Arena Bingo Farsta STYRELSEN 2008 MEDLEMSAVGIFTER Behandling & Rehabilitering av Motions- o idrottsskador SOLSTRÅLEN. Naprapati och ortopedi

Transkript

1 ➆➁➋➆➋➄ ➃ ➏ ➈❾➏➍➋ ➀➈➐ ➏➆➂➋➑➂➏➆➋➄➐➉ ➍❾➏➂ ➋➏ 1/08 ➐ ➍➄ ➌➉➁ ➏➈❾➏➋❾➐ ➍➄ ➏ ➋ ❾ ➈➉➒❿❿➃➉❾➄➄❾

2 SOLSTRÅLEN STYRELSEN 2008 Ansvarig utgivare Joel Ahlqvist Rusthållarvägen tr BAGARMOSSEN tele: Redaktionsråd Stefan Gustafsson Kajsa Segerman Ordförande: Ledamöter: Suppleanter: Joel Ahlqvist Bengt Langels Johan Tallhage Malin Lönnqvist Tomas Egeltoft Samuel Henriksson Stefan Gustafsson Leif Carlsson Stig Johansson Kajsa Segerman Carl-Olof Söder Nästa manusstopp: 1 Juni 2009 Kontaktperson medlemsfrågor: Kajsa Segerman Nämndemansbacken SKARPNÄCK tele: kajsa.segerman@tele2.se MEDLEMSAVGIFTER 2009 Ålder Avgift Familjerabatt kr 1000 kr kr Den maximala avgiften för en familj är 1000 kr, därefter är det ingen avgift för barn 0-20 år. Skarpnäcks OL - plusgiro Supporterklubbens årsavgift: 200 kr Skarpnäcks OL:s supporterklubb - plusgiro Behandling & Rehabilitering av Motions- o idrottsskador Naprapati och ortopedi Rabatterad avgift för SOL medlemmar Legitimerad naprapat ULF BOGESTEDT. Tidsbeställning , Nathorstvägen 28, T-bana Skärmarbrink, JOHANNESHOV Arena Bingo Farsta VECKOFINAL FREDAGAR FINALSPELET RAD 1 50:- RAD 2 50:- FULL BRICKA 1000:- SPELAS KL , 11.00, 15.00, OBS! CIRKATIDER UT SPELAS KL13.00 VI BJUDER PÅ KAFFE OCH KAKA KL

3 .Mitt mest påtagliga minne måste bli när jag fick reda på att dåvarande ordförande avgått mitt under innevarande verksamhetsår och dessutom under lite tumultartade omständigheter. Helt plötsligt vändes blickarna mot vice ordförande som fram till dess varit en liten fristad i det rullande styrelsearbetet. Skulle jag som omogen tonåring ta ett övergripande ansvar för hela klubben med en historia och kulturarv härstammande från urminnes tider? (Läs Goterna) Sagt och gjort, jag ryckte in som någon sorts tillförordnad året ut. Å då klubben framemot årsskiftet faktiskt inte gått omkull antog jag även nästa utmaning, att som direktvald leda klubben. Men historien tar sin början redan tidigare än så, nämligen den dagen som jag besökte vad jag vill minnas kallades för Knattekampen dåtidens nyrekryteringskampanj. Jag kommer ihåg att man vann en honungsburk, men det kan inte vara av den anledningen som jag fortfarande orienterar. Jag gillar nämligen inte honung något vidare. Däremot så gillade jag, och gör så även idag, människorna i klubben och själva sporten orientering. Av den anledningen har jag engagerat mig och kommer så fortsätta göra. Om man får tillåta sig ytterligare tillbakablickar så måste en höjdpunkt bli bytet av klubblokal. I samband med en allmän upprustning av idrottsplatsen och därmed tillförsel av pengar såg vi chansen och började uppvakta berörda tjänstemän. Byggnaden vi nu har som klubblokal var vid den här tiden en motionscentral vars enda och sista anställda precis var på väg att gå i pension. Timingen kunde inte varit bättre. Därmed inte sagt att vi fick en enkel resa, men efter långa förhandlingar fick vi till stånd ett hyresavtal värt namnet.. Därmed inte sagt att vi fick en enkel resa, men efter långa förhandlingar fick vi till stånd ett hyresavtal värt namnet. Därefter satte vi bokstavligt talat skopan i backen och byggde om lokalen till vad den är idag. Jag tror att detta byte av lokal starkt bidragit till den verksamhet, kanske framförallt på ungdomssidan, som vi bedriver idag. Det är inte utan ett sting av vemod som jag nu efter 19 år i styrelsen, varav flertalet som ordförande, åtminstone tar en paus. Man har varit med om så mycket och inte minst lärt sig väldigt mycket. Men jag är övertygad om att klubben kommer fortsätta utvecklas och vara livskraftig, för det finns så mycket inneboende positivism. För egen del har jag vissa funderingar eller idéer om hur jag vill fortsätta bidra i klubbarbetet. Men jag får väl förankra dessa i nya styrelsen först. Slutligen skulle jag vilja tacka er allihopa för all den stöttning och uppskattning jag känner att jag fått genom åren. Det där lilla berömmet eller uppmuntrande frasen kan betyda så mycket! Om ni vill så ses vi i skogen. Jag kommer garanterat att vara där! Joel 3

4 Vi välkomnar våra nya medlemmar: Lena Eklund Ystadsvägen JOHANNESHOV tel: född: Inez Eklund Född Kerstin Astleyson Sopranvägen SKOGÅS tel: , född: Stefan Myrefelt Enskedevägen ENSKEDE tel: född: Catharina Norlinger Enskedevägen ENSKEDE tel: född: Per Göransson Hässleholmsvägen JOHANNESHOV tel: , född: Emanuel Hjertzén Stenolles Backe INGARÖ tel: , född: Från nybörjarkursen 2008: Antonia Rydberg Biasco Byälvsvägen BAGARMOSSEN tel: född: Moa Porsefalk Fyrskeppsvägen JOHANNESHOV tel: född: SOL s hemsida: Alma Dias Taguatinga Svartågatan BAGARMOSSEN tel: född: Elsa Vågesson Svartågatan BAGARMOSSEN tel: född: Matilda Arenander Halmstadsvägen JOHANNESHOV tel: född: Elin Wadman Höganäsvägen JOHANNESHOV tel: född: Ylva Palmgren Hagtornsvägen ENSKEDEDALEN tel: född: Hanna Söderlind Åkervägen ENSKEDEDALEN tel: född: Ella Lyngbäck Nämndemansbacken SKARPNÄCK tel: född: Simon Froster-Dehlbom Sjösavägen BANDHAGEN tel: född: ADRESSÄNDRINGAR Maja Westman Olof Skötkonungs väg HÄGERSTEN tel: Anna Hansson Strandvägen 10 B OSKARSHAMN tel: Pernilla Beck Kolbäcksgränd BAGARMOSSEN tel: Malin Lönnquist Ringvägen STOCKHOLM tel: Oskar Nederheim Helena Falk Vallavägen HANINGE tel: Anna-Greta och Rune Molén Skarabacken JOHANNESHOV tel: Mikael Fröjd Åsögatan STOCKHOLM tel: P-O Isaksson Fyrvaktarkroken ENSKEDEDALEN tel: Bengt Langels Pilvingegatan SKARPNÄCK tel: Niclas Behrenfeldt Stångåvägen BAGARMOSSEN tel: Lars Segerman Söderarmsvägen JOHANNESHOV tel: Anders,Anethe, Truls, Tilde Mansén Ljusnevägen Bagarmossen Tel:

5 Skarpnäcks Ol:s supporterklubb plusgiro Årsavgift: 200 kr. Vinster: 12 månadsdragningar à 200 kr. Årsdragningen: 1 vinst på 3000 kr. 3 vinster på 1000 kr. 6 vinster på 500 kr års månadsvinnare: Januari 25 Stefan Gustafsson Februari 44 Conny Nordberg Mars 1 Lars Segerman April 64 Per B.Gustafsson Maj 15 Börje Hansson Juni 109 Bo Säfström Juli 65 Håkan Kinnestrand Augusti 6 Robert Ihrestig Sept 30 Linnea Carlsson Oktober 32 Margareta Rosenblad Nov 91 P-O Isaksson December52 Håkan Woxblom Årsdragning Måns Deckner Per Wikström Lars Lindkvist Monika Larsson Anna Hansson Häkan Kinnestrand Per B.Gustafsson Hans Gustafson Margareta Rosenblad Kenneth Mellbom Vinnare hör av Er till Anethe Mansén. Vår tävlingsanmälare är: Niclas Behrenfeldt Tel: hem, till alla dagar Tele: mobil niclas.behrenfeldt@gmail.com MÅNADSFINAL SISTA ONSDAGEN VARJE MÅNAD ÖPPET FINALSPELET (5:-) SPELAS VARJE HEL TIMME FULL BRICKA GER :- OAVSETT UTROP VI BJUDER PÅ KAFFE OCH KAKA HELA DAGEN. VÄLKOMNA! TIOMILA 2011 Skarpnäcks OL har erhållit en förfrågan från Tullinge SK om vi skall arrangera Tiomila 2011 ihop. Det vill säga att Tullinge och Skarpnäck arrangerar själva på uppdrag av Tiomilaföreningen. På samma sätt som när Tiomila arrangeras utanför Stockholm av andra klubbar. Styrelsen har sagt ja till detta. Det blir mycket jobb naturligtvis men också möjlighet till stora inkomster. Tänkt tävlingsplats är Riksten. Redan idag har vi några som är intresserade av att vara banläggare. Men det behövs många fler i ledande positioner. Känner du redan idag att du vill vara med och ta en postion hör av dig till Stefan Gustafsson. 5

6 Öppet Spår 25/ Av: Fanny Deckner Regnet som föll kvällen innan det var dags för oss att ge oss ut i Vasaloppsspåret gjorde inte att jag var jätteladdad. De som åkt samma dag pratade om vattenskidor och sockersnö. Ställde in mig på att ta sig runt var det som gällde med tanke på hur skidträningen sett ut sista månaden. När klockan ringde 3.30 var jag inte så trött, mest förväntansfull. När jag sedan tittade ut och det hade frusit ute, började jag hoppas på att det inte skulle bli så farligt ändå. Laddade med en rejäl portion gröt och en macka med renköttsmjukost. Väl vid start så var jag nervös, samtidigt som jag tyckte att det skulle bli skoj. Laddad med andra ord. Vi ställde oss i den långa kön fram till startlinjen och efter ett sista toabesök samt lite uppvärmning gick startskottet. Efter 10 minuter nådde också vi startlinjen och klockorna startades. Ivrig som jag var på att komma iväg så såg jag ett fritt spår bredvid mitt några 100 meter efter starten. Perfekt tänkte jag vilket misstag! Föll pladask så fort jag klev ur spåret och skidorna högg fast i snön. Kände att det högg till lite i den gamla axeln men det var bara att resa sig snabbt och fortsätta. Efter det tog jag det lugnt med byte av spår i trängseln uppför backen (drygt 18 minuter på första 2 kilometrarna). Det var egentligen inte förrän framåt Smågan jag kunde börja hålla mitt eget tempo. I Smågan blev det två muggar sportdryck innan jag begav mig ut på de soldränkta myrarna. Tyckte jag hade dåligt glid och att alla stakade ifrån på platten medan jag var stark uppför med mitt bergfäste. Mångsbodarna kom dock ganska fort och där slukade jag ytterliggare två muggar sportdryck plus en mugg vatten. På väg mot Risberg började det göra rejält ont i handlederna, nästan så jag började gråta. Tänkte att det kan ju inte vara så att jag måste bryta redan här. Försökte greppa så lite som möjligt i stavarna och det kändes bättre i handlederna en hel del. När jag passerade 45 km, dvs halva loppet kändes det riktigt skönt, då kände jag att jag nog skulle klara det här ändå. Kollade på klockan, hade varit ute i 3.47 och tänkte att jag tar nog inte Stefans 7.24 från dagen innan. I Evertsberg drack jag en mugg buljong, en mugg vatten och en mugg blåbärssoppa samtidigt som jag åt halva energikakan, som jag tillsammans med gelen lagt i ryggfickan. Det kändes som en riktig kick, och jag tyckte det gick lätt ett tag. Handlederna kändes inte heller lika mycket nu. Fick kämpa en del för att stå på benen i alla nerförsbackarna ut från kontrollen, då spåren nu började bli rejält isiga och det gick riktigt fort. Började nästan bli glad att glidet inte var bättre än det var. Faktum var dock att i och med att det blev isigare så blev det också bättre glid så jag kände mig stark. Kände mig även stark i Lundbäcksbackarna även om fästet började bli lite dåligt in mot Oxberg. I Oxberg blev det mera blåbärssoppa, en mugg sportdryck och en mugg vatten. Efter kontrollen var det en rätt tråkig sträcka, mest rakt och lite staka och lite diagonala ibland. Det var väldigt psykologiskt skönt att ha passerat 30 km-skylten och nu dessutom vara på väg mot Hökberg. Därifrån till Mora åkte jag ju förra året i stafettvasan så det kändes riktigt bra. Nu var det bara att kämpa. Desto närmare Hökberg jag kom desto mer kände jag att fästet blev sämre och sämre. Jag bestämde mig för att ska det vara något kul de sista 19 kilometrarna in mot mål så vallar jag om här. När jag kommer in till kontrollen ser jag först ingen vallaservice och jag blir smått förtvivlad. Tar mig en mugg sportdryck och då får jag syn på valla-ladan som ligger lite bortanför själva stationen. Tar med mig en mugg vatten och samtidigt som jag får skidorna omvallade så äter jag andra halvan av energikakan. Får skidorna påsatta under fötterna av en trevlig valla-dam och drar sedan iväg igen. Det känns att fästet är lite bättre även om det inte är perfekt och jag får lite nya krafter. 6

7 På väg mot Eldris är det mycket staka och några få springbackar. Jag känner mig rätt fräsch och tycker att stakningen går bra. Kan bero på att spåren är rejält isiga nu och att det går riktigt fort. Läskigt i vissa backar, där det bara är att hoppas att skidorna ligger kvar i spåret. Får syn på en dam från Tumba- Mälarhöjden framför mig, tänker att henne ska jag förbi. Det gör jag rätt lätt någon kilometer innan Eldris då jag har bra mycket bättre tryck i stakningen. I Eldris dricker jag en mugg buljong, en mugg sportdryck och medan jag håller på och dricker vatten kommer T-M damen farande, slänger i sig en bulle och en mugg vatten, och sticker ut från kontrollen med en ruskig fart. Jag inser genast att här kan jag inte stå och drälla om jag ska vara före i mål. Stakar i väg och nu börjar det kännas att man varit ute länge. Skönt att det bara är 9 km kvar. Kommer ikapp damen ganska fort men hon är seg och vi ligger ganska lika några kilometer. När det är cirka 4 km kvar känner att jag börjar dra ifrån. Börjar också åka om en del folk och jag känner mig stark allteftersom jag närmar mig målet. Sista en och halv kilometrarna är jobbiga. Snön har övergått till att vara mer socker än is samtidigt som jag känner att jag är trött. Försöker staka på och sista 200 metrarna går det lite lättare. Passerar mållinjen med en skön känsla; jag har klarat det (vilket jag inte var helt säker på vid Risberg)! Väl i mål kollar jag klockan, , vilket jag är väldigt nöjd med då jag inte vågade hoppas på nån bra tid innan loppet. Första delen av klassikern avklarad nu är det bara tre kvar! Fortsättning följer(red not) Rapport från Tränarrådet hösten 2007 våren 2008 Så har vi då äntligen kommit fram till sommaren! Denna härliga årstid som vi alla har suktat efter under många och långa träningspass i vintermörkret. Våren flög förbi lika fort som vanligt och man undrar, vart tog alla dagar vägen? Men nu är inte det här ett utrymme för ett kåseri, utan en rapport om vad som har hänt i Tränarrådet under hörsten 2007 och våren 2008, vad vi har gjort och vad vi har försökt göra för klubben. Vår målsättning har inte ändrats utan vi vill ge klubbens medlemmar meningsfull träning med hög kvalitet. Meningen var att jag skulle ha skrivit en rapport även till förra numret av Solstrålen, om vad som hade försiggått under hösten, men så blev det inte. Något som har ändrats sedan förra våren är att vi numera är tre personer i Tränarrådet: Bengt Langels, Sanna Batz och Jörgen Batz. Inger Zetterström bestämde sig för att byta klubb till Söders SOL så av naturliga skäl kunde hon inte vara kvar i sin roll utan tackade för sig. Vi tackar även henne! Under sensommaren och den tidiga hösten 2007 var Sanna väldigt aktiv i sin roll i Tränarrådet. Det planerades för träningar och bollades idéer mellan henne och mig, både kring vad och hur vi skulle träna. Vår plan var att bedriva träningen i skog så länge det gick utan använda lampa. Upplägget gick ut på att köra i cykler och att varje cykel skulle börja med långa intervaller för att sedan sluta med blandade intervaller. Detta med tanke på att få formtoppar vid de viktigaste tävlingarna. Sen blev det så att vi inte följde den här planen slaviskt, vissa anpassningar gjordes under resans gång. Men i stora drag följde vi vår plan. På torsdagar körde vi teknikträning i samarbete med övriga söderklubbar, ett samarbete som jag tycker fungerar mycket bra! Jörgen ska ha ett stort tack för det engagemang och arbete han lägger ner för att ordna dessa träningar. 7

8 Många tävlingar genomfördes under den här perioden, lika hektiskt som alltid. Ett mål under hösten var att ha tre lag på 25-manna samt att alla dessa tre skulle gå runt. Det lyckades vi faktiskt med! Vi ställde 75 man på benen en solig höstdag i Tullinge, det tycker jag är otroligt starkt av vår klubb att mobilisera på det sättet för en gemensam sak. SOL 1 kom på plats 131, SOL 2 kom på plats 240 och SOL 3 kom på plats 206. När vi började närma oss vintermörkret klarade vi av ett löptest för att se hur vi låg till rent löpmässigt, en nivå som vi sedan ville ha att jämföra med till våren. Resultat från löptestet finns på annan plats i tidningen. Vi fortsatte sedan med samma upplägg på träningarna, men med skillnaden att vi sprang på grusvägar och asfalt. Ett visst fokus fanns på långa och medellånga intervaller. Vi hann även med att köra första inomhuspasset i Skarpnäcks Skolas gympasal. Ett tufft program för ben och bål blev det! Första och andra deltävlingarna i Mila Stockholm by Night, i Rotebro respektive i Tumba, gick av stapeln. Första deltävlingen var en kall kväll, dock snöfritt och många deltagare. Andra tävlingen sprang jag inte själv men ett par SOL:are vågade trotsa vintermörkret. På torsdagar gick vi nu över till mer löpning i skog, dock med karta. Vi sprang på otaliga punkter i Nackareservatet med bra tempo och lite karaktär av en förstasträcka i herrkavlen på Tiomila, sett till intensiteten. På julafton blev det som vanligt en joggingtur på morgonen innan man satte sig vid julbordet och åt god mat. Över nyårshelgen åkte ett flertal klubbmedlemmar till Orsa-Grönklitt för att åka längdskidor. Själv stannade jag tre dagar, sedan kallade jobbet. Under vintern låg lite mer fokus på styrketräningen än det gjorde under hösten. Tanken var dock fortfarande att köra träningen i cykler. Vi körde ett par pass backintervaller samt att vi hann med två ytterligare pass inomhus i gympasalen. Detta varvades med en hel del långa och medellånga intervaller. Det var många hårda pass under den här tiden men jag kommer aldrig att sluta imponeras av hur ihärdiga och envisa klubbens medlemmar är! Tredje deltävlingen av MSBN genomfördes en ruggig kväll i Tureberg, nollgradigt med snö på marken och blötsnö i luften. Fjärde deltävlingen genomfördes i Älvsjö, med ungefär samma vädermässiga förutsättningar som deltävlingen innan. På torsdagar blev det fortsatt mer löpning i skog. Under våren fortsatte vi med att springa intervaller. Framåt mars så körde vi säsongens andra löptest, dessa tider finns på samma plats som de förra någonstans i tidningen. Vi hade även ett träningsläger i Nyköping den mars vilket gav mycket och bra orienteringsträning. Vi började ju nu närma oss vårens stora mål, Tiomila. Då var planen att vara så bra tränade och i så bra form som det bara var möjligt. Tiomila. Det är något magiskt med det ordet. Det är med lite skräckblandad förtjusning man pratar om det. På tisdagen innan det var dags hade vi en träning från Kärrtorps IP, där det bjöds på soppa med tilltugg efteråt samt information om lagen. Damernas mål var en placering bland de 50 bästa lagen, ett högt ställt mål med tanke på hur många bra orienterare det finns. Men med förra årets placering 73 i bakhuvudet kändes det inte som en omöjlighet. Tyvärr gick det inte riktigt som det var tänkt, placeringen blev 85 av 323 godkända lag. Men ändå var det en mycket stark insats! Herrarnas mål var att bli bland de 200 bästa lagen, också det ett högt mål. Tyvärr blev det ingen placering alls, en felstämpling gjorde att laget inte blev godkänt. Innan detta hände hade laget legat runt plats , vilket ger förhoppningar om att nå målet nästa år. När vi hade gått över till sommartid och ljuset tillät att springa i skog, så gjorde vi det. En hel uppsjö av olika intervaller, med olika inslag av styrka och uthållighet genomfördes. Teknikträningen på torsdagarna återupptogs också, i samma samarbete som hade varit på hösten. Nu var det nog många som kände att 8

9 att säsongen var över i och med att Tiomila var avklarat men många tävlingar återstod. Bland dessa lyckades vi klämma in ett dag-km, som arrangerades i strålande solsken vid Björndammen, och ett park-km som gick på Stockholm City Cups andra deltävling på Djurgården. alternativ ringas in. A. Intervaller i skog B. Intervaller på grus / asfalt C. Långpass i skog D. Långpass på väg E. Teknikträning Simma lugnt! Bengt Langels Enkät vuxenträning Dessa frågor gäller vuxenträningen som har bedrivits under hösten 2007 och Svara genom att maila till Bengt,. Vill du vara anonym, skriv dina svar på en lapp och lämna till mig vid tillfälle (utan namn). Fråga 1: Vilken träningstyp tycker du har varit mest givande för dig under perioden? Rangordna med siffror. 5 för mest givande, 1 för minst. A. Intervaller i skog B. Intervaller på grus / asfalt C. Långpass i skog (vissa torsdagar under vintern, ej teknikträningen) D. Långpass på väg (vissa andra torsdagar under vintern) E. Teknikträning Fråga 2: Vilken träningstyp skulle du vilja ha mer av under kommande säsong (hösten 2008 till våren 2009)? Ringa in, fler alternativ kan ringas in. A. Intervaller i skog B. Intervaller på grus / asfalt C. Långpass i skog D. Långpass på väg E. Teknikträning Fråga 3: Vilken träningstyp skulle du vilja ha mindre av under kommande säsong (hösten 2008 till våren 2009)? Ringa in, även här kan fler alternativ ringas in. 9 Fråga 4: Hur bedömer du att kvaliteten har varit totalt sett på de träningar som har varit under perioden? Med kvalitet menas hur väl genomtänkt träningen är, om den är anpassad till deltagarna, om den är utvecklande för deltagarna och om den är rolig. A. Hög B. Medelmåttlig C. Låg Fråga 5: Under perioden har vi genomfört två stycken löptest, ett under hösten och ett under våren. Vad anser du om antalet? A. För många B. Lagom C. För få Fråga 6: Hur tycker du att vuxenträningen kan utvecklas i Skarpnäcks OL? Detta är en fritextfråga och du kan skriva precis vad du vill..poängtävling 2009 Under hela 2009 kör vi en poängtävling där alla kan vara med och ha chans att vinna fina priser. Du samlar poäng genom att delta i Skarpnäcks OLs aktiviteter, tävla, jobba ideellt, vara aktiv på hemsidan mm mm. Det kommer att vara en "etapp-prisutdelning" i halvtid. Du ansvarar själv för att räkna och bokföra dina poäng på ett ärligt! sätt i poängbladen du hittar på Hemsidan I klubblokalen sitter även ett sammanställningsark där du kan fylla i din totalsumma från vecka till vecka så att vi kan se hur vi ligger till. /Johan Tallhage

10 Löptest från KIP. Resultat från dom senaste löptesterna Alf Jansson Bengt Langels Björn Bylund Björn Lönne Emma Zetterström Fanny Deckner Gunnar Johansson Göran Eklund Jan Nellerup Joel Ahlqvist Johan Tallhage Jörgen Stegard Krister Leif Carlsson Malte Guteland Memo Abbeholm Niclas Behrenfeldt Peter Zetterström Sanna Batz Stefan Gustafsson Uhlie Emma Carlsson Rasmus Behrenfeldt Tampere-Jukola 2008 Samling på Siljaterminalen på fredag em. Båten lämnade hamnen klockan Ett damlag samt ett herrlag minus en löpare, vi siktade på att hitta en inhoppare på båten. Efter lite EM-fotboll vart det sovdags. Frukost på båten och en bussresa på tre timmar. Alla var laddade till tusen! Bussturen gick snabbt, inga angivna tre timmar här inte. Efter lite vila var det dags för damstarten. Emma gick inte så bra, men det gick bättre. Till slut blev det plats 254. Vi väntade på herrstarten. Bengt kämpade sig in på plats 365. Följande sträckor avlöptes hyffsat. Tommy, som gick ut på omstarten, kom i mål på plats 556. Innan dess hade sjukavårdarna redan försökt plocka av honom då han var så sliten. En mycket stark insats! i målet mötte ambulansen, Tommy var helt utmattad! Efter lite sjukstugebesök och mat var allt OK. Vi dominerade bussrean tillbaka till Åbo för att nu ligga och slapp i parken och plita ner denna rapport. Sammantaget ett mycket trevlig Jukola /Jukola-laget Sov dig i form Ett antal simmare vid en skola i USA fick order att sova längre än vanligt som en del av träningen. De sov upp till 10 timmar per natt i 10 veckor. För övrigt ingen förändring av träningen. De förbättrade sina prestationer med tvåsiffriga procenttal. (Hört på radions vetenskapsprogram). /Leif Nya grannar? I alla nybyggen flyttar det in nya grannar. Vi ska tillsammans tala om för dem att SOL finns till. I klubblokalen finns vår nya broschyr utskriven för att spridas bland vänner och bekanta och nya grannar. Ta en hög och dela ut! Om de tar slut så meddela Leif så skriver han ut flera! Meddela vilken firma som säljer eller förmedlar de nya lägenheterna i huset bredvid så kan vi via dem informera om möjligheterna att träna och tävla med oss. Ring Leif eller någon i styrelsen. /Leif

11 Vasaloppet 2008 Så har man då varit med om att skida ner de nio milen från Sälen till Mora. Hur kom det här sig då? Jo, året var Gustav Vasa hade flytt från danskarna och Kristian II, mer känd som Kristian Tyrann. Gustav Vasa var på flykt efter att ha suttit fängslad i Danmark. Han hade på sin väg upp genom landet sökt stöd till ett uppror mot danskarna, som Sverige faktiskt var i union med. Men ingenstans fick han gehör. Hans sista hopp stod då till de erkänt hårdföra dalmasarna. Men även här fick han kalla handen. Jagad av de danska soldaterna var hans enda flyktväg mot Norge. Så han gav sig iväg. Några dagar senare nåddes Dalarna av budet om Stockholms blodbad, då Kristian II lät halshugga 80 stormän, inklusive Gustav Vasas far. Folket ångrade sig då och skickade ortens bästa skidåkare efter Gustav Vasa. I trakterna av Sälen blev Gustav Vasa upphunnen och övertalades att återvända. I Mora valdes Gustav Vasa till hövitsman över Dalarna och kunde starta sitt krig mot överheten Han lyckades fördriva danskarna ur landet och den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige, resten är historia. Världens första Vasalopp genomfördes 1922, som minne av Gustav Vasas resa. Men dagens lopp går åt andra hållet. Kontrollstationer finns i Smågan efter 11 km, i Mångsbodarna efter 24 km, i Risberg efter 35 km, i Evertsberg efter 47 km, i Oxberg efter 62 km, i Hökberg efter 71 km och i Eldris efter 81 km. Totalt är det 90 km som ska avverkas. Idén till att åka Vasaloppet föddes i början av februari, då jag, Emma Carlsson och Linnea Carlsson hade åkt Orsa Ski Marathon vilket hade gjort att jag fått en tid som skulle ta mig upp ett led i startfältet, till led 8, av 9. Emma och Linnea hade bestämt sig för att åka långt tidigare och jag hängde mest på. Jag hade även varit på träningsläger i Orsa- Björnklitt över nyår och så här mycket skidor hade jag inte åkt på många år. Jag tyckte att det var dumt att kasta bort all den här träningen på ingenting så jag slog till och köpte en plats genom Vasaloppets hemsida. Årets lopp genomfördes i kanske sämsta tänkbara förhållanden. Minusgrader i starten, massor av nysnö som hade fallit under natten och fler och fler plusgrader ju närmare Mora man kom. Allt detta ledde till att många slet sitt hår när det gällde vallningen. Segraren, Jörgen Aukland körde helt utan valla, endast ruggade skidor. Själv hade jag vallat för minusgrader och planerade att valla om på vägen om det skulle behövas. Annat var det på min uppvärmning för loppet, Stafettvasan som gick på fredagen innan Vasaloppet. Då var det strålande solsken, ett par minusgrader och hårda, fina spår. Jag åkte första sträckan mellan Sälen och Mångsbodarna. Det gjorde jag på strax under Det kändes fint inför söndagen, formen var bra och jag var taggad till tänderna! Samma sträcka tog 3.13 på söndagen Starten gick klockan 8 på morgonen. Redan klockan 4 gick vi upp för att äta frukost och åka upp till Sälen. Vi hade bott i Lundbjörken, familjen Carlssons sommarhus utanför Siljansnäs. Över startgärdet gick det fint, jag stakade på. I första backen tog det totalt stopp. Ingen verkade ha lyckats med vallningen och det var totalt kaos. Uppför backen gick det långsamt, långsamt i den massiva trängseln. När jag äntligen hade kommit upp fanns det inte längre några spår, de försvann strax efter att täten hade passerat. Så nu blev det till att kämpa. Kontrasten mot fredagens strålande förhållanden var gigantisk. Väl framme i Smågan hade jag åkt i 2.01 och passerade på plats Här satsade jag på att lägga på varmvalla, då det redan nästan var plusgrader och jag förstod att det skulle bli varmare ju längre tid det gick. Jag övervägde starkt att ställa mig i den långa kön till vallaservice men ville pröva att se om jag kunde greja vallningen själv. Jag skulle få vallahjälp av Leif i Evertsberg hade vi bestämt så jag tänkte att dit borde det gå. 11

12 Stärkt av energidryck och vatten gav jag mig av vidare över myrarna. Nu gick det ganska fint men all snö gjorde det jobbigt när jag ville åka förbi, då fick jag spåra eller hänga på någon annan snabb åkare. Jag visste att jag var stark och i bra form så jag vågade trycka på i stakningen. Mitt slit betalade sig trots allt lite, i Mångsbodarna hade jag som sagt åkt i 3.13 och var nu på plats Här lockade vallaboden ännu mer då min vallning hade försvunnit när jag närmade mig kontrollen. Men jag intalade mig själv att snart, snart då får jag snabb och bra hjälp. Mer bulle och energidryck satt fint när jag skulle susa ner för backarna efter kontrollen. Det gick fort ett tag, till stigningen upp mot Risberg. Där åkte jag förbi Linnea som måste ha hittat ett snabbt spår upp för backen, då hon hade startat i led 9. Hon hade om möjligt ännu sämre skidor än jag och verkade rejält trött. Men vi peppade varandra och kämpade vidare. Till Risberg kom jag efter 4.17 på plats Mellan Risberg och Evertsberg hägrade vallningen så när jag kom dit efter 5.26 på plats 8207 och Leif inte var där höll jag på att bryta ihop. Kön till vallaservice var enorm, minst en halvtimme i kö bedömde jag. Det kändes inte som ett alternativ. Jag prövade att lägga på ännu lite mer varmvalla men det hjälpte nog endast psykologiskt. Jag bestämde mig för att kämpa och inbilla mig själv att nu är det bara nerför. Jag hade faktiskt mycket bra glid (tack Klas!) och jag visste att jag kunde staka. Nu var det ända in i kaklet som gällde! Ner till Oxberg gick det fort och jag var där efter 6.42 på plats Min andra Powerbar försvann ner för att ge kroppen den energi den nu började skrika efter. Från Oxberg kunde jag nästan njuta lite. Det var nypreparerade spår, inte så mycket folk och lätt sluttning utför vilket gjorde att kilometrarna försvann snabbt. I Hökberg hade jag åkt i 7.34 och kom in på plats Till Hökberg från Eldris hade jag åkt tidigare under vintern, då jag var på träningsläger i Dalarna över luciahelgen. Nu visste jag vad som väntade ett tag framöver så jag släppte på allt i nerförsbackarna vilket var en underbar känsla! Nu visste jag att målet inte var långt bort. Vid passage av Läde hade Leif med nöd och näppe hunnit fram och kunde nu heja på mig. Jag kände mig stark fortfarande, förmodligen var det tvärtom men jag åkte i någon sorts rus av trötthet. I Eldris hade jag åkt i 8.26 och kom in på plats Här tog jag kaffe och energidryck för att pressa ut den sista energin och viljan ur kroppen. Faktum är att från Eldris till Mora hade jag den högsta hastigheten under hela loppet. Det är en lätt bit av Vasaloppet att åka och jag stakade frenetiskt på, med ett enda ord i huvudet, Mora. I fäders spår, för framtida segrar lyder texten över portalen i Mora som alla som åkt Vasaloppet blivit lyckliga över att se. Så blev även jag. När jag stakade in på gatan i Mora, efter att ha passerat den sista branta backen över en väg, var jag slut i armarna. Det var på vilja jag kunde ta de sista metrarna och väl i mål var lyckan total. Jag hade då åkt i 9.07 och kom på plats Efter dusch i en gympasal och mat i ishallen, där jag träffade en kompis från KTH, var det skönt att sätta sig i baksätet på en Saab. Jag somnade innan Rättvik och vaknade på E4:an vid Rotebro. Trots det sov jag som en klubbad säl på natten. Nästa år satsar jag nog på Öppet spår. Då kan jag åka upp och bestämma mig dagen innan om jag vill åka eller inte. Men det känns mycket skönt att ha klarat av det här Vasaloppet, speciellt då man hör från alla som kan, att det här var ett extremt tungt lopp. Nästa gång kan det bara vara en barnlek. Bengt Langels 12

13 Ungdomskommittén söker flera medlemmar - var med och stötta, träna och led våra medlemmar mellan 8 och 16 år! Nej, det kan inte vara något för mig, jag kan inget om orientering, tänker du? Då har du fel! All möjlig kunskap och erfarenhet behövs för att vara ungdomsledare. Kontakta Leif, Katarina, Klas eller Johny så berättar vi mer. KLUBBLOKALSVÄRDAR Vi har inte haft så många klubblokalsvärdar under hösten utan jag själv har tagit hjälp av andra de flesta tisdagskvällarna. Men tilll våren 2009 räknar jag med att få hjälp med serveringen. Hör av Dej om Du kan ställa upp och hjälpa till. Håll utkik på hemsidan också. Kajsa Segerman tel: kajsa.segerman@tele2.se Har du skapat ett eget användarkonto på ännu? Om inte, gör det så att du kan vara med och diskutera dig i form till bland annat Oringen. Skaffa ett konto på och sätt betyg på de tävlingar du deltar i. Letar du efter epost-adressen till någon SOLare. Prenumerera på våra nyhetsbrev. Logga in med din användare på och sök bland registrerade medlemmar. Nästa manusstopp 2009! Skicka ditt bidrag senast till oss på redaktionen senast den 1/ Vi ser helst att ditt bidrag lämnas i ett elektroniskt format som är läsbart i Windows miljö (tex *.doc eller *.txt). Lämna ditt bidrag på en diskett/cd i facket märkt "solstrålen" i lokalen eller skicka ditt bidrag via e-post till någon av oss i redaktionen. För Dig som inte har tillgång till dator och inte kan lämna Ditt bidrag elektroniskt gör vi naturligtvis undantag. Lämna i så fall Ditt bidrag i pappersformat i facket på KIP så fixar vi på redax till ditt bidrag i det format som publicerings programmet kräver. ikv91@bredband.net kajsa.segerman@tele2.se Som ni ser är det långt till nästa manusstopp. Det har tagits beslut på att SOLSTRÅLEN endast kommer ges ut två gånger per år. Finns flera skäl till detta, redaktionen har minskat personellt. Svårt få medlemmarna att lämna bidrag samt att vår hemsida har tagit över mycket av den information som tidigare fanns i tidningen. Vi önskar våra läsare EN GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR! Solstrålen har blivit försenad men nu äntligen kommer den! I första hand läggs den elektroniskt ut på Skarpnäcks OLs hemsida I andra hand sänds pappersupplagan ut under januari Betala in Din årsavgift och/eller supporteravgift efter 1 januari Med vänliga hälsningar från redaktörerna Stefan Gustafsson och Kajsa Segerman PS. Vi söker fler redaktörer till Solstrålen.DS Skaffa ett konto på genom att fylla i ett formulär på den publika delen av 13 Arrangörer till mindre arrangemang, såsom klubbmästerskap och vinterserien sökes. Kontakta styrelsen.

14 Orienterings- och konfirmationsläger Idre vs Karlsnäs Svenska Orienteringsförbundet samt Västergötlands och Göteborgs distriktsförbund ordnar kombinerat konfirmations och orienteringsläger varje sommar. 3-4 veckors orienterings/konfirmationsläger kostar runt det betalar man själv. Konfirmationslägret som varit i Karlsnäs/Blekinge i många år, är från i år flyttat till Eksjö (där det även finns ett nationellt orienteringsgymnasium). Sommaren 2007 åkte två Skarpnäcksungdomar åkte iväg på varsitt håll, André till Idre/Dalarna och Anna till Karlsnäs/Bleking. Vad tyckte de nu om sina läger? Går det att kombinera orientering och konfirmation? För att få en inblick i det ställde vi några frågor till dem: Hur många var ni på lägret? Vart kom deltagarna ifrån? André: Vi var 22st, 8 killar och 14 tjejer. De kom från hela Sverige. Anna: Vi var 31 tror jag, vi var 13 tjejer och 18 killar, många från Stockholm. Mat (hur var den, vart åt ni, lagade ni själva) André: Bra och varierad mat från restaurang. Salladerna kunde varit bättre. Vatten eller måltidsdryck och ibland efterrätt. Man fick mycket mat, jag behövde inte gå hungrig. Behövde man något extra fanns alltid ICA och Askes Pizzeria Anna: Vi lagade vår egen mat, ledarna gjorde det mesta och vi hjälpte till. Maten var väl så där men allt gick och äta mer eller mindre, men inget var dundergott. Vi åt i stora matsalen i det stora huset på gården vi bodde på. Boende (stugor, rum, tält) André: Vi bodde i 11 bädds lägenhet med helpension och nära till allt. Vi bytte rum hela tiden utan några större problem. I stugorna fanns dusch och bastu. Anna: Vi bodde i stugor, annex kallades dem. Ett hus för killar och ett för tjejer. Träningar och tävlingar (hur mycket OLträning, några tävlingar) André: Både tävlingar och träningar var bra. Träningarna var varierande både träningstyp och terräng. Vi tävlade en hel del, både Idre-veckan och Dalarrnas DM i Sälen. Förutom OL-träning spelade vi innebandy och gjorde andra inne- och uteaktiviteter som t ex gick en höghöjdsbana, spelade paintball, körde riktig moss-fotboll härligt lerig blev man! Så vandrade vi förstås upp på Städjan, det måste man göra när man är i Idre. Det jobbigaste var nog Evas morgongympa (så tidigt, så trött man var ) Anna: Vi var på två riktiga tävlingar, plus massa tävlingar på gården och mot det andra konfalägret. Vi tränade oftast en gång om dagen, men ibland blev det mer eller ingen alls. Det var massor av olika träningar, de flesta var roliga. Vi körde allt från gympa på gräsmattan till massa olika jobbiga övningar med karta samtidigt som man skulle göra som intervaller. Det fanns också massa olika typer av skog, så man sprang inte i likadan skogstyp på många träningar. Vi cyklade till nästan varje träning, vissa dagar vad det flera mil men det var skönt börja varje träning med att cykla så fick man en rejäl uppvärmning som start. Konfirmationsläsning (vad gjorde ni, ledare, sång) André: Konfa-läsningen var helt OK. Som ledare var det förstås prästen och församlingens ungdomsledare. Vi samtalade mycket, sjöng och målade. Anna: Det var inte många som tyckte det var kul och sitta och läsa bara men sådant behöver man också. Vi gjorde mycket annat på konfaläsningarna, det var flera gånger man fick gå i väg och bara sitta tyst och inte tänka på något särskilt, jag tycker det var skönt men väldigt jobbigt när man var på prathumör! 14

15 Konfirmationen (redovisning, sånger, gudtjänst, middag efter) André: Började med vanlig konfirmationsgudtjänst med sånginsats av hela konfirmationsgruppen. Redovisningen gick i OLtecken, vi hade bl a översatt 10-Guds bud till OLmiljö, kontrollerna var de olika teman vi pratat om; Skuld, Förlåtelse, Kärlek, 10 Guds bud mm. Jag var Speaker (Gud) i predikstolen. Busslasten holländare som ville sen en äkta svensk konfirmation var nog något konfunderade över vårt springande i kyrkan. Efter konfirmationen var det gemensam middag på Idre Fjäll. Där överraskade ledarna oss med en dikt till var och en samt lite avslöjande bilder. Anna: Vi hade en gudstjänst, som prästen pratade på och vi konfirmander fick spela teater. Vi hade som olika tv program som t ex. Bonde söker fru mm. Fast vi gjorde om dem till olika kristna budskap. Det var kul att göra och alla skrattade åt oss när vi fjantade runt i kyrkan med olika utklädningskostymer. Efter konfirmationen åt vi alla (ledare, släkt, vänner och konfirmander) mat på Ronneby Brunn. OL-Ledare (hur många, meriter, hur var de) André: Vi hade tre ledare, Eva, Johan och Peter. Alla tre var bra både i och utanför skogen. De var även meriterande inom orientering, skidor och skidorientering. Anna: Ledarna var jättebra, några äldre ledare eller äldre och äldre - de var max 30 år. Sen var de yngre ledare som fick vara hjälp ledare i runt 1-2 veckor, de kom och gick. De yngre hade varit på konfirmations läger på Karlsnäs allihop, men av de äldre hade inte många varit de. Vi hade speciella ledare som vi hade under konfirmationsläsningen, de var inte präster eller orienterare, men de försökte orientera, fast det gick inte så bra för dem. Övrigt (bus, städning, andra aktiviteter) André: Bus, skulle vi?? Vi städade inte mycket. Bytte rum hur vi ville, såg på Simpsons mitt i natten, det var OK så länge vi gick upp, tränade och konfirmations läste utan gnäll. Vi spelade paintboll, forsrände, var vid Njupeskär och gick en höghöjdsbana. Anna: De är hårda när man busar men det är bara kul, man kunde få straff som att göra alla sysslor under dagen efter, men det var de värt! Jag tror att de redan visste om alla bus man kunde göra på gården, de hade väldigt bra koll. Det var lite tråkigt att de verkade veta allt bus, vi försökte många gånger komma på nya grejer att göra men alla saker var redan gjorda, för konfirmationslägret i Blekinge har hållit på så länge. Varför skall man åka till Idre/Blekinge? (eller skall man inte det?) André: Man skall åka till Idre därför att det är bra mat och bra orienteringsmiljö. Finns mycket att göra runt omkring, bada, bowla mm. Jag kände bara en som skulle till Idre, Kalle. När jag fick listan med alla deltagare, sökte jag kontakt med dem via orienterare.nu och på tävlingar, så när lägret började, kände jag nästa alla från början. Anna: Nu flyttar hela lägret till Eksjö men jag tror inte det spelar inte så stor roll, det kommer ändå att bli samma rutiner som alla andra år. Jag tycker att man ska falla för grupptrycket vart man skall åka, det är ju ändå kompisarna som gör att det blir kul. Jag åkte till Blekinge för att ha kul med mina kompisar som nästan alla skulle dit, allt blir mycket roligare om man har sina gamla kompisar. Man får ändå nya kompisar som jag fick i Blekinge. Så jag tycker man sa prata med några kompisar och snacka ihop sig, för jag lovar att det blir roligare om man känner några innan man åker man ska ändå vara borta en lång tid. Två läger som det är lite skillnad på i många saker boende, mat, bus, träningsmiljöer etc. Konfirmationsläsning och själva konfirmationen är väl det som liknar varandra mest. Vill man orientera och konfirmera sig, finns det läger för varje tycke och smak håll utkik till hösten om vilka läger som finns nästa sommar. Anna skall i år vara hjälpledare under en vecka i 15

16 Eksjö, Minna gör som sin bror och åker till Idre (träning inför O-ringen kanske?). Vem vet, kanske får vi en rapport från dem till nästa Solstråle. Gängkavle 3 juni Avslutning ungdomar Lagen hade 4 medlemmar. Varje person sprang två gånger. Det var parallell-sträckor med olika banor med två från varje lag som växlade till de andra i laget på 25-mannavis. Resultat: 1. Lag 5 (Cajsa, Nils, Jonathan, Simon) 47 min 2. Lag 4 (Assar, Alva, Minna, Olle) 54 min 3. Lag 2 (Leia, Hanna, Tobias, Hans) 4. Lag 1 (André, Johan, Måns, Viktor M) 5. Lag 3 (Karin, Viktor H, Johannes, Inez) SOLare i ny tävlingsdress Från 1 juli tränar och tävlar André och Assar för OK Ravinen. Vi önskar dem lycka till i sina nya tävlingsfärger. Ungdomsledarmöten En måndag i månaden, januari till juni och augusti till december, träffas ungdomsledarna och går igenom det som varit och planerar för kommande aktiviteter. Vill du vara med som ungdomsledare, kontakta någon av Leif, Johny, Göran, Klas, Katarina eller Kajsa. Vårresa i maj Boka redan nu in Kristi himmelfärdshelgen för en resa norrut. Vi åker med Emma Carlsson norrut till Sundsvall. Hon ska tävla i Junior-cupen och vi i fin vårlig norrlandsterräng. /Leif TV inspelning I maj blev jag uppringd av en projektledare vid namn Maria, hon höll i ett projekt där SVT/UR gör en utbildningserie för Kartografiska Sällskapet. Hon berättade att de bla varit på Lantmäteriet och Krigsarkivet för att prata om kartor. Nu var det så att de även ville ha med riktiga, livslevande orienterare, för det är vad de flesta människor tänker när det tänker kartor. Då de av filmtekniska orsaker hade ont om tid, ville de filma inne i Stockholm och eftersom vi är lyckliga 'ägare' av kartan över Norra Djurgården, hade StOF hänvisat till oss. Fyra orienterare, Karin, Leif, Minna och André, i full tävlings mundering samlades i närheten av KTH en varm måndageftermiddag. Filmteamet såg ut en bra plats och sen var det bara för dem att börja springa. En kontroll skulle de ta och de fick springa flera gånger, det gällde att komma ihåg vem som kom först och villket håll man sprang ut från kontrollen. Kontrollen flyttades, tvärs över vägen, men skulle fortfarande vara samma kontroll, men filmat från en annan vinkel. Där fick de också springa flera gånger och med närbilder på karta, kompass, SI-pinne och stämplings ögonblicket. Till sistfick de springa i skogen upp- och nerför en backe, för att få lite fart i bilden. Jag skriver de hela tiden, ja, någon måste ju passa väskor! I september skall utbildningsserien vara färdig klippt, jag blir kontaktad av Maria när, så att jag kan meddela alla att titta på SVT/UR. Serien skall också gå ut till skolor. Efter inspelningen åkte ungdomarna hem och jag och Leif åkte till StOF för att går steg två i kartritningsutbildningen, men det är en helt annan historia. /Katarina 16

17 Idrottslyftet Inom ramen för Idrottslyftet fortsätter vi att samarbete med fem skolor i stadsdelen. Följande har vi genomfört under våren 2008: Vi har arrangerat orientering för Bagarmossens och Skarpaby skolor under påsklovet. De fick då prova på en mörkerbana, passa-kartanövning i en labyrint samt springa korta banor på IP och stämpla med sportident. Vi har varit med på Hammarbyskolans och Skarpabyskolans idrottsdagar, där vi genomfört olika orienteringsövningar. Tre orienteringstillfällen med Björkhagens skola på Björkhagsgärdet. Ledare vid dessa tillfällen, som skall ha stort tack, har varit förutom jag, Karin J, Kajsa, Lasse L, Sten, André, Minna, Karin F, Assar, Leif och Paulina. Vi skulle även vara med på Idrottslyftets Dag på Årstafältet i maj, men dagen är flyttad till hösten, till ännu okänt datum. Leif, jag och Ari har varit på skolgårdskartritninskurs via StOF. Detta fick oss att sätta igång ett större projekt där vi vill utveckla och fördjupa samarbetet med skolorna samt lära oss att rita kartor, så att vi kan erbjuda våra samarbetskolor bra skolgårdskartor under parollen Alla barn är värda att lära sig orientera med hjälp av riktiga kartor. Vi har därför inbjudit idrottslärare och annan intresserad personal vid Hammarbyskolan, Skarpabyskolan, Bagarmossens skola, Björkhagens skola samt Skarpnäcks G:a/Nya skola till två idrottsdagar, där vi dag 1 kommer att berätta vad som hänt inom orientering gällande svårighetsgrader, klasser, kartor, stämplingssystem, utbildningsmaterial från SOFT, övningsbank etc. Under dag 2, som kommer att genomföras i höst, kommer idrottslärarna att få springa banor från grönt till orange för att se vad barnen skall kunna. Projektets status är i nuläget (juni) att första studiedagen är genomförd, med idrottslärare från Hammarby, Skarpaby/Tätorp och Skarpnäcks skolor. Lärarna var mycket tacksamma, nöjda och glada för det som Leif och jag hade att berätta om orientering idag, det material som delades ut, övningstips m m och de ser fram mot nästa studiedag, då det blir mer fysisk aktivitet jämfört med dagens föreläsningar och diskussioner. Till kartritningskurs har vi bjudit in ungdomarna i den orangeröda gruppen, dvs ålder år. De kommer att få lära sig alla steg i hur en karta kommer till från kommunens baskarta, via rekognosering på skolgården, till digitalisering i datorn. Förutom att vi skall framställa skolgårdskartor, kanske vi väcker någons intresse för ett framtida yrke (just nu är kartritare ett tynande släkte Lantmäteriverket söker stycken). I den delen av projektet har vi genomfört två träffar, där Jesper, Robert, André, Karin, Cajsa och Minna dels fått en historisk föreläsning, där vi bl a studerat kartor övr vårt område, från olika tider (från 40-talet till nutid) och sett hur dels landskapet men framför allt hur kartritningen utvecklats. På självaste Nationaldagen var vi på Hammarbyskolans skolgård och rekognoserade. Ari berättade först om det vi själva fått lära oss vad gäller kartritning. Med tre sorters pennor, suddigum och ritbrädor gick vi runt på skolgården och ritade in de förändringar som fanns, jämfört med den baskarta vi köpt från Stadsbyggnadskontoret. Nästa träff kommer att vara hemma hos Katarina i augusti/september och då skall vi börja rita i Ocad. Katarina Dubbel mästarinna Emma Carlsson blev dubbel distriktsmästarinna i D20 i september på medel och lång distans. Mästarjackan Fanny Deckner blev tvåa i Stockholm. Summa av dag- och natt-dm räknas. Juniorpriserna Emma Carlsson vann och Sanna Batz blev trea bland D20 i Stockholm. Ett antal tävlingar över hela året räknas. 17

18 Skidläger 2009 Boka in skidläger från nyår. Vuxna och ungdomar, erfarna och oerfarna. 4-6 skiddagar. I Grönklitt Orsa eller motsvarande. Ett perfekt tillskott till löpträningen eller extra för långlopp som Vasaloppet, Stafettvasan och andra lopp. Skidtränare kommer att finnas. Anmäl intresse till t.f. sammanhållande Leif Några datum att komma ihåg. Januari: 12/1 budgetförslag, 31/1 årsfest Februari: 2/2 Årsmöte, 15/2 Planeringskonferens Mars: 15/3 Vinterserien 13/3-15/3 Helgläger April: 9-12/4 Påskresa, 18-19/4 Tiomila Skåne Maj: 15 och 19/5 U-serien, 21-24/5 Resa J-cup.. I stort sett varje träning inleddes med någon form av orientering i närområdet. Inomhus korade vi den roligaste, jobbigaste och mest spännande stafetten tågstafett var jobbigast och tantklädesstafett roligast. Hela resultat kan läsas på hemsidan under Ungdomsverksamhet. Orangeröda gruppen fortsatte med mörkerträning, reflexbanor och linjeol. 1 april började utomhusträningen. I år har vi fokuserat på riktning och kört olika kompassövningar vi har kompassat kartan!. Inför årets Ungdomsserie åkte vi till Brotorp och sprang banorna från regionfinalen i höstas. Som uppföljare hade vi stor hjälp av juniorer och vuxna. Vi har också tränat på stegning och skalor nyttigt inför Oringen i Sälen. Vi avslutade våren med Gängbudkavle, glass, chokladsås och maränger. Genomgående har vi i båda ungdomsgrupperna haft hög närvaro på träningarna Matrial UNK har tack vare Göran, tagit fram en ny klubbflagga, vars utformning och anskaffande godkändes av styrelsen. Så här ser flaggan ut: Antavlan är en början till släktforskning om Skarpnäcks OL. Känner du till mer information om händelser och datum så kontakta Leif Carlsson, tel Mellan 1944 och 1972 vann Goterna 8 Svenska Mästerskap i klasserna D20, D21, D21 budkavle och i H20. /Leif Rapport från Ungdomskommittén vintern-våren 2008 Träning Vintern skulle ha börjat med pulka-km men kung Bore var inte med oss, så det blev inget. Under januari-mars var gula gruppen mestadels i och omkring gympasalen vid Skarpnäcks skola. Tävling Glädjande är att vi fått fler yngre förmågor att åka på fler tävlingar, framför allt Johan och Viktor i H10 och Olle och Jonathan i H12. 18

19 Årets Eskilstunaresenärer bestod av 20 SOLare, separat rapport finns att läsa på hemsidan och i Solstrålen. Till Tiomila anmälde vi två ungdomslag och tre öppna lag blandat med vuxna och ungdomar. Tävlingen gick i strålande sol (för varmt tyckte en del) vid Rosersbergs slott. Bland ungdomslagen sprang andra laget in på plats 278 av 326 startande. Första laget drabbades av sjukdomsfall på första sträckan och blev inte godkända trots det gjorde övriga i laget en bra insats. Bäst bland de öppna lagen kom lag 1 40 av 104. Två tävlingar i Ungdomsserien är avverkade. Första tävlingen arrangerade OK ÄÖ vid Älvsjö G:a IP. En kontroll lurade många, så tyvärr blev många löpare (inte bara SOLare) icke godkända. Vid tävling två gick det betydligt bättre. SOL och framförallt Samuel arrangerade vid Universitet, då Gustavsberg hoppat av. Vårens Nybörjargrupp hade sin avslutning i samband men Ungdomsserien. Tillsammans med övriga ungdomar sprang de ihop hela 768 poäng! Inför hösten ligger vi 12:a av 26 klubbar. I Ungdomspriset klass H14 leder SOLs Assar Hellström. Vi har representanter i alla klasser, aktuell ställning i de olika klasserna finns på Höstsegrar Emma Zetterström och Leif Carlsson vann några segrar under hösten. Gunnar Langs och Joel Ahlqvist har också visat god form. Sanna Batz har efter Natt-SM-framgången i våras fortsatt bra på både natt och dag. Skolan har hon dock prioriterat. Stark avslutning Emma Carlsson avslutade starkt med en femteplats på Junior-cupens final på 25-Mannas kortdistans. Sammanlagt blev Emma och Sanna Batz bland de 20 bästa i Sverige i D20. Höstkavlar Under hösten har vi sprungit DM, Österåkerskavlen, Halliko och 25-Manna. Tävlingarna visar att vi tränar bra men slutplaceringarna skulle kunna bli bättre om vi höjer oss ett steg till och/eller tar till vara det vi kan. UNGDOMSSERIEN Inför sommaren låg Skarpnäcks OL på 12:e plats av de 26 klubbar, som tagit poäng under våren. Först var det regionfinal i augusti och sedan final. Vid ungdomsseriefinalen vid Rotebro IS kom Skarpnäcks OL på 14:e plats. Anna och Minna är anmälda till USM-läger och USM, båda har kommit med på USM-lägret i D16 resp D augusti i Hälsingland. Grattis tjejer! Utbildning Katarina har varit på Idrottslyftskonferens. StOFs skolkartritningskurs har haft sin andra träff där Leif, Katarina och Ari fick tips och trix om hur man ritar i Ocad. 25-manna 2008 Lördagen den 11 oktober deltog Skarpnäcks OL med tre lag i 25-manna. Tyvärr var det bara ett våra lag som blev godkända och det kom på plats Ungdomsserien kretstävling Efter att Gustavsberg hoppat av arrangerandet av en kretstävling hoppade SOL in som en räddare i nöden. Vi grävde fram en tidigare ungdomsserie vid Stora Skuggan och gjorde några justeringar. Torsdag 22/5 gick tävlingen i strålande kvällssol. Totalt 140 anmälda varav 105 startande. Alla var nöjda såväl med banor som marka och väder. Riktig orienteringspropaganda tyckte StOFs Lasse Forsberg. Tack så mycket till alla som bakade och/ eller hjälpte till med detta lyckade arrangemang. /Samuel Sommarserien Tisdagen den 3/6 arrangerade SOL sommarserien liksom de senaste åren nere vid Söderbysjöns badplats. Totalt startade 165 löpare denna sköna sommarkväll. SportIdent användes och i år fick alla kontroller sitta kvar. Tack till André och Assar som fixade banorna och ni andra trotjänare som hjälpte till under kvällen. /Samuel

20 Dag-KM Lördag den 24/5 avgjordes årets klubbmästerskap med 31 startande nere vid Björndammen, Grödinge. Banläggare var Johnny Lundin, Hellas, och TC var hemma på hans sommarstugutomt. Strålande solsken och 15 gradigt vatten fick de flesta att doppa sig. Ävan bastu erbjöds. Kartan var hans egen och ingen av oss hade varit där tidigare (tänk er att ha en alldeles egen karta). Det korades 8 mästare på riktigt tuffa och utslagsgivande banor. GOTERTRÄFFEN 2008 Lördagen den 14 juni 2008 hade fd goter sin årliga träff i Skarpnäcks Ols klubblokal vid Kärrtorps IP. I år hade Håkan Kinnestrand skrivit till gamla goter och inbjudit dem till vår samling. Det kom 25 st, varav 17 st deltog i den sedvanliga orienteringen. Ander Sandwall hade lagt orienteringsbanan. Vissa av de äldre hade handicap och banan var för dem förkortad med några kontroller, så att det inte skulle bli för långt. Anders sprang inte själv utan hade hand om start- och målgång. Han presenterade också resultatet vid lunchen. Årets vinnare blev Rolf Hedlund, som vann pokalen, som vandrar vidare varje år. I pokalen finns en förteckning över vinnare från denna träff under tidigare år. På andra plats kom Bertil Granberg, på tredje plats Stellan Fernström, på fjärde plats Inga-Britt Bengtsson och på femte plats Clas Ögren (Nackareservatskämpe). Efter att alla kommit i mål och duschat och bastat serverades lunchen, som Ann-Mari, Stellan och Inga-Britt inhandlat och färdigställt. Även Kerstin och Kajsa hjälpte till.vi satt i nedre delen av klubblokalen och där var det dukat i färgerna vitt och grönt, som var goternas färger. Det smakade jättebra - sedvanligt med sill och potatis, rostbiff, kalkon och potatissallad och så bröd, ost och vin eller öl + kaffe och kaka. Med Håkans inbjudan till goterträffen hade flera goter kommit, som inte tidigare har varit med på våra träffar. Vi har haft dessa träffar i tio år. Sven Larsson tackade alla som bidragit till att vi kunnat ha dessa träffar och han nämnde särskilt Rune Eriksson, som i början tagit initiativ till dessa träffar. Många minnen drogs upp och Birger Ahlrén berättade från 1946, då goterna vann 10-mila. I klubblokalen finns en karta inramad, som hänger på väggen. Den visar hur 10-mila 1946 gick. Flera, som var med och sprang 1946, var närvarande vid träffen och kunde berätta om sina upplevelser. Ann- Mari hade fått en del dokument efter Nils Wåhlén i Västerås och dessa dokument skickades runt, så att vi kunde se dessa. Conny Nordberg hade med sin gitarr och vi sjöng gamla visor från goternas tid. Arne Malmberg berättade hur han år 1946 då det var ovanligt kallt och snörikt hade åkt skidor på Vasagatan och Drottninggatan och tog sej vidare till Östra station, där han tog tåget till orienteringstävlingen. Håkan Kinnestrand har lagt upp ett dataregister för gamla goter. Han sa att det kan bli många fler, men då kommer klubblokalen i Kärrtorp inte att räcka till. Det är bra att någon håller i tåtarna, så att vi kan fortsätta att träffas en gång om året - vi har bestämt andra lördagen i juni. Så skildes vi åt efter en mycket trevlig och ovanligt välbesökt goterträff. Tack alla som hjälpte till att göra dagen till en minnesvärd träff. Kajsa Segerman 20

21 Träningsläger Nyköping mars 2008 Helgen den mars åkte ett tjugotal SOL:are ner mot trakterna kring Nyköping för att träna på SM-relevant terräng och få ett par ordentliga, fina orienteringspass. Så var intentionen och så tycker även jag att det blev! Vi började på fredag kväll med ett pass nattorientering i Gnesta, ett av träningspaketen inför SM, på en karta som hette Hagstumosse. Vi utgick från OK Klemmings klubbstuga och området var flackt med mycket stigar, olika skogstyper och småklurigt. Efter passet åkte vi ner till Hotell Kompaniet i Nyköping där vi kastade oss över middagen som serverades på hotellet. Sedan var det skönt att krypa i säng, efter en lång och hård arbetsvecka. Lördagen började vi med frukostbuffé på hotellet. Hela frukosten var ekologisk, vilket kändes extra fräscht. Dagens plan var att träna två pass och att duscha, luncha och vila i OK Hällens klubbstuga. Så en bil åkte till stugan för att hämta en nyckel medan de andra åkte för att handla lunch. Första träningen gick på OK Hällens träningspaket för Stigtomtakavlen, vid Gälkhyttan. Skogen var relativt flack med detaljrika höjdpartier och ganska gles skog. Mycket fin terräng tyckte jag! Efter lunch, vila, skidor på tv och snack inför Tiomila åkte vi iväg till nästa träning. Den gick i närheten av klubbstugan och hade karaktären av teknikträning. Ganska tät skog, med en del gallrade partier och detaljrika höjder. Inte lika fint som på förmiddagen men bra träning för orienteringstekniken. Under kvällen åt vi middagbuffé på hotellet och sen var det ju dags för någon deltävling av Melodifestivalen. Jag tror nog att de flesta av oss satt och tittade, men alla var nog inte så intresserade. Många var trötta efter dagen! På söndagen skulle vi träna på ett andra träningspaket för SM, på kartan Herrsättra. Ni som sprang Trosa OK:s påsktävling förra året har den säkert i era pärmar. Strålande solsken och varmt väder var det. Det var ordentligt kuperat men riktigt fin terräng! Sedan fick jag och några andra ta en liten tur förbi akuten på Södertälje sjukhus, dit Emma hade åkt då hon slagit sig på en sten och fått ett stort jack i knäet. Det gick i alla fall bra att sy! Jag hoppas och tror att även ni tyckte att lägret var en bra och trevlig start på säsongen! Bengt Langels 21

22 På kryss med Åke eller Dubbel Johansson med skruv. Vad månde dölja sig bakom denna rubrik? Den skulle kunna få en tredje variant, nämligen att man aldrig lär sig men den är för ofta använd. Jag tror jag hörde den som nybörjare första gången på Gotland 1984, när Björne Larsson filosoferade över äventyr bland vätar och löjliga branter. Den här händelsen eller dumheten inträffade på Tumbaträffen den 19/4 vid Hacksjöbanan eller, som det skulle visa sig, snarare i Gladö Kvarns omedelbara närhet. Nåväl, jag hade kollat väderprognosen och efteranmält mig för att åstadkomma ett revanschlopp från Enskedekampen där jag lyckades hyggligt men tappade min SI-pinne, så det blev aldrig dokumenterat officiellt. Dessutom hade jag nu skaffat en pulsmätningsklocka för att ha koll på pumpen, men jag borde kanske ha tagit reda på hur jag skulle tolka pulsfrekvensen innan jag drog ut, för det hade nog varit till hjälp. Men då hade den här skrivelsen fått en helt annan lydelse, med rubriken Äntligen bomfritt!! Jag startade ca 8-10 minuter efter Bengt G och hade förstås tanken att kunna komma ifatt honom men jag tog lugna steg till ettan, som spikades säkert, följt av en för mina mina förhållanden bra långsträcka till tvåan. Då växte kammen, förstås, och farten ökades väsentligt under den korta och flacka sträckan till trean, som hade ett uppförslut på slutet och redan då fick jag syn på Benke, före kontroll tre! Detta såg jag som ett bevis på att jag denna gång var fullständigt oslagbar och tog in en säker kompass till punkthöjden, ökade på stegen litet ytterligare och sneglade på pulsmätaren. 163 slag per minut, ganska högt för en gamling och då räckte den bara till att försörja de överarbetade musklerna medan hjärnan vackert fick vänta! Och bra länge skulle det visa sig för efter stämpling vid trean hände följande: 1. Jag tar ut ny grov kompassriktning och sätter iväg, men lägger kompassen från fyran till femman, rakt söderut i stället för sydost och samtidigt 2. gör jag en s.k. Johansson (kunde lika gärna heta Lewander) och har därmed 180 grader fel, varvid jag alltså sticker rakt norrut, farligt nära kartans överkant! Tillsammans utgör 1+2 alltså en Dubbel Johansson, men det slutar inte med detta, för 3. det visar sig att Benke hänger på den i dag oslagbare, trots att han tyckte det kändes litet fel. Detta motiverar tillägget med skruv. Jaha, vad hände då? Jo, jag försökte som de flesta gör i sådana lägen att förvanska verkligheten till att stämma med kartan och det lyckades ett tag, men de allt skarpare gevärsskotten gjorde oss rätt betänksamma. Efter 10 minuter kommer vi till en väg, som givetvis har en galen sträckning jämfört med ens eget önsketänkande. En kille i bil kan inte hjälpa oss till rätta men avråder bestämt en västlig kurs för där skjuter dom på allt som rör sig. Det rådet köpte vi direkt och så småningom fick vi kontakt med en dam i bil, som talade om att Gladö Kvarn fanns litet längre bort. Vi sprang åt det hållet och efter en stund befann vi oss åter på kartan, ungefär 8 cm norr om kontroll 4. Fullständigt euforisk över detta beslöt jag att köra igenom hela banan och Benke var mindre taggad men skulle hänga på ett tag, vilket blev till mål. Resten gick bra, jag tittade aldrig mera på pulsmätaren utan koncentrerade mig på uppgiften. Winsplits är fantastiskt bra, där framgick att äventyret utanför kartan kostade drygt 24 minuter. Men ännu bättre är att bocka av bomfria tider, det är min enda räddning för självförtroendet, för då brukar jag hamna i Leffes bakhasor, så även denna gång. Så se upp, Leffe, nån gång händer det! Våren 2008/ Åke Lewander 22

23 Vätternrundan 2008 Av: Fanny Deckner I och med att VR 2008 är avklarad är hälften av Klassikern nu genomförd (kanske 5/6 delar tidsmässigt!). Nedan följer en beskrivning av hur jag upplevde det klassiska cykelloppet över 300 km runt Sveriges näst största sjö. Var riktigt nervös och förväntansfull innan start. Kunde knappt sitta still utan ville bara iväg. Enligt väderleksrapporten skulle vi klara oss utan regn, men det kunde dock bli kallt, neråt 5 grader framåt gryningen. När vi anlände till Motala stod regnet som spön i backen och det var bara att hoppas att det skulle sluta tills det var dags för oss att starta Efter nummerlappsuthämtning och en titt i mässtältet blev det någon timmes väntan i bilen innan det var dags att börja byta om. Som tur var slutade det regna, men då det var kallt bekläddes kroppen med flera lager kläder. På överkroppen blev det supertröja, cykeltröja (med bakfickorna fyllda med 4 hembakta energikakor, 2 st geler, en powerbar, korta cykelhandskar, påse med bilnyckel och kontanter, pump samt solglasögon) och överst självklart SOL-jackan. På benen blev cykelbyxor (innanför cykelbyxorna blev det till att smörja rumpan med lite parfyrmerad Assos Chamois Creme) med långa tights utanpå. Händerna fick ha långa handskar och på fötterna blev det nyinköpta skoöverdrag utanpå skorna. När cyklar och allting var fixat rullade vi till start i god tid. Nu var jag riktigt förväntansfull och nästan lite skakig i kroppen. När starten gick och farten ökades gjorde fartvinden sig till känna och det var riktigt kallt. Kände hur jag låg i klungan och hackade tänder, det blev dock bättre när man efter några kilometer bakom motorcyklarna fick börja cykla på. Redan från början tog jag rygg på Joel som i sin tur tog rygg på en hyfsat stor klunga anledd av ett gäng norrmän. De skötte allt grovjobb och det var bara att ligga med ner till Gränna samtidigt som solen sakta tog sig upp över horisonten och det började torka upp på vägbanan. I Gränna var Joel tvungen att kissa samtidigt som även norrmännen gick in i depån. Jag hade fortfarande mycket vätska kvar i mina två 75 cl flaskor, en med sportdryck och en med vatten, så jag fortsatte tillsammans med några andra som också varit med i klungan. Jag fick nu prova på att leda en klunga för första gången och det kändes bra. I princip höll klungan ihop ner till Jönköping där jag tyckte att det var dags att ta det första depåstoppet för dagen. Stoppet bestod av ett toabesök, en powerbar samt påfyllnad av flaskorna. Då det var dags att börja klättringen upp från Jönköping mot Fagerhult fick man vinden i ryggen samtidigt som solen kom upp över Vättern, det var riktigt fint även om backarna var lite jobbiga. Mellan Jönköping och Hjo hittade jag ibland någon klunga att ligga med men jag fick även köra en del själv. Längden och tiden jag varit ute började nu kännas i främst rumpa och rygg. Passeringen av 150 km s skylten var riktigt härlig, nu hade ju mer än halva loppet gått! I Hjo var det dags för dagens andra stopp, men det blev ingen lasagne för mig. Istället tog jag av mig det övre lagret kläder samtidigt som jag stod i toakön. Sedan blev det flaskpåfyllning samtidigt som en saltgurka och en bulle slank ner i magen. Efter Hjo tänkte jag att nästa stopp nog får bli i Boviken, så med det i åtanke cyklade jag iväg. Låg för det mesta själv även om det ibland fanns någon att ligga bakom eller någon som la sig bakom mig. Tog en gel vid depån i Karlsborg men stannade inte. Ett par mil innan Boviken blev jag ikapp åkt av en tre-manna klunga bestående av ett gulklätt par och en annan kille, det var bara att hänga på. De höll perfekt fart och snart var jag uppe och drog. Tempot var högt och jag försökte köra på bra när jag drog. Efter andra eller tredje dragningen blev jag dock tillsagd att jag tydligen drog lite för hårt. Boviken närmade sig men det var bara att inse att hittar man en så här bra klunga är det bara att strunta i att stanna. Siktade in mig på ett sista stopp i Hammarsundet istället (bara ca 40 km från mål!). Ytterliggare en tjej (hette tydligen Jessica) tillslöt till gruppen och vi låg ett tag och växeldrog i en fem-manna klunga. Efter ett tag blev tempot för högt när den gulklädda tjejen var uppe och drog så både 23

24 jag, Jessica och den andra killen var tvungna att släppa. Jag kände att jag började bli lite sliten nu men jag och tjejen som hette Jessica hjälptes åt och växeldrog sista milen upp till Hammarsundet. Det var några backar upp till själva depån och stoppet kom välbehövligt då jag kände att krafterna började tryta. Det blev ytterliggare ett toabesök, följt av flaskpåfyllning, två saltgurkebitar och en bulle. Nu var det bara att kämpa sista fyra milen in till målet i Motala. Upp mot Medevi var det tungt, mycket backar och inga klungor att köra med men tanken på att målet närmade sig gjorde det lättare. Hade hela tiden sett att jag låg långt före de beräknade tiderna för timmar som jag hade upptejpade på styret. När jag kom till Medevi med 20 km kvar insåg jag att jag hade 42 minuter på mig att klara 10 timmar. Det innebar ett snitt på knappt 30 km/h sista biten. Tänkte att det kan nog gå, men då varje backe sög i låren och inga klungor fanns i sikte började jag tvivla, snittade mest under 30 tyckte jag. Började tänka att vad gör det om jag går in på en 10.05, mitt mål från början var ju ändå under 12 timmar. När 10 km skylten passerades tittade jag återigen på klockan, insåg att jag faktiskt hade 21 minuter på mig, så det var bara att satsa. Sista milen låg jag i princip konstant nere i bocken och körde allt vad jag hade. Dundrade förbi allt och alla längs vägen och då snittet konstant låg en bit över 30 km/h insåg jag att det här kommer gå vägen, jag kommer klara sub10! Känslan när jag svängde in på målrakan var otroligt skön, klockan stannade på 9.56 och jag bara njöt. Klev stapplande av cykeln med ett stort leende på läpparna och fick den efterlängtade medaljen runt halsen. TÄVLINGSAVGIFT Ny avgift för Skarpnäcks OL medlemmar Nu undrar säkert många vad detta är. Bakgrund till en ny avgift är klubbens ekonomi. Klubbens intäkter har i många år bestått av Stat och kommuns bidrag, intäkter från den bingoallians vi är med i samt tävlingsarrangemang. Alla dessa intäkter ger inte lika mycket som förr utan vi får det svårare och svårare att få en budget som går ihop. Senaste åren har vi gått med budgeteat underskott. I budgetarbetet inför 2008 måste något drastiskt göras för att öka intäkterna. Vi vill EJ behöva dra ner på bra verksamhet. Vi undersökte hur andra klubbar gör. Många har en tävlingsavgift för vuxna, dvs HD21 och uppåt. Klubbarna har olika modeller för tävlingsavgift. Den som Skarpnäck kommer att införa under 2008 är enligt följande. - Sommartävlingar(juni-juli) betalas till 100% av tävlande. Undantag detta år för Femdagars(klubben betalar normal startavgift x 5) - under övriga delen av året betalar HD21 50% av startavgiften. Undantag kavlar. Vi hoppas ju att detta är en temporär åtgärd och att vi kan öka intäkterna kommande år. Är det någon som har bra ideer för att öka intäkterna får ni gärna höra av er till styrelsen. Ni kommer att bli debiterade i efterhand av vår tävlingsanmälare Niclas på samma sätt som det görs idag med efteranmälan m.m Träffade på Joel i stadsparken och även han var riktigt nöjd med sitt lopp. Riktigt trötta och belåtna låg vi och i det närmaste somnade i gräset efter en välsmakande pastasallad. Så var det kanske innan mest fruktade loppet avklarat och att det dessutom gick så himla bra är bara en bonus. Som det känns just nu kommer det att bli fler Vätternrundor för min del! 24

25 Stafettvasan årgång 2008 Upptakten till årets stafettvasa började väl lite smått redan någon månad efter 2007 års lopp då jag vid något tillfälle råkade kasta ur mig en utmaning till familjen Carlsson om en familjekamp. De var inte sena att trigga med Emma i spetsen. Nästa steg var att få ihop det egna laget. Största problemet skulle bli att få med syrrans pojkvän Stefan, en sann "Göteborgare" som endast stått på skidor en kort sväng tidigare. Det gick dock förvånandsvärt enkelt att övertala honom. Resten av laget bestod av pappa, syrran, Catarina och jag med mamma som reserv. Ryktet säger att familjen Carlsson hade hela tre lag sent på midsommarafton, som dock reducerades ner till ett som skulle ge oss en tuff match. Medans jag och Catarina drog på träningsläger till Torsby under senhösten fick pappa ut Stefan och syrran på rullskidor (det var nog en vacker syn). Ytterligare ett läger avverkades kring nyår i Orsa Grönklitt tillsammans med SOL. Sedan blev det tyvärr inget mer skidåkande pga vintern, eller snarare bristen på vintern. I år gick stafettvasan på fredagen före vasaloppet så vi åkte upp på torsdag em. Hade lyckats få tag i en stuga strax utanför Oxberg. Väl uppe i Mora ringer pappa och berättar att hans bil tvärdött tre mil innan Mora. Så det blir bogsering in till verkstan, lyckas få tag i den enda lediga hyrbilen i hela Dalarna under vasaloppshelgen. Middag blir naturligtvis försenat några timmar och vi anländer till Oxberg strax efter 22 i beckmörker. Som tur är har jag med en liten diodlampa och lyckas hitta stuga och nyckel mitt i ödemarken. Sedan är det bara att börja valla. Hinner utbyta lite vallatips/gissningar med Benke, Leif och Edvin (som är vallare under vasaloppsveckan). Fredag morgon, pappa ska starta mot Benke, kan bli intressant. Första gången jag står bredvid och tittar på en start i Berga by. Häftigt! När Leif och jag väntar i Mångsbodarna på att få ge oss ut på andra sträckan får vi sms som visar att det endast skiljer några sekunder i Smågan. Till slut får vi en lucka på några minuter inför växlingen. Jag startar i ett ursinnigt tempo ner mot Tännäng. Det är ett härligt skidföre och går riktigt bra. I Evertsberg väntar Catarina på att få kämpa mot Emma ner mot Oxberg via Lundbäcksbackarna. Jag drar ifrån Leif ytterligare några minuter. Det räknas och kalkyleras på tider, huruvida det ska hålla eller inte. Nere i Oxberg visar det sig att Catarina har utökat avståndet ytterligare, men ska det räcka. Nu ska våran rockie, Stefan ut. Men var är han, speakern hinner efterlysa honom innan han dyker upp. Han får chipet efter en tumultartad växling och frågar sedan vartåt ska jag åka?. Hur ska detta sluta undrar vi andra! På väg därifrån möter vi Team Lundbjörken (Leif och Benke) som här skickar ut Klas, fick hoppa in i laget efter diverse frånfall. Vi drar vidare till Hökberg för att se att Stefan kommer fram. Plötsligt kommer det något i backen upp mot kontrollen. Någon form av hävstakning eller vad man nu ska kalla det utövas. Helt slut växlar Stefan över till Caroline och efter några muggar Blåbärssoppa kan Stefan berätta hur jobbigt det var. Klas plockar in en del, men syrran borde klara hålla undan in till mål, även om det är en rutinerad sistasträcks åkare i form av Linnea i Team Lundbjörken. En snabb dusch i Mora och vidare till upploppet. Sms:et ifrån eldris visar att Linne plockar in, men Caroline dyker upp först =) Mindre än tio minuter senare går Team Lundbjörken i mål. Efteråt avnjuter vi tillsammans en stadig middag i vasaloppstältet innan jag, Emma, Benke och Linnea börjar tänka på riktiga vasaloppet om två dagar, men det är en helt annan historia. /Lag Henriksson Vi får bonus på det vi handlar hos Alewalds. Logga in på SOLs hemsida och läs mer under fliken förmåner. 25

26 The Golden Goat - "Gräva Guld i USA" Det har numera blivit en vana att surfa in på orienteringsförbundets hemsida i samband med en utlandsresa, det kan ju finnas någon orienteringstävling eller träning man kan delta i. Så när avresa till San Francisco började närma sig hittade jag BAOC (Bay Area Orienteering Club), usa:s 4:e största OL-klubb. Säger väl kanske inte så mycket, men de hade ett upptagningsområde större än stockholms län. De verkade ganska aktiva med många arrangemang och som tur var hade de ett dagen efter att jag skulle anlända. Ett mail till tävlingsledaren angående transport till tävlingen och jag kunde inte dra mig ur, för strax hade jag fått svar ifrån en kille som kunde plocka upp mig vid pendeln i Berkeley. Det visade sig att det skulle vara gemensam start och med möjlighet att välja en kortare bana en bit in i loppet. När jag läste vidare i inbjudan kom jag till avsnittet med varningar! Det fanns skallerormar, prärievargar, giftek, cyklister, vandrare och en väg att se upp för... Vissa faror större än andra kan man tycka. Nåväl, resdag, och efter cirka 20 timmar landar jag i San Francisco, naturligtvis utan baggaget som har stannat i London med mina OL-kläder =( Efter att ha checkat in på hotellet är det bara att leta upp en sportaffär och inhandla kläder att orientera i, hittar några tights och en tröja. Efter att ha kollat upp hur jag tar mig till Berkeley somnar jag ganska enkelt. Tävlingsdag, och man undrar lite vad det är som väntar. Min skjuts dyker upp, en schweizare som bosatt sig i Berkely sedan 4:a år. Han varnar mig på vägen ut att karta och banor inte alltid är så bra, det går inte jämföra med europa. Kommer fram till TC bestående av två vanliga orienteringstält och en "bajamaja", man känner sig nästan som hemma. Solen gassar rakt ovanifrån. Som tur är blåser det lite ljumna vindar. Klockan 11 är starten och kartorna delas ut strax innan. Självklart utan att man får titta på dem. Starten går och vi rusar iväg uppför backen. Jag tar ett eget vägval lite längre runt på en stig, kraftig backe upp till kontrollen. När jag säger kraftig så menar jag kraftig, 750 höjdmeter ska avverkas på drygt 10 km. Jag stämplar först vid ettan, 15 sekunder före tvåan (sedan går det dock utför). Terrängen är ungefär som i Lilla Huset På Prärien med mycket böljande höjder. Som väl är har de många vätskekontroller denna varma dag. Två saker som saknades ur min packning var solskydd och dubbskor i de branta sluttningarna! Efter mycket slit och en liten slarvmiss kom jag i mål på drygt två timmar. Lite amerikanska muffins och apelsinklyftor ingick visst i startavgiften och smakade förträffligt nu. Resultaten var väl inget att skryta över, men det användes ju SI så de hamnade ju naturligtvis på WinSplits för senare analys. Efter lite återhämtande bar det tillbaka mot stan, en upplevelse rikare. Efter lite konfererande och semestrande höll det även på att bli en sprint-tävling i Golden Gate Park, men flyget gick hem lite för tidigt. (den här gången kom bagaget med när jag inte behövde det). /Samuel 26

27 Fler nya medlemmar Lena Eklund Ystadsvägen JOHANNESHOV tel: född: Inez Eklund född: Kerstin Astleyson Sopranvägen SKOGÅS tel: , född: Stefan Myrefelt Enskedevägen ENSKEDE tel: född: Catharina Norlinger född: Mathias Myrefelt-Norlinger född: Vinterträningssamarbetet syd, 2009 Under vinterhalvåret samarbetar ett antal söderklubbar för att arrangera orienteringsträningar på lördagar. Träningen är i nivå från vitt till violett. Ibland får man rita in sin bana efter en mall, ibland får man en färdig bana. Man betalar för kartan, vilket kana vara lite olika pris beroende på en massa saker. Det kan vara bra att ha med sig en egen plastficka. Start brukar vara mellan kl , det är viktigt att man skriver upp sig på en startlista och lika viktigt att man prickar av att man kommer i mål, så inte den arrangerande klubben tror att någon är ute i skogen. Inbjudan/PM skall finnas på respektive klubbs hemsida tisdagskvällen innan träningen. Följande klubbar kommer att arrangera under 2009: 10-jan Söders SOL 17-jan Skogsluffarnas OK 24-jan OK Södertörn 31-jan Snättringe SK 7-feb Tullinge SK 14-feb Skarpnäcks OL (Skid-orientering) 21-feb Tumba-Mälarhöjden OK 28-feb OK Ravinen 7-mars Haninge SOK /Ungdomsledarna Naturpasset 2008 I mitten av april tog jag på mig gentemot styrelsen att ordna ett Naturpassarrangemang på vår karta Norra Djurgården med Lill-Janskogen. Det blev mycket som skulle fixas på kort tid: - Ordna tillstånd hos markägaren Bestämma 40 kontrollpunkter. - Göra listor över kontrolldefinitioner och kodbokstäver. - Redigera ihop kartan och ordna tryckning. - Skriva och trycka PM. - Beställa mappar, startkort och kontrollskärmar från SOFTs förlag. - Ordna försäljningsställen. - Marknadsföra. - Plocka ihop karta i kartfodral i mappen tillsammans med PM och startkort. - Sätta ut kontrollerna. - Leverera beställda Naturpasspaket. Markägaren, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, var i princip mycket positiv, men ville se var vi tänkte ställa kontrollerna och exempel på kontrollskär-marna innan slutligt godkännande. Det fick vi när Samuel och jag besökte Djurgårdsförvaltningen 30 april. Vi passade samtidigt på att klara ut med Djurgårdsförvaltningen vår U-serietävling 22maj och våra planer på att revidera kartan. För att vinna tid använde vi oss av de kontrollpunkter som klubben hade vid U-serietävlingen samt kontrollpunkter från Sprint-KM hösten Därutöver hjälpte Lasse Lindkvist vänligen till med att reka upp ytterligare 5 punkter för att få ihop till 40 kontroller. Själv behövde jag bara ut och kolla några saker en enda kväll. Det blev lite pyssel med att få ihop kartan med en ganska stor teckenförklaring och kontrollista eftersom allt måste få plats i formatet A3. Firma BL Idrottservice gjorde i ordning kartfilen och tryckte upp 200 ex. Bertil gjorde ett fint jobb och (om jag får säga det själv) vi fick en väldigt snygg Naturpasskarta. Sedan tidigare har vi ett samarbete om kartförsäljning med Frescatihallens reception. De ville gärna även sälja Naturpasspaket åt oss. Jag försökte också hitta något försäljningställe i södra kanten av kartan men lyckades inte. Kontakt med RFs reception fick i alla fall det goda med sig att RFs/SISUs motionsklubb beställde 10 Naturpasspaket av oss. Lördag 31 maj hängde jag ut kontrollerna. Jag började tidigt på morgonen för att slippa hettan och undvika Stockholm Marathon. Efter att ha gnott på duktigt i fyra timmar hade jag fått ut alla 40 kontrollerna men värmen gjorde det riktigt jobbigt sista timmen. Jag har nog aldrig druckit så mycket på en eftermiddag som den dagen. Under sommaren och hösten har jag fått fin hjälp av Samuel (och Catharina?) att hänga ut nya kontroller där vi fått rapport att någon kontroll saknas. En gång var det dock falskt alarm och vi fick lämna lite orienteringstips i stället! Den 8 november plockade Ari, Stefan och jag in kontrollerna för den här säsongen. Försäljningen, 46 st, har ju inte varit lysande, men eftersom försäljningen ganska precis täcker våra kostnader så har styrelsen beslutat att vi skall försöka minst ett år till. /Klas

28 Eskilstuna 2008 Äntligen var det dags för den årliga Eskilstuna-resan. Tidigt lördag morgon samlades 20 orienteringsugna ungdomar, föräldrar och ledare tillhörande Skarpnäcsk OL. I fyra bilar åkte vi mot Eskilstuna, vi hade gott om tid, första start var först kl Vi hade ungdomar som sprang i klasserna U3(Leia, Hanna och Jonathan), H10 (Johan och Viktor) H12 (Måns och Olle), H14 (Assar), H16 (André och Anton), D14 (Cajsa och Karin) och D16 (Anna och Minna). Lagkuvert hämtade, nummerlappar, SI-pinnar och kompasser delades ut. Till de tre medföljande föräldrarna fanns listigt nog SI-pinnar också. Mårten, Lars och Per gick till direktanmälan och tog varsin Ö2 bana. Sanna hade följt med fam Lindmark, hon fick skugga snabblöpande Hanna, Klas skuggade Jonathan och Calle hängde med Leia. Göran fick springa egen bana och vara fotograf. Katarina var på TC och höll reda på allt och alla. Här några stilstudier på Olle, Minna och Jonathan samt stilstudie över TC: André tyckte i vanlig ordning att orientering var en j@*la sport, Minna var förbannad redan innan stack iväg hon såg hur långt hon skulle springa. Inte blev det bättre att hon blev hungrig efter halva loppet., Assar och Anna var missnöjda, för de hade bommat (fast de kom väldigt bra ändå, Anna 10:a och Assar 4:a i hård konkurrens), andra hade oxå småbommat här och var, som tur är gick det mesta missnöjet över efter massa prat med kompisar från när och fjärran, snart var det dags för Vattenpalatset! Katarina visste inte riktigt vart det låg, Göran visade på kartan vart hon skulle åka, trots det åkte tjejbilen inte den närmaste vägen dit, kartminne är något hon får öva på. Under 1,5 timme badades det i ruschkanor, vågor, strömmar och bubbelbad samt lektes kull. Täby OK var också där. Traditionsenligt åt vi på Ming Palace där Klas förhandlade till sig ett bra pris. Mycket mätta och belåtna var det så dags att åka till Vilsta Sporthotell. Denna gång i kortege så att ingen skulle åka fel Fyra stugor med sex bäddar var hade vi tillgång till. Täby OK och Järfälla OK bodde också där. Efter inkvartering gick SOLs ungdomar ut och socialiserade sig med de andra klubbarna. Kl var det samling. Vi pratade om styrelsens beslut om träningsfika hur vill ungdomarna ha det? Vikten av att man är i tid och koncentrerad på träningen det sociala pratet tar vi i klubbstugan efter träningen. Efter det delade vi in oss i grupper och gick igenom dagens kartor och banor och gav förhoppningsvis de unga löparna tips till söndagens tävling. Söndagen började med frukost, Leia, Hanna och Jonathan var lite frånvarande och spända inför dagens tävling, då de skulle springa HD12 själva för första gången. Samma TC (se bild ovan) och start som lördagen, inga nummerlappar och massa nya orienterare. Lars och Mårten gav sig ut på varsin bana igen bra gjort! Klas tog en Ö-bana i sin klass, Katarina och Göran sprang Ö2 och sprang ut några minuter efter Leia, Hanna och Jonathan. Övriga ungdomar sprang samma klass som dagen innan. Bäst (placeringsmässigt) gick det för Assar, en 2:a plats blev det i dag. Assar var ändå inte helt nöjd, bommat igen, så nu är väl målet för Assar att spring bomfritt? Alla ungdomar tog sig i alla fall runt, Leia, Hanna och Jonathan konstaterade att det inte varit så farligt att springa själva de kan ju faktiskt orientera! Många fick pris Johan och Viktor i H10, Leia i D12, Assar i H14 och Katarina i Ö2. Vid 13-tiden var alla i mål, duschade och mätta, så vi lämnade Eskilstuna efter hand. 28