt skydd mot t.ex. exploatering, men också att allmänhetens tillträde till området säkerställs liksom den hävd som sker genom att en arrendator har betesdjur i området. Täby hembygdsförening utfört naturvårdsåtgärder i området och verkat för att området ska skyddas i drygt 20 år. Marken ägs av Täby komun genom TFAB och arrendendatorn har deltagit aktivt i naturvårdsarbetet genom att hålla djur i hagen och utföra andra åtgärder som bidrar till att området hålls öppet och i gott skick för de ovanliga växter och djur som finns här. Under 2010 har en skötselplan tagits fram. Skötselplanens mål och åtgärdsförslag har tagits fram i samverkan mellan, arrendator Arne Gräns, Ragnhild Samuelsson och representanter från Täby hembygdsföreningen: Gudrun Ekelöf, Bror-Arne Ersson, Leona Jäger Clarstedt, Lothar Lammertz och Hasse Nordin. Från har Cecilia Lundin och Ylva Nilsson medverkat liksom Sören Edfjäll och Sigrid Walve. I början av projektet anordnades en utflykt då länsstyrelsen medverkade genom Ylva Berry. Från Calluna har Mova Hebert medverkat och sammanställt skötselplanen. SKÖTSELPLANENS SYFTE Skötselplanen avser främst att ge anvisningar om bevarande av naturreservatets värden. Planens mål är långsiktiga medan åtgärdsförslagen avser en kortare period, cirka tio år. Skötselplanen ska med bevarat syfte kunna justeras vid behov. Förslag till ändring av planen ska underställas Stadsbyggnadsnämnden i för godkännande och fastställande. Syftet med naturreservatet och dess skötsel Naturreservatets syfte är: Bevara och utveckla den biologiska mångfalden knuten till den hävdade betesmarken i Skålhamra kvighage. Utveckla delar av hagen så att beteshävden kan öka och stärka de värden som är knutna till friska och fuktiga betade marker. Bevara och synliggöra det välbevarade kulturlandskapet. Bevara och synliggöra fornlämningarna i området. Underlätta allmänhetens tillträde och vistelse i området. Skötseln av naturreservatet ska leda till: att genom bete eller annan hävd gynna floran och bevara landskapskaraktären, att bevara och förstärka naturvärden i betesmarken, samt att bevara och förstärka livsmiljöer för prioriterade arter, att underlätta allmänhetens möjligheter till naturupplevelser. 3

4 BESKRIVNINGSDEL Administrativa data Naturreservatets namn: Skålhamra kvighage Objektsnummer: 2 Kommun: Täby Fastigheter: Skålhamra 4:1, Torslunda 2:6 och Fällbro 4:1 Markägare: Förvaltare: Fastighetsanknutna rättigheter: Lägesbeskrivning: genom Täby Fastighets AB (TFAB) Samfälld mark, Torslunda S:8 i södra delen av naturreservatet. Samfälligheten ägs av de fastigheter som äger de små remsorna vid sjön (Torslunda 2:2-2:5). Väster om Vallentunasjön, söder om Skålhamra gård i. Gräns: Området har markerats med heldragen linje på./b bifogad naturreservatskarta, bilaga B. Naturgeografisk region: Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken (24) Area- naturreservatet: Totalt 28,9 hektar Markslag och naturtyp: Öppen gödselpåverkad betesmark Öppen ogödslad betesmark (naturbetesmark) Fuktäng, vass och vattenområde Strandsumpskog Barrblandskog med gran, björk och hassel Barrblandskog, talldominerad Glest trädbevuxen betesmark med enbuskar och björk 1,4 ha 5,3 ha 3,7 ha 5,6 ha 1,6 ha 3,7 ha 5,6 ha Området är inte avsatt som ett Natura 2000-område, men det finns miljöer som finns motsvarar Naturtyper enligt Natura 2000: Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (6270) * 5,3 ha Övrig trädklädd betesmark (9070) 5,6 ha 4

5 Föreskrifter utöver naturreservatsbeslut Området ligger inom strandskyddsområdet som sträcker sig 300 meter upp på land från Vallentunasjön och 100 meter ut i vattnet. Det blivande naturreservatet ligger inom området Skålhamravägen, ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Allmän beskrivning Skålhamra kvighage ligger i en trakt med ett odlingslandskap som fortfarande präglas av en mosaik av betesmarker, åkrar, lövrika skogar och öppna marker som tidigare varit slåttermarker men som nu är hagar eller sakta växer igen med skog. Naturreservatet består till störst delen av en betad hage där det både finns öppna partier, trädklädd mark och en liten dunge dominerad av gran. I söder, utanför hagen finns en bård med barrblandskog. I hagen är det dominerande trädslaget björk och det finns även gott om enbuskar. Naturreservatet omfattar en del av de strandnära miljöerna i Vallentunasjön. De domineras av vass. Områdets berggrund består av intermediärt till sura bergarter, till exempel granit. Berggrundsformerna är flacka. Jordarterna domineras av postglacial lera och gyttjelera närmare sjöstranden. Inslag av sandig morän, torv och små hällar där jordlager saknas och moränryggar med sammansatt kornstorlek och förekomst av block förekommer. Naturvärdesbedömningar I underlagsrapporten Grundutredning för Täbys grönplan, biologisk mångfald från 2004 listas som en av två betesmarker med högsta naturvärde, klass 1. I rapporten Odlingsbygd i Stockholms län, ängar och hagar redovisas Skålhamra som en del av objektet Skålhamra - Fällbro - Torslunda, och klassas som öppen hagmark, blandlövhage och sötvattenstrandäng Områdena beskrivs som måttligt betade och med mycket högt värde. I Naturinventering av från 1989 beskrivs Skålhamra kvighage som ett Omväxlande öppna och igenvuxna hagmarker mellan landsvägen och Vallentunasjön och som en spridningskorridor i Storstockholms gröna bälte. Ett naturvärde har avgränsats i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering i naturreservatets sydvästra del. Historisk och nuvarande markanvändning Enligt Leif Grönwalls sammanställning Arkeologisk besiktning av är de äldsta spåren av en bofast befolkning från perioden runt år noll. Det är troligt att människan sedan dess bott och använt området som jordbruksmark. Det finns rester av hägnader från äldre järnålder i form av stensträngar (se karta 1). Genom att titta på historiska kartor kan man konstatera att delar av marken hållits öppen eller halvöppen av bete eller slåtter under åtskilliga sekel. Den äldsta kartan som finns bevarad är från 1600-talets början (karta 2). Den visar på öppen mark i nordöstra delen och trädbevuxen mark i de sydöstra delarna. De stämmer överens med en ägobeskrivning från Den berättar att stora delar är slåttermark, men att de södra delarna är hage (Se karta 3). 5

6 Karta 1. De blå linjerna är stensträngar som utgör hägnader från järnåldern. Stensättningen (som inte tidsbestämts) ligger vid de grå fornminnesmarkeringarna öster om vägen. Från riksantikvarieämbetets register. Karta 2. Utsnitt ur karta som togs fram i samband med inmätning

7 Förslag till skötselplan för naturreservatet Från 1800 har inga kartor som berättar om vegetationen påträffats, men kanske att de idag igenlagda små åkrar i hagens södra del togs upp under denna period. Häradskartan från 1900-talets början visar att hela området är bevuxet med gles skog. Här kan man förmoda att hela området övergått till att vara beteshage. Den största ingående fastigheten har sedan 1964 ägts av kommunen och ägs idag genom Täby fastighets AB. Släkten som idag arrenderar, är samma som brukat marken sedan drygt 100 år. Sedan drygt 20 år är Täby hembygdsförening aktiva i området. Förutom inventeringar har man bidragit med ett omfattande natur- och kulturvårdsarbete där man bla röjt buskar och tagit ner träd. Det har bidragit till att hålla borta igenväxningsvegetation och stärkt värdena för flora och fauna. Man ordnar också blomstervandringar varje år. Karta 3. Utsnitt ur karta som togs fram i samband med ägobeskrivning Området som idag är Skålhamra kvighage avgränsas åt söder av den gula gränsen som finns mellan område 35 och 12 på kartan. De olika delområden motsvarar enligt upptecknaren: 8: Bergbunden mark med klen växtlighet 9: äng och hårdvall, dels starrvall av god gräsväxt och sjöfoder uti sjön 10: Dito äng som nyttjas av torparna med gott höfoder 11 och 12: Hage av god betesmark med vacker lövskog beväxt 7

8 Idag motsvaras område nio av halvöppna marker med träd, buskar och enstaka dungar, utom i ostligaste delen där stranden mot Vallentunasjön vuxit igen med strandsumpskog. Det södra området som på kartan betecknas som åtta, elva och tolv är idag ganska öppen mark med spridda buskar och träd. Undantag utgörs av en skogsdunge som idag ligger i västra delen av område elva och tolv. Områdets bevarandevärden Förslag till skötselplan för naturreservatet Bevarandevärden beskrivs här för hela naturreservatet. För detaljer, se under varje delområde. Skålhamra kvighage kan beskrivas som en levande fornlämning. Det är ett område med en rik flora och fauna som skapats genom kontinuerlig hävd som sträcker sig åtminstone 400 år tillbaka i tiden. Kanske är hävden obruten från järnåldern, de äldsta bevarade spåren från hävd och djurhållning är från denna tid.. Det ger en hög täthet av hävdgynnade växter och svampar, en rik insektsfauna och goda förutsättningar för fåglar som vill ha mosaikartade miljöer med hög produktion av insekter. Skålhamra kvighage utgör en sällsynt miljö, inte bara i kommunen utan även nationellt. Hävdade, ogödslade marker har minskat kraftigt i omfattning de senaste decennierna. Här är marken i stort, helt opåverkad av konstgödsel. Det ger en varierad och rik flora. Att ha så pass stora områden opåverkade av konstgödsel är ovanligt i ett nationellt perspektiv. I Täby finns det ett område som kan mäta sig med Skålhamra och det är Täby prästäng söder om Vallentunasjön. Här finns också stora ytor med ogödslade betesmarker och en rik flora. Biologiska värden I Skålhamra kvighage är de största värdena knutna till den långa hävden. Genom hävden har landskapet hållits öppet. Betesmarken är varierad med öppna och mer slutna partier. Det gynnar en lång rad växter och djur. Som helhet ligger det högsta värdet i den stora utbredningen och tätheten av hävdgynnad flora och fauna. Den rika floran med arter som rödklint, brudbröd, ängsvädd, nattviol och darrgräs utgör ett stort bevarandevärde. Det förekommer även mer sällsynta arter som i sig har högt bevarandevärde, som ormtunga vid strandängen och låsbräken i de torrare delarna i västra delen av hagen. Det finns även uppgifter från 1994 om att fältgentiana växer i hagen. Från Skålhamra kvighage finns goda förekomster av vaxskivlingar rapporterade. De finns i ett sådant antal och med sådan sammansättning att man kan beskriva det som ett vaxskivlingsamhälle. Dessa arter uppträder i utmagrade hävdade gräsmarker och bildar tack vare stabila förhållanden känslig mykorrhiza med örter och gräs. För att detta ska kunna byggas upp och bestå krävs just de goda förekomster av hävdgynnade kärlväxter som finns i Skålhamra kvighage. Vaxskivlingarna kan konkurreras ut av svampar som bildar mykorrhiza med träd. Träd som inte bildar mykorrhiza med svampar är tillexempel lönn, apel, ask och enbuskar. Enbuskar finns talrikt i naturreservatet och bidrar till att hålla undan mykorrhizabildande träd som indirekt kan utarma ängssvampfloran. Till ängssvamparna hör också den sällsynta blårödlingen. Den växer i grässvål i ogödslad slåttermark och naturbetesmark och är sannolikt något kalkgynnad och troligen fosforkänslig. De stabila förekomsterna av en hävdgynnad och sammansatt flora ger goda förutsättningar för en rik insektsfauna. I skålhamra kvighage är den goda förekomsten av dagfjärilar och bastardsvärmare ett viktigt bevarandevärde. Många artern och goda förekomsterna av rödlistade fjärilar finns i området, trots att det i skogsdungen finns gott om myrstackar med röd skogsmyra Formica rufa. Förmodligen finns värden för 8

9 andra insektsgrupper förutom fjärilar som steklar, hopprätvingar och blomflugor. Förekomst av sälg och inslag av döda träd ger goda förutsättningar för steklar och skalbaggar. Från området har ungefär 100 fågelarter rapporterats. En sammansatt miljö med inslag av buskar och träd ger förutsättningar för många fågelarter som annars minskar. Området ligger vid Vallentunasjön och relativt nära andra värdefulla betesmarker som Täby prästäng. Det ger vissa förutsättningar för spridning mellan Skålhamra och andra miljöer med värden knutna till öppna, hävdade marker. Rödlistade och andra naturvårdsintressanta arter i Skålhamra kvighage Fåglar Alluda arvensis sånglärka NT (2010) Locustella naevia gräshoppsångare NT (2008) Picus viridis gröngöling (2010) Fjärilar Aphantopus hyperantus luktgräsfjäril (2010) Argynnis paphia silverstreckad pärlemorfjäril (2010) Argynnis niobe hedpärlemorfjäril, NT 1 ex, (2010) Argynnis aglaja ängspärlemorfjäril (2010) Argynnis adippe skogspärlemorfjäril (2010) Aricia artaxerxes midsommarblåvinge (2010) Brenthis ino älggräspärlemorfjäril (2010) Coenonympha arcania pärlgräsfjäril (2010) Gonepteryx rhamni citronfjäril (2010) Hymelicus lineola mindre tåtelsmygare (2010) Inachis io påfågelöga (2010) Ochlodes sylvanus ängssmygare (2010) Pieris napi rapsfjäril (2010) Polyommatus amandus silverblåvinge (2010) Plebeius optilete violett blåvinge (2010) Zygaena lonicerae bredbrämad bastardsvärmare, NT, 20 ex, (2010) Zygaena filipendulae allmän bastardsvärmare, NT, 15 ex, (2010) Kärlväxter Antennaria dioica kattfot (2010) Briza media darrgräs (2010) Botrychium lunaria låsbräken (2010) Centaurea jacea rödklint (2010) Ophioglossum vulgatum ormrot Gentianella campestris fältgentiana (1994) Filipendula vulgaris brudbröd (2010) Pimpinella saxifraga bockrot (2010) Platanthera bifolia äkta nattviol (2010) 9 Förslag till skötselplan för naturreservatet

10 Saxifraga granulata mandelblom (2010) Polygala vulgaris jungfrulin (2010) Svampar Clavaria zollingeri violett fingersvamp VU (1998) Entoloma baxami blårödling VU (2000) Hygrocybe ovina sepiavaxskivling VU (1998) Camarophyllopsis foetens stinklerskivling NT (1998) Hygrocybe punicea scharlakansvaxskivling NT (1998) Hygrocybe russocoriacea lädervaxskivling NT (1998) Hygrocybe pratensis ängsvaxskivling s (1998) Hygrocybe chlorophana gul vaxskivling (2000) Hygrocybe coccinea blodvaxskivling (1998) Hygrocybe irrigata grå vaxskivling (2000) Hygrocybe laeta broskvaxskivling (1998) Hygrocybe psittacina papegojvaxskivling (1992) Hygrocybe reidii honungsvaxskivling (1998) Teckenförklaring: s=signalart enligt Skogsstyrelsen 2000 =Växter fridlysta i Stockholms län. Alla vilda fåglar och däggdjur (inklusive fladdermöss) och deras ägg och bon är fredade. Det samma gäller grod- och kräldjur. Hotkategori i Sverige enligt rödlistan 2010 CR = akut hotad EN = starkt hotad VU = sårbar NT = nära hotad DD = kunskapsbrist Kulturhistoriska värden Människans närvaro från järnålder till idag är påtaglig i landskapet i Skålhamra kvighage. Floran som formats av hävden är ett kulturhistoriskt värde, liksom landskapsbilden och mosaiken av naturtyper. I området finns en stensättning som var en vanlig gravtyp under bronsålder och tidig järnålder. Tolv stensträngar har registrerats. De är från äldre järnålder och deras syfte var att hålla djur ute från små åkrar. Att stensträngarna ofta slutar i tomma intet betyder inte att hägnaden slutade där, de fortsatte med andra konstruktioner. Spår kan finnas i form av stolphål under torven. Idag är det svårt att se ytorna som hägnaderna avgränsar, men vissa av stensträngarna är tydliga. Det finns även en stensättning i hagen. Den är inte åldersbestämd, men denna tp av stensättningar r vanligen från tdiig järn ålder (se karta 1). Skålhamra kvighage ligger strategiskt vid Vallentunasjön och är en del av det som kallas Runriket. Norr om naturreservatet vid Skålhamra golfbana finns två runstenar, resta av Skålhamrasläkten runt år Runstenarna restes vid ägogränser eller längs färdvägar och var en del av kristnandet. Trakten runt Skålhamra kvighage var då bebodd och marken i det som idag är Skålhamra kvighage var antagligen ianspråktagen som jordbruksmark även då. 10

11 Värden för friluftslivet Området är lättillgängligt och lätt att röra sig i. Det är en vacker plats att vistas på och ger möjlighet att se växter och djur som annars är sällsynta i landskapet. Området är väl värt ett besök under alla årstider och ligger tätortsnära. Prioriterade bevarandevärden Åtgärder i skötselplanen syftar till att förbättra betingelserna för värden knutna till den långa hävden. Dessa värden behöver en fortsatt hävd och även en del andra insatser för att stärkas. De prioriterade strukturerna kan ses som naturreservatets ryggrad, det som arter och samhällen är uppbyggda kring. De prioriterade samhällena beskriver något mer än de ingående arterna, de visar att det finns förutsättningar för andra ovanliga arter. Arterna som kan anses vara prioriterade är ovanliga i dagens jordbrukslandskap och har starkt bevaradevärde. De är också ett minne av den långa hävd som finns i området. Prioriterade markslag och naturtyp: betesmarker på torr till frisk mark med dungar, buskar och träd. betesmark på fuktig mark i anslutning till Vallentunasjön Prioriterade strukturer: de hävdade öppna ytorna mosaiken med mindre hårt betade partier glest spridda buskar och träd Prioriterade växt-, svamp- och djursamhällen: hävdgynnad kärlväxtflora hävdgynnade ängssvampar rik insektsfauna med arter knutna till hävdade marker Prioriterade arter: förekommande arter av bastardsvärmare hedpärlemorfjäril låsbräken äkta nattviol rödklint blårödling förekommande vaxskivlingar Prioriterade värden för friluftslivet: upplevelser av ett rikt natur- och kulturlandskap kunskap om arter och värden som finns i betesmarker Förslag till skötselplan för naturreservatet 11

12 Intressen för allmänheten Området besöks redan idag av allmänheten. Täby hembygdsföreningen har sedan början av 1990-talet regelbundna blomstervandringar här. Föreningen bedriver även ett praktiskt natur- och kulturvårdsarbete i Skålhamra kvighage i samarbete med arrendator och i samråd med länsstyrelsen och kommunen. Idag finns ett par stättor som inte är i bra skick, men som går att använda, i övrigt finns inga anordningar för friluftslivet. Hagen betas från början av juni till mitten av oktober men området går bra att besöka. På grund av betesdjuren ska hundar inte tas med in i hagen under tiden då betesdjuren går där. Nya stättor ska placeras där de gamla finns i dag samt i anslutning till den nya parkeringen i sydvästra delen av naturreservatet. Skålhamra kvighage ligger vid Vallentunasjön. Idag finns ingen utsikt över sjön. Då naturreservatet bildats finns förutsättningar att med skötselåtgärder skapa utblick över sjön. Iordningsställande av en spång och en plattform i vassen ger besökarna möjlighet till en spännande upplevelse där miljön är idag är otillgänglig. En markerad stig ska dras söder om hagen i skogsbrynet. Det ska vara möjligt att uppleva hagen från de trädbevuxna höjderna och få en överblick ut över området och samtidigt uppleva hagen från flera håll och från flera perspektiv. I dagsläget finns ingen lämplig parkering vid Skålhamra kvighage. En mötesplats får ibland tjäna som parkering, vilket inte är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. En parkeringsplats är därför nödvändig. Ett par lägen har diskuterats under det att skötselplanen arbetats fram. Ett förslag i form av parkeringsfickor på Torslundavägen (avtagsväg till Skålhamravägen) som breddas har förts fram. Det andra förslaget rymmer fler bilar och gör det även möjligt att ställa upp bord och bänkar. Förslag två innebär att parkeringsplatsenanläggs i den sydvästligaste delen av det blivande naturreservatet. Förslaget kräver att man stängslar om en liten del av hagen och att mark från hagen ianspråktas (Cirka 400 m 2 ). Det aktuella området saknar höga värden, antagligen har marken varit gödslad. För en parkering vid Torslundavägen skulle ett fint bryn tas i anspråk och besökare skulle sedan behöva passera över Skålhamravägen för att ta sig till naturreservatet. Parkering i direktanslutning till naturreservatet bedöms som trafiksäkrare och kan anläggas utan att skada de värden som naturreservatet avser att skydda. En annan åtgärd som ökar naturreservatets tillgänglighet är att sänka hastigheten på Skålhamravägen. Hastighetsbegränsningen är idag 70 km/h. En sänkning av hastigheten skulle göra den smala, slingriga och vackra vägen mer cykelvänlig. Informationsskyltar om naturreservatet, föreskrifter och naturvärden föreslås sättas upp norr om naturreservatet vid stättan som leder mellan åkermarken och naturreservatet och i söder på den här föreslagna parkeringsplatsen. 12

13 Referenser Publicerade skrifter Edberg R. 2007: Runriket Täby-Vallentuna en handledning Eliasson U.C 1995 (rev. 1996, 2004, 2007): artfaktablad om hedpärlemorfjäril, artdatabanken SLU Franzén M. 2007: artfaktablad om allmän bastardsvärmare, artdatabanken SLU Grönwall L.: Arkeologisk besiktning av Hydén N. 2007: artfaktablad om bredbrämad bastardsvärmare, artdatabanken SLU Ivarson T 2005: Naturen i Osaby, sammanställning och analys av tidigare inventeringar Jacobsson S 1992: artfaktablad om blårödling, artdatabanken SLU Opublicerade skrifter Inventering av fjärilar, genomförd av Hasse Berglund 2010 Kartmaterial Bergrundskarta, skala 1:50 000, Sveriges geologiska undersökningar, utdrag från den digitala karttjänsten på internet:http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html. Jordartskarta skala 1:50 000, Sveriges geologiska undersökningar, utdrag från den digitala karttjänsten på internet:http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html. Lantmäteriets digitala häradskarta. Bladnamn Vallentuna J och Sollentuna J Geometrisk avmätning Täby Skålhamra 1-2. Ägomätning Täby Skålhamra Digitalt material Uppgifter om förekomst av fåglar, insekter, svampar och kärlväxter: Uppgifter om fornlämningar från riksantikvarieämbetets hemsida, fornsök: 13

14 Karta 4. Målbild för Skålhamra kvighage. För att uppnå prioriterade bevarandevärden i naturreservatet har en målbild tagits fram som visar naturtypernas utbredning för att sedan kunna föreslå skötselåtgärder för de olika områdena. 14

15 PLANDEL Övergripande skötsel för reservatet är att både skog och öppen mark hävdas genom bete med kompletterande betesputs. Antalet betande djur kommer att behöva öka eftersom träd och buskar kommer att tas ner. Det ökar den betade arealen något. Produktionen av bete (gräs och örter) ökar också eftersom ljusinsläpp och näringstillgång ökar. Antal betande ungnöt bör vara mellan 14 och 17 förutsatt att de betar från mitten av juni och så länge betet växer till, ungefär till mitten av oktober. Antalet betesdjur får gärna variera för att få ett varierat betestryck. Tilläggsutfordring är inte tillåten. Av djurskyddsskäl ska det gamla taggtrådsstängslet bytas ut till elstängsel. Fuktlövskogen kommer att avverkas etappvis. I övriga delar kommer träd, och träddungar att tas ner och en del buskar kommer att röjas bort. Efter sådana åtgärder kommer mer intensifierade insatser av betesputs och kanske ytterligare röjning under följande år att behövas. Reservatet har delats upp i skötselområden. För avgränsning av skötselområden, se bilaga C. Bild 1. Örnbräken hålls efter med betesputs vartannat år. Åtgärden utförs med slåtterbalk för att inte skada den mer lågvuxna och känsliga floran som för en tynande tillvaro under örnbräkenplantorna (skötselområde 1). 15

16 Skötselområde 1: Öppen betesmark med fin ängsflora (0,6 ha) Beskrivning Bevarandemål Betad hagmark med god förekomst av kärlväxter som gynnas av öppna och näringsfattiga förhållanden. Enstaka träd, enbuskar och andra buskar förekommer. 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till 0,6 ha 2. Förekomst av enstaka aspar. 3. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar 4. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 5. Hävdgynnade gräsmarksarter som darrgräs och brudbröddominerar i fältskiktet. 6. Förekomsten av låsbräken och kattfot finns kvar i samma omfattning. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 2. Ringbarka aspar som är över 1 dm och som ska tas bort. Ringbarkas år ett och avverkas år Framröjning av buskar, särskilt slån, så att de består av distinkta buskar och inte utbredda snår. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 1. och 3. I områden med slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg och upptag. Sker i augusti vartannat år. 1. och 2. Röjning av uppkommande asp som vandrar ut över marken. Sker vart annat år eller efter behov. Materialet tas bort. 16

17 Skötselområde 2: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (0,2 ha) Beskrivning Bevarandemål Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av öppna och näringsfattiga förhållanden. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd som typiska arter. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. En växer spritt som enstaka buskar. Björk och asp förekommer. 1. Arealen med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 0,2 ha 2. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar och björkar. 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4. Hävdgynnade gräsmarksarter dominerar i fältskiktet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 2. Framröjning av buskar särskilt slån så att de består av buskar och inte utbredda snår. Löpande 1. Bete 1. och 2. I Områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg. Upptag av materialet. Sker i augusti vartannat år. 17

18 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Beskrivning Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av de öppna och näringsfattiga förhållandena. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd. Nattviol förekommer spritt i området, ställvis rikligt. Det förekommer partier med älggräs, uppslag av slån och örnbräken. Målet är att uppslag av örnbräken och älggräs ska vara så litet som möjligt, de tränger undan den betesgynnade floran. Inom delområdet ligger några av de tydligaste stensträngarna. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. Enbuskar växer spritt men breder inte ut sig utan som enskilda buskar. I sydost finns hasselbuketter, getapel, vildapel och centralt i området olvon. Al förekommer i kanten mot fuktlövbården öster om delområdet. Björk och asp förekommer spritt i hela området. En liten våtmark ligger i södra delen av skötselområdet, här växer sälg i kanterna. Våtmarken är öppen och i fältskiktet växer hundstarr, flaskstarr och andra högvuxna starrarter. I delområdet har hembyggdsföreningen satt upp en brevlåda på en gran där det finns en gästbok för Skålhamra kvighage. 18

19 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Bevarandemål 1. Arealen med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka fem hektar. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter dominerar i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar och björkar. 5. Stensträngarna ska vara synliga och inte övervuxna av buskar och träd. 6. Våtmarken ska vara öppen söder ut. Det förekommer grodlek och vuxna individer hinner utvecklas innan den torkar ut. 7. God förekomst av bärande buskar och träd. 8. Getapel och delar av hasselbeståndet sparas i sydost. 9. Brevlådan med gästboken finns kvar. 19

20 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1-5. Avverka träd inom zoner nära de öppnare områdena så att det blir en gradvis övergång mellan öppna och slutna miljöer. I de mer centrala delarna i området kan fler träd och dungar lämnas. Åtgärderna sker etappvis med insatser i en tredjedel av området i taget. Björk avverkas och röjning sker i busksiktet. Enstaka enar plockas bort. Asp ringbarkas år ett och avverkas år två eller tre. 1. och 5. Avverka al i östra delen av området. Avverkning görs under sensommaren då mycket näring finns lagrat i bladen men då de flesta fåglar är klara med häckning. Vissa stammar och grenar kan lämnas på solbelyst plats för att ge ökad förekomst av död ved i området. Det mesta av veden, ris och grenar tas bort. Enstaka av de grövre alarna kan sparas Begränsa vissa av slånbuskarnas utbredning så att de inte vandrar ut över de öppna ytorna där det finns en fin flora Framröjning av buskar särskilt slån så att de består av buskar och inte utbredda snår. 6. Runt våtmarken avverkas asp, björk och al. Sälg kan sparas. Åtgärden inleds med att ringbarka aspen år ett, avverkning sker sedan år två eller tre. Enstaka sälg sparas. 8. I hasselbeståndet gallras en tredjedel av buketterna år ett. Ytterligare åtgärder kan ske här efter mellan tre till fem år med ytterligare förnyelse av beståndet. Det är viktigt att det finns en kontinuitet av gamla stammar kvar. Getapeln gynnas vid åtgärden. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 4. I områden med slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg och upptag. Sker i augusti vartannat år. 6. Runt våtmarken röjs den södra kanten vart tredje år. Materialet tas bort. 20

21 Bild 2. I skötselområde 3 ska en hel del träd tas bort. Träd med avvikande form sparas. Likaså gynnas bärande träd och buskar. 21

22 Skötselområde 4: Barrblandskog (1,6 ha) Beskrivning Barrblandskog som domineras av gran. Marken är stenig och näringsfattig så träden växer långsamt. Där träd har fallit bildas luckor och gläntor. Det förekommer björk och hassel, men även enbuskar och enstaka tallar. I området förekommer flera stora myrstackar med röd skogsmyra. Röd skogsmyra äter insektslarver och kan i Skålhamra kvighage påverka fjärilspopulationerna negativt. Enstaka enar och slånsnår förekommer i brynet. I östra brynet växer även asp som börjar bli grov. Bevarandemål 1. Arealen betad skog uppgår till 1,6 ha 2. Mängden död ved uppgår till minst 10 skogskubikmeter beräknat per hektar. 3. I brynen mot den öppna marken förekommer slån, en, asp, björk och andra lövträd. 4. Skog med bara enstaka myrstackar med röd skogsmyra. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1-2. Lämna döda träd. 3. Gynna bärande buskar och träd i brynet. Avverka enstaka granar. 4. Gräva bort de flesta myrstackarna. Löpande 1. Bete. 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 22

23 Bild 3. I skogsbrynet, skötselområde 4, gynnas bärande träd och buskar 23

24 Skötselområde 5: Öppen betesmark med fin ängsflora (4,8 ha) Beskrivning Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av de öppna och näringsfattiga förhållandena. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd. Nattviol förekommer spritt i området, ställvis rikligt. Det förekommer partier med älggräs, uppslag av slån och örnbräken. Målet är att uppslag av örnbräken och älggräs ska vara så litet som möjligt. Dessa arter tränger undan den betesgynnade floran. I sydöst finns en björkdunge. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. Enbuskar växer spritt men breder inte ut sig utan som enskilda buskar. Bevarandemål 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 4 hektar. 2. Spridda och goda förekomster av nattviol. 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4.Hävdgynnade gräsmarksarter som darrgräs och rödklint dominerar i fältskiktet. 5. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka björkar. Avveckla björkdungen till största delen. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 5. Avverka björk i sydöstra delen av området. Avverkning görs under sensommaren då mycket näring finns lagrat i bladen men då de flesta fåglar är klara med häckning. Vissa stammar och grenar kan lämnas på solbelyst plats för att ge ökad förekomst av död ved i området. Det mesta av veden, ris och grenar tas bort Åren efter avverkning kommer betesputs med upptag att behövas i områden där träd tas ner. De multnande rötterna frisätter näring och tillsammans med den ökade ljusinstrålningen ger det en skjuts till gräs och örter som gynnas av näringsrika och ljusa förhållanden. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår och där björk avverkas ska betesputs med slåtterbalk och upptag utföras i augusti vartannat år. 24

25 Bild 4. Skötselområde 5. Då avverkning av träd och buskar sker ökar behovet av bete och betesputs eftersom multnande rötter ger ett näringstillskott och ljusinstrålningen ökar. 25

26 Skötselområde 6: Område som iordningställs för parkering och entré (ca. 400 m 2 ) Beskrivning Bevarandemål Inga anordningar och anläggningar finns ännu för friluftslivet. En parkeringsplats för ca tio bilar planeras i skötselområdet. Här placeras även en stätta till hagen. Utanför hagen placeras en bänk och ett bord samt en informationsskylt. 1. En ny parkeringsplats för ca tio bilar. 2. Väl underhållen bänk, bord och informationsskylt. 3. Stätta över staketet till hagen. Skötselåtgärder Engångsåtgärd er Löpande 1. Stängsla om hagen så att delområdet hamnar utanför. 1. Anlägg en parkering enligt specifikationer från tekniska kontoret. 2. Placera ut informationsskylt, bänk och bord i hörnet närmast hagen. 3. Placera ut en stätta med låg steghöjd och handledare. 1. Tillsyn och städning av parkeringsplatsen och övriga anordningar. Tillsyn behövs varannan vecka under sommarhalvåret och en gång i månaden under resten av året. 26

27 Skötselområde 7: Öppen betesmark med fin ängsflora (0,3 ha) Beskrivning Bevarandemål Området är idag ganska igenvuxet med björkar, slån och nypon. I fältskiktet förekommer älggräs, örnbräken och andra växter som gynnas av näringsrika och ohävdade förhållanden. I fältskiktet växer även skogsnäva, vitmåra och hundäxing men även arter som gynnas av hävd som gulmåra. 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 0,3 hektar. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter som gulmåra förekommer rikligt i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 4. Avverka enstaka yngre aspar i kanten mot delområde åtta. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre Glesa ut trädskiktet genom att avverka ungefär hälften av träden. Spara bärande träd och träd med avvikande form samt träd som börjar bli grova och som präglats av att de vuxit upp i en öppen miljö. 1 och 4. Begränsa slån- och nyponbuskarnas utbredning så att området präglas av öppenhet med enstaka buskar och träd. Buskar kan röjas med röjsåg under sensommar eller höst. Materialet tas bort. Löpande Bete Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 27

28 Skötselområde 8: Aspbestånd (0,2 ha) Beskrivning I kanten av hagen där naturreservatet gränsar mot åker växer asp. Inslag av död ved finns, men också en del yngre aspar och slån. Asparna står öppet. Bevarandemål 1. Förekomst av grova aspar och viss föryngring i beståndet. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Betes- och slåttergynnade gräsmarksarter förekommer i fältskiktet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Avverka enstaka yngre aspar. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre. 1. och 3. Begränsa vissa slånbuskar med trimmer. Löpande Bete Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med, både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 28 Bild 5. Delområde 8 där asp gallras. Lämna död ved

29 Skötselområde 9: Öppen betesmark med ängsflora (0,6 ha) Beskrivning Bevarandemål Öppen gräsmark delvis på torvmark. Delar av området är näringsrikt med högvuxna arter som älggräs i fältskiktet. I vissa fläckar är fältskiktet tunt och jorden blottad. Här växer stora bestånd av gråfibbla. Viss förekomst av slån och enbuskar i södra delen av området. Björk, asp och hassel förekommer också. 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till 0,6 hektar 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter tex. Gråfibbla, förekommer rikligt i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka träd. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 4. Avverka enstaka yngre aspar i kanten mot delområde åtta. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre Glesa ut trädskiktet genom att avverka ungefär hälften. Spara bärande träd och träd med avvikande form samt träd som börjar bli grova och som präglats av att de vuxit upp i en öppen miljö. 1. Och 4. Begränsa vissa av slånbuskarnas utbredning så att de inte vandrar ut över de öppna ytorna där det finns en fin flora. Löpande Bete Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 29

30 Skötselområde 10: Öppen betesmark med ängsflora (5,4 ha) Beskrivning Bevarandemål Idag dominerar glasbjörk, sälg och al området. I fältskiktet växer älggräs, vasstarr, hundstarr kråkklöver och grenrör i de öppna partierna. Utanför fuktlövsbården finns inslag av en hävdgynnad flora med dybläddra, ängsull, kärrsilja och fackelblomster. 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 5 hektar. 2. Två eller tre dungar med al och björk samt fristående sälgar sparas 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4. Hävdgynnade gräsmarksarter ängsull och dybläddra förekommer i fältskiktet spritt i hela området. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1-4. Avverka hela beståndet av fuktlöv. Avverkning ska ske i hela delområdet, men uppdelat på flera år. Detta för att den nyröjda marken ska hinna betas av tillräckligt. Till att börja med avverkas cirka en tredjedel av området längst i söder. Marken är delvis blöt och det krävs försiktighet för att inte skada marken. Bästa tiden att göra röjning/ avverkning är på sensommaren när det är relativt torrt och då häckande fåglar fått ut ungarna. Avverkningen kan med fördel ske manuellt med röjsåg och motorsåg. Det avverkade materialet lämnas tills marken är frusen och körs bort. Död ved kan sparas för att gynna insekts och fågellivet. Den placeras då gärna så att den blir solbelyst. Löpande 1-4. Bete 1-4. Betesputs utförs efter den inledande avverkningen och sedan löpande vartannat eller vart tredje år Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 30

31 Bild 6. Fuktlövskogen i skötselområde 10 avverkas. Avverkningen sker etapppvis med cirka en tredjedel av området i taget med början i söder. Detta för att bete och betesputs ska hinna med att hävda området efter avverkningen. 31

32 Skötselområde 11: Vassar (3,6 ha) Beskrivning Området domineras av en mäktig vassbård, som bredast är den upp till 80 meter. Vass, bredkaveldun, svärdslilja och brunrör förekommer i bestånd. Vassen är ogenomtränglig och homogen i hela delområdet. Det finns enstaka förekomster av arter som låga starrar, svärdslilja, bläddror och även en gammal notering av ormtunga. På sikt finns förutsättningar att området hävdas intensivare då fuktlövbården avverkas i intilliggande delområden och betet får bättre förutsättningar. Vassen kommer då att vandra ut en bit i sjön och lämna plats för ett mer lågvuxet och sammansatt fältskikt. I övrigt lämnas vassen utan åtgärd. Breda vassbårdar är ovanligt i Vallentunasjön och är gynnsamt för brun kärrhök och rördrom, två fågelarter som noterats i området. Vassen är idag ogenomtränglig för besökare. En spång och en plattform utanför vassen kan anläggas. Det ger besökare möjlighet att vistas i vasshavet och även komma ut och få en bra utblick över sjön. Bevarandemål 1. Arealen öppen fuktig till blöt betes mark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 1 ha. 2. Hävdgynnade fuktängsarter som lågvuxna starrar, ormtunga och dybläddra förekommer i fältskiktet spritt i området innanför en lucker vassbård. 3. Förutsättningar för att brun kärrhök och rördrom ska kunna häcka. 4. En luckigare vassbård i norra delen för att öka produktionen och för att ska småmiljöer. Skötselåtgärder Löpande Bete Betesputs utförs vartannat eller vart tredje år där det förekommer älggräs eller sly. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 4. För att skapa en mer sammansatt miljö kan vass fräsas i delar av den norra delen av området så att vassen blir flikigare och mindre kompakt även i ytterkant. Åtgärden kan återkomma med cirka fem års mellanrum. 32

33 Bild 7. Delområde 11: ut mot Vallentunasjön växer en massiv vassbård. Ökar betet här blir den mer lucker. I norra delen kan kanaler skapas genom att vass skördas. 33

34 Skötselområde 12: Barrblandskog (0,6 ha) Beskrivning Bevarandemål Barrblandskog med inslag av asp och björk. I buskskiktet förekommer enstaka enbuskar. Vissa av tallarna har förutsättningar att bli riktigt grova och spärrgreniga. I fältskiktet växer blåbärsris, en del lågvuxna örter och mossor och lavar. Området ingår som ett naturvärdesobjekt i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. 1. Barrblandskog med inslag av tall som börjar bli spärrgrenig och grov. 2. Inslag av asp. 3. God förekomst av död ved. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Frihugg en del av tallarna så att de får bättre förutsättningar att bli grova. 2. Spara asp så att det fins en kontinuitet av grov asp i området. 3. Lämna en del av de nedtagna träden i området så att mängden död ved ökar. Löpande 1-2. Återkommande röjning under tallar kan behövas var femte till tionde år. 34

35 Skötselområde 13: Barrblandskog (3,1 ha) Beskrivning Området är småkuperat med en del uppstickande bergknallar. Ett par mindre fuktsvackor finns också. Barrblandskog dominerar. I kanten mot hagen växer en hel del asp. I de fuktigare delarna växer lövskog med björk och sälg. I buskskiktet förekommer enstaka enbuskar. Vissa av tallarna har förutsättningar att bli riktigt grova och spärrgreniga. Det är liten tillgång på död ved i området. I fältskiktet växer blåbärsris, en del lågvuxna örter och mossor och lavar. Bevarandemål 1. Barrblandskog med inslag av frihuggna tallar som börjar bli spärrgreniga och grova. 2. Inslag av asp, särskilt i brynet mot hagen. I brynen ska det även finnas buskar med nektarrika blommor och bär. I brynen förekommer även sälg, ett värdefullt träd. De sälgar som finns ska finnas kvar och få chans att utvecklas. 3. God förekomst av död ved. 4. Lövdominans med sälg och glasbjörk i fuktsvackorna. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Frihugg en del av tallarna så att de får bättre förutsättningar att bli grova. Lämna en del av de nedtagna träden i området så att mängden död ved ökar. 2. Spara asp så att det fins en kontinuitet av grov asp i området. I brynen kan en del gran tas bort. Skapa en bred och trappstegsformad brynzon. Gynna bärande buskar och sälg vid åtgärder i brynet. Lämna död ved och tillför mer om möjligt. Löpande 1-2. Återkommande röjning under tallar kan behövas var tionde år. 2. Återkommande röjning i brynzonen för att gynna bärande buskar, sälg och grova aspar kan behövas var tionde år. 35

36 Skötselområde 14: Övriga åtgärder för friluftslivet Beskrivning Bevarandemål Hagen har idag en stätta i norra delen av hagen och en mittemot mötesplatsen på Skålhamravägen. 1. Gränsmarkeringar runt naturreservatet 2. Nya bredare stättor med lägre steghöjd och handledare i norra delen av hagen och mot Skålhamravägen vid mötesplatsen. 3. Informationsskylt vid den norra delen av hagen. 4. Spång och plattform i vassen i Vallentunasjön. 5. I område 13 dras en stig och en stätta placeras så att det finns möjlighet för besökare att promenera i naturreservatet utanför hagen och komma över staketet en bit in. 6. På en bergknalle placeras en bänk. Här tas utsikten mot hagen fram också genom att granar och aspar tas ner. 5. Hela anordningar, inget skräp i naturreservatet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Gränsmarkeringen följer svensk standard, SIS Placera ut en stätta vid den norra entrén och i skötselområde ett på samma plats där det idag finns en, mittemot mötesplatsen på Skålhamravägen. 3. Informationsskylt utanför hagen vid den norra stättan. 4. Anlägg spång och plattform i vassens södra del i skötselområde 11. Spången anläggs så att man kan gå torrskodd från den fasta marken ut genom vassen. I kanten på vassen placeras en plattform ca 4 x 3 meter, eventuellt med en fast bänk på. Plattformen ska kunna ligga ute under året. 5. En stig röjs fram och markeras i terrängen. Vid slutet av stigen placeras en stätta. 6. Utsikten tas fram genom att gran och asp avverkas nedanför bergknallen för att skapa bra utsikt över hagen. Här placeras en bänk. 36

37 Skötselområde 14: Övriga åtgärder för friluftslivet Löpande 5. Tillsyn och städning av naturreservatet och anordningar. Det behövs varannan vecka under sommarhalvåret och en gång i månaden under resten av året. 37

38 Övrigt Bränder Uppkomna bränder ska släckas. Död ved lämnas kvar efter brand. Vägar (inklusive vägdiken), stigar och ledningar Befintliga körvägar får underhållas. Nödvändiga röjningar i anslutning till dessa får utföras. Upplag m.m. Tillfälliga upplag får upprättas av förvaltaren i samband med skötsel av området. Ridning Det är förbjudet att rida eller på annat sätt framföra häst. Stängsel och staket Stängslen ska förses med genomgångar där så behövs, t.ex. där stigar går genom betesområdet. Vassröjning Kan ske i norra delen av skötselområde 11. Fauna- och floravård Eventuella åtgärder som kan behöva utföras till stöd för hotade eller sällsynta arter får göras inom reservatet. Forskning och undervisning Förvaltaren kan godkänna att det för forsknings- eller undervisningsändamål vidtas åtgärder inom reservatet som i viss grad strider mot reservatsföreskrifterna under förutsättning att dessa åtgärder inte bedöms strida mot reservatets syfte. Sådana åtgärder kan vara t.ex. att gräva provgropar, märka ut provrutor, insamla ryggradslösa djur och vedlevande svampar eller att ringmärka fåglar. Fornlämningar Fornlämningar är skyddade enligt lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). Åtgärder som rör fornlämningar ska ske i samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Uppföljning av skötselåtgärder Kommunen ansvarar för dokumentation av förändringar inom reservatet, inklusive skötselåtgärder. Dokumentationen bör helst ske med både anteckningar och fotografier. Skötselåtgärderna ska följas upp för att kontrollera att de genomförda åtgärderna överensstämmer med bevarandemålen och så att status före och efter utförda skötselåtgärder dokumenteras. 38

39 Uppföljning av bevarandemål Kommunen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål görs varje år för: Välhävdade, betade hagmarker och trädklädda betesmarker. Parkeringsplats, informationstavla, reservatsskyltar och stigar samt städning. Kommunen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål görs var tredje år för: Förekomst av prioriterade arter Gränsmarkeringar Förekomst av myrstackar Stensträngarnas synlighet Bilagor A: Översiktskarta B. Naturreservatskarta C. Karta med skötselområden D. Rapport från inventeringarna av fjärilar och flora sommaren

40 Sammanfattning av åtgärder Engångsåtgärder Skötselområde Åtgärd Kommentar Omfattning Utfört den 1 (del av) Ringbarka asp År 1 1 (del av) Avverka asp År 3 1 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 1 Stätta 2 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar 3 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar 3 Avverka björk i sydöstra delen av delområdet År 1 År 1 År 1 3 Avverka al i östra delen År 1 3 Ringbarka asp År 1 3 Avverka asp År 3 3 Avverka träd och buskar Arbeta med ungefär en tredjedel av området i taget (med en eller två års mellanrum). År 1, 3 och 5 3 Gallra hasselbeståndet Gallra cirka en tredjedel varje gång med tre års mellan. 3 Avverka träd och buskar längs södra kanten på den lilla våtmarken 3 Stätta och informationsskylt År 1 Informationsskylt placeras norr om staketet utanför det egentliga skötselområdet. 40

41 Engångsåtgärder Skötselområde Åtgärd Kommentar Omfattning Utfört den 4 Avverka enstaka granar i lövrikt bryn År 3 4 Avveckla myrstackar År 1 5 Avverka björkdungen i sydöst, spara enstaka björkar. 5 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar 6 Dra om stängslet så att p- platsen så att det blir plats för den planerade p- platsen utanflr hagen. År 2 År 1 År 1 6 Anlägga p-plats År 1 eller 2 6 Placera ut stätta År 1 6 Placera ut informationsskylt År 1 eller 2 6 Placera ut bänk och bord År 1 eller 2 7 Avverka cirka hälften av träden inom området År 2 och 4 7 Ringbarka asp År 1 7 Avverka asp År 3 7 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 8 Ringbarka asp År 1 8 Avverka asp År 1 9 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 41

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3 RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för

Läs mer

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar 1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Järfälla kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Tina Hatt Projektledare Calluna: Mova Hebert

Läs mer

Syftet med naturreservatet

Syftet med naturreservatet 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Naturreservatet Pipmossens domänreservat Naturreservatet Pipmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR PIPMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska

Läs mer

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig 1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (11) Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Vendelsö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Läs mer

Datum Vagn SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

Datum Vagn SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071402 Vagn SE0110290 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Inledning Naturen i och runt bostadsområden fyller en mängd olika funktioner. Grönstrukturen har stor betydelse för lokalklimatet och

Läs mer

STYRESHOLM OCH PUKEBORG

STYRESHOLM OCH PUKEBORG Förslag till Skötse.lplan för STYRESHOLM OCH PUKEBORG 199408 18 av museiekolog Elisabeth Aberg e e e - STYRESHOLM OCH PUKEBORG N i r---- rasbrant _ H-l " ' ".>: '..' '. '. / N /1 /v V d c - gammal älvfåra

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Nybodaskogen i Sigtuna kommun

Nybodaskogen i Sigtuna kommun Nybodaskogen i Sigtuna kommun NYBODA Omfattande del av fastigheten Ölsta 1:1 m fl fastigheter i Sigtuna kommun, Stockholms län Naturvärdesbedömning utförd av Ekologigruppen AB Fältbesök 27 november 2003

Läs mer

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på

Läs mer

Grönholmarnas naturreservat

Grönholmarnas naturreservat Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun. 2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun

Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Foto: Karl-Olof Bergman Kristina Bergman Bakgrund Rapportförfattaren fick av Linköpings kommun uppdraget att inventera dagfjärilar i åtta

Läs mer

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård - underlag till MKB för detaljplan Innehåll Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000-området Ytteräng,

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer

Läs mer

Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket. Kalix kommun. Fastställd den:

Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket. Kalix kommun. Fastställd den: Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket Kalix kommun Fastställd den: 1 (8) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET BERGTRÄSKET Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Bildande av naturreservatet

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt

Läs mer

Naturvärden i Hedners park

Naturvärden i Hedners park Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN

Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN BESLUT Sid 1 av 5 2.12.2002 511-2366-02 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Jusarve skog, Gothem socken, Gotlands kommun Beslut Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808)beslutar

Läs mer

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag

Läs mer

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun 1(8) Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Härön Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga 2 Historisk

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Sveriges sydligaste fasta älgstam finns i området, bilden på älgkvigan är tagen i Hagestad-Järarnas NR.

Sveriges sydligaste fasta älgstam finns i området, bilden på älgkvigan är tagen i Hagestad-Järarnas NR. Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområde Hagestad Järarna inom Natura 2000-området Sandhammaren, SE0 SE 0430088, Och Sandhammaren Kåseberga, SE 0430093, i Ystads kommun Sveriges

Läs mer

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000 3. Norra Täby Skala 1:75000 1 2 3 4 5 6 7 11 12 13 8 9 10 14 15 Skala 1:17000 148 Norra Täby, Hagby 15 16 Norra Täby, Vågsjö Skala 1:20000 10 17 18 Skala 1:20000 149 1. Runslingans naturpark Runslingan

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län

Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Skötselplan för Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Naturvårdsförvaltare: Skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län SKÖTSELPLANför Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Naturvårdsförvaltare:

Läs mer

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar Detaljplan för Skutbergets friluftsområde Naturvärdesbedömningar TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och Parkenheten Karlstad 2009-06-17 Alexandra Varbäck, 054-29 53 06 alexandra.varback@karlstad.se

Läs mer

Grönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun.

Grönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun. RAPPORT 1(6) Datum 2014-02-27 Diarienr Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 186 30 Vallentuna stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-514 514 62, fax 08-511752 85 Grönområdesplan över Oxhalsö

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Naturvärdesinventering Björnbro, Håbo kommun

Naturvärdesinventering Björnbro, Håbo kommun Naturvärdesinventering Björnbro, Håbo kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Fördjupad översiktsplan för Bålsta 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden

Läs mer