För säkerhetens skull

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För säkerhetens skull"

Transkript

1 Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT07 Handledare: Håkan Magnusson För säkerhetens skull Förutsättningar för god krisberedskap i offentlig sektor John Granlund och Mia Elovaara

2 Abstract Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären. I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun Resultatet av undersökningen redovisas i form av tio punkter som kan ligga till grund för utformningen av effektiv krisberedskap i offentlig sektor. Nyckelord: krisberedskap, krishantering, kritisk infrastruktur, stormen Gudrun, säkerhetskultur

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte, frågeställning och metod Teori Teoretisk överblick Krisidentifikation De första minuterna När högre auktoriteter träder in Upscaling Det civila samhällets deltagande När den privata och offentliga sektorn möts Organisationsformens inverkan på krishanteringens utfall Säkerhetskultur Organisatoriskt lärande Lärande organisation Krisberedskapens struktur i Sverige Krisberedskap på nationell nivå Regeringens roll och ansvar Krisberedskap på regional nivå Länsstyrelsens roll och ansvar Krisberedskap på lokal nivå Kommunernas roll och ansvar Fall Stormen Gudrun Samverkan på lokal och regional nivå Civil medverkan i krisarbetet Samverkan mellan offentliga och privata aktörer Kritisk infrastruktur Organisering av krisarbetet Överblick, samordning och prioritering som begränsande faktorer Göteborgsbranden Bakgrund och händelseförlopp Krisberedskap i Göteborg Samverkansformer "Göteborgsandan" och andra symboliska effekter Kommunikations- och informationsaspekter Analys Avslutning Referenser... 29

4 1 Inledning Under de senaste 20 åren har vårt samhälle skakats av ett stort antal kriser som påverkat liv och egendom allvarligt. Dagens kriser berör den lokala såväl som den internationella sfären, och rör sig över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor kan självfallet fortfarande inträffa, men idag bör också våra organisationer ta med aspekter som miljöhot, IT och terrorism i sina beräkningar. På samma gång hoten förändrats och diversifierats har samhället i sig omstöpts vad gäller organisationsstruktur. En allt större del av de samhällsbärande funktionerna sköts idag av den privata sektorn, vilket medför nya krav på samverkan. I och med att riskerna blir fler och samhällsstrukturen allt mer splittrad ställs nya krav på effektiv krisberedskap. Detta komplexa samspel tycker vi är väldigt intressant och viktigt. De flesta av oss räknar förmodligen med att samhället är förberett och redo vid en eventuell kris. Dock är kunskapen om vad som krävs för att uppnå detta inte lika stor. Att det handlar om ett stort och kontinuerligt arbete kan vi nog redan nu slå fast, och att komma till en punkt där man anser sig vara "klar", eller ha "tillräcklig" beredskap kommer aldrig att inträffa. Att förbereda sig så långt det är möjligt däremot, det är varje offentlig organisations ansvar. Förhoppningsvis kan vi komma fram till några förutsättningar som är grundläggande för detta digra arbete Syfte, frågeställning och metod Vår frågeställning lyder: Vilka är förutsättningarna för god krisberedskap i offentliga organisationer? Syftet är i mångt och mycket det samma som frågeställningen. Vi vill öka förståelsen för krisberedskap och möjligheterna till att införa effektiv sådan i offentliga organisationer. Vår förförståelse antyder att ett flertal aspekter spelar in i detta komplexa förberedelsearbete, såsom organisationskultur, struktur i form av lagar och beslutslinjer, samt olika aspekter av ledarskap. Vad är då god krisberedskap? Någon enhetlig definition av vad den goda krisberedskapen är finns inte, och vi kommer inte heller försöka oss på att skapa en sådan. Det som kan sägas är dock att god krisberedskap är sådan beredskap som på ett så bra sätt som möjligt klarar hantera den uppkomna krissituationen. God krisberedskap genererar alltså god krishantering. När det gäller själva huvudföreteelsen, krisen, använder vi oss av Stern och Sundelius definition: "kris är situationer då de centrala aktörerna uppfattar situationen som att: 1

5 betydande värden står på spel begränsad tid står till förfogande omständigheterna präglas av betydande osäkerhet" (Sandefeldt 2005 s.13) För att kunna isolera de viktigaste förutsättningarna kommer vi att ställa befintliga teorier på området mot empiri. De befintliga teorierna består av internationell litteratur och forskning på området. Den empiri vi använder oss av är rapporter från två kriser i svensk närhistoria. Vi kommer också att se dessa händelser i ljuset av de strukturer och lagar som inverkar direkt och indirekt. Empirin är av oss bearbetad såsom en läsning av ett antal krisrapporter. Under läsningens gång har självfallet vår teoretiska kunskap funnits med i ryggsäcken, både som en verktygslåda och som ett filter. Med hjälp av denna teoretiska förförståelse har vi valt ut och isolerat de delar av rapporterna vi tycker och tror har något att säga om krisberedskap generellt sett. Det vi rent metodologiskt gör är en fallstudie av två svenska krisfall, där den huvudsakliga forskningsmetoden är textanalys. Vi börjar med en överblick över den litteratur och de teorier som finns på området, internationellt, samt inom den nationella sfären. Därefter följer en redogörelse av krisberedskapens struktur i Sverige. Efter den strukturella och teoretiska genomgången följer de två krisfall vi valt, stormen Gudrun 2005, samt diskoteksbranden i Göteborg Båda dessa fall berörde ett stort antal människor och sektorer av samhället. Förloppet var i båda fallen snabbt, och tvingade därför fram snabba beslut vars utfall i stor mån berodde på hur väl förberedda berörda organisationer var. Eftersom vi valt att fokusera på det svenska krisberedskapskomplexet valde vi följaktligen två svenska krisfall. Vi breddar vår förståelse för dessa genom att också använda oss av internationella teorier. Vi avslutar uppsatsen med en sammanfattande analys. Ambitionen är här att föra samman empiri med teori och på så vis lyfta ut de faktorer som vi anser är viktiga förutsättningar för god krisberedskap i offentliga organisationer. Våra resultat redovisas i form av tio faktorer eller förutsättningar som borgar för god krisberedskap. 2

6 2 Teori Teoretisk överblick Inom fältet krisberedskap och krishantering finns en stor mängd litteratur att tillgå. Forskningen på området förefaller på internationell nivå vara väl utbredd, och ett flertal övergripande teorier och analysmetoder är utvecklade. I detta avsnitt försöker vi ge en överblick av de verktyg vi använt oss av i läsningen av de valda krisrapporterna. I läsningen har vi valt att fokusera på både de strukturellaorganisatoriska aspekterna och de organisatoriska-kulturella aspekterna, då vi tror att de båda perspektiven är så pass relevanta i en undersökning av de valda fallen att inte något av dem kan utelämnas. Förhoppningsvis kan de två perspektiven korsbefrukta och förklara varandra. Till exempel kan man misstänka att organisatoriska problem som samverkan mellan olika myndigheter på olika nivåer kan förklaras med hjälp av institutionell kulturteori. Man kan också misstänka att vissa kulturella problem kan ha sin förklaring i strukturella fakta. Det finns två teorier som belyser hur kulturella och strukturella faktorer spelar in i lärandeprocesser i komplexa organisationer. Patrick Lagadec tar i artikeln Learning Processes for Crisis Management in Complex organizations upp High Reliability Theory som betonar organisationers förmåga att planera och förbättra sin verksamhet gällande krisberedskap. Normal Accident Theory visar däremot att det ligger i komplexa organisationers natur att uppleva krissituationer och att det därför är svårt att förbereda sig inför eventuella hot. En distinktion värd att nämna är den mellan krishantering och krisberedskap. Inledningsvis valde vi att fokusera på krisberedskap, men genom arbetets gång har vi, föga överraskande, konstaterat att dessa två företeelser är oundvikligen sammanlänkade. God krishantering (när krisen redan skett) beror på god krisberedskap. God krisberedskap kan å sin sida inte i efterhand mätas på ett bättre sätt än att undersöka hur väl krishanteringen fungerat när olyckan varit framme Krisidentifikation De första minuterna Det första steget i en lyckad krishanteringssituation är att identifiera krisen, att uppmärksamma och notera den. Denna till synes enkla uppgift är enligt 3

7 forskningen inte så lätt som man kunde tro. Centrala aktörer inom drabbade organisationer har ofta visat sig ha svårigheter med att inse att det egna systemet fallerar. Människor inom institutionaliserade miljöer tycks ha en överraskande förmåga att förklara problem på så sätt att man håller sig inom ramarna för de etablerade normerna och de inomorganisatoriska traditionerna (Boin et al s.20). Förutom traditionell sociokulturell organisationsteori finns ett flertal orsaker till detta problem. En av dessa orsaker är att många organisationer helt enkelt inte är skapade eller designade för att kunna upptäcka kriser på ett tidigt stadium. Organisationerna är bra på att upptäcka brister som stör dess grundläggande produktion, vad de finns till för att uppnå, men visar större brister på resterande plan. Vidare tycks målstyrning och olika marknadslösningar ha som resultat att organisationer blir än mer inriktade på utkomst och resultat, vilket minskar uppmärksamheten kring hot utifrån, som inte stör de "vardagliga" rutinerna (Boin et al s.21). När en kris närmar sig är tidsaspekten av stor vikt. Tiden som går mellan utbrott och de första åtgärderna har visat sig vara väldigt viktig. Att kunna identifiera en kris, och verkligen inse att en kris har skett blir därför centralt och inte alltid så självklart man kunde tro. Innan räddningsarbetet kan påbörjas måste ett flertal aktörer definiera det inträffade som en kris (Boin et al s.25). Vägen dit är lång och det tycks ofta vara så att kriserna skall vara direkta hot mot en majoritet av befolkningen, dess politisk-administrativa ledare, och deras sätt att leva. Gärna skall krisen dessutom vara medievänligt förpackad för bästa genomslag. Om den aktuella krisen inte omfattas av dessa kriterier är risken tyvärr stor att inget görs innan det är för sent, eller åtminstone svårt att stoppa inträdet i ett akut skeende (Boin et al s.28) När högre auktoriteter träder in Upscaling Närhetsprincipen utgår ifrån att kriser skall handskas med på samma lokala nivå de inträffat. Först när krisens omfattning är större och sträcker sig utöver de lokala gränserna bör högre auktoriteter träda in. I fallet Gudrun berörde stormen stora delar av södra Sverige, och följaktligen uppkom ett behov av regional och central samordning. Denna företeelse benämns i krisberedskapslitteraturen som upscaling. Koordination och samordning är oftast utformad av centrala myndigheter. Att regionala och lokala myndigheter har samma kunskap om och förståelse för dessa ansträngningar är dock ingen självklarhet. Upscaling kan således orsaka en rad problem som myndigheterna har att lösa för en fungerande krishantering. Förflyttas ledarskapet högre upp i organisationshierarkin vidgas naturligtvis klyftan mellan beslutsfattarna och det lokala krisarbetet, och nya relationer mellan centrala och lokala aktörer behöver utvecklas. De vertikala koordinationsproblem som kan uppstå här hänförs under etiketten the upscaling dilemma (Boin et al s.58). 4

8 2.1.4 Det civila samhällets deltagande Samverkan är "den dialog som förs mellan de olika samhällsaktörerna för att samordnat uppnå de gemensamma målen". Samverkan är därmed en process som sker mellan två eller flera aktörer för att få till stånd samordning. Samordning å andra sidan är koordinering av aktörernas insatser för att uppnå ett gemensamt mål (Sandefeldt 2005 s.14). Samarbete med frivilligorganisationer och civilsamhället i allmänhet tas ofta upp som en effektiv och billig metod av krisberedskap och krishantering. Frivilliga kan med fördel axla roller som värdfamilj, första hjälparbetare samt som givare av information och råd. Trots alla positiva effekter med civilt deltagande finns också vissa problem att ta hänsyn till: De frivilliga har oftast inte varit delaktiga i planeringsprocesser och känner därför måhända inte någon samhörighet eller delaktighet i dessa Eventuella konflikter mellan amatörer och specialister Frivilliga som överskrider regler och i förväg uppsatta ansvarsgränser Frivilliga saknar nödvändig utrustning och resurser, samt har inte lämplig förberedande träning Dessa punkter är rimliga att ta hänsyn till när frivilliga deltar i krishantering. Det finns dock ett flertal generella aspekter som talar för att låta civilsamhället ta aktiv del i krisarbete och i förväg delta i krisberedskapsplanering: Ur ett människorättsperspektiv har alla rätt att delta i processer som rör dem själva. Planeringen blir mer effektiv om alla påverkade deltar Myndigheterna har begränsade resurser och behöver de lokala invånarnas kunskap och kapacitet Om en katastrof bryter ut kommer civila att vilja delta i varje fall (McConnell Drennan 2006 s. 66) När den privata och offentliga sektorn möts Under en kris ställs ofta samverkan mellan privata och offentliga aktörer på sin spets. Det moderna samhället är idag oerhört beroende av ett antal kritiska infrastrukturer, till dessa hör bland annat telekommunikation, el, IT och de finansiella systemen. Dessa infrastrukturer är å sin sida beroende av varandra för att fungera. Då stora delar av de kritiska infrastrukturerna är i privat ägo är ansvarsförhållandena inte helt enkla att reda ut. Det centrala är att störningar i 5

9 dessa strukturer är ett gemensamt problem för statsmakten och de privata aktörerna (Andersson 2006 s.146). Då den privata sektorn är mycket viktig för den nationella säkerheten är det av högsta vikt med tydliga regler för var och när den privata sektorns ansvar slutar, och var och när det offentliga ansvaret tar vid. Frågan är hur mycket ansvar som kan läggas på det privata, och hur mycket det offentliga samhället kan kräva, och vem som skall initiera och stå för kostnaderna? På samma gång privatiseringar minskat reservkapacitet och överskott genom effektiviseringsprocesser har inte heller staten längre resurser och personal som kan stå beredd vid en eventuell kris. Statens roll som leverantör av viktiga samhällsfunktioner blir allt mindre, på samma gång de privata företagen i dessa sfärer har ett konstant behov av vinstmaximering. Det som uppstår i denna situation benämns i litteraturen som ett gap. Ett gap mellan statens krisberedskap och den privata aktörens brist på kommersiellt intresse av fullgod nationell krisberedskap (Andersson 2006 s.147). Utifrån ett policyperspektiv finns idag tre alternativ för att överbrygga gapet mellan offentliga och privata aktörer gällande krisberedskap. Dessa bör ses som idealtyper emellan vilka kombinationer är fullt möjliga (Andersson 2006 s.148ff.). Reglering genom lagstiftning Staten lagstiftar om en miniminivå av beredskap hos företagen. Ekonomiska policyinstrument Staten uppmuntrar den privata sektorn att självmant höja krisberedskapen genom t.ex. subventioner och skattelättnader. Privatoffentliga partnerskap Ett strukturellt samarbete mellan privat och offentlig sektor. För staten innebär PPP ett sätt att utan skattelättnader och tvingande lagar behålla viss kontroll och insyn över den privata sektorns krisberedskap. För företagen framstår PPP som ett flexibelt sätt att möta samhälleliga behov, samtidigt som man slipper tvingande reglering Organisationsformens inverkan på krishanteringens utfall Lyckad krishantering beror både på de operativa aktörerna och den aktuella organisationsformen (Boin et al s.19). Betydelsen av den organisatoriska kontexten är en klassisk utgångspunkt i studiet av krishantering (Sundelius Stern 2000 s.35). När en kris brutit ut bildas ofta smågrupper för samordning och eftertanke, och förmodligen tas många viktiga beslut inom dessa grupper. Smågruppen kan vara ändamålsenlig på ett kollektivt plan för planering och beslut, men också på ett individuellt plan, som en plats för diskussion, eftertanke och återhämtning. Gruppen kan även verka som central för utbyte av information, samt en plattform för att forma en enhetlig bild av läget utåt (Sundelius Stern 2000 s.50). I och med att kommunerna själva bestämmer när den formella krisledningsnämnden träder till, är kommunerna förhållandevis fria att bestämma hur krisledningsgruppen skall organiseras. Ett rimligt antagande är att smågrupper ofta utvecklas för det akuta beslutsfattandet, då krissituationer tenderar att centralisera beslutsprocessen till en relativt snäv krets av aktörer (Sundelius 6

10 Stern 2000 s.35). Smågrupper är en utbredd beslutsform i många olika forum, och speciellt inom krishantering. I linje med den svenska traditionen av kollektivism och konsensustänkande är denna beslutsform extra vanlig i Sverige (Stern 2001 s.60). Oftast hanteras genomförandefasen även av krisbeslut av mer eller mindre svårstyrda administrativa enheter på operativ nivå. Organisationskomplexet sätter tydliga ramar för hur centralt beslutade krishanteringsåtgärder kan utföras i praktiken (Sundelius Stern 2000 s.37-38). En av de mest centrala aspekterna i litteraturen kring smågrupper är frågan om konformitet. Forskning visar att medlemmar i smågrupper ofta är beredda att lägga sin kritiska hållning åt sidan, till förmån för gruppens normer. Tendenser till konformitet i smågrupper kan minska mångfalden av olika perspektiv och leda till mindre varierad förståelse av problem gruppen ställs inför, samt färre alternativa lösningar. Medlemmar kan tvingas till självcensur och styras till att hålla inne med information som inte passar ihop med gruppens gemensamma normer (Stern 2001 s.63). Dessa ad hoc grupper är inte institutionaliserade och saknar således givna normer och traditioner. Detta vakuum tenderar att generera en viss nyckfullhet bland medlemmarna, som i denna situation ofta börjar arbeta till förmån för ledarpersonligheter och andra karismatiska personer. I spåren av denna tendens följer problem som konformitet, konflikt och koordinationssvårigheter (Stern 2001 s.64-65). Beslutsfattande inom smågrupper har inte endast negativa aspekter. Viktiga förutsättningar för ett givande krisarbete är att rivalitet och konflikter mellan organisationer och mellan personer inte föreligger. En särskild förståelse för de egna organisationerna och olika aktörers roller är viktigt. Att alla har klart för sig vem som "leder" och vilka aktörer som skall agera inom vilket ansvarsområde är en annan viktig aspekt (Boin et al s.49) Säkerhetskultur Säkerhet kan definieras som frånvaron av olyckor och därmed en slags närvaro av mekanismer som främjar denna frånvaro. Rollenhagen diskuterar begreppet säkerhet så här: Säkerhet (som frånvaro av risk) kan alltså, enligt vissa, betraktas som ett tillstånd som kräver aktivitet för att upprätthållas. Men för att veta vad som kan utmana säkerheten krävs ju förstås också en uppfattning om risker: Vilka är riskerna och hur kan de uppkomma? En säkerhetskultur är därför också intimt förknippad med det sätt varpå människor upplever och identifierar risker (Rollenhagen 2003 s.33). 7

11 Det finns många definitioner av kultur som begrepp men i detta avseende använder vi Toft och Reynolds beskrivning: [T]he collection of beliefs, norms, attitudes, roles and practices of a given group, organization, institution and society. Safety culture can be defined as those sets of norms, roles, beliefs, attitudes and social and technical practices within an organization which are concerned with minimizing the exposure of individuals to conditions considered to be dangerous (Toft Reynolds 2005 s.26). Det finns både strukturella och kulturella aspekter av begreppet säkerhetskultur. De strukturella aspekterna kan vara formella faktorer, exempelvis ansvarsförhållanden och ledningsstruktur i en organisation. Det kan också röra sig om regelverk och annan praxis som berör organisationen. Dessa aspekter beskriver alltså organisationsstrukturen. För att analysera säkerhetskulturen i en verksamhet krävs förståelse för hur dessa strukturella faktorer påverkar kulturen i en organisation. Enligt Rollenhagen finns ett orsaksförhållande mellan organisationens struktur och organisationens klimat eller kultur. Detta orsaksförhållande kan till exempel förstås utifrån anpassningsprocesser inom en organisation. Rollenhagen menar att det strukturella systemet i en organisation kan ändra sin form genom att omgivningen ändras. Givetvis kan förhållandet också gå i motsatt riktning, vilket känns rimligt då individerna inom en organisation torde anpassa sig till nya regler eller andra formella föreskrifter (Rollenhagen 2003 s.55f.) Organisatoriskt lärande Lärande organisation Lärande organisation kan som begrepp kopplas till en normativ sida av begreppet säkerhetskultur. Lärande organisationer är en aspekt av hur en god säkerhetskultur bör utformas. Carl Rollenhagen räknar upp tre grader av organisatoriskt lärande. För det första lär individer av direkta erfarenheter. Situationen och agerandet gör att individen förändrar sitt beteende inför nästa krissituation. Den andra graden av lärande har strukturella aspekter. Organisationsstrukturen påverkar hur mottaglig verksamheten är för lärande, och det måste finnas en strävan mot att förbättra beredskapen i systemets mål och normer för att uppnå resultat. För det tredje kan en organisation utveckla ett lärande genom att ta del av omgivningen för att finna aspekter som förbättrar beredskapen inför kriser. Det är lätt att i sin egen organisation bli blind för vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Därmed kan en svårighet med lärande vara att lära känna sin egen organisation och vad som utmärker den. Det kan finnas faktorer som lätt blir tagna för givet men som egentligen behöver belysas och analyseras när det kommer till att utforma en god krisberedskap. För att få bukt med problemet är det en god idé att se till andra organisationer. Enligt Rollenhagen är det lättast att lära känna sin egen organisations kultur genom att jämföra sig med andra. (Rollenhagen 2003 s.68, Ivarsson Johansson s.611ff.). 8

12 Brian Toft och Simon Reynolds menar att den positiva inställningen till att lära avtar med tiden i en organisation. Det kan lätt bli så att ansträngningar, vilja och drivkraft endast existerar i början av en förändringsprocess. Toft & Reynolds tar upp några specifika faktorer som försvårar lärande i organisationer. Psykologiska aspekter som misstänksamhet inom organisationen, från det nedre skiktet och uppåt eller tvärtom kan här spela in. Om organisationen genomgår förändringar, t.ex. personalbyten, kan detta också påverka lärandet negativt. Det kan vara svårt att ta tillvara lärande inför krisberedskap då man samtidigt ska lära känna nya människor. Författarna menar också att det finns en klyfta mellan vad som sägs i lagstiftning och andra föreskrifter och vad som faktiskt sker i praktiken. En organisation kan utåt visa att den tar till sig reformer men sedan aldrig genomföra dem (Toft Reynolds 2005 s.29). High Reliability Organisations Model (HRO) och Normal Accident Theory (NAT) är två modeller som används för att förklara organisatoriskt lärande. HRO anhängarna menar att det finns vissa kulturella och strukturella orsaker till varför en del organisationer lyckas uppnå god krisberedskap i sin verksamhet. Organisationer kan dels genom övning och träning och dels genom tydlig ledning och styrning uppnå så kallad High Reliability Culture som kan genomsyra organisationens sätt att förhålla sig till kriser och krishantering. HRO organisationer tar även tillvara lärande från tidigare krissituationer och som Rollenhagen uttrycker sig; drar maximal nytta av avvikelser, nära händelser och olyckor. I dessa typer av organisationer finns även tydligt uttryckt som mål att uppnå konsensus angående säkerhetstänkande och förebyggande åtgärder (Rollenhagen 2003 s.63, Lagadec 1997 s.24). Normal Accident Theory kan beskrivas som motsatsen till ovannämnda modell. Teorin menar snarare att det finns mycket små möjligheter att implementera en god säkerhetskultur i organisationer. Det finns ett spänningsförhållande mellan organisationers tekniska komplexitet och individers förhållningssätt till lärande om krisberedskap. När organisationer arbetar proaktivt uppstår det ofta problem. Det är svårt att förhålla sig till vetskapen att faktiskt inte kunna veta när och framförallt vilket sorts kris man har att vänta sig. Enligt Patrick Lagadec finns både möjligheter och problem gällande lärande organisationer. Ett av problemen är att klimatet i en organisation ofta genomsyras av ett det händer aldrig oss-syndrom, vilket försvårar ett effektivt agerande när en kris plötsligt uppstår. För att nå en god beredskap för kriser krävs övning som leder till mer än bara reflexmässigt agerande i en krissituation. Det krävs en hög grad av beredskap innehållande både strukturella och kulturella aspekter. Beredskapen måste beröra alla individer i organisationen och även de aktörer som är kopplade till organisationen utifrån, till exempel genom nätverk. För att kunna bygga upp en beredskap inför oanade kriser behövs som även nämnts innan, återkoppling till tidigare erfarenheter. Lagadec menar att beredskapen bör innefatta utvärderings- och rapporteringsprocesser. Dessa kan vid en kommande krissituation användas som stöd. Även om kriser oftast ser 9

13 mycket olika ut kan det finnas mycket att lära genom att se till hur man tidigare agerat, eller för den delen inte agerat. Vår värld är idag enormt påverkad av media vilket måste tas i beaktande vid krisberedskap. Organisationers ledning har under kris ett mycket stort tryck på sig, dels ska de vara den stabila punkten i organisationen och dels ska de utåt visa att de kan hantera krisen. Media är aktören som informerar allmänheten om situationen och ledningen måste försöka ge en bild av krisen som inte kan missuppfattas. Enligt Lagadec är det viktigt att en ledningsgrupp inte har stort ansvar i krisens operativa fas. I krisens inledningsskede krävs istället att ledningen distanserar sig från den faktiska krisen för att gå igenom vilka strategiska och långsiktiga beslut som bör tas. Detta kan vara problematiskt i ett inledande kaosskede då det finns många påtryckningar och påverkansfaktorer som kan försvåra strategiska beslutstaganden (Lagadec 1997 s.24ff.). 2.2 Krisberedskapens struktur i Sverige För att undersöka vilka förutsättningar som finns för en god krisberedskap i offentliga organisationer, utgår vi från det svenska krishanteringssystemet. Detta system bygger på tre grundprinciper för hantering av kris i samhället. Ansvarsprincipen som innebär att den ansvariga för organisationen under normala omständigheter ska ansvara för samma verksamhet i en krissituation. En organisations utformning och struktur ska också till så stor del som möjligt vara lokaliserad och organiserad som den ser ut i vanliga fall, detta enligt likhetsprincipen. Till sist ska enligt närhetsprincipen kriser hanteras på lägsta möjliga nivå, en lokal kris i en kommun ska alltså så långt det är möjligt behandlas av ansvariga aktörer i kommunen (Ivarsson Johansson 2007 s.607f.). Sveriges krishanteringssystem utgörs av dels ett geografiskt områdesansvar och dels ett sektors- eller verksamhetsansvar. Det förstnämnda ansvaret för krishantering finns på tre nivåer i samhället; lokalt med kommunerna som områdesansvariga, regionalt där länsstyrelserna har det övergripande ansvaret och regeringen med det nationella ansvaret. Sektors- eller verksamhetsansvaret innebär att varje myndighet eller organisation är ansvarig för sitt eget ansvarsområde. Det geografiska områdesansvaret ska fungera som ett komplement när det sker en kris där många sektorer berörs samtidigt. Utöver detta ingår i det svenska krishanteringssystemet ett samverkansområde där vissa myndigheter har fått ett särskilt ansvar för att minska samhällets sårbarhet och dessutom se till att samhället i stort blir bättre på att hantera kriser. Det sex samverkansområdena är: Teknisk infrastruktur, med myndigheter som till exempel Elsäkerhetsverket och Livsmedelsverket. Transporter, med till exempel Banverket, Luftfartsstyrelsen och Vägverket. Farliga ämnen, där Kustbevakningen och Rikspolisstyrelsen är exempel 10

14 på sektorsansvariga myndigheter. Ekonomisk säkerhet, med Försäkringskassan, Skatteverket, Finansinspektionen, Riksgälden och Tullverket. Geografiskt områdesansvar, där Krisberedskapsmyndigheten och Länsstyrelserna tillsammans har sektorsansvaret. Skydd, undsättning och vård, med Statens Räddningsverk tillsammans med bland annat Socialstyrelsen och Sjöfartsverket. (http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/) Krisberedskap på nationell nivå Regeringens roll och ansvar Det ansvariga departementet för krisberedskap på nationell nivå är Försvarsdepartementet och det finns ett antal dokument som beskriver regeringens förhållningssätt till krisberedskap. En av dessa är en proposition från 2005, Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle (Prop. 2005/06:133). Regeringen har ett så kallat geografiskt områdesansvar gällande krisberedskap i offentlig sektor. Regeringen har därmed det yttersta ansvaret att reglera krisberedskapssystemet på regional och lokal nivå. Länsstyrelserna och kommunerna ute i landet är dock delegerade att samordna och leda de operativa åtgärder som krävs vid hantering av kris. (Prop. 2005/06:133 s.55f.) Krisberedskap på regional nivå Länsstyrelsens roll och ansvar Länsstyrelserna skall fungera som en länk mellan nationell och lokal nivå när det gäller säkerhetsarbete och därmed krisberedskap, och dess uppgifter kan sammanfattas i följande punkter. Länsstyrelsen skall (Prop. 2005/06:133): Verka för att nödvändig samverkan inom länet samt mellan närliggande län sker kontinuerligt - under och efter en kris Inrätta, respektive utveckla redan befintliga, regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor Ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet i samband med en extraordinär händelse Under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter Utveckla förmågan att efter beslut av regeringen kunna prioritera och inrikta statliga och eventuella internationella resurser som ställs till förfogande (Prop. 2005/06:133 s.53). Till länsstyrelsens ansvar hör även att göra regionala risk- och sårbarhetsanalyser, upprätthålla relevanta nätverk samt arbeta för ett effektivt resursutnyttjande. Därtill är en viktig funktion att stödja kommunerna i deras krishantering. Länsstyrelsen har även en tillsynsroll, de granskar och vägleder kommunerna och trafikverken gällande beredskaps-, risk-, och säkerhetsfrågor (http://www.m.lst.se). 11

15 2.2.3 Krisberedskap på lokal nivå Kommunernas roll och ansvar Kommuners och landstings grundläggande förmåga till civilt försvar i fredstid regleras genom Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). De offentliga organisationerna skall arbeta för att reducera sårbarheten i sin verksamhet och även ha god förmåga att hantera krissituationer. I lagen finns specifika bestämmelser för kommuner och landsting för att uppnå dessa mål. De grundläggande förpliktelserna för kommuner och landsting är: Skyldighet att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser Ansvar för att se till att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser Skyldighet att till regional och central nivå rapportera om krisberedskapsläget före, under och efter en kris (Prop. 2005/06:133 s.101). Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har gett ut en rapport där bland annat myndigheters arbete med risk och sårbarhetsanalyser används som underlag för att analysera förutsättningarna för ett säkerhetsarbete inom offentliga organisationer (Abrahamsson Magnusson 2004 s.6,10). Dessa bestämmelser finns också i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 2 kap 1. Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser (SFS 2006:544, 2 kap 1 ). För att myndigheter ska kunna uppfylla kraven om risk och sårbarhetsanalyser krävs viss organisering av verksamhetens krishantering. Enligt rapporten från KBM kan krishanteringen ses som en integrerad delmängd i den totala riskhanteringen en myndighet ansvarar för. Därför behövs en tydlig struktur, utformat som ett formellt ledningssystem med policy, rutiner och instruktioner. De är viktiga beståndsdelar för att organisera krishantering i offentlig verksamhet (Abrahamsson Magnusson 2004 s.13). Enligt rapporten från KBM kan utformandet av ett ledningssystem ske enligt följande. Policyn ska klargöra vilken övergripande syn och vilka mål som finns i organisationen på området krishantering. Rutiner ska tydliggöra vad som bör göras och av vem eller vilka, och även hur och när rutinernas innehåll ska utföras. Rutinerna kan behöva kompletteras med mer tydliga instruktioner och kanske specifika beskrivningar genom en manual eller handbok. Att utveckla ett liknande ledningssystem är en 12

16 god grund för organisering av krishantering i offentliga verksamheter. Genom att fastställa rutiner och policys kring krishantering finns möjligheten att skapa en kultur och tradition i organisationen kring säkerhetsarbete och krisberedskap (Abrahamsson Magnusson 2004 s.59). 13

17 3 Fall 3.1 Stormen Gudrun Kvällen den 8 februari 2005 drog stormen Gudrun in över Sverige. Ovädret medförde att minst 14 personer dödades, och att ett stort antal personer blev skadade. Dödsfallen skedde när träd fälldes över bilar och människor, och i det besvärliga efterarbetet. Stormen medförde att ca 250 miljoner träd fälldes, ungefär lika mycket som ett års avverkning. Samhällets infrastruktur blev kraftigt påverkat och tåg- buss- färje- och flygförbindelser stoppades tillfälligt. Närmare km ledningsnät förstördes eller skadades, vilket ledde till att över elkunder och telefonabonnenter var utan el och telefon. Av de drabbade fick ungefär hälften tillbaka elen efter ett dygn, men ännu efter 20 dygn var elkunder utan ström. Stormen beräknas ha kostat 20,8 miljarder kronor. (www.ne.se) Stormen Gudrun testade den sydsvenska krisberedskapen till det yttersta. KBM konstaterar i rapporten Krishantering i stormens spår att krishanteringssystemet knappast skulle ha klarat ytterligare påfrestningar. Man skriver att krisorganisationerna fortfarande är under utveckling och att säkerheten kring rutiner och mandat fortfarande har betydande brister. "KBM:s slutsats är alltså att samhället klarade att hantera konsekvenserna av stormen Gudrun, men att samhället tangerade gränsen för hur stora kriser som samhället gemensamt kan hantera idag." I rapporten betonas inledningsvis att "de grundläggande principerna i krishanteringssystemet fungerar på lokal och regional nivå för denna typ av händelse". Eftersom händelsen främst berörde den lokala och regionala nivån prövades ej systemet med dess eventuella brister på den nationella nivån. I stort sett så koncentrerades krishanteringens tillkortakommanden kring tre centrala områden. Brister i samverkansförmågan, mellan olika offentliga aktörer respektive mellan offentliga och privata aktörer Brister i informationshanteringen, både i form av att lämna information till drabbade och media såväl som att skapa och presentera samlade lägesbilder och prognoser Problem inom elförsörjning och telekommunikation. (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.4ff.) 14

18 3.1.1 Samverkan på lokal och regional nivå Enligt KBM fungerade samverkan och samordning mellan offentliga aktörer på kommunal nivå genomgående väl. Den lokala nivån är den nivå som närmast har att hantera krisen. "Inom kommunerna finns upparbetade rutiner och goda personliga nätverk. Kreativiteten är ofta stor liksom handlingskraften" (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.9). De flesta kommuner hade krisplaner och erfarenhet av arbete under extraordinära situationer. Även där så inte var fallet, att allt löstes efter hand, hanterades situationen på ett bra sätt. De befintliga kontaktvägarna inom kommunerna utnyttjades frekvent, och de flesta kommunerna arbetade aktivt mot naturliga nätverk som redan existerar, till exempel lanthandel, byalag, brevbärare, etc. 'Vi hade mycket nytta av våra erfarenheter och de kontaktvägar som skapats efter tidigare kriser. Vi samverkade med oerhört många aktörer, samtidigt var arbetsfördelningen kristallklar.' (Deltér 2005 s.4). På regional samt mellan regional och lokal nivå varierar uppfattningen om hur väl krishanteringen fungerat. Än större frågetecken fanns på central och mellan regional och central nivå, främst vad gäller ansvarsgränser och ansvarsområden. Tydligare regelverk förefaller på högre nivå vara av större vikt än på lokal nivå. Den praktiska erfarenheten av samverkan på regional och central nivå är mindre än på lokal nivå. KBM betonar därför att arbetet med att stärka förmågan till samverkan kontinuerligt måste fortsätta inom hela krishanteringssystemet (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.9). Närhetsprincipen utgår ifrån att kriser skall handskas med på samma lokala nivå de inträffat. Först när krisens omfattning är större och sträcker sig utöver de lokala gränserna bör högre auktoriteter träda in. I fallet Gudrun berörde stormen stora delar av södra Sverige, och följaktligen uppkom ett behov av regional och central samordning. Denna företeelse benämns i "The Politics of Crisis Management" som upscaling (Boin et al s.58). Länsstyrelserna har i krishanteringssystemet främst en samverkansroll och ett ansvar att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen. KBM konstaterar i sin rapport att det funnits oklarheter kring länsstyrelsens roll, uppgifter och ansvar. En förklaring som läggs fram är olika aktörers okunskap om länsstyrelsens roll, uppgifter och ansvar (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.10) Civil medverkan i krisarbetet KBM konstaterar i rapporten att problem funnits kring civilas medverkan i krisarbetet. Frivilliga gjorde under krishanteringsarbetet betydelsefulla insatser, och denna kraft betecknas som en värdefull resurs som bör tas tillvara. Ett system för hanteringen av frivilligresurser i fredstida kriser efterlyses, då dagens system 15

19 för användandet av frivilliga resurser baseras på situationer under höjd beredskap och inte fredstida kriser (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.11). Alla tycks vara eniga om att bistånd från volontärer, frivilligorganisationer och hemvärn varit värdefullt under arbetet under och efter stormen. Många kontaktade kommunerna för att erbjuda sin hjälp, och det hela hanterades genom att förteckningar över samtliga frivilliga upprättades, vilka sedan slussades vidare dit hjälp behövdes. Många kommuner upplevde dock samarbetet med frivilliga som förvirrande och efterlyser därför samordning och en diskussion om ansvar och gränser Samverkan mellan offentliga och privata aktörer KBM påpekar att samarbetet mellan offentliga och privata aktörer uppvisade brister under krishanteringsarbetet. De mest märkbara problemen uppstod kring informationsspridningen till allmänheten. En aspekt i detta problem är att samhällsviktiga företag såsom teleoperatörer och nätägare inte har någon skyldighet att lämna information till myndigheterna. El- och teleföretag kunde under stormens värsta drabbningar varken presentera en tillförlitlig lägesbild eller prognoser för när näten skulle vara reparerade. Förutom problemen med informationsspridning till allmänheten har också informationssamverkan mellan myndigheter, organisationer och företag brustit. Också här pekas el- och teleföretag ut som de största bovarna. Tydligt är att "krisberedskapssamverkan mellan myndigheter och företag behöver stärkas när det gäller information till drabbade och allmänheten". (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.11). Post och telestyrelsen konstaterar att det vid tidpunkten för stormen hos de flesta teleoperatörer fanns begränsade eller inga rutiner för hur informationsutbyte med regionala och lokala aktörer skall gå till (Krisberedskapsmyndigheten 2005b s.17) Kritisk infrastruktur Till de faktorer som starkt begränsade möjligheterna till åtgärder under krisens gång hör de tidigare nämnda problemen kring teleoperatörerna, och då främst Telia Sonera AB. Förutom brister i den allmänna leveranssäkerheten för telekommunikation fanns stora problem med att finna de rätta kontaktvägarna till operatörerna. Att få information från teleoperatörerna var svårt, och operatörerna upplevdes sakna en relevant krisledningsorganisation. Störningarna i telekommunikationerna visar dels på hur beroende samhället är av fungerande system för att kommunicera, dels på hur viktigt det är att samhället också ställer krav på en viss nivå av krishanteringsförmåga inom samhällsviktig verksamhet som exempelvis telekommunikationerna. Krishanteringen efter stormen Gudrun visar på behovet av att (sic) en grundläggande säkerhetsnivå inom främst den tekniska infrastrukturen (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.14). 16

20 Gapet mellan offentlig och privat säkerhetstänkande tycks under stormen blivit uppenbart. Företagen som i detta fall handhade de kritiska infrastrukturerna visade sig inte ha någon krisberedskap. Information och kommunikation fungerade inte alls. Förutom bristen på krisberedskap och förberedelse uppenbarar dessa problem också centrala skillnader mellan det offentliga och privata vad gäller öppenhet och insyn. Dylika kulturskillnader är värda att analysera närmare för att förstå och utveckla samverkan mellan det offentliga och privata Organisering av krisarbetet Krishanteringsarbetet organiserades inom kommuner och länsstyrelser beroende på hur allvarligt man bedömde läget. Besluten baserades sannolikt på en uppskattning, då de slutliga konsekvenserna blev bekanta först senare. Vissa kommuner valde att inrätta sin krisledningsnämnd, andra tolkade det inträffade som räddningsinsats - även efter det akuta läget, och slutligen fanns även de kommuner som skötte krisledningen inom den befintliga organisationens ramar (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.13). En kommentar från Projekt: Storm, en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting var: Vi har nu haft tre stora kriser och inte använt den organisation som "vi ska använda" krisledningsnämnd utan vi jobbar med saker som funkar istället (Deltér 2005 s.4). På regional nivå valde också länsstyrelserna olika lösningar. I stormens akuta skede byggde de flesta länsstyrelserna sin krisledning och krisorganisation på vakthavande beslutsfattare, VB, och resurser kring denna funktion. Det fanns också länsstyrelser som bedrev krisledningsarbetet i stabsform (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.13). 4 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning (SFS 2006:544). Genom ovanstående lag får kommuner och landsting omfattande förutsättningar för att vid kriser göra prioriteringar mellan olika verksamheter i syfte att kunna hantera krisen från ett helhetsperspektiv. Lagen föreskriver att det i kommuner och landsting skall finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser under fredstid, krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning. I och med denna nya lag har kommuner och landsting givits större möjligheter att biträda varandra vid extraordinära händelser. De har vidare en möjlighet att under en extraordinär händelse ge enskilda begränsat ekonomiskt stöd. Som fallet Gudrun 17

21 tydligt visar väljer kommunerna själva när systemet med krisledningsnämnden skall aktiveras (SOU 2007:31 s.55) Överblick, samordning och prioritering som begränsande faktorer Många inom krishanteringen aktiva aktörer upplevde svårigheter med att skapa en gemensam bild av krisens omfattning. Att få tillgång till rapporter och information tog ofta lång tid och krävde stora arbetsinsatser. I detta sammanhang lyfts också bristen på rapporteringsrutiner för allvarliga kriser fram. Idag saknas ett landsomfattande rapporteringssystem vid kriser (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.14). Specifika företeelser som på grund av bristfällig regional samordning hindrat krishanteringen var samordning av vägröjning samt svårigheten i att få en överblick av tillgängliga resurser. När det gäller vägröjningen så gjordes de stora allfartsvägarna snabbt farbara. Mindre vägar kunde dock lämnas åt sitt öde under lång tid. Här tydliggörs behovet av samordning och tydliga prioritetsordningar. Problemen kring att få en allmän överblick över tillgängliga resurser gällde exempelvis frånvaron av förteckningar över vilka reservaggregat som finns tillgängliga i landet (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.14). KBM konstaterar vidare att system för att skapa en gemensam lägesbild bör utvecklas och ett nationellt system för rapportering via allvarliga kriser bör tas fram (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.14). Flera länsstyrelser anser i KBM:s utredning att både sektorsansvaret och det geografiska områdesansvaret måste förtydligas. [F]ormerna för samverkan måste utvecklas och kunskapen om respektive aktörs roll, uppgifter och ansvar vid kriser måste spridas i en vidare krets. Ett flertal aktörer lyfter också fram problematiken med gränsdragningen mellan räddningstjänst och extraordinär händelse. På denna punkt anser man att regelverket kan behöva ses över, då det i nuläget kan föreligga problem med statlig ersättning i efterhand, även vid en extraordinär händelse då det inte är fråga om räddningstjänst (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.15). Det är ett rimligt antagande att oklarheter och motstridigheter kring dessa formaliteter kan påverka det aktiva krisarbetet negativt. I nuläget kan inte kostnader som uppstår under en extraordinär händelse ersättas på samma sätt som "normal" räddningstjänst. Det handlar här om att kunna få avropa statliga resurser, till exempel från Försvarsmakten. 18

22 3.2 Göteborgsbranden Bakgrund och händelseförlopp Den 29 oktober 1998 hölls en fest på Makedoniska föreningen i Göteborg. I lokalerna som enligt brandföreskrifterna får ta 150 personer vistades under kvällen cirka 400 ungdomar. Några ungdomar som befann sig i ett trapphus på lokalens kortsida anlade branden som sedan fick ett snabbt förlopp, och det dröjde inte länge förrän lokalen var utbränd. Det fanns endast en nödutgång att ta sig ut genom då den andra var blockerad av uppallade stolar och bord. Sextiotre människor dog i åldrarna år och över 200 skadades i den största brandkatastrofen i Sverige i modern tid. Majoriteten av skadade och omkomna hade invandrarbakgrund. De först berörda aktörerna i krisarbetet var givetvis räddningstjänsten. De möttes av ett kaos på planen utanför den brinnande festlokalen. För brandmännen kom man snabbt fram till att det först och främst handlade om att rädda liv, genom dels rökdykare som gick in i brandinfernot för att hjälpa ungdomar att ta sig ut. Dessutom kämpade brandmän och sjukvårdspersonal på utsidan med livräddning och omhändertagande av skadade och panikslagna ungdomar. En del av ungdomarna lyckades ta sig in i den brinnande lokalen för att rädda sina vänner, några av dem kom aldrig ut igen, medan andra stoppades innan de hann in. Efter midnatt kontaktades räddningschef i beredskap, Lennart Olin och därefter Göteborgs stadsdirektör Roger Bodin som genast tillkallar stadens katastrofsamordningsgrupp. Vidare sköttes den centrala krissamordningen under ledning av kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson samt ett antal personer från stadskansliet. För de centrala ledarfigurerna gällde det att försöka stå utanför det operativa arbetet för att försöka få en klar uppfattning om hur man skulle gå vidare och hantera händelsen i ett större sammanhang. I praktiken fördelades arbetet så att stadsdirektören ledde arbetet i katastrofsamordningsgruppen och chefen för räddningstjänsten ledde räddningstjänstens katastrofarbete. Därmed kom dessa båda att höra till de aktörer som under händelsen blev mer tongivande (Hagström Sundelius 2003 s.77). I ett tidigt skede uppkom ett missförstånd mellan räddningstjänsten på plats och kommunledningen. Kommunledningen förväntade sig att räddningstjänsten till större del skulle ansvara för ledningsarbetet på plats (som det finns vissa bestämmelser om i stadens katastrofmanual) medan det hos sjukvårdare och brandmän verkade finnas en uppfattning att styrningen till större del skulle ske av kommunledningen (Hagström Sundelius 2003 s.9ff., 37). 19

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Krishantering i stormens spår. Huvuddokument

Krishantering i stormens spår. Huvuddokument Krishantering i stormens spår Huvuddokument 2005-08-31 Dnr: 0257/2005 Titel: Krishantering i stormens spår Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Rapporten kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun.

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. 2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Februari 2013 2013-02-28 2 (8) 1. INLEDNING I dagens

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Länsstyrelsens samordningsansvar

Länsstyrelsens samordningsansvar Länsstyrelsens samordningsansvar ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser Identifiera hjälpbehov och åtgärdsbehov Genomföra skeendetolkning Värdegrund Analysera systemsamverkan

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

En ny krisberedskapsförordning

En ny krisberedskapsförordning KBM dnr 0409/2004 En ny krisberedskapsförordning återrapportering av uppdrag att se över förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap 2 Innehållsförteckning sida Sammanfattning

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden Kurskatalog 2015 Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Datum: 24 april 2015 (09.00 16.00) Sista anmälningsdag: 27 mars 2015 Plats: Länsstyrelsen i Uppsala län, Hamnesplanaden 3 Regional samverkanskurs

Läs mer

Policy för informationssäkerhet

Policy för informationssäkerhet .. - T C Q o,.. e Policy för informationssäkerhet Landstingsdirektörens stab augusti 2015 CJiflt LANDSTINGET BLEKINGE Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande...

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna Översvämningar, stränder som spolas bort, vägar och järnvägsräls som försvinner i skred, skogar

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet

Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet I. Inledning Inför regeringens aviserade proposition till riksdagen om landets krisberedskap finns skäl för Civilförsvarsförbundet att sammanfatta sina

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Detta anförande behandlar mina

Detta anförande behandlar mina HANDLINGAR Personliga erfarenheter av ledarskap i krissituationer Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 28 november 2006 av generaldirektör Christina Salomonson Detta anförande behandlar

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Saker du kanske inte visste om PTS våra brevdetektiver hittar avsändare eller adressat till 70 000 brev per år som

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap 2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB Kommunikationsplan För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige: 2007-12-19, 317 Adress: Finspångs kommun

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Bilaga 2. Uppdraget fas 2 Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen

Läs mer

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället kbm rekommenderar 2006:3 kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016

Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 Fastställt av kommunfullmäktige april 2013 3 (31) Ett trygghets- och säkerhetsarbete

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer