Beställare: Täby kommun Cecilia Lundin Gatu- och parkenheten Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011-02-18 Beställare: Täby kommun Cecilia Lundin Gatu- och parkenheten Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun"

Transkript

1 Beställare: Cecilia Lundin Gatu- och parkenheten Förslag till skötselplan för naturreservatet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SKÖTSELPLANENS SYFTE 3 Syftet med naturreservatet och dess skötsel 3 BESKRIVNINGSDEL 4 Administrativa data 4 Föreskrifter utöver naturreservatsbeslut 5 Allmän beskrivning 5 Naturvärdesbedömningar 5 Historisk och nuvarande markanvändning 5 Områdets bevarandevärden 8 Prioriterade bevarandevärden 11 Referenser 13 PLANDEL 15 Övrigt 38 Uppföljning av skötselåtgärder 38 Uppföljning av bevarandemål 39 Bilagor 39 Sammanfattning av åtgärder 40 Rapporten kan citeras som: Skötselplan för i Hebert M Calluna AB, Stockholm. Projektets organisation: Mova Hebert (projektledare, skötselplan och florainventering); Hasse Berglund fjärilsinventering (kvalitetssäkring). 2

3 INLEDNING 2010 beslutade stadsbyggnadsnämnden att bilda naturreservat i Skålhamra kvighage. Det innebär att området får långsiktigt skydd mot t.ex. exploatering, men också att allmänhetens tillträde till området säkerställs liksom den hävd som sker genom att en arrendator har betesdjur i området. Täby hembygdsförening utfört naturvårdsåtgärder i området och verkat för att området ska skyddas i drygt 20 år. Marken ägs av Täby komun genom TFAB och arrendendatorn har deltagit aktivt i naturvårdsarbetet genom att hålla djur i hagen och utföra andra åtgärder som bidrar till att området hålls öppet och i gott skick för de ovanliga växter och djur som finns här. Under 2010 har en skötselplan tagits fram. Skötselplanens mål och åtgärdsförslag har tagits fram i samverkan mellan, arrendator Arne Gräns, Ragnhild Samuelsson och representanter från Täby hembygdsföreningen: Gudrun Ekelöf, Bror-Arne Ersson, Leona Jäger Clarstedt, Lothar Lammertz och Hasse Nordin. Från har Cecilia Lundin och Ylva Nilsson medverkat liksom Sören Edfjäll och Sigrid Walve. I början av projektet anordnades en utflykt då länsstyrelsen medverkade genom Ylva Berry. Från Calluna har Mova Hebert medverkat och sammanställt skötselplanen. SKÖTSELPLANENS SYFTE Skötselplanen avser främst att ge anvisningar om bevarande av naturreservatets värden. Planens mål är långsiktiga medan åtgärdsförslagen avser en kortare period, cirka tio år. Skötselplanen ska med bevarat syfte kunna justeras vid behov. Förslag till ändring av planen ska underställas Stadsbyggnadsnämnden i för godkännande och fastställande. Syftet med naturreservatet och dess skötsel Naturreservatets syfte är: Bevara och utveckla den biologiska mångfalden knuten till den hävdade betesmarken i Skålhamra kvighage. Utveckla delar av hagen så att beteshävden kan öka och stärka de värden som är knutna till friska och fuktiga betade marker. Bevara och synliggöra det välbevarade kulturlandskapet. Bevara och synliggöra fornlämningarna i området. Underlätta allmänhetens tillträde och vistelse i området. Skötseln av naturreservatet ska leda till: att genom bete eller annan hävd gynna floran och bevara landskapskaraktären, att bevara och förstärka naturvärden i betesmarken, samt att bevara och förstärka livsmiljöer för prioriterade arter, att underlätta allmänhetens möjligheter till naturupplevelser. 3

4 BESKRIVNINGSDEL Administrativa data Naturreservatets namn: Skålhamra kvighage Objektsnummer: 2 Kommun: Täby Fastigheter: Skålhamra 4:1, Torslunda 2:6 och Fällbro 4:1 Markägare: Förvaltare: Fastighetsanknutna rättigheter: Lägesbeskrivning: genom Täby Fastighets AB (TFAB) Samfälld mark, Torslunda S:8 i södra delen av naturreservatet. Samfälligheten ägs av de fastigheter som äger de små remsorna vid sjön (Torslunda 2:2-2:5). Väster om Vallentunasjön, söder om Skålhamra gård i. Gräns: Området har markerats med heldragen linje på./b bifogad naturreservatskarta, bilaga B. Naturgeografisk region: Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken (24) Area- naturreservatet: Totalt 28,9 hektar Markslag och naturtyp: Öppen gödselpåverkad betesmark Öppen ogödslad betesmark (naturbetesmark) Fuktäng, vass och vattenområde Strandsumpskog Barrblandskog med gran, björk och hassel Barrblandskog, talldominerad Glest trädbevuxen betesmark med enbuskar och björk 1,4 ha 5,3 ha 3,7 ha 5,6 ha 1,6 ha 3,7 ha 5,6 ha Området är inte avsatt som ett Natura 2000-område, men det finns miljöer som finns motsvarar Naturtyper enligt Natura 2000: Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (6270) * 5,3 ha Övrig trädklädd betesmark (9070) 5,6 ha 4

5 Föreskrifter utöver naturreservatsbeslut Området ligger inom strandskyddsområdet som sträcker sig 300 meter upp på land från Vallentunasjön och 100 meter ut i vattnet. Det blivande naturreservatet ligger inom området Skålhamravägen, ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Allmän beskrivning Skålhamra kvighage ligger i en trakt med ett odlingslandskap som fortfarande präglas av en mosaik av betesmarker, åkrar, lövrika skogar och öppna marker som tidigare varit slåttermarker men som nu är hagar eller sakta växer igen med skog. Naturreservatet består till störst delen av en betad hage där det både finns öppna partier, trädklädd mark och en liten dunge dominerad av gran. I söder, utanför hagen finns en bård med barrblandskog. I hagen är det dominerande trädslaget björk och det finns även gott om enbuskar. Naturreservatet omfattar en del av de strandnära miljöerna i Vallentunasjön. De domineras av vass. Områdets berggrund består av intermediärt till sura bergarter, till exempel granit. Berggrundsformerna är flacka. Jordarterna domineras av postglacial lera och gyttjelera närmare sjöstranden. Inslag av sandig morän, torv och små hällar där jordlager saknas och moränryggar med sammansatt kornstorlek och förekomst av block förekommer. Naturvärdesbedömningar I underlagsrapporten Grundutredning för Täbys grönplan, biologisk mångfald från 2004 listas som en av två betesmarker med högsta naturvärde, klass 1. I rapporten Odlingsbygd i Stockholms län, ängar och hagar redovisas Skålhamra som en del av objektet Skålhamra - Fällbro - Torslunda, och klassas som öppen hagmark, blandlövhage och sötvattenstrandäng Områdena beskrivs som måttligt betade och med mycket högt värde. I Naturinventering av från 1989 beskrivs Skålhamra kvighage som ett Omväxlande öppna och igenvuxna hagmarker mellan landsvägen och Vallentunasjön och som en spridningskorridor i Storstockholms gröna bälte. Ett naturvärde har avgränsats i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering i naturreservatets sydvästra del. Historisk och nuvarande markanvändning Enligt Leif Grönwalls sammanställning Arkeologisk besiktning av är de äldsta spåren av en bofast befolkning från perioden runt år noll. Det är troligt att människan sedan dess bott och använt området som jordbruksmark. Det finns rester av hägnader från äldre järnålder i form av stensträngar (se karta 1). Genom att titta på historiska kartor kan man konstatera att delar av marken hållits öppen eller halvöppen av bete eller slåtter under åtskilliga sekel. Den äldsta kartan som finns bevarad är från 1600-talets början (karta 2). Den visar på öppen mark i nordöstra delen och trädbevuxen mark i de sydöstra delarna. De stämmer överens med en ägobeskrivning från Den berättar att stora delar är slåttermark, men att de södra delarna är hage (Se karta 3). 5

6 Karta 1. De blå linjerna är stensträngar som utgör hägnader från järnåldern. Stensättningen (som inte tidsbestämts) ligger vid de grå fornminnesmarkeringarna öster om vägen. Från riksantikvarieämbetets register. Karta 2. Utsnitt ur karta som togs fram i samband med inmätning

7 Förslag till skötselplan för naturreservatet Från 1800 har inga kartor som berättar om vegetationen påträffats, men kanske att de idag igenlagda små åkrar i hagens södra del togs upp under denna period. Häradskartan från 1900-talets början visar att hela området är bevuxet med gles skog. Här kan man förmoda att hela området övergått till att vara beteshage. Den största ingående fastigheten har sedan 1964 ägts av kommunen och ägs idag genom Täby fastighets AB. Släkten som idag arrenderar, är samma som brukat marken sedan drygt 100 år. Sedan drygt 20 år är Täby hembygdsförening aktiva i området. Förutom inventeringar har man bidragit med ett omfattande natur- och kulturvårdsarbete där man bla röjt buskar och tagit ner träd. Det har bidragit till att hålla borta igenväxningsvegetation och stärkt värdena för flora och fauna. Man ordnar också blomstervandringar varje år. Karta 3. Utsnitt ur karta som togs fram i samband med ägobeskrivning Området som idag är Skålhamra kvighage avgränsas åt söder av den gula gränsen som finns mellan område 35 och 12 på kartan. De olika delområden motsvarar enligt upptecknaren: 8: Bergbunden mark med klen växtlighet 9: äng och hårdvall, dels starrvall av god gräsväxt och sjöfoder uti sjön 10: Dito äng som nyttjas av torparna med gott höfoder 11 och 12: Hage av god betesmark med vacker lövskog beväxt 7

8 Idag motsvaras område nio av halvöppna marker med träd, buskar och enstaka dungar, utom i ostligaste delen där stranden mot Vallentunasjön vuxit igen med strandsumpskog. Det södra området som på kartan betecknas som åtta, elva och tolv är idag ganska öppen mark med spridda buskar och träd. Undantag utgörs av en skogsdunge som idag ligger i västra delen av område elva och tolv. Områdets bevarandevärden Förslag till skötselplan för naturreservatet Bevarandevärden beskrivs här för hela naturreservatet. För detaljer, se under varje delområde. Skålhamra kvighage kan beskrivas som en levande fornlämning. Det är ett område med en rik flora och fauna som skapats genom kontinuerlig hävd som sträcker sig åtminstone 400 år tillbaka i tiden. Kanske är hävden obruten från järnåldern, de äldsta bevarade spåren från hävd och djurhållning är från denna tid.. Det ger en hög täthet av hävdgynnade växter och svampar, en rik insektsfauna och goda förutsättningar för fåglar som vill ha mosaikartade miljöer med hög produktion av insekter. Skålhamra kvighage utgör en sällsynt miljö, inte bara i kommunen utan även nationellt. Hävdade, ogödslade marker har minskat kraftigt i omfattning de senaste decennierna. Här är marken i stort, helt opåverkad av konstgödsel. Det ger en varierad och rik flora. Att ha så pass stora områden opåverkade av konstgödsel är ovanligt i ett nationellt perspektiv. I Täby finns det ett område som kan mäta sig med Skålhamra och det är Täby prästäng söder om Vallentunasjön. Här finns också stora ytor med ogödslade betesmarker och en rik flora. Biologiska värden I Skålhamra kvighage är de största värdena knutna till den långa hävden. Genom hävden har landskapet hållits öppet. Betesmarken är varierad med öppna och mer slutna partier. Det gynnar en lång rad växter och djur. Som helhet ligger det högsta värdet i den stora utbredningen och tätheten av hävdgynnad flora och fauna. Den rika floran med arter som rödklint, brudbröd, ängsvädd, nattviol och darrgräs utgör ett stort bevarandevärde. Det förekommer även mer sällsynta arter som i sig har högt bevarandevärde, som ormtunga vid strandängen och låsbräken i de torrare delarna i västra delen av hagen. Det finns även uppgifter från 1994 om att fältgentiana växer i hagen. Från Skålhamra kvighage finns goda förekomster av vaxskivlingar rapporterade. De finns i ett sådant antal och med sådan sammansättning att man kan beskriva det som ett vaxskivlingsamhälle. Dessa arter uppträder i utmagrade hävdade gräsmarker och bildar tack vare stabila förhållanden känslig mykorrhiza med örter och gräs. För att detta ska kunna byggas upp och bestå krävs just de goda förekomster av hävdgynnade kärlväxter som finns i Skålhamra kvighage. Vaxskivlingarna kan konkurreras ut av svampar som bildar mykorrhiza med träd. Träd som inte bildar mykorrhiza med svampar är tillexempel lönn, apel, ask och enbuskar. Enbuskar finns talrikt i naturreservatet och bidrar till att hålla undan mykorrhizabildande träd som indirekt kan utarma ängssvampfloran. Till ängssvamparna hör också den sällsynta blårödlingen. Den växer i grässvål i ogödslad slåttermark och naturbetesmark och är sannolikt något kalkgynnad och troligen fosforkänslig. De stabila förekomsterna av en hävdgynnad och sammansatt flora ger goda förutsättningar för en rik insektsfauna. I skålhamra kvighage är den goda förekomsten av dagfjärilar och bastardsvärmare ett viktigt bevarandevärde. Många artern och goda förekomsterna av rödlistade fjärilar finns i området, trots att det i skogsdungen finns gott om myrstackar med röd skogsmyra Formica rufa. Förmodligen finns värden för 8

9 andra insektsgrupper förutom fjärilar som steklar, hopprätvingar och blomflugor. Förekomst av sälg och inslag av döda träd ger goda förutsättningar för steklar och skalbaggar. Från området har ungefär 100 fågelarter rapporterats. En sammansatt miljö med inslag av buskar och träd ger förutsättningar för många fågelarter som annars minskar. Området ligger vid Vallentunasjön och relativt nära andra värdefulla betesmarker som Täby prästäng. Det ger vissa förutsättningar för spridning mellan Skålhamra och andra miljöer med värden knutna till öppna, hävdade marker. Rödlistade och andra naturvårdsintressanta arter i Skålhamra kvighage Fåglar Alluda arvensis sånglärka NT (2010) Locustella naevia gräshoppsångare NT (2008) Picus viridis gröngöling (2010) Fjärilar Aphantopus hyperantus luktgräsfjäril (2010) Argynnis paphia silverstreckad pärlemorfjäril (2010) Argynnis niobe hedpärlemorfjäril, NT 1 ex, (2010) Argynnis aglaja ängspärlemorfjäril (2010) Argynnis adippe skogspärlemorfjäril (2010) Aricia artaxerxes midsommarblåvinge (2010) Brenthis ino älggräspärlemorfjäril (2010) Coenonympha arcania pärlgräsfjäril (2010) Gonepteryx rhamni citronfjäril (2010) Hymelicus lineola mindre tåtelsmygare (2010) Inachis io påfågelöga (2010) Ochlodes sylvanus ängssmygare (2010) Pieris napi rapsfjäril (2010) Polyommatus amandus silverblåvinge (2010) Plebeius optilete violett blåvinge (2010) Zygaena lonicerae bredbrämad bastardsvärmare, NT, 20 ex, (2010) Zygaena filipendulae allmän bastardsvärmare, NT, 15 ex, (2010) Kärlväxter Antennaria dioica kattfot (2010) Briza media darrgräs (2010) Botrychium lunaria låsbräken (2010) Centaurea jacea rödklint (2010) Ophioglossum vulgatum ormrot Gentianella campestris fältgentiana (1994) Filipendula vulgaris brudbröd (2010) Pimpinella saxifraga bockrot (2010) Platanthera bifolia äkta nattviol (2010) 9 Förslag till skötselplan för naturreservatet

10 Saxifraga granulata mandelblom (2010) Polygala vulgaris jungfrulin (2010) Svampar Clavaria zollingeri violett fingersvamp VU (1998) Entoloma baxami blårödling VU (2000) Hygrocybe ovina sepiavaxskivling VU (1998) Camarophyllopsis foetens stinklerskivling NT (1998) Hygrocybe punicea scharlakansvaxskivling NT (1998) Hygrocybe russocoriacea lädervaxskivling NT (1998) Hygrocybe pratensis ängsvaxskivling s (1998) Hygrocybe chlorophana gul vaxskivling (2000) Hygrocybe coccinea blodvaxskivling (1998) Hygrocybe irrigata grå vaxskivling (2000) Hygrocybe laeta broskvaxskivling (1998) Hygrocybe psittacina papegojvaxskivling (1992) Hygrocybe reidii honungsvaxskivling (1998) Teckenförklaring: s=signalart enligt Skogsstyrelsen 2000 =Växter fridlysta i Stockholms län. Alla vilda fåglar och däggdjur (inklusive fladdermöss) och deras ägg och bon är fredade. Det samma gäller grod- och kräldjur. Hotkategori i Sverige enligt rödlistan 2010 CR = akut hotad EN = starkt hotad VU = sårbar NT = nära hotad DD = kunskapsbrist Kulturhistoriska värden Människans närvaro från järnålder till idag är påtaglig i landskapet i Skålhamra kvighage. Floran som formats av hävden är ett kulturhistoriskt värde, liksom landskapsbilden och mosaiken av naturtyper. I området finns en stensättning som var en vanlig gravtyp under bronsålder och tidig järnålder. Tolv stensträngar har registrerats. De är från äldre järnålder och deras syfte var att hålla djur ute från små åkrar. Att stensträngarna ofta slutar i tomma intet betyder inte att hägnaden slutade där, de fortsatte med andra konstruktioner. Spår kan finnas i form av stolphål under torven. Idag är det svårt att se ytorna som hägnaderna avgränsar, men vissa av stensträngarna är tydliga. Det finns även en stensättning i hagen. Den är inte åldersbestämd, men denna tp av stensättningar r vanligen från tdiig järn ålder (se karta 1). Skålhamra kvighage ligger strategiskt vid Vallentunasjön och är en del av det som kallas Runriket. Norr om naturreservatet vid Skålhamra golfbana finns två runstenar, resta av Skålhamrasläkten runt år Runstenarna restes vid ägogränser eller längs färdvägar och var en del av kristnandet. Trakten runt Skålhamra kvighage var då bebodd och marken i det som idag är Skålhamra kvighage var antagligen ianspråktagen som jordbruksmark även då. 10

11 Värden för friluftslivet Området är lättillgängligt och lätt att röra sig i. Det är en vacker plats att vistas på och ger möjlighet att se växter och djur som annars är sällsynta i landskapet. Området är väl värt ett besök under alla årstider och ligger tätortsnära. Prioriterade bevarandevärden Åtgärder i skötselplanen syftar till att förbättra betingelserna för värden knutna till den långa hävden. Dessa värden behöver en fortsatt hävd och även en del andra insatser för att stärkas. De prioriterade strukturerna kan ses som naturreservatets ryggrad, det som arter och samhällen är uppbyggda kring. De prioriterade samhällena beskriver något mer än de ingående arterna, de visar att det finns förutsättningar för andra ovanliga arter. Arterna som kan anses vara prioriterade är ovanliga i dagens jordbrukslandskap och har starkt bevaradevärde. De är också ett minne av den långa hävd som finns i området. Prioriterade markslag och naturtyp: betesmarker på torr till frisk mark med dungar, buskar och träd. betesmark på fuktig mark i anslutning till Vallentunasjön Prioriterade strukturer: de hävdade öppna ytorna mosaiken med mindre hårt betade partier glest spridda buskar och träd Prioriterade växt-, svamp- och djursamhällen: hävdgynnad kärlväxtflora hävdgynnade ängssvampar rik insektsfauna med arter knutna till hävdade marker Prioriterade arter: förekommande arter av bastardsvärmare hedpärlemorfjäril låsbräken äkta nattviol rödklint blårödling förekommande vaxskivlingar Prioriterade värden för friluftslivet: upplevelser av ett rikt natur- och kulturlandskap kunskap om arter och värden som finns i betesmarker Förslag till skötselplan för naturreservatet 11

12 Intressen för allmänheten Området besöks redan idag av allmänheten. Täby hembygdsföreningen har sedan början av 1990-talet regelbundna blomstervandringar här. Föreningen bedriver även ett praktiskt natur- och kulturvårdsarbete i Skålhamra kvighage i samarbete med arrendator och i samråd med länsstyrelsen och kommunen. Idag finns ett par stättor som inte är i bra skick, men som går att använda, i övrigt finns inga anordningar för friluftslivet. Hagen betas från början av juni till mitten av oktober men området går bra att besöka. På grund av betesdjuren ska hundar inte tas med in i hagen under tiden då betesdjuren går där. Nya stättor ska placeras där de gamla finns i dag samt i anslutning till den nya parkeringen i sydvästra delen av naturreservatet. Skålhamra kvighage ligger vid Vallentunasjön. Idag finns ingen utsikt över sjön. Då naturreservatet bildats finns förutsättningar att med skötselåtgärder skapa utblick över sjön. Iordningsställande av en spång och en plattform i vassen ger besökarna möjlighet till en spännande upplevelse där miljön är idag är otillgänglig. En markerad stig ska dras söder om hagen i skogsbrynet. Det ska vara möjligt att uppleva hagen från de trädbevuxna höjderna och få en överblick ut över området och samtidigt uppleva hagen från flera håll och från flera perspektiv. I dagsläget finns ingen lämplig parkering vid Skålhamra kvighage. En mötesplats får ibland tjäna som parkering, vilket inte är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. En parkeringsplats är därför nödvändig. Ett par lägen har diskuterats under det att skötselplanen arbetats fram. Ett förslag i form av parkeringsfickor på Torslundavägen (avtagsväg till Skålhamravägen) som breddas har förts fram. Det andra förslaget rymmer fler bilar och gör det även möjligt att ställa upp bord och bänkar. Förslag två innebär att parkeringsplatsenanläggs i den sydvästligaste delen av det blivande naturreservatet. Förslaget kräver att man stängslar om en liten del av hagen och att mark från hagen ianspråktas (Cirka 400 m 2 ). Det aktuella området saknar höga värden, antagligen har marken varit gödslad. För en parkering vid Torslundavägen skulle ett fint bryn tas i anspråk och besökare skulle sedan behöva passera över Skålhamravägen för att ta sig till naturreservatet. Parkering i direktanslutning till naturreservatet bedöms som trafiksäkrare och kan anläggas utan att skada de värden som naturreservatet avser att skydda. En annan åtgärd som ökar naturreservatets tillgänglighet är att sänka hastigheten på Skålhamravägen. Hastighetsbegränsningen är idag 70 km/h. En sänkning av hastigheten skulle göra den smala, slingriga och vackra vägen mer cykelvänlig. Informationsskyltar om naturreservatet, föreskrifter och naturvärden föreslås sättas upp norr om naturreservatet vid stättan som leder mellan åkermarken och naturreservatet och i söder på den här föreslagna parkeringsplatsen. 12

13 Referenser Publicerade skrifter Edberg R. 2007: Runriket Täby-Vallentuna en handledning Eliasson U.C 1995 (rev. 1996, 2004, 2007): artfaktablad om hedpärlemorfjäril, artdatabanken SLU Franzén M. 2007: artfaktablad om allmän bastardsvärmare, artdatabanken SLU Grönwall L.: Arkeologisk besiktning av Hydén N. 2007: artfaktablad om bredbrämad bastardsvärmare, artdatabanken SLU Ivarson T 2005: Naturen i Osaby, sammanställning och analys av tidigare inventeringar Jacobsson S 1992: artfaktablad om blårödling, artdatabanken SLU Opublicerade skrifter Inventering av fjärilar, genomförd av Hasse Berglund 2010 Kartmaterial Bergrundskarta, skala 1:50 000, Sveriges geologiska undersökningar, utdrag från den digitala karttjänsten på internet:http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html. Jordartskarta skala 1:50 000, Sveriges geologiska undersökningar, utdrag från den digitala karttjänsten på internet:http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html. Lantmäteriets digitala häradskarta. Bladnamn Vallentuna J och Sollentuna J Geometrisk avmätning Täby Skålhamra 1-2. Ägomätning Täby Skålhamra Digitalt material Uppgifter om förekomst av fåglar, insekter, svampar och kärlväxter: Uppgifter om fornlämningar från riksantikvarieämbetets hemsida, fornsök: 13

14 Karta 4. Målbild för Skålhamra kvighage. För att uppnå prioriterade bevarandevärden i naturreservatet har en målbild tagits fram som visar naturtypernas utbredning för att sedan kunna föreslå skötselåtgärder för de olika områdena. 14

15 PLANDEL Övergripande skötsel för reservatet är att både skog och öppen mark hävdas genom bete med kompletterande betesputs. Antalet betande djur kommer att behöva öka eftersom träd och buskar kommer att tas ner. Det ökar den betade arealen något. Produktionen av bete (gräs och örter) ökar också eftersom ljusinsläpp och näringstillgång ökar. Antal betande ungnöt bör vara mellan 14 och 17 förutsatt att de betar från mitten av juni och så länge betet växer till, ungefär till mitten av oktober. Antalet betesdjur får gärna variera för att få ett varierat betestryck. Tilläggsutfordring är inte tillåten. Av djurskyddsskäl ska det gamla taggtrådsstängslet bytas ut till elstängsel. Fuktlövskogen kommer att avverkas etappvis. I övriga delar kommer träd, och träddungar att tas ner och en del buskar kommer att röjas bort. Efter sådana åtgärder kommer mer intensifierade insatser av betesputs och kanske ytterligare röjning under följande år att behövas. Reservatet har delats upp i skötselområden. För avgränsning av skötselområden, se bilaga C. Bild 1. Örnbräken hålls efter med betesputs vartannat år. Åtgärden utförs med slåtterbalk för att inte skada den mer lågvuxna och känsliga floran som för en tynande tillvaro under örnbräkenplantorna (skötselområde 1). 15

16 Skötselområde 1: Öppen betesmark med fin ängsflora (0,6 ha) Beskrivning Bevarandemål Betad hagmark med god förekomst av kärlväxter som gynnas av öppna och näringsfattiga förhållanden. Enstaka träd, enbuskar och andra buskar förekommer. 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till 0,6 ha 2. Förekomst av enstaka aspar. 3. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar 4. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 5. Hävdgynnade gräsmarksarter som darrgräs och brudbröddominerar i fältskiktet. 6. Förekomsten av låsbräken och kattfot finns kvar i samma omfattning. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 2. Ringbarka aspar som är över 1 dm och som ska tas bort. Ringbarkas år ett och avverkas år Framröjning av buskar, särskilt slån, så att de består av distinkta buskar och inte utbredda snår. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 1. och 3. I områden med slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg och upptag. Sker i augusti vartannat år. 1. och 2. Röjning av uppkommande asp som vandrar ut över marken. Sker vart annat år eller efter behov. Materialet tas bort. 16

17 Skötselområde 2: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (0,2 ha) Beskrivning Bevarandemål Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av öppna och näringsfattiga förhållanden. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd som typiska arter. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. En växer spritt som enstaka buskar. Björk och asp förekommer. 1. Arealen med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 0,2 ha 2. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar och björkar. 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4. Hävdgynnade gräsmarksarter dominerar i fältskiktet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 2. Framröjning av buskar särskilt slån så att de består av buskar och inte utbredda snår. Löpande 1. Bete 1. och 2. I Områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg. Upptag av materialet. Sker i augusti vartannat år. 17

18 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Beskrivning Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av de öppna och näringsfattiga förhållandena. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd. Nattviol förekommer spritt i området, ställvis rikligt. Det förekommer partier med älggräs, uppslag av slån och örnbräken. Målet är att uppslag av örnbräken och älggräs ska vara så litet som möjligt, de tränger undan den betesgynnade floran. Inom delområdet ligger några av de tydligaste stensträngarna. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. Enbuskar växer spritt men breder inte ut sig utan som enskilda buskar. I sydost finns hasselbuketter, getapel, vildapel och centralt i området olvon. Al förekommer i kanten mot fuktlövbården öster om delområdet. Björk och asp förekommer spritt i hela området. En liten våtmark ligger i södra delen av skötselområdet, här växer sälg i kanterna. Våtmarken är öppen och i fältskiktet växer hundstarr, flaskstarr och andra högvuxna starrarter. I delområdet har hembyggdsföreningen satt upp en brevlåda på en gran där det finns en gästbok för Skålhamra kvighage. 18

19 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Bevarandemål 1. Arealen med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka fem hektar. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter dominerar i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar och björkar. 5. Stensträngarna ska vara synliga och inte övervuxna av buskar och träd. 6. Våtmarken ska vara öppen söder ut. Det förekommer grodlek och vuxna individer hinner utvecklas innan den torkar ut. 7. God förekomst av bärande buskar och träd. 8. Getapel och delar av hasselbeståndet sparas i sydost. 9. Brevlådan med gästboken finns kvar. 19

20 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1-5. Avverka träd inom zoner nära de öppnare områdena så att det blir en gradvis övergång mellan öppna och slutna miljöer. I de mer centrala delarna i området kan fler träd och dungar lämnas. Åtgärderna sker etappvis med insatser i en tredjedel av området i taget. Björk avverkas och röjning sker i busksiktet. Enstaka enar plockas bort. Asp ringbarkas år ett och avverkas år två eller tre. 1. och 5. Avverka al i östra delen av området. Avverkning görs under sensommaren då mycket näring finns lagrat i bladen men då de flesta fåglar är klara med häckning. Vissa stammar och grenar kan lämnas på solbelyst plats för att ge ökad förekomst av död ved i området. Det mesta av veden, ris och grenar tas bort. Enstaka av de grövre alarna kan sparas Begränsa vissa av slånbuskarnas utbredning så att de inte vandrar ut över de öppna ytorna där det finns en fin flora Framröjning av buskar särskilt slån så att de består av buskar och inte utbredda snår. 6. Runt våtmarken avverkas asp, björk och al. Sälg kan sparas. Åtgärden inleds med att ringbarka aspen år ett, avverkning sker sedan år två eller tre. Enstaka sälg sparas. 8. I hasselbeståndet gallras en tredjedel av buketterna år ett. Ytterligare åtgärder kan ske här efter mellan tre till fem år med ytterligare förnyelse av beståndet. Det är viktigt att det finns en kontinuitet av gamla stammar kvar. Getapeln gynnas vid åtgärden. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 4. I områden med slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg och upptag. Sker i augusti vartannat år. 6. Runt våtmarken röjs den södra kanten vart tredje år. Materialet tas bort. 20

21 Bild 2. I skötselområde 3 ska en hel del träd tas bort. Träd med avvikande form sparas. Likaså gynnas bärande träd och buskar. 21

22 Skötselområde 4: Barrblandskog (1,6 ha) Beskrivning Barrblandskog som domineras av gran. Marken är stenig och näringsfattig så träden växer långsamt. Där träd har fallit bildas luckor och gläntor. Det förekommer björk och hassel, men även enbuskar och enstaka tallar. I området förekommer flera stora myrstackar med röd skogsmyra. Röd skogsmyra äter insektslarver och kan i Skålhamra kvighage påverka fjärilspopulationerna negativt. Enstaka enar och slånsnår förekommer i brynet. I östra brynet växer även asp som börjar bli grov. Bevarandemål 1. Arealen betad skog uppgår till 1,6 ha 2. Mängden död ved uppgår till minst 10 skogskubikmeter beräknat per hektar. 3. I brynen mot den öppna marken förekommer slån, en, asp, björk och andra lövträd. 4. Skog med bara enstaka myrstackar med röd skogsmyra. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1-2. Lämna döda träd. 3. Gynna bärande buskar och träd i brynet. Avverka enstaka granar. 4. Gräva bort de flesta myrstackarna. Löpande 1. Bete. 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 22

23 Bild 3. I skogsbrynet, skötselområde 4, gynnas bärande träd och buskar 23

24 Skötselområde 5: Öppen betesmark med fin ängsflora (4,8 ha) Beskrivning Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av de öppna och näringsfattiga förhållandena. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd. Nattviol förekommer spritt i området, ställvis rikligt. Det förekommer partier med älggräs, uppslag av slån och örnbräken. Målet är att uppslag av örnbräken och älggräs ska vara så litet som möjligt. Dessa arter tränger undan den betesgynnade floran. I sydöst finns en björkdunge. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. Enbuskar växer spritt men breder inte ut sig utan som enskilda buskar. Bevarandemål 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 4 hektar. 2. Spridda och goda förekomster av nattviol. 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4.Hävdgynnade gräsmarksarter som darrgräs och rödklint dominerar i fältskiktet. 5. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka björkar. Avveckla björkdungen till största delen. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 5. Avverka björk i sydöstra delen av området. Avverkning görs under sensommaren då mycket näring finns lagrat i bladen men då de flesta fåglar är klara med häckning. Vissa stammar och grenar kan lämnas på solbelyst plats för att ge ökad förekomst av död ved i området. Det mesta av veden, ris och grenar tas bort Åren efter avverkning kommer betesputs med upptag att behövas i områden där träd tas ner. De multnande rötterna frisätter näring och tillsammans med den ökade ljusinstrålningen ger det en skjuts till gräs och örter som gynnas av näringsrika och ljusa förhållanden. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår och där björk avverkas ska betesputs med slåtterbalk och upptag utföras i augusti vartannat år. 24

25 Bild 4. Skötselområde 5. Då avverkning av träd och buskar sker ökar behovet av bete och betesputs eftersom multnande rötter ger ett näringstillskott och ljusinstrålningen ökar. 25

26 Skötselområde 6: Område som iordningställs för parkering och entré (ca. 400 m 2 ) Beskrivning Bevarandemål Inga anordningar och anläggningar finns ännu för friluftslivet. En parkeringsplats för ca tio bilar planeras i skötselområdet. Här placeras även en stätta till hagen. Utanför hagen placeras en bänk och ett bord samt en informationsskylt. 1. En ny parkeringsplats för ca tio bilar. 2. Väl underhållen bänk, bord och informationsskylt. 3. Stätta över staketet till hagen. Skötselåtgärder Engångsåtgärd er Löpande 1. Stängsla om hagen så att delområdet hamnar utanför. 1. Anlägg en parkering enligt specifikationer från tekniska kontoret. 2. Placera ut informationsskylt, bänk och bord i hörnet närmast hagen. 3. Placera ut en stätta med låg steghöjd och handledare. 1. Tillsyn och städning av parkeringsplatsen och övriga anordningar. Tillsyn behövs varannan vecka under sommarhalvåret och en gång i månaden under resten av året. 26

27 Skötselområde 7: Öppen betesmark med fin ängsflora (0,3 ha) Beskrivning Bevarandemål Området är idag ganska igenvuxet med björkar, slån och nypon. I fältskiktet förekommer älggräs, örnbräken och andra växter som gynnas av näringsrika och ohävdade förhållanden. I fältskiktet växer även skogsnäva, vitmåra och hundäxing men även arter som gynnas av hävd som gulmåra. 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 0,3 hektar. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter som gulmåra förekommer rikligt i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 4. Avverka enstaka yngre aspar i kanten mot delområde åtta. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre Glesa ut trädskiktet genom att avverka ungefär hälften av träden. Spara bärande träd och träd med avvikande form samt träd som börjar bli grova och som präglats av att de vuxit upp i en öppen miljö. 1 och 4. Begränsa slån- och nyponbuskarnas utbredning så att området präglas av öppenhet med enstaka buskar och träd. Buskar kan röjas med röjsåg under sensommar eller höst. Materialet tas bort. Löpande Bete Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 27

28 Skötselområde 8: Aspbestånd (0,2 ha) Beskrivning I kanten av hagen där naturreservatet gränsar mot åker växer asp. Inslag av död ved finns, men också en del yngre aspar och slån. Asparna står öppet. Bevarandemål 1. Förekomst av grova aspar och viss föryngring i beståndet. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Betes- och slåttergynnade gräsmarksarter förekommer i fältskiktet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Avverka enstaka yngre aspar. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre. 1. och 3. Begränsa vissa slånbuskar med trimmer. Löpande Bete Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med, både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 28 Bild 5. Delområde 8 där asp gallras. Lämna död ved

29 Skötselområde 9: Öppen betesmark med ängsflora (0,6 ha) Beskrivning Bevarandemål Öppen gräsmark delvis på torvmark. Delar av området är näringsrikt med högvuxna arter som älggräs i fältskiktet. I vissa fläckar är fältskiktet tunt och jorden blottad. Här växer stora bestånd av gråfibbla. Viss förekomst av slån och enbuskar i södra delen av området. Björk, asp och hassel förekommer också. 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till 0,6 hektar 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter tex. Gråfibbla, förekommer rikligt i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka träd. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 4. Avverka enstaka yngre aspar i kanten mot delområde åtta. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre Glesa ut trädskiktet genom att avverka ungefär hälften. Spara bärande träd och träd med avvikande form samt träd som börjar bli grova och som präglats av att de vuxit upp i en öppen miljö. 1. Och 4. Begränsa vissa av slånbuskarnas utbredning så att de inte vandrar ut över de öppna ytorna där det finns en fin flora. Löpande Bete Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 29

30 Skötselområde 10: Öppen betesmark med ängsflora (5,4 ha) Beskrivning Bevarandemål Idag dominerar glasbjörk, sälg och al området. I fältskiktet växer älggräs, vasstarr, hundstarr kråkklöver och grenrör i de öppna partierna. Utanför fuktlövsbården finns inslag av en hävdgynnad flora med dybläddra, ängsull, kärrsilja och fackelblomster. 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 5 hektar. 2. Två eller tre dungar med al och björk samt fristående sälgar sparas 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4. Hävdgynnade gräsmarksarter ängsull och dybläddra förekommer i fältskiktet spritt i hela området. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1-4. Avverka hela beståndet av fuktlöv. Avverkning ska ske i hela delområdet, men uppdelat på flera år. Detta för att den nyröjda marken ska hinna betas av tillräckligt. Till att börja med avverkas cirka en tredjedel av området längst i söder. Marken är delvis blöt och det krävs försiktighet för att inte skada marken. Bästa tiden att göra röjning/ avverkning är på sensommaren när det är relativt torrt och då häckande fåglar fått ut ungarna. Avverkningen kan med fördel ske manuellt med röjsåg och motorsåg. Det avverkade materialet lämnas tills marken är frusen och körs bort. Död ved kan sparas för att gynna insekts och fågellivet. Den placeras då gärna så att den blir solbelyst. Löpande 1-4. Bete 1-4. Betesputs utförs efter den inledande avverkningen och sedan löpande vartannat eller vart tredje år Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 30

31 Bild 6. Fuktlövskogen i skötselområde 10 avverkas. Avverkningen sker etapppvis med cirka en tredjedel av området i taget med början i söder. Detta för att bete och betesputs ska hinna med att hävda området efter avverkningen. 31

32 Skötselområde 11: Vassar (3,6 ha) Beskrivning Området domineras av en mäktig vassbård, som bredast är den upp till 80 meter. Vass, bredkaveldun, svärdslilja och brunrör förekommer i bestånd. Vassen är ogenomtränglig och homogen i hela delområdet. Det finns enstaka förekomster av arter som låga starrar, svärdslilja, bläddror och även en gammal notering av ormtunga. På sikt finns förutsättningar att området hävdas intensivare då fuktlövbården avverkas i intilliggande delområden och betet får bättre förutsättningar. Vassen kommer då att vandra ut en bit i sjön och lämna plats för ett mer lågvuxet och sammansatt fältskikt. I övrigt lämnas vassen utan åtgärd. Breda vassbårdar är ovanligt i Vallentunasjön och är gynnsamt för brun kärrhök och rördrom, två fågelarter som noterats i området. Vassen är idag ogenomtränglig för besökare. En spång och en plattform utanför vassen kan anläggas. Det ger besökare möjlighet att vistas i vasshavet och även komma ut och få en bra utblick över sjön. Bevarandemål 1. Arealen öppen fuktig till blöt betes mark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 1 ha. 2. Hävdgynnade fuktängsarter som lågvuxna starrar, ormtunga och dybläddra förekommer i fältskiktet spritt i området innanför en lucker vassbård. 3. Förutsättningar för att brun kärrhök och rördrom ska kunna häcka. 4. En luckigare vassbård i norra delen för att öka produktionen och för att ska småmiljöer. Skötselåtgärder Löpande Bete Betesputs utförs vartannat eller vart tredje år där det förekommer älggräs eller sly. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 4. För att skapa en mer sammansatt miljö kan vass fräsas i delar av den norra delen av området så att vassen blir flikigare och mindre kompakt även i ytterkant. Åtgärden kan återkomma med cirka fem års mellanrum. 32

33 Bild 7. Delområde 11: ut mot Vallentunasjön växer en massiv vassbård. Ökar betet här blir den mer lucker. I norra delen kan kanaler skapas genom att vass skördas. 33

34 Skötselområde 12: Barrblandskog (0,6 ha) Beskrivning Bevarandemål Barrblandskog med inslag av asp och björk. I buskskiktet förekommer enstaka enbuskar. Vissa av tallarna har förutsättningar att bli riktigt grova och spärrgreniga. I fältskiktet växer blåbärsris, en del lågvuxna örter och mossor och lavar. Området ingår som ett naturvärdesobjekt i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. 1. Barrblandskog med inslag av tall som börjar bli spärrgrenig och grov. 2. Inslag av asp. 3. God förekomst av död ved. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Frihugg en del av tallarna så att de får bättre förutsättningar att bli grova. 2. Spara asp så att det fins en kontinuitet av grov asp i området. 3. Lämna en del av de nedtagna träden i området så att mängden död ved ökar. Löpande 1-2. Återkommande röjning under tallar kan behövas var femte till tionde år. 34

35 Skötselområde 13: Barrblandskog (3,1 ha) Beskrivning Området är småkuperat med en del uppstickande bergknallar. Ett par mindre fuktsvackor finns också. Barrblandskog dominerar. I kanten mot hagen växer en hel del asp. I de fuktigare delarna växer lövskog med björk och sälg. I buskskiktet förekommer enstaka enbuskar. Vissa av tallarna har förutsättningar att bli riktigt grova och spärrgreniga. Det är liten tillgång på död ved i området. I fältskiktet växer blåbärsris, en del lågvuxna örter och mossor och lavar. Bevarandemål 1. Barrblandskog med inslag av frihuggna tallar som börjar bli spärrgreniga och grova. 2. Inslag av asp, särskilt i brynet mot hagen. I brynen ska det även finnas buskar med nektarrika blommor och bär. I brynen förekommer även sälg, ett värdefullt träd. De sälgar som finns ska finnas kvar och få chans att utvecklas. 3. God förekomst av död ved. 4. Lövdominans med sälg och glasbjörk i fuktsvackorna. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Frihugg en del av tallarna så att de får bättre förutsättningar att bli grova. Lämna en del av de nedtagna träden i området så att mängden död ved ökar. 2. Spara asp så att det fins en kontinuitet av grov asp i området. I brynen kan en del gran tas bort. Skapa en bred och trappstegsformad brynzon. Gynna bärande buskar och sälg vid åtgärder i brynet. Lämna död ved och tillför mer om möjligt. Löpande 1-2. Återkommande röjning under tallar kan behövas var tionde år. 2. Återkommande röjning i brynzonen för att gynna bärande buskar, sälg och grova aspar kan behövas var tionde år. 35

36 Skötselområde 14: Övriga åtgärder för friluftslivet Beskrivning Bevarandemål Hagen har idag en stätta i norra delen av hagen och en mittemot mötesplatsen på Skålhamravägen. 1. Gränsmarkeringar runt naturreservatet 2. Nya bredare stättor med lägre steghöjd och handledare i norra delen av hagen och mot Skålhamravägen vid mötesplatsen. 3. Informationsskylt vid den norra delen av hagen. 4. Spång och plattform i vassen i Vallentunasjön. 5. I område 13 dras en stig och en stätta placeras så att det finns möjlighet för besökare att promenera i naturreservatet utanför hagen och komma över staketet en bit in. 6. På en bergknalle placeras en bänk. Här tas utsikten mot hagen fram också genom att granar och aspar tas ner. 5. Hela anordningar, inget skräp i naturreservatet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Gränsmarkeringen följer svensk standard, SIS Placera ut en stätta vid den norra entrén och i skötselområde ett på samma plats där det idag finns en, mittemot mötesplatsen på Skålhamravägen. 3. Informationsskylt utanför hagen vid den norra stättan. 4. Anlägg spång och plattform i vassens södra del i skötselområde 11. Spången anläggs så att man kan gå torrskodd från den fasta marken ut genom vassen. I kanten på vassen placeras en plattform ca 4 x 3 meter, eventuellt med en fast bänk på. Plattformen ska kunna ligga ute under året. 5. En stig röjs fram och markeras i terrängen. Vid slutet av stigen placeras en stätta. 6. Utsikten tas fram genom att gran och asp avverkas nedanför bergknallen för att skapa bra utsikt över hagen. Här placeras en bänk. 36

37 Skötselområde 14: Övriga åtgärder för friluftslivet Löpande 5. Tillsyn och städning av naturreservatet och anordningar. Det behövs varannan vecka under sommarhalvåret och en gång i månaden under resten av året. 37

38 Övrigt Bränder Uppkomna bränder ska släckas. Död ved lämnas kvar efter brand. Vägar (inklusive vägdiken), stigar och ledningar Befintliga körvägar får underhållas. Nödvändiga röjningar i anslutning till dessa får utföras. Upplag m.m. Tillfälliga upplag får upprättas av förvaltaren i samband med skötsel av området. Ridning Det är förbjudet att rida eller på annat sätt framföra häst. Stängsel och staket Stängslen ska förses med genomgångar där så behövs, t.ex. där stigar går genom betesområdet. Vassröjning Kan ske i norra delen av skötselområde 11. Fauna- och floravård Eventuella åtgärder som kan behöva utföras till stöd för hotade eller sällsynta arter får göras inom reservatet. Forskning och undervisning Förvaltaren kan godkänna att det för forsknings- eller undervisningsändamål vidtas åtgärder inom reservatet som i viss grad strider mot reservatsföreskrifterna under förutsättning att dessa åtgärder inte bedöms strida mot reservatets syfte. Sådana åtgärder kan vara t.ex. att gräva provgropar, märka ut provrutor, insamla ryggradslösa djur och vedlevande svampar eller att ringmärka fåglar. Fornlämningar Fornlämningar är skyddade enligt lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). Åtgärder som rör fornlämningar ska ske i samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Uppföljning av skötselåtgärder Kommunen ansvarar för dokumentation av förändringar inom reservatet, inklusive skötselåtgärder. Dokumentationen bör helst ske med både anteckningar och fotografier. Skötselåtgärderna ska följas upp för att kontrollera att de genomförda åtgärderna överensstämmer med bevarandemålen och så att status före och efter utförda skötselåtgärder dokumenteras. 38

39 Uppföljning av bevarandemål Kommunen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål görs varje år för: Välhävdade, betade hagmarker och trädklädda betesmarker. Parkeringsplats, informationstavla, reservatsskyltar och stigar samt städning. Kommunen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål görs var tredje år för: Förekomst av prioriterade arter Gränsmarkeringar Förekomst av myrstackar Stensträngarnas synlighet Bilagor A: Översiktskarta B. Naturreservatskarta C. Karta med skötselområden D. Rapport från inventeringarna av fjärilar och flora sommaren

40 Sammanfattning av åtgärder Engångsåtgärder Skötselområde Åtgärd Kommentar Omfattning Utfört den 1 (del av) Ringbarka asp År 1 1 (del av) Avverka asp År 3 1 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 1 Stätta 2 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar 3 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar 3 Avverka björk i sydöstra delen av delområdet År 1 År 1 År 1 3 Avverka al i östra delen År 1 3 Ringbarka asp År 1 3 Avverka asp År 3 3 Avverka träd och buskar Arbeta med ungefär en tredjedel av området i taget (med en eller två års mellanrum). År 1, 3 och 5 3 Gallra hasselbeståndet Gallra cirka en tredjedel varje gång med tre års mellan. 3 Avverka träd och buskar längs södra kanten på den lilla våtmarken 3 Stätta och informationsskylt År 1 Informationsskylt placeras norr om staketet utanför det egentliga skötselområdet. 40

41 Engångsåtgärder Skötselområde Åtgärd Kommentar Omfattning Utfört den 4 Avverka enstaka granar i lövrikt bryn År 3 4 Avveckla myrstackar År 1 5 Avverka björkdungen i sydöst, spara enstaka björkar. 5 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar 6 Dra om stängslet så att p- platsen så att det blir plats för den planerade p- platsen utanflr hagen. År 2 År 1 År 1 6 Anlägga p-plats År 1 eller 2 6 Placera ut stätta År 1 6 Placera ut informationsskylt År 1 eller 2 6 Placera ut bänk och bord År 1 eller 2 7 Avverka cirka hälften av träden inom området År 2 och 4 7 Ringbarka asp År 1 7 Avverka asp År 3 7 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 8 Ringbarka asp År 1 8 Avverka asp År 1 9 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 41

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Bestorps naturreservat och friluftsområde

Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorp har stora naturvärden Bestorp är beläget på Mössebergs sydsluttning och omfattar även en del av platån. Mösseberg är ett av Falbygdens mest markanta kambrosiluriska

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN INNEHÅLL BESKRIVNINGSDEL... 3 1. SYFTE... 3 2. ÖVERSIKTSKARTA OCH ADMINISTRATIVA DATA... 3 3. HISTORISK, NUVARANDE OCH FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING... 4 3.1 Berggrund,

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen sammanfattning av LIFE-projektet 2003-2008 Skötselseminarium på Lillåsens fäbod i västra Härjedalen Informationsskyltar har satts upp i alla områden

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Tjänsteskrivelse Samråd ombildning av Björkby- Kyrkviken till kommunalt naturreservat

Tjänsteskrivelse Samråd ombildning av Björkby- Kyrkviken till kommunalt naturreservat VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-07-08 DNR KS 2015.302 PERNILLA MORRIS SID 1/2 PERNILLA.MORRIS@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Samråd ombildning av Björkby- Kyrkviken till

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013 Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget,

Läs mer

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Bevarandeplan för Natura 2000-område Ettödeltat Områdeskod SE0310317 Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Beteckning 0600-40-0317 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-03-27 2310-10288-95 0583-214 1(5) Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Moraåns dalgång i Södertälje kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Moraåns dalgång i Södertälje kommun MILJÖKONTORET Datum: 2013-09-03 Dnr: 2008-1459 Beslut om bildande av naturreservatet Moraåns dalgång i Södertälje kommun Beslut av Miljönämnden i Södertälje kommun (MN 2013-09-03, 102) Med stöd av 7 kap.

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Fageruddsåsen SE0210253

Fageruddsåsen SE0210253 Bevarandeplan för Natura 2000-område Fageruddsåsen SE0210253 enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Regeringsgodkänd December 1998 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Bildande av naturreservatet Lustigkulle domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Lustigkulle domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT 1998-02-11 sid Fel! Okänt (Fel! Okänt ) 2310-10287-95 0583-213 Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Lustigkulle

Läs mer

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet Norra Järvafältet Naturen på norra Järvafältet är mycket omväxlande. Här finns en bit landsbygd med grusvägar som slingrar sig fram genom

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-04-22 1(5) 2310-10289-95 0562-204 Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad art och naturvårdsart...

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården 281. Blandlövhage vid Sånnarp Jäla 3 073 71 7,9 38 Blandlövhage av asp-björktyp Allmän beskrivning: Objektet ligger i norra änden av ett område som betas av nötkreatur. Resterande delar av betesmarken

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Bevara naturen på norra Gotland!

Bevara naturen på norra Gotland! !"##$##$!% #'() Naturvårdsverket, 106 48 STOCKHOLM Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 VISBY Region Gotland, 621 81 VISBY Skogsstyrelsen, distrikt Gotland, Box 1417, 621 25 VISBY Högskolan på Gotland,

Läs mer