För säkerhetens skull

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För säkerhetens skull"

Transkript

1 Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT07 Handledare: Håkan Magnusson För säkerhetens skull Förutsättningar för god krisberedskap i offentlig sektor John Granlund och Mia Elovaara

2 Abstract Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären. I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun Resultatet av undersökningen redovisas i form av tio punkter som kan ligga till grund för utformningen av effektiv krisberedskap i offentlig sektor. Nyckelord: krisberedskap, krishantering, kritisk infrastruktur, stormen Gudrun, säkerhetskultur

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte, frågeställning och metod Teori Teoretisk överblick Krisidentifikation De första minuterna När högre auktoriteter träder in Upscaling Det civila samhällets deltagande När den privata och offentliga sektorn möts Organisationsformens inverkan på krishanteringens utfall Säkerhetskultur Organisatoriskt lärande Lärande organisation Krisberedskapens struktur i Sverige Krisberedskap på nationell nivå Regeringens roll och ansvar Krisberedskap på regional nivå Länsstyrelsens roll och ansvar Krisberedskap på lokal nivå Kommunernas roll och ansvar Fall Stormen Gudrun Samverkan på lokal och regional nivå Civil medverkan i krisarbetet Samverkan mellan offentliga och privata aktörer Kritisk infrastruktur Organisering av krisarbetet Överblick, samordning och prioritering som begränsande faktorer Göteborgsbranden Bakgrund och händelseförlopp Krisberedskap i Göteborg Samverkansformer "Göteborgsandan" och andra symboliska effekter Kommunikations- och informationsaspekter Analys Avslutning Referenser... 29

4 1 Inledning Under de senaste 20 åren har vårt samhälle skakats av ett stort antal kriser som påverkat liv och egendom allvarligt. Dagens kriser berör den lokala såväl som den internationella sfären, och rör sig över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor kan självfallet fortfarande inträffa, men idag bör också våra organisationer ta med aspekter som miljöhot, IT och terrorism i sina beräkningar. På samma gång hoten förändrats och diversifierats har samhället i sig omstöpts vad gäller organisationsstruktur. En allt större del av de samhällsbärande funktionerna sköts idag av den privata sektorn, vilket medför nya krav på samverkan. I och med att riskerna blir fler och samhällsstrukturen allt mer splittrad ställs nya krav på effektiv krisberedskap. Detta komplexa samspel tycker vi är väldigt intressant och viktigt. De flesta av oss räknar förmodligen med att samhället är förberett och redo vid en eventuell kris. Dock är kunskapen om vad som krävs för att uppnå detta inte lika stor. Att det handlar om ett stort och kontinuerligt arbete kan vi nog redan nu slå fast, och att komma till en punkt där man anser sig vara "klar", eller ha "tillräcklig" beredskap kommer aldrig att inträffa. Att förbereda sig så långt det är möjligt däremot, det är varje offentlig organisations ansvar. Förhoppningsvis kan vi komma fram till några förutsättningar som är grundläggande för detta digra arbete Syfte, frågeställning och metod Vår frågeställning lyder: Vilka är förutsättningarna för god krisberedskap i offentliga organisationer? Syftet är i mångt och mycket det samma som frågeställningen. Vi vill öka förståelsen för krisberedskap och möjligheterna till att införa effektiv sådan i offentliga organisationer. Vår förförståelse antyder att ett flertal aspekter spelar in i detta komplexa förberedelsearbete, såsom organisationskultur, struktur i form av lagar och beslutslinjer, samt olika aspekter av ledarskap. Vad är då god krisberedskap? Någon enhetlig definition av vad den goda krisberedskapen är finns inte, och vi kommer inte heller försöka oss på att skapa en sådan. Det som kan sägas är dock att god krisberedskap är sådan beredskap som på ett så bra sätt som möjligt klarar hantera den uppkomna krissituationen. God krisberedskap genererar alltså god krishantering. När det gäller själva huvudföreteelsen, krisen, använder vi oss av Stern och Sundelius definition: "kris är situationer då de centrala aktörerna uppfattar situationen som att: 1

5 betydande värden står på spel begränsad tid står till förfogande omständigheterna präglas av betydande osäkerhet" (Sandefeldt 2005 s.13) För att kunna isolera de viktigaste förutsättningarna kommer vi att ställa befintliga teorier på området mot empiri. De befintliga teorierna består av internationell litteratur och forskning på området. Den empiri vi använder oss av är rapporter från två kriser i svensk närhistoria. Vi kommer också att se dessa händelser i ljuset av de strukturer och lagar som inverkar direkt och indirekt. Empirin är av oss bearbetad såsom en läsning av ett antal krisrapporter. Under läsningens gång har självfallet vår teoretiska kunskap funnits med i ryggsäcken, både som en verktygslåda och som ett filter. Med hjälp av denna teoretiska förförståelse har vi valt ut och isolerat de delar av rapporterna vi tycker och tror har något att säga om krisberedskap generellt sett. Det vi rent metodologiskt gör är en fallstudie av två svenska krisfall, där den huvudsakliga forskningsmetoden är textanalys. Vi börjar med en överblick över den litteratur och de teorier som finns på området, internationellt, samt inom den nationella sfären. Därefter följer en redogörelse av krisberedskapens struktur i Sverige. Efter den strukturella och teoretiska genomgången följer de två krisfall vi valt, stormen Gudrun 2005, samt diskoteksbranden i Göteborg Båda dessa fall berörde ett stort antal människor och sektorer av samhället. Förloppet var i båda fallen snabbt, och tvingade därför fram snabba beslut vars utfall i stor mån berodde på hur väl förberedda berörda organisationer var. Eftersom vi valt att fokusera på det svenska krisberedskapskomplexet valde vi följaktligen två svenska krisfall. Vi breddar vår förståelse för dessa genom att också använda oss av internationella teorier. Vi avslutar uppsatsen med en sammanfattande analys. Ambitionen är här att föra samman empiri med teori och på så vis lyfta ut de faktorer som vi anser är viktiga förutsättningar för god krisberedskap i offentliga organisationer. Våra resultat redovisas i form av tio faktorer eller förutsättningar som borgar för god krisberedskap. 2

6 2 Teori Teoretisk överblick Inom fältet krisberedskap och krishantering finns en stor mängd litteratur att tillgå. Forskningen på området förefaller på internationell nivå vara väl utbredd, och ett flertal övergripande teorier och analysmetoder är utvecklade. I detta avsnitt försöker vi ge en överblick av de verktyg vi använt oss av i läsningen av de valda krisrapporterna. I läsningen har vi valt att fokusera på både de strukturellaorganisatoriska aspekterna och de organisatoriska-kulturella aspekterna, då vi tror att de båda perspektiven är så pass relevanta i en undersökning av de valda fallen att inte något av dem kan utelämnas. Förhoppningsvis kan de två perspektiven korsbefrukta och förklara varandra. Till exempel kan man misstänka att organisatoriska problem som samverkan mellan olika myndigheter på olika nivåer kan förklaras med hjälp av institutionell kulturteori. Man kan också misstänka att vissa kulturella problem kan ha sin förklaring i strukturella fakta. Det finns två teorier som belyser hur kulturella och strukturella faktorer spelar in i lärandeprocesser i komplexa organisationer. Patrick Lagadec tar i artikeln Learning Processes for Crisis Management in Complex organizations upp High Reliability Theory som betonar organisationers förmåga att planera och förbättra sin verksamhet gällande krisberedskap. Normal Accident Theory visar däremot att det ligger i komplexa organisationers natur att uppleva krissituationer och att det därför är svårt att förbereda sig inför eventuella hot. En distinktion värd att nämna är den mellan krishantering och krisberedskap. Inledningsvis valde vi att fokusera på krisberedskap, men genom arbetets gång har vi, föga överraskande, konstaterat att dessa två företeelser är oundvikligen sammanlänkade. God krishantering (när krisen redan skett) beror på god krisberedskap. God krisberedskap kan å sin sida inte i efterhand mätas på ett bättre sätt än att undersöka hur väl krishanteringen fungerat när olyckan varit framme Krisidentifikation De första minuterna Det första steget i en lyckad krishanteringssituation är att identifiera krisen, att uppmärksamma och notera den. Denna till synes enkla uppgift är enligt 3

7 forskningen inte så lätt som man kunde tro. Centrala aktörer inom drabbade organisationer har ofta visat sig ha svårigheter med att inse att det egna systemet fallerar. Människor inom institutionaliserade miljöer tycks ha en överraskande förmåga att förklara problem på så sätt att man håller sig inom ramarna för de etablerade normerna och de inomorganisatoriska traditionerna (Boin et al s.20). Förutom traditionell sociokulturell organisationsteori finns ett flertal orsaker till detta problem. En av dessa orsaker är att många organisationer helt enkelt inte är skapade eller designade för att kunna upptäcka kriser på ett tidigt stadium. Organisationerna är bra på att upptäcka brister som stör dess grundläggande produktion, vad de finns till för att uppnå, men visar större brister på resterande plan. Vidare tycks målstyrning och olika marknadslösningar ha som resultat att organisationer blir än mer inriktade på utkomst och resultat, vilket minskar uppmärksamheten kring hot utifrån, som inte stör de "vardagliga" rutinerna (Boin et al s.21). När en kris närmar sig är tidsaspekten av stor vikt. Tiden som går mellan utbrott och de första åtgärderna har visat sig vara väldigt viktig. Att kunna identifiera en kris, och verkligen inse att en kris har skett blir därför centralt och inte alltid så självklart man kunde tro. Innan räddningsarbetet kan påbörjas måste ett flertal aktörer definiera det inträffade som en kris (Boin et al s.25). Vägen dit är lång och det tycks ofta vara så att kriserna skall vara direkta hot mot en majoritet av befolkningen, dess politisk-administrativa ledare, och deras sätt att leva. Gärna skall krisen dessutom vara medievänligt förpackad för bästa genomslag. Om den aktuella krisen inte omfattas av dessa kriterier är risken tyvärr stor att inget görs innan det är för sent, eller åtminstone svårt att stoppa inträdet i ett akut skeende (Boin et al s.28) När högre auktoriteter träder in Upscaling Närhetsprincipen utgår ifrån att kriser skall handskas med på samma lokala nivå de inträffat. Först när krisens omfattning är större och sträcker sig utöver de lokala gränserna bör högre auktoriteter träda in. I fallet Gudrun berörde stormen stora delar av södra Sverige, och följaktligen uppkom ett behov av regional och central samordning. Denna företeelse benämns i krisberedskapslitteraturen som upscaling. Koordination och samordning är oftast utformad av centrala myndigheter. Att regionala och lokala myndigheter har samma kunskap om och förståelse för dessa ansträngningar är dock ingen självklarhet. Upscaling kan således orsaka en rad problem som myndigheterna har att lösa för en fungerande krishantering. Förflyttas ledarskapet högre upp i organisationshierarkin vidgas naturligtvis klyftan mellan beslutsfattarna och det lokala krisarbetet, och nya relationer mellan centrala och lokala aktörer behöver utvecklas. De vertikala koordinationsproblem som kan uppstå här hänförs under etiketten the upscaling dilemma (Boin et al s.58). 4

8 2.1.4 Det civila samhällets deltagande Samverkan är "den dialog som förs mellan de olika samhällsaktörerna för att samordnat uppnå de gemensamma målen". Samverkan är därmed en process som sker mellan två eller flera aktörer för att få till stånd samordning. Samordning å andra sidan är koordinering av aktörernas insatser för att uppnå ett gemensamt mål (Sandefeldt 2005 s.14). Samarbete med frivilligorganisationer och civilsamhället i allmänhet tas ofta upp som en effektiv och billig metod av krisberedskap och krishantering. Frivilliga kan med fördel axla roller som värdfamilj, första hjälparbetare samt som givare av information och råd. Trots alla positiva effekter med civilt deltagande finns också vissa problem att ta hänsyn till: De frivilliga har oftast inte varit delaktiga i planeringsprocesser och känner därför måhända inte någon samhörighet eller delaktighet i dessa Eventuella konflikter mellan amatörer och specialister Frivilliga som överskrider regler och i förväg uppsatta ansvarsgränser Frivilliga saknar nödvändig utrustning och resurser, samt har inte lämplig förberedande träning Dessa punkter är rimliga att ta hänsyn till när frivilliga deltar i krishantering. Det finns dock ett flertal generella aspekter som talar för att låta civilsamhället ta aktiv del i krisarbete och i förväg delta i krisberedskapsplanering: Ur ett människorättsperspektiv har alla rätt att delta i processer som rör dem själva. Planeringen blir mer effektiv om alla påverkade deltar Myndigheterna har begränsade resurser och behöver de lokala invånarnas kunskap och kapacitet Om en katastrof bryter ut kommer civila att vilja delta i varje fall (McConnell Drennan 2006 s. 66) När den privata och offentliga sektorn möts Under en kris ställs ofta samverkan mellan privata och offentliga aktörer på sin spets. Det moderna samhället är idag oerhört beroende av ett antal kritiska infrastrukturer, till dessa hör bland annat telekommunikation, el, IT och de finansiella systemen. Dessa infrastrukturer är å sin sida beroende av varandra för att fungera. Då stora delar av de kritiska infrastrukturerna är i privat ägo är ansvarsförhållandena inte helt enkla att reda ut. Det centrala är att störningar i 5

9 dessa strukturer är ett gemensamt problem för statsmakten och de privata aktörerna (Andersson 2006 s.146). Då den privata sektorn är mycket viktig för den nationella säkerheten är det av högsta vikt med tydliga regler för var och när den privata sektorns ansvar slutar, och var och när det offentliga ansvaret tar vid. Frågan är hur mycket ansvar som kan läggas på det privata, och hur mycket det offentliga samhället kan kräva, och vem som skall initiera och stå för kostnaderna? På samma gång privatiseringar minskat reservkapacitet och överskott genom effektiviseringsprocesser har inte heller staten längre resurser och personal som kan stå beredd vid en eventuell kris. Statens roll som leverantör av viktiga samhällsfunktioner blir allt mindre, på samma gång de privata företagen i dessa sfärer har ett konstant behov av vinstmaximering. Det som uppstår i denna situation benämns i litteraturen som ett gap. Ett gap mellan statens krisberedskap och den privata aktörens brist på kommersiellt intresse av fullgod nationell krisberedskap (Andersson 2006 s.147). Utifrån ett policyperspektiv finns idag tre alternativ för att överbrygga gapet mellan offentliga och privata aktörer gällande krisberedskap. Dessa bör ses som idealtyper emellan vilka kombinationer är fullt möjliga (Andersson 2006 s.148ff.). Reglering genom lagstiftning Staten lagstiftar om en miniminivå av beredskap hos företagen. Ekonomiska policyinstrument Staten uppmuntrar den privata sektorn att självmant höja krisberedskapen genom t.ex. subventioner och skattelättnader. Privatoffentliga partnerskap Ett strukturellt samarbete mellan privat och offentlig sektor. För staten innebär PPP ett sätt att utan skattelättnader och tvingande lagar behålla viss kontroll och insyn över den privata sektorns krisberedskap. För företagen framstår PPP som ett flexibelt sätt att möta samhälleliga behov, samtidigt som man slipper tvingande reglering Organisationsformens inverkan på krishanteringens utfall Lyckad krishantering beror både på de operativa aktörerna och den aktuella organisationsformen (Boin et al s.19). Betydelsen av den organisatoriska kontexten är en klassisk utgångspunkt i studiet av krishantering (Sundelius Stern 2000 s.35). När en kris brutit ut bildas ofta smågrupper för samordning och eftertanke, och förmodligen tas många viktiga beslut inom dessa grupper. Smågruppen kan vara ändamålsenlig på ett kollektivt plan för planering och beslut, men också på ett individuellt plan, som en plats för diskussion, eftertanke och återhämtning. Gruppen kan även verka som central för utbyte av information, samt en plattform för att forma en enhetlig bild av läget utåt (Sundelius Stern 2000 s.50). I och med att kommunerna själva bestämmer när den formella krisledningsnämnden träder till, är kommunerna förhållandevis fria att bestämma hur krisledningsgruppen skall organiseras. Ett rimligt antagande är att smågrupper ofta utvecklas för det akuta beslutsfattandet, då krissituationer tenderar att centralisera beslutsprocessen till en relativt snäv krets av aktörer (Sundelius 6

10 Stern 2000 s.35). Smågrupper är en utbredd beslutsform i många olika forum, och speciellt inom krishantering. I linje med den svenska traditionen av kollektivism och konsensustänkande är denna beslutsform extra vanlig i Sverige (Stern 2001 s.60). Oftast hanteras genomförandefasen även av krisbeslut av mer eller mindre svårstyrda administrativa enheter på operativ nivå. Organisationskomplexet sätter tydliga ramar för hur centralt beslutade krishanteringsåtgärder kan utföras i praktiken (Sundelius Stern 2000 s.37-38). En av de mest centrala aspekterna i litteraturen kring smågrupper är frågan om konformitet. Forskning visar att medlemmar i smågrupper ofta är beredda att lägga sin kritiska hållning åt sidan, till förmån för gruppens normer. Tendenser till konformitet i smågrupper kan minska mångfalden av olika perspektiv och leda till mindre varierad förståelse av problem gruppen ställs inför, samt färre alternativa lösningar. Medlemmar kan tvingas till självcensur och styras till att hålla inne med information som inte passar ihop med gruppens gemensamma normer (Stern 2001 s.63). Dessa ad hoc grupper är inte institutionaliserade och saknar således givna normer och traditioner. Detta vakuum tenderar att generera en viss nyckfullhet bland medlemmarna, som i denna situation ofta börjar arbeta till förmån för ledarpersonligheter och andra karismatiska personer. I spåren av denna tendens följer problem som konformitet, konflikt och koordinationssvårigheter (Stern 2001 s.64-65). Beslutsfattande inom smågrupper har inte endast negativa aspekter. Viktiga förutsättningar för ett givande krisarbete är att rivalitet och konflikter mellan organisationer och mellan personer inte föreligger. En särskild förståelse för de egna organisationerna och olika aktörers roller är viktigt. Att alla har klart för sig vem som "leder" och vilka aktörer som skall agera inom vilket ansvarsområde är en annan viktig aspekt (Boin et al s.49) Säkerhetskultur Säkerhet kan definieras som frånvaron av olyckor och därmed en slags närvaro av mekanismer som främjar denna frånvaro. Rollenhagen diskuterar begreppet säkerhet så här: Säkerhet (som frånvaro av risk) kan alltså, enligt vissa, betraktas som ett tillstånd som kräver aktivitet för att upprätthållas. Men för att veta vad som kan utmana säkerheten krävs ju förstås också en uppfattning om risker: Vilka är riskerna och hur kan de uppkomma? En säkerhetskultur är därför också intimt förknippad med det sätt varpå människor upplever och identifierar risker (Rollenhagen 2003 s.33). 7

11 Det finns många definitioner av kultur som begrepp men i detta avseende använder vi Toft och Reynolds beskrivning: [T]he collection of beliefs, norms, attitudes, roles and practices of a given group, organization, institution and society. Safety culture can be defined as those sets of norms, roles, beliefs, attitudes and social and technical practices within an organization which are concerned with minimizing the exposure of individuals to conditions considered to be dangerous (Toft Reynolds 2005 s.26). Det finns både strukturella och kulturella aspekter av begreppet säkerhetskultur. De strukturella aspekterna kan vara formella faktorer, exempelvis ansvarsförhållanden och ledningsstruktur i en organisation. Det kan också röra sig om regelverk och annan praxis som berör organisationen. Dessa aspekter beskriver alltså organisationsstrukturen. För att analysera säkerhetskulturen i en verksamhet krävs förståelse för hur dessa strukturella faktorer påverkar kulturen i en organisation. Enligt Rollenhagen finns ett orsaksförhållande mellan organisationens struktur och organisationens klimat eller kultur. Detta orsaksförhållande kan till exempel förstås utifrån anpassningsprocesser inom en organisation. Rollenhagen menar att det strukturella systemet i en organisation kan ändra sin form genom att omgivningen ändras. Givetvis kan förhållandet också gå i motsatt riktning, vilket känns rimligt då individerna inom en organisation torde anpassa sig till nya regler eller andra formella föreskrifter (Rollenhagen 2003 s.55f.) Organisatoriskt lärande Lärande organisation Lärande organisation kan som begrepp kopplas till en normativ sida av begreppet säkerhetskultur. Lärande organisationer är en aspekt av hur en god säkerhetskultur bör utformas. Carl Rollenhagen räknar upp tre grader av organisatoriskt lärande. För det första lär individer av direkta erfarenheter. Situationen och agerandet gör att individen förändrar sitt beteende inför nästa krissituation. Den andra graden av lärande har strukturella aspekter. Organisationsstrukturen påverkar hur mottaglig verksamheten är för lärande, och det måste finnas en strävan mot att förbättra beredskapen i systemets mål och normer för att uppnå resultat. För det tredje kan en organisation utveckla ett lärande genom att ta del av omgivningen för att finna aspekter som förbättrar beredskapen inför kriser. Det är lätt att i sin egen organisation bli blind för vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Därmed kan en svårighet med lärande vara att lära känna sin egen organisation och vad som utmärker den. Det kan finnas faktorer som lätt blir tagna för givet men som egentligen behöver belysas och analyseras när det kommer till att utforma en god krisberedskap. För att få bukt med problemet är det en god idé att se till andra organisationer. Enligt Rollenhagen är det lättast att lära känna sin egen organisations kultur genom att jämföra sig med andra. (Rollenhagen 2003 s.68, Ivarsson Johansson s.611ff.). 8

12 Brian Toft och Simon Reynolds menar att den positiva inställningen till att lära avtar med tiden i en organisation. Det kan lätt bli så att ansträngningar, vilja och drivkraft endast existerar i början av en förändringsprocess. Toft & Reynolds tar upp några specifika faktorer som försvårar lärande i organisationer. Psykologiska aspekter som misstänksamhet inom organisationen, från det nedre skiktet och uppåt eller tvärtom kan här spela in. Om organisationen genomgår förändringar, t.ex. personalbyten, kan detta också påverka lärandet negativt. Det kan vara svårt att ta tillvara lärande inför krisberedskap då man samtidigt ska lära känna nya människor. Författarna menar också att det finns en klyfta mellan vad som sägs i lagstiftning och andra föreskrifter och vad som faktiskt sker i praktiken. En organisation kan utåt visa att den tar till sig reformer men sedan aldrig genomföra dem (Toft Reynolds 2005 s.29). High Reliability Organisations Model (HRO) och Normal Accident Theory (NAT) är två modeller som används för att förklara organisatoriskt lärande. HRO anhängarna menar att det finns vissa kulturella och strukturella orsaker till varför en del organisationer lyckas uppnå god krisberedskap i sin verksamhet. Organisationer kan dels genom övning och träning och dels genom tydlig ledning och styrning uppnå så kallad High Reliability Culture som kan genomsyra organisationens sätt att förhålla sig till kriser och krishantering. HRO organisationer tar även tillvara lärande från tidigare krissituationer och som Rollenhagen uttrycker sig; drar maximal nytta av avvikelser, nära händelser och olyckor. I dessa typer av organisationer finns även tydligt uttryckt som mål att uppnå konsensus angående säkerhetstänkande och förebyggande åtgärder (Rollenhagen 2003 s.63, Lagadec 1997 s.24). Normal Accident Theory kan beskrivas som motsatsen till ovannämnda modell. Teorin menar snarare att det finns mycket små möjligheter att implementera en god säkerhetskultur i organisationer. Det finns ett spänningsförhållande mellan organisationers tekniska komplexitet och individers förhållningssätt till lärande om krisberedskap. När organisationer arbetar proaktivt uppstår det ofta problem. Det är svårt att förhålla sig till vetskapen att faktiskt inte kunna veta när och framförallt vilket sorts kris man har att vänta sig. Enligt Patrick Lagadec finns både möjligheter och problem gällande lärande organisationer. Ett av problemen är att klimatet i en organisation ofta genomsyras av ett det händer aldrig oss-syndrom, vilket försvårar ett effektivt agerande när en kris plötsligt uppstår. För att nå en god beredskap för kriser krävs övning som leder till mer än bara reflexmässigt agerande i en krissituation. Det krävs en hög grad av beredskap innehållande både strukturella och kulturella aspekter. Beredskapen måste beröra alla individer i organisationen och även de aktörer som är kopplade till organisationen utifrån, till exempel genom nätverk. För att kunna bygga upp en beredskap inför oanade kriser behövs som även nämnts innan, återkoppling till tidigare erfarenheter. Lagadec menar att beredskapen bör innefatta utvärderings- och rapporteringsprocesser. Dessa kan vid en kommande krissituation användas som stöd. Även om kriser oftast ser 9

13 mycket olika ut kan det finnas mycket att lära genom att se till hur man tidigare agerat, eller för den delen inte agerat. Vår värld är idag enormt påverkad av media vilket måste tas i beaktande vid krisberedskap. Organisationers ledning har under kris ett mycket stort tryck på sig, dels ska de vara den stabila punkten i organisationen och dels ska de utåt visa att de kan hantera krisen. Media är aktören som informerar allmänheten om situationen och ledningen måste försöka ge en bild av krisen som inte kan missuppfattas. Enligt Lagadec är det viktigt att en ledningsgrupp inte har stort ansvar i krisens operativa fas. I krisens inledningsskede krävs istället att ledningen distanserar sig från den faktiska krisen för att gå igenom vilka strategiska och långsiktiga beslut som bör tas. Detta kan vara problematiskt i ett inledande kaosskede då det finns många påtryckningar och påverkansfaktorer som kan försvåra strategiska beslutstaganden (Lagadec 1997 s.24ff.). 2.2 Krisberedskapens struktur i Sverige För att undersöka vilka förutsättningar som finns för en god krisberedskap i offentliga organisationer, utgår vi från det svenska krishanteringssystemet. Detta system bygger på tre grundprinciper för hantering av kris i samhället. Ansvarsprincipen som innebär att den ansvariga för organisationen under normala omständigheter ska ansvara för samma verksamhet i en krissituation. En organisations utformning och struktur ska också till så stor del som möjligt vara lokaliserad och organiserad som den ser ut i vanliga fall, detta enligt likhetsprincipen. Till sist ska enligt närhetsprincipen kriser hanteras på lägsta möjliga nivå, en lokal kris i en kommun ska alltså så långt det är möjligt behandlas av ansvariga aktörer i kommunen (Ivarsson Johansson 2007 s.607f.). Sveriges krishanteringssystem utgörs av dels ett geografiskt områdesansvar och dels ett sektors- eller verksamhetsansvar. Det förstnämnda ansvaret för krishantering finns på tre nivåer i samhället; lokalt med kommunerna som områdesansvariga, regionalt där länsstyrelserna har det övergripande ansvaret och regeringen med det nationella ansvaret. Sektors- eller verksamhetsansvaret innebär att varje myndighet eller organisation är ansvarig för sitt eget ansvarsområde. Det geografiska områdesansvaret ska fungera som ett komplement när det sker en kris där många sektorer berörs samtidigt. Utöver detta ingår i det svenska krishanteringssystemet ett samverkansområde där vissa myndigheter har fått ett särskilt ansvar för att minska samhällets sårbarhet och dessutom se till att samhället i stort blir bättre på att hantera kriser. Det sex samverkansområdena är: Teknisk infrastruktur, med myndigheter som till exempel Elsäkerhetsverket och Livsmedelsverket. Transporter, med till exempel Banverket, Luftfartsstyrelsen och Vägverket. Farliga ämnen, där Kustbevakningen och Rikspolisstyrelsen är exempel 10

14 på sektorsansvariga myndigheter. Ekonomisk säkerhet, med Försäkringskassan, Skatteverket, Finansinspektionen, Riksgälden och Tullverket. Geografiskt områdesansvar, där Krisberedskapsmyndigheten och Länsstyrelserna tillsammans har sektorsansvaret. Skydd, undsättning och vård, med Statens Räddningsverk tillsammans med bland annat Socialstyrelsen och Sjöfartsverket. (http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/) Krisberedskap på nationell nivå Regeringens roll och ansvar Det ansvariga departementet för krisberedskap på nationell nivå är Försvarsdepartementet och det finns ett antal dokument som beskriver regeringens förhållningssätt till krisberedskap. En av dessa är en proposition från 2005, Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle (Prop. 2005/06:133). Regeringen har ett så kallat geografiskt områdesansvar gällande krisberedskap i offentlig sektor. Regeringen har därmed det yttersta ansvaret att reglera krisberedskapssystemet på regional och lokal nivå. Länsstyrelserna och kommunerna ute i landet är dock delegerade att samordna och leda de operativa åtgärder som krävs vid hantering av kris. (Prop. 2005/06:133 s.55f.) Krisberedskap på regional nivå Länsstyrelsens roll och ansvar Länsstyrelserna skall fungera som en länk mellan nationell och lokal nivå när det gäller säkerhetsarbete och därmed krisberedskap, och dess uppgifter kan sammanfattas i följande punkter. Länsstyrelsen skall (Prop. 2005/06:133): Verka för att nödvändig samverkan inom länet samt mellan närliggande län sker kontinuerligt - under och efter en kris Inrätta, respektive utveckla redan befintliga, regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor Ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet i samband med en extraordinär händelse Under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter Utveckla förmågan att efter beslut av regeringen kunna prioritera och inrikta statliga och eventuella internationella resurser som ställs till förfogande (Prop. 2005/06:133 s.53). Till länsstyrelsens ansvar hör även att göra regionala risk- och sårbarhetsanalyser, upprätthålla relevanta nätverk samt arbeta för ett effektivt resursutnyttjande. Därtill är en viktig funktion att stödja kommunerna i deras krishantering. Länsstyrelsen har även en tillsynsroll, de granskar och vägleder kommunerna och trafikverken gällande beredskaps-, risk-, och säkerhetsfrågor (http://www.m.lst.se). 11

15 2.2.3 Krisberedskap på lokal nivå Kommunernas roll och ansvar Kommuners och landstings grundläggande förmåga till civilt försvar i fredstid regleras genom Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). De offentliga organisationerna skall arbeta för att reducera sårbarheten i sin verksamhet och även ha god förmåga att hantera krissituationer. I lagen finns specifika bestämmelser för kommuner och landsting för att uppnå dessa mål. De grundläggande förpliktelserna för kommuner och landsting är: Skyldighet att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser Ansvar för att se till att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser Skyldighet att till regional och central nivå rapportera om krisberedskapsläget före, under och efter en kris (Prop. 2005/06:133 s.101). Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har gett ut en rapport där bland annat myndigheters arbete med risk och sårbarhetsanalyser används som underlag för att analysera förutsättningarna för ett säkerhetsarbete inom offentliga organisationer (Abrahamsson Magnusson 2004 s.6,10). Dessa bestämmelser finns också i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 2 kap 1. Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser (SFS 2006:544, 2 kap 1 ). För att myndigheter ska kunna uppfylla kraven om risk och sårbarhetsanalyser krävs viss organisering av verksamhetens krishantering. Enligt rapporten från KBM kan krishanteringen ses som en integrerad delmängd i den totala riskhanteringen en myndighet ansvarar för. Därför behövs en tydlig struktur, utformat som ett formellt ledningssystem med policy, rutiner och instruktioner. De är viktiga beståndsdelar för att organisera krishantering i offentlig verksamhet (Abrahamsson Magnusson 2004 s.13). Enligt rapporten från KBM kan utformandet av ett ledningssystem ske enligt följande. Policyn ska klargöra vilken övergripande syn och vilka mål som finns i organisationen på området krishantering. Rutiner ska tydliggöra vad som bör göras och av vem eller vilka, och även hur och när rutinernas innehåll ska utföras. Rutinerna kan behöva kompletteras med mer tydliga instruktioner och kanske specifika beskrivningar genom en manual eller handbok. Att utveckla ett liknande ledningssystem är en 12

16 god grund för organisering av krishantering i offentliga verksamheter. Genom att fastställa rutiner och policys kring krishantering finns möjligheten att skapa en kultur och tradition i organisationen kring säkerhetsarbete och krisberedskap (Abrahamsson Magnusson 2004 s.59). 13

17 3 Fall 3.1 Stormen Gudrun Kvällen den 8 februari 2005 drog stormen Gudrun in över Sverige. Ovädret medförde att minst 14 personer dödades, och att ett stort antal personer blev skadade. Dödsfallen skedde när träd fälldes över bilar och människor, och i det besvärliga efterarbetet. Stormen medförde att ca 250 miljoner träd fälldes, ungefär lika mycket som ett års avverkning. Samhällets infrastruktur blev kraftigt påverkat och tåg- buss- färje- och flygförbindelser stoppades tillfälligt. Närmare km ledningsnät förstördes eller skadades, vilket ledde till att över elkunder och telefonabonnenter var utan el och telefon. Av de drabbade fick ungefär hälften tillbaka elen efter ett dygn, men ännu efter 20 dygn var elkunder utan ström. Stormen beräknas ha kostat 20,8 miljarder kronor. (www.ne.se) Stormen Gudrun testade den sydsvenska krisberedskapen till det yttersta. KBM konstaterar i rapporten Krishantering i stormens spår att krishanteringssystemet knappast skulle ha klarat ytterligare påfrestningar. Man skriver att krisorganisationerna fortfarande är under utveckling och att säkerheten kring rutiner och mandat fortfarande har betydande brister. "KBM:s slutsats är alltså att samhället klarade att hantera konsekvenserna av stormen Gudrun, men att samhället tangerade gränsen för hur stora kriser som samhället gemensamt kan hantera idag." I rapporten betonas inledningsvis att "de grundläggande principerna i krishanteringssystemet fungerar på lokal och regional nivå för denna typ av händelse". Eftersom händelsen främst berörde den lokala och regionala nivån prövades ej systemet med dess eventuella brister på den nationella nivån. I stort sett så koncentrerades krishanteringens tillkortakommanden kring tre centrala områden. Brister i samverkansförmågan, mellan olika offentliga aktörer respektive mellan offentliga och privata aktörer Brister i informationshanteringen, både i form av att lämna information till drabbade och media såväl som att skapa och presentera samlade lägesbilder och prognoser Problem inom elförsörjning och telekommunikation. (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.4ff.) 14

18 3.1.1 Samverkan på lokal och regional nivå Enligt KBM fungerade samverkan och samordning mellan offentliga aktörer på kommunal nivå genomgående väl. Den lokala nivån är den nivå som närmast har att hantera krisen. "Inom kommunerna finns upparbetade rutiner och goda personliga nätverk. Kreativiteten är ofta stor liksom handlingskraften" (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.9). De flesta kommuner hade krisplaner och erfarenhet av arbete under extraordinära situationer. Även där så inte var fallet, att allt löstes efter hand, hanterades situationen på ett bra sätt. De befintliga kontaktvägarna inom kommunerna utnyttjades frekvent, och de flesta kommunerna arbetade aktivt mot naturliga nätverk som redan existerar, till exempel lanthandel, byalag, brevbärare, etc. 'Vi hade mycket nytta av våra erfarenheter och de kontaktvägar som skapats efter tidigare kriser. Vi samverkade med oerhört många aktörer, samtidigt var arbetsfördelningen kristallklar.' (Deltér 2005 s.4). På regional samt mellan regional och lokal nivå varierar uppfattningen om hur väl krishanteringen fungerat. Än större frågetecken fanns på central och mellan regional och central nivå, främst vad gäller ansvarsgränser och ansvarsområden. Tydligare regelverk förefaller på högre nivå vara av större vikt än på lokal nivå. Den praktiska erfarenheten av samverkan på regional och central nivå är mindre än på lokal nivå. KBM betonar därför att arbetet med att stärka förmågan till samverkan kontinuerligt måste fortsätta inom hela krishanteringssystemet (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.9). Närhetsprincipen utgår ifrån att kriser skall handskas med på samma lokala nivå de inträffat. Först när krisens omfattning är större och sträcker sig utöver de lokala gränserna bör högre auktoriteter träda in. I fallet Gudrun berörde stormen stora delar av södra Sverige, och följaktligen uppkom ett behov av regional och central samordning. Denna företeelse benämns i "The Politics of Crisis Management" som upscaling (Boin et al s.58). Länsstyrelserna har i krishanteringssystemet främst en samverkansroll och ett ansvar att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen. KBM konstaterar i sin rapport att det funnits oklarheter kring länsstyrelsens roll, uppgifter och ansvar. En förklaring som läggs fram är olika aktörers okunskap om länsstyrelsens roll, uppgifter och ansvar (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.10) Civil medverkan i krisarbetet KBM konstaterar i rapporten att problem funnits kring civilas medverkan i krisarbetet. Frivilliga gjorde under krishanteringsarbetet betydelsefulla insatser, och denna kraft betecknas som en värdefull resurs som bör tas tillvara. Ett system för hanteringen av frivilligresurser i fredstida kriser efterlyses, då dagens system 15

19 för användandet av frivilliga resurser baseras på situationer under höjd beredskap och inte fredstida kriser (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.11). Alla tycks vara eniga om att bistånd från volontärer, frivilligorganisationer och hemvärn varit värdefullt under arbetet under och efter stormen. Många kontaktade kommunerna för att erbjuda sin hjälp, och det hela hanterades genom att förteckningar över samtliga frivilliga upprättades, vilka sedan slussades vidare dit hjälp behövdes. Många kommuner upplevde dock samarbetet med frivilliga som förvirrande och efterlyser därför samordning och en diskussion om ansvar och gränser Samverkan mellan offentliga och privata aktörer KBM påpekar att samarbetet mellan offentliga och privata aktörer uppvisade brister under krishanteringsarbetet. De mest märkbara problemen uppstod kring informationsspridningen till allmänheten. En aspekt i detta problem är att samhällsviktiga företag såsom teleoperatörer och nätägare inte har någon skyldighet att lämna information till myndigheterna. El- och teleföretag kunde under stormens värsta drabbningar varken presentera en tillförlitlig lägesbild eller prognoser för när näten skulle vara reparerade. Förutom problemen med informationsspridning till allmänheten har också informationssamverkan mellan myndigheter, organisationer och företag brustit. Också här pekas el- och teleföretag ut som de största bovarna. Tydligt är att "krisberedskapssamverkan mellan myndigheter och företag behöver stärkas när det gäller information till drabbade och allmänheten". (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.11). Post och telestyrelsen konstaterar att det vid tidpunkten för stormen hos de flesta teleoperatörer fanns begränsade eller inga rutiner för hur informationsutbyte med regionala och lokala aktörer skall gå till (Krisberedskapsmyndigheten 2005b s.17) Kritisk infrastruktur Till de faktorer som starkt begränsade möjligheterna till åtgärder under krisens gång hör de tidigare nämnda problemen kring teleoperatörerna, och då främst Telia Sonera AB. Förutom brister i den allmänna leveranssäkerheten för telekommunikation fanns stora problem med att finna de rätta kontaktvägarna till operatörerna. Att få information från teleoperatörerna var svårt, och operatörerna upplevdes sakna en relevant krisledningsorganisation. Störningarna i telekommunikationerna visar dels på hur beroende samhället är av fungerande system för att kommunicera, dels på hur viktigt det är att samhället också ställer krav på en viss nivå av krishanteringsförmåga inom samhällsviktig verksamhet som exempelvis telekommunikationerna. Krishanteringen efter stormen Gudrun visar på behovet av att (sic) en grundläggande säkerhetsnivå inom främst den tekniska infrastrukturen (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.14). 16

20 Gapet mellan offentlig och privat säkerhetstänkande tycks under stormen blivit uppenbart. Företagen som i detta fall handhade de kritiska infrastrukturerna visade sig inte ha någon krisberedskap. Information och kommunikation fungerade inte alls. Förutom bristen på krisberedskap och förberedelse uppenbarar dessa problem också centrala skillnader mellan det offentliga och privata vad gäller öppenhet och insyn. Dylika kulturskillnader är värda att analysera närmare för att förstå och utveckla samverkan mellan det offentliga och privata Organisering av krisarbetet Krishanteringsarbetet organiserades inom kommuner och länsstyrelser beroende på hur allvarligt man bedömde läget. Besluten baserades sannolikt på en uppskattning, då de slutliga konsekvenserna blev bekanta först senare. Vissa kommuner valde att inrätta sin krisledningsnämnd, andra tolkade det inträffade som räddningsinsats - även efter det akuta läget, och slutligen fanns även de kommuner som skötte krisledningen inom den befintliga organisationens ramar (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.13). En kommentar från Projekt: Storm, en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting var: Vi har nu haft tre stora kriser och inte använt den organisation som "vi ska använda" krisledningsnämnd utan vi jobbar med saker som funkar istället (Deltér 2005 s.4). På regional nivå valde också länsstyrelserna olika lösningar. I stormens akuta skede byggde de flesta länsstyrelserna sin krisledning och krisorganisation på vakthavande beslutsfattare, VB, och resurser kring denna funktion. Det fanns också länsstyrelser som bedrev krisledningsarbetet i stabsform (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.13). 4 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning (SFS 2006:544). Genom ovanstående lag får kommuner och landsting omfattande förutsättningar för att vid kriser göra prioriteringar mellan olika verksamheter i syfte att kunna hantera krisen från ett helhetsperspektiv. Lagen föreskriver att det i kommuner och landsting skall finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser under fredstid, krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning. I och med denna nya lag har kommuner och landsting givits större möjligheter att biträda varandra vid extraordinära händelser. De har vidare en möjlighet att under en extraordinär händelse ge enskilda begränsat ekonomiskt stöd. Som fallet Gudrun 17

21 tydligt visar väljer kommunerna själva när systemet med krisledningsnämnden skall aktiveras (SOU 2007:31 s.55) Överblick, samordning och prioritering som begränsande faktorer Många inom krishanteringen aktiva aktörer upplevde svårigheter med att skapa en gemensam bild av krisens omfattning. Att få tillgång till rapporter och information tog ofta lång tid och krävde stora arbetsinsatser. I detta sammanhang lyfts också bristen på rapporteringsrutiner för allvarliga kriser fram. Idag saknas ett landsomfattande rapporteringssystem vid kriser (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.14). Specifika företeelser som på grund av bristfällig regional samordning hindrat krishanteringen var samordning av vägröjning samt svårigheten i att få en överblick av tillgängliga resurser. När det gäller vägröjningen så gjordes de stora allfartsvägarna snabbt farbara. Mindre vägar kunde dock lämnas åt sitt öde under lång tid. Här tydliggörs behovet av samordning och tydliga prioritetsordningar. Problemen kring att få en allmän överblick över tillgängliga resurser gällde exempelvis frånvaron av förteckningar över vilka reservaggregat som finns tillgängliga i landet (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.14). KBM konstaterar vidare att system för att skapa en gemensam lägesbild bör utvecklas och ett nationellt system för rapportering via allvarliga kriser bör tas fram (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.14). Flera länsstyrelser anser i KBM:s utredning att både sektorsansvaret och det geografiska områdesansvaret måste förtydligas. [F]ormerna för samverkan måste utvecklas och kunskapen om respektive aktörs roll, uppgifter och ansvar vid kriser måste spridas i en vidare krets. Ett flertal aktörer lyfter också fram problematiken med gränsdragningen mellan räddningstjänst och extraordinär händelse. På denna punkt anser man att regelverket kan behöva ses över, då det i nuläget kan föreligga problem med statlig ersättning i efterhand, även vid en extraordinär händelse då det inte är fråga om räddningstjänst (Krisberedskapsmyndigheten 2005a s.15). Det är ett rimligt antagande att oklarheter och motstridigheter kring dessa formaliteter kan påverka det aktiva krisarbetet negativt. I nuläget kan inte kostnader som uppstår under en extraordinär händelse ersättas på samma sätt som "normal" räddningstjänst. Det handlar här om att kunna få avropa statliga resurser, till exempel från Försvarsmakten. 18

22 3.2 Göteborgsbranden Bakgrund och händelseförlopp Den 29 oktober 1998 hölls en fest på Makedoniska föreningen i Göteborg. I lokalerna som enligt brandföreskrifterna får ta 150 personer vistades under kvällen cirka 400 ungdomar. Några ungdomar som befann sig i ett trapphus på lokalens kortsida anlade branden som sedan fick ett snabbt förlopp, och det dröjde inte länge förrän lokalen var utbränd. Det fanns endast en nödutgång att ta sig ut genom då den andra var blockerad av uppallade stolar och bord. Sextiotre människor dog i åldrarna år och över 200 skadades i den största brandkatastrofen i Sverige i modern tid. Majoriteten av skadade och omkomna hade invandrarbakgrund. De först berörda aktörerna i krisarbetet var givetvis räddningstjänsten. De möttes av ett kaos på planen utanför den brinnande festlokalen. För brandmännen kom man snabbt fram till att det först och främst handlade om att rädda liv, genom dels rökdykare som gick in i brandinfernot för att hjälpa ungdomar att ta sig ut. Dessutom kämpade brandmän och sjukvårdspersonal på utsidan med livräddning och omhändertagande av skadade och panikslagna ungdomar. En del av ungdomarna lyckades ta sig in i den brinnande lokalen för att rädda sina vänner, några av dem kom aldrig ut igen, medan andra stoppades innan de hann in. Efter midnatt kontaktades räddningschef i beredskap, Lennart Olin och därefter Göteborgs stadsdirektör Roger Bodin som genast tillkallar stadens katastrofsamordningsgrupp. Vidare sköttes den centrala krissamordningen under ledning av kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson samt ett antal personer från stadskansliet. För de centrala ledarfigurerna gällde det att försöka stå utanför det operativa arbetet för att försöka få en klar uppfattning om hur man skulle gå vidare och hantera händelsen i ett större sammanhang. I praktiken fördelades arbetet så att stadsdirektören ledde arbetet i katastrofsamordningsgruppen och chefen för räddningstjänsten ledde räddningstjänstens katastrofarbete. Därmed kom dessa båda att höra till de aktörer som under händelsen blev mer tongivande (Hagström Sundelius 2003 s.77). I ett tidigt skede uppkom ett missförstånd mellan räddningstjänsten på plats och kommunledningen. Kommunledningen förväntade sig att räddningstjänsten till större del skulle ansvara för ledningsarbetet på plats (som det finns vissa bestämmelser om i stadens katastrofmanual) medan det hos sjukvårdare och brandmän verkade finnas en uppfattning att styrningen till större del skulle ske av kommunledningen (Hagström Sundelius 2003 s.9ff., 37). 19

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd Revisionsrapport KPMG AB 12 januari 2011 Antal sidor: 6 2007 Rapport sv 0903.dotm Innehåll 1. Bakgrund 1 2.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Central krisledningsplan för Helsingborgs stad

Central krisledningsplan för Helsingborgs stad SID 1(10) Central krisledningsplan för Helsingborgs stad PROGRAM POLICY RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(10) Helsingborgs

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Krishantering i stormens spår. Huvuddokument

Krishantering i stormens spår. Huvuddokument Krishantering i stormens spår Huvuddokument 2005-08-31 Dnr: 0257/2005 Titel: Krishantering i stormens spår Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Rapporten kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:544 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Ledningsplan. för extraordinära händelser och höjd beredskap. Dokumenttyp. Version 1.0

Ledningsplan. för extraordinära händelser och höjd beredskap. Dokumenttyp. Version 1.0 Ledningsplan för extraordinära händelser och höjd beredskap Dokumenttyp Ledningsplan Dokumentägare Kommunstyrelsen Dokumentnamn Ledningsplan vid extraordinära händelser och höjd beredskap Dokumentansvarig

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Krisledningsplan för Timrå kommun

Krisledningsplan för Timrå kommun Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/ Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 1. Inledning 3 2. Vad är en kris vid Linnéuniversitetet?

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse

Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse DNR 2013-014 Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse 2013 Antagen av kommunfullmäktige 27 2013-02-26 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Begreppsdefinition...

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinär händelse

Ledningsplan vid extraordinär händelse Ledningsplan vid extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige den 2016-02-29 9 Ledningsplan vid extraordinär händelse Sidan 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 1. Mål och ansvar... 3

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Säkerhetsavdelningen Krisplan

Säkerhetsavdelningen Krisplan Säkerhetsavdelningen Krisplan 2015 2018 Krisplan 2015 2018 1 Inledning: Hantera avvikelser på ett systematiskt sätt n Ordet kris har olika betydelser i olika sammanhang. I arbetet med samhällets krisberedskap

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting I dokumentet Instruktioner.pdf finns information

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Krishanteringsplan. Antagen av kommunstyrelsen den 23 november

Krishanteringsplan. Antagen av kommunstyrelsen den 23 november Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Ljusnarsbergs kommun skall hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer