Gröna partiers syn på privatisering i välfärden. En studie av fjorton europeiska länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gröna partiers syn på privatisering i välfärden. En studie av fjorton europeiska länder"

Transkript

1 Gröna partiers syn på privatisering i välfärden En studie av fjorton europeiska länder

2 Gröna partiers syn på privatisering i välfärden En studie av fjorton europeiska länder

3 3 Publicerad av Green European Foundation Alla rättigheter reserverade Copyright Green European Foundation och författarna Projektledning av: Marina Barbalata och Beatrice White, Green European Foundation Frida Johnsson, Cogito Erzsebet Gergely, Ecopolis Reyes Montiel; EQUO Översättning till svenska: Anna-Karin Andersson Formgivning: Micheline Gutman Åsikterna som framförs i texterna är författarnas egna. De återspeglar inte nödvändigtvis åsikterna hos Green European Foundation. Denna publikation har tagits fram med finansiellt stöd från Europaparlamentet. Europaparlamentet är inte ansvarig för innehållet i denna publikation. Publikationen kan beställas från: The Green European Foundation - Brussels Office: 15 Rue d'arlon - B-1050 Brussels - Belgium Tele: Fax: Green European Foundation asbl: 1 Rue du Fort Elisabeth - L-1463 Luxembourg

4 4 Innehållsförteckning Förord 4 England 5 Av Karl Palmås Spanie 10 Av Reyes Montiel Sverige 15 Av Frida Johnsson Tyskland 23 Av Frida Johnsson Ungern 30 Av Erzsébet Gergely Övriga länder 34 Sammanfattning och slutsatser 39

5 5 Förord Gröna partiers syn på privatisering i välfärden en studie av fjorton europeiska länder I de flesta europeiska länder har huvuddelen av välfärdstjänsterna, såsom skola, vård och omsorg, traditionellt sett ägts och drivits av den offentliga sektorn staten, regioner eller kommuner. I många länder har det också funnits en mindre sektor av icke-offentlig välfärd, ofta bedriven av icke-vinstdrivande stiftelser och organisationer, ibland med kopplingar till religiösa samfund. Sedan 90-talets början har man kunnat se en trend i riktning mot alltfler privat ägda och drivna, men ofta offentligt finansierade, välfärdstjänster. Några av skälen till den här utvecklingen har bland annat varit en vilja att decentralisera stora offentliga byråkratier, minska kostnaderna och öka effektiviteten inom välfärden. Det är uppenbart att starka ekonomiska aktörer har haft ett egenintresse i en växande privat välfärdssektor med vinstintresse. I vilken utsträckning detta är förenligt med en grön samhällsvision och hur de gröna partierna i Europa har reagerat på denna utveckling har inte varit entydigt. Följande rapport ger en översikt över de europeiska gröna partiernas politik när det gäller privatisering av välfärdstjänster, såsom skola, vård och omsorg. Rapporten ger också en bild av partiernas åsikter om att lägga ut offentligt finansierad välfärdsverksamhet på entreprenad till privata aktörer, både företag och icke-vinstdrivande aktörer. Gröna partier i fem länder England, Tyskland, Ungern, Spanien och Sverige har presenterat en översikt över den politiska situationen i respektive land och beskrivit ståndpunkter och åtgärder i fråga om avreglering och privatisering av den offentliga sektorn. Finns det ett samband mellan den förda politiken i de här frågorna och grön ideologi i allmänhet? Vilken slags politik och vilka förslag har lanserats, diskuterats och föreslagits av gröna partier i olika länder? Vi har också samlat in åsikter och synpunkter från nio gröna europeiska partier i frågan för att se om en grön syn kan skönjas i dessa frågor. Rapporten gör inte anspråk på att vara en heltäckande studie utan är en sammanställning av vad de gröna partierna själva beskriver som den viktigaste utvecklingen och hur de har agerat i varje enskilt land. De senaste ekonomiska kriserna har visat att välfärdens organisering och finansiering är av stor betydelse för utvecklingen i Europa. Demografiska förändringar, låg effektivitet, stelbenta byråkratier, gamla traditioner och ansträngda offentliga finanser skapar nya utmaningar. I många länder har tusentals små beslut resulterat i ett paradigmskifte från offentligt till privat ägande i välfärdssektorn, utan något demokratiskt legitimt politiskt beslut. Den allmänna opinionen har tagits på sängen och en motreaktion har uppstått i många länder. Den här motreaktionen har emellertid många olika politiska färger, en del är progressiva och vänster, andra är populistiska och höger. Vi anser att det finns behov av en gemensam grön politik när det gäller driften och utvecklingen av välfärdssektorn. Den här rapporten kan förhoppningsvis bli startpunkten för en mer uttalad gemensam grön syn och kunna bidra till den gröna europeiska debatten om offentliga och privata aktörers roll i ett framtida Europa. Marina Barbalata och Beatrice White, Green European Foundation Frida Johnsson, Cogito Erzsébet Gergely, Ecopolis Reyes Montiel, EQUO

6 Spanien 6 England Av Karl Palmås

7 England 7 Inledning Storbritannien är en nyckelaktör när man diskuterar välfärdsfrågor inom EU. Även om landet må vara en motvillig medlem av unionen utövar det ett kraftigt inflytande på grund av det faktum att dess politik tenderar att kopieras i övriga Europa. Detta stämmer särskilt när det gäller privatiseringspolitiken. De så kallade nyliberala reformer som dök upp på 1980-talet kom från den angloamerikanska sfären, med Thatcher och Reagan allmänt erkända som de främsta förespråkarna för politiken. Denna omfattade avregleringar samt privatiseringar av välfärdstjänster. De omfattade även offentliga-privata partnerskap (PPP) där den privata sektorn bjöds in att bli medaktörer till den offentliga sektorn, exempelvis genom att tillhandahålla finansiering för att bygga infrastruktur. En annan slags reform, som dök upp vid sidan av de ovan nämnda sökte införa förvaltningsmetoder som härmade den privata sektorn. New Public Management omfattar olika sätt att mäta prestationer, men försöker även införa marknadsmekanismer inom den offentliga sektorn. Ett exempel på sådana kvasimarknader är den inre marknad som skapades inom den allmänna hälsooch sjukvården (National Health Service, NHS) i Storbritannien Denna innebar att köp och tillhandahållande av hälso- och sjukvård delades upp så att statligt finansierade allmänläkare köpte vård från NHS-organisationer som konkurrerar med varandra om att leverera vårdtjänster. En introduktion till det aktuella läget för välfärdspolitiken i Storbritannien måste också ta upp begreppet tredje vägens politik tog New Labour över makten efter en jordskredsseger och satte punkt för ett arton år långt konservativt styre. När regeringen Blair tog över makten stod det klart att den inte helt sonika skulle återgå till Labours gamla politik, där i första hand staten levererar välfärdstjänster. Blair skriver 1998: Det är tydligt att samtidigt som staten har en avgörande roll att spela när det gäller att tillhandahålla välfärd så är arbetsgivare, den privata sektorn, den privata sektorns finansiella institutioner och fackföreningar alla viktiga partners. Med andra ord, New Labourregeringen lät den privata sektorn fortsatt vara en del av välfärdsförsörjningen i Storbritannien. Det offentliga-privata partnerskapsprogrammen blev kvar liksom New Public Management. Men som antyds i citatet ovan lade New Labourregeringen större vikt vid hur den ideella sektorn skulle kunna bidra till vad som sedan har kommit att kallas välfärdsmixen. Under tidigt 00-tal var det en del experimenterande med nybildade icke-vinstdrivande organisationer och sociala företag. Nya Labour införde en ny rättslig form - Community Interest Company (CIC) för sociala entreprenörer som ville etablera sig inom välfärden och lät några NHS-sjukhus ombildas till stiftelser som åtnjuter större autonomi i förhållande till staten. Idag tenderar fokus för debatten om New Labourregeringens arv att ligga på de nyliberala resultaten av den tredje vägens välfärdspolitik. Den tidigare Labourparlamentarikern och statsvetaren David Marquand säger exempelvis New Labour var hängivna marknadslösningar med konvertitens fullständiga glöd. Med detta sagt skulle man även kunna hävda att även om man kan se en röd tråd mellan Thatcherism och Blairism, så finns det också en samstämmighet mellan New Labour och dagens konservativaliberaldemokratiska koalition. Som vi kommer att se i nästa stycke är de medarbetarägda bolagens och den civila sektorns roll kvar på den brittiska regeringens agenda. I det följande kommer den här texten att studera två politikområden närmare hälso- och sjukvård samt utbildning och hur de Gröna ser på dem. Eftersom politiken på de här områdena har decentraliserats kommer texten att fokusera specifikt på England. Hälso- och sjukvård NHS, den allmänna hälso- och sjukvården i Storbritannien, har en stolt historia och åberopas ofta som ett av världens första system för allmän hälso- och sjukvård. Att vården ska vara gratis vid användning kvarstår som grundläggande princip för NHS, även om vissa inklusive det gröna partiet i England och Wales hävdar att det är hotat. I vilket fall som helst har organisationsformerna för att tillhandahålla den fria tillgången förändrats över tid. Aneurin Bevan, den hälsovårdsminister som införde institutionen, påstås ha sagt att ljudet av ett bäcken som faller på Tredegarsjukhuset kan höras i Westminster. Detta uttalande återspeglar det faktum att det tidiga NHS var en institution som helt och hållet återfanns inom den offentliga sektorn. Det antyder också att denna institution var noggrant kontrollerad

8 England 8 på den nationella beslutsnivån. De välfärdsreformer som nämnts ovan, och som letts av både konservativa regeringar och Labourregeringar, har inneburit att NHS koppling till den offentliga sektorn försvagats. Införandet av PFI (Private Finance Initiative) har exempelvis inneburit att NHS-sjukhus nu kan finansieras och byggas av den privata sektorn. Med andra ord får den privata sektorn nu en del av de pengar som flyter genom hälso- och sjukvårdssystemet. Ytterligare ett exempel är utvecklingen av stiftelsesjukhus, en politik som infördes av New Labourregeringen. Politiken innebär att låta traditionella NHS-stiftelser bli mer oberoende av hälsovårdsdepartementet genom att bli halvt självständiga stiftelser. Det finns åtminstone två syften med att ge sjukhus en sådan självständighet. För det första är det idén om att decentralisering av makten från hälsovårdsdepartmentet, till läkare och sjuksköterskor kan underlätta ansvarsskyldighet och leda till innovationer, kostnadsbesparingar och bättre arbetsvillkor. För det andra: Eftersom stiftelsesjukhus får behålla överskottet från driften och låna pengar från den privata sektorn kan den här politiken öka tillgången till finansiering och även även bidra till kostnadsmedvetande i organisationen. Av en händelse är dessa dubbla mål inte helt olika de ursprungliga syftena med Thatchers privatiseringsprogram. Det Gröna partiet i England och Wales motsätter sig stiftelsesjukhus när det gäller båda dessa mål. För det första, såsom anges i hälsoavsnittet i Policies for a Sustainable Society, sägs stiftelsesjukhus bidra till ökad lokal kontroll, men skulle faktiskt kunna leda till minskad demokratisk ansvarsskyldighet eftersom de inte kommer att kunna stå till svars inför parlament eller lokala myndigheter. För det andra står policyn om stiftelsesjukhus i bjärt kontrast till det gröna partiets politik om att offentlig hälso- och sjukvård fullt ska finansieras av skatter. Detta, hävdas det, kommer antagligen att resultera i att man tar betalt för stödfunktioner (vilket är till nackdel för de som har det sämre ställt), minskad utbildning och medicinsk vidareutbildning samt utebliven behandling av sjukdomar som är sällsynta eller kräver specialister. Stiftelsesjukhus riskerar att underminera NHS principer och skapar ett system med två eller flera klasser och med ojämn tillgång. Detta hotar också de facto privatiseringen eftersom mängden kommersiell upplåning och diversifiering bort från NHS nyckelfunktioner enbart kommer att styras av tolkningar och inte av tydliga regler. De Gröna vill därför avskaffa reformen och återintegrera de befintliga stiftelsesjukhusen i NHSsystemet. Detta återspeglar även den vidare ambitionen att tygla den smygande privatiseringen av NHS. Det finns dock en del av NHSsystemet som till övervägande delen är privat tillhandahållandet av primärvård genom allmänläkare. Denna del av NHS utgörs av småskaliga privata företag som jobbar under exklusiva kontrakt med NHS. De Gröna anser att sådana företag inte är tillräckligt ansvariga inför lokalbefolkningen och lokala myndigheter och föreslår istället patientägda kooperativ. Sådana kooperativ skulle innebära att patienter och lokalsamhällen får en starkare röst inom primärvården och äganderätt till densamma. De grönas förslag om en kooperativt ledd primärvård ska ses mot bakgrund av en allmän inriktning mot mer gemensamt ägande inom välfärden. (Se diskussionen i inledningen.) Det senaste uttrycket för detta är den konservativ-liberaldemokratiska regeringens ambition att underlätta avknoppning av NHS-enheter till personalägda, ickevinstdrivande sociala företag. (Dessa företag tenderar att inlemmas som Community Interest Companies, vilka nämns ovan.) Inom ramen för The Right to Request-programmet som startade 2009 knoppades 40 primärvårdsstiftelser med ca NHS-anställda av. Därefter har The Right to Provide-programmet vänt sig till NHS-stiftelser och organisationer inom social omsorg och gjort det möjligt för dem att tas över av medarbetarna själva. Den brittiska statsrådsberedningen har satt som mål att år 2015 ska en miljon statstjänstemän arbeta inom personalägda välfärdsföretag. Utbildning De två större reformer som har förändrat det engelska skolsystemet det sista decenniet är akademier och friskolor. Båda dessa reformer innebär en förändring i riktning mot skolor som är mer fria från kontroll från de lokala myndigheterna. Den förra refomen innebär att kommunala skolor kan omvandlas till akademier, som är oberoende eftersom de inte behöver följa den nationella läroplanen och kan bestämma sina egna terminplaner. De följer dock samma regler när det gäller antagning, särskilda utbildningsbehov eller relegering. De löpande kostnaderna täcks av regeringen, även om vissa startkostnader

9 England 9 kan betalas av privata aktörer. Friskolereformen omfattar grundandet av nya skolor som styrs på liknande sätt som akademierna. I det tidigare stycket hävdas att när det gäller hälsooch sjukvård finns det en kontinuitet i de konservativas och Labours politik. Samma sak kan sägas när det gäller utbildningspolitikens utveckling. Även om det var den nuvarande koalitionen som införde friskolor och bara ärvde akademireformen från New Labour, har den varit en stark förespråkare för akademierna. Halvårsskiftet 2014 är nästan 60 procent av högstadieskolorna akademier, medan bara en handfull utvalda skolor hade den statusen i augusti Följaktligen har nu de lokala myndigheterna mycket mindre inflytande när det gäller driften av skolor i England, och samtidigt som de här skolorna har blivit mer självständiga har utbildningsdepartementet blivit mäktigare än någonsin. Det Gröna partiet i England och Wales motsätter sig den här politiken. Partiet hävdar att införandet av de här skolorna har lett till att skolsystemet blivit mer fragmentiserat. Vidare lider skolorna av brist på demokratisk insyn, detta på grund av de lokala myndigheternas försvagade roll. I akademierna ges exempelvis stiftelsen eller sponsorn en enorm makt när det gäller att tillsätta tjänstemän på högre nivå samt styrelsemedlemmar. På liknande sätt ger friskoleprogrammet än mer makt till friskolorna och de har möjlighet att anställa outbildade lärare eller rektorer utan tidigare erfarenhet. De gröna motsätter sig därför att fler akademier och friskolor bildas och vill istället integrera dem i det kommunala skolsystemet. Utöver de frågor som rör demokratisk kontroll oroar sig de Gröna också över de ekonomiska aspekterna av friskolorna. Ursprungligen förbjöds akademier och friskolor att drivas som vinstdrivande företag. Det senaste året har dock koalitionsregeringen tillåtit några friskolor att drivas som vinstdrivande föräldraägda företag, för att ge fler föräldrar incitament att starta nya skolor. Denna policy råkade inledningsvis ut för ett bakslag när den första friskolan, driven av den vinstdrivande Internationella Engelska Skolan Breckland i Brandon, Suffolk, tvingades genomgå regelbundna inspektioner av Ofsted (Skolinspektion) på grund av farhågor om undermålig kvalitet på utbildningen. Som de Gröna pekar på i utbildningsavsnittet i Policies for a Sustainable Society: Friskoleprogrammet tar en oproportionerligt stor andel av utbildningsbudgeten och har varit indraget i kontroverser när det gäller ekonomisk vanskötsel, personalens utbildningsnivå, likvärdig tillgänglighet och säkerhet och att vissa dyra nya skolor startat med väldigt litet elevunderlag. Detta är ytterligare en anledning att inordna friskolorna i det kommunala utbildningssystemet. Slutsatser Det här avsnittet har behandlat hälso- och sjukvårds- samt utbildningssystemen i Storbritannien, med särskilt fokus på England. Samtidigt som Storbritannien har spelat en avgörande roll när det gäller att sprida privatiseringspolitik, med koncept som New Public Management och offentliga-privata partnerskap, är trenden som dominerar den aktuella debatten förskjutningen mot organisationer som är mer fristående från de lokala myndigheterna. För det Gröna partiet i England och Wales utgör detta ett hot mot den demokratiska öppenheten inom välfärden. Partiet är också skeptiskt till den smygande privatisering som uppstår när offentligt finansierade system som NHS samarbetar med den privata vinstdrivande sektorn. Det ska dock noteras att sådana partnerskap tenderar att involvera den privata sektorn indirekt, exempelvis genom finansiering. När det gäller de tjänstelevererande organisationerna är det offentliga eller icke-vinstdrivande organisationer som tenderar att dominera de engelska välfärdssystemen.

10 England 10 Referenser Blair, Tony Foreword and Introduction. In Department of Social Security (ed.), New Ambitions for Our Country: A New Contract for Welfare. London: The Stationary Office. pp. iii-v. Det Gröna Partiet i England och Wales. Policies for a Sustainable Society. Se: Marquand, David The Decline of the Public. London: Polity Press. Maude, Francis Mutuals will empower public sector, The Guardian, 12 August. McDermott, John The radical reformer felled by his imaginary Blob, Financial Times, 18 July. Vaughan, Richard Ofsted puts country s first for-profit free school in special measures, Times Educational Supplement, 11 March.

11 Spanien 11 Spanien Av Reyes Montiel

12 Spanien 12 Som en konsekvens av diktaturen kom Spanien, i likhet med Italien, Grekland och Portugal, att utveckla välfärdsstaten sent. Sociala rättigheter såsom utbildning, hälso- och sjukvård och pensioner erkändes inte förrän i 1978 års konstitution, det vill säga samtidigt med demokratins inträde. Erkännandet av dessa rättigheter innebar att de politiska förändringar som skedde inom ramen för den spanska återgången till demokrati legitimerades, och ledde till att en majoritet av befolkningen kopplade samman utvecklingen av demokratin med sociala framsteg och vice versa. I motsats till nordliga EU-medlemmar, men i likhet med andra länder i södra Europa, ligger den spanska välfärdsstaten nära den så kallade Medelhavsmodellen som kännetecknas av en mindre utvecklad socialpolitik, outvecklade institutioner och låga nivåer av sociala utgifter. Under demokratins första år gjordes det ansträngningar för att utvidga utbildnings- och sjukvårdssystemen, och sedan 1982 har den spanska modellen kombinerat direktstyrda offentliga resurser med privata vinstdrivande företag och ideella föreningar för att snabbt kunna tillgodose de sociala rättigheterna 1. Modellen har förblivit intakt över åren. Lagstiftningsreformer har kommit och gått, konservativa och socialistiska regeringar har avlöst varandra och en viktig decentraliseringsprocess har ägt rum, där de regionala och lokala beslutsfattarna har fått ansvaret för välfärdstjänster såsom utbildning, hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Oberoende av regeringarnas politiska inriktning är systemet detsamma: offentligt finansierade tjänster med offentliga och privata utförare. De icke-statliga välfärdsaktörerna (både vinstdrivande och icke-vinstdrivande) är väldigt viktiga i Spanien. Enligt uppgifter till OECD är Spanien det land i Europa, näst efter Belgien, som har flest elever i offentligt finansierade friskolor (31,7 %). Systemet är idag decentraliserat till de regionala beslutsfattarna. Några siffror från de olika skolnivåerna visar följande: 24,3 % av eleverna på tidig grundskolenivå går i offentligt finansierade friskolor och 10,5 % i helt privata skolor. 30,6 % av eleverna på senare grundskolenivå går i offentligt finansierade friskolor och 3,4 % i helt privata skolor. 9,4 % av eleverna på gymnasienivå går i offentligt finansierade friskolor och 14,3 % i helt privata skolor uppgick enligt utbildnings-, kultur- och idrottsdepartementet regeringens finansiering för utbildning till privata aktörer i form av kontrakt 2 till totalt miljoner euro utgjorde detta 11 procent av utbildningsutgifterna. Systemet med utbildningskontrakt har rättfärdigats i skollagstiftningen med att det handlar om tillgodose särskilda behov eller om pilotprojekt med olika driftsformer, såsom utbildningskooperativ. Men, den utbildningsfrihet som påbjuds i artikel 27 i den spanska konstitutionen har främst använts som ett sätt att finansiera katolsk utbildning. Katolska kyrkan styr ca 80 procent av de privata skolorna och de offentligt finansierade friskolorna i Spanien. Enligt Europa Laica, betalade spanska staten ,9 miljarder euro till katolska kyrkan för dessa utbildningskontrakt. Samtidigt tog skolorna emot avgifter från familjer med barn i dessa skolor. Avgifterna betraktas som frivilliga men är det sällan i praktiken. Hälso- och sjukvårdssystemet är ett skattefinansierat system och även det decentraliserat till regionerna. I likhet med vad som gäller för utbildning har det funnits privata initiativ sedan 1980-talet. Sjukhusen är idag till 43 % offentligt ägda och drivna, 29,5 % är helt och hållet privata och 27,5 % är privata men offentligt finansierade och tillgängliga för alla. Hälso- och sjukvårdslagen ger idag privata sjukhus enskilda kontrakt för tillhandahållande av externt finansierade sjukvårdstjänster. I lagen prioriteras icke-vinstdrivande aktörer, men med tiden har olika regeringar, framför allt konservativa, sökt andra indirekta former för att också underlätta de privata företagens involvering. Några exempel på sådana former av privata aktörers involvering i hälso- och sjukvården är följande: Särskilda försäkringssystem för civila tjänstemän (MUFACE), tjänstemän inom rättsväsendet (MUGEJU) och militären (ISFAS). Dessa får privat vård som finansieras offentligt genom olika kontrakt och avtal. 1 Social Cohesion and the State in Times of Austerity. Country Case Study: Spain. Alberto del Pozo and José Moisés Martín Carretero. Friedrich Ebert Stiftung. December Offentligt finansierade platser i privata skolor genom utbildningskontrakt. 3 Financiación de la Iglesia Católica y Gasto Público Fundación 1º Mayo April 2012.

13 Spanien 13 Avtal med privata sjukhus om att leverera hälsooch sjukvård i vissa geografiska områden med egen sjukvårdsinfrastruktur men med offentlig finansiering. Enligt det nationella konkurrensverket (Comisión Nacional de la Competencia) 4 har 49 % av de spanska privata sjukhusen patienter från det offentliga systemet. 37,7 är icke-vinstdrivande organisationer som den katolska kyrkan. Den katolska kyrkan innehar idag 8,7 % av den offentligt finansierade privata sektorn (39 sjukhus), Röda korset 3,8 % (sju sjukhus) och hälsooch sjukvårdsstiftelser 7,5 % (34 sjukhus). Vad gäller hälso- och sjukvård har regionerna i princip behållit systemet med direkt styre i dess olika former, även om en del av dem har infört experiment med indirekt styrning såsom Alziramodellen i Valencia. Alziramodellen är ett offentligt-privat partnerskap som tillämpas på driften av offentliga sjukhus genom en koncessionsmodell. Detta system har fyra principer: offentlig finansiering, offentligt ägande, offentlig kontroll men privat styre. Såväl anställda, brukare, fackförbund och de politiska partierna, med undantag av den konservativa regeringen, har motsatt sig denna modell. Koncessionsmodellen för sjukvårdsinfrastruktur. Denna modell innebär att administrationen avtalar om att hyra sjukvårdsbyggnaden under lång tid och betalar en avgift för detta varje år, men hälso- och sjukvården bedrivs fortfarande av staten. Den regionala regeringen i Madrid har beslutat att bygga och driva åtta nya sjukhus enligt denna modell. Det finns ytterligare ett system som bara genomförts i Katalonien och som omfattar självstyre inom hälso- och sjukvården, och kallas EBA (Entidades de Base Asociativas). De anställda inom EBA integreras i det allmänna sjukvårdssystemet för att förse befolkningen med primärvårdstjänster. Alla EBA-enheter förväntas förse befolkningen i vårddistriktet med primärvård. För närvarande finns det 10 EBA som verkar i 12 distrikt och omfattar personer samt ett kooperativ av barnläkare i ett område i den katalanska delen av Pyrenéerna 5. Det gröna partiet i Katalonien (ICV) vill inte sprida EBA-systemet vidare, även om de stödjer idén om mer självbestämmande för personalen i välfärden. Enligt ICV har EBA-systemet inneburit införande av olika lönsamhetsmål inom vården. ICV förordar istället mer lokalt självstyre som uppmuntrar de anställdas engagemang utan EBA-systemets risker. Systemet har heller inte spridits vidare i Spanien. En liknande situation återfinns inom den sociala omsorgen för äldre och personer med funktionsnedsättning. Inom äldreboenden överskrider de offentligt finansierade platserna i privat ägo (61,4 %) antalet offentliga platser (26,1 %). 45,4 % av platserna på dagcenter för personer med funktionshinder är offentliga, 27,6 % är privata och 26,9 % är offentligt finansierade platser hos privata aktörer. Det finns ingen information om förhållandet mellan andelen icke-vinstdrivande respektive vinstdrivande företag i den här sektorn. Men katolska kyrkan och dess organ, samt andra ideella aktörer som Röda Korset, betraktas som partners av myndigheterna och är gynnade genom olika subventioner och skattelättnader 6. Men det finns också en betydande vinstdrivande sektor som ofta är kopplad till leverans av vissa tjänster, exempelvis vårdhem. Såväl den lokala som nationella beslutsnivån är ansvarig för den sociala omsorgen i Spanien och modellen är densamma: antingen externalisering, offentliga resurser med privat drift eller avtal: vilket innebär offentliga platser i privat ägo med medfinansiering av brukaren. Den procentuella nivån av medfinansieringen kan variera stort, för exempelvis vårdhemmen liggen den på 60 % till 80 % av kostnaden. Hur de spanska gröna har agerat I Spanien finns två gröna partier: det gröna partiet i Kataloninen (ICV) och de spanska gröna partiet EQUO. Förutom i Katalonien (med ICV) har de gröna i EQUO en kort politisk historia, och har därför bara deltagit i privatiseringsdebatten de senaste tre åren. Även innan EQUO grundades ägnade sig de Gröna i Spanien mest åt miljöfrågor och privatisering i välfärden var ingen prioriterad fråga för dem. ICV har alltid varit emot privatisering av offentlig utbildning och offentliga 4 Aplicación de la Guía de Contratación y Competencia a los Procesos de Licitación para la Provisión de la Sanidad Pública en España. Comisión Nacional de la Competencia, El modelo de autogestión en la provisión de servicios sanitarios públicos. Mónica Reig y Roger Sunyer. Monográfico La cooperación público privada en el sector de la Salud. Anuario Programa Participa. ESADE. 6 Una perspectiva de los servicios sociales en España. María del Carmen Alemán Brancho.

14 Spanien 14 välfärdstjänster och de har deltagit i fler motdemonstrationer. EQUO har under sin korta historia haft samma hållning. Innan den ekonomiska krisen var argumenten mot privatisering av välfärdstjänster mer ideologiska. För de spanska gröna är allmänna välfärdstjänster det mest effektiva sättet att garantera lika möjligheter för alla. Vad gäller de icke-vinstdrivande initiativens engagemang stöder de spanska gröna personalkooperativ i synnerhet av lärare, föreningar och organisationer, men de har inte haft någon stark åsikt i frågan. En annan icke-vinstdrivande organisation är katolska kyrkan och både ICV och EQUO är kraftigt emot att kyrkan bedriver välfärdstjänster, oberoende av sektor, eftersom den, först och främst, spelar en ideologisk roll inom offentlig och privat utbildning. Religionsundervisning är en valmöjlighet både inom offentlig och privat utbildning och den är offentligt finansierad. Katolska kyrkan styr 80 % av de offentligt finansierade privata skolorna och äger 58 sjukhus. Detta innebär att kyrkan har ungefär utbildningsplatser (cirka 25 % av samtliga) och får 700 miljoner euro för detta. De spanska gröna anser att katolska kyrkan i praktiken fungerar som en vinstdrivande organisation med olämpliga värderingar när det gäller frågor som könsroller, religionsfrihet och så vidare. Efter att den ekonomiska krisen bröt ut förändrades privatiseringsdebatten. Problemet är inte effektiviteten eller den kortsiktiga hanteringen, utan välfärdens hållbarhet. Ett av huvuddragen i den spanska välfärdsmodellen är den låga andelen sociala utgifter jämfört med resten av EU, till och med i tider då välfärden expanderat kraftigt. Enligt Eurostat 7 uppgick de sociala utgifterna till ungefär 23 % i Spanien (2011 års siffror), detta samtidigt som EU-genomsnittet låg på cirka 27 % av BNP (utbildning ej inräknad). Efter 2008 har debatten om den spanska modellen inte fokuserat på modernisering eller på hur man ska få ökad kapacitet att hantera de sociala konsekvenserna av den rådande krisen. Nyckelfrågan har varit hur man hanterar de budgetinskränkningar som orsakats av nedskärningarna och EU:s stabilitetspakt. De spanska gröna partierna (EQUO och ICV) har motsatt sig den här nedskärningspolitiken och bestrider argumentet att offentligt styre är ohållbart och kritiserar, i vissa fall, korruptionen och det faktum att politiker blandar ihop offentliga och privata intressen. Privatiseringsprocessen har intensifieras på alla offentliga områden och EQUO och ICV motsätter sig detta kraftigt. Utbildning den gröna vågen När det gäller utbildning skär regionerna ner på budgeterna för utbildning i offentlig regi och intensifierar den privata sektorns närvaro även genom privata företag som Dinamia eller Cognita. Det är idag möjligt att tvångsinlösa offentlig mark för att bygga privata skolor, vilket anges i den nya skollagen, vilket ägt rum i framförallt Madrid och Valencia. Förskola i åldrarna 0-3 år är inte obligatorisk och är till stor del beroende av kommunerna och den privata sektorn. Inom den privata sektorn har den kooperativa sektorn varit stark, även om detta håller på att förändras. Särskilt som vissa kommuner erbjuder dessa förskolor till privata företag i vinstsyfte och tar ifrån den kooperativa sektorn kontrollen. Staden Madrid är ett exempel på där man gjort detta och ett av fallen är nu uppe i domstol till följd av kooperativens motstånd. Rätten ska nu avgöra huruvida detta är lagligt och om kommunen får sälja ut till lägsta pris utan att ta hänsyn till effekterna på utbildningen. Protesterna mot nedskärningarna inom den offentliga utbildningen var de första stegen i en serie motståndsrörelser som kallades vågor 8. Inom utbildningssektorn är namnet på vågen den gröna vågen på grund av färgen på de t-shirts som aktivisterna använder. EQUO och ICV har varit en aktiv del i den här rörelsen genom att delta i olika demonstrationer. Hälso- och sjukvård den vita vågen Den mest omfattande processen med privatiseringar inom hälso- och sjukvården har skett i regionen Madrid med försöken att sälja ut sex 7 General Government Expenditure in 2011 Focus on the functions social Protections and health. Eurostat Statistics in focus 9/ That s why we chose the word tide, We wanted to tell new social debates that challenge the leadership of the traditional left and appeal to the people on the right. We chose the word tide because there are nets, ebbs and flows in the water. Las díez mareas del Cambio. Claves para comprender los nuevos discursos sociales. Juan Luis Sánchez. Eldiario.es Libros(Roca Editorial

15 Spanien 15 offentliga sjukhus som en följd av nedskärningar i de regionala budgetarna. Den här processen hade sin våg, kallat vita vågen, med en dubbelstrategi: Social mobilisering, demonstrationer och kampanjer med över en miljon människor som deltagit. Rättsprocesser med syfte att skapa rättslig osäkerhet inom processen och få företagen att dra sig ur upphandlingar. Strategin var framgångsrik och Madridregionens regering tvingades stoppa processen och ge upp privatiseringen. EQUO Madrid deltog aktivt i kampanjen och hade till och med en framträdande roll i den offentliga kritiken mot sammanblandningen av privata intressen från såväl företagens som beslutsfattarnas sida. Kampanjen, kallad #AuditoríaSanitaria, presenterades vid Europeiska Gröna Partiets rådsmöte i Madrid i maj Social omsorg den orangea vågen Trots att det finns lite information om den är närvaron av den privata sektorn och icke-vinstdrivande initiativ väldig viktig för försörjningen av välfärdstjänster i Spanien. De senaste åren har nyckelfrågan varit nedskärningarna i offentliga utgifter, vilket ledde till ytterligare en våg, den orangea vågen, men den har inte haft lika stor inverkan som den gröna eller den vita vågen. Vad gäller frågan om icke-vinstdrivande organisationer som indirekta tjänsteleverantörer finns det ingen tydligt definierad åsikt bland de gröna partierna i Spanien. Generellt sett är offentlig finansiering och drift den ståndpunkt som förespråkas, trots att kooperativ och medborgerliga initiativ välkomnas inom andra områden såsom energi- och livsmedelssektorn liksom nyttjande av offentliga platser. Slutsatser 1. Spanien utvecklade, i likhet med Grekland och Portugal, välfärdsstaten sent, först vid återgången från Francos diktatur till demokrati. Erkännandet av sociala rättigheter innebär att den politiska förändringen legitimerades, vilket innebär att en majoritet av befolkningen identifierade demokrati med sociala framsteg. 2. Systemet med social omsorg, utbildning och hälso- och sjukvård i Spanien utgörs av en blandad struktur: en modell som kombinerar direkt offentligt styre med både vinstdrivande och ickevinstdrivande aktörer. Oberoende av beslutsnivå (nationell, regional eller lokal) eller politisk färg har detta blandade system inte förändrats. 3. Privat drift (vinstdrivande och icke-vinstdrivande) är väldigt viktigt i Spanien. Externalisering (privat styre av offentliga tjänster) och avtal (offentligt finansierade platser hos privata aktörer) är de huvudsakliga modellerna inom välfärdssektorn. 4. Den vinstdrivande sektorn har gynnats mest, även om den katolska kyrkan också har en relevant roll på området. Det finns också andra icke-vinstdrivande organisationer som varit verksamma länge, exempelvis stiftelser och frivilligorganisationer som Caritas eller Röda Korset. Dessa organisationer ses som partners till de regionala regeringarna och får stöd i form av subventioner och skattelättnader. 5. Ett kännetecknande drag hos det spanska välfärdssystemet är den låga andelen sociala utgifter, vilket förvärras ytterligare av den senaste tidens åtstramningspolitik. Debatten kring sociala frågor handlar därför nu inte om modernisering eller effektivitet, utan om implementeringen av budgetnedskärningar och stabilitetspakten. 6. Det senaste åren, och i synnerhet sedan krisen bröt ut 2008, har privatiseringsprocessen intensifieras genom nedskärningar i de sociala budgeterna, vilket ökat det indirekta styret av tjänster och förskjutit traditionellt ideella sektorer till vinstdrivande initiativ. 7. Även innan den ekonomiska krisen motsatte sig de gröna i Spanien privatiseringsprocessen, men har fortfarande ingen väldefinierad ståndpunkt när det gäller indirekt drift av privata ickevinstdrivande organisationer. Som en följd av krisens utbrott motsätter sig dock de gröna nu alla privatiseringsprocesser som är en följd av åtstramningspolitiken.

16 Sverige 16 Sverige Av Frida Johnsson

17 Sverige 17 Sverige har de senaste tjugo åren genomgått en radikal förändring vad gäller organisering och drift av välfärden. Från att ha varit ett av få länder i världen med ett välfärdssystem som varit nästan helt och hållet offentligt drivet och finansierat har konkurrens och valfrihet införts på en rad olika områden och privata aktörer har tillkommit vid sidan av den offentliga sektorn som utförare. Idag har man inom vissa sektorer, såsom i skolan, gått längre vad gäller att tillåta privata företag inom välfärden än i något annat Europeiskt land. Den svenska välfärdsmodellen har i idag tre utmärkande drag. För det första är tjänsterna huvudsakligen offentligt finansierade och tillgängliga för alla medborgare. För det andra produceras de i ökande grad i konkurrens mellan offentliga, vinstsyftande och ideella utförare. För det tredje har medborgarnas möjligheter att själva välja utförare fått en allt större betydelse. Sverige är bland de länder i OECD som lägger störst andel av BNP på skattefinansierade välfärdstjänster riktade till individer, omkring 20 procent. En sjundedel av dessa tjänster produceras av privata utförare. Andelen är högst inom personlig assistans där de privata utförarna står för drygt halva produktionen. För de flesta andra välfärdstjänster ligger den privata produktionsandelen mellan 10 och 20 procent. Variationen är dock stor både mellan kommuner och mellan landsting. I Stockholms län finns det fler platser på privata än på kommunala äldreboenden, samtidigt som mer än hälften av landets kommuner helt saknar privata alternativ. Enligt samma mönster går nästan hälften av grundskoleeleverna i Täby i friskolor, samtidigt som det finns fler än 100 kommuner (utav 290) som helt saknar friskolor. Privatiseringen av välfärdsverksamheterna tog sin början redan på 80-talet i Sverige genom försök med entreprenad i vissa kommuner och landsting. I och med den nya kommunallagen 1991 tydliggjorde man kommuners möjlighet att anlita privata företag och andra organisationer för att utföra tjänster. Lagen om offentlig upphandling (LOU) implementerades några år senare, 1994, vilket möjliggjorde för kommuner och landsting att överlåta kommunala välfärdsverksamheter till andra aktörer genom upphandling. Privatisering i välfärden tog fart på allvar under 2000-talet i och med att valfrihetssystem genom lagen om valfrihet (LOV) infördes 2009 av den då borgerliga regeringen. LOV innebär fri etableringsrätt för alla företag som lever upp till de av kommunen eller regionen ställda kvalitetskraven. Aktörerna utformar själva sin verksamhet och får ersättning för de kunder de lockar till sig. Lagen är tillämplig inom hälso- sjukvård, äldre- och handikappomsorg och vissa arbetsmarknadsinsatser. Privatiseringen i välfärden har gällt såväl ickevinstdrivna aktörer såsom stiftelser och kooperativ som vinstdrivande företag organiserade som ekonomiska föreningar eller aktiebolag. Till en början dominerade de icke-vinstdrivna aktörerna i välfärden men de senaste tio åren har istället större företag tagit de största marknadsandelarna inom såväl skolan, äldreomsorgen som sjukvården. Privatiseringen har sett olika ut inom olika delar av välfärdssektorn. Inom skolan införde den borgerliga regeringen med stöd av Miljöpartiet i början av 1990-talet möjligheten att välja en annan kommunal grundskola än den närmaste. Det öppnade upp för att man två år senare 1992 lade fram vad som kallades friskolereformen som öppnade upp för fristående skolor att bedriva skolundervisning med offentlig finansiering genom en elevpeng. Motivet till privatiseringen var främst valfrihetsargument rätten att själv få välja skola men också en förvissning om att ökad konkurrens mellan skolor skulle leda till ökad kvalitet och effektivare resursanvändning. När socialdemokraterna kom till makten 1994 valde man att behålla friskolereformen men utvecklade den genom att ge fristående skolor samma ersättning och villkor som de kommunala skolorna, samtidigt som man förbjöd skolorna från att ta ut avgifter för att göra friskolorna tillgängliga för alla. Alla skolor i Sverige finansieras idag med skattemedel och det är tillåtet för såväl icke-vinstdrivande aktörer som privata företag att driva skolor så länge de lever upp till kraven i skollagen. Inom hälso- och sjukvården påbörjades privatiseringen tidigt och redan på 80-talet finns exempel där landsting lägger över ansvaret för vårdverksamheter på privata aktörer. Detta blev allt mer vanligt förekommande efter att LOU implementerades och alltfler landsting valde att upphandla vårdverksamheter. Privatiseringen kom dock igång på allvar på 2000-talet genom införandet av vårdval och lagen om valfrihetssystem (LOV). I likhet med systemet för skolan har privata aktörer, exempelvis vårdcentraler, fri etableringsrätt inom LOV. De får sedan ersättning av sitt landsting eller region så länge de lever upp till de ställda kvalitetskraven. Ersättningssystemet baseras

18 Sverige 18 oftas på hur många som väljer den aktören men olika modeller används. Den borgerliga regeringen bestämde 2010 att göra LOV obligatorisk för alla landsting att införa inom primärvården vilket ytterligare har satt fart på privatiseringen. Upphandling via LOU och valfrihetssystem via LOV tillämpas även inom äldre- och handikappomsorgen i kommunerna. Det innebär att även inom äldreomsorgen och insatser för personer med funktionsnedsättning har privatiseringen ägt rum även om det varit upp till de enskilda kommunerna att införa den. Skillnaderna är dock stora mellan kommuner och landsting och idag har fortfarande drygt hälften av landets kommuner inte infört LOV inom äldre- eller handikappomsorgen, medan andra kommuner helt har privatiserat densamma. Hur miljöparitet har agerat Hur Miljöparitet har ställt sig i dessa frågor har inte varit helt självklart. Partiet har under 90-talet förordat just frihet att kunna välja utförare, vikten av mångfald bland utförare och ett mer decentraliserat och mindre byråkratiskt väldfärdssystem. Samtidigt har ett större missnöje växt fram inom partiet under 2000-talet mot privatiseringarna och dess konsekvenser såsom en ökande segregation, minskad likvärdighet och möjlighet för företag att ta ut vinst på välfärdsverksamheterna. Ända sedan miljöpartiet grundades har det funnits en kritik mot storföretag och kapitalistiska system där vinstintresse riskerar att gå före miljömässig och social hänsyn. Ur partiprogrammet från 1994 Vi anser det viktigt att det företagsekonomiska synsättet inte schablonmässigt anläggs på all offentlig verksamhet. Det är orimligt att sjukvård, barn- och äldreomsorg och utbildning ska fungera enligt ett förenklat konkurrens och resultattänkande. Skolan Som nämnts tidigare initierades privatiseringen i skolan i den så kallade friskolereformen Modellen som infördes av den borgerliga regeringen innebar att etableringskraven för skolor sänktes, möjligheten att välja mellan olika skolor ökade och fristående skolor gavs rätt till kommunala bidrag i form av skolpeng som följde eleven. Miljöpartiet var inte representerat i riksdagen när reformen röstades igenom men partiet hade under tidigare mandatperiod samarbetat med de borgerliga partierna för att få den till stånd. Det fanns en handfull fristående skolor före friskolereformen som var berättigade till statsbidrag. Dessa skolor hade en speciell pedagogisk, etnisk eller religiös inriktning. Det handlade främst om Waldorfskolor, konfessionella skolor, internationella skolor och Montessoriskolor. Friskolereformen öppnade upp för fler aktörer att bedriva skolor. Till en början var det främst mindre ideella stiftelser eller kooperativ men vid början på 2000-talet startade ett antal större utbildningskoncerner såsom Academedia, Jensen och John Bauer som nu kommit att dominera friskolesektorn. John Bauer gick dock i konkurs under Idag går 26 procent av gymnasieeleverna och 13 procent av grundskoleeleverna i en friskola och drygt två tredjedelar av dessa drivs i aktiebolagsform. Motivet till att Miljöpartiet stödde en friskolereform var ett missnöje mot att det saknades andra pedagogiska idéer och alternativ i skolan. Partiet har också sedan det grundades på 80-talet haft en nära koppling till Waldorfrörelsen. Sverige var vid början av 90-talet präglat av ett långt socialdemokratiskt styre och många upplevde skolan som centralstyrd och likformig. Kritik framfördes om bristen på frihet för eleverna och mångfald och decentralisering hyllades. Miljöpartiet förordade till en början enskilda skolor i kommunal regi där man skulle kunna öppna upp för andra pedagogiska metoder och ökat självstyre inom den kommunala skolan. Dock fick man inget gehör för detta hos den socialdemokratiska regeringen vilket ledde till att man började samtala med de borgerliga partierna för att öppna upp för helt fristående skolor. I skrivningarna från friskolereformen från 90-talet lyfts just mångfald av utförare, andra pedagogiska idéer och decentralisering fram som starka motiv för reformen. Synen på mångfald av såväl utförare som pedagogiska inriktningar har varit en viktig del i Miljöpartiets politik och lyfts fram i de tidigaste partiprogrammen. Ur partiprogrammet från 1994 skriver man: Miljöpartiet vill se en utveckling i riktning mot allt fler skolor med olika pedagogiska idéer och ämnesinriktningar. Detta ger möjlighet till frihet, valmöjligheter, kreativitet och lokala lösningar. Under 2000-talet uppstår dock en diskussion i partiet om vi bör skärpa inställningen till friskolor. Bakgrunden är vittnesmål om kvalitetsbrister i vissa skolor samtidigt som stora skolkoncerner har blivit alltmer dominerande bland friskolorna och dessa tillåts dela ut vinst till sina ägare.

19 Sverige 19 På partiets kongresser under 2000-talet debatteras ett flertal motioner som på olika sätt vill skärpa partiets linje i friskolefrågan, det handlar om en skärpt tillsyn, om religösa friskolors rätt att bedriva skolor och om att införa kommunalt veto mot nyetablering av friskolor. I 2005 års partiprogram skriver man: Vi tror att organisationsform och ägande påverkar skolans innehåll och kvalitet i allra högsta grad. Vi vill att tillsynen av alla skolor ska utökas, såväl kommunala som fristående. Alla ska kunna vara trygga i att skolan följer de av samhället uppsatta reglerna och målen. Vi vill motverka att fristående skolor ska kunna drivas i vinstsyfte. I 2013 års partiprogram skärptes skrivningarna ytterligare: Vi vill därför få bort de kommersiellt inriktade aktörerna och i stället främja idéburna verksamheter inom välfärdssektorn samt Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten. Ledande företrädare för Miljöpartiet har efter beslutet om det nya partiprogrammet 2013 bett om ursäkt för utfallet av friskolereformen i en artikel i en av kvällstidningarna: Vi var med då vårt parti drev fram regler som skulle göra det lättare att starta och driva fri skola. Vi ville ge utrymme för idé burna skolor, drivna av pedagoger med passion för bildningsuppdraget och en vilja att driva skolan på nya sätt. Vi insåg inte hur vinstintresset skulle sabotera i skolsektorn. Skolan har till delar förvandlats till en marknad, öppen för aktörer med stort intresse att tjäna pengar. Föräldrars och elevers rätt att fritt välja skola samt den pedagogiska mångfalden, oavsett huvudman, med flera olika pedagogiska arbetsmetoder att välja mellan har allt sedan Miljöpartiet bildades varit en ledstjärna i den gröna skolpolitiken. Man såg det som viktigt när elever och föräldrar 1990 fick rätten att välja en annan kommunal grundskola än den som ligger närmast, samt att kort därefter friskolelagen 1992 som gjorde det möjligt för alla att välja en fristående skola. Men den stora debatten i Miljöpartiet har inte rört privatiseringen i sig - friskolorna - utan vinstintresset vem som har rätt att driva skola och kunna ta ut vinster på densamma. Detta speglar också väl den debatt som pågått i Sverige under denna tid. En opinionsundersökning från SOMinstitutet från 2014 visar att en majoritet, 69 % av svenskarna inte anser att vi bör ta ut vinster i välfärdsverksamheter. Under 2000-talet har också ett större motstånd mot privatisering och vinster i välfärden växt fram, vilket bland annat synts i fackförbund och genom olika medborgarinitiativ, såsom Nätverket för gemensam välfärd. Argumenten som framförts mot företags rätt att bedriva välfärdsverksamhet och dela ut vinst på denna har framförallt gällt att pengarna behövs i skolan. Sverige har under samma tid från 2002 och framåt sett en försämring i resultat i den internationella PISA-studien vilket sannolikt påverkat debatten. Vittnesmål har också kommit om kvalitetsbrister i vissa friskolor där vinstintresset tycks ha gått ut över kvaliteten. Vissa har också problematiserat hur privatiseringen har ägt rum där privatisering framförallt skett i vissa socioekonomiskt starka områden och därmed bidragit till en ökad segregation i skolan. Det har också funnits företrädare i partiet som starkt försvarat friskolorna och dess rätt att ta ut vinster. Viktiga argument har varit att huvudmannaskapet inte har någon betydelse utan det viktiga är vilken kvalitet skolorna erhåller. Man vill också värna elevernas rätt att välja skola och motsätter sig att politiker ska hindra denna valfrihet. Sammantaget kan friskolor resultera i lägre kostnader, högre kvalitet och större valfrihet för individerna. Miljöpartiets riksdagsgrupp lade en partimotion under 2013 efter beslutet i partiprogrammet där man förtydligar sin syn på vinstintresse i välfärden. Där slår man bland annat fast att eventuella överskott inom skola, vård och omsorg ska återinvesteras för att utveckla verksamheten samt att tillstånd att bedriva vård-, omsorgs- och skolverksamhet för offentliga medel endast ska ges till dem som i sin bolagsordning eller stadga angivit att bolagets syfte är annat än att dela ut vinst till ägarna. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården styrs idag av regioner och landsting. Miljöpartiet har gått från att vara framförallt ett oppositionsparti i landstingen till att idag sitta i majoritet och styra i en majoritet av dem, i koalition med såväl vänster- som högerpartier. Privat produktion har en lång historia inom sjukvården, redan i början på 80-talet öppnade den första privata vårdcentralen i Stockholm. På senare tid finns flera orsaker till en ökad privatisering inom hälso- och sjukvården, såväl företagsetable-

Gröna partiers syn på privatisering i välfärden. En studie av fjorton europeiska länder

Gröna partiers syn på privatisering i välfärden. En studie av fjorton europeiska länder Gröna partiers syn på privatisering i välfärden En studie av fjorton europeiska länder Publicerad av Green European Foundation Alla rättigheter reserverade. Författarna och Green European Foundation Projektledning

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Reflektioner Svenska kyrkan och diakoni (anstalter) Gunnar Edqvists artikel i SKT

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Privata investeringar i friskolor

Privata investeringar i friskolor Privata investeringar i friskolor Slutsatser Den ackumulerade vinsten under perioden 2006-2010 var närmare 820 miljoner Extern finansiering via upplåning uppgick till omkring 670 miljoner Nyemissioner

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Huvudmannaskap och utförare

Huvudmannaskap och utförare Sammanfattning Att offentligt finansierade välfärdstjänster håller hög kvalitet är viktigt både för medborgarna och för samhällsekonomin. Därför finns lagstiftning och föreskrifter för hur produktionen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas HUR GICK DET MED SYSTEMSKIFTET? ANDERS JOHNSON Sedan valet 1991 har stora delar av den offentliga sektorn iffektiviserats. Det har skettgenom bland annat privatiseringar och genom införande av konkurrens

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Konkurrensprogram för Ronneby kommun

Konkurrensprogram för Ronneby kommun 2011-08-23 Dnr: 2011/203 Rev 2011-09-29 Kommunledningsenheten Antaget av KF 2011-09-29 247 Konkurrensprogram för Ronneby kommun Inledning, motiv och mål Den kommunala servicen skall vara av god kvalitet

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Med egenavgifter menas avgifter som

Med egenavgifter menas avgifter som Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

och Värmdö Sammanfattning Hemställan

och Värmdö Sammanfattning Hemställan Förbud mot kommunala gym i Stockholm och Värmdö Sammanfattning Sveriges Riksdag beslutade hösten 2009 att ändra konkurrenslagen, i syfte att undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig sektor.

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

ordning och reda i välfärden

ordning och reda i välfärden i ordning och reda i välfärden Innehållsförteckning ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN... 3 UI1 Utlåtande ordning och reda i välfärden... 4 ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN Partistyrelsens utlåtande över motionerna

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media NOVEMBER 2008 Tystade lärare Om att kunna framföra kritik i media Innehåll Sammanfattning... 4 Bakrund och metod... 5 Ett aktuellt fall... 6 Redovisning av enkätundersökning... 7 Analys... 11 2 Förord

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Angående utredning av regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet när det gäller välfärdstjänster

Angående utredning av regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet när det gäller välfärdstjänster Bilaga 1 Angående utredning av regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet när det gäller välfärdstjänster Bakgrund De offentligfinansierade välfärdsverksamheter som avses i detta

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Politiska argument för och emot konkurrensutsättning av välfärdstjänster

Politiska argument för och emot konkurrensutsättning av välfärdstjänster Politiska argument för och emot konkurrensutsättning av välfärdstjänster Bakgrundsrapport till SNS forskningsprogram Från Välfärdsstat till Välfärdssamhälle 2012-10-24 1 Kontakt Cecilia Bruzelius email:

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7)

Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0383 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Tjäna eller tjäna? - om vård eller vinst Privatisering av vård, omsorg, skola - vilka tar över? FAMNA - idéburen vård och social omsorg

Tjäna eller tjäna? - om vård eller vinst Privatisering av vård, omsorg, skola - vilka tar över? FAMNA - idéburen vård och social omsorg Tjäna eller tjäna? - om vård eller vinst Privatisering av vård, omsorg, skola - vilka tar över? FAMNA - idéburen vård och social omsorg Tjäna eller tjäna? - om vård eller vinst idéburen vård och omsorg

Läs mer

En välfärd fri från kommersiella intressen

En välfärd fri från kommersiella intressen En välfärd fri från kommersiella intressen Vänsterpartiet 2012 Innehåll Sammanfattning 3 Därför blir välfärden bättre om den avkommersialiseras 4 Välfärden ska fördelas efter behov, inte efter lönsamhet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

Privatiseringen av hälso sjukvården i Stockholm

Privatiseringen av hälso sjukvården i Stockholm Sammanfattningavseminariet: Privatiseringenavhälso sjukvården istockholm Stockholmslänslandstingär,ijämförelsemedandralandsting,extremtvadgäller konkurrensutsättningochprivatiseringavvården.medanandralandstingköperentiondel

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer